Sjuksköterskans omvårdnadsintervention inom palliativ vård- en litteraturstudie.

Nurse´s interventions in palliative care- a literature study.

Therese Danielsson

Hanna Lindkvist

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap

Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå/15 hp

Handledare: Mia Forshag och Lena German- Millberg

Examinerande lärare: Monica Björkström

Datum: 2015-03-27

SAMMANFATTNING

Titel: Sjuksköterskans omvårdnadsintervention inom palliativ vård

-En litteraturstudie.

Nurse´s interventions in palliative care – a literature study.

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskap

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Författare: Therese Danielsson och Hanna Lindkvist

Handledare: Mia Forshag och Lena German- Millberg

Sidor: 28

Nyckelord: Palliativ vård, Omvårdnadsinterventioner, Sjuksköterskan

Introduktion: Palliativa patienter är en patientgrupp sjuksköterskan alltid kommer komma i kontakt

med. Meningen med den palliativa omvårdnaden är att ge behandling så att patienten får ett värdigt

avslut.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsintervention för patienter

i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturstudie och följde Polit och Becks (2012) nio stegs

modell. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Efter en kvalitetsgranskning av

artiklarna kvarstod 11 artiklar som alla var av kvalitativ ansats. Utifrån litteraturstudiens syfte framkom

fem huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Resultatet som framkom var Sjuksköterskan

som relationsskapare, Sjuksköterskan som stöd, Sjuksköterskan som samordnare, Sjuksköterskan som

kommunikatör, Sjuksköterskan som utvärderar och symtomhanterar. Slutsatsen som gjordes är att

sjuksköterskan omvårdnadsinterventioner i samband med palliativ vård inriktas på att skapa

goda relationer, kunna ge stöd, samordning mellan olika vårdprofessioner, kommunicera med

patient och närstående, tillämpa patientbedömning och kunna symtomhantera. De olika

huvudkategorierna innebär sjuksköterskans handlande både gällande indirekt med andra

vårdprofessioner och i direkt samspel med patienten och detta utgör sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i den palliativa vården.

Innehåll Introduktion ................................................................................................................................. 1

Palliativ omvårdnad ................................................................................................................ 1

Sjuksköterskans roll och omvårdnadsinterventioner .......................................................... 2

Problemformulering ............................................................................................................... 3

Syfte .......................................................................................................................................... 3

Metod ............................................................................................................................................ 3

Litteraturstudie ....................................................................................................................... 3

Litteratursökning .................................................................................................................... 4

Urval 1 .................................................................................................................................. 7

Urval 2 ...................................................................................................................................... 7

Urval 3 ...................................................................................................................................... 7

Databearbetning: ..................................................................................................................... 7

Etiska överväganden: .............................................................................................................. 7

Resultat......................................................................................................................................... 9

Sjuksköterskan som relationsskapare. .............................................................................. 9

Sjuksköterskan som stöd. ................................................................................................. 10

Sjuksköterskan som samordnare. ........................................................................................ 11

Sjuksköterskan som kommunikatör. ................................................................................... 12

Sjuksköterskan som utvärderar och symtomhanterar. ................................................. 13

Diskussion .................................................................................................................................. 14

Resultatdiskussion: ............................................................................................................... 14

Metoddiskussion: ................................................................................................................... 18

Klinisk betydelse och slutsats: .............................................................................................. 19

Förslag på fortsatt forskning: .............................................................................................. 19

Referenser .................................................................................................................................. 20

Bilaga

1

Introduktion Cirka 90000 människor avlider i Sverige varje år och äldre utgör cirka 60 procent av den

summan (Socialstyrelsen 2006). Enligt det svenska palliativa registret (2013) ska 70-

75000 av alla som dör i Sverige varje år kunna erbjudas palliativ omvårdnad oavsett

vårdgivare och det medför en ökning av sjuksköterskans arbete inom palliativ omvårdnad

(Svenska palliativa registret 2013). År 2011 dog över 54 miljoner människor i världen.

Uppskattningsvis var det 20,4 miljoner av dessa människor som var i behov av palliativ

vård (World Health Organization 2014). Situationen för människor som befinner sig i

palliativt skede kan se olika ut, ibland krävs specifika omvårdnadsinsatser och i vissa fall

krävs det inte. Många äldre ser den palliativa vården som en naturlig övergång från den

vård de fått från ett tidigare skede (Socialstyrelsen 2006).

Palliativ omvårdnad är något som alla sjuksköterskor någon gång kommer att komma i

kontakt med. Att vårda patienter i ett palliativt sjukdomsskede kan ske under olika

vårdverksamheter som sjuksköterskan arbetar inom och blir där med automatiskt en del

av sjuksköterskans arbete (Friedrichsen 2013). Palliativa patienter är de personer som har

diagnostiserats med en obotlig livshotande sjukdom eller att en kurativ behandling inte

längre är aktuellt. Akuta insjuknanden som hjärtinfarkt eller olycksfall som leder till

döden omfattas inte som palliativ vård (SOU 2001:6). Meningen med den palliativa

vården är att ge behandling så att patienten lever ett fullvärdigt och långt liv som möjligt

utan att biverkningarna ska ta över (Glimelius 2013). Målet med den palliativa vården är

att ge högsta möjliga livskvalitet för patient och närstående. Sjuksköterskan ska finnas till

som stöd för närstående under sjukdomsprocessen samt efter att patienten har avlidit

(WHO 2014).

De begrepp som anses vara relevanta att beskriva är palliativ omvårdnad, sjuksköterskans

roll och omvårdnadsinterventioner.

Palliativ omvårdnad

Palliativ omvårdnad definieras utifrån World Health Organization på följande sätt.

Palliative care is an approach that improves the quality of life of patients and

their families facing the problem associated with life-threatening illness,

through the prevention and relief of suffering by means of early identification

and impeccable assessment and treatment of pain and other problems,

physical, psychosocial and spiritual (WHO 2014).

Den palliativa omvårdnad styrs av fyra hörnstenar som innefattar symtomlindring,

multiprofessionellt samarbete, kommunikation samt relation och stöd till patient och

närstående. Inom den palliativa omvårdnaden ska hjälp finnas angående beslutsfattande

men även gällande beslut vid vården i livets slutskede. Hälso- och sjukvårdslagen samt

socialtjänstlagen behöver utforma palliativ omvårdnad och omsorg efter dessa fyra

hörnstenar för att uppnå god palliativ omvårdnad. Men även ha ett gemensamt

2

utgångsläge för processen för god palliativ omvårdnad (Socialstyrelsen 2013). Syftet med

den palliativa omvårdnaden är att patienter trots sin sjukdomssituation ska få uppleva

livskvalitet, slippa lidande och att ha tillgängligt stöd till sig själv och anhöriga (Nelson

& Hope 2012). Även utifrån Socialstyrelsen (2013) framkommer det att inom den

palliativa omvårdnaden finns en strävan mot att patienten trots sjukdom får ett värdefullt

avslut. Detta kan förklaras genom att patienten kan vara självbestämmande och att

patienten ges möjlighet till att bevara sociala relationer, bevara sin självbild och integritet.

Genom att skapa mening och sammanhang med livet ges förutsättningar till att patienten

får uppleva en god sista tid. Den palliativa omvårdnaden är en aktiv helhetsvård och som

har till avsikt att skapa förutsättningar för en god livskvalitet när inte bot är möjligt (Beck-

Friis & Strang 2013).

Det finns två faser inom den palliativa omvårdnaden; tidig palliativ fas och sen palliativ

fas. Den tidiga palliativa fasen sker då patienten blir diagnostiserad med en progressiv,

obotlig sjukdom. Fasen kan vara långskridande och fortgå under flera år. Behandlingens

mål är att förlänga livet och att främja patientens livskvalitet (Socialstyrelsen 2013).

Livskvalitet är ett vitt begrepp. Livskvalitet är en personlig uppfattning och speglas i

symtom, funktion, psykiskt välbefinnande samt mening och uppfyllande av livet (Kaasa

& Loge 2003). När den sena palliativa fasen sker så förväntas patienten avlida inom en

snar framtid. Vid detta skede övergår behandlingen från livsförlängande till

symtomlindrande, här ska minimalt lidande uppnås och främja patientens livskvalitet i

livets slutskede (Socialstyrelsen 2013).

