SID 9 LYCKADE FÖRSÖK MED FOSSILFRIA BRÄNSLEN · 2020. 9. 4. · SID 18 LEDARE SID 2 ENGAGERAD NYTÄNKANDE ANSVAR LYCKADE FÖRSÖK MED FOSSILFRIA BRÄNSLEN NY PÅ LKAB MEKANISKA

E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R

SID 18

LEDARE SID 2


LYCKADE FÖRSÖKMED FOSSILFRIA BRÄNSLEN

NY PÅ LKAB MEKANISKA - HANNA LÄMNADE SKÅNE FÖR KIRUNA

LKAB står inför en spännande och utmanande återstart efter coronakrisen.

TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR 4 2020

SID 9

2 LKAB-BLADET #4 2020 LKAB-BLADET #4 2020 3

Zsombor Feldötö, quality and logistics manager, Luleå

Att se naturen skifta färger.

Eleanor Capuano, geolog, Malmberget

Det bästa med hösten, speciellt här uppe i norr, är att nätterna blir längre och

norrskens säsongen börjar.

Peter Ryrland, kvalitetsingenjör, Malmberget

Alla färger, det blir mörkt om kvällarna och det känns mysigt på något sätt.Orolig marknad utmanar LKAB

MARKUS PETÄJÄNIEMI, DIREKTÖR FÖR MARKNAD OCH TEKNIKOMSLAG: Hanna Montin arbetar som maskinoperatör på LKAB Mekaniska. FOTO: JARL UGGLA

TUMMEN UPP ……för försöken med fossilfria bränslen i LKAB:s pelletsverk som har gett lyckade resultat. Världens första fossilfria järnmalmspellets är inom räckhåll.

CITATET

”Vårt ansvar på LKAB är att fortsätta bedriva verksamhet samtidigt som vi bromsar smittspridning av covid-19

och skyddar riskindivider.”

GRETE SOLVANG STOLTZ, LKAB:S DIREKTÖR FÖR HR OCH HÅLLBARHET.

EUROPEISK STÅLINDUSTRI HAR inte återhämtat sig fullt ut sedan finanskrisen 2008/2009. Coronavirusets intåg på världsmarknaden blev ytterligare ett sänke som pressar stålindustrin till en situation som inte är hållbar.

LEDAREN:

Även om efterfrågan på järnmalmspro-dukter har stabiliserats under somma-ren, dock på en historiskt sett låg nivå i Europa, sätter detta tryck på industriell

konsolidering för att klara konkurrenskraften. Kina har varit och är fortfarande dragloket

i stålindustrin. De driver efterfrågan på järn-malm och i kombination med viss utbudsbrist har detta fått järnmalmspriset (IODEX) att öka i sommar.

Samtidigt har den amerikanska dollarkursen fallit på grund av minskat förtroende för den som världsvaluta i en tid av handelskrig och politisk oro.

Men utan Kina hade LKAB och alla järnmalms-leverantörer haft det mycket jobbigt idag. Detta skapar en tudelad bild av coronakrisen och dess ekonomiska konsekvenser för olika branscher och företag.

Några Europakunder har sett en viss förbätt-ring av stålmarknaden, men i spåren av risken för en andra smittspridningsvåg är utvecklingen dämpad och marknadsutsikterna mycket osäkra.

Samtidigt är det svårt att föreställa sig en ännu sämre situation. Många bedömare tror sig därför ändå se en ljusning om inte handelskrig och politisk oro försämrar läget ytterligare.

Kortsiktiga marknadshändelser är en sak och de måste alla hållbara företag kunna hantera. Långsiktigt driver klimatfrågan efterfrågan på högvärdiga järnmalmsprodukter, i synnerhet direktreduktionspellets för vidare produktion till järnsvamp (DRI/HBI), med vätgas som reduk-tionsmedel istället för naturgas.

Flera stålbolag vill övergå från masugnar till elektriska ljusbågsugnar som använder förnyel-sebar elektricitet och såväl skrot som DRI/HBI som insatsvara.

Trenden har inte kommit endast av miljöskäl utan också för ökad flexibilitet och produktivitet som vässar konkurrenskraften.

Den gröna omställningen är drivkraften för HYBRIT-initiativet med SSAB och Vattenfall för att långsiktigt kunna ställa om hela värdekedjan från gruvor till färdigt stål, initialt fossilfritt och på längre sikt koldioxidfritt.

En förutsättning för initiativet är att det finns en marknad som är beredd att betala en ”grön” premie för såväl fossilfri pellets som järnsvamp (DRI/HBI) som i slutändan ger fossilfria stålpro-dukter.

LKAB står inför en spännande och utmanande återstart efter coronakrisen.

Utan Kina hade LKAB och alla järnmalmsleverantörer haft det mycket jobbigt idag.

Vad är det bästa med hösten?

FOTO: FREDRIC ALM

NARVIK. Coronapandemin påverkar hela världen. För att mildra de negativa effekterna lokalt har LKAB valt att göra ett antal insatser under våren. I Narvik gick LKAB in med finansiellt stöd för att få kom-munens kulturliv att blomstra.

– LKAB är en av sju lokala näringsidkare som alla gått in med 200 000 kronor vardera. Tillsammans med kommunens bidrag har projektet fått ihop nästan fyra miljoner. Pengarna har använts till olika kulturak-tiviteter, säger Jacob Steinmo, vd för LKAB i Narvik.

Det är organisationen kring arrangemanget Vinterfestuka som sett till att kommunens kulturarbetare fått jobb under sex sommarveckor. Bland an-nat sattes det upp fasta scener i Kjøpsvik, Ballangen, Narvik och i Bjerkvik.

– Det kändes viktigt att vara med och skapa förutsättningar för en bra sommar i Narvik, för våra medarbetare, barnfamil-jer, de äldre på olika boenden, turister, ja, för hela bygden, säger Jacob Steinmo.

TINA BENSON

LKAB stöttade sommar-Narvik

Glada givare. Bakre raden fr v: Jacob Steinmo, LKAB, Rune Arnøy, Narvik Havn, Rune Pettersen, Narvikgården, Bjørn Bardal, Sparebank1 NordNorge, Tor-Andrè Grenersen, Ofoten Sparebank. Främre fr v: Vigdis Bogholm, Nordkraft, Tina Frant-zen och Tonje Sollie Sparebanken Narvik. FOTO: FREMOVER

LKAB-BLADET #4 2020 5

Magnus skapar förutsättningar för ett starkt LKABKIRUNA. LKAB förstärker sitt team. Nu kliver Magnus Backe in som områdeschef för järn-malmsverksamheten i Kiruna. Vi hälsar Magnus välkommen till LKAB.

