Språk i alla ämnen - om språkutvecklande arbetssätt

med IKT

Hanna Stehagen Skolporten 2013-11-19

Vem är jag?

Hanna Stehagen

Leg. lärare i svenska och svenska som andraspråkför grundskolans senare år och gymnasieskolan.

Språkutvecklare

Pauliskolan i Malmö

Min föreläsning

• Vad säger läroplanerna och forskningen om språkets betydelse för lärande?

• Vilka språkliga krav ställer våra olika kursplaner på eleverna? Vad ställer dessa för krav på oss?

• Hur kan jag som lärare arbeta språkutvecklande inom ramen för mina ämnen?

• Vilka konkreta metoder och arbetssätt finns att tillgå ?

• Hur kan IKT stötta elevers kunskaps- och språkutveckling?

Språket är kunskapen. Kunskapen är språket.

Varför språk i alla ämnen?

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Lgr 11, kap 1)

Varför språk i alla ämnen?

”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.” (Lgr 11, kap 2)

”Det är skolans ansvar att varje elev (---) kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. ”(Gy 11, kap 2)

Varför språk i alla ämnen?

”De olika skolformernas läroplaner är skrivna med utgångspunkt i det faktum att språket spelar en central roll i arbetet med att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt .” (Skolverket, Få syn på språket, 2012)

“Utan ett explicit fokus på språket kommer barn från vissa miljöer att fortsätta vara gynnade medan andra missgynnas vad gäller lärande, bedömning och stöd hemifrån, vilket gynnar de uppenbara ojämlikheter som finns idag." (Mary Schleppegrell, Language of schooling, 2004)

Varför språk i alla ämnen?

Är alla lärare språklärare?

Ja! I alla fall i sina egna ämnen. Vem kan språket i naturkunskap bäst om inte läraren i just naturkunskap?

Ekologisk nisch i tre tappningarText 1Tina: jamen, det är ju till exempel att granar trivs bäst i skogen å inte någonstans i mitt i ingenstans, typ ute på stan eller nåt dom trivs ju bäst i skogen tillsammans med andraAstrid: ja, men dina kompisar (utforskande tal, vardagsspråk)

Text 2När man närmare ska beskriva en arts behov använder man sig av begreppet nisch. En arts nisch beskriver alla de förhållanden som gör att arten kan överleva, växa och fortplanta sig. Den beskriver dels vid vilka omständigheter en art trivs bäst dels vad arten överhuvudtaget tål. (Lärobokstext)

Ekologisk nisch forts

Text 3Ekologisk nisch, ekologiskt grundbegrepp som avser en viss arts eller populations omvärldsrelationer, t ex dess krav och tolerans gentemot klimatfaktorer, dess organismer på högre trofisk nivå, dess näringsbehov och dess roll som näring för konkurrens om resurserna och dess direkta inverkan på omvärlden med effekter på andra arter .... (NE)

(Ur Hägerfelth, 2011)

Litteracitet

“Förmåga att förstå och använda språket i tal och skrift iolika sammanhang samt använda sig av lässtrategier, reflekteraöver och engagera sig i texter samt skriva för att uppnå sina egnamål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för attdelta i samhället”

(Bergöö, Bygga broar och öppna dörrar, 2009 och Skolverket, Greppa språket, 2010).

”Skolans språk är ingens modersmål”

• Språket som eleverna möter i olika sammanhang i skolan tenderar att vara mer skriftspråkligt, mindre personligt, abstrakt, explicit och mer strukturerat än elevernas vardagsspråk. Det fjärmar sig sedan successivt alltmer från det vardagliga, kontextbundna och informella språk eleverna är vana vid. (Halliday i Stehagen, 2014)

• För att alla elever ska lära sig skolspråket är det nödvändigt att vi lärare kartlägger och synliggör de utmärkande språkliga dragen för olika skolämnen (Axelsson och Magnusson i Stehagen, 2014).

Maria Bjerregaard

Vardagsspråk och skolspråk

Vardagsspråk: Rolf säger att killen hade en pistol.

Skriftspråk: Polismannen påstår att ynglingen var beväpnad

https://www.youtube.com/watch?v=lo1z33ue7IQ

De språkliga förmågorna i kunskapskraven

• Anna K

Anna Kaya

De språkliga förmågorna i kunskapskraven”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.”

“I diskussionerna ställer eleven frågor och framför åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.”

Kunskapskrav biologi för år 9, betyget E

De språkliga förmågorna i kunskapskraven

”Eleven kan utförligt redogöra för några centrala teorier och utförligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.”

Kunskapskrav samhällskunskap 2 , betyget C

HJÄLP!!!! HUR GÖR JAG DÅ!!!!!

Vad gynnar språk- och kunskapsutvecklingen?

Att vi lärare...

1. Initierar och ger utrymme för diskussioner och låter eleverna interagera kring texter.2. Tillåter hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.3. Motiverar eleverna genom att utgå från deras förkunskaper.4. Ger rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i de olika ämnena. 5. Integrerar läsning och skrivande i alla ämnen, skapar förståelse för olika texters struktur samt uppmärksammar textens specifika ordförråd.

