www.sgbroby.se

Eleven i centrum

ETT MAGASIN INFÖR GYMNASIEVALET 2014/2015

Lars Fredlund, Industri

Micke van Etten, Naturvetenskap

Amanda Rundqvist, Samhällsvetenskap

Amanda Högefjord, Grafisk produktion

Lätt att få jobb

Stor chansatt nå långt

Vill du läsa vidare?

Sugen på en karriär utomlands?

2

Jag visste direkt att jag ville gå Samhällsvetenskaps- programmet på SG/Broby, ett brett och bra program där man själv kan välja inriktning. Det bästa är små klasser, man får mycket hjälp och lärarna är alltid tillgängliga.

Jag har valt beteendevetenskap och har ett år kvar, sedan blir det nog en liten paus innan jag läser vidare till journalist. Eftersom jag är från Sunne, är en annan stor fördel att jag slipper pendla eller flytta.

Amanda Rundqvist (Samhällsvetenskapsprogrammet )

Vill läsa vidare

Liten skola – stora möjligheter

Mellan sjuan och nian var jag tvungen att gå på högstadiet – nu går jag ett roligt program jag själv har valt! Kamratskapen i hela klassen är toppenskön och lärarna är väldigt hyggliga.

Det är ett yrkesförberedande program, vi är mycket i verkstan och har också åtta veckors praktik i tvåan och trean. Efter studenten finns också mycket att välja på, allt från CNC-operatör till att jobba som resemotör.

Lars Fredlund (Industritekniska programmet)

Mycket att välja på

SG/Broby är den lilla skolan – som ger dig oändligt stora möjligheter.Hör här fyra av våra målinriktade elever berätta om sina framtidsdrömmar!

”Nu går jag ett roligt program jag själv har valt!”

”Man får mycket hjälp och lärarna är

alltid tillgängliga”

3

Produktion Krepart AB, Arkitektvägen 20, 572 04 Oskarshamn, 0491 - 178 80, krepart.se Projektledare Mikael Pettersson Försäljningschef Hans Ericsson Mediasäljare Yvonne Forsberg Foto Curt-Robert Lindqvist, Leif Nilsson och en del privata fotografier Texter Andreas Hult, Kristin Ekstrand, Robert Triches och Mia Sandblom Formgivning Petra Hagelin Tryck V-TAB, Vimmerby 2014/06 Distribution Presumtiva elever i Värmland samt hushåll och företag i Sunne kommun. Tidningen ska även delas ut vid mässor och andra aktiviteter. Upplaga 15.000 exemplar

Besöksadress Svetsarevägen 2, SunnePostadress SG/Broby 37, Sunne Kommun, 686 80 SunneTel 0565-179 00 Webb www.sgbroby.seAnsvarig utgivare Anna-Clara Einarson

Liten skola – stora möjligheterJag pluggade ett år i Holland, men kom tillbaka till Broby för att läsa sista året på Naturvetenskapsprogrammet. Man har roligt här och skapar en väldigt bra relation med lärarna.

Vi är bara 16 stycken i klassen, så man får hjälp inom en kvart i stället för att behöva vänta i två lektioner. Men det blir ändå universitetsstudier i Holland till hösten, en blandning av bioanalytiker och medicin i Maastricht.

Micke van Etten (Naturvetenskapsprogrammet)

Framtid utomlands

Jag har ett år kvar och trivs jättebra. Vi får göra saker, inte bara sitta i skolbänken. Eftersom jag går tryck är vi mycket ute i tryckhallen och testar olika tekniker rent praktiskt.

Vi är bara sju stycken i klassen så man får jättebra kontakt. Över huvud taget är det en liten skola, så man syns och hörs. Jag bor i studentlägenhet tio minuter från skolan och i sommar ska jag jobba extra på ett tryckeri.

Amanda Högefjord (Grafisk produktion)

Syns och hörs”Vi får göra saker, inte bara sitta i skol-bänken…”

”Det blir ändå universitets-

studier i Holland till hösten.”

4

Välkommen till ett lite speciellt nummer av Sunnenytt!

I år fyller vi 20 år och firar med en tidning

som är lite mer än vanligt.

Glad Påsk och

trevlig läsning!

Jubileumstidning!

1993 - 2013

Gratistidning för Sunne & Munkfors • Årgång 21 • 2013 • Nr. 12

onsdag 27 mars

kläder, skyltar, dekaler, flaggor, bildekorer, presentartiklar, banderoller, rollups m.m.

Lövnäsvägen 8, Sunne • 0565-711 611

Långgatan 4, Sunne • 0565-102 00

Veckans Höjdpunkt!

Vi trycker på bl.a.

Vi får din produkt att sticka ut

Det är vi som skapar förpackningar och trycksaker som syns.Genom att vidareförädla efter tryckning med e�ekter som foliering, prägling, stansning, laserskärning, UV lack samt e�ektlacker som glitterlack, luktlack (scratch and sni�) mm, får vi din produkt att sticka ut.

Kontakta oss

Scandinaviska förpackningskompanietLäs mer på vår hemsida

Laserskärning

www.sunnebostad.seUthyrning: 0565-474 51

Klimat & ventilationsoptimering,installation, reparation, kontroll, optimering

av fläkt- och ventilationsanläggningar.

Kontakta Kristian på 070 – 234 17 53 eller kristian@air4you.se

LFvarmland.se

Snacka om enkeltLFvarmland.se

Snacka om enkeltLFvarmland.se

Snacka om enkelt

Färskvaru-butiken

i centrumÖppet Alla Dagar

8-22Välkommen!

5

Trygghet och trivsel

SG/Broby kan tyckas vara en liten skola, men det finns mycket att hämta. Både trygghet och trivsel

är något som värderas högt. – Det är viktigt för oss att alla känner

sig sedda och trygga. Vi vill hjälpa eleverna oavsett vilket mål de har. Alla i personalen, alltifrån vaktmästare till lärare, är vik-tiga för eleven, säger förvaltningschefen Berit Westergren.

Viktigt med elevrådFör att kreativiteten ska flöda på skolan är elevernas åsikter av vikt. Ett tillåtande klimat är därför a och o för att alla ska känna sig delaktiga.

– De ska våga säga vad de egentligen tycker. Vi tycker att det är bra med ett fungerande elevråd, så att de känner att

de har möjligheten att påverka sin skol-gång, säger Berit Westergren.

Ett behov som eleverna uppmärksam-mat är möjligheten att kunna läsa ryska. Nu inför skolan till deras glädje ryska som individuellt val.

– Vi försöker hitta speciallösningar till de som väljer att läsa hos oss, säger Berit Westergren.

Förberedda för yrkeslivetSkolan har fyra program och alla genom- syras av entreprenörskap. Genom att starta ett eget UF-företag tränas eleverna i både samarbete, ekonomi och försälj-ning, och de tvingas att bli kreativa.

– Vi får med det verklighetsanpassade tänkandet i UF, säger Berit Westergen.

