SKÖTSEL AV BJÖRK, AL OCH ASP - Skogsstyrelsen...Eftersom björk är det dominerande lövträdslaget i Sverige har förädlingsresurserna för lövträd huvudsakligen koncentrerats

SKOumlTSEL AV BJOumlRK AL OCH ASP

Skogsskoumltselserien nr 9 Skoumltsel av bjoumlrk al och aspcopySkogsstyrelsen Lars Rytter Anders Karlsson Matts Karlsson amp Lars-Goumlran Stener december 2014

SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSAumlGARNA 2

Skogsskoumltselserien aumlr en sammanstaumlllning foumlr publicering via Internet av kunskap om skogsskoumltsel utan staumlllningstaganden eller vaumlrderingar

Texterna har skrivits av forskare och har bearbetats redaktionellt baringde sakligt och spraringk-ligt De aumlr upphovsraumlttsligt skyddade och faringr inte anvaumlndas foumlr kommersiellt bruk utan medgivande

I Skoumltselserien ingaringr1 Skogsskoumltselns grunder och samband2 Produktion av frouml och plantor3 Plantering av barrtraumld4 Naturlig foumlryngring av tall och gran5 Saringdd6 Roumljning7 Gallring8 Stamkvistning9 Skoumltsel av bjoumlrk al och asp10 Skoumltsel av aumldelloumlvskog11 Blaumldningsbruk12 Skador paring skog13 Skogsbruk ndash mark och vatten14 Naturhaumlnsyn15 Skogsskoumltsel foumlr rekreation och friluftsliv16 Produktionshoumljande aringtgaumlrder17 Skogsbraumlnsle18 Skogsskoumltselns ekonomi19 Skogstraumldsfoumlraumldling20 Slutavverkning

Skogsskoumltselserien har tagits fram med finansiering av Skogsstyrelsen Skogsindustrierna Sveriges lantbruksuniversitet och LRF Skogsaumlgarna Bidrag har aumlven laumlmnats av Energi-myndigheten foumlr behandling av fraringgor som roumlr skogsbraumlnsle och av Stiftelsen Skogssaumlllska-pet

Omarbetningar (revisioner) foumlr att ta fram andraupplagor har till stor del aumlven bekostats av Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond och Stiftelsen Skogssaumlllskapet

Skogsskoumltselserien ndash Skoumltsel av bjoumlrk al och aspFoumlrsta upplagan december 2008Andra omarbetade upplagan december 2014

FoumlrfattareLars Rytter Skog Dr docent forskare SkogforskAnders Karlsson Skog Dr docent forskare SLUMatts Karlsson SkogDr Soumldra Skog Lars-Goumlran Stener jaumlgmaumlstare forskare Skogforsk

copy Lars Rytter Anders Karlsson Matts Karlsson Lars-Goumlran Stener och Skogsstyrelsen

Redaktoumlr Clas Fries SkogsstyrelsenTypografisk formgivning Michael Ernst Textassistans ABGrafisk profil Louise Elm SkogsstyrelsenDiagrambearbetning layout och saumlttning Bo Persson SkogsstyrelsenFoto omslag Lars Rytter Bjoumlrkbestaringnd i Jaumlrparings Lidkoumlpings kommunUtgivning Skogsstyrelsen wwwskogsstyrelsenseskogsskotselserien

SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSAumlGARNA

Inneharingll Inneharingll

3 Skoumltsel av bjoumlrk al och asp 5

Viktiga skillnader jaumlmfoumlrt med skoumltsel av barrskog 6 De haumlr traumldslagen behandlas 7

Bjoumlrk 8 Arter 10 Ekologiska krav 10 Produktion 11 Vad anvaumlnds bjoumlrken till 13 Vanliga skador och problem 14

Asp 14 Arter 14 Ekologiska krav 16 Produktion 16 Vad anvaumlnds aspen till

19 Vanliga skador och problem 20

Al 20 Arter 20 Alarna ordnar sitt kvaumlve sjaumllva 23 Ekologiska krav 23 Produktion 23 Vad anvaumlnds alen till

