SamhSamhäällsbyggare i samverkanllsbyggare i samverkan

Linköping 2009-01-08

Minoo AkhtarzandGD Banverket

Lena ErixonStf GD Vägverket

Transport en framtidsbransch!

Vi måste satsa på transportsystemen idag för att bygga det samhälle vi vill ha imorgon

• Pendlingen har ökat kraftigt de senaste tio åren och det finns ingenting som tyder på att den här utvecklingen kommer att mattas av.

• Bättre transportsystem ger bättre pendlingsmöjligheter, vilket förbättrar människors möjligheter att välja var de vill bo och arbeta.

StrategiKombinera järnväg och väg,

sjöfart och flyg så att gods och personer kommer fram i tid på ett säkert och miljövänligt sätt

Satsa på:• Kollektivtrafik både på

järnväg och väg• Miljöoptimera godsflöden per

transportslag

Prognos trafikutveckling kollektivtrafik

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020

BussGCTågInrikes flyg

Källa: Banverkets prognos för åtgärdsplaneringen

Godstransporterna utveckling

0

10

20

30

40

50

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020

Mdr

tonk

m VägtrafikBantrafikSjöfart

Källa: Banverkets prognos för åtgärdsplaneringen

Upplägg:- Den övergripande processen - Utgångspunkter för åtgärdsplaneringen - Så arbetar vi tillsammans - Det här har vi gjort hittills - Hur vi arbetar framöver

7

Den övergripande processen- Inriktningsplanering- Åtgärdsplanering

8

Planering av transportinfrastruktur

Riksdagen har beslutat att den långsiktiga infrastrukturplaneringen ska ske i två steg:

1. Inriktningsplanering - analys av strategiska frågor om transporternas och transportsystemets utveckling, möjligheter och problem på en övergripande nivå.

2. Åtgärdsplanering – vad bör vi faktiskt göra?

Så här fungerarden övergripande processen

GENOM-

FÖRANDE

Inriktningsplanering

Åtgärdsplanering

ANALYS

INFRA-STRUKTUR-PROPOSITION

RIKSDAGS-BESLUT

UPPDRAG: PLANER

PLAN-FÖRSLAG

FAST-STÄLLANDE AV PLANER

hösten 2008

2006–2008

19 dec 2008

19 dec 2008

1 sept 2009

jan 2010

från 2010

Utgångspunkter för åtgärdsplaneringen- Riksdagsbeslut om Infrastrukturproposition- Direktiv från regeringen

11

Beslut om 417 mdr under planperioden….

• Drift och underhåll – vårda den infrastruktur som redan finns…- Statliga vägar samt statlig medfinansiering till enskilda vägar (136 mdr kr)- Statliga järnvägar (64 mdr kr)

12

Beslut om 417 mdr under planperioden….

• Utveckla transportsystemet (217 mdr kr)- Investeringar i vägar och järnvägar- Sektorsuppgifter- Statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m.- Driftbidrag till icke statliga flygplatser- Medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i farleder och slussar- Räntor och amorteringar

13

Ekonomiska förutsättningar för utveckling av transportsystemetUtveckling av transportsystemet exkl. ram för regionala planer (33,1 mdr kr)

184 mdr kr

Pågående och beslutade objekt - 103 mdr kr

Återstående medel 81 mdr kr

Sektorsåtgärder och åtgärdsområden - 34 mdr kr

Marknadsanpassningspott + utökad satsning åtgärdsområden

- 20-25 mdr kr

Återstående medel för investeringar

22-27 mdr kr

Projekt VägverketRöda punkter1. E4 Enånger – Hudiksvall2. E18 Sagån – Enköping3. 70 Förbi Sala4. 265 Norrortsleden Stockholm5. E20 Norra Länken Stockholm6. 73 Älgviken – Fors7. E18 Lekhyttan – Adolfsberg8. E6 Rabbalshede – Hogdal9. E20 Lundsbrunn – Holmestad10. E45 Älvängen – Trollhättan11. E45 Angeredsbron – Älvängen12. E20/E45 Partihallsförbindelsen

Göteborg

Projekt Banverket Blå kvadrater1. Haparandabanan 2. Umeå Godsbangård3. Botniabanan4. Ådalsbanan 5. Uppsala bangård

resecentrum 6. Citybanan 7. Kraftsamling Mälardalen8. Nynäsbanan9. Motala-Mjölby10. BanaVäg i Väst 11. Göteborg Central

inkl hamnbanan12. Godstågsviadukten13. Hallandsås14. Förslöv-Ängelholm15. Borås-Värnamo-