Tanken är att de som går på SG/Broby ska vara förberedda för det kommande yrkeslivet. Skolan har därför ett brett samarbete med näringslivet och den grafiska branschen.

För de som går det Industritekniska programmet med de olika inriktningarna, är framtiden ljus.

– Arbetsgivarna står praktiskt taget och väntar på utexaminerade elever i industrin. De vet inte hur de ska klara sig på grund av alla pensionsavgångar, säger Berit Westergren. /

Små klasser där alla känner alla. På SG/Broby blir alla elever sedda och det finns stora

möjligheter att vara kreativ, utan rädsla för att bli dissad. Att entreprenörskap går som en röd tråd genom hela studietiden ger ungdomarna en bra grund inför framtiden.

SG/Broby

Sunne Gymnasieskola/Broby skapades hösten 2013 när Brobyskolan i Sunne slogs ihop med Broby Grafiskas gymnasiedel. Sammanslagningen gjorde att en helt ny och modern skola kunde skapas. Här finns fyra olika program, varav ett är med riksintag (Grafisk produktion/Industritekniska programmet).

5

Berit Westergren och eleverna Anna Eriksson, André Eriksson Petersson och Jimmy Andersson är överens om att trivseln vid SG/Broby är mycket god.

6

Hög ambitionsnivå

För att uppnå högsta kvalitet satsar Naturvetenskapspro-grammet på Sunne Gymnasie-

skola/Broby på högutbildade och kompetenta lärare, små elevgrupper, tät lärarkontakt och stark sammanhållning.

– Elever och lärare har bra kontakt. Vi har en ömsesidig respekt för varandra samtidigt som vi ställer höga, men tydliga krav. Förutsättningen för att ungdomarna ska uppnå sina mål är att alla våra lärare är kunniga, trivs med sitt arbete och gillar att umgås med eleverna. Och det gör de, säger Magdalena Hulu Mazurska.

Skolan lägger ner tid och satsar just på sammanhållningen i klasserna. Tillsam-mans åker vi på studieresor eller träffas på olika aktiviteter efter skoltid.

Magdalena är nöjd med resultatet.– Eleverna trivs med varandra och har

roligt, och det är jätteviktigt för att nå bra skolresultat, säger hon.

Breda och djupa studierDe flesta eleverna väljer naturvetenskaplig inriktning till årskurs två. Där fördjupas studierna i matematik, biologi, kemi och fysik. Alternativet är en spännande mix av naturvetenskap och samhällskunskap, där man ser på naturen ur ett samhälls-vetenskapligt perspektiv. Utbildningen är studieförberedande och bereder väg för alla svenska högskoleprogram.

– Våra elever klarar sig bra efter gymnasiet. Vi håller kontakten med dem efteråt och de är väl förberedda på studier efter att de slutat här, säger Magdalena.

En del blir läkare, andra pluggar för att bli jurister, kemister eller ekonomer.

Nytt laboratoriumDet är viktigt med rätt utrustning i lokal- erna. De studiemotiverade eleverna som läser ”natur” har precis fått två alldeles nyaoch fräscha laboratorier, till kemi/biologi

och fysiklektionerna. Här finns möjlig- heter att genomgå alla de experiment och undersökningar som behövs för program-mets kurser. Att praktisera de teoretiska kunskaperna är nämligen viktigt för in-lärningen. Det är något skolan satsar på. /

Naturvetenskapsprogrammet

Under första året av utbildningen ingår allmänna ämnen som språk och matematik, men även biologi och fysik.

Till årskurs två görs val av inriktning. Den natur- vetenskapliga inriktningen fördjupar studierna i biologi, fysik, kemi och matematik. Med dessa breda studier blir du behörig till alla svenska hög-skoleutbildningar.

Inriktning naturvetenskap/samhälle kombinerar ett naturvetenskapligt ämne med samhällskunskap och geografi.

Eleverna på Naturvetenskapsprogrammet har chansen att nå långt. Många tar den.

– I varje klass är det någon som blir läkare, säger ansvarig lärare Magdalena Hulu Mazurska. Ambitionsnivån är generellt hög.

6

Rececca Larsson, Lovisa Berglund, Olle Nordgren och Einar Schelin tillverkar elefanttandpasta.

Isabel Nilsson Alarcon tycker kemilektionerna är extra intressanta.

7

Skola med edge

Maria

Gustav

Lars

Att välja rätt utbildningsväg är viktigt.Att hitta rätt skola är minst lika viktigt. Möt fyra

av många nöjda elever som har studerat vid Naturvetenskapsprogrammet på SG/ Broby.

7

Alla blir sedda”Mina tre år på Broby var lärorika, inspirerande och roliga. Minns särskilt de roliga studieresorna och utbytesre-sorna som vi gjorde.

Det bästa med Broby är samman-hållningen mellan elever och lärare, givande lektioner och att alla elever blir sedda och får den hjälp de vill ha. Broby gav mig inspiration och viljan att fortsätta läsa. I dag läser jag juridik och ekonomi på Uppsala Universitet.”

Maria Bjerknes Börestam

Bra gemenskap”Närheten till hemmet var inte den enda anledningen till att välja Broby. En mindre skola med mindre klasser gör så att man får en bättre gemenskap och kontakt både med sina klasskamrater och lärarna vilket ökar kvaliteten på studietiden.

Jag läste Naturvetenskapsprogram-met för att jag tycker att naturvetenskap-liga ämnen och matte är de roligaste och mest intressanta. Nu läser jag Kemi vid Uppsala Universitet och jag får se vart studierna tar mig.”

Gustav Hulu

Bästa modellen ”Under mitt första år på Broby hände något som sänkte mina tidigare mycket höga ambitioner i skolan; jag förlorade min lillebror hastigt.

Min frånvaro och mitt engagemang påverkade mina betyg till det sämre.

Hade detta varit en skola som vilken annan som helst hade jag nog avslutat min gymnasietid.

Men, jag fick en sådan otrolig hjälp och stöttning av mina lärare, att jag lyckades gå ur skolan med fullständiga betyg.

Den vinsten är för mig för stor att sätta ord på. Jag hade aldrig klarat det utan deras hjälp och är evigt tacksam – lärarna uträttar så mycket mer än ett jobb. Få skolor har så fina relationer mellan elever, lärare och personal som på Broby och de kommer för evigt ligga mig varmt om hjärtat. Du utvecklas inte bara kunskaps-mässigt utan också personlighetsmäs-sigt, vilket är minst lika viktigt.

Efter gymnasiet har jag arbetat i Nor-ge, jobbat och studerat i San Francisco och just nu är jag verksam som modell i Bangkok. Jag kommer fortsätta jobba som modell, resa och upptäcka världen över ett bra tag framöver men jag vet att när jag bestämmer mig för att studera igen – och den dagen kommer komma – så har jag, tack vare Naturvetenskaps- programmet på Broby och dess under-bara personal; alla dörrar öppna.”