Sjuksköterskans roll och omvårdnadsinterventioner

Sjuksköterskans ansvarsområden beskrivs enligt International council of nurses (ICN)

(2014) som följande främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande.

ICN (2014) beskriver sjuksköterskans etiska kod utifrån fyra områden, sjuksköterskan

och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen

samt sjuksköterskan och medarbetare. Med denna etiska kod vill ICN skapa riktlinjer för

sjuksköterskans etiska handlande.

En vägledande del för sjuksköterskan i sin yrkesroll är kompetensbeskrivningen som är

utformad för att ge patienter en säker och god vård. Den beskriver vad som gäller

ledarskap, utveckling och utbildning inom vården samt vilken teoretisk och praktisk

kunskap en legitimerad sjuksköterska ska ha inhämtat under sin utbildning

(Socialstyrelsen 2005). Sjuksköterskors roll inom den palliativa vården är en anpassning

och balans mellan närhet och gränssättning. Sjuksköterskor som väljer att arbeta inom

den palliativa vården uttrycker att det är meningsfullt och utmanande samtidigt som de

känner att de gör gott. Sjuksköterskor beskriver omvårdnadsarbetet runt en palliativ

patient som mycket uppgiftsorienterat samt att sjuksköterskor bör finna en känslomässig

balans då palliativ vård kan vara krävande (Friedrichsen 2013).

3

Omvårdnadsinterventioner kan definieras som varje handling både gällande direkt

samspel med patienten och indirekt samarbete med andra vårdprofessioner.

Sjuksköterskan baserar omvårdnadsinterventionerna på klinisk kunskap och bedömning.

Detta för att ge bästa möjliga vård utifrån patientens sjukdomssituation (Wong et al.

2009). Enligt Henderson (1991) omvårdnadsteori ska omvårdnaden vara individanpassad

samt att sjuksköterskans huvuduppgift är att tillgodose patientens behov och utföra

åtgärder utifrån hälsosituation för att patienten ska kunna bli oberoende snabbast möjligt.

Henderson (1991) menar även att patienten har ett eget ansvar för sin personliga

omvårdnad. En förutsättning för omvårdnad är att sjuksköterskan har förståelse för

patientens livsvärld men också för att få en förståelse för patientens uppfattning av

personliga behov och därefter försöka tillgodose dessa. Enligt Henderson (1991) kan

sjuksköterskan endast hjälpa till med åtgärder som leder till hälsa, tillfrisknande eller en

fridfull död.

Problemformulering

Det finns en allmän rädsla för döden i samhället och vården med döende patienter kan då

bli svår att hantera (Ternestedt 1998). En del i allmänsjuksköterskan omvårdnadsarbete

innebär att vårda patienter i palliativt skede. Inom den palliativa vården krävs komplext

omvårdnadsarbete, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens inom den

palliativa omvårdnaden. Det beräknas att fler och fler patienter kommer att vara i behov

av palliativ omvårdnad. Det innebär att sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete i allt högre

grad kommer att möta och vårda dessa patienter. För att sjuksköterskan ska kunna bidra

till att patienter i behov av palliativ omvårdnad ska uppnå högsta möjliga livskvalitet är

det viktigt att känna till adekvata omvårdnadsinterventioner.

Syfte

Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för patienter i palliativ

vård.

Metod

Litteraturstudie

Metoden som utformade denna studie var en litteraturstudie. Litteraturstudie innebär att

ge en övergripande bild på ett tidigare forskningsområde och därefter koppla samman

olika studiers resultat till ett eget sammanställt resultat. För att en litteraturstudie ska hålla

hög kvalitet krävs grundlig, omfattande och aktuell information kring området (Polit &

Beck 2012).

Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Beck (2012) nio stegs modell. Figuren

nedan utformades och översattes fritt utifrån Polit och Beck (2012) och beskriver

metodens nio steg.

4

Figur 1. Polit och Becks (2012) niostegsmodell för genomförandet av litteraturstudier.

Modellen var fritt översatt.

Litteratursökning

I steg ett identifierades ett problemområde och ett syfte formulerades. I steg två valdes

databaser och en sökstrategi bestämdes. Artiklarna har systematiskt sökts fram i

databaserna CINAHL och PubMed (Polit & Beck 2012). Databaserna som valdes var

inriktade på området omvårdnad (Forsberg & Wengström 2013). I steg tre utgjordes

sökningar av primärkällor i databaserna. I den systematiska sökningen användes sökord

som har en koppling till syftet i studien. Sökningen gjordes efter bestämda sökord på både

PubMed och CINAHL för att få liknande träffar på båda sökbaserna. På grund av att de

olika sökbaserna använder olika sökord har sökningarna ändrats efter databasernas val av

sökord. I CINAHL gjordes enskilda sökningar på de bärande begreppen ”palliative care”

och ”nursing interventions”. Ämnesorden kombinerades med booleska operatoren AND

som inkluderar båda ämnesorden i sökträffarna. Booleska operatoren AND användes för

att begränsa sökningen och ge ett specifikare resultat (Forsberg & Wengström 2013).

Kombinationerna som användes var ”palliative care” AND ”nursing role” vilket gav 47

träffar, ”palliative care” AND ”nursing care” gav 14 träffar och ”palliative care” AND

”nursing interventions” gav 4 träffar (Tabell 1).

I PubMed gjordes sökningar på det bärande begreppet ”palliative care”. Därefter gjordes

kombinationer med den booleska operatoren AND och ämnesorden var ”palliative care”

Steg 1

Identifiera ett problemområde och där efter formulera primära och sekundära

frågeställningar.

Steg 2

Bygga upp en sökstrategi, identifiera bärande begrepp

samt välja databas.

Steg 3

Söka efter relevanta primärkällor i databaser

Steg 4

Undersöka källornas relevans och lämplighet.

Steg 5

Läsa det införskaffade materialet.

Steg 6

Sammanfattning och kodning av inhämtat material

Steg 7

Kritisera och värdera materialet.

Steg 8

Analysera materialet och söka efter tema.

Steg 9

Utarbeta en sammanställning av insamlat material.

5

AND ” role” AND ”nursing” vilket gav 63 träffar ”palliativ care” AND ”nurse´s role”

gav 143 träffar och ”nurses” AND ”palliative care” gav 132 träffar (Tabell 2).

Inklusionskriterierna för litteraturstudien var artiklar som var vetenskapligt granskade.

Sökningarna tidsbegränsades från 2009-01-01 till 2014-12-31. Artiklarna ska vara på

engelskt eller nordiskt språk.

Exklusionskriterierna som valdes var barn under 18 år.

6

Tabell 1: Sammanfattning över databassökning i CINAHL.

Databas Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

CINAHL ”Palliative care” 5541

”Palliative care”

AND ”Nursing role”

47 10 3 3

”Palliative care”

AND ”Nursing care”

14 2 0 0

”Palliative care”

AND ”Nursing

interventions”

4 2 1 1

Summa 65 14 4 4

Tabell 2: Sammanfattning av databassökning i PubMed.

Databas Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

PubMed ”Palliative

care”

8844

”Palliative

care” AND

”role” AND

”nursing”

63 3 1 1

”Palliative

care” AND

”Nurse´s

role”

143 10 (1) 3 3

"Nurses”

AND

”Palliative

care"

132 4 (1) 3 3

Summa 338 17 7 7

Externa dubbletter markeras med () för att tydliggöra antal artiklar som tidigare hittats i CINAHL.

7

Urval 1

Urval 1 utgick från steg fyra. Av de samtliga 403 artiklar som sökts fram lästes

sammanfattning och titel för att undersöka källornas relevans och lämplighet till studiens

syfte. I tabell 1 och tabell 2 redovisades de 31 artiklar som valdes till urval 1, och som

svarade på studiens syfte och som stämde med studiens inklusions- och

exklusionskriterier. De externa dubbletterna som framkom markerades som externa

dubbletter i tabellen (tabell 2).

Urval 2

Efter första urvalet kvarstod 31 artiklar. Urval 2 utgick från steg fem då artiklarna lästes

separat och tillsammans i helhet för att kontrollera dess relevans mot studiens syfte. I

urval 2 föll 20 artiklar bort. Från urval 2 i CINAHL föll tio artiklar bort och i PubMed

föll tio artiklar bort på grund av att de inte svarade till studiens syfte. Trots att

tidsbegränsning gjordes mellan år 2009 till 2014 så uppkom en artikel från år 2006 i

sökningen som var relevant till studiens syfte och inkluderades därför i urval 2.

