Sjörapporten nr 6 2012

”Orimliga miljöregler”Att vara sjöman på land

Experterna svarar

Per Bondemark, SSAB, vill ha tydliga besked och satsningar på infrastruktur

+

Utvecklingen av sjösäkerheten har gjort stora framsteg sedan världens mesta kända förlisning.

Se bidragen från vinnare och finalister i Sjöfarts-verkets årliga tävling.

Marina bilder

en tidning från SjöfartSverket nr 6 2012

rapporten

stål- bAdEt

Här är din nyAtidning

100 år sedan titanic

sjörAppOrtEn 6/20122

avgångSjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

Sjöfartsverket är ett tjänste-producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjäns-ter samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjörapporten utkommer med åtta nummer per år.

AdressSjörapporten601 78 norrköpingTelefon0771-63 00 00 Webbplatswww.sjofartsverket.sePrenumerationför provex, skicka ett mejl till [email protected]ändringsjorapporten@ sjofartsverket.seAnsvarig utgivareMaria OttossonRedaktörannika johanssonannika.johansson@ sjofartsverket.seRedaktionSara Bohlin, jimmy eriksson, tobias fälth och daniel LindbladFormgiviningkatrin Uddströmer kung & PartnersLayoutellen CollinTryckLuftfartsverket tryckerit12-438iSSn-1402-2028redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Sjörapporten nr 6 2012Omslagsfoto:andreas Skogh

14 VälkOMnA ska ni vara till Sjörapporten i ny skepnad!

Ny är också den redaktion som arbetar med tidningen. Vi kommer även i fortsättningen bevaka vad som händer inom sjöfartsnäringen med allt vad det innebär av forskning och ut-veckling, sjömansliv och miljöfrågor, människor och verksamheter.

Alldeles när Sjörapporten lämnar tryckpressarna så är det också dags för årets upplaga av Världssjöfartens dag. Temat där är 100 år efter Titanic och sjösäkerhet är också huvudtemat för det här numret av Sjörapporten. Stora fartygsolyckor som till exempel Titanic har alla lett till utveckling av regelverk och krav.

Vi HAr träffAt Per Bondemark, vice vd för SSAB EMEA, som efterly-ser samma villkor för hela EU i sva-velfrågan, Sveriges Redareförenings vd Christer Schoug ger sin syn på en eventuell gräns för kväveoxider och överstyrman Torbjörn Fyhr ger oss

en inblick i den speciella livsstil det inne-

bär att ar-beta som sjöman. Trevlig läsning!

Välkomna till en ny tidning!

InnEHåLL

tipsA!tipsa Sjörapporten om vad du vill läsa:[email protected]

Sv

en

-ar

ne

Sa

nd

Be

rg

06100 år sEdAn titAnicidén om det osänkbara fartyget sjönk tillsammans med titanic. Läs om hur säkerheten har utvecklats.

12intErVjun: pEr bOndEMArkPer Bondemark, vice vd för SSaB eMea, efterlyser tydliga besked och rejäla satsningar på infrastruktur.

14sjöfArtsVErkEts fOtOtäVling 2012årets upplaga av tävlingen lockade många bidrag. Se vinnarbilderna i de tre kategorierna.

17kArtläggning AV kEMiskA stridsMEdElChemsea-projektet kartlägger dumpade kemiska stridsmedel i kända, hittills outforskade områden.

18utblick: OriMligA MiljörEglErChrister Schoug, vd för Sveriges redareförening, är kritisk till de nya gränsvärdena för kväveoxider i östersjön. Miljöminister Lena ek kommenterar.

22sjöMAnsliV: tVärA kAsttorbjörn fyhr är en av dem som får leva med tvära kast mellan livet ombord och långa ledigheter.

dEssutOM11 nOtisEr Oden hem från grönland 16 yrkEt Lars Strandbäck, Sjömansservice 21 nOtisEr enighet om arbetsvillkor 24 frågOr & sVAr Hur blir man ytbärgare? 28 prOfilEn Paul Bertilsson, kockstewart

6/2012 sjörAppOrtEn 3

start för gävles farledsprojekt›Sjöfartsverket och Gävle Hamn samarbetar ›Finansieras via anslag nu går startskottet för det stora farledsprojektet i gävle. projek-tet som går ut på att bredda och fördjupa inseglingsleden är ett samarbete mellan sjöfartsverket och gävle Hamn.

AnslAgsfinAnsiEring. Det har varit många turer runt den planerade muddringen av inse-glingsrännan till Gävle Hamn, men nu är finansieringen klar och arbetet kan påbörjas. Sjöfartsverket skrev i somras kontrakt med Boskalis Sweden som ska utföra det stora muddrings- arbetet och startskottet går den första oktober.

– Syftet är i första hand att höja säkerhe-ten i farleden så att risken för olyckor mins-kar och väntetiderna vid kaj samt ute till havs förkortas. Det här är ett viktigt projekt för Gävle Hamn, industrin och sjöfarten i stort, därför känns det bra att vi äntligen kan sätta igång arbetet, säger Eric Kevan, Sjöfartsverkets projektledare.

dE plAnErAdE åtgärderna innebär en omläggning, breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden fram till kaj. Kostnaden för projektet beräknas till cirka 270 miljoner kronor och finansieras av staten genom Trafikverket och av Gävle kommun. Det här är det första farledspro-jektet som finansieras via anslag.

– Fram till nu har statliga investeringar i sjöfartens infrastruktur finansierats av handelssjöfarten via farledsavgifterna, säger Noomi Eriksson, ekonomidirektör vid Sjöfartsverket.

I den nationella planen för transportsys-temet 2010 – 2021 som riksdagen fattade beslut om våren 2010, ingår för första gången två sjöfartsprojekt – inseglingen till Gävle samt Södertälje sluss/Mälarfarleden.

I slutet av juni i år fattade riksdagen ett avgörande beslut som innebär att farleds-projekt i likhet med vägar och järnvägar kan finansieras via Trafikverkets anslag och tack vare det kan arbetet i Gävle påbörjas.

– Det innebär att det inte längre är han-delssjöfarten själv som finansierar invester -ingar i den statliga infrastrukturen, vilket är

ett viktigt led i att uppnå en ökad konkurr-ensneutralitet mellan transportslagen, säger Noomi Eriksson.

Muddrings- OcH utmärkningsarbetet var från början tänkt att bli klart under nästa år, men i och med att finansieringen blev klar först i somras så kan projektet komma att försenas något.

– Vi ska försöka bli färdiga under 2013 och kommer sätta in extra resurser, men tidsplanen hänger också på hur långt vinter-stoppet blir, säger Eric Kevan.l‹tExt tOBiaS fäLtH

det har varit många turer runt den planerade muddringen av inseglingsrännan till gävle Hamn, men nu är finansiering klar och arbetet sätter igång den första oktober.

FAKTA farledsprojektet i gäVle

›Sjöfartsverket arbetar tillsammans med gävle Hamn med projektet som innebär att inseglingsleden ska breddas och fördjupas. kostnaden beräknas till cirka 270 mkr och finansieras av staten genom trafikverket och av gävle kommun.

›de planerade åtgärderna innebär en delvis omläggning, breddning och fördjup-ning av inseglingsleden från Holmudden fram till kaj samt reviderad utmärkning i den yttre delen av inseglingsleden.›Syftet med de planerade åtgärderna är i

första hand att höja säkerheten i far leden så att risken för olyckor minskar och vänte-tiderna vid kaj samt ute till havs förkortas. ›arbetets inleds med en miljömuddring, där 600 000 kubikmeter förorenad massa ska tas om hand av gävle Hamn.

Erickevan

gäv

Le H

aM

n

kan Sveriges behov av fartygskapacitet för forsk-ning och utredning tillgodoses genom att an-vända trafikverkets, kustbevakningens, försvars-maktens och Sveriges geologiska undersöknings

fartyg, eller genom att hyra in fartyg? det är en av frågorna som regeringen har gett Sjöfartsverket i uppdrag att utreda. Utredningen ska redovisas till regeringskansliet senast den 15 december 2012.

utreder behov av forskningsfartygniCkLaS LiLjegren

4

renoveringen av Landsorts fyr som har pågått under sommaren ska vara helt klar i slutet av september.

renoveringen har omfattat både yttre och inre

underhåll av i första hand fyrens ytskikt. Landsorts fyr, Sveriges äldsta bevarade, upp-

fördes 1690 som en stenkolsfyr. 1870 byggdes den till med den övre torndelen med lanterninkur.

renoveringen av landsorts fyr snart klar

sTATisTiK från sjöfartsvErkEt

godsandelar i farlederna

antal lotsningar 2003–2012

n Lågvärdigt gods 7 %n Oljeprodukter 29 %

n Skogsindustriprodukter 10 %

n övrigt ej lågvärdigt gods 54 %

antal anlöp gods, 1000 ton

antal anlöp och godsomsättning 2002–2011

-02

150 000

135 000

200 000

120 000

175 000

105 000

150 000

90 000

125 000

100 000-03 -05 -07 -09 -11-04 -06 -08 -10

90000

120000

150000

90000

120000

150000

90000

120000

150000

-03 -04 -05 -12-11-10-09-08-07-06(Prognos)

0

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

frakta järnmalmen med miljövän-lig pråm över sjön i stället för att satsa dyrt på järnvägen som redan har kapacitetsproblem. det tycker Mälarhamnars vd carola Alzén som driver frågan om Mälarpendeln.

järnMAlM. Frågan om hur järnmalmen ska ta sig från Sveriges inland och ut till kusten ligger hos Trafikverket. Kort uttryckt står en omfat-tande satsning på järnväg mot förslaget att skeppa malmen med vätgaspråmar över Mälaren i stället.

– Det är motiverat att utreda idén med vätgaspråmar. Kostnaderna för järnvägs-

satsningen uppgår redan nu till drygt två miljarder kronor. Att ta sjövägen blir avse-värt billigare och dessutom miljövänligt, säger Carola Alzén.

tAnkEn är att ta malmen med järnväg till Västerås eller Köping för att sedan lasta om till pråm. En fullastad pråm kopplas ihop med ett pusherfartyg som drivs på vätgas med hjälp av bränsleceller. En pusher är som en bogserbåt fast den knuffar – pushar– pråmen framför sig. Under tiden den lastade pråmen tar sig till Oxelösund via Södertälje, lastas en annan pråm full.