Jennie Hultgren

Ökade ambitioner”Gymnasietiden på Brobys Natur-vetenskapliga program var bland det rolig- aste jag har varit med om!

Fantastiska lärare och underbara klass-kamrater gjorde det roligt att gå till skolan varje dag och att det kändes spännande att plugga! Jag tror inte det är särskilt vanligt att man har en så bra relation med sina lärare som vi hade, men det introducerade bland annat en känsla av kontroll över sin utbildning.

Det innebar att jag utvecklade ambitioner och mål som man aldrig förr hade beaktat. När jag tog studenten 2012 var det alltså en självklarhet att fortsätta studera. Nu pluggar jag till civilingenjör på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och inser i skrivande stund att om jag inte hade studerat på Broby hade jag nog inte varit där jag är i dag!”

Lars Sjöberg

8

Teoretiskt lärande – ute i verkligheten

– Vårt mål är att eleverna ska göra jobbet i skolan, säger

Kajsa Ekström, lärare på Sam-hällsvetenskapsprogrammet .

”Verklighetsbaserat lärande” kan ju låta lite kryptiskt, men det handlar helt enkelt om en strävan att göra ett teore-tiskt program lite mer praktiskt.

– Vi försöker att jobba med verkliga saker, om vi exempelvis jobbar i historia kanske vi åker till ett arkiv och jobbar med arkivmaterial eller släktforskar. När vi läser arkeologi försöker vi få vara med vid en arkeologisk utgrävning, eller besö-ka olika museer. Vi ska jobba med saker på riktigt, målet är att eleverna ska få se verkligheten bakom teorin, säger Kajsa.

UppskattasArbetssättet fungerar mycket bra. Det uppskattas av eleverna som ser koppling-en till samhället omkring dem. Studierna blir mer än bara teoretiskt pluggande.

Det blir heller nästan inga läxor i sam-hällsämnena. Ungdomarna gör det de ska i skolan och slipper oftast hemarbete.

– En annan fördel med det är att de förbereds inför hur man studerar på högskola och universitet. Där är det ingen som tjatar om att man ska göra sina läxor, det är ju upp till studenten själv att hänga med och jobba på när det behövs.

”Samhäll” har tre inriktningar; Bete-endevetenskap, Medier, information och kommunikation och Samhällsvetenskap. Utbildningen är bred och öppnar många dörrar för framtida studier.

Mindre klasser– Jämte Naturvetenskapsprogrammet är Samhällsvetenskapsprogrammet den bredaste utbildningen. Man kan tänka sig fortsatta studier både inom exempelvis ekonomi, men även inom vård och omsorg.

På skolan går tre klasser med totalt cirka 50 elever.

– Vi har inte så jättestora klasser. Och med tanke på vårt arbetssätt är det väl-digt bra, läraren får mycket tid med varje elev, säger Kajsa.

Och jämfört med andra håll i landet ligger ”Samhäll” på Sunne Gymnasieskola väldigt högt i statistiken över elever som blir behöriga för högre studier. /

Samhällsvetenskaps-programmet

• Första året på Samhällsvetenskapsprogrammet läser du framförallt de gymnasiegemensamma ämnena.

• Andra året väljer man inriktning, antingen Beteende- vetenskap, Medier, information och kommunikation och Samhällsvetenskap.

• Sista året är mycket präglat av inriktningarnas specifika ämnen, men du läser också ämnen som du själv vill fördjupa dig i samt gymnasiearbetet som kommer att präglas av det Samhällsvetenskaps-programmet s examensmål.

8

Sedan starten har Samhällsvetenskapsprogrammet på Sunne Gymnasieskola arbetat med så kallat verklighetsbaserat lärande.

Läxor är sällsynta – projektarbeten vanliga.

På Samhällsvetenskapsprogrammet får eleverna utlopp för sin kreativitet bland annat genom att göra egna filmer. Här är det Matilda Fredriksson, Sara Norell, Aurora Ulfvenstierna och Klara Olsson som skapar aktion.

9

BildtextAstrid Törelig, Sanna Hallberg och Johanna Gunnarson slog två flugor i en smäll genom att volontärarbeta bland utsatta barn i Tanzania och samtidigt, i beteende vetenskapens tecken, undersöka om det skiljer sig något mellan barns drömmar i Tanzania och Sunne, en undersökning som genererade i en spännande teckningsutställning.

Vackra drömmar

– En upplevelse som vi kommer att bära med oss resten av livet,

säger Johanna Gunnarsson.Under en temadag i tvåan fick

tjejerna idén att kombinera volontär- arbete med sitt gymnasiearbete i Beteende- vetenskap. Ungdomarna ville jämföra barns framtidsdrömmar, hur de skilde sig mellan Sunne och Tanzania. Idéen var att be barn rita teckningar om hur de ville se sin framtid och sedan sätta samman en utställning på biblioteket i Sunne.

Omgivningen stöttade– Vi blev inspirerade bland annat av en föreläsare från Sida, berättar Sanna. Alla tre ville göra volontärresan så vi satte igång med planeringen ganska direkt, berättar hon.

Ett ganska stort problem som skulle överkommas var finansieringen. Tjejerna fick lägga en del pengar själva, men mycket kom också genom stöd från lokala näringslivet och föreningar i Sunne.

– Vi är tacksamma för stödet och pepp-ningen från alla runtomkring. Utan dem skulle det inte gått.

I januari gick resan till ett gatu-

barnscenter i Moshi, en stad vid foten av Kilimanjaro, där fattigdomen är hög och många barn är föräldralösa. Tjejerna hjälpte till i vardagen, lekte med barnen och undervisade lite i matematik och om alfabetet.

– Barnen saknar föräldrar så vår roll blev i ganska hög utsträckning bara att finnas där för dem, umgås och lära känna varandra, säger Johanna.

Små skillnaderTjejerna lärde sig lite swahili och fick fin kontakt med de små barnen. Det var heller inga problem att få dem att teckna sina drömmar.

Resultatet blev en fin utställning. Astrid, Sanna och Johanna slogs av hur lite det ändå skiljde sig mellan barnens framtidsförhoppningar i Sunne jämfört med Moshi.

– En liten skillnad var att barnen i Moshi oftare önskade sig en bil, ett hus eller en familj. Men det var också många som ville bli fotbollsproffs, prinsessa och läkare, precis som barnen i Sunne.

– Barn är barn, vart än i världen de finns, säger Johanna. /

9

Johanna Gunnarson, Sanna Hallberg och Astrid Törelig på Samhällsvetenskapsprogrammet hade en dröm om att få chansen att volontärarbeta med utsatta barn. Med beslutsamhet och hårt arbete förverkligade de drömmen.

Isabell Svensson tycker att släktforskning är ett intres-sant inslag i undervisningen.

Samhällsvetenskaps-programmet är en bra grund för en framtida yrkeskarriär menar Tova Johnsson och studerar kartan lite extra med tanke på framidsplanerna.