Återstående elva artiklar följde med till urval 3.

Urval 3

Urval 3 utgick från steg sex där sammanfattning och kodning gjordes. Artiklarna

numrerades och lästes individuellt med induktiv ansats för att hitta användbart material

som svarade mot studiens syfte. Det som svarade mot syftet markerades och där efter

gjordes en noggrann genomgång tillsammans av alla artiklar. Därefter följde steg sju då

artiklarna kritiskt granskades utifrån granskningsmallen ”Guide to an overall critique of

a qualitative reasearch report”. Sju artiklar granskades från PubMed och fyra granskades

från CINAHL och samtliga elva artiklar kvarstod efter urval 3. Dessa artiklar redovisas i

artikelmatris, se bilaga 1.

Databearbetning:

I det åttonde steget analyserades resultatet och användbart material skrevs ned på post-

it lappar. Utifrån det material som skrevs ned på post-it lapparna bearbetades materialet

till kategorier och underkategorier. Om det rådde oenighet om resultatet som framkom

gjordes en noggrann genomgång av materialet för att se att det stämde in på studiens syfte

tills författarna kom fram till en enhällig slutsats. Där efter sammanställdes insamlat

material och det följde det nionde steget (Figur 1).

Etiska överväganden:

I litteraturstudien har endast etiskt granskade artiklar ingått, den etiska granskningen har

framgått i artiklarnas texter. Risken för feltolkning av texterna finns då inte författarna i

denna studie har engelska som modersmål. För att minimera denna risk med felaktig

översättning och feltolkning av artiklarna har engelskt - svenskt lexikon använts. Alla

8

resultat som svarade på studiens syfte har redovisats. Under studiens gång har personliga

åsikter lagts åt sidan för att minimera påverkan på resultatet detta görs genom att redovisa

allt relevant resultat. Genom att läsa artiklarna enskilt och tillsammans kunde eventuella

missförstånd och förutfattade meningar tydliggöras och undvikas, vilket bidrog till en

objektiv syn i granskningen. Studien ska inte innehålla fusk eller plagiat, för att det ska

kunna bedömas finns artikelmatrisen (bilaga 1)(Forsberg & Wengström 2013).

9

Resultat De elva artiklarna som användes presenteras i artikelmatrisen (Bilaga 1). Alla artiklarna

var av kvalitativ ansats. Dessa artiklar berörde sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner

inom den palliativa vården. Utifrån artiklarna framkom fem huvudkategorier med

tillhörande underkategorier:

Sjuksköterskan som relationsskapare

o genom att ge patientcentrerad vård,

o genom att lyssna,

o genom att tillämpa kunskap

Sjuksköterskan som stöd

o företräda patienten och dennes närstående,

o ge emotionellt stöd och existentiellt stöd

Sjuksköterskan som samordnare

o genom att samordna olika aktörer i vårdteamet,

o genom att samordna sociala och existentiella insatser

Sjuksköterskan som kommunikatör

o genom att hantera kulturella och existentiella samtal

o genom att ge situationsanpassad information

Sjuksköterskan som utvärderar och symtomhanterar

Sjuksköterskan som relationsskapare.

Pavlish och Ceronsky (2009) beskriver vikten av ärlighet i sjuksköterskans

relationsskapande med patienten. Sjuksköterskan ska vara ärlig på den nivå patienten

förstår och kan hantera. För att kunna skapa en tillitsfull relation bör sjuksköterska vara

närvarande och se hela patienten utifrån sjukdomssituationen (Pavlish & Ceronsky 2009;

Stajduhar et al. 2010; Pesut et al. 2012; Deitrick et al. 2011).

Genom att ge patientcentrerad vård.

Skapande av relationer är en viktig aspekt inom den palliativa vården för att kunna ge

patientcentrerad vård (Pavlish & Ceronsky 2009; Stajduhar et al. 2010; Deitrick et al.

2011; Pesut et al. 2012; Jingfang et al. 2013).

Stajduhar et al. (2010), Deitrick et al. (2011) och Pesut et al. (2012) menar att

sjuksköterskan ska respektera patientens privatliv, önskningar, värderingar för att kunna

uppnå en tillitsfull relation. Pavlish och Ceronsky (2009) och Stajduhar et al. (2010)

menar även att det är viktigt att ta hänsyn till patientens ekonomi, familjedynamik,

personliga rättigheter och trosuppfattning. Genom att sjuksköterskan visar ärlighet och

respekt så skapas en tillitsfull relation med patienten (Trueman & Parker 2006; Pavlish

& Ceronsky 2009; Pesut et al. 2012; Cumming et al. 2012; Jingfang et al. 2013; Stajduhar

et al. 2010).

10

En omvårdnadsintervention gällande relationsskapande för sjuksköterskan är att stärka

patienten genom att lyfta deras framgångar och försöka få patienten att undvika att

fokusera på sina misslyckanden (Trueman & Parker 2006). Via en tillitsfull relation kan

framtida interaktioner förhindras samt tidigt upptäcka förändringar hos patienten.

Relationen gör det enklare för sjuksköterskan med beslutsfattande och gör det optimalt

för en god patientcentrerad vård (Stajduhar et al. 2010; Deitrick et al. 2011).

”Time is needed to develop relationships with patients. Knowing [patients] makes a huge

difference, so patients and families aren’t all by themselves but have providers they know and can

trust” (Pavlish & Ceronsky 2009, s. 408).

Genom att lyssna.

Trueman och Parker (2006), Pavlish och Ceronsky (2009), Stajduhar et al. (2010),

Deitrick et al. (2011) och Strang et al. (2013) beskriver att sjuksköterskor ansåg att en

betydande aspekt inom den palliativa vården är att lyssna, Pavlish och Ceronsky (2009)

menar även att det är viktigt för att klargöra vem patienten är och få dem att känna sig

som en verklig person och inte bara en patient. Trueman och Parker (2006) beskriver

lyssnandet som ett sätt för sjuksköterskan att skapa relation med patienten, då patienten

får möjlighet att berätta om sig själv.

Genom att tillämpa kunskap.

Inom den palliativa vården är det ett viktigt ansvarsområde för sjuksköterskan att använda

sig av vetenskaplig kunskap för att uppnå en bra relation och för att patienten ska uppleva

trygghet. Genom införskaffad kunskap skapar sjuksköterskan sin kliniska expertis och

kvalitet på vården stärks och genom detta skapas en trygghet för patienten (Deitrick et al.

2011; Pesut et al. 2012; Jingfang et al. 2013). Via en tillitsfull relation kan sjuksköterskan

möta patient och närstående och identifiera förändringar genom att tillämpa sin kunskap.

Oavsett om det gäller behandlingsalternativ, patientens frågor eller om det är angående

informationen för att kunna hjälpa patienten betonas vikten av sjuksköterskans

professionella kunskap som ett ansvarsområde. En kunnig sjuksköterska skapar ett

starkare team och där med säkras patientsäkerheten och sjuksköterska- patientrelationen

stärks (Pavlish & Ceronsky 2009).

Sjuksköterskan som stöd.

Stöd handlar om att finnas till för patient och närstående, att tillgodose deras behov och

finnas till som en rådgivare (Stajduhar et al. 2010; Cumming et al. 2012). Enligt Pavlish

& Ceronsky (2009); Schaepe et al. (2011); Pesut et al. (2012); Strang et al. (2013);

Jingfang et al. (2013) anses sjuksköterskan ha ett betydande ansvar för patientens

närstående samt stödja och vägleda dem. Hjälpa patienten med att hålla samman familjen

under vårdprocessen, då sjuksköterskan fungerar som en mellanhand mellan patienten

och närstående samt finnas till för att svara på frågor och ge stöd under vårdprocessen.

Företräda patienten och dennes närstående.

11

Genom förtroende och förståelse blir sjuksköterskan företrädare och guide för patient och

närstående (Deitrick et al. 2011). Sjuksköterskan agerar som en företrädare för patienten

och närstående genom att föra deras talan vidare till exempelvis läkare samt framför

patientens önskningar och prioriterar det som är viktigast för patienten (Pavlish &

Ceronsky 2009; Deitrick et al. 2011; Pesut et al. 2012). Pavlish och Ceronsky (2009)

beskriver advokatskap som att bedöma och företräda patienter och närståendes behov och

syn på livskvalitet för att utveckla och genomföra en behandlingsplan. Sjuksköterskan

ska även agera som en rådgivare och coach åt anhörigvårdare för att vägleda dem i

vårdandet (Pavlish & Ceronsky 2009; Deitrick et al. 2011; Stajduhar et al. 2011).