Berätta för oss, vad innebär din nya roll? – Jag ska försöka skapa förut-sättningar för att förädla malm så konkurrenskraftigt som möjligt, och ta ansvar för att LKAB ska vara ett fortsatt starkt företag och en attrak-tiv arbetsgivare för framtida generationer.Vilka utmaningar står du inför? – Utifrån rådande förutsätt-ningar är en utmaning att säkerställa vår förmåga att så säkert som möjligt producera vår produkt. Jag vill att vi fort-sätter att jobba med vår säker-het. Att vi agerar ansvarsfullt om vi upptäcker en risk, både när det gäller oss själva och andra i vår närhet. Vi arbetar aktivt med att ta fram en plan på framdrift för Kirunagruvan utifrån nuläget, och ser till att förädlingsverken har malm

Fakta:Namn: Magnus Backe. Ålder: Född 1978.Familj: Veronica, Agnes och Vidar.Bor: Kiruna/Piteå.Bakgrund/utbildning: Civilingenjör inom maskinteknik. Kommer närmast från en tjänst som gruvchef för Renströms gruvan.Intressen: Utförsåkning, mountainbike och spännande hockeymatcher.Senast lästa bok: Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman.Favoritfilm: Gladiatorn.

att köra genom verken. Vi ska bedriva en verksamhet som följer de förväntningar vi har på oss, både från omvärlden och myndigheter. Jag önskar att vi som är anställda på LKAB ska förmedla en positiv syn på vårt företag, både i tjänst och privat.Vad kan du bidra med på LKAB?– Jag har varit på andra gruv-bolag och tagit del av vad man har gjort bra där. Det kan jag ta med mig till LKAB. Vi kan alla bidra till en bra och ansvarsfull utveckling av vår gruvindustri. Jag tycker att det är roligt att komma till jobbet. Jag blir enga-gerad av att det är flera med mig som vill bidra till att vi skapar en bra stämning och ger en positiv bild av vår verksamhet. Hur ser du på LKAB:s framtid?– Vi har utmaningar både på kort och lång sikt, och med dem utvecklas vi och får tänka nytt. Vi eftersträvar att vara i fram-kant med teknik och att skapa bra lösningar som är konkur-renskraftiga. Då har vi en ljus framtid i en gruvindustri som är en stor del av utvecklingen av vårt samhälle.

Vad gör du helst en ledig dag? – Jag uppskattar att umgås utomhus med min familj. Vintertid i skidbacken och som-martid på något varmt ställe där det finns en strand. Jag försöker att få till träning med mountainbike för att förbättra min tid på Cykelvasan och sedan eftersträvar jag att träna lite med skivstång.

JOHANNA FOGMAN

KIRUNA. Besiktnings- och berg-förstärkningsarbetet i gruvan har kommit en bra bit på vägen samtidigt som produktionen successivt trappats upp. I början av augusti lämnade LKAB över en rapport till Arbetsmiljö verket men analys-arbetet fortsätter.

– Arbetet har flutit på bra under sommaren, säger Joel Kangas, sektionschef för norra gruva anläggning och tillför-ordnad gruvchef.

Produktionen i gruvan sker fortfarande i en mindre omfatt-ning än tidigare och uppgår till omkring 70 000 ton per dygn. Det innebär en produk-tion på omkring 80 procent av den totala kapaciteten där nio av elva produktionsområden, så kallade block, har återgått till produktion. Det är block 22 och 26, händelsens epicen-trum, som fortsättningsvis är avstängda.

– Vi har inte gått in där ännu utan arbetar oss in systema-tiskt. Vi behöver ta det lugnt, arbeta metodiskt och framfö-

rallt behöver vi veta mer om området. Det ska vara säkert. Det är viktigare än allt annat, säger Joel Kangas.

Därför kommer sonderings-borrningar att göras för att undersöka berget ännu mer. Förhoppningen är att sonde-ringsborrningarna ska ge en ytterligare fingervisning om bergets kvalitet och hållfasthet i block 22 och 26. Borrningarna är alltså ett ytterligare underlag för det pågående analysarbetet om hur de avstängda produk-tionsområdena ska angripas.

– Vi behöver veta att berget är säkert innan vi gör något och vi tar inte några risker, säger Joel Kangas.

Under juni månad skannades en stor del av gruvan av med hjälp av drönare och scanner vilket genererat ett omfattande underlag för analysarbetet – som pågått parallellt med besiktnings- och återställnings-arbetet. Analysarbetet är alltså det som ligger till grund för den rapport som skickats till Arbetsmiljöverket och som

också redogör för de bakomlig-gande orsakerna till händelsen. Den ligger också till grund för framtida åtgärder.

– Samtidigt som vi arbetar med återställningen ser vi över hur produktionen ska bedrivas framledes, med hänsyn till seis-miken, säger Joel Kangas.

Den seismiska händelsen, som uppgick till 3,3 på den lokala skalan och 4,2 på moment-magnitudskalan, är den största seismiska händelsen som någonsin registrerats av LKAB. I händelsens kölvatten har en av de svåraste nötterna att knäcka visat sig handla om hur block 22 och 26 ska angripas efter-som det inte är helt känt hur området påverkats av skalvet. Det innebär att öppning och lastning måste ske utifrån bergets förutsättningar.

– Det avstängda området är ungefär 800 meter stort och omfattar tre nivåer, säger Joel Kangas.

JOSEFINE EJEMALM

Tre månader efter gruvskalvetSonderingsborrningar kommer att genomföras för att undersöka berget i Kirunagruvan. FOTO: FREDRIC ALM

FOTO: FREDRIC ALM

4 LKAB-BLADET #4 2020


Leif Boström, affärsområde Specialprodukter

Redo när det vändeVi har haft fem olyckor med frånvaro inom affärsområdet. Om trenden fortsätter blir det vårt sämsta resultat på lång tid. Varje olycksfall erbjuder en möjlighet att lära sig mer, tala om det och undvika framtida olyckor. Det gör vi nu. Sättningen i Kirunagruvan fortsätter påverka våra leveranser av tjänster och produkter. Med lägre produktionstakt minskar behoven, vilket påverkar vårt resultat. Det är glädjande att se det nya LKAB Mekaniska växa fram. De nya kollegorna, på det som tidigare var MCV, är med och bygger affärsmodellen där LKAB ska ha en stark internförsörjning av kritiska kompetenser. I detta fall verkstadstjänster och underhåll, som direkt stödjer den röda linjens processer. Efter några tuffa månader inom LKAB Minerals, hade vi i juli bättre vinst än budgeterat i Europa. Att vi höll igång vår verksamhet gjorde att vi var redo när kunderna och efterfrågan återvände.

Stolt över erUnder en minst sagt skakig vår visar organisationen upp sin fulla styrka. Trots dessa tider med sättningar, förlängda underhållsstopp, störningar på malmbanan som ger störningar i leveranserna, återkommande bekymmer med vibrationer och damning vid lastning i Narvik så lyckas vi producera och leverera nästan enligt plan. Arbetet med en säker återställning efter sättningen i Kiruna under jord pågår. Planen som är framtagen indikerar att arbetet kommer att pågå under stora delar av 2021. Efter sättningen har organisationen arbetat hårt med att kompensera det tappade rågodset från Kirunagruvan med rågods från Leveäniemi. Vi går dock mot ett läge där rågodset inte kommer att räcka till för att köra samtliga verk med full hastighet. Vi måste därför prioritera hårt samtidigt som vi använder vår förmåga att tänka nytt för att hitta nya möjligheter. Det blir tufft, men vi kommer att klara det.

Michael Palo, affärsområde Järnmalm Markus Petäjäniemi, Marknad och teknik

28 16 5miljoner ton råmalm har gruvorna producerat hittills i år. miljoner ton pellets och fines har levererats i år. olyckor med frånvaro hittills inom affärsområde Specialprodukter.JULI 2020:

LjusningEfterfrågan på järnmalmsprodukter har under sommaren stabiliserats men är fortsatt på en historiskt låg nivå i Europa. Kina är fortfarande dragloket och i kombination med viss utbudsbrist har detta fått järnmalmspriset (IODEX) att öka, vilket väger upp dollarkursens fall. Utan Kina hade alla järnmalmsleverantörer haft det mycket jobbigt. Däremot är pelletpremierna under prispress vilket försämrar marginalerna på LKAB:s Kinaaffärer, men håller leveranserna och kassaflödet uppe. Några Europakunder har sett en viss förbättring av stålmarknaden, men i spåren av risken för en andra smittspridningsvåg är utvecklingen dämpad och marknadsutsikterna mycket osäkra. Samtidigt är det svårt att föreställa sig en ännu sämre situation varför många bedömare ändå ser en ljusning, om inte handelskrig och politisk oro försämrar läget ytterligare.

