ww

w.b

ygg.

org

1

BranschBransch-- och och arbetsgivarorganisation farbetsgivarorganisation föör r 3.200 3.200 byggbygg--, anl, anlääggningsggnings-- och specialfoch specialfööretagretag

Lars Redtzer, Ansvarig InfrastrukturLars Redtzer, Ansvarig Infrastruktur

ww

w.b

ygg.

org

2

Vision och mVision och mååll

• Mer pengar till Infrastruktur• Mer Infrastruktur för pengarna• Konkurrens på lika villkor

3

BI:s BI:s verksamhet 2013 verksamhet 2013

Husbyggnad Målet är smidiga och långsiktiga regler för ny- och ombyggnad.

Infrastruktur Målet är ett anläggningsbyggande som stärker Sveriges konkurrenskraft.

Miljö Målet är få, enkla och stabila miljöregler för byggsektorn.

Energi Målet är energieffektivt byggande utan klimatpåverkan.

Analys Målet är att tillhandahålla tillförlitliga beslutsunderlag

Arbetsmarknad/Kollektivavtal Målet är ett modernt medarbetaravtal för hela byggsektorn.

Kompetensförsörjning Målet är att arbetskraftsutbudet motsvarar byggindustrins behov.

Arbetsmiljö och säkerhet Målet är friska medarbetare i byggsektorn.

Affärsavtal Målet är enkla, tydliga och balanserade branschavtal.

Opinionsbildning Målet är att BI:s ståndpunkter beaktas.

Företagsservice Målet är god och stabil lönsamhet i byggföretagen.

Prioriterat projekt:Prioriterat projekt:””Ett Ett modernt Medarbetaravtalmodernt Medarbetaravtal””

Prioriterat projekt:Prioriterat projekt:””En sund byggbranschEn sund byggbransch””

Prioriterat projekt:Prioriterat projekt:””En sEn sääker byggbranschker byggbransch””

ww

w.b

ygg.

org

Persontransportarbete per trafikslag

ww

w.b

ygg.

org

Godstransportarbete per trafikslag

ww

w.b

ygg.

org

Prognostiserat persontransportarbete per trafikslag 2006-2050

Källa Trafikverket, Kapacitetsutredningen, 2012

ww

w.b

ygg.

org

AnlAnlääggningsbyggandeggningsbyggande

– en stabil del av byggandet med en haltande återväxt

Den Den aallmllmäänna bilden av byggnna bilden av bygg-- och och anlanlääggningsmarknadenggningsmarknaden…………....

Kostnader åtgärdsförslag 2010-2050

Källa Trafikverket, Kapacitetsutredningen, 2012

Investeringar i byggindustrin1950 Investeringar i byggindustrin1950 -- 20082008 KKäälla: SCB, BIlla: SCB, BI

ww

w.b

ygg.

org

Investeringar respektive drift & underhInvesteringar respektive drift & underhååll ll i vi väägar och jgar och jäärnvrnväägar 2007gar 2007--20162016

Inv.  vägarInv. järnvägar

Drift & under‐

håll väg Drift & under‐

håll järnväg

Totalt

Mkr

Källa: Budgetprop 2009-2012

Annonserad ”extrasatsning” på infrastruktur 2014-2025

• Sedan tidigare skulle staten satsa 417 mdr kr 2010-2021• Fr.o.m. 2014 ska infrastrukturåtgärderna öka med 106 mdr kr

fram till 2025. Totalt blir satsningen 522 mdr 2010-2025, vilket är 33 mdr i snitt per år…

• …mellan 1993 och 2011 var snittet i Sverige 32 mdr kr…• …och snittet de senaste 6 åren har varit 36 mdr kr..• Totalt sett kommer fortfarande infrastrukturinvesteringarna ha en

fortsatt låg och sjunkande andel av BNP (vid jämförelse av KI:s långtidsprognos)

• Brasklapp! Om medfinansieringen fungerar som regeringen tänkt sig blir det dock en nivåhöjning

Omnämnda satsningar i klartext

• Ostlänken, järnväg Stockholm-Linköping (inkl anslutning Skavsta flygplats), 2017-2028, 30 mdr SEK (regeringen 2012- 08-29)

• Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygd (inkl anslutning Landvetter), etapp 1(3) Göteborg-Borås, 2020-2024, 5 mdr SEK (regeringen 2012-08-29)

• Satsningar i gruvrelaterad infrastruktur, 2013-2017, 3,5 mdr SEK (Malmbanan, Pajala/Svappavaara) (regeringen 2012-09-05)

• Ökade anslag DoU järnväg, 2014-2025, 20 mdr SEK (regeringen 2012-08-29)

• Ytterligare medel in i systemet genom medfinansiering, exvis tunnelbana Nacka genom ökade avgifter, biltullar (statsministerns sommartal)

AnlAnlääggning ggning äär inte bara r inte bara ……..