”Nurses’ abilities to problem solve, to navigate the complex system of palliative care, and to

strongly advocate for patient and family needs often determines the quality of care experienced

by patients and families” (Pesut et al. 2012, s. 291).

”..assist and help patients and families transition to end of life care or hospice care as gently as

possible; to honor patients wishes and be a patient advocate” (Deitrick et al. 2011, s. E31).

Ge emotionellt och existentiellt stöd.

Sjuksköterskan ska finnas till som ett emotionellt stöd för patienten och närstående, att

stödja dem i vårdprocessen och sorgeprocessen (Pavlish & Ceronsky 2009; Stajduhar et

al. 2010; Pesut et al. 2012; Cumming et al. 2012; Jingfang et al. 2013). Sjuksköterskan

har en viktig del i att stödja och förbereda närstående angående sorgeprocessen (Pavlis &

Ceronsky 2009; Jingfang et al. 2013). När en patient har avlidit har sjuksköterskan

fortfarande ett ansvar för patienten. Förbereda den avlidne och se till så att anhöriga får

ta ett sista farväl samt finnas till som ett stöd för de närstående (Cumming et al. 2012; Da

Silva et al. 2013). Sjuksköterskor med patienter som uttrycker existentiella behov kan

ibland behöva be med patienten trots olika trosuppfattningar. Existentiellt stöd innebär

att patienten uppnår existentiellt välbefinnande (Pavlish & Ceronsky 2009; Schaepe et al.

2011; Cumming et al. 2012). Psykisk ohälsa är vanligt i samband med att en patient blir

palliativ, sjuksköterskan ska då finnas till hjälp och stödja patienten. Vilket stöd som

behövs är beroende på vilken del i sjukdomsprocessen patienten befinner sig i (Jingfang

et al. 2013).

”The most important thing is comfort, and sometimes that´s psysical, but it can be emotional and

spiritual too” (Pavlish & Ceronsky 2009, s. 406).

Sjuksköterskan som samordnare.

Sjuksköterskan agerar som en mellanhand mellan olika yrkesprofessioner och försöker

sammanhålla vårdteamet kring patienten. Detta för att få så optimal och god vård som

möjligt och organisera vården efter de olika yrkesprofessionerna (Trueman & Parker

2006; Pavlish & Ceronsky 2009; Stajduhar et al. 2010; Schaepe et al. 2011; Deitrick et

al. 2011; Pesut et al. 2012; Cumming et al. 2012; Da Silva et al. 2013).

Genom att samordna olika aktörer i vårdteamet.

12

Inom den palliativa vården är det viktigt att använda sig av det arbetande teamet runt

patienten. Sjuksköterskan använder sig av de olika yrkeskategorierna i teamet för att

skapa gynnsammare förutsättningar för arbetet vid situationer som inte kan hanteras

exempelvis använda sig av dietist angående kostfrågor. På så sätt fungerar sjuksköterskan

som en förlängd arm av vården runt patienten (Trueman & Parker 2006; Deitrick et al.

2011; Pesut et al. 2012; Da Silva et al. 2013; Strang et al. 2013).

Med hjälp av de olika yrkesprofessionerna kan problemlösningar underlättas och

patienten kan uppnå en god livskvalitet (Pesut et al. 2012). Cumming et al. (2012)

beskriver att sjuksköterskan kan behöva ta hjälp av andra yrkeskategorier då kulturella

och språkliga behov inte kan tillgodoses av sjuksköterskan.

”When nurses are out of their depth, they may need to refer to counsellors, psychotherapists,

palliative care team and depending on the problem, voluntary organizations” (Trueman & Parker

2006, s. 203).

“We have to be diplomatic and work with the whole team, I mean everyone from environmental

services to chaplains to pharmacy, everyone. It’s a big difference when we’re all working

together” (Pavlish & Ceronsky 2009, s. 406).

Genom att samordna sociala och existentiella insatser.

För att orka genomgå sjukdomsprocessen är det viktigt för patienten att ha tillgång till ett

socialt nätverk. Sjuksköterskan finns till för patienten men det är även viktigt att patienten

finner andra sociala nätverk, antingen genom att använda sig av familj och vänner eller

andra sociala grupper. Vid tillfällen då inte patienten har något socialt nätverk är det

viktigt att sjuksköterskan samordnar med sociala grupper eller religiösa församlingar för

att skapa ett socialt nätverk kring patienten. Det är för att maximera patienten utnyttjande

av sociala insatser (Cumming et al. 2012; Jingfang et al. 2013). Sjuksköterskor som har

problem med att tillgodose patienter med existentiellt behov kan samordna med religiösa

ledare och där med uppfylla patientens önskningar (Pavlish & Ceronsky 2009; Schaepe

et al. 2011; Cumming et al. 2012).

Sjuksköterskan som kommunikatör.

De samtal som sjuksköterskan ska kunna hantera är både via personlig kontakt och via

telefonkontakt. Sjuksköterskan ska kunna hantera olika samtalskonster så som att bara

lyssna, använda tystnad och ha förmågan att läsa mellan raderna. Det är för att få ett

genuint samtal samt låta patienten få framföra sin talan och känna sig hörd (Trueman &

Parker 2006; Pavlish & Ceronsky 2009; Stajduhar et al. 2010; Deitrick et al. 2011;

Jingfang et al. 2013; Strange et al. 2013).

Genom att hantera kulturella och existentiella samtal.

Sjuksköterskan ska kunna hantera både kulturella och språkliga situationer. Där bör

sjuksköterskan vara neutral och flexibel genom att använda sig av professionell kunskap

(Cumming et al. 2012). Enligt Strang et al. (2013) är en del av sjuksköterskans

13

omvårdnadsinterventioner att öppna upp till existentiella samtal och finnas till hands

gällande existentiella frågor. Som till exempel meningen med livet, döden, sjukdom,

rädsla, lidande och hopp. Vid existentiella samtal är det viktigt att sjuksköterskan

fokuserar enbart på patienten samtidigt som det är viktigt att sjuksköterskan är närvarande

och inte överger patienten (Strang et al. 2013). Schaepe et al. (2011); Strang et al. (2013)

säger att svåra samtalsämnen så som rädsla för döden är viktiga delar som sjuksköterskan

ska hantera och våga prata om inom den palliativa vården. Pavlish och Ceronsky (2009)

beskriver att sjuksköterskan använder sig av sin kliniska expertis för att hjälpa patienter

som uttrycker rädsla för döden.

Genom att ge situationsanpassad information.

En stor del av sjuksköterskans informationsgivande handlar om att se till att alla

inblandade aktörer har samma målinriktning. Sjuksköterskan ansvarar för att se till att

informationen når fram till alla parterna (Pavlish & Ceronsky 2009; Da Silva et al. 2013).

Pavlish och Ceronsky (2009) och Da Silva (2013) menar att ärlighet kring

informationsgivande ger förutsättning för att alla aktörer har samma mål. Sjuksköterskan

använder sin kliniska expertis för att informera patienten och närstående samt föra vidare

relevant information till andra berörda yrkeskategorier.

Pavlish och Ceronsky (2009), Schaepe et al. (2011) och Jingfang et al. (2013) menar att

sjuksköterskan ska kunna anpassa informationen till den nivå som passar individen bäst

utifrån ålder, utbildning, familjeönskningar samt förståelse för sjukdomen.

Sjuksköterskan ska även kunna använda sin professionella kunskap till att informera

patient och närstående kring sjukdomstillstånd och egenvård (Deitrick et al. 2011;

Stajduhar et al. 2011; Griffiths et al. 2012; Pesut et al. 2012). Försäkra sig om att patient

och närstående förstår given information och att de känner sig fullt informerade.

Sjuksköterskan ska alltid erbjuda information men aldrig tvinga på patienten information.

För patienter som inte vill bli informerade ska sjuksköterskan istället visa att de finns

tillgängliga när patienten själv känner sig redo (Schaepe et al. 2011; Jingfang et al. 2013).