10

Arvika 0570-74 43 00 • Filipstad 0590-77 47 00Karlskoga 0586-79 44 00 • Karlstad 054-775 41 00Sunne 0565-74 40 00 • Torsby 0560-77 45 00

Vi kan lätta och tunga

transporter!

Inget segt industrijobbEfter studier på det Industritekniska programmet finns goda möjligheter till jobb…

AnVa Polytech i Sunne befinner sig i en stark expansionsfas och behöver därför arbetskraft med kontinuitet.

Under utbildning vid Industritekniska programmet finns även praktikmöjligheter vid anläggningen i Sunne. Vid intresse kontakta AnVas personalavdelning på 0565-173 05.

*AnVa är en kvalificerad partner inom utveckling och produktion av formsprutade gummiprodukter som erbjuder en modern, ljus och fräsch miljö. Företaget har 500 artiklar i sortimentet som baseras på 100 olika gummirecept.

AnVa Polytech ABBox 116 686 23 Sunne • Besöksadress: Sundgatan 21

Telefon: 0565-173 00 • www.anva.se

Massa spännande jobb

Rottneros Bruk AB0565-176 00

www.rottneros.com

LETAR DU EFTER ett spännande och omväxlande arbete efter studierna vid det Industritekniska programmet?

Varför inte då söka jobb vid Rottneros Bruk i Sunne. Arbetsuppgifterna är mycket skiftande och handlar om allt från att programmera och köra sofistikerade maskiner till svetsning och olika reparationer samt svarvning och bearbetning av nya komponenter.

DET FINNS MÅNGA fördelar med en anställning vid Rottneros Bruk. Löneläget är bra, gemenskapen god liksom trivseln. Medarbetare har tillgång till gym, bad

i Torsbybadet och utförsåkning vid skidanläggningen i Sunne. Personalklubben är dessutom mycket aktiv och ordnar varje år en rad attraktiva aktiviteter.

VILL DU KÄNNA på hur det är att arbeta på bruket. Ta då chansen och förlägg din APL-tid hit. Du är mer än välkommen!

En operatör ser till att massaveden hamnar rätt på en transportör innan den flisas och raffineras för att sedan torkas. Massan pressas därefter till balar som säljs till pappersbruk över hela världen. Av produkten från Rottneros Bruk producerar pappersbruken allt från tidningspapper, toalettpapper till olika former av förpackningar.

*Rottneroskoncernen producerar pappersmassa vid bruken i Sunne och Vallvik. Rottneros Bruk i Sunne har en tillverkningskapacitet på 170 000 ton per år, något som gör bruket till en av världens största producenter av mekanisk avsalumassa. Vid produktionsanläggningen i Värmland finns cirka 100-talet medarbetare.

11

Industritekniska programmet är ganska nytt. Pontus Bertils-son arbetar sedan fem år som

lärare på Sunne Gymnasieskola/Broby. Han berättar om förändringen som skedde för två år sedan, då programmet gick från klassiskt tekniskt till yrkesför-beredande. Skolan bestämde sig för att ge marknaden vad marknaden behöver.

En enkätundersökning skickades ut till en rad företag, där de ombads beskriva vad de behövde för kompetenser. På så sätt kunde skolan anpassa utbildningen efter industrins behov.

– Man har goda möjligheter att få jobb direkt efter gymnasiet, säger Pontus Bertilsson.

Samtidigt är han noga med att poäng-tera att det går utmärkt att lägga upp studierna så att man kan läsa vidare på högskolan.

Samarbete med näringslivetSkolan har ett programråd tillsammans med representanter från företag runt om i trakten. De samlas då och då och diskuterar hur den industritekniska ut-bildningen ska utformas. Det arbetsplats-

förlagda lärandet, APL, bidrar också till bra kontakt med framtida arbetsgivare. Under åtta veckor i tvåan och sju veckor i trean får eleverna prova på yrkeslivet och visa vad de går för.

– Vi har fått bra respons från APL-plats- erna, inte minst i år. Flera elever har redan fått möjlighet att jobba extra, säger Pontus Bertilsson.

Specialbeställda inriktningarUnder första året får eleverna prova på samtliga maskiner som bjuds under utbildningen. Från och med tvåan går man antingen inriktningen Driftsäkerhet och underhållsteknik, vilket ger jobb som resemontör eller underhållstekniker, eller också Produkt och maskinteknik, vilket leder till yrken som maskinoperatör eller CNC-operatör. Detta är yrkesutgångar som företagen runt Sunne specifikt har framfört en önskan om.

Branschen är under ständig utveckling och det är svårt att spå hur framtiden blir.

– En sak är dock alla överens om, och det är att verkstadsindustrin står inför stora pensionsavgångar. Det bådar gott för våra elever, säger Pontus Bertilsson. /

Skräddarsydd utbildning

Industritekniska programmet

• En maskinoperatör arbetar med manuella verkstadsmaskiner.

• CNC-operatören jobbar med datorstyrda fräsmaskiner, svarvar och robotar.

• Underhållsmekanikern arbetar både förebyggande och med reparation och underhåll.

• En resemontör åker ut till företag inom exempelvis sågverk- och pappersindustrin och underhåller maskinerna.

11

I en svajig konjunktur är det svårt att förutspå fram-tiden. Men med en utbildning som är skräddarsydd efter näringslivets önskemål går eleverna på Industri-tekniska programmet en ljus framtid till mötes.

Kristoffer Johansson mäter en bussning till en alldeles speciell Mercedes.

André Carlbäck gillar industriutbildningen och

har på kort tid blivit en fena på det här med svetsning.

12

Från idé till färdig förpackning

1. UppdragsbeskrivningAnna-Clara Einarson ger Anna Johansson en brief, det vill säga en uppdragsbeskrivning. ”Du ska skapa en säljande godisförpackning”. Sedan får Anna svar på en del viktiga frågor: Vad är det som ska förpackas? Vilken åldersgrupp riktar sig förpackningen till? Vilket material ska förpack-ningen ha? Utifrån briefen jobbar Anna fram olika idéer och koncept som hon sedan väljer mellan för att utveckla vidare, till en verklighetstrogen prototyp.

7. Klart!Både Anna-Clara Einarson och Anna Johansson är mer än nöjda med slut-resultatet, originella förpackningar i läckra färger med fräcka motiv. 6. Fotografering

Produktfotografering görs sedan i skolans fotostudio.

s

s

Förpackningar, något som vi mer eller mindre tar som en självklarhet. Men det är en lång och aningen komplicerad process innan en

förpackning med innehåll lockar till köp ute i butiken.Här kan du följa Anna Johansson arbete från idé till en säljande

naturgodisförpackningar.

s

13

5. Skär rentDatafilen skickas till skärbordet som skär ut och bigar förpack-ningen. Därefter viker och lim-mar Anna ihop förpackningen och ser så allt stämmer.