Fröken Toini Jäntti sköter om att appara-ten hålles fylld. Sedan någon tid tillbaka pro-var arbetarna på MCV i Kiruna en automat för kaffe, kakao och soppa. 25 öre kostar det och sen är det bara att trycka på knappen. Det är restaurangverk-samheten som härmed inleder experimenten för en eventuell utökad service. Kaffet smakar inget vidare men soppan och kakaon är bra, var omdömet första dagen.

Foto samt text från LKAB:s tidning SKIP nr 2, 1959.

Ett

historiskt nedslag

LKAB. Delårsrapporten för andra kvartalet 2020 offent-liggjordes den 13 augusti.

I rapporten kan man bland annat läsa att LKAB uppvisar stabila produktions- och leve-ransvolymer samt att rörelsere-sultatet påverkades negativt till följd av ett lägre pris för hög-förädlade järnmalms produkter.

Produktionen var lägre än un-der samma period föregående år, 6,0 (6,2) Mt, där åtgärder kopplat till covid-19 påverkat.

– Trots ett kvartal med den mest omfattande seis-miska händelse som uppmätts i Kiruna gruvan, stopp på malmbanan samt konsekvenser till följd av coronaviruset så

har vi lyckats hålla uppe såväl produktion som leveranser väl, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

TINA BENSON

Läs hela rapporten på www.lkab.com/finansiellarapporter

Svagare marknad för högförädlad järnmalm


ANSVAR

LKAB. Coronapandemin är inte över även om antalet smittade och svårt sjuka har minskat i Sverige. Folkhälsomyndighe-ten understryker att det finns risk för att det blir en ökning nu när många samlas efter semestrarna.

– Vårt ansvar på LKAB är att fortsätta bedriva verksam-het samtidigt som vi bromsar smittspridning av covid-19 och skyddar riskindivider, säger Grete Solvang Stoltz, LKAB:s direktör för HR och Hållbarhet.

LKAB:s åtgärder utgår från myndighetsrekommendatio-ner, översyn pågår nu av vad som gäller i höst och vinter. Några saker är dock lika viktiga nu som tidigare för oss alla:

• Där det är möjligt att hålla fysiskt avstånd till andra ska vi göra det

• Tvätta händerna med tvål och vatten ofta och alltid innan du äter eller dricker något – använd handsprit om tvätt-möjligheterna är begränsade

• Stanna hemma vid förkyl-ningssymptom

Covid-19: Det här gäller på LKAB i höst

tillfällen då man är nära var-andra. Det går att göra mycket med enkla medel och det finns många smarta lösningar som redan genomförts på olika arbetsplatser. Det går kanske att ställa i ordning ett extra fikarum så man kan dela upp arbetsgruppen, eller så kom-mer man överens om olika fika-tider. Att anpassa beställnings- och kontaktrutiner fungerar också, säger Johanna Nordin, KMA-chef i Kiruna.

Det gäller dock att hitta lös-ningar som fungerar både för verksamheten och för berörda individer.

– Det är viktigt att indivi-den har en vettig arbetsmiljö, även under distansarbete. Vi som chefer måste prata med våra medarbetare och komma fram till vad vi kan göra hos oss för att minska risken för smittspridning. Man måste gå igenom individuella förutsätt-ningar och behov och anpassa efter detta. Att exempelvis arbeta hemifrån är något som kan fungera bra för vissa men inte är möjligt för alla, säger hon.

Hur ska vi tänka kring möten?– Utvärdera alltid om mötet kan hållas digitalt utan avse-värd försämrad kvalitet. Om det inte är möjligt, håll distans och ha en god handhygien. Det är viktigt att alla hänger med i vad som händer. Vi kommer inte att kunna säga säkert hur det ser ut senare under hösten utan vi kommer att följa ut-vecklingen och anpassa åtgär-derna, säger Johanna Nordin.

Vad gäller för resor?– Bara nödvändiga som ej kan ersättas digitalt. Arbetspend-ling är okej, säger Johanna Nordin.

Hur länge håller det här på?– Allt det här baseras på Folk-hälsomyndighetens råd och alla restriktionerna gäller minst året ut, säger Grete Solvang Stoltz.

KAJSA LINDMARK

Hela planen finns att läsa på Arena.

HYBRIT: Lyckade försök med fossilfria bränslen i pelletsprocessenMALMBERGET. Inom ramen för HYBRIT-initiativet har försök med fossilfria bränslen i LKAB:s pelletsverk gett lycka-de resultat. Världens första fossilfria järnmalmspellets är inom räckhåll. SSAB, LKAB och Vattenfall avser att bli först i världen med en värdekedja för fossilfritt stål.

En fossilfri stålproduktion startar i gruvan och förädlings-verken. Utvecklingen av nästa generations pelletsverk pågår där en av LKAB:s utmaning och bidrag i HYBRIT är att utveckla fossilfria pellets, vilket kräver byte av uppvärmningsteknik i processen.

– Att få positiva resultat från olika värmningstekniker är en viktig milstolpe mot att leve-rera världens första fossilfria järnmalmspellets och längre fram i värdekedjan fossilfritt stål. HYBRIT-initiativet är en

nyckel för att nå LKAB:s mål att vara en ledande koldioxidfri järnmalmsleverantör, initialt i en fossilfri värdekedja från gruva till fossilfritt stål, och på längre sikt helt koldioxidfritt, säger Markus Petäjäniemi, direktör Marknad och teknik LKAB.

För närvarande pågår fullska-leförsök att ersätta fossil olja med bioolja i ett av LKAB:s befintliga pelletsverk i Malm-berget, vilket minskar utsläp-pen för verksamheten med 40 procent under testperioden som pågår till 2021. Dessa tester är en del av pilotfasen i HYBRIT där det övergripande målet är att bli först i världen med en fossilfri värdekedja från gruva, med fossilfri el och vätgas, till färdig stålprodukt och därige-nom sänka Sveriges koldioxid-utsläpp med 10 procent.

Utöver detta har alternativa bränslen för värmning av pelletsprocessen, baserat på fossilfri el och biobränslen, testats i pilotskala. Bland annat vätgas och plasma. Resultaten är lovande men kräver vidare utveckling innan en implemen-tering i fullskala är möjlig.

– Alla bränslealternativ kommer fungera i LKAB:s förädlingsprocesser och kan fungera för att tillverka pellets i våra ugnar som koldioxidfria alternativ till de bränslen vi använder idag, vilket är kol och olja. Den utmaning vi har är hanteringen av kväveoxider från vätgasen och plasman. Det kommer vi att undersöka närmare under hösten med mål att utveckla ny teknik för att reducera kväveoxiden, säger Christian Fredriksson, specia-list och försöksledare på LKAB.