Sjuksköterskan som utvärderar och symtomhanterar.

Palliativ vård handlar om att hantera patientens symtom. För att sjuksköterskan ska kunna

genomföra symtomhantering måste observationer göras för att upptäcka förändringar och

där av utvärdera de medicinska effekterna (Pavlish & Ceronsky 2009; Stajduhar et al.

2010; Deitrick et al. 2011; Cumming et al. 2012; Jingfang et al. 2013). Sjuksköterskan

kan använda sin kunskap genom att göra observationer och där med görs bedömningar av

patientens omvårdnadsbehov när det till exempel gäller sömn, näringsintag och dryck för

att tidigt upptäcka förändringar i sjukdomstillståndet. Genom observationen får

sjuksköterskan en uppfattning av vilka omvårdnadsåtgärder som patienten är i behov av

(Stajduhar et al. 2010; Deitrick et al. 2011; Cumming et al. 2012; Griffiths et al. 2012;

Jingfang et al. 2013). Sjuksköterskan konsulterar sina observationer och bedömningar

med läkaren och kan med hjälp av bådas kunskap komma fram till vilka

14

omvårdnadsinterventioner som bör utföras (Deitrick et al. 2011). Griffiths et al. (2012)

belyser även vikten av att sjuksköterskan i sina omvårdnadsåtgärder beaktar och

utvärderar de medicinska insatsernas effekt på patientens hälsa.

Symtomhantering är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner kring den

palliativa patienten. Symtomhantering handlar om att upptäcka symtomen och att

fastställa varför de uppkommit. Det handlar också om att upptäcka förändringar hos

patienten och kunna avgöra vad som ska prioriteras. Det är viktigt att identifiera

symtomens härkomst för att inte felbehandla och förvärra tillståndet hos patienten. Ha

översikt över symtomen genom att ha regelbundna symtomkontroller (Pavlish &

Ceronsky 2009; Stajduhar et al. 2010; Deitrick et al. 2011; Cumming et al. 2012; Jingfang

et al. 2013). Genom regelbundna symtomkontroller erhålls en förståelse för patientens

tillstånd och sjuksköterskan får då en uppfattning om betydelsen av att symtomlindra.

Sjuksköterskans kunskap och skicklighet har inverkan på kvaliteten på patientens

symtomlindring (Deitrick et al. 2011).

Diskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för

patienter i palliativ vård. Resultatet innehöll fem huvudkategorier med tillhörande nio

underkategorier. Resultatet beskriver vikten av sjuksköterskans relationsskapande mellan

patient och närstående då det visade att en god relation skapade fördelar för

sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner. Resultatet visar även vilka

omvårdnadsinterventioner och ansvarsområden sjuksköterskan ska ha inom den palliativa

vården, så som att inneha kunskap, kunna stödja, kunna ge och veta när det är lämpligt

gällande information, utföra patientbedömningar och kunna symtomhantera. Det visade

även att sjuksköterskan hade ansvar för patient samt närstående under vårdprocessen det

vill säga från att patienten blev palliativ till dess att patienten avlidit.

Resultatdiskussion:

Sjuksköterskan som relationsskapare.

För att uppnå en god palliativ vård anses sjuksköterskans relationsskapade ha en

betydande aspekt. Genom en relation kan sjuksköterskan få information om patientens

önskningar och värderingar och kan implementera det i vården. Detta visar bland annat

Lavoie et al. (2013) i sin studie där sjuksköterskorna ansåg att genomförandet av

patientcentrerad vård bör byggas på att sjuksköterskan lyssnar på patienten för att

identifiera behov. Lavoie et al. (2013) visar även att sjuksköterskan ska ge respekt åt

patientens val, värdighet och önskningar men även låta patienten ta egna beslut. Genom

att respektera patienten blir det möjligt att bedriva patientcentrerad vård samt för att skapa

en god relation mellan patient och sjuksköterska.

Henderson (1969) förklarar vikten av att sjuksköterskan skapar en relation med patienten

för att kunna förstå dess personliga önskningar och behov. Hon beskriver att oavsett hur

15

god relation en patient och sjuksköterska har så kan sjuksköterskan aldrig riktigt förstå

patienten fullt ut. För att skapa relationer är det viktigt att sjuksköterskan har ett genuint

intresse för patienten och den palliativa vården (Bahrami & Arbon 2012). Genom en

tillitsfull relation så kan vården bli mer patientcentrerad och patienten kan få lättare att

hantera sjukdomssituationen. Sjuksköterskans genuina intresse för vården gör det möjligt

för individanpassadvård och därmed tas hänsyn till patientens önskningar och

värderingar. Det kräver också att sjuksköterskan lyssnar och använder sin kunskap för att

vården ska kunna genomföras.

Sjuksköterskan som stöd

Josse-Eklund et al. (2014) studie stärker resultatet av relationsskapande genom

förklaringen av vikten av en god relation med patienten och närstående för att kunna

genomföra advokatskap. En bra relation gör det lättare för sjuksköterskan att företräda

patienten och gör det enklare att genomföra omvårdnadsarbetet runt patienten.

I resultatet framgår inte relationsskapande som en betydande del i uppgiften att försvara

patienten. Vikten läggs mer på sjuksköterskans förtroende och förståelse och uppgiften

är att framföra patienten och närståendes talan till andra yrkeskategorier. Till skillnad från

studien gjord av Josse-Eklund et al. (2014) där advokatskapet byggs på

relationsskapandet mellan sjuksköterska och patient.

Patienten känner sig oftast tryggare i vården om närstående får vara delaktiga. Om då

närstående får det stöd dem behöver under vårdprocessen kan det stärka patientens

livskvalitet (Iranmanesh et al. 2009). I resultatet framkommer det att sjuksköterskan ska

kunna förbereda närstående inför dödsögonblicket och sorgeprocessen och finnas där för

närstående efter att patienten avlidit. Iranmanesh et al. (2009) beskriver sjuksköterskans

omvårdnadsintervention att stödja närstående. Sjuksköterskan ska finnas till som ett stöd

för närstående under hela vårdprocessen. Det ses som ett viktigt stöd för patienten att få

hjälp av sjuksköterskan med att stödja närstående och att också hjälpa dem genom

vårdprocessen. Socialstyrelsen (2013) beskriver närståendes rättighet till att få stöd av

vårdpersonalen då de har en närstående som är långvarigt sjuk, har en

funktionsnedsättning eller är äldre. Stöd för en närstående kan innebära att få vara

delaktig i vården, finnas till som ett emotionellt stöd eller att hjälpa till med praktiskt stöd

som avlastning. Behovet av stöd kan variera och därför är det viktigt att kommunicera

och försöka få en kontakt med patientens närstående för att tillgodose deras behov av

stöd.

I dagens mångkulturella samhälle är det stor chans att möta människor ifrån andra länder.

Det kan innebära att vården behöver anpassas efter individer och kulturella skillnader och

kan där med ställa krav på sjuksköterskans bemötande och utförande. Det kan eventuellt

uppkomma svårigheter i och med detta då vårdpersonalen möjligtvis saknar kunskap och

förståelse för de kulturella sederna. Det är då viktigt att hantera situationen genom att till

exempel finnas till som stöd. Iranmanesh et al. (2009) stärker resultatet kring

16

sjuksköterskan omvårdnadsinterventioner vid existentiell omvårdnad. Då studien

beskriver sjuksköterskans möjliggörande att uppnå patientens existentiella behov. Genom

att respektera patientens värderingar, trosuppfattning och personliga åsikter samt alltid

vara närvarande och inte överge patienten.

Sjuksköterskan som samordnare

Som sjuksköterska är omvårdnadsinterventionerna inom den palliativa vården

omfattande. Det kan därför vara en viktig del i den palliativ vården att ta hjälp av övriga

yrkeskategorier för att kunna tillgodose patientens behov. Socialstyrelsen (2007)

beskriver vikten av att ge patienter existentiellt stöd och vid problem ska sjuksköterskan

kunna få handledning och stöd för att kunna tillgodose patientens existentiella behov.