Foumlryngring 27 Odlingsmaterial 27

Allmaumlnt 27 Bjoumlrk 29 Hybridasp 30 Poppel 31 Al 32

Plantering

32 Staringndorten 33 Plantan 33 Markberedningen och vegetationskontroll 34 Tidpunkten 34 Planteringen 35 Bjoumlrk 35 Asp 37 Poppel 38 Al 38 Blandskog inklusive hantering av skaumlrmtraumld

39 Saringdd 39

Froumlbehandling 40 Bjoumlrk 42 Asp 45 Al 46 Blandning av traumldslag daumlr ordinaumlrt loumlv ingaringr 46

Naturlig foumlryngring

46 Processer 46 Bjoumlrk 50 Asp 55 Al

56 Roumljning 59

Allmaumlnna effekter av olika roumljningsstrategier 59 Roumljningsformer 60

Selektiv roumljning 60 Schematisk roumljning

63 Effekter paring traumld och bestaringnd 63

Roumljningsstyrka och roumljningstidpunkt 64 Stamval 67

Roumljning av bjoumlrk asp och al 68 Bjoumlrk 69 Asp 73 Al 75

Stamkvistning

77 Naumlr ska man stamkvista 79 Hur ska man stamkvista 80

Gallring 83 Bjoumlrk 84

Masurbjoumlrk 91 Asp och poppel 93

Asp 93 Hybridasp och poppel 96

Al 98 Gallring i bristfaumllligt skoumltta bestaringnd 101 Blandskog med loumlvtraumld 102

Vad aumlr blandbestaringnd 102 Blandbestaringnd eller rena bestaringnd 103 Bjoumlrk och gran 106 Bjoumlrk och tall 107 Asp och gran 107 Blandbestaringnd av loumlvtraumld

108 Moumljligheter att variera skoumltseln foumlr uttag av biobraumlnslen 109 Potential foumlr foumlrbaumlttringar 111

Klimatet 111 Foumlraumldling

111 Staringndortsanpassning 113 Goumldsling 114 Skoumltselaringtgaumlrder 114 Haumlnsyn till andra vaumlrden och intressen 116

Ekonomiska reflektioner 118 Referenser 120

SKOumlTSEL AV BJOumlRK AL OCH ASP De ordinaumlra loumlvtraumlden De ordinaumlra loumlvtraumlden dominerar bland loumlvtraumlden i landet och utgoumlr naumlra 88 av loumlvvirkesfoumlrraringdet I det haumlr kapitlet behandlas ordinaumlra loumlvtraumlds -arter som har skoglig betydelse I Sverige gaumlller det tre olika slaumlkten bjoumlrkar aspar inklusive popplar samt alar

Foumlryngring Foumlryngring av skogsbestaringnd kan ske paring tre saumltt naturlig foumlryngring saringdd och plantering Foumlr de ordinaumlra loumlvtraumlden finns maringnga moumljligheter och de olika traumldslagen har olika foumlrutsaumlttningar

RoumljningAumlven om varingra ordinaumlra loumlvtraumldsarter ofta foumlrekommer i blandbestaringnd med varandra eller med andra traumldslag saring inriktar sig foumlljande avsnitt paring roumljning i mer eller mindre rena bestaringnd av bjoumlrk al och asp daumlr maringlsaumltt-ningen aumlr att skapa produktionsbestaringnd

Stamkvistning I Sverige har aringtgaumlrden framfoumlrallt utfoumlrts paring ek och tall bland annat daumlr-foumlr att risken foumlr roumlta i veden aumlr liten foumlr dessa baringda traumldslag Den finns dock resultat baringde fraringn Norden och fraringn oumlvriga vaumlrlden som visar att stamkvistning i allmaumlnhet aumlr en positiv och loumlnsam aringtgaumlrd aumlven foumlr andra traumldslag