ERIKA LINDBLAD

Juha Hakala kör tankbil med bioolja till anläggningen. FOTO: CATRINE JOHANSSON LANTTO

– Det är viktigt att alla gör det man kan. Många yrkesgrup-per måste utföra sitt arbete på plats och nära varandra, men vi kan minska den totala mäng-den människor som samtidigt är i lokalerna och begränsa de



Östergruvan 1240Ortmeter: Ca 760 meter Meter i månaden: 80 meterOrthöjden vid silorna: 10,5 meter

Funktioner: Personalrum, sprängmedelsförråd, serviceort, spolplatta, slangdeponi, sprinklercentral, laddbilsparkering, personbilsparkering

Stort fokus på involvering när tillredarna fick specialbeställningMALMBERGET. Ny laddstation ska byggas under jord i Malm-berget. Ett arbete som kräver precision och stor kreativitet.

– Vi kontaktade tillredarna och frågade om de kunde ta på sig en del av arbetet, säger Peter Nilsson, projektledare.

Responsen var omedelbar: Självklart!

– Folk har varit taggade från första början. Det är roligt att få förtroende att driva något sådant och då ska vi vara rädd om möjligheten som vi har fått. Det kan leda till att vi får andra roliga uppdrag, säger Andreas Hansson, bergarbetare.

Arbetet flöt på så bra att till-redningen fick fortsatt förtro-ende.

– Vi bestämde att vi driver allt i egen regi. Nu snittar vi 80 meter i månaden. Om det fortsätter att gå bra är vi fär-diga i oktober. Det här är tack vare våra skickliga medarbe-tare som gör grovjobbet, säger Christer Lind, byggledare.

Från tillredningen har Fredrik Almespång och Nicklas Johans-

son redan från början varit extra delaktiga i planeringen och under projektets gång har förändringsförslag fångats upp från alla som är med och gör jobbet.

– Vi har låtit säkerheten gå först hela tiden. Det är alltid någon som kommer efter mig när jag har borrat. Det är inte bara för min skull utan för allas skull, säger Nicklas Johansson, bergarbetare.

Även säkerheten för andra som vistas i gruvan har riskbedömts och hanterats.

– När vi började gå in från huvudsnedbanan fick styra om trafiken till lokala snedbanor och skylta om. Vi jobbade mycket med att kommuni-cera om vad som händer både fysiskt och digitalt. Vi blev tvungna att vara proaktiva hela tiden för att få arbetet att flyta på. Övriga risker som vi har fått in har vi gjort vårt bästa att fixa till. Det bygger ju på att alla hjälps åt att lämna in risker, säger Peter Nilsson.

I projektet ingår olika roller från många olika arbetsplatser

som alla med stort engagemang bidrar med sina kompetenser och erfarenheter.

– Tillredarna, LKAB:s servi-cegrupper, laddare, bergme-kaniker, geologer och externa resurser är alla ovärderliga. Vi har regelbundna samordnings-möten, projekteringsmöten och byggmöten för att allt ska fungera, både vad gäller risker och hur arbetet ska utföras och av vem - allt för att vi ska få bästa resultat, säger Peter Nilsson.

– Det är riktigt roligt att jobba ihop med verksamheter inom LKAB och det är bra att frågan går först till våra egna, Marie Ekbäck, projekterings-ledare.

– I början av projektet ställde förstärkarna upp otroligt bra, de var ute på nätterna och för-stärkte när det var minst trafik för att vi skulle komma bort snabbt från huvudsnedbanan, säger Andreas Hansson.

Drivningen är komplexare än i de vanliga produktionsor-tarna, bland annat på grund av höjden.

– Vi är inne i den svåraste delen just nu. Vi går brant uppåt plus att vi ska vika höger in mot silosorten. Sedan blir det rakare och enklare, säger Stefan Landström.

– Det är första gången vi tillredare bygger en fast anlägg-ning som ska fungera länge. Vi har jobbat med att försöka bevara så mycket berg som möjligt och behålla pelarna. Vi använder en tolvfotsrigg som byggdes om i höstas för att göra den kortare och smidigare. Det gäller att ha koll när man bor-rar, det är fort gjort att det blir fel och vi har helt enkelt bara en chans. När grejerna är på plats är det otroligt resurskrä-vande att ändra på något, säger Nicklas Johansson.

– Det här är LKAB-andan och ENA, det är ett bevis på att den finns!, säger Andreas Hansson.

KAJSA LINDMARK Nicklas Johansson, bergarbetare, Christer Lind, byggledare, Andreas Hansson, bergarbetare diskuterar detaljer vid anläggningen.

Peter Nilsson, projektledare på plats där laddstationen byggs, tillsammans med flera av projektmedlemmarna.

Peter: Hur viktigt det är att ha en dialog och ett samarbete, regelbundna avstämningar och bolla idéer och lösningar tillsammans.

Christer: Att man mer tittar på hur interna resurser kan användas ställa frågan internt så kan det gå att lösa tillsammans.

Stefan: Otroligt bra erfarenhet av det här jobbet, förstärkare och tillredare att få vara med i projektet, engagemanget som vi har upplevt det vill jag ta med till nästa uppdrag.

Marie: Jag tar med mig hur roligt det är att få lära sig om nya saker som man inte visste något om innan, i det här fallet sprängmedelshantering.

Andreas: Engagemanget, spännande projekt, det är utmanande och kul, det tror jag fler med mig tycker.

Nicklas: Vi visar att allt är möjligt, vi kan göra det i egen regi. Vi hoppas att vi får fler projekt i framtiden.

Vad tar du med dig till nästa uppdrag?

FOTO: KAJSA LINDMARK

FOTO: KAJSA LINDMARK


SAMTALET:

MIRJANA HAR KÄNSLA FÖR BERGET

”Jag föll pladask för LKAB.”

1 Hur hamnade du på LKAB? – Min och LKAB:s historia börjar år 1990 genom ett stu-dentutbyte på sex veckor via mitt universitet i Belgrad. Jag hade läst om underjordsbryt-ningen i Sverige och om och världens största underjords-gruva för järnmalmsbrytning. Det kändes väldigt spännande och det var en dröm som gick i uppfyllelse när jag fick möjlig-het till ett studentutbyte på LKAB i Kiruna – mitt första-handsval. Jag började däremot inte jobba på LKAB förrän 2003, på LKAB Kimit och på forsk-ning- och utvecklingsavdelning-en med sprängtekniska frågor. Två år senare började jag arbeta med seismiken i gruvan och har arbetat med det sedan dess.

2 Vad innebär ditt arbete som specialist inom området seismisk? – Jag utför seismiska analyser med hänsyn till seismikens påverkan på produktionen och tvärtom. Till skillnad från en labbmiljö, där upprepningar kan göras, kan vi aldrig utgå från samma produktionsläge eftersom en skjuten salva alltid innebär nya förutsättningar

som vi måste förhålla oss till. Därför behöver vi använda oss av all den erfarenhet och kunskap vi har för att lämna kvalificerade prognoser.

3 Vad är det bästa med ditt arbete? – Varje analys är unik och det är det som gör mitt arbete så spännande. Det är aldrig monotont. Gruvseismologin är under utveckling i hela världen eftersom många gruvor bryter på allt större djup och hanterar seismikinducerade problem. I mitt arbete är det ofta så att ”ju mer man vet desto mer vet man att man inte vet”. Det är också tjusningen med det. Jag har dessutom världens bästa arbetsgrupp.

4 Vilka frågor brinner du extra mycket för? – Säkerheten. Det är den absolut viktigaste frågan att arbeta med. Bergsäkerheten och riskhanteringen är hela vår arbetsgrupps huvudfokus.

5 Om du inte vore gruv-ingenjör. Vad hade du arbetat med? – Gruvingenjör var faktiskt inte

mitt förstahandsval när jag skulle studera utan jag ville bli kärnfysiker. Jag valde att stude-ra ovanjordsbrytning för att gå mot strömmen men efter mitt första besök på LKAB bestämde jag mig för att studera under-jordsbrytning också, parallellt med mina studier. Det resulte-rade i två examina.