– Kapacitetsutredningen har tydligt visat att vi inte kan investera oss ur kapacitets-bristen. Sjöfarten har kapaciteten och det här alternativet är dessutom avsevärt

mycket billigare, säger Carola Alzén.Enligt Jonas Vedsmand, marknadsdirek-

tör på Sjöfartsverket, kan det bli de första utsläppsneutrala fartygen i Sverige efter-som de inte avger vare sig svavel, kväve eller koldioxid.

– Tekniken med vätgas används redan på passagerarfärjan Alswasser i Hamburg, men den behöver utvecklas för den här typen av fartyg, säger han.

– I och med farledsprojektet i Mälaren och bygget av ny sluss i Södertälje har regeringen redan satsat på sjöfart. Nu går det att fortsätta den satsningen, lösa en del av järnvägens kapacitetsbrist och samtidigt satsa på ett miljöprojekt utan skattemedel, säger Jonas Vedsmand.l‹tExt Sara BOHLin

Vätgaspråmar över Mälaren› Sjövägen billigare än järnväg › Kan bli första utsläppsneutrala fartygen

carola Alzén

niC

kLa

S L

iLje

gr

en

iStOCk



i maj flyttade lots båt 571 tillbaka till Lysekil efter fem år i kapellskär. resan gick på göta kanal som precis öppnat för säsongen. Sammanlagt tog det tio dagar.

– det var ett trevligt avbrott i vardagen med nya

vyer för oss som i vanliga fall åker på öppet hav, berättar göran Winge, förman och båtman i Lysekil, som tillsammans med kollegan anders Bräck genomförde flytten.

571 flyttar hem igen

sjökort 742 i ny utgåva› All detaljinformation har kontrolleratssjökortet som tidigare hette 822, numera 742, och täcker området åhus-karlshamn har nu kommit i en ny utgåva.

åHus – kArlsHAMn. Skalan för sjökortet är densamma som tidigare, 1:50 000, men området som sjökortet täcker är flyttat lite österut. Den nya versionen är numera i Mercator-projektion istället för Gauss som det var tidigare.

De stora förändringarna är framför allt kopplat till specialerna, de detaljerade om-råden över hamnar och trånga passager som redovisas i större skala; två nya har tillkom-mit – Elleholm och Krokås, det är bättre skala på Sölvesborgsspecialen som tidigare var 1:15 000 och nu är 1:10 000 och på Åhus, tidigare 1:15 000, nu 1:12 500. Det området har även utökats geografiskt.

i undErlAgEt för det nya sjökortet har man använt den nationella strandlinjen och har därmed fått bättre precision och kunnat

få med fler övervattensstenar, bränningar och bryggor. Varje detalj i sjökortet har gåtts igenom och ingen detaljinformation har lagts till utan att den först har kon-trollerats. Ortsnamnen har granskats av Lantmäteriet.

ArbEtEt med att ta fram sjökort 742 har tagit lång tid eftersom sjökortet täcker en av de mer komplicerade skärgårdarna i Sverige.

– Hamnarna i området har varit till stor hjälp i arbetet och har varit lätta att samar-beta med, säger Lena Wahlstedt, kartograf. Jag måste också få ge en extra eloge till Håkan Linde som arbetar som lots i Åhus. Han har stått för en stor del av den lokala kontrollen. När det var någon specifik detalj jag undrade över, var han ute och kontrollerade hur det såg ut på plats så att vi fick med rätt information i sjökortet.

Hela området kommer också som nya ENC (digital sjökortsinformation).l‹tExt annika jOHanSSOn

Ann-catrin dahlskog t.v har korrekturläst det nya sjökortet och lena Wahlstedt har redigerat det.

an

nik

a j

OH

an

SS

On

göran Winge

tOM

My

ga

rd

eB

rin

g

sjöfartsverket har inbjudits av trafikverket att delta i åtgärds-planeringen inför nationella planen för infrastrukturåtgär-der 2014 – 2025. En överens-kommelse om ansvarsfördelning och arbetssätt under bered-ningsprocessen för sjöfarts-projekt i åtgärdsplaneringen har nu undertecknats.

nyA bEräkningAr. Det som ska styra åtgärdsplaneringen är transport-behov och hur dessa kan lösas på bästa sätt för samhället.

Sjöfartsverkets ansvar är att ta fram den aktuella farledens kapacitetsbehov och design samt beräkna produktions-kostnad, medan Trafikverket ska ta fram eventuella transportalternativ på land samt beräkna kostnad och nytta av dessa. Därefter görs en trafikslagsöver-gripande bedömning av vilken lösning och vilket trafikslag som ger bäst samhällsekonomiskt utfall.

ExEMpEl på aktuella projekt är kapa-citets- och säkerhetshöjande åtgärder i farleden till Luleå, Horstensleden till Stockholm, farleden mellan Landsort och Södertälje, Klintehamn, Karlsborg, Hargshamn och Karlskrona.l‹tExt annika jOHanSSOn

ny modell för samverkan

Enskopeverket simson lyfte upp spräng-sten under ett tidigare projektet i inseg-lingen till norrköping


›xxx

Omslaget på den franska tidningen le petit journal från den 29 april 1912, visar hur besättning och passagerare kastar blommor i havet vid platsen för förlisningen för att hedra titanics offer.


tEMatEMa›sjösäkerhet

itanics undergång framtvingar också de första internationella reglerna för säkrare sjöfart. 100 år efter Titanic ser vi tillbaka på 100 år av säkerhetsutveckling till sjöss.

S/S Californian hette fartyget som låg närmast Titanic när olyckan inträffade. Att det var natt och att radiotelegrafisten på S/S Californian stängt av sin kommunikationsradio hade kanske ingen avgörande betydelse för olyckans utgång, men det var ett faktum som ledde till internationella krav på radiobevakning dygnet runt. Efter svåra olyckor till sjöss debatteras alltid sjösäkerheten, och nya regler tillkommer. Det som en gång gått fel måste till varje pris förhindras att gå fel igen. Människorna ombord på Titanic hade förmodligen inte kunnat föreställa sig vare sig nutida navigationsstöd eller flytvästar utrustade med lampor.

tObiAs MAgnussOn är till vardags befäl-havare på Silja Symphony och ansvarig för 3 000 passagerare och besättning. Han arbetar ibland extra på Chalmers Lindholmen där han utbildar sjöbefäl i krisledning.

– De som tränat utrymning och evakuering till-sammans har något att hålla sig till och vet vad de ska göra i en pressad situation, säger han.

Han berättar att all träning i evakuering utgår från att passagerarna är okunniga, att rädslan gör många handlingsförlamade, andra panikslagna.

– Vi måste vara mycket tydliga och veta exakt vad vi ska göra för att på så sätt hjälpa passagerarna att agera rationellt, säger han.

EnkElt uttryckt HAr utvecklingen av sjö-säkerhet gått från fokus på fartygskonstruktioner och utrustning för evakuering, via teknik som förebyg-ger olyckor till utbildningar om krisreaktioner och irrationella beteenden.

En av svårigheterna vid Estonias förlisning var de begränsade möjligheterna för andra fartyg att plocka upp människor som befann sig i vattnet. Numera är det obligatoriskt med flytvästar försedda med lampa och alla fartyg ska ha någon typ av anordning för att kunna rädda folk ur sjön.

– Vi har snabbgående räddningsbåtar ombord men också uppblåsbara rutschbanor som gör det möjligt

Ttobias Magnusson, befälhavare, silja symphony.

tExt Sara BOHLin fOtO virti Partanen

sEdAn titAnicså har säkerheten utvecklats

100 Artitanic marknadsfördes som det osänkbara skeppet. på sin jungfrufärd kolliderar hon med ett isberg och sjunker till botten. ner i haVs-djupet sjunkEr Också själVA idén OM dEt OsänkbArA fArtygEt.


tEMa›xxx

säkErHEtsArbEtE pågår. tobias Magnusson och matrosen Anders Odén diskuterar säker-het med servicetekniker stefan Holgersson (mitten) från Viking lifesaving Equipment Ab.


tEMatEMa›sjösäkerhet

för någon i besättningen att rutscha ner och plocka upp nödställda ur vattnet. Med hjälp av en bår kan vi sedan vinscha upp folk till tryggheten ombord.

Enligt Tobias Magnusson har säkerheten för-bättrats avsevärt de senaste 20 åren. Han tror att framtiden kommer med ny teknik och mer fokus på kombinationen teknik, individ och grupp.

– Jag tänker mig teknik som är förlåtande mot mänskligt agerande, som förbättrade skrov, trafik-övervakning från land och planerade ruttval, säger Tobias Magnusson.l‹

april 1912, titanic sjunker, nordatlanten, 1514 döda.Utveckling: år 1914 kom SOLaS, Safety at life at sea, med bland annat krav på antal livbåtar, dygnet-runt radiobevakning. fortfarande den viktigaste internationella överenskommelsen om sjösäkerhet. år 1979 kom Sar: international Convention of maritime search and rescue: oavsett var i världen en olycka sker ska det fin-nas en landbaserad organisation som samord-nar sök- och räddningsarbetet (i Sverige, Sjö-fartsverket). SOLaS och Sar är de konventioner som styr sjöräddningen internationellt.

mars 1987, herald of free enterprise, engelska kanalen, 197 döda, vatten strömmar in via bogporten. Utveckling: år 1989 kom iSM, international safety management. iSM handlar om rutiner kring kvalitetssäkring och beslutsfattande.

maj 1990, scandinavian star, flera bränder ombord, bogseras till kaj i Lysekil, 158 döda.Utveckling: krav på introduktion av nyanställda, besättningar måste öva evakuering tillsammans, regler för checklistor och beslutstöd, definierat arbetsspråk ombord. i Sverige bildas ritS, räddningsinsatser till sjöss - brandstyrkor för släckning av fartyg.

september 1994, estonia sjunker i norra östersjön, 852 döda.Utveckling: nya konstruktionskrav på fartyg, flytvästar med lampor, självupprätande livflottar. i Sverige 100 miljoner kronor till forskning.