3. RedigeringDärefter färdigställer hon skisserna i olika datorprogram. Bilder redige-ras i bildbehandlingsprogrammet Photoshop. Illustrationer, logotyper och mönster ritas i programmet Illustrator. Dekoren, det vill säga text och bild, sätt samman i layoutprogrammet InDesign. Konstruktionen av förpackningen ritas i programmet ArtiosCad.

4. TryckningDekoren trycks i skolans plan- skrivare. Det är en skrivare som kan trycka på alla slags material i format upp till 250 x 150 cm.

Förpackningar

Inom begreppet förpackningsdesign döljer sig en omfattande process.

De aktörer som är inblandade är exempelvis olika tillverkare av råvarumaterial. Pappersbruk som tillverkar allt fiberbaserat material, tillverkare av olika plaster, folier med mera. Glastillverkare, aluminiumtillverkare, ja alla som tillverkar någon form av material som används inom förpackningsvärlden.

Förslag tas fram av en designbyråVarumärkesägaren eller produkttillverkaren är den aktör som vill ha en färdig förpackning till sin produkt. Förpackningen ska kommunicera innehållet, skydda produkten och sticka ut på butikshyllan. Förpackningens väg börjar oftast med dekor och konstruktionsförslag det vill säga färg, form och funktion. Då vänder sig

varumärkesägaren oftast till en designbyrå som tar fram olika förslag för ändamålet.

TryckningNär denna process är klar och förpackningen godkänd ska den produceras hos en förpackningsmaterialtill-verkare. Där kontrolleras underlaget som kommer från designbyrån, görs tryckbart och går vidare för tryckning. När tryckningen är klar sker det oftast någon form av efterbearbetning. Det kan till exempel vara stansning och bigning som underlättar ihopvikning av förpack- ningen. När all produktion är klar skickas den till varu-märkesägarens fabrik för fyllning/inpackning av produkten.

Slutligen skeppas den färdigförpackade produkten ut till grossist eller butik.

2. SkissarbeteNästa steg är att ta idén vidare till skissarbete. Anna tar fram skisser för förpack-ningens form och storlek, even-tuellt mönster, text och bild.

s

s

s

s

14

Global leverantör av borrutrustning för vattenborrning, entreprenad, prospektering och gruvbrytning.

Lokal produktion – Världsledande teknologi

Driconeq Production AB www.driconeq.commarketing& design

artwork & repro

webservices

plates& sleeves

printersupplies

printconsultancy

G R A P H I C S G R O U P

www.millergraphics.com

YOUR PREFERRED PARTNER IN THE GRAPHIC CHAIN

KIL 0554-68 97 70 www.eostal.se

STÅNGSTÅL PLÅT RÖR BALK ARMERING ALUMINIUM ROSTFRITT

VI UTMANAR KONVENTIONELLA FÖRPACKNINGAR

FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID

Magasin 2 Inre Hamn 652 16 Karlstad Tel. 054-775 66 60 Fax 054-775 66 61

karlstad@inputinterior.se www.inputinterior.se

15

Magasin ger kunskap

Under andra läsåret har eleverna som går Grafisk produktion, inom Industritekniska pro-

grammet, producerat ett magasin på uppdrag av en annan skola.

– Samarbetet är väldigt uppskattat, säger läraren Kerstin Halfvarsson.

En klass med stylistelever på Plusgym-nasiet i Karlstad ville ha hjälp med layout och produktion av sitt modemagasin Style+. Anna Johansson, Felicia Wahlund, Hanna Lindström och Frida Sjödahl, som samtliga valt yrkesutgången originalare på Broby, satte genast igång med arbetet.

Tjejerna är kreativa och utbildningen de går gav dem möjlighet att förverkliga en idé.

Från idé till produktEfter ett inledande möte med uppdrags-givarna arbetade Brobyeleverna fram en dummy (en första skiss).

– Stylisterna nämnde tidningen Elle och därefter fick mina elever ganska fria händer. Förslaget de arbetat fram pre-senterades och köptes i stort sett rakt av, säger Kerstin Halfvarsson.

Hon försöker att inte styra elevernas arbete för mycket. Det är meningen att de ska få använda sin egen kreativitet. I yrkeslivet kan de komma att få ansvara för en tidnings slutliga utseende. Arbetet med bilder är viktigt. Slutprodukten måste bli snygg, inbjudande och locka till läsning. Det har eleverna fått erfara genom uppdraget med magasinet.

Planering viktigInnehållet i magasinet gjorde de två samarbetande klasserna tillsammans. De träffades och tog moderiktiga bilder efter att stylisterna gjort sitt jobb med smink och kläder. Därefter har de blivande

originalarna hanterat bild och text och skapat den perfekta layouten. Planering har visat sig vara viktig.

Processen har stundtals varit svår, det är mycket att lära sig första gången. När målet börjat närma sig har lusten vuxit desto mer. – Eleverna tycker att det har varit jätte-kul och är mycket stolta över tidningen, säger Kerstin Halfvarsson. /

Grafisk produktion

Grafisk produktion inom Industritekniska pro-grammet är ett yrkesförberedande program med riksintag som leder till spännande jobb och möjlighet till grundläggande högskolebehörighet.

Efter utbildningen kan du gå direkt ut i jobb inom tryckbranschen med hela världen som arbetsfält.

Felicia Wahlund och Hanna Lindström lägger sista handen vid magasinet Style+ som doftar väldigt mycket fashion…

Ett magasin i stil med internationella Elle. Så löd beställningen när eleverna på Grafisk produktion fick sitt första uppdrag.

Ett läsår senare presenterades en proffsig och modern produkt med stilrent innehåll.

16

Maskinpark med guldkant

Eleverna arbetar med moderna tryckpressar på SG/Broby, exempelvis en fullskalig tryck-

press anpassad för industrin, UV-printer, rullskrivare, digitalpress etcetera. Maskinparken är helt i nivå med vad som den moderna förpacknings- och övrig grafisk industri använder i dag.

Fördel för eleverna– Besökare som kommer hit blir förvån- ande över den höga standarden. Det finns ingen annan skola i Sverige som är i närheten av vad vi har i teknikväg, säger

Tommy Nilsson, lärare på SG/Broby och Broby Grafiska.

Endast tryckeriets maskiner är värda runt 50 miljoner kronor. Ytterligare ett antal miljoner kronor tillkommer för datorer och avancerad programvara för bildbehandling, illustrationer, layout och design.

– För eleverna är det här en stor fördel. Här får de lära sig att hantera samma maskiner som de sedan möter ute i verk-ligheten. Det innebär att de kan gå ut i arbetslivet och producera direkt, säger Tommy Nilsson.

Närhet till branschenTommy har arbetat i den grafiska bran-schen sedan 1960-talet. Med ett erkänt stort kontaktnät i branschen har han varit med och utvecklat SG/Broby och Broby Grafiska till vad det är i dag, en skola som skapar sina egna förutsättningar. Den imponerande maskinparken är till stor del en frukt av företagssponsring och EU-pro-jekt, snarare än kommunala skattemedel.