Iranmanesh et al. (2009) beskriver att sjuksköterskan kan samordna med religiösa ledare

när sjuksköterskan inte kan tillgodose patientens existentiella behov. Genom denna

samordning kan kulturella och existentiella skillnader hanteras och patientens behov

tillgodoses. Genom samordning kan många av patientens behov tillgodoses då

specialiserade aktörer kopplas in till specifika omvårdnadsbehov. I och med det kan den

palliativa vårdens hörnsten multiprofessionellt samarbete utföras. De andra tre

hörnstenarna kan påverkas positivt av det multiprofessionella samarbetet då denna

hörnsten kan underlätta arbetet för symtomlindring, kommunikation och relation och stöd

till patient och närstående.

Sjuksköterskan som kommunikatör

Kommunikation är en stor del i sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner, att kunna

hantera språklig krock och kulturella situationer. Enligt Socialstyrelsen (2005) ska

sjuksköterskan kommunicera på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt med patient,

närstående och kollegor. Det innebär att sjuksköterskan ska kunna hantera de olika

kommunikationssituationer som kan uppkomma genom sin införskaffade professionella

kunskap som sjuksköterskan fått under utbildning och genom erfarenhet. Genom att

kommunicera med patienter på en anpassad nivå och genom att använda sig av olika

samtalskonster kan patientens behov framträda. Sjuksköterskans sätt att hantera olika

samtalskonster kan komma att påverka inhämtningen av informationen patienten ger.

Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ger en förutsättning för att patientens

behov ska kunna tillfredsställas och för att rätt omvårdnadsåtgärd ska kunna utföras. Det

blir där med angeläget för sjuksköterskan då det krävs för att kunna genomföra resterande

omvårdnadsåtgärder (Henderson 1969). Henderson (1969) säger att sjuksköterskan ska

kunna tillämpa olika samtalskonster så som att kunna lyssna, vara känslig med icke verbal

kommunikation, uppmana patienten att visa känslor, observera val av ord, identifiera

uttryck, kroppsspråk och tystnad.

Resultatet visar vikten av sjuksköterskan som en god kommunikatör, vilket också

framkommer i andra studier. I Braithwaite et al. (2011) studie framkommer att

kommunikation är nödvändig för palliativ omvårdnad. Eftersom en stor del av den

17

palliativa vården handlar om patientens önskningar är det viktigt att kunna kommunicera

med patienten på ett respektfullt och på en individanpassad nivå som möjligt. Det för att

bevara patientens integritet och uppnå patientens önskningar. Bahrami och Arbon (2012)

beskriver vikten av att sjuksköterskan upptäcker viktiga ledtrådar när de kommunicerar

med patienten för att få mer information och för att kunna göra en rätt bedömning för

patientens bästa.

Enligt Socialstyrelsen (2013) är det viktigt att sjuksköterskan individanpassar

informationen och utbildningen till patient och närstående. Det är viktigt att patienten och

närstående förstår given informationen och där av är det viktigt att anpassa informationen

och mängden information utifrån situationen och tidpunkt för att försäkra sig om att all

information uppfattas. Genom att försäkra sig om att informationen har uppfattas kan man

minimera risker gällande missuppfattningar om behandling eller sjukdomsförlopp. Då det

är viktigt att få med patient och anhöriga i vårdprocessen. Det är viktigt att informationen

är riktad till patienten även om den ges till en närstående då vården ska utföras kring

patienten (Socialstyrelsen 2013).

Inom den palliativa vården uppkommer ibland en tidpunkt då patienten inte längre kan

uttrycka sig med ord. Genom att sjuksköterskan då kan hantera observation och läsa av

kroppsspråk kan lidande undvikas för patienten. Det är även en förutsättning för

sjuksköterskan vid symtomhanteringen (Henderson 1969).

Sjuksköterskan som utvärderar och symtomhanterar

Travelbee (1971) beskriver observation som att upptäcka patientens behov och problem

för att kunna skapa en lämplig omvårdnadsåtgärd. Genom sjuksköterskans observation

kan läkarens diagnostisering av patienten underlättas. Genom att sjuksköterskan delar

sina observationer kan komplikationer förhindras (Travelbee 1971). Då palliativ vård inte

innefattar kurativbehandling är det extra viktigt att göra regelbundna symtomkontroller

för att minska patientens lidande. När patienten befinner sig i den sena palliativa fasen

innebär det symtomlindring för att uppnå minimalt lidande och det för att främja

patientens livskvalitet (Socialstyrelsen 2013). I Bahrami och Arbon (2012) studie

beskrivs vikten av att göra en helhetsbedömning på patienten som innefattar både

emotionellt, andligt, psykologiskt och fysiskt lidande och det görs för att få en överblick

på symtomens inverkan på patientens livskvalitet. Genom det fås en överblick på

bedömningarnas påverkan på den palliativa vården och betydelsen av sjuksköterskans sätt

att bedöma och observera patienter. Ett viktigt steg för sjuksköterskan är att knyta

samman detta till en helhetssyn i omvårdnadsarbetet, vilket poängteras inom all vård men

som kan vara särskilt viktigt inom den palliativa vården (Bahrami & Arbon 2012).

18

Metoddiskussion:

Litteraturstudiens datamaterial utgjordes av elva vetenskapliga artiklar varav alla

inkluderade i en kvalitativ ansats. De olika artiklarna är utförda i flera olika världsdelar

och styrker resultatets bredd och utgör ett internationellt perspektiv på studiens resultat. I

och med att flera länder medverkat har hänsyn tagits då kulturella, existentiella och

miljöskillnader har återfunnits i artiklarna. Genom att använda sig av ett objektivt synsätt

har resultatet uppnått en bredare utsträckning på inhämtat material gällande

sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner inom den palliativa vården (Forsberg &

Wengström 2013).

Litteratursökningarna gav 403 träffar på databaserna CINAHL och PubMed. I

sökningarna användes endast Headings och MeSH-terms för att säkerställa att de

framsökta artiklarna alltid skulle innehålla de valda sökorden (Polit & Beck 2012).

Genom att begränsa oss till sökbasernas ämnesord kan relevant material försvunnit då de

kan ha använt sig av andra ämnesord än studiens valda sökord. Sökningarna kan även ses

som en noggrann genomgång av ämnet, då alla artiklarnas abstrakt och titel primär

granskades (Polit & Beck 2012). En svaghet i sökningen var att sökbaserna inte använde

sig av liknande sökord, vilket möjligtvis kunde leda till att begränsningar gjordes inom

ämnet och att användbara artiklar inte framkom i sökningen.

För att få relevant patientgrupp till studiens resultat användes alltid ”Palliative care” som

ett sökord samt för att få ett brett och korrekt urval som möjligt sett till syftet. För att få

nytt och relevant material så gjordes en tidsbegränsning mellan år 2009-01-01 till 2014-

12-31. Trots att tidsbegränsningen alltid inkluderades i sökningarna framkom en artikel

från år 2006 som var relevant för studiens syfte och hade användbart material och valdes

därför med till resultat artiklarna. I och med att artikeln från år 2006 uppkom i sökningen

gjordes sökningen flera gånger för att se att inte någon felsökning hade gjorts.

Tidsbegränsningen som gjordes stärker även artiklarnas relevans och att ämnet är aktuellt

då studien enbart skulle innehålla ny forskning.

Artiklarna är skrivna på engelska vilket kan leda till feltolkningar av materialet även om

författarna har god förståelse inom det engelska språket. För att säkerställa att

översättningarna är korrekta så användes svenska-engelska lexikon. Detta kan leda till

begränsningar av inhämtat material, då studier kring ämnet även kan ha publicerats på

annat språk än engelska och nordiskt språk. Eftersom författarna inte har engelska som

modersmål kan användbart material försvunnit i översättningen trots att lexikon har

använts under studiens gång.

Trovärdigheten av litteraturstudien stärks då författarna har läst artiklarna enskilt och

sedan tillsammans sammanställt resultatet för att minimera risken med att missa

användbart material. För att säkerställa studiens vetenskapliga hållbarhet har allt resultat

som framkommit i artiklarna redovisats och granskats. För att säkerställa att alla artiklar

19

var vetenskapliga gjordes granskningar efter granskningsmallen ”Guide to an overall

critique of a qualitative reasearch report” (Polit & Beck 2012).