6 Hur har tiden efter den seismiska händelsen i Kirunagruvan varit? – Intensiv men vi har uppnått väldigt mycket sedan den 18 maj. Vi har jobbat hårt för att förstå problemen och de bak-omliggande faktorerna för att kunna anpassa produktionen och minimera riskerna. Det har varit långa arbetsdagar som påmint oss om att vi är gäster i berget.

7 Vad gör du helst när du inte arbetar? – Jag tycker om att resa och spenderar gärna tid i vår stuga, där vi ofta fiskar. Jag tycker också om att träna.

JOSEFINE EJEMALM

KIRUNA. Mirjana Boskovic är gruvingenjören från Serbien som genom ett studentutbyte korsade vägarna med Kirunagruvan. Det var kärlek vid första ögonkastet och början på

en kärlekshistoria utan slut. – Jag föll pladask för LKAB och för underjordsbrytningen, säger Mirjana Boskovic,

specialist inom området seismik på LKAB i Kiruna.

Namn: Mirjana Boskovic. Bor: Kiruna Familj: Sambon Ingemar, tre bonusbarn och bonusbarnbarn. Mamma och bror i Serbien. Jobbat på LKAB: sedan 2003 Utbildning: Gruvingenjörsexamen, ovanoch underjordsbrytning, från universitetet i Belgrad, gruvoch geologifakulteten. Dold talang: Duktig på att brodera och laga mat. Om tio år: För tio år sedan sa jag att jag skulle bo i Serbien men jag är kvar i Kiruna så jag svarar samma sak igen. ENGAGERAD

FOTO: JOSEFINE EJEMALM



Nu drivs nya snedbanor under 1 365

Skrotning av väg 14, mot djupet. FOTO: THOMAS JOHANSSON

KIRUNA. Arbetet mot nästa nivå i Kirunagruvan har inletts. Nu har de första salvorna skjutits på nya snedbanor, under nuva-rande huvudnivå.

Det handlar om förberedelser för det som ska komma efter 1365 - nästa produktionsnivåer, hur de nu kommer att se ut.

– Det är ett väldigt tidskrä-vande arbete att driva sned-banor. Det är därför vi måste börja i god tid, så att vi hinner fram till när det är dags att börja växla över från KUJ1365 till nya produktionsnivåer, berättar Johan Aspvik, projekt-ledare.

I ett första skede har medel beviljats för ett och ett halvt års drivning och man räknar med att nå ner till ungefär 1540 meters djup.

Just djupet, i kombination

med tidsaspekten, beskriver Johan Aspvik som den största utmaningen:

– Förutsättningarna föränd-ras desto djupare vi kommer. Bergspänningarna ökar med djupet, vilket kräver att berget måste få tid att omlagras. Det ställer också krav på att drivningarna utförs med hög kvalitet för att få till rätt profil och för att inte skada berget mer än nödvändigt.

Det här kräver framförhållning och är en anledning till att man sätter igång utan att riktigt veta hur nästa nivå ska se ut och hur djupt man kommer be-höva gå. Nu är layouterna gran-skade och godkända av LKAB:s bergmekaniker och media har planerat för den första delen av drivningarna. Det är väg 6 och väg 14 som ska fortsätta nedåt.

– Vi är precis i uppstarts-

fasen. Väg 6 har blivit lite försenad på grund av att vi fick justera planen efter bergme-kanikernas granskning, men på väg 14 har vi börjat skjuta salvor, säger Johan Aspvik.

Till en början används egna LKAB-resurser för drivningen. Efter den seismiska händel-sen i maj med bergutfall och avstängda områden har en del tillredningsresurser blivit tillgängliga:

– I vanliga fall kör vi produk-tionstillredning, så det här är utanför våra vanliga arbets-områden. Efter den seismiska händelsen fick vi resurser till övers som vi nu kan nyttja här istället och det känns ju väldigt bra. Planen är att köra på nu så länge vi kan, säger Joel Kangas, sektionschef för tillredningen.

PER JUNTTI

MALMBERGET. Två underhålls-stopp har genomförts i Malmberget under våren och sommaren. Ytterligare tre korta stopp är på gång under hösten och vintern. Mycket av planeringen har förstås handlat om covid-19 och hur man ska minimera risken för smittspridning.

Fler än 800 personer från en rad entreprenörer utförde cirka 1 500 arbetsordrar under det två veckor långa underhålls-stoppet i maj. Hos LKAB, liksom de flesta andra produktions-industrier, är underhållsstopp helt nödvändiga, dels av säker-hetsskäl - för att anläggningar-na ska kunna köras säkert och leva upp till de lagkrav som finns - och dels för att undvika haverier och onödiga drift-stopp i anläggningarna. Den här gången ställdes man dock inför en utmaning olik någon tidigare, i och med pandemin.

Ett strukturerat arbete gjordes inför stoppet för att så långt som möjligt minska risken för smittspridning.

Viktiga lärdomar under årets stoppFOTO: FREDRIC ALM

– Vi gjorde grundliga risk- och konsekvensbedömningar av för alla aspekter av under-hållstoppet och fick fram en omfattande åtgärdslista som vi sedan bockade av allt eftersom, säger Tomas Engström, under-hållschef.

vidare arbete, berättar David Alldén, tillförordnad förädlings-chef i Malmberget.

De här lärdomarna kan man nu dra nytta av vid andra underhållsstopp inom LKAB – exempelvis gjorde man det vid det korta 12-timmarsstoppet i anriknings- och sovringsverken i mitten av juli – och de har också delats med andra stora industribolag, som Billerud-Korsnäs och Smurfit Kappa, inför deras underhållsstopp.

Under 2020 kommer ytter-ligare tre underhållsstopp i Malmberget genomföras. Det handlar om kortare stopp på 12 timmar och 24 timmar i gruva, sovrings-, anriknings- samt pelletsverk: vecka 37, vecka 43 och vecka 50. Samt-liga inblandande verksamheter genomför ett omfattande för-beredande arbete inför det. Åt-gärderna kan se olika ut i gruva och verk, men allt görs för att minska riskerna för ny smitt-spridning av covid-19, samtidigt som underhållsstoppen kan genomföras och produktionen hållas igång ytterligare ett år.

PER JUNTTI

Under stoppet genomfördes totalt 117 säkerhets- och skydds-ronder av ett tjugotal skydds-ombud, bland annat för att se efter att riktlinjer efterlevdes och att information nådde ut till alla medarbetare. Några veckor senare kom det stora coronautbrottet i Gällivare, där bland annat förädlingsverken i Malmberget drabbades hårt.

– Med gemensamma krafttag lyckades vi tillsammans kraf-tigt begränsa smittspridningen inom verksamheterna. Utifrån den perioden, som var väldigt utmanande för oss, kunde vi dra stora lärdomar för vårt

ANSVAR

Underhållsstoppen är nödvändiga för att undvika haverier och driftstopp.

Bildtext: Petter Larsson, underhållstekniker och Carina Persson, förädlingschef i Svappavaara.

Alla deltar när ansvaret ska fördelas

SVAPPAVAARA. Att otydlighet kring ansvar kan leda till frus-tration känner nog många igen sig i. Ett sätt att komma till bukt med detta är att arbeta med ansvarsmatriser.