Gallring Vid gallring av barrtraumldsbestaringnd aumlr grundytan starkt styrande foumlr naumlr aringt-gaumlrder ska saumlttas in Inom skoumltseln av ordinaumlra loumlvtraumld ser man mer till groumlnkronans skick och utvecklingsbarhet Man laborerar saringlunda mer med traumldhoumljder och stamantal Generellt sett aumlr grundytorna betydligt laumlgre i loumlvtraumldsbestaringnd aumln vad som gaumlller foumlr vanligt granskogsbruk

Uttag av biobraumlnslen De ordinaumlra loumlvtraumlden har egenskaper som goumlr att maringl och skoumltsel kan varieras Eftersom biobraumlnsle har kommit in som ett nytt och troligen varaktigt sortiment paring marknaden finns moumljlighet att ta haumlnsyn till detta vid skoumltseln av loumlvskog

Potential foumlr foumlrbaumlttringar Det finns en stor potential att foumlrbaumlttra baringde produktion och kvalitet hos de ordinaumlra loumlvtraumlden och betydande resurser har foumlljaktligen lagts ned paring detta Eftersom bjoumlrk aumlr det dominerande loumlvtraumldslaget i Sverige har foumlraumldlingsresurserna foumlr loumlvtraumld huvudsakligen koncentrerats till bjoumlrk

Delen rdquoSkoumltsel av bjoumlrk al och asprdquo i Skogsskoumltselserien inneharingller de olika faserna i skoumltsel av loumlvskog Till skillnad fraringn andra delar i serien finns alla momenten i skoumltseln under samma tak men haumlr koncentrerat till varingra ordinauml-ra loumlvtraumld och till loumlvblandskogar daumlr dessa ingaringr Haumlr finns saringlunda foumlryng-ring roumljning gallring och stamkvistning med som egna avsnitt Dessutom presenteras inledningsvis traumldslagen deras staringndortskrav anvaumlndningsomraring-den och skadebild Skoumltsel aumlr ingen fristaringende foumlreteelse utan bygger saringvaumll paring traumldslagens egna unika egenskaper som paring marknadens oumlnskemaringl och detta maringste vaumlvas in i skoumltselns planering och utfoumlrande Ett avsnitt behand-lar de moumljligheter som finns att foumlrbaumlttra produktion skoumltsel och haumlnsyn till andra intressen Avslutningsvis belyses ekonomiska aspekter foumlr loumlvskogs-bruket

I avsnitten roumljning och gallring aumlr inneharingllet huvudsakligen inriktat paring saring kallat konventionellt skogsbruk Detta syftar till att skoumlta skogen saring att sorti-mentsutfallet blir massaved och saringgtimmer samt att saringgtimmerandelen baringde ska bli houmlg och vara av god kvalitet Det finns moumljlighet att ha annan inrikt-ning paring sin skoumltsel av loumlvskogen och detta beroumlrs i ett separat avsnitt

Praktiska raringd och information om skoumltsel av de ordinaumlra loumlvtraumlden daumlr in-teraktiva moumljligheter att testa specifika bestaringnd finns inlagt kan aumlven hittas paring den skogliga raringdgivningsportalen Kunskap Direkt under modulen Skoumltsel av loumlvskog (Bjoumlrk asp amp al) Portalen kan narings via laumlnkarna wwwskogforsk se och wwwkunskapdirektse

Viktiga skillnader jaumlmfoumlrt med skoumltsel av barrskog I det svenska skogsbruket finns idag en tendens till att skoumlta olika bestaringnd med olika traumldslag paring ett likartat saumltt Eftersom gran aumlr det dominerande traumldslaget paring lokaler daumlr loumlvtraumld foumlrekommer blir aringtgaumlrder ofta utfoumlrda enligt anvisningar gjorda foumlr granskogsbruk Detta aumlr inte saring konstigt med tanke paring den anstraumlngda ekonomin som skogsaumlgaren har att bemoumlta i roumljning och gallring