Klinisk betydelse och slutsats:

Resultatet som framkom i studien ger allmänsjuksköterskan en överblick över vilka

omvårdnadsinterventioner som krävs inom den palliativa vården. Studien kan komma att

användas som ett stöd för sjuksköterskan men även till en nyexaminerad sjuksköterska

som inte har tillräckligt med kunskap kring den palliativa vården som bedrivs. Med

litteraturstudien kan man få en överblick om vilka omvårdnadsinterventioner som anses

vara av störst vikt inom den palliativa vården. Litteraturstudien bidrar med aktuell

forskning inom området för att kunna hjälpa sjuksköterskan att hantera sin yrkesutövning

samt för att kunna förstå och förbättra utförandet i den palliativa vården. Då palliativa

patienter är vanligt i svensk sjukvård så behövs information och förståelse för vad vården

innefattar och kräver. I litteraturstudiens resultat återges fem huvudkategorier som

speglar sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner. Kategorierna skiljer sig från varandra

men har ändå inverkan på varandra och sjuksköterskans utförande av de olika

omvårdnadsinterventionerna. Slutsatsen som gjordes är att sjuksköterskan

omvårdnadsinterventioner i samband med palliativ vård inriktas på att skapa goda

relationer, kunna ge stöd, samordning mellan olika vårdprofessioner, kommunicera med

patient och närstående, tillämpa patientbedömning och kunna symtomhantera. De olika

huvudkategorierna innebär sjuksköterskans handlande både gällande indirekt med andra

vårdprofessioner och i direkt samspel med patienten och detta utgör sjuksköterskans

omvårdnadsinterventioner i den palliativa vården. Mahler (2010) menar att arbeta med

patienten och utgå ifrån ett helhetsperspektiv underlättas arbetet för sjuksköterskan

gällande bedömningar, behandlingar och diagnostisering av patienten.

Förslag på fortsatt forskning:

Det uppfattas i resultatartiklarna som om många av de deltagande sjuksköterskorna kände

en viss kunskapsbrist och osäkerhet kring utförandet av den palliativa vården. Det skulle

vara önskvärt att utföra fortsatt forskning kring sjuksköterskans kunskap och utbildning.

Det för att se om kunskapen är tillräcklig för att kunna hantera och utföra palliativ vård.

Genom fortsatt forskning kring detta ämne kan den palliativa vården även utvecklas och

förbättras.

20

Referenser Bahrami, M. & Arbon, P. (2012). How do nurses assess quality of life of cancer patients

in oncology wards and palliative settings? European Journal of Oncology Nursing. 16(3).

212-219.

Beck- Friis, B. & Strang, P. (2013). Inledning. I Strang, P. & Beck-Friis, B. (red).

Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber AB. s. 12-14.

Braithwaite, M., Philip, J., Tranberg, H., Finlayson, F., Gold, M., Kotsimbos, T. &

Wilson, J. (2011). End of life care in CF: Patients, families and staff experiences and

unmet needs. Journal of Cystic Fibrosis, 10 (1). 253-257.

Coolbrandt, A., Wildiers, H., Aertgeerts, B., Van der Elst, E., Laenen, A., Dierckx de

Casterlé, B., Achterberg, T. & Milisen, K. (2013). Characteristics and effectiveness of

complex nursing interventions aimed at reducing symtom burden in adult patients treated

with chemotherapy: A systematic review of randomized controlled trials. International

journal of nursing studies. 51 (3). 495-510.

Cumming, M., Boreland, F. & Perkins, D. (2012). Do rural primary health care nurses

feel equipped for palliative care. Australian journal of primary health. 18 (4). 274-283.

Da Silva, M., Moreira, M., Leite, J. & Erdmann, A. (2013). Nursing work at night in

palliativ onocology care. Enfermagem. 21 (3). 773-779.

Deitrick, L., Rockwell, E., Gratz, N., Davidson, C., Lukas, L., Stevens, D., Fitzgerald, G.,

Naugle, M., Wolf, J. & Sikora, B. (2011). Delivering specialized palliative care in the

community. Advances in nursing science. 34 (4). E23-E36.

Forsberg C & Wengström Y (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur & kultur.

Freidrichsen, M. (2013). Sjuksköterskans roll – anpassning och balans. I Strang, P. &

Beck-Friis, B. (red). Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber AB. s. 366-372.

Glimelius, B. (2013). Kuration eller Palliation? I Strang, P. & Beck-Friis, B. (red).

Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber AB. s.15-32.

Griffiths, J., Ewing, G. & Rogers, M. (2012). Early support visits by district nurses to

cancer patients at home: A multi-perspective qualitative study. Palliative medicine. 27

(4). 349-357.

Henderson, V. (1991). The nature of nursing. Reflection after 25 years. New York:

National league for nursing.

Henderson, V. (1969). Basic principles of nursing care. International council of nurses.

21

International council of nurses [ICN]. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Iranmanesh, S., Häggström, T., Axelsson, K. & Sävenstedt, S. (2009). Swedish nurses´

experiences of caring for dying people. Holistic nursing practice. 23(4). 243-252.

Jingfang, H., Yongxia, S., Jingjing, L., Weili, W. & Wenru, W. (2013). Perception and

fulfillment of cancer patients´nursing professional social support needs: from the health

care personnel point of view. Support care cancer. 22 (4). 1049-1058.

Josse-Eklund, A., Jossebo, M., Sandin-Bojö, A-K. & Petzäll, K. (2014). Swedish nurses’

perceptions of influencers on patient advocacy: A phenomenographic study. Nursing

Ethics. 21(6). 673-683.

Kaasa, S. & Loge, J. (2003). Quality of life in palliative care: principles and practice.

Palliative Medicine. (17) 11-20.

Lavoie, M., Blondeau, D. & Martineau, I. (2013). The integration of a person-centered

approach in palliative care. Palliative and Supportive Care. 11(6). 453–464.

Mahler, A. (2010). The clinical nurse specialist role in developing a geropalliative model

of care. Clinical nurse specialist. 24(1). 18-23.

Nelson, J.E. & Hope, A.A. (2012). Integration of Palliative in Care in Chronic Critical

Illness Management. Respiratory care, 57 (6), 1004-1013.

Pavlish, C. & Ceronsky, L. (2009). Oncology nurses´perceptions of nursing roles and

professional attributes in palliativ care. Clinical journal of oncology nursing.4 (13), 404-

412.

Pesut, B., McLeod, B., Hole, R. & Dalhuisen, M. (2012). Rural nursing and quality end

of life care. Advances in nursing science. 35 (4). 288-304.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012) Nursing research – generating and assesing evidence for

nursing practice. Philadelphia: Lippincott, Williams and Wilkings.

Schaepe, C., Campbell, A-M. & Bolmsjö, I. (2011). A spider in the web: Role of the

palliative care nurse specialist in Uganda- An ethnographic field study. American journal

of hospice & palliative medicine. 28 (6). 403-411.

Socialstyrelsen (2007). Forskning som speglar vården i livets slutskede- sammanställning

av aktuell forskning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:

Socialstyrelsen

22

Socialstyrelsen (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede.

Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 2001:6 Döden angår oss alla - Värdig vård vid livets slut. Slutbetänkande.

Stockholm: Socialdepartementet.

Stajduhar, K., Funk, L., Roberts, D., McLeod, B., Cloutier-Fisher, D., Wilkinson, C. &

Purkis, M-E. (2010). Home care nurses´decisions about the need for and amount of

service at the end of life. Journal of advenced nursing. 67 (2). 276-286.

Strang, S., Henoch, I., Danielson, E., Browall, M. & Melin- Johansson, C. (2013).

Communication about existential issues with patients close to death- nurses´reflections

on content, process and meaning. Psycho- Oncology. 23 (5). 562-568.

Svenska palliativaregistret (2013). Årsrapport från svenska palliativaregistret

verksamhetsår 2013.

Ternestedt, B-M. (1998). Livet pågår! Om vård av döende. Stockholm: Vårdförbundet.

Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: Davis company.

Trueman, I. & Parker, J. (2006). Exploring community nurses´ perceptions of life review

in palliative care. Journal of clinical nursing. 15 (2). 197-207.

WHO (2014) Global atlas of palliative care at the end of life.

WHO (2014) WHO definition of palliative care [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/ [2014-12-15].

Wong, E., Scott, M. L., Briseno, J.R., Crawford, C. L. & Hsu, J-W.Y. (2009).

Determining Critical Incident Nursing Interventions for the Critical Care Setting: A Pilot

Study. International Journal of Nursing Terminologies and Classifications, 20 (3), 110-

121.

