Session 41 Torbjorn Stenbeck

torbjörn stenbeck, riksrevisionen, session 41, transportforum

2013-01-10

1

› Totalentreprenader kontra utförandeentreprenader har debatterats länge

– 1965, 1984, 1994, 2007

– Fallstudier och kvalitativa undersökningsmetoder med subjektiva inslag

– Svårt att jämföra resultat

› Produktivitet som verktyg för utvärdering

– Med stöd av infrastrukturproposition och instruktion

– Metodutveckling inom ramen för Trafikverkets produktivitet 2011:7

– Definition: output/input

– Meter grovt, men dugligt

– Sammanvägning att föredra

– Vi förenklade input till den verkliga kostnaden

2013-01-10

2

Introduktion

total- eller utförandeentreprenader?

› Oenighet om dess definition och relevans

› Brist på mätmetoder och värden

› Egen utveckling av metoder till granskningen 2010

› Varför?

– Skattebetalare vill ha valuta för pengarna

– Riksdagen och regeringen har tagit upp saken

2013-01-10

3

Produktivitet både svårt och känsligt


Produktivitet och effektivitet › Produktivitet = Output / input

– Kvalitet och kvantitet avseende väg och järnväg för pengarna

– Ett av Trafikverkets mål

› Ur upphandlingsverksamhetens perspektiv är hög produktivitet en åsyftad effekt av upphandlingarna.

› TRVs produktivitet blir ett mått på upphandlingarnas effektivitet.

2013-01-10

total- eller utförandeentreprenader? 4

Trafikverkets upphandling

Trafikverkets produktivitet

Samhälls nytta

› Möjlighet att göra unika projekt jämförbara

› Möjlighet att utvärdera TRVs årliga produktivitetsutveckling

› Möjlighet att utvärdera arbetsformer och innovationer

– T.ex den eviga frågan om totalentreprenadernas lönsamhet

› Det som mäts blir gjort, kan läras av och belönas utifrån

› Metoder i Trafikverkets produktivitet 2011:7

– Metod 1: kategoriers kilometerkostnader viktas och summeras

– Metod 2: kvantitet av olika mängder viktas och summeras

› Trafikverkets upphandling 2012:14

– Metod 2 kompletterad med annat än upphandlingsparametrar

›

2013-01-10

5

Produktivitetsberäkning av projekt


› Metod 2 ser alla vägar/järnvägar som kombinationer av ”mängder”

– Lekmannaperspektivet: Anläggningen i sig

• m eller m2 asfalt, bro och spår. Antal växlar.

– Men också det som inte syns, förutsättningarna

• m3 berg och jord (kupering), markens bärighet (markförstärkning), tätbebyggelse, befintlig trafik

• kW signalteknik

– Prestationsparametrar

› Regression med

– Projektkostnaden som y

– Variabler som ovan x1, x2, x3 osv.

2013-01-10

6

Metod 2


2013-01-10

7 total- eller utförandeentreprenader?

Variable Coefficient p-value Sig.

Constant 14.8 0.185

VM2 1.05E-04 0.837

BrA 2.88E-02 0.000 <0.001

BS 2.15E-04 0.223

VGT 1.22E-03 0.377

DB 25.8 0.132

Adjusted r2 (all variables) 0.754

p-value (all variables) <2.2E-16

Table 6: Regression analysis with constant, DB and 16 other variables

Produktiviteten per projekt

2013-01-10

total- eller utförandeentreprenader? 8

› Antag 10 000 m³ bergmassor (BS) och 1 000 m² väg (VM2) och 3 Mkr (y)

› Vikterna kan sättas med statistikprogramvara

– BS = 310 kr/ m³ VM2 = −90 kr/ m²

– Oväntade koefficienter kan uppstå

› Men också av experter

– BS = 200 kr/ m³ VM2 = 100 kr/ m²

› Output (Mkr) = 10 000 * 200 + 1 000 * 100 = 2,1 (experter)

› 10 000 * 310 + 1 000 * -90 = 2,2 (regression)

› Enheten är ”miljoner kronor” = schablonvärde av det som producerats.

› Divideras med input, den verkliga kostnaden. P = 2,2/3 = 0,73

› Totalt sett ska medel-P bli lika

› Kalibrering

› 1,0 är genomsnitt 2,0 är dubbelt så bra 0,5 är hälften så bra

2013-01-10

9

Exempel: Produktivitet per projekt


› Metoden, särskilt den statistiska, kan anpassas för att mäta upphandingseffektivitet. Då gör man upphandlingsparametrar till x-variabler. Regression i ett steg eller i två steg.