De loumlvtraumldsarter som ingaringr i det haumlr kapitlet aumlr alla pionjaumlrtraumldslag De har en snabb ungdomsutveckling med en jaumlmfoumlrelsevis kort omloppstid och de taringl konkurrens om ljus foumlrharingllandevis daringligt Det betyder att skoumltseln i tid och styrka maringste bli annorlunda aumln foumlr granskogsbruk Det aumlr varingr foumlrhopp-ning att detta tydligt kommer fram i det haumlr kapitlet eftersom vaumllskoumltta loumlv-skogar aumlr en vaumlrdefull nationell tillgaringng ur maringnga aspekter inte minst som industriraringvara

De haumlr traumldslagen behandlas De ordinaumlra loumlvtraumlden dominerar bland loumlvtraumlden i landet och utgoumlr naumlra88 av loumlvvirkesfoumlrraringdet (tabell LOuml1) De aumlr dessutom rikstaumlckande Ibland kallas dessa loumlvtraumld foumlr triviala loumlvtraumld men daring ordet trivial kan tolkas som traringkig eller ointressant aumlr det laumlmpligare att kalla dem ordinaumlra loumlvtraumld I det haumlr kapitlet behandlas ordinaumlra loumlvtraumldsarter som har skoglig betydelse De aumlr dessa som det finns kunskap och information om naumlr det gaumlller skoumltsel och som det finns en virkesmarknad mot vilken skoumltseln kan styras

De skogligt betydelsefulla ordinaumlra loumlvtraumlden paringtraumlffas i Sverige i tre olika slaumlkten bjoumlrkar (Betula sp) aspar och popplar (Populus sp) och alar (Alnus sp) Vi behandlar daumlrmed inte ordinaumlra loumlvtraumldslag saringsom roumlnn oxel pil vide haumlstkastanj och hassel

Tabell LOuml1 Virkesfoumlrraringd paring samtliga aumlgoslag i Sverige foumlrdelat paring traumldslag Data fraringn Riksskogstaxeringens period 2009ndash20131

1Skogsstyrelsen 2014 Skogsstatistisk aringrsbok 2014 Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 363 s

Traumldslag Virkes-volym

(milj m3sk)

Virkes-volym

( tot vol)

Virkesvolym ( loumlvvirkes-

volym) Barrtraumld 2721 813 Tall 1312 392 Gran 1371 410 Contortatall 365 11 Laumlrk 14 004 Loumlvtraumld 625 187 100 Ordinaumlra loumlvtraumld 549 164 878 Bjoumlrk 416 124 666 Asp 555 17 89 Al 502 15 80 Saumllg 155 046 25 Roumlnn 70 021 11 Oumlvriga ordinaumlra 45 013 072 Aumldla loumlvtraumld 763 23 122 Ek 426 13 68 Bok 201 060 32 Ask 61 018 10 Loumlnn 21 006 034 Alm 19 006 030 Lind 15 004 024 Faringgelbaumlr 11 003 018 Avenbok 09 003 014 Totalt 3346 100 100

Bjoumlrk

Arter Det finns tvaring bjoumlrkarter i Sverige som aumlr av skogligt intresse varingrtbjoumlrk (Be-tula pendula Roth) och glasbjoumlrk (B pubescens Ehrh) Daumlrutoumlver tillkom-mer den ris- eller buskformade dvaumlrgbjoumlrken (B nana L) och fjaumlllbjoumlrk som raumlknas som en underart till glasbjoumlrk Glasbjoumlrken foumlrekommer oumlver hela landet varingrtbjoumlrken i hela landet utom i fjaumlll- och fjaumlllnaumlra skogar Glasbjoumlr-ken aumlr den dominerande arten och staringr foumlr ungefaumlr tre fjaumlrdedelar av landets virkesfoumlrraringd av bjoumlrk I soumldra Sverige aumlr andelen varingrtbjoumlrk 30ndash50 medan den i norra Sverige sjunker till mellan 10 och 20 2

2Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s

Det finns ett antal morfologiska kaumlnnetecken som brukar anvaumlndas foumlr att skilja paring glas- och varingrtbjoumlrk

bull Bladen ndash varingrtbjoumlrk har dubbelsaringgade blad som aumlr som bredast naumlra basen medan glasbjoumlrkens blad aumlr enkelsaringgade och som bre-dast paring ungefaumlr en tredjedel fraringn basen (figur LOuml1)

bull Barken ndash varingrtbjoumlrk utbildar skorpbark med aringren vilket aumlr ovanligtparing glasbjoumlrk (figur LOuml1)

bull Kronformen ndash varingrtbjoumlrk har haumlngande grenar glasbjoumlrk har mer uppraumlttstaringende grenar

bull Skotten ndash de unga skotten aumlr varingrtiga hos varingrtbjoumlrk (daumlrav namnet) medan de aumlr haringriga hos glasbjoumlrk

Figur LOuml1 Bladen och barken kan hjaumllpa till att identifiera varingrtbjoumlrk och glasbjoumlrk men de aumlr inga helt saumlkra karaktaumlrer Varingrtbjoumlrk (t v) och glasbjoumlrk (t h) Foto Lars Rytter

De morfologiska dragen aumlr dock inte alltid saumlrskilt utvecklade och det kan ibland vara svaringrt att avgoumlra vilken av arterna det aumlr fraringga om Daumlrfoumlr har enkemisk metod tagits fram (figur LOuml2) som paring ett saumlkert saumltt skiljer arterna aringt utan att man maringste ta till kromosombestaumlmning (varingrtbjoumlrk aumlr diploid med 28 kromosomer glasbjoumlrk aumlr tetraploid och har 56 kromosomer) Den nya kemiska metoden bygger paring att varingrtbjoumlrkens bark inneharingller den fenoliska substansen platyphyllosid vilken saknas i barken hos glasbjoumlrk Genom att anvaumlnda en reagensloumlsning foumlr platyphyllosid kan den paringvisas och i saring fall aumlr barkprovet taget fraringn varingrtbjoumlrk

Figur LOuml2 Barkprover i reagensloumlsning Till vaumlnster glasbjoumlrk och till houml-ger varingrtbjoumlrk3

3 Kaumllla Eriksson H Johansson U amp Lundgren LN 1996 Glasbjoumlrk eller varingrtbjoumlrk ndash metoder foumlr saumlker artbestaumlmning SLU Fakta Skog nr 1 1996 Uppsala 4 s

Hybrider mellan glas- och varingrtbjoumlrk foumlrekommer men aumlr saumlllsynta daring arterna har svaringrt att korsa sig med varandra4

4 Johnsson H 1974 Genetic characteristics of Betula verrucosa Ehrh and B pubescens Ehrh Annales Forestales 64 91ndash133 Zagreb

En speciell variant av varingrtbjoumlrk aumlr masurbjoumlrk (B pendula var carelica (Merklin) Hejtmaacutenek) Den kaumlnnetecknas av stor oregelbundenhet i ved-fibrerna vilket aumlr genetiskt betingat Masurbjoumlrkar ger ett attraktivt virke se nedan

Ekologiska krav De baringda bjoumlrkarterna har olikheter i staringndortskraven aumlven om de ofta vaumlxer tillsammans i samma bestaringnd Baringda bjoumlrkarterna vaumlxer generellt sett baumlst paring friska och naumlringsrika lokaler Varingrtbjoumlrken klarar sig baumlttre paring taumlmligen torra och lite magrare marker medan glasbjoumlrken klarar sig jaumlmfoumlrelsevis bra paring vaumlxtplatser daumlr syretillgaringngen aumlr begraumlnsad saringsom varingtmarker torvmarker och styvare lera I baringda fallen blir naturligtvis tillvaumlxten laumlgre aumln vid opti-mala foumlrharingllanden