Bilaga

Författare År Titel Syfte / Land Metod Huvudresultat

Cumming M & Boreland F

& Perkins D

2012 Do rural primary health

care nurses feel

equipped for palliative care.

Belysa sjuksköterskor resurs och stöd vid palliativ vård på

mindre distrikt.

Australien

Kvalitativ metod Enkät studie med uppföljnings

intervjuer.

Deltagare: 34 Bortfall: 6

Sjuksköterskorna ansåg att de behövde mer utbildning inom den palliativa vården för att veta vad dem ska utföra för arbete med palliativa patienter. De såg hinder i deras

utförande och att det dagliga arbetet fick prioriteras bort.

Da Silva M &

Chagas

Moreira M & Leite J &

Erdmann A

2013 Nursing work at

night in

palliative oncology care

Syftet med studien var att

undersöka sjuksköterskors

arbete under natten inom den palliativa vården. Beskriva

problemområden som

uppkommer och hur det påverkar sjuksköterskan

patienten och anhöriga. Brasilien

En förberedande studie till en

doktorsavhandling med kvalitativ

metod. Grounded theory. Genomgång och analys av

dokument och även intervjuer.

Med två urvalsgrupper. Deltagare: 11

Bortfall: 7

Beskriver komplexiteten med sjuksköterskans nattarbete utifrån patientens behov

och tillstånd. Främst på grund av patientens rädsla för döden.

Deitrick L &

Rockwell E

& Gratz N & Davidson C

& Lukas L &

Stevens D & Fitzgerald G

& Naugle M

& Wolf J & Sikora B

2011 Delivering

Specialized

Palliative Care in the

Community A

New Role for Nurse

Practitioners

Förstå och skapa en modell

för optimera avancerad och

komplext sjukdomsstöd. USA

Kvalitativ metod, grounded

theory.

Värdering av tidigare utredning av OACIS (Optimizing

advandced complex illness

support) Djupa semistrukturerade

intervjuer.

Deltagare: 6 Bortfall: 0

Fyra beståndsdelar av sjuksköterskans roll framträdde i studien. Handläggning och

samordning av vården.

Medicinska behandlingar. Psykosocialt stöd för patient och familj.

Utbildning.

Griffiths J & Ewing G &

Rogers M

2012 Early support visits by district

nurses to cancer

patients at home: A multi-

perspective

qualitative study

Att presentera resultaten av en multiperspektivstudie som

undersökte hur

distriktssköterskors tidiga stödbesök både beskrivs och

utförs.

England

Kvalitativ metod Fokusgrupper, observation och

intervjuer.

Deltagande distriktsjuksköterskor: 58

Varav 47 enbart deltog i

fokusgruppen. 5 enbart i observationsbesök. 6

deltog i både observationsbesök

och fokusgrupp. Deltagande patienter: 10

Bortfall: 0

Studien visade att det var svårt att få till tidiga stödbesök. Observationen visade att sjuksköterskan hade en komplex roll angående fysiska och

praktiska bedömningar, praktiska insatser, samverkan, information, tillgänglig att

prata med patient och anhöriga. Patienterna bekräftade att det kände stöd av sjuksköterskan.

Bilaga

Författare År Titel Syfte / Land Metod Huvudresultat

Hong J & Song Y & Liu

J & Wang W

& Wang W

2013 Perception and fulfillment of

cancer patients'

nursing professional

social support

needs: from the health care

personnel point

of view

Identifiera patienters behov av omvårdnad och identifiera

vad sjuksköterskor uppnår

och vad som kvarstår att förbättra.

Kina

Kvalitativ metod. Fokusgrupps intervjuer.

Deltagare: 32

Bortfall: 0 Värvade från två utbildnings

sjukhus.

5 fokusgruppsintervjuer, Inspelade och transkriberade.

Resultatet visar sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner inom den palliativa vården med informationsstöd, emotionell och psykiskt stöd, tekniskt stöd,

mobilisering av sociala resurser och palliativ omvårdnad.

Pesut B & McLeod B &

Hole R & Dalhuisen M

2012 Rural nursing and quality

End-of-life care.

Undersöka hur sjuksköterskors

tillvägagångssätt påverkar den palliativa vården.

Kanada

Kvalitativ metod. Sekundär analys av två tidigare

gjorda studier. Deltagare i intervju: 26

sjuksköterskor.

46 intervjuer med anhörigvårdare av avlidna

Bortfall:0

Två primär tema hittades. Vilken typ av kommunalvård som kräver särskild kunskap och kompetens från sjuksköterskan för att säkra en högkvalitet av vården.

Sammanhanget av palliativt synsätt och palliativt arbete. Sammanhanget mellan resurser, geografi och relationer i den kommunala vården av palliativa patienter.

Pavlish C &

Ceronsky L

2009 Oncology

Nurses’ Perceptions of

Nursing Roles

and Professional Attributes in

Palliative Care

Undersöka

onkologisjuksköterskors perspektiv på palliativ vård.

Sjuksköterskors erfarenheter,

uppfattning och roll inom palliativ vård.

USA

Kvalitativ metod.

Fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer som

spelades in och transkriberades.

Deltagare: 33 Bortfall: 0

Studien beskriver fem delar av sjuksköterskans roll.

Lärande. Omvårdnad.

Koordinerande funktion.

Agera advokat till patient och anhöriga. Mobilisering.

Schaepe C &

Campbell A-

M & Bolmsjö I

2011 A Spider in the

Web: Role of

the Palliative Care Nurse

Specialist in

Uganda—An Ethnographic

Field Study

Undersöka sjuksköterskors

roll inom palliativ vård i

Uganda.

Kvalitativ metod

Observation, intervjuer och

gruppintervjuer. Deltagare: 20

Bortfall: 0

Sjuksköterskans roll inom den palliativa vården är att ge holistisk vård för patienter

och deras familj och det innefattar psykiskt, psykosocial, spirituellvård samt att

sjuksköterskan även ger information och agerar som en mellan hand.

Författare År Titel Syfte / Land Metod Huvudresultat

Bilaga

Stajduhar K

& Funk L & Roberts D &

McLeod B &

Cloutier-Fisher D &

Wilkinson C

& Purkis M.

2010 Home care

nurses’ decisions about

the need for and

amount of service at the

end of lif

Utforska sjuksköterskors

beslutsfattande inom palliativ hemsjukvård.

Kanada

Kvalitativ metod med multi-

provsstudie. Inspelning av berättelser

angående beslutsfattande under

besök hos familjer. Deltagare första gruppen: 29

5 deltagare i grupp 1 deltog även i

grupp 2. Där efter intervjuer med fokus på

tillgång av vård och interaktioner

med familjen. Deltagare andra

gruppen: 27.

Bortfall: 0

Deltagarna beskrev bedömningar utifrån patienten och familjens behov och

kapacitet. Dessa bedömningar integrerade ibland med övervägande om relationen mellan patienten och familjen. Dessa bedömningar integrerar med arbetsbelastning

och hemsjukvårdens resurser.

Strang S & Henoch I &

Danielson E

& Browall M & Melin-

Johansson C

2013 Communication about existential

issues with

patients close to death—nurses’

reflections on

content, process and meaning

Beskriva sjuksköterskors reflektioner om existentiella

frågor som uppkommer

under samtal med döende personer.

Sverige

Kvalitativ metod Reflektionsgrupper som blev

inspelade, transkriberade och

analyserade. Deltagare: 102

Bortfall: 4

Tre domäner uppkom i studiens resultat. Innehållet, processen och meningen med existentiella konversationer för

sjuksköterskan.

Trueman I &

Parker J

2006

Exploring

community nurses’

perceptions of

life review in palliative care

Syftet var att göra en

förberedande studie för att identifiera kommunal

sjuksköterskors livsförståelse

vid vårdande av yngre palliativa patienter.

England

Kvalitativ metod

Fokusgrupper 68 samhällssjuksköterskor fick

förfrågan om deltagande i

studien. Varav 21 deltog och delades in i 3

fokusgrupper.

Bortfall:47

Studiens huvudresultat resulterade i 6 teman. Likheter och skillnader mellan

livsöversyn och reminiscens. Strukturen på livet. Relation mellan sjuksköterska och patient.

Potentiella fördelar och nackdelar med livsöversyn.

Utbildningsfrågor.

Bilaga