Session 47 Anders Wretstrand

Önskade och faktiska resmöjligheter hinderför äldre och funktionshindrade

Session 47 i sal Duetten: Äldre aktörer i transportsystemet. Transportforum Linköping 2009-01-09

Anders WretstrandHelena Svensson

Institutionen för Teknik och Samhälle, LTHCASE (Center for Ageing and Supportive Environments)

Lunds universitet

Lunds universitet / LTH / Teknik och Samhälle / Trafik & Väg / Transportforum / 2009-01-09

Äldres önskade och faktiska resmöjligheter

• VINNOVA har finansierat projektet• Borås, Helsingborg, Karlskrona studieorter

– Tjänstemän på resp orter– Urval av personer 75+

• Anders Wretstrand, Danielsondosk AB• Helena Svensson, Vectura

– Båda fn på Lunds Universitet


Äldres önskade och faktiska resmöjligheter

• Varför detta projekt?• Jo, vi blir alla äldre – och även ”samhället” (Sverige – Europa)• Aktiv livsstil viktigt för hälsan• Självständighet ett signum för äldre nordeuropéer• Bibehållen mobilitet viktigt för självständigheten

• Trots bilen (fokus i dagens session) – kollektivtrafik viktigt element

– Ett medel att nå andra mål– Resan ett mål i sig


Vad har sagts?

• 2010 var avlägset år 2000 – strikt krav på en tillgänglig miljö• Föreställningar om och krav på

– Resmöjligheter för äldre och funktionshindrade– Färdtjänst och riksfärdtjänst– Handikappanpassning– Hela-resan-perspektivet– Integration– Systemtänkande– Mellanformer av kollektivtrafik– Design för alla– Tillgänglighet

har funnits mer eller mindre länge i våra medvetanden


Hur är läget idag?

• Vi ville– Känna av hur äldre ser på saken idag– Beskriva status idag– Identifiera utvecklingstendenser– Peka på frågor som behöver belysas ytterligare

• Fokus låg på– Utbud av lokal kollektivtrafik, inklusive färdtjänst. – Subjektiv standardvärdering– Systembrister och anledningar till ev. minskad mobilitet

• Valet av tätorter föll på områden med hög tillgänglighetsstandard, för att även möjliggöra att s.k. ”Best Practice” skulle kunna lyftas fram.


Vi studerade…

• Tre medelstora kommuner: – Helsingborg (6), Borås (6), Karlskrona (4)

• Personer:– 75+– Boendes i tätorter >2000

• …det skulle finnas kollektivtrafik• Postenkät

– Urval 700 i varje kommun– Total svarsfrekv. 46% (inga påminnelser)– Något lägre medelålder bland de som svarat

• (1-2 %-enheter fler bland 75-79, 90+ tvärtom)


Resultat - generellt

• 12 % ute högst 1 gång/månad• 30 % gånghjälpmedel• 50 % ”inga fysiska besvär som hindrar mig”• 56 % gångkapacitet utan paus > 300 m

• Resmöjligheter idag– 55 % ganska nöjda– 25 % mycket nöjda– Mer nöjda: män, bilförare– Mindre nöjda: småorter, färdtjänstberättigade

• 85+ i städer dubbelt så angelägna att kunna resa mer än de gjorde för tillfället.


Resultat – varför för lite resor?

• Egna hälsan• Komplicerad kollektivtrafik

• Personer med minst en funktionell begränsning, som angavs påverka mobiliteten

– fem gånger så angelägna att resa mer


Resultat – om färdtjänst

• Vem har färdtjänst?– ”Äldre” äldre– Självrapporterade funktionella begränsningar– Reducerad gångförmåga

• ”Precis som det skall vara”

• Många är nöjda• De som vill resa mer är mera missnöjda


Resultat – om färdtjänst

0% 20% 40% 60% 80% 100%

kontakt

väntetid

till/från

på-/avstigning

samåkning

åktid

begränsning, avresetid

avvikelse, ankomst

bok

ning

ford

onre

sap

roce

dur

mycket svårt ganska svårt vissa svårigheter knappast svårt inte alls svårt


Resultat – lokal busstrafik

• Vissa åker inte alls– 27% i städerna– 50% i småorterna– Ingen skillnad mellan män och kvinnor

• De flesta åker inte särskilt ofta– 16% ett par gånger i veckan

• Skillnader:– Oftare i städer än i småorterna

• 85+ i småorter > 2ggr så sällsynta som bussresenärer– Kvinnor reser mer än män

• Varför slutar man åka?