Inom förädlingen i Svappavaara används modellen som stöd i en ständigt pågående dialog. Organisationsförändringar, underhållsstopp eller en ny medarbetare är några exempel

på när tydligheten är extra viktig.

– För oss är det framförallt ett enkelt och överskådligt verktyg och en metod som ska-par nödvändiga diskussioner kring olika ansvarsområden. Vår arbetsgrupp består av flera olika befattningar som alla job-bar mot samma mål. Några av befattningarna angränsar mot varandra och i kombination med generellt skrivna befatt-

ningsbeskrivningar medför det att gråzoner skapas runt ansvaret. Med ansvarsmatriser kan vi reda ut frågetecken tillsammans. Vi vill säkerställa att viktiga uppgifter utförs med kvalitet och undvika kommu-nikationsmissar, säger Petter Larsson, underhållstekniker i förädlingen i Svappavaara.

Diskussionerna kring olika ansvarsområden och arbets-

uppgifter skapar förståelse och förankring i arbetsgruppen om varför vissa arbetsuppgifter och ansvarsområden ska finnas på en särskild befattningen. Det kan även hjälpa till att identi-fiera kompetensgap, eventuell underbemanning eller behov av uppdelning mellan lika befattningar.

Carina Persson är förädlings-chef i Svappavaara, hon har

jobbat i många år med ansvars-matriser.

– Ett exempel är när vi genomförde DR-pelletsförsöken och medarbetare från olika organisationer deltog. Det var rörigt och vi förstod att ansvarsfrågan var otydlig. Vi pratade igenom alla delar och det resulterade i en gemensam ansvarsmatris. Jag upplever att arbetet rullade på bra efter det, säger hon.

Gråzonerna är ofta svåra att hantera och även om förut-sättningarna runt omkring har förändrats kan det vara lätt att fastna i hur det har varit förut.

– Jag tror att det här är till-lämpbart på de flesta arbets-grupper, men det kräver att samtliga är delaktiga med en objektiv utgångspunkt på sin befattnings uppdrag, säger Petter Larsson.

KAJSA LINDMARK

FOTO: STEFAN EMMOTH

Petter Larsson, underhållstekniker och Carina Persson, förädlingschef i Svappavaara.


I artikeln som finns publicerad på Arena kan du kika på ett exempel på hur en ansvarsmatris kan se ut.


Hanna trivs på sitt nya industrijobbKIRUNA. Hanna Montin har sedan examen från indu-strigymnasiet provat på lite olika arbeten inom skärande bearbetning och svets, innan hon såg annonsen från LKAB Mekaniska. Där fanns det en ledig tjänst som maskinope-ratör, som Hanna sökte. I maj gick flyttlasset upp till Kiruna från Skåne.

– Kommer man från Södra Sverige låter Kiruna lite spän-

vad man kan tro, till exempel med avancerade styrsystem. Vi har behov av att sprida detta och på så sätt få in flera tjejer till verkstadsindustrin, säger Hanna Montin.

LKAB Mekaniska fortsätter att växa för att bygga en starkare koncerngemensam verkstads-struktur. Målet är att ha en större förmåga att agera som en viktig strategisk leverantör till LKAB och utföra fler och mer komplicerade uppdrag. Framgångsfaktorer är att analy-sera behoven och tillsammans med produktion och driften välja de kategorier och delar av processen som vi vill åter-vinna, stärka samt behålla egen kompetens kring. Detta blir ett löpande arbete framöver.

– Det behövs fler kvinnor inom industrin för en ökad mångfald och framtida kompetensförsörj-ning speciellt inom en sådan teknikintensiv verksamhet som LKAB har, säger Jarl Uggla, vd på LKAB Mekaniska.

KARL-HENRIK DAGMAN

nande och exotiskt och när jag läste jobbannonsen kändes LKAB Mekaniska rätt för mig. Jag har nu varit här i tre måna-der och fått en bra introduk-tion och stöd från arbetskam-rater samt produktionsledning för att vidare kunna utvecklas och bidra till verksamheten, säger Hanna Montin och fort-sätter:

– Verkstadsjobb är inte så tungt utan mer intressant än

Hanna Montin lämnade södra Sverige för ett jobb i norr.

Hanna får ett bra stöd från sina arbetskamrater.

FOTO: JARL UGGLA

FOTO: JARL UGGLA

SMMART-projektet testar rätt receptLKAB. Projektet SMMART går nu in i en intensiv testfas med må-let att ta fram ett nytt asfalts-recept med magnetit.

– Vi kommer tillsammans med Trafikverket, Skanska och Combitech att genomföra tester för att säkerställa kvali-teten på asfaltsmassorna. Den nya mikrovågsprototypen för uppvärmning av asfalten, som LKAB Mekaniska och Combi-tech utvecklar, kommer att användas när den är färdig-ställd och vi har tagit fram rätt recept, säger Cecilia Jernunger, projektledare på LKAB Minerals och för projektet SMMART.

Parter i projektet är LKAB, Ecoloop, Combitech, Skanska, Nynas, Glasir, GeoArc, Luleå tekniska universitet, Trafikverket och VTI. Projektbudget är 20 miljoner kronor varav Vinnova bidrar med 50 procent. Projektets arbete bidrar

till de globala målen i Agenda 2030 inom bland annat Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Hälsa och välbefinnande samt Hållbar Konsumtion och Produktion. Projekttid 20192021.

Uppvärmning och varmhåll-ning av asfaltmassor, som står för cirka en procent av Sveriges koldioxidutsläpp, har identi-fierats som en av de största utmaningarna när det hand-lar om att reducera utsläpp. Projektet SMMART (Swedish Magnetite Microwave Asphalt Road Technology) utvecklar en mikrovågsbaserad teknik för att värma asfalt med inblandad magnetit. Detta innebär att värmningen kan ske med el istället för med fossila bräns-len. Projektet driver också på arbetet med arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor samt skapar förutsättningar för pro-jektets partners att lansera en klimatsmart lönsam lösning på en internationell marknad.

– Vi räknar med att testerna med asfaltsmixen kommer att vara genomförda under 2020. Sedan ska vi fokusera på att utveckla prototypen för upp-värmning av asfalten ytterli-gare samt lösa utmaningar med energiförsörjning för mobila produktionsanläggningar, avslutar Cecilia Jernunger.

KARL-HENRIK DAGMAN

FAKTA OM SMMART:

NYTÄNKANDE

Ett nytt asfaltsrecept med magnetit testas. FOTO: CHRISTOFFER EEKK, COMBITECH

Du glömmer väl inte bort

att följa siten

https://arena/socialsites/Halsa-och-Friskvard-Kiruna


Bort med vikten för eliminering av skadorDERBY. Anställda på LKAB Minerals Ltd i England har varit först med att ta del av ett pro-gram kallat ”Taking the Weight Off” (“Att ta bort vikten”), som syftar till att eliminera alla skador som orsakas av arbetsmoment kopplade till manuell hantering.

Manuell hantering är att lyfta eller bära en börda, att skjuta eller dra ett föremål och förekommer i nästan alla arbetsmiljöer, från tillverkning till jordbruk och besöksnäring. Det krävs kraft för att utföra ett arbete och om kraften blir för stor för någon av kroppens delar som muskler, senor eller leder kan skador uppstå. Länd-ryggsbesvär, besvär i skuldror och axlar kan uppstå vid ma-nuell hantering och resultera i muskuloskeletala sjukdomar (MSD). MSD är en skada som påverkar kroppens rörelsefunk-tion och kan ha en kraftigt funktionsnedsättande effekt.