Bjoumlrkar tycks taringla sura markfoumlrharingllanden Varingrtbjoumlrk har till exempel visat sig taringla pH-vaumlrden i marken paring under 45

5 Cameron AD 1996 Managing birch woodlands for the production of quality timber Forestry 69 357ndash371

Saringvaumll glas- som varingrtbjoumlrk aumlr pionjaumlrer som aumlr anpassade till att oumlverleva i ett landskap paringverkat av skogsbrand Daumlr kan de dra nytta av sin goda frouml-spridning och sin foumlrmaringga att skjuta skott fraringn stambasen Bjoumlrken brukar vara foumlrst paring plats paring foumlryngringsytor och paring oumlvergiven jordbruksmark Bjoumlr-karna vaumlxer fort i ungdomen en vanlig egenskap hos pionjaumlrtraumldslag och naringr

sin slutliga houmljd oftast drygt 25 m foumlre 80 aringrs aringlder6

6 Lagerberg T 1972 Kompendium i Traumldkaumlnnedom II Loumlvtraumld amp Vaumlxtgeografi Omarbetning av H Sjoumlrs Skogshoumlgskolans kompendiekommitteacute Stockholm 111 s

Bjoumlrkarna kraumlver mycket utrymme om de som individer ska utvecklas snabbt och till fullo Konkurrens mellan traumld intraumlder snabbt och leder till att traumlden tappar groumlnkrona och daumlrmed tillvaumlxtkapacitet Glasbjoumlrken anses klara av att vaumlxa i taumlta bestaringnd naringgot baumlttre aumln varingrtbjoumlrk

Produktion Medeltillvaumlxten hos varingrtbjoumlrk ligger som houmlgst paring strax oumlver 10 m3sk ha-1 aringr-1 foumlr omloppstider paring 30ndash60 aringr (tabell LOuml2) under nordeuropeiska foumlrharingllan-den Detta motsvarar ungefaumlr 5 ton TS av stamvirke om veddensiteten antas vara ca 500 kg m-3 Den houmlgsta loumlpande tillvaumlxten som uppmaumltts ligger paring omkring 18 m3sk ha-1 aringr-1 78

7 Braastad H 1967 Produksjonstabeller for bjoslashrk Meddelelser fra Det Norske Skogforsoslashksvesen 22 265ndash365 8 Sonesson J Albrektson A amp Karlsson A 1994 Bjoumlrkens produktion paring nedlagd jord-bruksmark i Goumltaland och Svealand SLU Inst f skogsskoumltsel Arbetsrapport nr 88 Umearing 31 s

Tabell LOuml2 Under sydsvenska foumlrharingllanden uppskattad maximal stammedelproduk-tion foumlr olika loumlvtraumldsarter paring goda staringndorter men utan extra tillfoumlrsel av naumlring Tabellen aumlr till stora delar haumlmtad fraringn Dahlberg m fl 9

9 Dahlberg A Egnell G Bergh J Rytter L amp Westling O 2006 Miljoumleffekter av skogs-braumlnsleuttag och askaringterfoumlring i Sverige ndash En syntes av Energimyndighetens forskningspro-gram 1997 till 2004 Energimyndigheten Rapport ER200644 Eskilstuna 211 s

Art Volym (m3sk ha-1 aringr-1) Vikt (ton TS ha-1 aringr-1) Glasbjoumlrk 6ndash7 35 Varingrtbjoumlrk ca 10 ca 5 Klibbal 10ndash15 3ndash5 Graringal 15ndash20 5ndash7 Asp ca 12 4ndash5 Hybridasp 20ndash25 7ndash9 Hybridpoppel 25ndash30 9ndash10 Salix 10 i praktisk odling

