SKOL- OCH FRITIDS FÖRVALTNINGEN Läsåret 2015/2016 ... · Uppgiftslösande samtal - syfte och mål • Ringa in ett problem • Ringa in inblandade aktörer • Synliggöra möjliga

SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGENUTVECKLINGSAVDELNINGEN

Processledarutbildning

Modul 8 Kollegialt lärande- erfarenheterna samlas

Läsåret 2015/2016

Sidan 1

SKOL- OCH FRITIDS FÖRVALTNINGENUTVECKLINGSAVDELNINGEN

Lisbeth Gyllander Torkildsen och Jaana Nehez, strategiska utvecklare2016-01-14


● Aktionslärande● Upplevelsebaserat

och praktikanknutet● Reflekterande● Deltagaraktivt

Utbildningens upplägg


Kollegialt lärande: vad innebär det?

• Den centrala idén är att etablera en kultur där pedagoger/ledare delar erfarenheter och gemensamt fokuserar på att förbättra praktikerna där barn/elever lär och utvecklas

• Kollegialt lärande innefattar olika former av informella och formella interaktioner

• Det kollegiala lärande är en komplex process som kräver vissa förutsättningar för att få transformativ kraft

• Det gemensamma lärandet utgår bl.a. från Vygotsky (1978)

• Språket ses som ett verktyg för att skapa möjligheter att organisera det professionella tänkandet genom att dela erfarenheter från praktikerna: “[to] actually engage in the process of naming, articulating and better understanding their existing ‘tacit’ knowledge”


Kollegialt lärande: utmaningar

• Trots lärpotentialen har inte pedagoger/ledare alltid möjlighet att interagera på ett meningsfullt sätt.

• Hinder kan finnas i skolkulturer, strukturer eller i befintliga tänkesätt.

• Centrala frågor att ställa är: hur, vad, var och varför pedagoger/ledare ska engagera sig i kollegialt lärande.

• Form, struktur och uppfattad nytta påverkar engagemanget i det kollegiala lärandet.

• Vilken typ av engagemang påverkar pedagogernas/ ledarnas praktik?


Kollegialt lärande: vad påverkar utfallet?

• Pedagogers/ledares tidigare professionella erfarenheter och deras personliga lärandeteorier påverkar hur de förstår och erfar kollegialt lärande.

• Kvaliteten på interaktionen beror på pedagogernas/ledarnas villighet att delta och deras möjlighet att lära.

• Det vanligaste engagemanget är deskriptivt och ytligt (Makopulous & Armours studie, 2014).

• Pedagoger/ledare delar tips snarare än undersöker teorier och antaganden vilka utgör grunden för deras tänkande och handlande.

Sida 5


Kollegialt lärande: hur kan vi påverka utfallet?

• Att etablera kollegialt lärande är en komplex process. Ofta krävs en förändring av såväl kulturella och strukturella faktorer som etablerade kunskapssyner.

• Skapa tillit i organisationen• Lära av alla erfarenheter -

att tillåta misslyckanden • Observera varandras praktik• Coacha/handleda kollegor• Bygga upp nätverk med

kritiska kollegor

• Skapa möjlighet att analysera och förklara vardagspedagogiken

• Utmana förgivettaganden med hjälp av datainformerad praktik


Uppgiftslösande samtal - syfte och mål

• Ringa in ett problem• Ringa in inblandade aktörer• Synliggöra möjliga lösningar• Synliggöra konsekvenser av

olika lösningar för olika aktörer

• Få stöd i att välja en tillfredsställande lösning

Lösningen kan gälla såväl ett individuellt som ett gemensamt problem eller en uppgift. Vid individuella problem får samtalet karaktären av kollegahandledning


Uppgiftslösande samtal - struktur

• Samtalsledare styr samt summerar• Varje deltagare delger kort ett

problem utifrån ett bestämt tema• Gruppen enas om vilket problem som

ska belysas• Ägaren av problemet berättar mer

ingående om detta• Övriga ställer frågor av saklig karaktär• Ägaren redogör för tänkta lösningar• Övriga ger i turordning råd• Ägaren reflekterar högt kring de

presenterade råden/lösningarna

Sidan 8


Samtalet och dess tolkningsnivåer

I varje möte finns alltid två fenomen närvarande

1. sakfrågan (fakta – VAD)2. process (relation – HUR du och jag

har det när vi pratar om sakfrågan)

Ju bättre jag är på att ställa process-frågor, desto djupare når jag min samtalspartner.