92 medlemsföretagEn annan viktig faktor är att bransch-organisationen Sweflex nära samarbete med skolan. SweFlex är en branschför-ening för företag med anknytning till *flexografi-området.

– Genom SweFlex närvaro skapas också förutsättningar för diverse samarbeten och möjligheter till praktikplatser för eleverna, säger Tommy Nilsson. /

Karin Larsson finner sig väl tillrätta med tryckpress och den övriga maskinparken. Och det är ju inte så konstigt. Maskinparken är ju Europas modernaste.

En maskinpark som saknar motstycke inom skolvärlden både i Sverige och övriga Europa.

På Sunne Gymnasieskola/Broby finns det mesta av det senaste inom grafisk produktion och förpackningstryck.

17

Maskinpark med guldkant50

miljoner är maskinparken värd på SG/Broby.

92medlemsföretag ingår i

branschföreningen SweFlex.

3olika efterbearbetnings-

metoder finns i tryckeriet.

15veckor av utbildningen är

praktik – Arbetsplatsförlagd utbildning, APL.

Filip Danielsson och Amanda Högefjord mäter färgmättnad på ett tryckark.

Filip Danielsson kontrollerar att pappersrullarna är tillräckligt många och att de håller tillräckligt hög kvalité.

Maskinpark

Grafisk teknikI teknikparken på SG/Broby och Broby Grafiska kan man göra färdiga prototyper, från idé till färdig produkt

Formgivning, layout och konstruktion• Photoshop, bildredigering • Illustrator, rit- och illustrationsprogram • InDesign, layoutprogram • Acrobat Professional • ArtiosCAD, förpackningskonstruktionsprogram• Cinema 4D, 3D-program

Prototypproduktion • Kongsberg XL20, prototyptillverkning av förpackningar • 3D-printer prototyptillverkning i plast • UV-printrar printer för storformat som skriver på alla

material

• Platemaking digital tryckformsframställning med den senaste HD-tekniken

• Fischer & Krecke 8-färgs tryckpress i industriformat• Xerox digitalpress, digitalpress för framställning av

broschyrer med mera

Efterbearbetning• Skärmaskiner• Bokbinderimaskiner• Fyllningsmaskin för olika påsmodeller

* Flexografi, även kallad flexotryck, är en tryckmetod, en form av rotationshögtryck med en flexibel gummi- eller plastkliché. Tekniken används främst inom förpackningsindustrin.

18

Färgstark supertalang

I dag går Alexander tredje året på Grafisk produktion med inriktning originalare. I skolan

sitter han mycket vid datorn och skapar, allt ifrån livsmedelsförpackningar till affischer och mycket annat.

Hemma gör han i princip samma sak, fast helt efter eget huvud. Resultatet är fantasifulla bilder som väckt intresse utanför skolans väggar. Alexander var en av vinnarna när Adobe och Cap&Design delade ut priser i Nordic New Creative Talent Award 2014.

Lysande stjärnaAlexander är alltså en av de allra ljusast lysande stjärnorna på designhimlen – enligt fackpressen.

När han fick veta att han vunnit, blev han chockad. Faktum är att han knappt hade hunnit lägga ut sina första alster på Facebook när juryn ringde.

– Det var en total överraskning. Enligt

dem är jag en av de tio bästa talangerna i hela Norden och det känns såklart otro-ligt hedrande.

Bedriften blir inte mindre med att han inte arbetat med Photoshop så länge.

– Mitt stora intresse för Photoshop började i ettan på gymnasiet. Jag hade inte arbetat med det programmet så mycket tidigare men jag ville lära mig det grundligt, berättar Alexander.

– Jag gör sådant som jag tycker är roligt. I skolan får jag lära mig hur man utvecklar exempelvis en livsmedelsför-packning.

En uppgift var att skapa ett nytt mjölk-paket, som framförallt skulle tilltala barn och unga.

Inspiration– Jag började tänka på vad barn gillar, kom fram till att det skulle vara en nalle på bilden, lite gosig, klurig, söt och lekfull. Sedan var det bara att sätta igång.

Var får du inspirationen ifrån inför ett sådant projekt?

– Var som helst ifrån. Det kan vara ett samtal, en film, en bild eller något man ser på internet. Vad som helst.

Efter skolan hoppas Alexander i första hand läsa vidare. En het önskan är att komma in på Beckmans designhögskola, dit han har sökt.

– Målet är att bli Art Director. Kanske för en tidning. /

Alexander Eriksson spås en lysande framtid. Han drömmer om att bli Art Director men kan lika gärna bli en ny Salvadore Dalí…

Alexander Eriksson

Ålder: 18Fritidsintresse: Photoshop och innebandyFörebilder: Andy Warhol och Erik JohanssonTips: Gör det du tycker är kul, sätt mål för vad du vill!

Han är ung, självlärd och mycket, mycket talangfull.Om man får tro proffsen i branschen är han en av framtidens

stora kreatörer.Bildkonstnären och illustratören Alexander Eriksson, 18, har

framtiden vid sina fötter.

Internationell karriär?

– Företagen sliter i eleverna redan innan de slutat skolan,

säger Göran Dahl, ordförande i intresseföreningen Sweflex.

Svensk förpackningsindustri förlorar visserligen marknadsandelar mot Asien och Östeuropa och branschen måste utvecklas och omvandlas. Men samtidigt finns det ett gediget tryckarkunnande i Sverige och tongivande företag har sitt ursprung här. Kombinerat med en generationsväxling och teknikutveckling i den grafiska branschen ser framtiden för nyutbildade grafiker väldigt ljus ut.

Skriker efter arbetskraftGöran Dahl, ordförande i Svensk Flexo-grafiförening, Sweflex, säger att just ut-bildningen och förmågan att direkt kunna gå in i produktion är a och o.

– Företagen skriker efter arbetskraft. Men man har inte råd att själva lära upp sin personal. I dag måste man som anställd kunna leverera från dag ett.

Nyckeln till det är förstås en anpassad utbildning där man får lära sig tekniken handgripligt men även får med sig förstå-else för framtida teknik.

Bra betaltYrket som i går kallades ”tryckare” kallas i dag för grafisk processtekniker, och det kanske säger en del. Till hårda fakta hör

att jobbet är anmärkningsvärt bra betalt.– Även de som inte jobbar skifttider har

bra lön redan från början, säger Göran Dahl. Jobbar man skift blir det förstås ännu bättre.

Likaså finns det goda möjligheter att jobba utomlands.

– Ja, det gör det, och det kommer förhoppningsvis att bli ännu bättre i framtiden. Vi arbetar med att ta fram ett internationellt gångbart certifieringssys-tem för grafiker, som vi tror kommer göra det ännu lättare för svenska grafiker att kunna jobba internationellt.