Januari 2012, costa concordia, grund- stötning utanför toscana, minst 30 döda. Utveckling: Med olyckan följer diskussioner kring organisation och ledarskap. Olyckan ger Sjöfartsverkets projekt Mona Lisa internationell uppmärksamhet.

FAKTA utVeckling efter olyckor, urVal


tEMa›sjösäkerhet

FAKTA monalisa

›Monalisa, Motor-ways & electronic navigation By intelligence at Sea, är ett projekt till hälften finansierat av eU och som har en totalbudget om 22,4 miljoner euro.

Projektet är ett samarbete mellan myndigheter, nä-ringsliv och forsk-ningsinstitutioner i Sverige, finland och danmark. Pro- jektet startade 2010 och pågår till och med december 2013.

Monalisa 2.0 är en förlängning av det ursprungliga projektet. nu plane-ras utvidgade tester i Medelhavet av de e-navigationskon-cept som utveck-lats inom Monalisa.

i december 2013 kommer stora delar av HElcOM-farlederna i östersjön att vara ordentligt sjömätta – områden som inte sjömätts sedan 1800-talet. tacka Eu-projektet Monalisa för det.

– utan Monalisa hade det förmodligen dröjt mycket länge innan vi fått kvalitets-säkrade djupdata för de farlederna, säger Magnus sundström, projektledare för Monalisa.

MOnAlisA-prOjEktEt, som leds av Sjöfarts-verket, syftar till att förbättra de logistiska och säkerhetsmässiga förutsättningarna för sjötran-sporter. En betydande del av projektet består av att kvalitetssäkra hydrografiska data för HELCOM-farlederna från Gotland till Bottenviken. I praktiken innebär det sjömätning med modern teknik över stora ytor – totalt cirka 31 000 kvadratkilometer. Och det behövs.

– Merparten av ytorna är inte sjömätta sedan 1800-talet. Då mätte man med handlod, ibland endast med någon sjömils avstånd mellan mätpunk-terna, säger Magnus Sundström. Vissa av dessa ytor

när Monalisa-projektet avslutas i december 2013 kommer cirka

31 000 kvadratkilometer av östersjön att vara sjömätt med modern

teknik. stora delar av områdena är inte mätta

sedan 1800-talet.

sjösäkerheten in i framtiden

merparten av ytorna är inte sjömätta sedan 1800-talet. då mätte man med handlod, ibland med någon sjömils avstånd mellan mätpunkterna.

är faktiskt aldrig sjömätta, så där karterar vi de vita fläckarna på kartan.

Behovet av kvalitetssäkrade djupdata kommer att vara fortsatt stort i framtiden, eftersom antalet tankfartyg med stort djupgående av allt att döma kommer att öka i Östersjön. Förutom det uppenbara skälet, att veta att djupet i farlederna är tillräck-ligt, behövs de nya mätvärdena även för att kunna använda den modernaste navigationstekniken på ett optimalt sätt. Sjömätningsarbetet utförs av det tyska företaget FUGRO OSAE och svenska Marin Mätteknik. Även Sjöfartsverkets fartyg Jacob Hägg utför en del av arbetet.

sjöMätningEn är En dEl av Monalisa:s säkerhetsfokus. En annan aspekt är effektivare och hållbarare sjötransporter med hjälp av effektivise-rad sjötrafikledning. Genom den ska fartygen bland annat kunna få hjälp att optimera sin egen färdplan samt information om andra fartygs ruttplanering. På så sätt kan man få vetskap om när och var andra fartyg planerar att gira eller förändra hastigheten. Informationen kommer att vara mer dynamisk än dagens AIS-information.

– Liknande system har varit standard inom flyg-trafiken under lång tid, säger Magnus Sundström.

Monalisa:s ruttplaneringskoncept kommer att börja testas på Sjöfartsverkets fartyg Baltica under hösten 2012. Därefter kommer konceptet även att testas på ett antal handelsfartyg i Östersjön, med början tidigt under 2013.l‹tExt: danieL LindBLadfOtO: fUgrO OSae gMBH

‹


grönlAnd. Isbrytaren Oden är på väg tillbaka till Sverige efter sommarens fors-

ningsexpedition. Under cirka två månader har 46 polarforskare utforskat havsbotten norr om Grönland.

Sjöfartsverkets mest kända isbrytare har tjänst gjort som plattform för den dansk-svenska forsknings-expeditionen LOMROG III. Arktisexpeditionen var ett samarbete mellan den danska forsknings-institutionen Geus, Polarforskningssekretariatet och Sjöfartsverket.

– Det har varit en lyckad expedition där allt har fungerat bra, men det är svårt att redan nu säga något om forskningsresultaten, säger Erik Anders-son, befälhavare på Oden.

Forskarna har främst att arbetat med att samla in uppgifter om kontinentalsockeln. Med hjälp av Odens avancerade flerstråliga 3D-ekolod, seismik och provtagning av sediment och vatten samlade forskarna information om havsbottnens utseende och uppbyggnad.

– Odens unika egenskaper och utrustning tillsam-mans med en erfaren och kompetent besättning gör att forskningen kan bedrivas på ett säkert och miljö-mässigt sätt i dessa känsliga områden, säger Johny Lindvall på Sjöfartsverkets isbrytaravdelning.

Det var sjunde gången som Oden besökte Arktis. Första besöket gjordes redan 1991, då Sjöfarts-verkets isbrytare som första icke atomdrivna fartyg nådde Nordpolen.

sjOfArtsVErkEt.sE Sjofartsverket.se ska göras om från grunden. arbetet pågår för fullt med att ta fram en ny webb med fokus på Sjö-fartsverkets kunder och intressenter.

– det ska gå snabbare att hitta rätt och enk- lare att förstå vad vi erbjuder omvärlden, sägerMaria Ottosson, Sjöfartsverkets kommunika- tionsdirektör.

Ledstjärnorna för nya sjofartsverket.se är användarvänlighet och användarnas behov, därför föregicks arbete av enkäter och inter-vjuer med Sjöfartsverkets intressenter. den nya webben får tydligare huvudingångar och bättre sökfunktion, dessutom ska den ha en flödande design som anpassar sig efter om besökarna surfar med en dator, mobil eller surfplatta.

– den nya webben är också plattform för vår fortsatta satsning på digitala och sociala medier där vi tagit de första stegen på Sjöfartsverket, säger Maria Ottosson.

nya sjofartsverket.se kommer att lanseras i slutet av 2012.

fArligt Att förtöjAförtöjningsarbete är ett av de mest riskfyllda arbets-momenten ombord på en båt och varje år inträffar flera olyckor i samband med ankomst. i transportstyrelsens incidentdatabas, SjöOlycksSystemet SOS, finns en stor mängd rapporter om ombordan-ställda som fått slag av trossar, halkat eller klämt sig. från databasens start, år 1985, och fram till idag har 66 olyckor inträffat.

oden snart tillbaka från forskningsexpedition

samråd om mälaren

nystArt på WEbbEn

”Den djupaste sjön i hela världen blir ändå aldrig djupare än ett stenkast.” notIsEr

lanseras i slutet av året.

isbrytaren Oden har tjänstgjort som plattform för den dansk-svenska forsknings-expeditionen lOMrOg iii.

södErtäljE sluss Mälarprojektet har nu kommit en bit på väg när det gäller att ta fram underlag för en ansökan till Mark- och miljö-domstolen och även när det gäller att ta fram tekniska lösningar där den stora utmaningen är att bygga ut slussen i Södertälje parallellt med att trafiken ska kunna fortgå som vanligt.

I slutet av september inleds samrådsprocessen som i det här skedet i första hand handlar om att lyssna på synpunkter för att få ett bättre underlag för det fortsatta arbetet. Underlaget till samråds-processen finns på projektets hemsida www.sakrafarleder.se.


»sverige behöverny infrastruktur«

ett stålbad väntar svensk stålindustri. mitt i den ekonomiska krisen efter-lyser per bondemark, vice vd för ssab emea och ordförande för närings-livets transportråd, tydliga besked och rejäla satsningar på ny infrastruktur.

– En av de viktigaste sjöfartsfrågorna för oss är containertrafiken. Vi försöker få en ständig balans i vår import och export, men det är svårt att få in con-tainertrafiken i Östersjön eller längre än till Göteborg.

Per och hans medarbetare jagar ständigt konkur-rensfördelar. Mellan våren 2009 och våren 2011 fördubblade stålkoncernen sin lageromsättnings-hastighet samtidigt som leveranssäkerheten höjdes. Ett hårt arbete har gett resultat, men nu väntar nästa utmaning. Det lyser i ögonen på logistikchefen när svaveldirektivet kommer på tal. Bakgrunden är EU:s beslut att skärpa svavelutsläppen i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen från 2015. Kraven på svavelutsläpp från båttransporter skärps även i övriga EU, men inte lika mycket och tidigast 2020.

– Vi agerar på en global marknad och det måste vara samma villkor för hela Europa. Våra kunder bryr sig inte om varför våra kostnader ökar.

sjöfArtEn är den stora boven när det gäller svavelutsläpp. Är det inte rimligt att göra något åt problemen?

– Vi värnar miljön i Östersjön, men det måste finnas en rimlig tidsplan för omställningen och konkurrensen får inte bli snedvriden. Det har inte gjorts någon konsekvensanalys och vi har uppma-nat regeringen att kräva dispens.

2008 bestämde sig International Maritime Organisation, IMO, för att skärpa gränsvärdena för svavel i maritimt bränsle. I våras klubbade EU igenom beslutet och från 2015 sänks gränsvärdet för svavel till 0,1 procent.

Vad är en rimlig tidsplan?– 2020 är en rimlig tidsplan för att få tekniken på

plats. Om konsekvenserna blir att delar av industrin tvingas att slå igen är det ju frågan vad politikerna uppnått. Då skulle hela Europa få problem. Nu är

en ekonomiska krisen i Europa har drabbat stålindustrin hårt. Priserna har pressats på den europeiska mark-naden, lönsamheten är dålig och kon-kurrensen hård. För Per Bondemark

som är vice vd på SSAB EMEA med ansvar för logistikfrågor i Europa, Mellanöstern och Afrika är det bråda dagar.