Alvesta-Kalmar16. Malmö Central17. Citytunneln

Större pågående investeringsobjekt(över 300 mkr)

Genomförda och planerade aktiviteter för framtagandet av åtgärdsplan 2010-2021• Gemensam styrgrupp för trafikverken

• Gemensam arbetsgrupp för identifiering av optimala och samhällsekonomiskt lönsamma projekt

• Gemensamt arbete för framtagande av gemensamma modeller för samhällsekonomiska kalkyler

• Sedvanligt åtgärdsplanearbete inom resp. transportverk

• Arbete med identifiering av samfinansieringsprojekt tillsammans med berörda intressenter (baserat på en för Vägverket och Banverket gemensam modell)

• Identifiering av möjligheter till övriga alternativa finansieringsmodeller ( brukaravgifter, banavgifter m.m.)

Genomförda och planerade aktiviteter för framtagandet av åtgärdsplan 2010-2021forts.•Nationell godsanalys

•Nationell kollektivtrafik, långväga transporter och turism

•Strategisk miljöbedömning, miljömässiga konsekvenser

av planerna

Under hela processen gång sker samverkan och samarbete med de berörda regionala företrädarna och näringsliv Kontinuerligt

Så arbetar vi tillsammans

18

Fyra trafikslag i samverkan

• Järnvägstrafiken• Vägtrafiken• Sjöfarten• Flygtrafiken

19

Ny infrastrukturplanering

• Fyra trafikverk – gemensam planering med län och regionala företrädare

• Samverkan kring systemanalyser påregional och nationell nivå.

• Planeringen avser 2010 – 2021

20

Det här innebär att:

• Transportsystemen ska komplettera och samverka med varandra

• Planeringsunderlag som bygger på samma grundförutsättningar

• En öppen process med länsplaneupprättare, näringsliv och medborgare

• Trafikverkens prioritering ska ta hänsyn till regeringens aviserade eller beslutade politik.

21

Det här har vi gjort hittills

23

Det här har trafikverken gjorti det förberedande arbetet:

• Nationell systemanalys av godsstråk samt kollektivtrafik och turism

• Utvecklat metod för regionala systemanalyser

• Förberett modeller och metoder för samhällsekonomiska bedömningar

•Utarbetat modeller som tydliggör/förbättrar möjligheterna till regional, kommunal och privat medfinansiering

• Utvecklat metod för strategiska miljöbedömningar

• Logistisk bakgrund

• Energiförbrukning och miljöpåverkan

• Funktioner för väg och järnväg

• Fokus mot stråk och noder

• Hamnar och kombiterminaler mycket viktiga

• Målbild ett strategiskt transportslagsövergripande godsnät

• Effektiviseringspotentialer

Nationell Godsanalys

25

Nationell analys kollektivtrafik och turism

Kollektivtrafik – lokal/regional/interregional (och långväga bilresor)

KOLL framåt, lämnat till regeringen 2007-12-21, fortsatt arbete våren 2008

• Vision: Att underlätta det dagliga livet, öka tillgängligheten till utbildning och arbete samt att bidra till en bättre miljö

• Mål: En kraftfull ökning av kollektivtrafikens marknadsandel

• Funktioner: Tillförlitlighet, rimlig restid och turtäthet, enkelhet, lyhördhet, trygghet och prisvärdhet.

• Strategi: Satsa på stora städer, starka stråk samt samordning i glesbygd

• Åtgärder: Förbättrat utbud, bättre marknadsföring, effektivare incitamentsavtal, bättre drift- och underhåll, pendelparkeringar, enklare och flexiblare biljettsystem, attraktiva bytespunkter/rastplatser och kapacitetsförstärkningar (spår/körfält) m.m.

26

Nationell analys kollektivtrafik och turism

Turistnäringen

• Målet: Hållbar tillgänglighet och regional tillväxt

• Besöksnäringens mål: Att tjäna pengar

• Funktion: God tillgänglighet till frekventa resmål

• Strategi: Satsa i områden där transportbehovet växer och där infrastrukturen har störst brister, främst bytespunkter, information och utbud

• Åtgärder: Bättre nationella informationssystem (visa utbudet), bättre vägvisning, attraktiva bytespunkter med god tillgänglighet, bättre utbud, förbättrad kapacitet kring storstäderna samt i områden med stor besöksnäring m.m.