Göran själv har en lång internationell karriär bakom sig. Han har jobbat för Tetra Pak i länder som Japan, England, Australien och Kina med flera. Flexografi är den tryckmetod som är allra vanligast exempelvis för livsmedelsförpackningar.

– I dag håller flexografiprodukter lika hög kvalité som exempelvis djuptryck. Men kostnaden är mycket mindre. /

Företagen står i kö för att anställa grafiker med en gedigen grafisk utbildning. Framtids-

utsikterna för Filip Danielsson och hans kamrater på programmet är alltså mycket ljusa.

Med en bra grafisk utbildning i

bagaget är det lätt att få jobb utom-

lands menar Flexografiföreningens

ordförande Göran Dahl.

Flexografi

• Är en form av rotationstryck med en fotopolymer- kliché av en slags ljuskänslig plast.

• Är mer kostnadseffektiv än exempelvis djuptryck, där man måste framställa tryckformar med försänkning i. Är mer användbar för mindre serier.

• Används till cirka 90 procent av alla förpackningar.

Utsikterna att få jobb efter grafisk utbildning på Broby kunde inte vara bättre.

Den som drömmer om en internationell karriär har också goda möjligheter att få sin önskan uppfylld.

20

Vi gillarSG/Broby!

När vi kom till världen, för mer än 150 år sedan, var det för att det skulle bli enklare för folk att spara och för att bankens vinster skulle stanna i Fryksdalen. Även om fler kunder idag frågar om mobilapp än sparbanksbok så är vi samma bank, med samma idé: Fryksdalen Framför Allt. Besluten ska fattas här och vinsterna ska stanna och göra nytta här. Vi gillar sånt som utvecklar Fryksdalen, precis som SG/Broby.

Telefon 0565-174 00 www.fryksdalenssparbank.se

Inse kollektivavtalets värdeNu är det viktigare än någonsin

Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsinoch under några omständigheter arbeta påsämre villkor eller till lägre lön än det vi nu

lovat varandra.

Det fackliga löftet.

Vi lovar varandra detta i den djupainsikten om att vi alla håller detta löfte

Då måste arbetsgivaren uppfylla våra krav!

GS Facket Avd 11 Värmland/dalKasernhöjden 16, 653 39 Karlstad

Tel: 010 - 470 85 10www.gsfacket.se/avd11

w w w . p a c k a g i n g a r e n a . c o m

SUNNE Mån – fre 10 –18, lör 10 –14.

VÄLKOMMEN TILLINTERSPORT I SUNNEEn välsorterad sportbutik

med personlig service.

Vi fi nns påBadhusgatan 10 i Sunne Centrum.

Vi utför proffsiga elinstallationer, oavsett omfattning!

Imtech Elteknik i Sunne www.imtech.se 010 472 60 00

Kontakt: Sam 054-10 30 83, Jens 054-10 30 74E-post: tryckeri@onedigitaltryck.sePost: Box 1912, 651 19 KarlstadAdress: Karolinen, Våxnäsgatan 10, Karlstadwww.onedigitaltryck.se

Vi kan digitaltryck!Vi har bestämt oss för att bli bäst på digitaltryck i Värmland. Vi är ett modernt digitaltryckeri som arbetat målmedvetet i 15 år. Hos oss får du professionella råd, personlig service och unika trycksaker. Vi trycker allt från böcker, visitkort, foldrar, kuvert, produktblad och etiketter till mera skräddarsydda kursmaterial och manualer som ständigt behöver uppdateras.

21

Intresset för Ung Företagsamhet och att starta UF-företag är stort på SG/Broby. Idéerna är både

lyckosamma och framgångsrika. Eleverna bakom Järnbjörk UF gick till och med vidare till riksfinalen i Stockholm.

Jorid Ljungberg, Louise Larsson och Elin Malmgren på Estetiska programmet Bild och formgivning satsade på att tillverka lampor i återvunnet material. En fullträff, visade det sig.

– Vi vann ”bästa monter” på Framtids-mässan i Karlstad och gick vidare till SM. Jag tror att vi vann för att vi sticker ut från mängden, våra produkter är unika med en egen personlighet. Hård metall möter naturens skönhet, berättar Jorid Ljungberg.

Kreativ sysslaTjejerna fick upp intresset för sin produkt när de skulle tillverka just återvunna lampor på en lektion.

– Vi fastnade verkligen för det eftersom det var en sådan rolig idé. Vi värnar om miljön och erbjuder samtidigt omsorgsfullt gjorda hantverk, säger Jorid Ljungberg.

Eleverna hittar sitt material i skogen, på soptippen eller loppisen, och tillverkar sedan lampor. Mest taklampor, men även en del lampor på fot. En riktigt kreativ syssla.

– Det kan ta en hel vecka att göra en lampa om jag lägger all min kraft på det, säger Jorid Ljungberg.

Hon kan absolut tänka sig att arbeta med något liknande i framtiden.

– Det är något jag vill jobba med när jag blir äldre. Jag kommer lägga ner min själ i att utveckla detta vidare, säger hon.

Årets UF-lärareSG/Broby satsar mycket på Ung Företag-samhet och entreprenörskap. Samtidigt som eleverna får lära sig att starta och driva företag, får de träna på problemlös-

ning, planering, samarbete, beslutsfattande och att ta eget ansvar.

– Det ger eleverna en bra personlig utveckling. Vi vill ge dem goda förutsätt-ningar att klara sig i yrkes- och studie-livet, säger Åke Svensson, UF-lärare på skolan som blev utsedd till årets UF-lärare i Värmland både 2010 och 2013. /

Jorid Ljungberg, Louise Larsson och Elin Malmgren (saknas på bilden) tände till på att producera lampor av återvin-ningsbart material. En lysande idé visade det sig…

Vad är UF-företagande?UF-företagande är en utbildning i företag- ande för gymnasieelever i åldrarna 16 – 20 år. Utbildningskonceptet passar alla program inom Gy2011, framförallt genom kurserna i det nya ämnet Entreprenörskap.

Utbildningen sträcker sig över 25 veckor, med start i augusti och avslut i maj. Under ett läsår får elever driva egna företag, så kallade UF-företag, tillsammans i grupp. Riktiga varor och tjänster innebär att eleverna får uppleva ett företags hela livscykel, från start och drift till avveckling. UF-företagarna väljer själva den

affärsidé som de vill jobba med, undersöker marknaden och skaffar startkapital. Till sin hjälp har UF-företagarna Ung Företagsamhets läromedel, ”UF-företagande – Entreprenörskap på riktigt”, sina lärare, minst en rådgivare från näringslivet och medarbetare på Ung Företag-samhet.

UF-företag drivs i utbildningssyfte och eleverna får inte ta några lån för att kunna starta igång. Däremot erbjuds de att sälja riskkapital, hitta egna samarbetspartners eller att ordna fram startkapital genom exempelvis att ordna en loppis eller sälja kanelbullar.