Det är i sakfrågan symptomen på en ”konflikt” visar sig. Grundorsaken finns nästan alltid i processdelen!


A: Nu har vi kommit överens om att arbeta med entreprenöriellt lärande, så alla måste ställa upp och vi måste ju följa läroplanen

B: Glädjen med jobbet har snart försvunnit.

A: Entreprenöriellt lärande och elevaktiva arbetssätt borde göra arbetet mer stimulerande även för oss som pedagoger.

B: Det är inte så lätt som du tror med de elever jag har.

Grundorsaken ligger sällan i sakfrågan…

A: Hur menar du? Känns det tungt just nu?

B: Nja, jo, lite tungt är det. Det är mycket som läggs på oss och många utvecklingskrav.

A: Vad tänker du om kravet att arbeta mer elevaktivt?

B: Det är nog bra egentligen, men…A: Är du orolig för hur du ska orka

genomföra det i din klass?B: Jo, lite så känns det.A: Skulle du kunna tänka dig att

prova en period om du fick extra hjälp?

A: De är väl inte så annorlunda än i parallellklassen och där fungerar det bra, så jag tror nog att det kan fungera för dig med.


Spridningstillfälle

• Sex/åtta grupper (“udda” processuppdrag, förskola, skola…)

• Varje grupp har sitt rum med projektorC164, 218, 224 samtE 218, 421, 422 (?)

• Den som redovisar har 20 minuter till sitt förfogande

• I redovisningstiden ingår frågor och respons från övriga

• Frågor av saklig karaktär om upplägg och processledarskap

• Råd kring det kommande processledarskapet


Kollegialt lärande handlar om att dela våra erfarenheter och vår förståelse

• Våra handlingar styrs av den förståelse vi har om omvärlden• Nya handlingssätt kräver ny förståelse• Två olika sätt att förändra den egna förståelsen genom lärande

1. Att arbeta med ordet som instrument:Lärande = först intellektuell insikt, sedan handling (tala om hur något ska göras)

2. Att arbeta via handlingar och diskussion kring dessa:Lärande = handling först, sedan reflektion (prova hur något fungerar)

• Erfarenhetslärande bygger på att lära genom att handla


Kollegialt lärande kan stödja eller utmana våra erfarenheter

• Erfarenheterna oftast av godo

• Erfarenheter som börda- en ryggsäck- får oss att handla utifrån

givna mönster baserat på vår uppfattning av verkligheten

• Erfarenheterna måste utmanas

• Erfarenheterna bygger på hur individen har hanterat konsekvenserna


Erfarenheter och tänkande

Aktiva erfarenheter• Vi gör erfarenheter• Att göra en erfarenhet innebär

att man praktiskt prövar eller försöker någonting som innebär en förändring.

• När följderna av en förändring reflekteras får omvandlingen en betydelse och vi lär oss någonting.

• Vi gör framåt- och bakåtsyftande kopplingar (reflektion)

Passiva erfarenheter• Vi är med om en

situation/händelse• Erfarenheter via impulser eller

tillfälligheter är blinda• Det finns inget före eller efter

erfarenheten• Det finns inget lärande

Källa: John Dewey


Kollegialt lärande och motivation

Kontrollerad (yttre) motivation:• Morot• Piska = yttre tryck

Autonom (inre) motivation:• Frivillighet• Egna val• Villighet 1. Intressant? Ger glädje? leder till

motivation att agera, eller,2. Värderingar eller det man tror

starkt på motiverar oss att agera

= inre motivation Ed Deci: http://www.youtube.com/watch?v=VGrcets0E6I

http://www.youtube.com/watch?v=VGrcets0E6I




Kollegialt lärande och motivation

Relationer mellan kollegor kan också bidra till att man motiveras att lyckas:

- Se hela människan- Lyssna- Sätt gränser- Möt elevernas motstånd

Skapar möjligheter för kollegor att lära sig och tro på sin egen förmåga


Carol Dwecks teori om MindsetEtt mindset (mentalt förhållningssätt) är hur man tänker om och förhåller sig till begrepp som intelligens, färdigheter, förmågor och personlighet.