Resultat – slutat åka lokal busstrafik

0 20 40 60 80 100 120 140

andra skäl

för dyrt

dålig och felaktig information

dåliga linjer och tidtabeller

för lång restid

behöver inte resa

svårt att få sittplats

dålig personlig service

rädsla för att resa ensam, d)

för långt gångavstånd, c)

för svårt att stiga på/av, b)

färdtjänst istället, a)

bil i stället


Resultat – slutat åka lokal busstrafik

0 20 40 60 80 100 120 140

andra skäl

för dyrt

dålig och felaktig information

dåliga linjer och tidtabeller

för lång restid

behöver inte resa

svårt att få sittplats

dålig personlig service

rädsla för att resa ensam, d)

för långt gångavstånd, c)

för svårt att stiga på/av, b)

färdtjänst istället, a)

bil i stället

85+

85+, stad


Resultat – hållplatsavstånd

• Närmast till hållplats i Borås– Även hållplatstätast (medelavstånd, fyra mest näraliggande

hållplatserna eller hållplatsgrupperna)– Karlskrona (minsta kommunen) lägst densitet både i stad

och i småort• Avstånd < 150 m

– Småort: 25 %– Stad: 53%

• Hög standard!• Ju närmare till hållplats, desto mer bussresande• (Färdtjänstresandet minskade med ökat gångavstånd)


Resultat – hållplatsavstånd

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

småort stad småort stad småort stad småort stad småort stad

< 50 m 50 - 150 m 151 - 300 m > 300 m vet ej

subjekt ivt

objekt ivt


Resultat – kapacitet

• Givet påstådd gångkapacitet:– 55-80% kunde nå sin närmaste hållplats– 20-45% kunde sällan eller aldrig åka buss

• Högre kapacitet -> mera frekvent bussresande• 62% med kapacitet max 150m utan paus var

färdtjänstberättigade– Av resten (38%) saknade 80% bil i hushållet


Resultat – ”svårt att åka buss”

0%

20%

40%

60%

80%

100%

småort stad 75-84 85- man kv inna nej ja hög låg

område ålder kön rörelsehinder gångkapacitet

nej, absolut inte

nej, knappast

ja, ganska

ja, mycket


Slutsatser

• ”Många nöjda kunder”• Upplevd förmåga förklarar resfrekvens

– ”äldre” äldre vill resa mer än idag

• Målsättningar som ”90% av ftj-resor över till allmän kollektivtrafik”orealistisk om man utgår från dagens resande och utbud

– bl a på grund av kapacitet i förhållande till gångavstånd– morötter räcker inte: gratis kollektivtrafik för ftj-kunder tycks

bara öka totalt resande: ”undertryckt resbehov”


Slutsatser

• Viktigt skäl till att sluta åka buss: på- och avstigningsproblem– I stort sett samtliga fordon av låggolvtyp– Samtliga kommuner kännetecknas av aktivt tillgänglighets-

arbete• Sannolikt de dynamiska miljöhindren:

– konflikterande cykelbanor– bristande utrymme och väderskydd– flera bussar samtidigt– dålig eller felaktig information– stress etc (alla välkända fakta)


Slutsatser

• Ändå: ytterligare forskning – utveckling – demonstration krävs…• …förutom införande av de sedan länge kända mellanformerna…

• Målet ”2010” innebär inte bara ”tillgängligt” utan även ”användbart”

– Måluppfyllelsen måste mätas ur användarperspektivet

• Nytt under solen? Mycket är redan välkänt– I Sverige, ja, men…– …fokus i Europa idag är på tillgänglig ”mainstream service”– Dessa system inte räcker för att möta behoven!


Tack!Maila för rapport, eller ladda ned från VINNOVA, Danielsondosk ABeller i kommande nummer av Journal of Transport and Land Use, special issue on access, ageing and impairments (med Sofi Fristedt

ochTorbjörn Falkmer)

Documents

Session 47 Anders Wretstrand