Handbok för gång-, cykel och mopedtrafik (GCM)

Johan Lindberg (SKL) Mathias Wärnhjelm (VV) Lars Ahlman (SKL/Malmö) Krister Isaksson (Stockholm) Anna Karlsson (Lund) Hans Lindberg (Linköping) Torsten Bergh (VV) Patrick Magnusson (VV) Anna Fällbom (VV)

Mix av fyra konsultbolag

• Tyréns Sari Wallberg, Oscar Grönvall• VTI Gudrun Öberg, Anna Niska• Trivector Leif Linderholm, Annika

Nilsson • SWECO Roger Johansson, Mats

Hermansson

GCM-handboken

• Utgångspunkter• Drift och underhåll• Utformning, sträcka• Utformning, korsning• Övriga anordningar

Ges ut våren 2009

Lyfta fram positionerna för gång- och cykeltrafiken

Balansera mopedtrafiken

Utformning och DoU avGCM-infrastruktur

Visa principlösningar utifrån en helhetssyn på GC(M)-trafikensoch stadens behov

Ge underlag för medvetna avvägningar

Tydlig utformning – som överensstämmer med VGU, trafiklagstiftningen och best practice

OCH tvärt om: Arbetet kan leda till förslag påändringar av VGU och trafiklagstiftningen

Främja rätt trafikantbeteende

Underlätta polisövervakning

Gynna GCM-trafikanterna

Viktigt att utgå från GCM-trafikanternas förutsättningar, anspråk och behov!

Dimensionerande grupper!

Nätuppbyggnaden är viktig!• Uppdelning i huvudnät och lokalnät får

konsekvenser för reglering och DoU

• Huvudnät för gång- och cykeltrafik– Stommen i cykelnätet– För längre resor– Binder ihop stadsdelar och målpunkter– Består mest av separerade cykelvägar

• Lokalnät för gång- och cykeltrafik– Stommen i gångnätet– För korta resor– Binder ihop en stadsdel– Består av gång-och cykelvägar/banor och lokalgator

Drift och underhåll

• Planering• Organisation• Uppföljning och kontroll• Metoder och utrustning• Skötsel av olika

beläggningar• Vinterväghållning• Vägarbeten

Bra barmarksunderhåll

• Sopning påbörjas vid en längre och stabil period med barmark under våren, även om risk finns för ytterligare snö/halktillfällen

• Dokumenterade kontroller sker av att beslutade kriterier följs

• Ytskiktets standard, linjemålning, sikt m.m. inventeras årligen

• Felanmälningar inom cykelnätet dokumenteras, åtgärdas och följs upp

• En åtgärdsplan för beläggningsunderhåll tas fram inför varje verksamhetsår

Bra vinterväghållning

1. Halkbekämpat senast kl. 06.30 vardagar2. Snöröjning och halkbekämpning sker före parallellt

bilnät3. Snöröjning och halkbekämpning påbörjas vid

snödjup 2 cm lös snö efter avslutat snöfall eller 4 cm lös snö under pågående snöfall

4. Dokumenterade kontroller sker vid flera tillfällen under en säsong av att beslutade riktlinjer följs

Principlösningar påsträcka

GångbanorGågataGångfartsområdeGC-banorCykelfältBlandtrafikSommarcykelvägar

• När och var olika typer avlösningar passar

• Bredder och separering• Materialval och möblering• Reglering och utmärkning • Detaljlösningar – bla

funktionsnedsattas behovoch busshållplatser

Principlösningar för korsningar

Gemensamma förutsättningar vid korsning av väg avseende tillgänglighet, trygghet och säkerhet

• Shared Space • GCM-korsning på sträcka• 3-vägskorsning• 4-vägskorsning • Signalreglerad korsning• Cirkulationsplats• Planskildhet

Några exempel på korsningar

Cirkulationsplats

Se även skriften Köra i cirklar!

Övriga anordningar och detaljer

No tv ik enSto r hed enGa mme ls ta dGa mme ls ta d CSund er b y nSund er b y s j uk hus

0,5 1,12,12,84,14,8

• Parkering• Vägvisning• Belysning

Nya regler vid cykelöverfarter• Transportstyrelsen tar fram ett ”skarpt” förslag våren 2009• Grundregel (utan utmärkning): Cyklister på cykelbana har väjning

mot biltrafik på körbana• Väghållaren bör ge cyklister företräde mot biltrafiken inom

prioriterade stråk för cykeltrafiken

• Bilister får väjningsplikt mot cyklister:•Vid korsande av cykelbana•Vid utmärkt cykelöverfart + väjningspliktsskylt (utan LTF)