Per mejlar kvällen innan vår intervju och undrar om vi kan komma tidigare till Oxelösunds hamn där han är styrelseordförande i hamnbolaget. Väl på plats sitter han i receptionen och väntar in oss, men med telefonluren tryckt mot örat. Han nickar oss välkomna innan telefonmötet avslutas.

– Jag är ledsen, men jag måste iväg på ett möte snart så vi har ont om tid, säger Per Bondemark.

Det är inte bara den ekonomiska krisen som spökar för Per Bondemark och hans kollegor. Den svenska kronans starka ställning gentemot euron har försämrat SSAB:s konkurrenskraft avsevärt och enligt uppgifter till Dagens Industri så har stålkon-cernen planer på att stänga masugnarna i Oxelö-sund, dessutom har 20 personer varslats i Finspång. Situationen är inte unik för SSAB. Den svenska industrin är i gungning.

– Det är kärvt just nu. Du har säkert läst rubriker-na om ”stålbadet” i tidningarna, men vi fortsätter att satsa på teknisk kundservice, bättre produkter och logistik.

ssAb HAr fem fabriker, tre i Sverige och två i USA, samt försäljningskontor i 46 länder. Logis-tiken är en avgörande faktor för lönsamheten och där är sjöfarten en nödvändighet. På SSAB finns ett sjöfraktsråd bestående av en handfull erfarna med-arbetare som sysslar med strategiska sjöfartsfrågor, upphandlingar och samarbeten.

tExt tOBiaS fäLtH fOtO andreaS SkOgH

IntErvjun›per bondemark, Vice Vd, ssab emea

FAKTA per bondemark

›åldEr 49 år ›yrkE Sedan 2009 vice vd på SSaB eMea med ansvar för logistikfrågor i europa, Mellanöstern och afrika. Ordförande för näringslivets trans-portråd sedan våren 2012.›bOr i falun›fAMilj gift med Birgitta, tre barn.›intrEssEn ägnar sig mycket åt motion och hälsa. Har cyklat vätternrundan på under nio timmar.›kuriOsA kan en del fakirtrick som att gå på glödande kol och spruta eld.


den ekonomiska krisen i Europa har drabbat stål-industrin hårt. för per bondemark som är vice vd på ssAb EMEA med ansvar för logistikfrågor i Europa, Mellanöstern och Afrika är det bråda dagar.det industrin i några få länder som protesterar, men

ingen bryr sig och de andra tycker det är bra att vi försvinner från marknaden.

pEr bOndEMArk är inte bara vice VD på SSAB EMEA. Han blev i maj vald till ordförande i Nä-ringslivet Transportråd som verkar för en utveckling av infrastrukturen i syfte att främja svenskt närings-liv och dess globala konkurrenskraft. Både i rollen som vice VD och som ordförande framhåller Per att Sverige behöver en ny infrastruktur.

– Regeringens satsning på infrastruktur är bra, men inte tillräcklig. Bristerna i infrastrukturen och järnvägens kapacitetsbrist gör att våra transportkost-nader är höga redan idag. Samtidigt pågår en höjning av banavgifterna och införandet av svaveldirektivet. Vi kan börja titta på att köra mer gods på vägarna, men det vore hål i huvudet.

Per är ledigt klädd i jeans, men med skjorta och slips. Korrekt och trevlig, men sammanbiten. Det märks att han tar frågorna om industrins framtid kon-tra miljöpåverkan på allvar trots att han är stressad.

– Äkta, säger Per och slår sig på hjärtat.

säkErHEtEn först, kundens affärer i fokus och äkta är SSAB:s och Per Bondemarks gemensamma värdegrund. Han påtalar flera gånger att hans och SSAB:s arbete handlar om något större än att det bara ska gå bra för stålkoncernen.

– Visst ska vi i slutänden tillfredsställa våra aktie-ägare, men om det går bra för svensk industri så gynnar det oss alla. Då har vi råd med ökat välstånd och kan utveckla vårt samhälle.

Per är ständigt i SSAB:s och industrins tjänst. Han jobbar 70 timmar per vecka och är oftast på resande fot. För att må bra håller han igång med simning, cykling och löpträning.

– Jag brukar jobba till klockan 18 och sedan träna för att sedan fortsätta jobba ett par timmar innan jag somnar. Man får förlika sig med sin lott. Det är roligt att jobba med intressanta människor och att försöka nå resultat.l‹

Vi kan börja titta på att köra mer gods på vägarna, men det vore hål i huvudet.

»sverige behöverny infrastruktur«


fototävLIng›Vinnarna 2012

sjöfartsverkets fototävling 2012 blev en succé. bidragen strömmade in med dramatiska, vackra och fantasifulla bilder till de tre tävlings- kategorierna båtliv, maritima miljöer och sjömärken.

fyrAr, MåsAr, sOlnEdgångAr, lots - båtar, barkbåtar, klippor och hundar. Motiv en var många bland bidragen till Sjöfartsverk - ets fototävling. Tävlingsjuryn valde efter hårt arbete ut tre finalister i varje kategori. Finalisterna fick sedan göra upp i en omröst-ning på Facebook där den bild som fick flest likes inom 24 timmar utsågs till vinnare.

Peter Winberg, Jens Mattsson och Sven-Arne Sandberg vann varsin kategori och tog hem priset bestående av boken Sjörapporten – om väder, fyrar och skeppsbrott längs våra kuster samt biocheckar till ett värde av 250 kronor.l‹

grAttis!

VinnArE: jenS MattSSOntema: Båtliv beskrivning: ålands skärgård 396 likes på facebook.

VinnArE: Peter WinBerg tema: Sjömärken beskrivning: fyren vid Mollösund i kvällssol. 58 likes på facebook.

finAlist: CHriStian anderSSOn tema: Sjömärken beskrivning: Måsen. 13 likes på facebook.

finAlist: MarkUS HaLLBerg tema: Sjömärken beskrivning: Högsommar utanför dalarö. 7 likes på facebook.

sjö-MärkEn

båtliV


VinnArE: Peter WinBerg tema: Sjömärken beskrivning: fyren vid Mollösund i kvällssol. 58 likes på facebook.

VinnArE: Sven-arne SandBergtema: Maritim miljö beskrivning: Stor och liten. Bilden visar den lika ovärder-liga som oersättliga miljön på och kring Stångehuvud. 41 likes på facebook.

finAlist: eMiL SkOgLUng tema: Båtliv beskrivning: Marstrand. 30 likes på facebook.

finAlist: tanja WOLLin niLSSOn tema: Båtliv beskrivning: en strand i västervik. 11 likes på facebook.

finAlist: LOUiSe nOCkytema: Maritim miljö

beskrivning: Maritim miljö syd-ost om Långholmen i gryts skär-

gård. Soliga och sköna klippor vid vattnet, med spridd växtlighet och

ett ensamt rönnbärsträd.27 likes på facebook.

finAlist: Peter WinBerg tema: Maritim miljö beskrivning: gilleleje danmark. 39 likes på facebook.

MAritiMMiljö


yrkEtyrkEt›platsombud

lArs strAndbäckplatsombud, sjömansserVice, malmöLars Strandbäck arbetar med fritid för sjömän. Hans arbetsdag bestäms av när fartygen anlöper hamnen, och vad sjömännen känner för att hitta på.

Sjömansservice i Malmö ligger mellan Turning Torso och Ribersborgsbadet. Här finns biljardbord, böcker, tv, tidningar och datorer. Datorerna är viktiga för de erbjuder kontakt med nära och kära. På fartyg är Internet ingen självklarhet och möjligheten att chatta med familjen eller kolla Face Book ute till havs är ofta obefintlig.

– När sjömännen är här brukar de visa Turning Torso för sina familjer genom att ta en laptop och vinkla den mot fönstret, berättar Lars.

En stund vid datorn har hög prioritet, men även att simma eller basta är populärt. Lars har ett litet lager med badbyxor i olika storlekar, och några skridskor. Sjömans-service läge i den stora idrottsanlägg-ningen Kockum Fritid gör att besökarna

kan välja mellan många olika idrotts- och motionsformer.

Lars börjar dagen vid datorn. Han kollar vilka handelsfartyg som anlöpt hamn under natten och vilka som väntas komma in under dagen.

– Sedan åker jag ut och besöker så många fartyg som möjligt.

Förutom aktiviteter vill många ha hjälp att växla pengar och få tips på var de kan handla. De som vill besöka Sjömansservice behöver bara ringa så blir de hämtade av Lars i Sjöfartsverkets minibuss.

Oftast är det trevliga och pratsamma människor han möter ombord. Men inte alltid, en kapten som just blivit bogserad från ett grund blev inte så imponerad när Lars dök upp strax därefter.

– Han var inte mogen för Sjömansser-vice, kan man säga. Inte just då i alla fall.

Lars arbetar ensam och det är en mil ut till oljehamnen. När Kockum Fritid stänger klockan nio måste också sjömännen lämna huset. Transporterna tar mycket tid.

– Jag kan bara ta sex gubbar i bilen. I bland får jag köra många gånger. Jag arbetar ofta sena kvällar, men å andra sidan kan andra dagar vara helt lugna.

Han gillar sitt fria upplägg och försöker serva sjömännen så gott han kan. Han berättar om en sjöman som lite oväntat bad om skjuts till stan.

– Han tvekade lite först, men sen frågade han om han fick bjuda på en kopp kaffe. Visst, sa jag. Det var en pojke, en grabb. Jag tror att han var elev på ett stort fartyg. Han ville bara snacka lite, behövde väl helt enkelt en vanlig pratstund. Sånt ställer jag alltid upp på.

– Kommer ett svenskt fartyg som inte varit hemma på jättelänge, då åker jag till hamnen även om det är helg. Då passar jag också på att byta ut deras böcker.