– Branschgenomsnittet för tillverkningsanläggningar i Storbritannien är att en MSD inträffar varje år, men för LKAB Minerals Ltd är det dubbelt så vanligt. Taking the Weight Off är ett utmanande men otroligt viktigt projekt och bidrar till att göra alla arbetsmiljöer säkra för våra medarbetare, säger Ro-wan Elliott, Group Operations Director, LKAB Minerals Ltd.

Genom att införa nya rutiner, investera i ny utrustning och arbeta med alla medarbetar-grupper, siktar LKAB Minerals Ltd på att eliminera manu-ella hanteringsskador senast i september 2021. Pilotprojektet äger rum på alla brittiska an-läggningar och resultaten samt bästa praxis kommer att delas

med hela LKAB-koncernen.Projektet genomförs i etapper för att skapa så bra förutsätt-ningar som möjligt för att lyckas. LKAB Minerals Ltd lanserade projektet i juli och erbjuder utbildningsvideor och verktyg för att hjälpa anställda som arbetar i tillverkningsan-läggningar att bedöma riskerna i verksamheterna. I början av augusti spreds ett utbildnings-program till alla brittiska an-ställda gällande de potentiella riskerna och hur man säkert kan genomföra arbeten som kräver manuell hantering.

– Projektet Taking the Weight Off riktar sig inte bara till dem som arbetar i verk-samheterna för tillverkning. Manuella hanteringsskador kan

uppstå var som helst, så vi er-bjuder utbildning till samtliga anställda i Storbritannien. 16 personer har redan gått utbild-ningen, bara en vecka efter vi börjat erbjuda den, säger Samuel Wheeler, Operations Manager, LKAB Minerals Ltd.

Detta projekt är en del av arbetet med Säkerheten först och att skapa en så säker arbetsmiljö som möjligt.

EVA FEATHERSTON

LKAB. Nu blir det lättare för dig som medarbetare och tjänsteman att driva din egen utveckling framåt i LKAB. Processen för prestationsut-veckling har förenklats och förtydligats, samt uppdate-rats med tillhörande guider och mallar för varje moment.

En nyhet är att LKAB inför ett separat lönesamtal utöver prestationsutvecklingssamta-let. Det finns även tydligare stödmaterial för hur du kan förbereda dig för ditt presta-tionsutvecklingssamtal, som är det som ligger till grund för den fortsatta utvecklingen i ditt utvecklingsår.

Ett annat viktigt komplement är karriärvägsprojektet som in-

Uppdaterad process för prestationsutveckling Uppdaterad process för presta.onsutveckling

LKAB. Nu blir det lä,are för dig som medarbetare och tjänsteman a, driva din egen utveckling framåt i LKAB. Processen för prestaBonsutveckling har förenklats och förtydligats, samt uppdaterats med Bllhörande guider och mallar för varje moment.

En nyhet är a? LKAB inför e? separat lönesamtal utöver presta.onsutvecklingssamtalet. Det finns även tydligare stödmaterial för hur du kan förbereda dig för di? presta.onsutvecklingssamtal, som är det som ligger .ll grund för den fortsa?a utvecklingen i di? utvecklingsår.

E? annat vik.gt komplement är karriärvägsprojektet som inleddes 2018. Det innebär i korthet a? du som medarbetare ska kunna göra ”karriär” inom din befa?ning genom a? komplexiteten i uppdraget ökar från nivå .ll nivå. Inom några av våra befa?ningar kommer medarbetare .ll exempel kunna gå från nivå 1 .ll 6. - Det blir en tydlighet för både medarbetare och chef i arbetsuppgiPernas omfa?ning och ansvar, hur man kan utvecklas och vad som krävs för a? komma .ll nästa nivå om man så önskar, säger Monika Sammelin, .llförordnad områdeschef för Malmberget.

CATRINE JOHANSSON LANTTO

Läs gärna mer om det projektet här på Arena: ”Tydligare karriärvägar för tjänstemän”

Se filmen med Sofia Ma?sson där hon ger dig lite .ps för a? utvecklas och nå dina mål på bästa sä? (QR-bild).

För mer informa.on om presta.onsutvecklingsprocessen, kontakta gärna förhandlingschef Annika Nilsson.

Läs gärna mer om projektet på Arena: ”Tydligare karriärvägar för tjänstemän”

leddes 2018. Det innebär i kort-het att du som medarbetare ska kunna göra ”karriär” inom din befattning genom att kom-plexiteten i uppdraget ökar från nivå till nivå. Inom några av våra befattningar kom-mer medarbetare till exempel kunna gå från nivå 1 till 6.

– Det blir en tydlighet för

både medarbetare och chef i arbetsuppgifternas omfatt-ning och ansvar, hur man kan utvecklas och vad som krävs för att komma till nästa nivå om man så önskar, säger Mo-nika Sammelin, tillförordnad områdeschef för Malmberget.

CATRINE JOHANSSON LANTTO

För mer information om prestationsutvecklingsprocessen, kontakta förhandlingschef Annika Nilsson.

Se filmen med Sofia Mattsson där hon ger dig tips för att utvecklas och nå dina mål på bästa sätt.

MALMBERGET. Tillbud och olyckor i trafik beror inte sällan på fordonets hastig-het. När hastigheten är för hög minskar marginalerna och reaktionstiden ökar stoppsträckan. För att öka säkerheten har man i Malm-bergets gruva nyligen satt upp hastighetsdisplayer för att påminna fordonsförare om att hålla hastigheten.

– De flesta kör inte för fort medvetet, men ibland kan-ske man glömmer av sig. Därför försöker vi påminna

Digitala skyltar för ökad trafiksäkerhet i gruvanom hastighetsgränserna genom dessa skyltar. Vi är rädda om varandra och vi ska ju komma hem till våra nära och kära helskinnade efter en arbetsdag, säger Juha Alamattila, ansvarig för skyltning i malmbergs-gruvan.

Skyltarna, som enkelt kan flyttas runt, registrerar fordonens hastighet som visas på displayen. Via en vanlig smartphone får man även ut hastighetsstatistik från skylten INGELA OLSSON

LKAB Minerals siktar på att eliminera manuella hanteringsskador.

FOTO: PIA HIRVONEN

Regelbundna projektuppdateringar kommer att publiceras på Arena.

För mer information kontakta [email protected].

FOTO: LKAB MINERALS


Är du intresserad av konst? Vill du engagera dig i vår förening och styrelse?Hör av dej till Katarina Roxenfalk tfn 0703421221 eller Arvid Åhrberg tfn 0703421913 om du är intresserad av ett styrelseuppdrag. Vi söker särskilt en medlem som vill arbeta som föreningens ordförande eller kassör.

WWW.LKAB.COM

Bidra till Sovrat! Mejla: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. SOVRAT

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. nr5

Lina Niia010–144 23 83

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Niklas Johansson Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt:





Utkommer 30/10Manusstopp 20/10

Johanna Yngström, sektionschef, Malmberget

Jag har stannat på hemmaplan. Gjort dagsturer i fjällen, utforskat Dundret och tagit Naturpassetkontroller.

Victoria Aidanpää, sektionschef, Kiruna

Jag har bott in mig i husbil. En sommar med lugn och ro.

Niclas Svanelöv, sektionschef, Svappavaara

Lugn och skön bygg och fiskesemester i stugorna i Tornedalen och Kurravaara.

Vad har du gjort i sommar?

