Upload
karl
View
90
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Skolnära forskning. Läs & Skriv. Samhällsstudier och didaktik. Hållbar utveckling och natur-vetenskapens didaktik. En skola på vetenskaplig grund – forskande lärare. Akademin för skolnära forskning. Akademin. Lärande och undervisning - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Skolnära forskning
Akademin
Samhällsstudier och didaktik
Lärande och undervisning i matematik
Medie-, litteratur och språkdidaktik
Läs & Skriv
Förskole-pedagogiskforskning
Fritidshem
Hållbar utveckling och
natur-vetenskapens
didaktikAkademin
för skolnära forskning
En skola på vetenskaplig grund – forskande lärare
RUC-rådet 5-6 september 2013
I miljön bedrivs forskning som söker svar på frågor som genereras ur olika skolformer inom högskolans samverkansområden.
Forskningen hämtar i huvudsak sin empiri från skolans och förskolans verksamheter.
Målsättningen är att bidra till kunskapsutveckling och utbildning av hög kvalitet samt vetenskaplig debatt.
Skolnära forskning
Elsie AnderbergProfessor i pedagogikElsie Anderbergs forskning handlar framförallt om lärande med fokus på samspelet mellan kunskapsbildning och språkanvändning.
Tomas KroksmarkProfessor i pedagogiskt arbeteTomas Krokmarks inriktar sin forskning på frågor om vad som händer i läraryrket och i skolan då vetenskap och forskning integreras i verksamheten.
Ulla RunessonProfessor i pedagogikUlla Runessons forskningsintresse är lärprocessen, vad eleven lär sig och hur förutsättningar för lärande skapas.
Hans Albin LarssonProfessor i historiaHans Albin Larssons forskning är bl. a. inriktad mot historiedidaktik, svensk skolhistoria och utbildnings-politik.
Akademin för
skolnära forskning
FritidshemGod kvalitet i fritidshemFritidshemmets betydelse för elevers lärande utveckling och hälsa
- starkt internationellt intresse för fritidshemspedagogik
Teori och praktik i fritidspedagogiken – fritidshemmet i samtiden och på vetenskaplig grund• Ledning och styrning• Fritidspedagogens profession• Värdegrunds- och demokratifrågor• Interkulturellt förhållningssätt på fritidshem• Meningsskapande på oredigerade platser
Plattformsledare: Anna Klerfelt
Aspekter av Handlingskompetens• Vilja, mod, engagemang• Kunskaper om problem - konsekvenser• Kunskaper om problem - strukturella orsaker• Kunskaper om och i påverkansmöjligheter• Förmåga att kritiskt värdera alternativ
Handlingserfarenhet i klimatfrågan – vad är lämpligt i skolan?
Grön flagg-projektet: tillsammans med lärare reflektera över och undersöka vad utbildning för handlingskompetens kan vara i praktiken och hur den kan fördjupas och stärkas.
Hållbar utveckling och
natur-vetenskapens
didaktik
Plattformsledare: Ellen Almers
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan1. Systematiskt kvalitetsarbete och den nya läroplanen –
samspelet mellan verksamhet, utbildning och forskning2. Systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation3. I dialog med förskolans praktik – nyfikenhet och lyssnande med
hjälp av videokamera
Utforskande och lekLekvärldar och utforskande lärande i förskolan
Språk och lärandeFörskolan som språklig miljöScience literacy
Tidig intervention för barn med särskilda behovTidig upptäckt – tidig insats/förskolans psykosociala miljöMatematikHur förskollärare identifierar barns matimatiserande
Hög relevans för förskolan! Förskole-pedagogiskforskning
Plattformsledare: Monica Nilsson
Medie-, litteratur och språkdidaktik
(MLS)
Hur arbetar man i undervisningen med det nära förhållandet mellan mediernas utveckling och språkutveckling? • Ämnesdidaktik i svenska och engelska, • Ämnesdidaktik i andra moderna språk• Mediedidaktik• Litteraturdidaktik
Forskningsprojekt• Mediernas och språkets ömsesidighet: en enkätundersökning av studenters och
elevers medieanvändning.
• Progression i en genre: En litteratur- och språkvetenskaplig analys av elevers och studenters argumenterande texter och stadieövergångar i engelska och svenska.
• Ulli Samuelssons avhandlingsprojekt: Digital (o)jämlikhet bland unga. Skolans roll och uppdrag.