VArjE bOkVäskA väger 20 kilo och de står alltid färdigpackade. Svenska fartyg kan byta böcker i flera av landets hamnar.

För Lars är det självklart att livet ombord kan kännas lite instängt. Han berättar om en kapten som tyckte mycket om att prome-nera. När han handlat färdigt ville han inte ha skjuts tillbaka till fartyget.

– Jag vill gå, sa han. Jag vill bara gå rakt fram och verkligen känna hur det känns att inte behöva svänga hela tiden. l‹tExt OcH fOtO Sara BOHLin

Alltid tid för en pratstund

› Sjömansservice är en del av Sjöfarts-verket. 63 600 sjömän från hela världen besökte Sjömansservice i Sverige förra året. Sjömansservice finns i Stock-holm, göteborg, Malmö, norrköping. dessutom i rotterdam och antwerpen, där når Sjömansservice besättningar på svenska handels- och avtalsfartyg som väldigt sällan kommer till Sverige.

FAKTA sjömansserVice


sjöfartsverkets kartläggning av kemiska stridsmedel inom chem-sea-projektet börjar nu ge resultat.

Av de cirka 50 000 misstänkta objekt som sjöfartsverket hittat i östersjön så kan 10 000 –15 000 vara dumpad ammunition och en del innehålla senapsgas eller andra kemiska substanser.

Ett potentiellt hot mot den marina miljön i Östersjön är de kemiska stridsmedel som dumpades på olika platser efter andra världskriget. Dumpningsaktioner utfördes vid ett flertal tillfällen i slutet av 1940-talet och det finns fortfarande cirka 55 000 ton kemiska vapen i Östersjön.

– Det var de allierade som dumpade dem på botten vid bland annat Gotlandsdjupet långt ute till havs eftersom det var för farligt att hantera det på land, säger Ulf Ols-son, chef för Sjöfartsverkets sjömätning.

Chemsea-projektet som startade förra året är ett EU-finansierat projekt där Sverige, Finland, Polen, Tysk-

land och Lettland ingår. Sjöfartsverkets del i projektet är att kartlägga och lokalisera de kemiska vapnen. Hittills har besättningen på Sjöfartsverkets sjömätningsfartyg Bal-tica kartlagt över 90 procent av ett 1 700 kvadratkilometer stora dumpningsområdet mellan Gotland, Lettland och Polen

– Av de här kanske 50 000 objekten som vi har hittat så kan det vara upp till 10 000 – 15 000 som skulle kunna vara kemisk ammunition, säger Ulf Olsson.

Det är enligt Ulf Olsson svårt att skilja på

aktuELLt›chemsea-projektet

Kartläggning av dumpade kemiska stridsmedel

en vanlig bomb och en med kemiska sub-stanser. För att få en uppfattning om hur många som kan innehålla kemiska substan-ser kommer man ägna en del tid i höst åt att göra stickprov med hjälp av en fjärrstyrd undervattensfarkost utrustad med kamera.

– dEt är intE Möjligt att i nuläget göra en fullständig kartering överallt där ammunitionen dumpats. Vi får helt enkelt göra statistiska beräkningar för att få en uppfattning om hur mycket som finns och hur farligt det kan vara, säger Ulf Olsson.

De dumpade kemiska vapnen på havs-

bottnen har under årtiondenas gång rostat och börjat läcka. Nu ska det utredas i vilken mån det här kan förorena miljön och rubba Östersjöns känsliga ekosystem.

– Det är ingen som riktigt vet hur farligt det är men så länge föremålen ligger orörda på havets botten är riskerna relativt små för omgivningen, säger Ulf Olsson.

Projektet kommer att fortsätta till 2014 och först därefter kan länderna runt Öster-sjön besluta om vad som ska hända med de kemiska stridsmedlen.

– Sjöfartsverket kommer inte att plocka upp det som vi hittar. Projektets syfte är att kartlägga och ta reda på hur farligt det är för Östersjön och den marina miljön, säger Ulf Olsson. l‹tExt OcH fOtO: tOBiaS fäLtH

FAKTA chemsea

›i Chemsea-projektet, som är ett samarbete mellan fem östersjöstater – finland, Polen, Lettland, tyskland och Sverige – ska kemiska stridsmedel lokaliseras och spridningsrisken analyseras. CHeMSea-projektet är ett av de tre aktuella flaggskep-pen i eU:s program Baltic Sea region. totalbudgeten är 4,5 miljoner euro. Chemsea-projektet ger information om var det finns sänkta vapen i sådana områden där man vet att de finns men som ännu inte utforskats (gotlandsdjupet) och i förmodade övriga dumpningsområden, bl.a. i gdanskdjupet.

så länge föremålen ligger orörda på havets botten är riskerna relativt små för omgivningen.

ulf OlssOn, sjöfArtsVErkEt

ulf Olsson, chef för sjö-mätningen på sjöfarts-verket.

sjöfartsverket och sjömätningsfartyget balticas del i chemsea-projektet är att kartlägga och lokalisera kemiska stridsmedel som dumpats under andra världskriget.


utBLICk›sVeriges redareförening

tExt Sara BOHLin

först ett svaveldirektiv och snart också nya gränsvärden för utsläpp av kväveoxider i östersjön. sveriges redareförenings Vd christer schoug är kritisk:

– nya gränsvärden för kväveoxider riskerar att bli den ekonomiska kvarnsten som vi inte orkar bära.

– gE Oss riMligA förutsättningar att bidra till Östersjöns miljö och gör en kon-sekvensutredning för sjöfarten, fortsätter Christer Schoug.

När svaveldirektivet infördes i SECA-området gjordes det utan konsekvens analys för sjöfartsnäringen. Det anser Christer Schoug. Han varnar för att nya kväveoxid-regler, NECA, utan en väl genomförd utredning kan få mycket allvarliga konse-kvenser för svenskt näringsliv:

– Det är inte bara rederierna det handlar om. Det handlar om hela AB Sverige.

Den 1 januari 2015 sänks gränsen för godkända svavelhalter i bränsle från 1,0 procent till 0,1 procent inom SECA-områ-det (se faktaruta). Det innebär att rederi-erna måste hitta lösningar som minskar fartygens utsläpp av svaveloxider, och enligt Christer Schoug är det varken enkelt eller billigt.

– Svaveldirektivet har blivit ett jättepro-blem för oss. Tekniken att rena utsläppen av svaveloxider i så hög grad finns inte ens. Tekniken måste utvecklas, till att börja med. Därför har inte rederierna en chans att klara kraven på minskade utsläpp av svaveloxider till januari 2015, säger han.

– Vi jobbar för fullt tillsammans med tillverkare och forskare för att hitta en lös-ning, men vi måste få mer tid på oss.

Att nu även nya regler om sänkta halter

christer schoug, vd, sveriges redareförening.

av kväveoxider ligger i miljöpolitisk pipeline har ytterligare spätt på oron, inte så mycket för miljökravet i sig utan för att beslutet ännu en gång ska fattas utan insikt om konsekvenserna för sjöfarten.

– Vi säger inte nej till miljön. Vi säger inte nej till vare sig SECA eller NECA, men vi måsta ha rimliga förutsättningar att genomföra de förändringar som krävs, säger Christer Schoug.

undEr sOMMArEn skrev därför Sveriges Redareföreningen till miljöminister Lena Ek och påtalade vikten av att beslutet om kväveoxidregler inte får fattas innan effekten på sjöfartsnäringen är ordentligt utredd.

– Den gången gjorde de inte läxan ordentligt. Det får inte ske en gång till. Vad händer om det sker igen?

Pie

rr

e a

dO

LfS

SO

n

OriMligAMiljOrEglEr

vAd beTyder deT? imo

›international Maritime Organization. fn:s sjöfartsorganisation

– Vi förutsätter att det inte sker igen. Och om det ändå sker, vad händer då?

– Då har vi ytterligare en kvarnsten om vår hals och en ekonomisk börda som vi inte kan bära, säger Christer Schoug och förklarar samtidigt att regler för kväve-oxider inte blir lika tekniskt knepiga som för svavlet eftersom tekniken redan finns. Dessutom gäller förslaget om kväveoxid-regler bara vid nybyggnationer av fartyg.

– Men, nya regler för kväveoxider inne-bär både en ökad driftskostnad och en stor installationskostnad som läggs på utöver de kostnader vi redan har för att lösa svavel-frågan. Enligt Christer Schoug är svavel-direktivet det enskilt största problemet för rederierna. Han är mycket kritisk till hur nya miljöregler snedvrider konkurrensen.

– dEt HjälpEr inte att genomföra miljö-regler bara för att Sverige ska vara duktigt om reglerna ändå inte gäller alla. Om vi kör runt med dyrare miljöteknik än andra riskerar vi att konkurreras ut av de som inte är lika miljövänliga. Det är svårt att se vad miljön vinner på det, säger Christer Schoug.l‹


sjöfarten måste bli renare och bidra till en bättre

miljö. krav på minskade utsläpp av svavel- och

kväveoxider sätter press på rederierna.

FAKTA miljötermer

› HELCOM Helsingforskommissionen. Samarbete mellan länderna kring östersjön för skydd av östersjöns marina miljö. HeLCOM av-ser att under hösten lämna en ansökan till iMO:s miljökommitté om att göra östersjöområdet till ett neCa-område. förslaget innebär att från 2016 måste nya fartyg minska utsläppen av kväveoxider med 80 procent.

› NECA nOx-emission Control area – gäller kväveoxider i östersjön.› SECA SOx-emission Control area – gäller östersjön, nordsjön,

engelska kanalen och nordamerikanska kusten. år 2015 tillåts maximalt 0,1 procent svavel i fartygsbränsle jämfört med dagens 1,0 procent. Så sent som 2009 låg gränsen på 1,5 procent.

OriMligAMiljOrEglEr

.


utBLICk›sVeriges redareförening

Enligt Viking line är Ms Mariella världens första passagerarfartyg med HAM-teknik. den nya tekniken innebär att utsläppen av kväveoxider minskat med 80 – 85 procent.