Samhällsekonomi - slutsatser

• Ny trafikprognos för 2020 har tagits fram

- Baseras på EET-strategin för minskad klimatpåverkan

- Resultaten är beroende av omvärldsförutsättningarna,

känslighetsanalyser är därför viktiga

• Ökad jämförbarhet mellan kalkyler i denna planeringsomgång

• Samlade effektbedömningar ett viktigt instrument

Samhällsekonomi - slutsatser

• Följande effekter inryms inte i den samhällsekonomiska

kalkylen:

- intrång i natur- och kulturmiljöer

- lokaliseringseffekter

- arbetsmarknadseffekter, delvis

• Kalkyler för spårinvesteringar är behäftade med större

osäkerheter än kalkyler för väginvesteringar

Samhällsekonomi - slutsatser

• Nuvarande kalkylmetodik tenderar att missgynna

expanderande, tätbebyggda områden med högt specialiserad

arbetsmarknad och näringsliv

- lokaliseringseffekter är inte med i kalkylerna

- kalkylerna tenderar att underskatta effekterna på arbetsmarknad och

ekonomisk utveckling

- trafikmodellerna underskattar restidsökningar vid hög trängsel

- intrång beaktas genom att den nya infrastrukturen ofta förläggs i

tunnlar

A. I åtgärdsplaneringen icke namngivna infrastrukturprojekt med krav på stor flexibilitet för att kunna svara mot akuta trafik- och stadsbyggnadsfrågor

B. Infrastrukturprojekt med stark påverkan på regional och lokal utveckling

C. Infrastrukturprojekt med särskilda effekter på möjligheter till alternativ markanvändning

D. Infrastrukturprojekt med privata, kommunala eller regionala krav som går utöver vad som ligger i trafikverkens ansvar att tillgodose

E. Infrastrukturprojekt med särskilda privata, kommunala och/eller regionala intressen som ställer krav på tidigareläggning eller att investeringen som sådan ska samordnas med andra investeringar

Finansiell samverkan i infrastrukturprojekt

Finansiell samverkan i infrastrukturprojekt• Trafikverkens förslag till möjlighet att

periodisera kostnader över tid

• Aktivt arbete av län, regioner och trafikverk för identifiering av objekt

• Exempel på medfinansieringslösningar:- statliga anslag i kombination med direkta bidrag- trafikavgifter- förhöjda banavgifter

Så här har vi tänkt arbeta framöver

Hur prioriterar vi ?

- Uppfyllelse av transportpolitiska mål- Utgångspunkter i Infrastrukturpropositionen- Prioritet i regionala systemanalyser- Anpassning till budgetrestriktion- Fyrstegsprincipen- Samhällsekonomisk lönsamhet/samlad effektbedömning- Medfinansiering

Den ”röda” tråden - åtgärdsplaneringen

Transport-politiskamål

Regeringens Styrning (direktiv)

Behov av förbättringar

Brister i förhållande till målen

Förväntade för bättringar

Önskvärda funktioner

Brister

Strategier föråtgärds-inriktning

Åtgärdsmix

Åtgärdspaket

Effekter i transport-systemet och i samhället

Regionala systemanalyser

Val av åtgärder för en önskvärd funktion

x

Åtgärdsmix (paket)

4-stegs-principen

Drift och underhåll

Sektors-åtgärder

Mindre åtgärder

Namn-givnainvest

Steg 1

Steg 2

Steg 3

Steg 4

x

x

x

x

Exempel

Problem!

Dålig punktlighet i kollektivtrafiken

Minska trafikmängden på högtrafikerade stråk

Reglera trafiken ?

Mindre investerings-åtgärder ?

Större investeringsåtgärder?

Differentierade banavgifter

Färre tåglägen

Kollektivtrafikkörfält

DubbelspårMotorväg

Val av åtgärder:

• Omedelbart Färre tåglägen

• Kort sikt kollektivtrafik-körfält, diffbanavgifter

• Lång sikt motorväg, dubbelspår

Exempel

Problem!

Många svåra mötesolyckor på ML

Minska trafikmängden Påverka gods-transportköparna att använda järnväg

Reglera trafiken ?

Mindre investeringsåtgärder ?

Ingen åtgärd funnen

Sänkt hastighet

Uppsättning av mittbarriär

Ombyggnad till motorväg

Val av åtgärder:

• Omedlbart sänkning från 110 till 90

• Kort sikt mittbarriär

• Lång sikt motorväg

Större investeringsåtgärder?

Viktig princip i arbetet

• Dialog och samverkan• Öppenhet och delaktighet

• Ta chansen – var med och forma framtidens infrastruktur!

38

39

Var med och påverka!

www.banverket.se/banportalen/apwww.regeringen.se/infrastruktur