• Håkan Fleischers avhandlingsprojekt: Om en till en är svaret – vad är då frågan? Kunskapsbildningens karaktär, kvalitet och villkor i en-till-en projekt.
Plattformsledare: Jens Allwood
Läs &
SkrivStrategier för att stärka läsförståelsen i skolans mellanårKontaktperson: Fredrik Ebefors och Ann-Katrin Swärd
Elevers meningsskapande i en mångkulturell lärandemiljöKontaktperson: Helen Avery
Skriftspråkligt användande i och utanför skolan Kontaktperson: Catarina Schmidt
Science LiteracyKontaktperson: Christer Alvegård
Språkanvändning och kunskapsbildningKontaktperson: Elsie Anderberg
Fortsatt skriftspråkslärande — utan eget tal Kontaktpersoner: Andrea Atterström.
Kreativt skrivandeKontaktperson: Anja Thorsten
Plattformsledare: Elsie Anderberg
Lärande och undervisning i matematik
• Lärares gemensamma kunskapsproduktion (2010-2012, VR )Syfte: att studera lärares kunskapsbildning om deras undervisning och elevers lärande inom vissa områden i matematik och NO.
1. Vilken kunskap utvecklar lärare om vad som är nödvändiga villkor för att åstadkomma ett specifikt lärande hos eleverna?
2. Hur förändras och utvecklas lärarnas förmåga att identifiera och manifestera kritiska aspekter i den egna undervisningssituationen då de under en längre tid i sitt vardagliga arbete systematiskt och utifrån en explicit teoretisk ram planerar, genomför och utvärderar undervisning i relation till elevernas lärande?
3. Hur återspeglas lärarnas kunskapsutveckling i elevernas lärande?
• Prioriteringsregler och parenteser i matematiska uttryck Elevers förståelse av användingen av parenteser i matematik vis olika undervisningsupplägg.
• A content analysis of mathematics textbooks in a comparison betweenSweden and China (doktorandprojekt)
• Connecting's, coherence and continuity. Skilda sätt att undervisa om talförståelse.
Plattf
orm
sleda
re: U
lla R
unes
son
Skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? – med forskande lärare• Vad händer i läraryrket och i skolan då vetenskap
och forskning integreras i verksamheten?• Vad är det för typ av vetenskap som blir skolans?• Hur kan lärare forska i den egna yrkesvardagen? • På vilka sätt kommer detta att påverka
kvalitetsutvecklingen i yrket och i skolan?• Kommer det att förbättra elevernas
kunskapsprestationer?
Projektansvarig: Tomas Kroksmark En skola på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet?
– med forskande
lärare
Samhällsstudier och didaktik
Syfte : 1. att stärka inomdisciplinär eller tvärvetenskaplig
samhällsvetenskaplig forskning och debatt.
2. att genom forskning och vetenskaplig debatt stärka den didaktiska utvecklingen med anknytning till de samhällsvetenskapliga ämnena, främst geografi, historia, religionsvetenskap och samhällskunskap;
Innehåll:1. Kunskapsnivåer hos studenter och elever i skolan2. Attityder hos lärare, studenter och elever3. Förändringsprocesser i lärarutbildningen, skolan, skolpolitiken etc.4. Läromedel, olika ämnen och nivåer.5. Metoder i undervisningen6. Bedömning och betygsättning 7. Urvalsfrågor i olika ämnen som framgår ur läromedel, kursplaner,
lärarutbildningar, klassrumspraktiker - och konsekvenser av dessa urval, önskade och oönskade
Plattformsledare: Hans Albin Larsson
Learning studie 2013Akademin
för skolnära forskning
Doktorandprojekt på HLK inom den nationella forskarskolanDoktorandprojekten är inriktade mot:
Engelska: Clare Lindström: Intending Learning – A Variation Theoretical Perspective on the Teaching and Learning of the Progressive Aspect among English Language Learners Historia Anders Nersäter : Att kunna anlägga historiska förklaringar vid arbete med källor inom gymnasieämnet Historia Matematik Anna Lövström: Från naturliga tal till hela tal (från N → Z) – en learning study om betydelsen av att identifiera kritiska aspekter för att möta alla elever i undervisningen. Naturvetenskap, hållbar utveckling Andreas Magnusson: Att kunna urskilja människans beroende av naturen – ekosystemtjänster ett nytt begrepp i skolämnet biologi Svenska (skrivning, literacy) Anja Thorsten: Att öka elevers förmåga att skriva berättelser med ett originellt, personligt och välutvecklat innehåll.