2013-01-10

10

Upphandlingseffektiviteten


Region ID Entr. Form Ers.form Upph.form Anbud Fördyr. Prodtet

Norr väg 1 TE Fast Öppen 1 30 % 4,9

Norr väg 2 TE Fast Selektiv 3 40 % 5,4

Öst väg 9 GE Rörlig Selektiv 2 2 % 0,9

Norr jv 4 GE Rörlig Öppen 1 -5 % 1,0

Öst jv 7 GE Fast Förenklad 1 12 % 2,2

Öst jv 8 TE Bonus Förenklad 1 3 % 4,8

› Antal godkända anbud

2013-01-10

11

Produktivitet och konkurrens


2013-01-10

12

Produktivitet och entreprenadform


TE

UE

› Genvägen: Flika in DB bland prestationsvariablerna i samma regression.

› DB koefficienten ger då direkt dess värde och osäkerhet.

› Definition

– km eller dylikt dividerat med kronor eller dylikt. Vi har börjat enkelt och konkret, men inget hindrar att komplexitet och därmed precision tillförs.

› Exempel på hur komplexitet kan tillföras gradvis:

– Produktivitet = 50 mrd SEK / 115 000 km ”infrastruktur” = 450 kr/m

– Med trafikslaget beaktat: 200 kr/m väg, 1000 kr/m järnväg

– Med åtgärd beaktad: 30 kr/m vägdrift, 3 000 kr/m väg-inv.

– Med bredd beaktad: 3 kr/ m2 vägdrift, 300 kr/ m2 väginvestering

– Med konstruktioner beaktat: 20 000/ m2 bro, 200 kr/ m2 väg

› Alla detaljnivåer har existensberättigande

– Beror på målgrupp och syfte med analyserna

– Hellre överflöd än brist på data

2013-01-10

13

Simpelt eller komplext är valfritt


› Olika vägtyper kan beaktas: gc-väg, motorväg etc

– Dock har m2 redan jämnat ut en del av skillnaderna.

– Finns en tredje dimension? Vad är en vägs ”tjocklek”

2013-01-10

14

Meter, kvadratmeter eller kubikmeter?

Terrassen (”marken”)

Bundet (”asfalt”)

Obundet (”grus”)

B Ö


m3 utjämnar skillnaderna ytterligare och kanske gör kategoriseringen (gc, motorväg etc) överflödig.

B korrelerar troligen bättre med kostnaderna än Ö

”Lane miles”

› En ny värld av kunskap och forskning öppnar sig när man börjar intressera sig för produktionsresultaten och dividerar med vad som ledde dit.

› Vi trodde det skulle vara öppna dörrar om detta

› Vi hade hoppats att TRV snarast börjar producera och tillhandahålla ett överskott på data för att möjliggöra analyser och utvärderingar

› Trots de två år som gått sedan våra första rapporter om bristande uppföljning hade ingen ny datainsamling tillkommit i det stickprov av projekt vi tog i slutet av 2012.

› Vad är problemet?

2013-01-10

15

Den hämmade kunskapsutvecklingen


› Först krypa sen gå

› Nyttan anser vi tills vidare inte måste vara med i produktivitetsbegreppet

› Den är förstås också viktig.

› Men

– risk att kopplingen till bygg-verkligheten blir mindre tydlig, och då blir även incitamentseffekten mindre.

– NNK finns sedan redan.

– Skepsis beträffade nyttan inte framhävd i den bakgrund regering och riksdag målat upp som skäl till sina krav på produktivitetsredovisning.

› Men när produktivitetsmätning är på plats kanske den björnen vaknar …

› Då blir nyttan ett naturligt nästa steg.

2013-01-10

16

Nyttan


› Slutsatser

– Regression med entreprenadform i färdiga kontrakt hittills stödjer inte att upphandlingsstrategin är ändamålsenlig. Totalentreprenader, det bärande elementet i nya strategin, har hittills inte lett till högre produktivitet än utförandeentreprenader. Försiktighet därför fortfarande lämpligt.

– Bristande uppföljning av upphandlingarna

– Trafikverket har inte uppnått tillräcklig konkurrens

– Regeringen har varit för passiv och okritisk

› Trafikverket svarade att

– Det är en bra bit kvar innan den nya upphandlings- och beställarstrategin är realiserad fullt ut, men anser att genom totalentreprenader får verket ut mer väg och järnväg för pengarna

– Delar inte Riksrevisionens slutsatser

2013-01-10

17

Trafikverkets upphandling 2012:14


› Försiktigt och forskningsstyrt

› Risker för sämre kvalitet och konkurrens även på lång sikt

– Sådan forskning måste också påbörjas och helst färdigställas

› Under tiden bör forskning ske med alla entreprenadformerna på lika villkor

– Storskalighet kan både förbättra och förvärra

– Riskerna för konkurrensen och korruption

› Under tiden bör rådande Best-Practice tillämpas

› Är inte slutsatserna (2. uppföljning/data, 3. konkurrens) också invändningsfria?

› Slutsats 4 (passiv/okritisk) beror på vad man förväntar sig av regeringen

– Är det inte bra med höga krav och förväntningar?

2013-01-10

18

Är vi oeniga?


Documents

Session 41 Torbjorn Stenbeck