HuMid Air MOtOr (HAM) Möjlig tEknisk lösning för Att MinskA utsläppEn AV kVäVEOxidEr HaM är installerad på samtliga huvudmotorer på viking Lines MS Mariella. enligt viking Line minskar utsläppen av kväveoxider med 80-85 procent. kväveoxider bildas vid höga förbränningstemperaturer. tekniken med HaM innebär att man därför sänker förbränningstemperaturen för att minska mängden kväveoxider som uppstår vid förbränning. Havsvatten sprutas in i en förångare som drivs av spillvärmen från huvudmotorerna. vattenånga bildas som i sin tur befuktar för-bränningsluften. det ger en lägre förbränningstemperatur, vilket gör att det bildas mindre kväveoxider.

viik

ing

Line

grafik: viking Line

– nOg är läxAn gjord. Svavelfrågan diskutera-des i IMO under tio år, det följdes av fem års planering och en lång förhandlingstid på olika nivåer. Beslutet om svavel kom 2008 och ska vara genomfört 2015.Så du anser att rederierna har vaknat upp för sent?

– Jag konstaterar bara att beslutet fattades för fyra år sedan och ska vara genomfört 2015, och det finns lågsvav-ligt bränsle att köra på.

Lena Ek säger att frågan är allvarlig, att svavel orsakar 50 000 människors död varje år, bara i Europa.

– Fortsätter sjöfarten med ”business as usual” kommer utsläppen från sjö farten att år 2020 överstiga samtliga landbaserade utsläpp.

– Debatten påminner om den som var kring bilindustrin och katalysatorerna. Det beslutet har betytt mycket för miljön och människors hälsa.l‹

lena Ek

lEnA Ek, MiljöMinistEr:

–beslutet ska vara genomfört 2015


Mlc-kOnVEntiOnEn. Sjöarbetskonventio-nen MLC (Maritime Labour Convention

2006) kan nu träda i kraft efter att 30 medlemsstater i FN:s arbetsorganisation ILO har anslutit sig. I konventionen fastställs sjömännens rättigheter till anständiga arbetsvillkor.

MLC har kallats den fjärde pelaren i sjöfartens internationella regelverk; efter sjösäkerhetens SOLAS, behörigheternas STCW och den marina miljöns MARPOL, konventioner som hör hemma inom FN:s sjöfartsorganisation IMO.

Stora delar av konventionen motsvaras i Sverige redan i dag av bestämmelser i lagar, författning och föreskrifter och genom kollektivavtal, men blir ett viktigt instrument för att förbättra sjömännens arbets- och levnadsvillkor globalt.

Konventionen spänner över ett mycket brett fält, som även omfattar Sjöfartsverkets enhet Sjömans-service närstående områden. I Kapitel 3 (Bostad, rekreationsmöjligheter, mat och förplägnad) står det:

Lämpliga rekreationsmöjligheter och trivselför-måner som anpassats för att uppfylla de speciella behoven för sjömän som måste bo och arbeta ombord skall tillhandahållas för att användas av alla sjömän…

MLC kommer att ersätta 37 äldre ILO-konven-tioner på sjömansområdet samt ytterligare ett 30-tal ILO-rekommendationer.

Uppfyllandet av MLC:s krav kommer att inspek-teras av Transportstyrelsens fartygsinspektörer.

tAck från förrE rEdAktör’nUppslutningen blev så mycket större än vad jag hade väntat mig av min sista dag som redaktör för Sjörapporten. det är svårt att hitta ord för ett tack. Blomstren från avtackningen har visserligen viss-nat. Men mötet med så mycket värme och respekt från så många arbetskam-rater blev en stark upplevelse som jag med glädje och stolthet bär med mig vidare i livet. tack alla från a till ö. Och ett extra tack för det kärleksfulla

arbetet med att producera ”tommy-

rapporten”.

tOMMy garde-Bring

notIsEr

krysslösning nr 5 2012VinnArE. Här är lösningen till Sjökrysset nr 5 2012. vi gratulerar vinnarna Elisabeth Aspegren, norrköping, Gunnar Hjertstrand, Stavs-näs och Bosse Petersson, kolmården.

vinster kommer med posten.

30 stater eniga om sjömäns arbetsvillkor

götEbOrg. Chalmers och Sjöfartsverket skapar ett toppmodernt simulatorcentrum för framtidens forskning och utbildning.

Sjöfartsverkets simulatoranläggning samlokaliseras med motsvarande anläggning vid Chalmers tekniska högskola. I och med samlokaliseringen etableras en unik forsk-ningsanläggning i den redan befintliga forsk-ningsmiljön på Institutionen för sjöfart och marin teknik.

– För Sjöfartsverkets del innebär etable-ringen stora fördelar för vår personal som får tillgång till en toppmodern träningsanläggning. Det är också ett stort lyft för vår forskning och innovationsverksamhet, säger Fredrik Karlsson, simulatoransvarig på Sjöfartsverket.

nytt simulatorcentrum


ör många är det svårt att hantera den stora mängd ledig tid som läggs framför dem när de kliver iland. Att köpa ett par nya jeans,

sköta tvättstugan eller besöka frisören kan vara ett dagsprojekt. Många väljer att besöka sjömansklubbarna eller sjömans-kyrkorna för att träffa kollegor, byta erfa-renheter eller motionera.

– Att isolera sig är det värsta man kan göra, säger sjömannen Torbjörn Fyhr.

Sommarens långa ledighet närmar sig sitt slut. Han besöker Sjöfartsverkets anläggning Johannisborg Seamen’s Club i Norrköping en förmiddag under sin sista lediga vecka. Snart är det återigen dags att mönstra på petroleumtankern Astral, där han arbetat som överstyrman sedan fem år

tillbaka. Astral ägs av Donsöbolaget Rederi AB Veritas Tankers och går mest på hamnar i norra Europa.

trAdErnA är kOrtA – oftast under ett dygn mellan hamnanlöpen – och för en överstyrman som ska vara på plats vid alla ankomster och avgångar kan det vara svårt att få en sammanhängande sömn.

– Har vi lämnat Brofjorden vid midnatt kan det sex timmar senare vara dags för anlöp i Göteborg. I de lägena blir sömnen lite upphuggen.

Han skämtar om att han troligen inte skul-le ha några problem med att vara småbarns-förälder, i alla fall inte ur den synvinkeln.

– Men om det blir flera nätter i rad utan ordentlig sömn blir det jobbigt, säger Tor-björn och blir mer allvarlig.

Den slimmade besättningen på elva man

sex veckors ledighet mellan törnarna kan låta som en dröm men för många sjömän är det en verklighet med tvära svängar – från ombord-livet med späckat schema och mycket gemenskap till lång ledighet hemma när andra arbetar.

sjöMansLIv›torbjörn fyhr, öVerstyrman

tVärA kAstfrån fullservice till tomhet

tExt OcH fOtO jiMMy erikSSOn


tVärA kAstär av blandad nationalitet, vilket innebär att all kommunikation sker på engelska. Internet och TV på rummet bidrar till att det sociala umgänget nästan enbart sträcker sig till gemensam frukost, lunch och middag. Men fartyget är som ett eget litet samhälle där det är lätt att hitta sin plats och framför-allt någon att prata med.

– Dagens tekniska hjälpmedel gör att avståndet hem minskar. Jag minns när jag under sjöbefälsutbildningen var ute på praktik och det kostade runt 60 kronor per minut att ringa hem över satelittelefon. Då pratade jag med mina föräldrar tre gånger under sju månader och skickade istället Telex till min fars arbete mer frekvent, säger han.

– I dag köper jag ett telefonkort med 20 timmars taltid för 20 euro. Dessutom kan jag enkelt chatta med nära och kära via fartygets Internetuppkoppling. Tyvärr har

dagens teknik medfört att de flesta drar sig tillbaka till hytten på ledig tid, säger han och menar att sammanhållningen var bättre förr.

MEd cAnAl digitAls kanalpaket i hytten det blir en hel del TV-tittande i dag jäm-fört med för några år sedan, när han läste mycket böcker. Att Torbjörn för cirka sex månader sedan fann kärleken i Karin från Linköping gör också att aktiviteterna på fritiden prioriteras annorlunda i dag.

– När jag är hemma tittar jag aldrig på TV längre och även innan Karin kom in i mitt liv har jag undvikit att sitta ensam och glo om kvällarna. Jag ser till att aktivera mig genom att vara engagerad i en MC-klubb, i kyrkan och genom att träna på gym tre gånger i veckan. Jag försöker fylla tiden med någon aktivitet varje dag, oavsett om det bara gäller att luncha med en kompis. Nu kan jag tycka att det är roligt att vissa dagar åka och handla för att kunna laga middag, som står klar när Karin kommer från jobbet, säger Torbjörn glatt.

Sedan tio år tillbaka är han en flitig besö-kare på Johannisborg Seamen’s Club. Han hittade till sjömansklubben efter att ha fått bra kontakt med Sjömansservice dåvar ande platsombud i Antwerpen.

– Sjömansservice tjänster har betytt mycket för mig när jag varit ute. Jag har nyttjat både hyrfilmerna och Sjömansbib-lioteket men har också deltagit i många motionsaktiviteter genom åren. Hit, till klubben, kommer jag titt som tätt för att

snacka lite skit med personalen över en kopp kaffe, säger Torbjörn och sörplar i sig lite java.

Det finns ingen typisk vardag. Han ser till att få ut det mesta av fritiden och när han rabblar schemat för veckan blir det tydligt att det inte går någon nöd på honom men också att han räds tomhetskänslan, som annars kan smyga sig på.

– Att isolera sig är det värsta man kan göra, det gäller att vara påhittig. HAn är öVErtygAd om att man lätt kan hamna i en ond cirkel om man sitter ensam och tycker synd om sig själv. Deppar man är det lätt att öppna en öl. Nästa gång kan-ske det blir flera och efter det starksprit.

– Nej, där vill jag verkligen inte hamna och därför ser jag till att ta vara på min tid. Bjuder jag en vän ena dagen får jag snart en inbjudan själv och på så sätt fylls schemat lätt. Det gäller att ge och ta.

Han trivs med upplägget att arbeta sex veckor för att sedan vara ledig sex veckor men å andra sidan har han aldrig haft något sju – fyra jobb så han vet inget annat.