Varingrtbjoumlrk vaumlxer baumlttre aumln glasbjoumlrk paring frisk mark Koivisto10 uppskattade att glasbjoumlrkens medelproduktion var ungefaumlr 75 av varingrtbjoumlrkens och Hytoumlnen m fl11 bedoumlmde motsvarande siffra till 67 Paring fuktig och organisk mark tycks daumlremot baringda arterna producera ungefaumlr lika mycket12

10 Koivisto P 1959 Growth and yield tables Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 51(8) 1ndash49 11 Hytoumlnen J Saramaumlki J och Niemistouml P 2014 Growth stem quality and nutritional status of Betula pendula and Betula pubescens in pure stands and mixtures Scandinavian Journal of Forest Research 27 438ndash448 12 Karlsson A Albrektson A amp Sonesson J 1997 Site index and productivity of artificial-ly regenerated Betula pendula and Betula pubescens stands on former farmland in southern and central Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 12 256ndash263

Houmljdutvecklingskurvor daumlr staringndortsindex kan bedoumlmas foumlr bjoumlrkbestaringnd finns tillgaumlngliga De kurvor som utarbetades av Fries13 foumlr varingrtbjoumlrk i Svea-land och soumldra Norrland har sedermera ersatts med mer generella bjoumlrkkur-vor14 daumlr baringda bjoumlrkarterna ingaringr foumlr hela landet (figur LOuml3) I en norsk un-dersoumlkning framkom stora likheter mellan olika nordiska tillvaumlxtmodeller foumlr bland annat bjoumlrk och slutsatsen var att det boumlr garing att ta fram gemensamma nordiska modeller foumlr olika traumldslag15 Foumlr att relatera houmljdutvecklingskurvor-na till staringndortens bonitet (ideal medelproduktion) gaumlller ungefaumlr B18 ndash 25 B22 ndash 49 B26 ndash 67 m3sk ha-1 aringr-1

13 Fries J 1964 Varingrtbjoumlrkens produktion i Svealand och soumldra Norrland Studia Forestalia Suecica 14 1ndash227 14 Eriksson H Johansson U amp Kiviste A 1997 A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 12 149ndash156 15 Andreassen K amp Oumlyen B-H 2011 Comparison of selected Nordic stand growth models for Norway spruce Scots pine and birch Forestry Studies 55 46ndash59

0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Oumlvr

e houml

Broumlsthoumljdsaringlder aringr

Figur LOuml3 Houmljdutvecklingskurvor foumlr varingrt- och glasbjoumlrk i Sverige Referensaringldern aumlr 50 aringr i broumlsthoumljd Streckade delar av kurvorna betyder att extrapoleringar utfoumlrts16

16 Kaumllla Eriksson H Johansson U amp Kiviste A 1997 A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 12 149ndash156

Ofta foumlrsoumlker man jaumlmfoumlra produktionen paring samma mark foumlr olika traumldslag Bjoumlrk jaumlmfoumlrs vanligen med gran Resultaten av olika jaumlmfoumlrelser varierar Fries17 bedoumlmde att varingrtbjoumlrk i medeltal producerar 81ndash87 av granens pro -duktion i Svealand och soumldra Norrland I Norge kom Braastad18 fram till att varingrtbjoumlrk producerar 70ndash100 av vad gran foumlrmaringr I en senare svensk stu

17 Fries J 1964 Varingrtbjoumlrkens produktion i Svealand och soumldra Norrland Studia Forestalia Suecica 14 1ndash227 18 Braastad H 1983 Forholdet mellom hoslashydebonitet og produksjonsevne for gran furu og bjoslashrk paring samme voksested Aktuelt fra Statens fagtjeneste for landbruket 1983(3) 50ndash59

die19 uppskattas bjoumlrkens produktion till 40ndash60 av granens men haumlr goumlrs ingen aringtskillnad paring varingrt- och glasbjoumlrk och dessutom jaumlmfoumlrs naturligt foumlr-yngrad bjoumlrk med planterad gran Oslashyen och Tveite20 beraumlknade att glasbjoumlrk producerar 23ndash52 av granens volym och 60ndash70 av tallens