(Hattie, 2012 och Metzler och Hamann, 2005)

Språkutvecklande metoder och arbetssätt

Reciprok undervisning för läsförståelse

Lässtrategierna...

1. Att förutspå handling/innehåll/ämne/genre (bilder, rubriker)2. Att reda ut oklarheter (svåra ord, komplicerad meningsbyggnad, handling, uppbyggnad av text, bilder, grafiska modeller)3. Att ställa frågor på texten (vem, var, när, hur, vad, varför)4. Att sammanfatta

Att förutspåFysik år 8 ”Solenergi”Kunskapskrav för A

” Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.” (Lgr 11)

Att förutspå”Det handlar om något

dystert

”Det handlar om något dystert” ”Inget lyckligt slut” ”Handlar om en maskerad” ”Det utspelar sig nattetid” ”det finns fjärilar och blommor med” ”det kanske utspelar sig i en trädgård?” ”Det har att göra med fantasi” ”Fjärilen är väl en symbol för förvandling?”

Att reda ut

Att sammanfatta

Cirkelmodellen för skrivande

Fas 1: Bygga upp kunskap

Fas 2 - Referat• Påstår• anser• hävdar

• enligt• anger• argumentera för• redogör för• redovisar• diskuterar• förklarar• belyser• understryker• framhäver• betonar• visar på• Påtalar

Tidsföljdsedan, efteråt, till slut, tills dess, därefter, samtidigt, slutligen, efter en stund, tidigare

Spalta upp idéer, argument eller resultattill att börja med, inledningsvis, för det första/andra/tredje, till sist, avslutningsvis, slutligen, främst

Orsak och verkandärför, till följd av detta, följaktligen, på grund av, alltså, som en konsekvens av, i sin tur

Sammanfattasammanfattningsvis, slutsatsen blir, sammantaget

Tillägga informationDessutom, ytterligare, på liknande sätt, också, framför allt, även, medan, vidare

Klargöra och utveckla tankarmed andra ord, till exempel, exempelvis, det vill säga, nämligen

Jämförapå liknande sätt/samma sätt, likaledes, också, likaså

Fas 3: skriva gemensam textSkrivmall för referat

Referat av "titel på artikel" (tidning dag /månad år ) av förnamn efternamn

Förnamn efternamn skriver i sin artikel/hemsida "titel" (Tidning dag/månad år) att .............................Enligt efternamn har ......................................................................Han/Hon förklarar vidare att .......................................................

Efternamn hävdar dessutom att..................................................................................Efternamn påtalar att . ......................................Vidare menar han/hon att ......................................................................................................................

I sin artikel "titel" (Tidning dag/månad år) förklarar efternamn att................................................ Efternamn understryker att ............... ...........................................................................................Dessutom var det enligt efternamn ..........................................................................

Den .......... förnamn efternamn, vars .........................................................., hävdar emellertid att ....................................................................

(i detta stycke kommer intervjuade/involverade till tals)

Källor:Efternamn, förnamn (år). "titel". Tidning. Publicerad år-månad-dag. Hämtad år-månad-dag. URL

Skriva på egen handREFERATReferat av “ H&M köper bomull från barnarbete” (Aftonbladet 25/11 2007) av Caroline Olsson och “Barn arbete i choklad industrin” (Svd 9/4 2009) av Albin Grahn.

Caroline Olsson skriver i sin artikel “H&M köper bomull från barn arbete” (Aftonbladet 25/11 2007) att H&M köper bomull som är tillverkad av barn från Uzbekistan. Dessutom skriver Olsson att det är ungefär 450000 barn upp till nio år som jobbar på plockfälten. Olsson hävdar även att barnen är tvingade bort från skolan för att jobba i bomulls fälten där de får dålig lön och arbetar under svåra omständigheter . Dessutom förklarar hon att H&M tänker inte göra något åt det. Olsson redogör vidare i sin artikel att den Uzbekiska staten är också med på detta och tjänar miljarder varje år, trots att dom vet att många barn arbetar istället för att utbilda sig. Och framförallt framhäver hon att det är stora organiserade busstransporter som tar barnen från skolan till fälten.

I sin artikel “Barn arbete i choklad industrin” (Svd 9/4 2009) skriver Albin Grahn om samma problem fast inom chokladfabriker där menar han att det finns en chans att chokladen som vi får här i Sverige kan komma från odlingar där barnarbete sker. Dessutom hävdar han att barnen jobbar bland livsfarliga kemikalier. Vidare i sin artikel skriver Grahn att företagen som köper choklad från barnarbete är Cloetta, fazer och nestle, han nämner dessutom att företagen vet vad som sker bakom produktionen dock väljer de att blunda för det. Grahn nämner framförallt att barnen som jobbar i kakaoproduktionen jobbar under dåliga och livshotande omständigheter det vill säga barnen till och med vuxna skadas på så sätt att de får skärskador, plantagen är besprutade med giftiga bekämpningsmedel, hudskador osv.