Akademidoktorander
Åsa Hirsh : Bedömningsfrågor. Fokuserar IUP som verktyg för lärande och bedömning.
Rebecka Sädbom: Problematiserar mål, undervisning och lärande i en speciell inramning där learning study används för att utveckla kunskap om lärares arbete.
Sara Hvit: De yngsta barnens språkliga uttryck och hur dessa uttryck gestaltas och tas tillvara i förskolans miljö.
Akademin för
skolnära forskning
HLK-doktoranderAkademin
för skolnära forskning
Pernilla Mårtensson studerar lärares kunskaps-bildning då de medverkar i arrangemanget learning study, dvs. hur lärare och forskare utifrån frågan "Hur skapar vi förutsättningar för lärande i matematik” systematiskt och utifrån en teoretisk ram arbetar med att planera, genomföra och utvärdera undervisning i relation till elevernas lärande i matematik.
Helen Averys ser i sitt forskningsprojekt på lärande i mångkulturella miljöer. Mer specifikt undersöker hon samspelet mellan språk och förståelse – hur flerspråkiga elever i skolans mellanår kontextualiserar kunskap språkligt och hur de använder exempel när de resonerar. Avhandlingsarbete på en skola (1-6) om förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande.
Ulrica Stagell forskar om lärande och hållbar utveckling. Mitt forskningsintresse rör hur frågor om hållbar utveckling didaktiskt kan relateras till individutveckling under gymnasiet. I sin forskning kommer använder hon teorier och metoder från forskning kring vuxenutveckling.
Karin Åberg: Inriktad mot handledning som medel för professionell utveckling
Martin Hugo: Hur kan lärandesituationer arrangeras på de särskilda ungdomshemmen så att eleverna blir motiverade, lär sig och upplever meningsfullhet i studiesituationen?
Gunvie Möllås: Kommunikation och samspel som konstituerar elevers skolsituationer i gymnasieskolans sociala praktik.
Annica Otterborg: Entreprenöriellt lärande. Hur skolan kan leva upp till läroplanens mål om att göra eleverna entreprenöriella.
Mikael Segolsson: Huvudsakligen inriktad mot grundforskning inom forskningsmiljön Skolnära forskning.
Fors
kare
och
po
stdo
csAkademin
för skolnära forskning
Samverkansprojekt 2013 Akademin för
skolnära forskning
Projektnamn Samverkande kommuner
Projektansvar Projektets syfte
Grön Flagg JönköpingKommuner F-län
Lars ÖsterEllen Almers
Utbildning för hållbar utveckling
Fritidshem – kunskap i gemenskapNordiskt symposium14-15 maj 2014
JönköpingLärarförbundet
Kommuner F-län
Carin FalknerAnn LudvigssonEva AlfredssonCecilia Larsson
Dialog om olika perspektiv på fritids-pedagogisk verksamhet
Progression i en genre: Analys av elevers texter i svenska
Jönköping Elisabeth SandblomYlva Lindberg
Utveckla metoder för att förstå och skriva argumenterande text
Digital Divide Ulricehamns kommun
Ulli Samuelsson Kartläggning av digital kompetens bland unga
Samverkansprojekt 2013 Akademin för
skolnära forskning
Projektnamn Samverkande kommuner
Projektansvar Projektets syfte
Territorialitet och gränser i multikulturellalärandemiljöer
Jönköpingskommun
Helene Avery Skapa bättre förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande
Att leda lärande mot uppsatta mål i skolan
Kommuner F-län Rebecka F. Sädbom
Problematisera mål undervisning och lärandevia learning study
Bedömning och betyg, poängkurser verksamma lärare
Kommuner F-län Åsa Hirsh Kompetensutveckling, skolutveckling
Boksamtal som lässtrategi
Jönköpings Kommun
Fredrik EbeforsAnders Mossfeldt
Stärka lärares kompetens att bedriva undervisning kring skönlitteratur
• Samtidens problemformuleringar - trender• Ekonomiska prioriteringar (forskningsanslag)• Lärosätets egna prioriteringar• Vetenskaplig teori, metod, etik och dialog• Forskningstraditioner• Enskilda forskares intresse och ambition• Enskilda kommuners uttalade behov och
politiska prioriteringar
Akademin för
skolnära forskning
Varför blir det som det blir?