Per Juntti0970–763 20

Johanna Fogman,redaktör0980–714 75

Kajsa Lindmark0970–767 78

Tina Benson0980–710 85

Karl-Henrik Dagman010144 88 64

Josefine Ejemalm0980–649 10

Madeleine Sidmalm010144 43 03

Catrine Johansson Lantto010144 84 56

AndersLindbergFöräldraledig 0980–783 55

Fredrik Björkenwall0980–715 44

ENGAGERAD

Tack:Stort tack till alla på LKAB som på ett eller annat sätt har hört av sig efter min make Rami Vaattovaaras bortgång. Rami arbetade på LKAB i 32 år och var anställd till den dagen då han somnade in. Vi har fått otroligt många samtal, besök och blommor från kollegor samt LKAB som arbetsgivare. Det värmer i hjärtat. Tack! Åsa och barnen

Det händer:20/9–19/10: Förebyggande underhållsstopp KK3 i Kiruna2/10: LKAB Framtid nr 3 delas ut16/10–5/11: Förebyggande underhållsstopp Leveäniemi, Svappavaara27/10: Invigning av E10 i Kiruna28/10: Delårsrapport för tredje kvartalet 2020 publiceras

Det hände:15/7: Tolvtimmars UHstopp i Malmberget13/8: Delårsrapport för andra kvartalet 2020 publicerades23/8–30/8: Förebyggande underhållsstopp i Svappavaara31/8: Invigning av HYBRIT, pilotanläggningen i Luleå

Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk:http://www.lkab.com/sv/Karriar/Just nu söker LKAB bland annat:Bergarbetare, Malmberget. Koordinator till LKAB Fastigheter, Kiruna.

KIRUNA. Sommarens friskvårds-utmaning för personalen blev en höjdare: sextio vändor på Luossavaaratoppen till fots, en sträcka som motsvarar Mount Everest i antal höjdme-ter.

Sedan några år tillbaka brukar arbetsplatserna skipmek och skipel i Kiruna, arrangera träningsutmaningar för sin personal.

– Vi försöker hitta olika sätt att peppa våra medarbetare att röra på sig utifrån ett hälsoper-spektiv. Tanken är att alla ska kunna vara med, säger Andrea Henriksson Tano, produktions-chef skipmek.

Årets utmaning kunde genom-föras när som helst under juni till september, till fots. Eget tempo, valfritt antal rundor per gång, i grupp eller ensam. En slant var satsades från de tjugo-talet medarbetare som deltog, en insats som betalas tillbaka när sextio vändor är avklarade. Varje runda registreras digitalt, till exempel via mobilen.

Vincent Alskog och Sigge Ele-nius jobbar som elektriker. Trä-ning är ett viktigt inslag i deras vardag och jobbutmaningen

En höjdarutmaningsatte krydda på den ordinarie träningen.

– Jag hoppade på det här direkt, som en rolig grej. Jag brukar köra upp till tio vändor per gång, säger Vincent Alskog.

Sigge Elenius och Vincent Alskog hängde med på sommarens friskvårdsutmaning i Luossavaarabacken i Kiruna.FOTO: TINA BENSON

Anläggningstekniker till IT-drift, Kiruna.Processoperator till sovring/anrikning, Malmberget. Transportledare, Svappavaara.

Lediga jobb på LKAB:

LKAB:S KONSTFÖRENING KIRUNA OCH NARVIK

Det är inte bara den här som-maren som de båda arbetsplat-serna i Kirunagruvan utmanats. Andra gånger har man genom-fört ett visst antal träningspass à trettio minuter och en vinter har personalen åkt ett bestämt antal mil på längdskidor.

– Just i år gjorde jag och en kollega en tillspetsad version av Luossautmaningen, vi täv-lade om vem som först kom till hundra vändor. Jag vann, och det var förstås kul, men jag var himla trött på Luossabacken ett bra tag efteråt. Det är tydligt att vissa, däribland jag, taggas lite extra av utmaningar, säger Andrea Henriksson Tano.

TINA BENSON

MALMBERGET. Under sommaren installerades en spolbåge utanför transporten i Malm-berget.

Den har nyttjats flitigt och beslut har tagits att inrätta spolbågar på fler ställen.

PIA HIRVONEN

Ny spolbåge på plats

FOTO: STEFAN STRÖMBÄCK

– Man träffar nästan alltid någon i backen från jobbet numera. Och utmaningen som sådan väcker helt klart tävlings-instinkten, säger Sigge Elenius.

FÖRÄDLINGSVERK

KIRUNA, TUSEN TON 2020 ......... 2019

PELLETSVERK KK2 ............... 2 196 ......... 2 052

PELLETSVERK KK3 ................2 960 ......... 2 809

PELLETSVERK KK4 ............... 3 219 ........ 3 127

ANRIKNINGSVERK SPECIAL 341 ......... 382

FÖRÄDLINGSVERK

MALMBERGET, TUSEN TON 2020 .......... 2019

PELLETSVERK BUV................1 943 ......... 1 242

PELLETSVERK MK3 .............. 1 926 ......... 2 012

ANRIKNINGSVERK ANR ... 1 314 ......... 1 242

SBV (MHF)................................... 0 ......... 0

PRODUKTKVALITETLEVERANSER

KVALITETSMÅL 96%

Arbetsmiljö, LKAB-koncernenAntal olyckor med frånvaro.

77,2%

ACKUMULERAT- Juli 2020...........................83,9%- Juni 2019..........................87,6%

KOMMENTARER 27 JULI TILL 9 AUGUSTI

Kort stopp 59:a bandet.

KOMMENTARER 27 JULI TILL 9 AUGUSTI

Bergbrist, vxl.104 trasig, urspårning.

Verkstopp pga. FL023.

AUS pga. spillrör kylare, AUS FL004 samt FL005,reducerad produktion pga. filterbrist.

Fastkörning grate, plattskador, tidigarelagtUH-stopp pga. eldfast.

Verkstopp pga. lagerhaveri maskinsiktsamt byte bärhjul kylare.

NARVIK LULEÅ TOTALT

LEVERANSER, TUSEN TON

2020 2019

KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA

RÅMALM, TUSEN TON

2020 2019

3 33

3

3 77

8

11 7

37

11

267

4 45

2

3 99

8

16 1

88

15 2

65

9 30

6

8 85

8

JULI2020

15 4

52

16 7

97

38 2020

312019

STATISTIKEN AVSER PERIODEN1 JANUARI – 31 JULI

SVAPPAVAAARA, TUSEN TON

PELLETSVERK SK..............................1 979 ........... 1 629

1

2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

SÖDRA, TUSEN TON

Dierens mot rullande plan

RÅMALM.................................... 11,8

FINES (MAF) ................................. 3,0

SPECIALPRODUKTER (MAC). -0,9

HEMATITFINES (MHF) .............. 0,0

PELLETSVERK BUV.................. -2,4

PELLETSVERK MK3 .................. 2,9

NORRA, TUSEN TON

Dierens mot rullande plan

RÅMALM.................................... -48,8

PELLETSVERK KK2 ............... -2,9

PELLETSVERK KK3 ............... -22,1

PELLETSVERK KK4 ................. 29,0

PELLETSVERK SK.................... -3,0

SPECIALPRODUKTER (KMR).. -1,6

1 JANUARI – 31 JULI

Documents

SID 9 LYCKADE FÖRSÖK MED FOSSILFRIA BRÄNSLEN · 2020. 9. 4. · SID 18 LEDARE SID 2 ENGAGERAD NYTÄNKANDE ANSVAR LYCKADE FÖRSÖK MED FOSSILFRIA BRÄNSLEN NY PÅ LKAB MEKANISKA