Enligt Grahn så nämner han dessutom att barnarbetet sker i Elfensbenkusten och Ghana, och det är mycket tungt och farligt speciellt för ett barn.

SIOP - Sheltered Instruction Observation Protocol

En checklista för att kontrollera så att du ...

•Utgår från elevernas förförståelse•Har lektions- och språkmål•har en variation av material - bilder, tankekartor, film och text•ger goda möjligheter till interaktion och dialog - med öppna frågeställningar!•ger rikligt med feedback och återkopplar och bygger vidare på det eleverna säger.•ser till att begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk och synliggör nyckelbegreppen•vet vilka språkliga krav ämnesområdet ställer på eleverna•modellerar hur förmågorna ska uttryckas

Utgår från elevernas förförståelse

Lektionsmål och ... språkmål ?!

Lektionsmål: Vad som ska läras, vad som ska förstås.Språkmål: Hur visar eleven att den förstått och lärt sig - Jo, genom förmågorna i kunskapskraven!

Lektionsmål: Du ska förstå nyhetsartikelns syfte, uppbyggnad och språkliga drag, genom att ...

Språkmål: i de muntliga övningarna kunna analysera och diskutera nyhetsartikelns syfte, uppbyggnad och språkliga drag

Modellera förmågor

• Lektionsmål: Förstå hur bilden av Justitia symboliserar ett demokratiskt rättssystem.

• Språkmål: Kunna beskriva och förklara bilden av Justitia samt kunna resonera och reflektera muntligt och skriftligt över hur bilden symboliserar det svenska rättssystemet.

Bilden ovan föreställer............................ Hon är ........................................................Hon avbildas med................................................................................................................ Dessutom ser man ..............................................................................................  Justitia är en symbol för ............................................................................................................................................... Ögonbindeln, ............. och .................... symboliserar................................................................ Detta betyder att ................................................................................................................... Det svenska rättsväsendet bygger alltså på .........................................................................................................

Synliggöra nyckelbegrepp

Och så vidare i praktiken ...

Att arbeta med förförståelse

Kön och identitet - Före läsning av faktatexter om könsroller.

• Vad anser du är typiskt manligt och typiskt kvinnligt?• Hur ska en kvinna respektive man vara, anser du?• När var den senaste gången du blev påmind om ditt kön? Berätta.• Om du hade fått byta kön för den dag vad skulle du göra då? Skriv utförligt och

motivera ditt svar.• (Material: Tankekartor, flippfilmer och konstverk)

Att arbeta med förförståelse

Före läsning Efter läsning

Den viktiga interaktionen

• Olga Dysthe myntade 1996 begreppet ”det flerstämmiga klassrummet.” I en demokratisk skola handlar det om att elevernas röster ska höras och tas vara på.

• Ur ett lärandeperspektiv handlar det om att elever kan bygga på och berika sin kunskap och sina erfarenheter, genom att höra andra elevers tankar och erfarenheter.

• Ju fler sociala sammanhang en elev ingår i, desto större språklig repetoar utvecklar hen

• Uppgifter ska utformas i den närmaste utvecklingzonen men förankras i förförståelsen och bearbetas tillsammans.

TodaysMeet• http://temabloggensa12b.blogspot.se/search/label/-Todaysme

et

Och sedan ...

Att arbeta med stöttning/modellering

Skrivmall för argumenterande textJag vill ge min åsikt angående ...

Jag anser att ...

I den frågan har jag följande argument ...

För det första ....

För det andra ....

Dessutom ...

Avslutningsvis/Slutligen ....

Det finns vissa som tycker annorlunda. Enligt dem ....

Men det anser inte jag, eftersom ....

Nu förstår du varför jag tycker att ....

(Hajer och Meestringa, 2010)

http://temabloggensa12b.blogspot.se/search/label/-%20argumentation

En podcast om romanen Madame Bovary

Argumentation: Madame Bovary: offer eller femme fatale?

https://soundcloud.com/ardita-sha/sounds-from-wednesday-evening/s-s8A3l

Att arbeta med stöttning

Konceptkartor för att synliggöra tankestrukturer i texter orsak-verkan – jämförelser - händelseförlopp

...med IKT

• Interaktion och flerstämmighet - Bloggar, Google drive, You Tube och Podcasts

• Visualisering – digitala tankekartor, grafiska modeller, ordmoln, You Tube

• Digitalt berättande - Imovie, Pixton, Wikipedia och Glogster

Bloggen • forum för interaktion, stöttning och modellering• Verktyg för formativ bedömning

Google drive• Forum för stöttning • Verktyg för formativ bedömning

Digitalt berättande• Den multimodala texten

...och med höga förväntningar förstås

• Relationen är alltid a och o

Kontakt Hanna Stehagen h.stehagen@gmail.com hannalar.blogspot.se @stehagen