– Fördelen med mitt jobb är att jag kan vara närvarande till 100 procent när jag väl är hemma. Det kan inte de som har ett vanligt arbete.

Av- och påmönstringsveckan går aldrig att planera, eftersom han sällan, i förväg, vet när han ska gå ombord.

– Det kan vara lite jobbigt, men man lär sig hantera det också, avslutar Torbjörn.l‹

torbjörn fyhr utanför sjömans-

klubben i norrköping

FAKTA en typisk arbetsdag för torbjörn fyhr

klockan ringer frukost i mässen arbete, utkik och navigation på bryggan fika på bryggan i ensamhet avlöst på bryggan/lunch i mässen kontorsarbete, underhålls-arbete, förbereda lastning/lossning

vila i hytten (läsa bok, surfa, mejla)Middag i mässen vila i hytten (tv-tittande, film, surfa, chatta, mejla)arbete på bryggan, navigera, utkikkvällsfika på bryggan i ensamhet avlöst på bryggan, sova

07.2507.3008.00

10.0012.00

12.30

14.00

17.0017.30

20.00

22.00

24.00vid lossning gäller arbete i lastkontrollrummet i stället för på bryggan. vid ankomst/avgång under vilotid bryts vilan, då han måste vara tillgänglig.

Astral är torbjörn fyhrs arbetsplats sedan fem år tillbaka.

24 sjörAppOrtEn 6/2012

Har du frågor och funderingar som rör sjöfarten i sverige? ställ dem till sjöfartsverkets experter. mejla dina frågor till [email protected]

pAtrik nilssOn

Chefsytbärgare, SMa Helicopter rescue aB (Sjöfartsverkets helikopterverksamhet)

MAlin liljEnbOrg

nautisk redaktörUfS-redaktionen

pEr lAgErströM

affärsområdeschef, trollhätte kanal

Vad är det för vita fläckar på hällarna?

I skärgården ser man ibland stora, vitmålade

fläckar på klipphällar, ofta i nära anslutning till vattenytan. Det verkar vara sjömärken, men jag har aldrig sett några av dem utmärkta i sjökortet. Vad betyder fläckarna? Vem använder sig av dem?SneSegLaren

De vitmålade fläckarna är mycket riktigt sjö-

märken. Det finns flera typer av dessa märken. Det kan dels vara märken som tidigare underhål-lits och redovisats i sjökorten, men som dragits in på grund av att det nautiska behovet inte längre finns. Ett mer troligt alternativ är att det är sjömärk-en som ingår i försvarets egna utmärkningssystem och som av olika skäl inte redovisas i de allmänna sjökorten.MaLin LiLjenBOrg

Hur blir man ytbärgare?

Hur blir man ytbärgare på Sjöfartsverkets

räddningshelikopter? Hur lång är utbildningen och vad krävs för att söka?anderS niLSSOn

Ytbärgare kallas en person som, från en

räddningshelikopter, vinschas ner för att rädda personer från ett utsatt läge.

Det finns i dag cirka 20 yt-

bärgare i Sverige. Personalom-sättningen är inte så stor men vi rekryterar då och då när det finns ett personalbehov.

Du behöver inte vara elit-simmare för att bli ytbärgare, däremot så krävs det mycket god vattenvana. Bra kondi-tion, styrka och psyke är andra egenskaper som behövs. Stort fokus läggs på personligheten då du ska jobba i en besättning 24 timmar om dygnet, en vecka åt gången.

Det är ofta har väldigt många sökande till få platser så först görs en gallring bland ansök-ningarna. Därefter kallas ett antal kandidater till en första intervju. De som bedöms lämp-liga har sedan en heldag fram-för sig med tester av styrka, kondition och vattenvana.

Efter det görs en psykologut-värdering som också inkluderar test av simultankapacitet, stress- tolerans och rumsuppfattning.

De som klarat dessa steg gör till slut en omfattande flygläkarun-dersökning för att bekräfta att personen är fysiskt frisk.

Tidigare rekryterade vi en-bart personer som var utbildade ytbärgare i försvarsmakten. I dag är det kravet borta och vi rekryterar folk med olika typer av bakgrund för att sedan utbilda dem internt.

Den första praktiska delen av utbildningen görs i en speciell träningsanläggning i Finland. När det är klart fortsätter utbild-ningen i Sverige med praktisk vinschträning varvat med teori. Efter att grundutbildningen är avslutad tjänstgör man tillsam-mans med en erfaren ytbärgare under ett antal beredskaps-veckor för att få den stöttning som behövs.

Om allt går bra och den ny-utbildade ytbärgaren klarar sin ”slutcheck” är det sedan klart för beredskapstjänstgöring. Vi

räknar med att det går cirka sex månader från att utbildningen påbörjas tills man är klar för att jobba på egen hand.

Som ytbärgare jobbar man sju dygn i sträck på någon av de fem baseringar som finns i Sverige. Därefter väntar 14 dygns ledighet innan det är dags för en ny tjänstgöringsperiod. Detta schema rullar på oavsett om det är jul eller midsommar, samtliga baseringar är beman-nade under årets alla dagar.Patrik niLSSOn

öppnas trafiken i 1844 års slussar i trollhättan?

hur går det med dis-kussionerna med

trollhättans kommun, Väs-tra götalandsregionen och riksantikvarieämbetet om att öppna 1844 års slussar igen för turisttrafik?Martin nyBerg

Sjöfartsverket tillsam-mans med Innovatum

och Trollhättan stad har en vision om att öppna 1844 års led. För närvarande finns dock ingen lösning vad gäller finansiering. Det finns en sam-manställning av vad som skulle behöva göras och åtgärdas för att sätta planer na i drift, men fortfarande åter står många frågetecken som måste utredas vidare. Klarar de gamla murarna av belastningarna efter en sådan lång tid? Hur mycket arbete måste göras med markområdena runt de gamla slussarna?Per LagerStröM

He

nr

ik t

ry

gg

En av sjöfartsverkets fem helikoptrar under övning.

frågor & svar


Programmet för höstens onsdagsträffar på Sjömansbiblioteket är klart. vi hälsar alla intresserade välkomna till spännande föreläsningar och trevliga kaffestunder!

26 sEptEMbEr I september kommer fotografen och skribenten Anders Hilmers-son. För göteborgarna är han mest känd för sina promenadguider med tips för promenader, utflykter och motionsrundor. Ett annat intresse han har är bogserbåtar och det är detta som är temat när han gästar Sjömansbiblioteket den 26 september. Till våren kommer han tillbaka för att prata om Göta kanal, ämnet för han senaste bok.

24 OktObEr Ib Pihlblad är ny sjömans-

präst vid Sjömanskyrkan i Göteborg. Han tjänstgör också vid Svenska Sjömans-kyrkan i Skagen. Ib Pihlblad har tidigare präst på sjömanskyrkan i New York, som är välbesökt av svenska sjömän. Det är om åren i New York han kommer berätta på onsdagsträffen den 24 oktober.

14 nOVEMbEr Sjöfartsverkets helikopterverksamhet är temat för höstens sista träff den 14 november. Då kommer John Markusson, SMA Helicop-ter Rescue AB att tala om denna viktiga del av vår sjöräddning.l‹tExt anna SeLMe

onsdagsträffar på sjömansbiblioteket

oMBordsidOr för AktiVA sjöMän, Alltid sist i sjörAppOrtEn Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

böcKer

moTion

S:t Olavsloppet jubilerade med sina 25 år, när det hölls mellan 27-30 juni. Med hela 6 227 löpare slog årets arrang-emang rekord.

Team Seafarers sprang för första gången hela sträckan – 333,6 km – från Öster-sund till Trondheim. Laget bestod i år av Vuokko Rapeli, Erkki Rintala, Tero Nykänen, Ari Hiltunen och Maria Viita från ”Silja Symphony”, sjökaptensstu-denterna Johan Olsson och Joakim Ström från Chalmers, Anders Nilwing, förste maskinist på Magne Viking. Malin Gran-qvist, Port of Gothenburg och dessutom norskan Monica Solberg.

Sluttiden för vårt tio man starka lag blev 25 h 51 m 29 s, vilket gav Team Sea-farers 73:e platsen av de totalt 160 lagen i motion mix-gruppen.

joakim ström får uppbackning från lagkamraterna i team seafarers vid målgången i trondheim.

...löparentusiaster

› Ewerlöf, Malin: Bli en bättre löpare med Malin ewerlöf, 2012

› Gysing, Kenneth: ett år av magiskt löpande, 2012

› McDougall, Christopher: Born to run: jakten på löpningens själ, 2011

...fotbollsentusiaster

› Adeen, Janne: den totalt nödvän-diga boken med fantastiska fakta om fotboll, 2009

› Johansson, Malena: disamore: Makten, maffian och fotbollen, 2010

› Karlsson, Petter: fotboll: en kärlekshistoria, 2004› Norlin, Arne: 1958 – när folkhemmet fick fotbollen, 2008›Sundhage, Pia: Spela på bästa fot, 2010

TiPs böcker för...

rekordmånga deltagare i s:t olavsloppet

Vi vill tacka alla nämnda löpare och även arrangörerna för en härlig upplevelse med god stämning, tävlingsanda och ännu

ett väl genomfört arrangemang.l‹tExt niLS edOff fOtO Mike jOSefSSOn

iStOCk


oMBordtrelleborgvann 24-timmarsnär Sjömansservice anläggning rosenhill höll sin 24-timmars fotbollsturnering för 30:e året i följd visade kalendern skifte från sommar till höst. Men sensommarso-len var på bästa humör. vädergudarna var nådiga under hela turneringen.

24 sjuMAnnAlAg ställde upp, med reserver till hands; fartygsgäng från Sverige, Norge och Finland och dess-utom några salta landlag. Sammanlagt var ungefär 250 fotbollsspelare på plats, påhejade av medföljande supportrar.

Deep Sea Bergen siktade på att upprepa sin fjolårsseger. Norrmännen vann sin inledande match mot Peter Pan med över-tygande 4-1. Först i kvartsfinalen slogs de ut av de göteborgska sjöbefälsstudenter-nas lag Dickson.