Det finns två typer:• Fixed Mindset• Growth Mindset

Fördelning mellan dessa är 50/50 i befolkningen i allmänhet.

15% skiftar beroende på vad det är för uppgift som det handlar om, t ex: jag kan lära mig att simma men matte kan jag inte lära mig.

http://youtu.be/2jDVd-nCEYc


Två typer av Mindset

Fixed MindsetDe av oss som bär på detta mentala förhållningssätt tror att medfödda talanger, färdigheter, förmågor, intelligens bestämmer hur framgångsrika vi blir inom ett område. Uppskattar lättförtjänt framgång, undviker motgångar och utmaningar.

Growth MindsetDe av oss som bär på detta mentala förhållningssätt tror att faktorer som ansträngning, träning, studieteknik mer avgör hur framgångsrika vi blir inom ett område. Uppskattar också framgång men den måste vara meningsfull och välförtjänt.


Några exempel

Fixed Mindset• Talanger är medfödda• Bevisa för andra vad jag kan• Undviker risker för att misslyckas

för det visar att jag inte är smart nog

• Lägger manken till med uppgifter jag är säker på att lyckas med = söker facit

• Väljer alltid det lättaste alternativet = säker framgång

• Om jag inte förstår är jag korkad• Om jag inte försöker kan jag inte

misslyckas

Growth Mindset• Talanger kan utvecklas• Visa för mig själv vad jag kan• Söker utmaningar som

utvecklar mig själv• Söker gärna olika alternativ till

problem som jag inte kan svaret på = söker svar/lösning

• Väljer det som utmanar mitt lärande

• Det jag inte förstår kan jag lära mig

• Om jag försöker kan jag bli bättre


Lärande kräver ”misslyckanden” – Tomas Alva Edison

Den 3 december 1879 visade Thomas Edison för första gången upp en funktionell glödlampa för en grupp finansiärer som ville utveckla hans uppfinning. Den 31 december samma år visades den för allmänheten. Det tog honom omkring 2 000 försök för att lyckas skapa en fungerande glödlampa. När andra människor påstod att han hade misslyckats svarade han:

”Nej, jag har inte misslyckats. Jag har kommit på tvåtusen sätt att inte göra en glödlampa.”

källa: wikipedia 2012


Failure is an option

http://youtu.be/Y6hz_s2XIAU


Utvärdering

Efter genomgången utbildning:• har deltagaren en förståelse av

uppdraget som processledare• har deltagaren kunskaper om och

förmåga att driva skolutveckling och förbättringsprocesser

• har deltagaren kunskaper om grupprocesser och gruppdynamik

• har deltagaren kunskap om och kan hantera motstånd i förändringsprocesser

• kan deltagaren leda lärande samtal och kollegialt lärande

• kan deltagaren använda analys- och processverktyg i arbetet med att utveckla verksamheten

Sidan 22


Utvärdering med hjälp av SWOT

Sidan 23

STYRKOR (Strenghts)I kursen...

SVAGHETER (Weaknesses)I kursen...

MÖJLIGHETER (Opportunities)På förskolan/skolan...

HOT (Threats)På förskolan/skolan..

Svara på www.socrative.com rum E52098A3 (namnet kan vara påhittat)

http://www.socrative.com


Referenser

Sidan 24

Deci, E & Flaste, R. (1996). Why We Do What We Do: Understanding Self-Motivation. (London: Penguin Books

Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle : utbildningsfilosofiska texter. (4:e upplagan) Stockholm: Natur och kultur

Dweck, C. (2015). Mindset : du blir vad du tänker. Stockholm: Natur & Kultur

Holmén, P. E. & Nehez, J. Från tanke till aktion. Processtöd för skolans personal i arbetet med entreprenöriellt lärande. Lund: KFSK.Makopoulou, K. & Armour, K. (2014). Possibilities and challenges in teachers’ collegial learning. Educational Review, 66(1), 75–95

Documents

SKOL- OCH FRITIDS FÖRVALTNINGEN Läsåret 2015/2016 ... · Uppgiftslösande samtal - syfte och mål • Ringa in ett problem • Ringa in inblandade aktörer • Synliggöra möjliga