Obligatoriska momentUnder UF-året genomför UF-företagarna åtta moment, fem av dessa moment är obligatoriska och tre moment är valbara. Det är läraren, i sam-råd, med UF-företagarna som kommer fram till vilka de tre tilläggsmomenten bör vara.Moment som alla UF-företagare genomför:• Registrera sig själv och sitt företag på

www.ungforetagsamhet.se• Upprätta en affärsplan• Sälja sin vara eller tjänst• Rådgivarkontakt• Upprätta en årsredovisning

Ljus idé bländade jury!

UF-företagande

Att genomgå utbildningen UF-företagande är att under ett läsår starta, driva och avveckla ett företag.

UF-företagen tar själva fram affärsidén, genomför marknadsundersökningar och skaffar startkapital genom försäljning av riskkapitalsedlar.

Under året får eleverna unika möjligheter att träna sin förmåga att samarbeta, lösa problem, fatta beslut och ta ansvar för sitt handlande. Dessutom ges många tillfällen att delta på regionala, nationella och internatio-nella arrangemang.

21

Snacka om lysande idé.Eleverna bakom UF-företaget

Järnbjörk satsade på lampor i återvinningsbara material.

Och det tände UF-juryn...

22

Specialidrott i världsklass

Från en av Sveriges bästa elit-ryttare är steget inte långt

till en av världens bästa!Efter tre år på Broby och två

somrar på Kristian von Krusenstiernas gård landade Diana Klarström på drömjobbet.

En årsanställning på dressyrstjärnan Helen Langehanenbergs nybyggda gård utanför Münster i Tyskland.

– Jag skickade bara ett mejl, vi fick bra kontakt direkt och jag fick åka ner på arbetsintervju.

– Det var lite nervöst i början, men hon var väldigt avslappnad. Snäll, juste och jordnära.

Fortsätter ha bra lärareDen 33-åriga tyskan tog OS-silver i lag i London 2012, lig-ger tvåa på världsrankingen och vann förra året hela Grand Prix-finalen i Göteborg.

Förutom att ta hand om hästarna och jobba på gården, får Diana Klarström

även ovärderliga dressyrlektioner av Helen Langenhanenberg.

– Skönt att fortsätta ha bra lärare, säger Diana med ett leende.

Hon berättar att dressyr handlar om att slita hårt, bita ihop, nöta detaljer och vara glad.

– Jag började med hoppning som liten, men blev avkastad så ofta och köpte en ponny som var duktig på dressyr i stället. Jag fastnade direkt

och gillar verkligen att det är så utmanande!

Fotbollsstjärna i klassenDianas skolkamrat Joel Fallberg, 18, är redan självskriven som central innermittfältare i IFK Sunne, topplag i fotbolls-fyran.

– Jag gillar att vara mycket delaktig och

försöka styra spelet från mitten. Det är suveränt med specialidrott, det blir mycket individuell träning och två dagar extra i veckan att slipa på cross-bollar och passningsspel.

Skolans egen lärare är utbildad till

fotbollstränare och för rid- och hockey- lektionerna står skickliga klubblags-tränare från Sunne Ryttarförening och Sunne IK.

– Genom det individuella valet kan eleven välja Specialidrott, två 100- poängskurser i tvåan och trean. Dess-utom bjuder vi på lektionstimmar även i årskurs ett, för att göra idrottsprofilen extra attraktiv, berättar förvaltnings-chef Berit Westergren. /

Världsranking Dressyr

1. Charlotte Dujardin/Valegro (Storbritannien)2. Helen Langehanenberg/Damon Hill

(Tyskland)3. Edward Gal/Glock’s Undercover

(Holland)4. Tinne Vilhelmson Silfvén/Don Auriello

(Sverige)5. Anna Kasprzak/Donnperignon

(Danmark)

Ishockey, ridning och fotboll på schemat.Specialidrott på Broby öppnar dörrarna för att ha din hobby som drömjobb.

Dressyrtokiga Diana Klarström fick direkt anställning hos OS-silvermedaljören Helen Langehanenberg!

En seriös satsning på hästsport ledde till

att Diana Klarström direkt efter gymna-

siestuderna fick jobb hos dressyrdrott-

ningen Helen Langehanenberg.

Joel Fallberg lovordar

specialutbildningen i

fotboll på SG/Broby.

22

23

Boende med växtkraft

Jag började på Industritekniska programmet med inriktning

Grafisk produktion hösten 2012 och det dröjde inte många veckor

förrän jag sa till mina föräldrar att jag ville flytta till elevboendet, säger hon.

SG/Broby har ett nytt och fräscht elev- boende med totalt 122 rum. Hanna Lind-ström bor i en tvåa, där hon delar kök och badrum med en annan elev. Lägen-heterna, som ägs av Sunne Bostads AB, ligger i bostadsområdet Brårud, bara fem minuters promenadväg från skolan.

– Jag trivs jättebra. Jag känner att jag vuxit som person sedan jag flyttade hit. Det har varit både spännande och nyttigt för mig att ta steget in i vuxenlivet, säger Hanna Lindström.

Nära till SunneFrån elevboendet är det också nära till Sunne, där det finns gym, bio, bowling-hall, shopping och mycket annat.

– Det finns alltid något att göra. Alla i min klass bor på studentboendet och ibland går vi in till Sunne och äter, säger Hanna Lindström.

Alla som bor på elevboendet har alltid en vuxen att vända sig till. Fritidsledaren och boendeansvarig Maria Bornstedt finns till hands måndagar till torsdagar, klockan 16–23.

– Jag brukar säga att jag är alltifrån vaktmästare till kurator, säger hon.

– Det är en stor trygghet både för mig och mina föräldrar att hon finns här. Jag kan gå till henne om jag vill ha hjälp med

läxan, om det är något med lägenheten eller om jag bara vill prata om något, säger Hanna Lindström.

Populärt boendeFör en ökad trivsel och trygghet, bevakar även Q-Security områdena där elevbostäd- erna ligger.

I hyran ingår el, vatten och värme samt kabel-TV och bredband via fiber. Det fina i kråksången är att hyran bara betalas tio månader om året.

– Det blev fullt på boendet i höstas och det kommer säkert bli fullt nu till hösten, säger Maria Bornstedt.

Lägenheterna är till både för gymnasie- elever och yrkeshögskolestudenterna. I regel bor de dock inte tillsammans. /

Pendling var ingenting för Hanna Lindström från Karlstad. Redan som 15-åring flyttade hon till skolans elevboende

och det var utan tvekan det bästa val hon gjort.

Hanna Lindström trivs utmärkt på elevboendet, inte minst för att fritidsledaren Maria Bornstedt ger lite extra trygghet.

Vill du bli självständig, tjäna pengar och kunna göra en internationell karriär direkt efter gymnasiet?

SweFlex – 92 grafiska företag i samverkan och Grafisk produktion/Industritekniska programmet på SG/Broby ger dig möjligheterna!

Annons SweFlex Krepart.indd 1 2014-06-17 09:56