Ett sisu-laddat lag från det finska tankfartyget Jurmo tog sig också till kvartsfinal, där ett gäng tidigare sjöbefäls-studenter i laget El Dragador slog ut dem med matchens enda mål. I grundspelet hade Jurmo rentav slagit slutsegraren Trelleborg med 3-1. Finnarna utsågs till turneringens bästa lastfartygslag och siktar på revansch nästa år.

frAM på tidiga kvällen föll ett kortvarigt, uppfriskande duggregn samtidigt som so-len trängde igenom de lätta molnen. I nord kunde Göteborgs landmärke Masthuggs-kyrkan siktas i ett magiskt, förklarat ljus. En praktfull regnbåge såg ut att ta mark i Rosenhills omedelbara närhet.

I semifinalmatcherna slogs El Draga-dor ut av Klippans Båtmän och blivande bronsmedaljören Dickson av Trelleborg, som vann den spännande finalen över Klippans Båtmän med 1-0.

moTion

24-timmars är ett logistiskt finlir där allt skall klaffa. För det borgade ett hängivet gäng rosenhillare med sjösportbasen och tävlingsledaren Glenn Hjelle och Rosen-hillbasen Agneta Swenson i spetsen, med förstärkning från tillresta sjömansservare och lokala volontärer. Traditionsenligt stod John-John Kristenson för den kulinariska spisen utanför det till grillbar omskrudade garaget.

Strax intill hade friskvårdsengagerade hamnarbetaren Anders Öberg fullt upp med första hjälpen. Vårdinsatserna begränsades lyckligtvis till smärre blessyrer.

Matcherna på två gånger 15 minuter pågick oavbrutet på Rosenhills tre planer; från 15.00 – 23.00 första dagen och från

9.00 – 17.00 den andra. Parallellt lockade sjömansservarna Lasse Hult från Rotter-dam, Jesper Ek från Antwerpen och Lars Strandbäck från Malmö med kulstötning. De fick inte mindre än 120 sjömän att börja på ny kula.

prisutdElning hölls på plats och fort-satte under tävlingsbanketten på Göteborgs nya arena, ”Gamla Ullevi”. Fair play-priset gick till Kalmar/Lambda, som slogs ut i åttondelsfinalen. Mikael Silverblad, Klip-pans Båtmän, utsågs till turneringens bäste spelare, Johan Olsson, Dickson, till bäste målskytt och Urban Karlsson, Trelleborg, till bäste målvakt.l‹tExt OcH fOtO tOrBjörn daLnäS

M/s trelleborgs vinnande lag 2012.

klippans båtmän försöker täcka

trelleborgs skott mot mål.


xxx

Under årets resterande del släpps inte min-dre än tre så kallade blockbusters på dvd. först ut är ”the avengers”, där serieförla-get Marvel Comics figurer slåss mot ond-skan. nästa man till rakning är Spider-Man tätt följd av Läderlappen… förlåt… Batman ska det vara.

i ”tHE AVEngErs” sammankallas, bland andra, Iron Man, Hulk, Thor och Captain America sedan ett hot mot jorden inkom-mit. Med namn som Robert Downey Jr., Mark Ruffalo och Samuel L. Jackson i rollistan garanteras ett rejält actionäventyr för den som gillat ovan nämnda superhjäl-tars självbetitlade filmer. Mannen som står för regi och manus är Joss Wheaton; mest

känd för att ha skapat TV-serien ”Buffy och vampyrerna”.

spindElMAnnEn fick inte vara med i ovan-stående gäng (trots att han hör hemma bland Marvel-figurerna) på grund av rättighetspro-blem. Istället släpps ”The amazing Spider-Man” nästan samtidigt och här ser vi något så konstigt som en omstart på den filmtrilogi, som nyss avslutats. Vi får nämligen återigen följa hur Peter Parker förvandlas till Spider-Man men denna gång inte genom regissören Sam Raimis ögon utan genom Marc Webbs (”(500) Days of Summer”).

Många undrar säkert varför man väljer att berätta historien från början men då Webb tillför en annan dimension till berättelsen

christian bale gör återigen rollen som bruce Wayne och hans alter-ego batman i ”the dark knight rises”.

känns det inte konstigt. Erfarenheten från dramafilm kan vara en fördel, för han går djupare in på karaktärerna än tidigare filmatiseringar gjort. Det skapar tyngd och trovärdighet. Till sin hjälp har han Andrew Garfield, som trots sina 28 år, lyckas spela 17-årig nörd som plötsligt får superkrafter och givetvis blir sugen på att utforska dem.

”tHE dArk knigHt risEs” är Chris-topher Nolans tredje film om Batman. Få lyckas göra en filmsvit där varje film blir bättre än den föregående men frågan är om inte Nolan gjort det i sin trilogi. Han har, precis som Webb, lagt till ingredienser i sin tolkning av den gamla serietidningshjälten. De tydligaste tillsatserna är mörker och råhet men här finns också något annat, som kan vara fullständig genomtänkthet – något som kanske bara kan uppnås genom total kontroll på alla delar i produktionen, vilket han verkar ha.

I ”The dark knight rises” har det gått åtta år sedan staden härjades av Jokern och hans kumpaner. Batman fick då skulden och gick under jorden. När skurken Bane hotar att förgöra Gotham City och dess invånare väljer han ändå att hjälpa polisen att röja undan terroristerna. Nya ansikten som dyker upp är bl.a. Anne Hathaway (En dag), Joseph Gordon-Lewitt (50/50) och Tom Hardy (”Warrior”).

Sagan om Batman dör troligen inte med Nolans sista film. Vi kommer sannolikt att få följa honom i många år till, även om han snart fyller 75 år. Filmbolagen måste ju passa på att mjölka så mycket pengar som möjligt ur sina välsäljande karaktärer. Nästa år släpps till exempel ”The man of steel”, med manus av Christopher Nolan.l‹

tExt jiMMy erikSSOn fOtO © Warner BrOS

superhjältarna tar över, igen

sjöfartsverket planerar följande titlar till sjömansservice hyrfilms-tjänst, under hösten.

i urval:›the avengers›the raven

›Men in black iii›Prometheus›the amazing Spider-Man

›Cockpit›the dark knight rises›your sister’s sister

FAKTA nya fiilmer att hyra

Sjömansservice har under våren arbetat fram en ny webbplats som nu finns publice-rad på www.seatime.se. vi tror att vi, genom

den nya sajten, kan ge dig en bättre bild av vår service. välkommen på ett besök i vår verksamhet!

kOllA in sjöMAnssErVicE nyA HEMsidA

FiLm

pOsttidning bretUr:Sjöfartsverket601 78 norrköping

ProfILEn › paul bertilsson, kockstewart

fick jObb dAgEn EftEr studEntEn›nAMn: Paul Bertilsson ›åldEr: 22 år ›gör: Kockstewart på Ostindiefararen Götheborg ›bAkgrund: Läste sjöintendentur på Rönnowska skolan, Helsingborg. Tog studenten 2008. Fick jobb dagen därpå som kockstewart på Atlantic Compass. ›bOr: Helsingborg ›intrEssEn: Sjömanslivet som det var förr, rockabilly och gamla bilar.

fräckt att segla på gammalt vis

så blEV jAg kOckstEWArtjag gick sista året i grundskolan och var så trött på människor. då ville jag inte känna mig bunden till någon, helst av allt ville jag hålla mig från hela samhället och bara sköta mig själv. när jag fick höra att kockar ombord på fartyg ofta arbetar ensamma och bestämmer själva om matlagningen så locka-des jag av det. det verkade vara ett ganska fritt jobb, och samtidigt lite äventyrligt, lite coolt och ett sätt att slippa Svensson-livet.

sA upp Mig från jObbEtända sedan gymnasiet har jag velat segla med Ost- indiefararen götheborg. jag är intresserad av sjö-mansliv och sjömanskultur från förr i tiden och vill seg-la som de gjorde förr. när jag fick erbjudande om att följa med Ostindiefararen götheborg sa jag upp mig från mitt jobb direkt, en fast anställning. kaptenen gormade en del, och det var jobbigt. Men jag hade varit tydlig från början, jag sa att mitt mål är Ostindie-fararen och att jag skulle ta chansen om jag fick den. Och det gjorde jag. det här blir min fjärde resa med Ostindiefararen.

brA kAMrAtskAp i byssAndet var inte alls så kul att stå ensam i byssan och laga mat som jag trodde. Men jag arbetar sällan ensam, det finns annat folk som jobbar och hjälper till. jag har insett att jag inte alls vill komma från människor, tvärtom. det är bra kamratskap här, man blir lite som en familj. jag brinner av entusiasm varje dag och matlagningen går av bara farten. Utmaningen är att försöka hitta smidi-gare sätt att laga maten på. det gäller att tänka positivt och hjälpa varandra. det är ingen barnlek att segla på farliga sjöar med segel-fartyg, men det är fräckt.

sVårArE få jObb i frAMtidEntyvärr tror jag att det blir allt svårare att få jobb som kock-stewart. dagens sjöfartspolitik gör det inte lätt för sjömän. när rederierna för stora containerfartyg satsar på besätt-ningar bestående av fem matroser, då handlar det inte om sjömän längre. det är transportförvaltare. det är tråkigt. kunskap och erfarenheter går förlorade. Men för egen del ska jag se till att både odla mustasch och segla på fler världshav, så jag har något att berätta för barnbarnen sen.

kräVs krEAtiV MAtlAgningjag har jobbat i land, på en fabrik som maskinoperatör. det var det sämsta jag gjort. det var då jag insåg att jag verkligen är sjöman. jag står i byssan minst åtta timmar varje dag. det är trångt och varmt och 80 hungriga sjömän behöver mat tre gånger varje dag. jag lagar traditionell arbetskost, rejäl mat för sjömän. det är mer kreativt att laga mat på sjön. jag måste göra något av det som finns. är mjölken slut så är den, då gäller det att hitta på något annat.

bErättAt för Sara BOHLin fOtO daniel lindblad

Documents

Sjörapporten nr 6 2012