……utan mutan måångfalden ngfalden äär storr stor……

• Stora projekt – stora beställare• Vägar, järnvägar, broar, tunnlar, hamnar…

• Lokala marknaden – kommuner och byggprojekt• Industribyggnation• Vatten och avloppsanläggningar, kablar och ledningsarbeten• Exploateringsområden• Grundläggningar av byggnader• Utveckling och förnyelse i stadsmiljö• Marksanering

• Drift och underhåll• Underhåll vägar och järnvägar• Kommuner och stadsdelar samt hamnar

BedBedöömning totalt antal inom anlmning totalt antal inom anlääggningggning

• 100 000 av halvmiljonen förvärvsarbetande inom byggsektorn kan hävdas arbeta inom anläggning• Totalt ca 2500 per år behöver nyrekryteras enbart pga

åldersavgångar

• Inom byggindustrin, totalt 300 000 förvärvsarbetande, finns det ca 60 000 inom anläggning (resten är ”husbyggnad”)• Anläggning mer ingenjörstungt

NulNuläägege

• Vi har redan idag brist på nyutbildad arbetskraft med kompetens inom anläggning.

• Detta gäller alla nivåer: från yrkesutbildningen i gymnasiet till civilingenjör/forskare.

• Antalet nybörjare på utbildningarna är tillfredsställande men alltför få inriktar sig mot anläggning.

ww

w.b

ygg.

org

FFöörvrväärvsarbetande i byggindustrins delsektorer HUS respektive rvsarbetande i byggindustrins delsektorer HUS respektive ANLANLÄÄGGNING 2010. GGNING 2010. FFöördelning efter rdelning efter åålder.lder. KKäälla: SCB, BIlla: SCB, BI

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-Ålder

%Hus Anläggning

?

KIA - Kompetensförsörjning i Anläggningsbranschen - är ett samarbetsprojekt mellan: Svenska Teknik&Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och Trafikverket.

KIA - Kompetensförsörjning i Anläggningsbranschen - är ett samarbetsprojekt mellan: Svenska Teknik&Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och Trafikverket.KIA - Kompetensförsörjning i Anläggningsbranschen - är ett samarbetsprojekt mellan: Svenska Teknik och Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och Trafikverket.

Mål

Målet är att stärka den anläggningsinriktade utbildningen och motivera fler att utbilda sig för en yrkeskarriär inom anläggningsbranschen.

KIA - Kompetensförsörjning i Anläggningsbranschen - är ett samarbetsprojekt mellan: Svenska Teknik&Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och Trafikverket.

AttraheraAttrahera FörvärvaFörvärva Utveckla i verksamheten

och genom fortbildning

Utveckla i verksamheten

och genom fortbildning

Motivera & belöna

Motivera & belöna

Behålla/ avveckla Behålla/ avveckla

Samlat ledningssystem

Grund- utbilda

Grund- utbilda

Kompetensförsörjningsmodell

Rekryterings-Insatser

>>>

Tillräckligt många på

utbildningarna

Utvecklas inomföretaget/organisationen

KIA - Kompetensförsörjning i Anläggningsbranschen - är ett samarbetsprojekt mellan: Svenska Teknik&Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och Trafikverket.

KIANorrKIANorr

KIAVästKIAVäst

KIASyd

KIASyd

KIAÖst

KIAÖst

KIANationellt

KIANationellt

KIAMellanKIA

Mellan

Medverkande:

•Trafikverket•Svenska Teknik&Designföretagen med medlemsföretag

•Sveriges Byggindustrier med medlemsföretag

ww

w.b

ygg.

org

Sveriges Byggindustrier syn pSveriges Byggindustrier syn påå kompetenskompetens-- fföörsrsöörjningrjning inom anlinom anlääggningsomrggningsområådet det 1(2)1(2)

• Klarar vi inte att balansera kompetens-/resursbehovet kommer såväl kvaliteten som kostnaden att påverkas

• Brister/överskott av kompetens/resurser kan hanteras genom• Nyrekrytering till branschen- Branschen måste vara attraktiv

• Ungdomar och omskolning• Teknikutveckling- Producera mer med mindre resurser

• Kräver kompetensutveckling• Utländsk arbetskraft

• Angeläget att arbeta branschövergripande med kompetens- försörjningsfrågor

• Såväl utförare som beställare och utbildare måste alla vara aktiva för att nå bästa möjliga resultat/balans i kompetensförsörjningen

ww

w.b

ygg.

org

Sveriges Byggindustrier syn pSveriges Byggindustrier syn påå kompetenskompetens-- fföörsrsöörjningrjning inom inom anlanlääggningsomrggningsområådetdet 2(22(2) )

• Entreprenörerna- aktiva och tydliga kravställare• Sveriges Byggindustrier arbetar bla genom KIA och Swedish

Rail Skill Forum• BI och de större entreprenörer har egen utbildningsverksamhet

• Utbildare- lyhörda och snabbfotade• Angeläget att utbildningarna hänger med och anpassas till nya

kompetensbehov och krav• Renodlad beställare-Nya gränssnitt mellan beställare och

utförare• Ny teknik• Omskolning

• Trafikverket och andra beställare- tydliga och förutsägbara• Nyttja möjligheten till att agera förutsägbart med hjälp av att

staten är en stabil beställare• Kompetensbehoven kan bli mer stabila

• Nyttja möjligheten till bättre resursnyttjande med hjälp av årstidsvariationer över landet

• Säkra en stabil hemvist för Järnvägsskolan