19 Ekouml P-M Johansson U Petersson N Bergqvist J Elfving B amp Frisk J 2008 Cur-rent growth differences of Norway spruce (Picea abies) Scots pine (Pinus sylvestris) and birch (Betula pendula and Betula pubescens) in different regions in Sweden Scandinavian Journal of Forest Resaerch 23 307ndash318 20 Oslashyen B-H amp Tveite B 1998 En sammenligning av hoslashydebonitet og produksjonsevne mellom ulike treslag paring samme voksested i Vest-Norge Rapport fra skogforskningen 1598 1ndash32

Det aumlr tydligt att volymproduktionen aumlr laumlgre foumlr bjoumlrk aumln foumlr gran paring samma typ av staringndort men det aumlr ocksaring uppenbart att bjoumlrk har houmlgre ved-densitet aumln gran21 vilket minskar skillnaden i produktion om man anvaumlnder vikt istaumlllet foumlr volym

21 Rytter L 2004 Produktionspotential hos asp bjoumlrk och al ndash en litteraturstudie oumlver moumlj-ligheter till och konsekvenser av biomassa- och gagnvirkesuttag Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 62 s

Det finns stora moumljligheter att goumlra ett effektivt genetiskt urval riktat mot tillvaumlxt och kvalitet hos varingrtbjoumlrk och sannolikt aumlven glasbjoumlrk Det svenska foumlraumldlingsprogrammet foumlr varingrtbjoumlrk har bland annat resulterat i en froumlplan-tage i soumldra Sverige som ger plantor med ungefaumlr 15 houmlgre tillvaumlxt och baumlttre stamkvalitet aumln vanligt bestaringndsfrouml22

22 Rosvall O Jansson G Andersson B Ericsson T Karlsson B Sonesson J amp Stener L-G 2001 Genetiska vinster i nuvarande och framtida froumlplantager och klonblandningar SkogForsk Redogoumlrelse nr 1 Uppsala 41 s

Vad anvaumlnds bjoumlrken till Bjoumlrkvirket aumlr haringrt och tungt och har en god boumljstyrka vilket goumlr att det aumlr laumlmpligt som raringvara foumlr plywoodindustrin och som golv- och moumlbeltrauml Men det har maringnga andra anvaumlndningsomraringden Det har foumlr det mesta funnits god avsaumlttning foumlr bjoumlrktimmer av god kvalitet Det aumlr marginell skillnad mel-lan virket fraringn glas- respektive varingrtbjoumlrk Glasbjoumlrken anses dock ha rakare fiberriktning och foumlredras daumlrfoumlr i vissa sammanhang Bjoumlrktimmer liksom bjoumlrkfaneacuter har betalats bra vilket har varit viktigt foumlr att faring loumlnsamhet i bjoumlrkskogsbruk

Bjoumlrkvirket aumlr aumlven eftertraktat som massaved Fibern aumlr betydligt kortare aumln granfibern (1ndash15 mm jaumlmfoumlrt med drygt 35 mm) vilket innebaumlr att drag- och rivharingllfastheten aumlr laumlgre hos bjoumlrkmassan Men den har houmlgre opacitet (ogenomsynlighet) och ger mycket goda tryckegenskaper Bjoumlrkveden ger ocksaring ett houmlgre utbyte aumln barrved med nuvarande kokteknik daring den dels har houmlgre densitet och dels ger ett houmlgre utbyte per viktsenhet

Paring senare tid har bjoumlrk boumlrjat anvaumlndas foumlr att producera textilmassa saring kallad dissolvingmassa som bland annat anvaumlnds foumlr att producera tyg av viskos23

23 Se till exempel httpwwwsodracomsvMassaVara-massaprodukterTextilmassa

Bjoumlrken aumlr sedan laringngt tillbaka vaumllkaumlnd och uppskattad som braumlnnved Aumlven paring senare tid har folk uttalat sig lyriskt om bjoumlrkens foumlrtraumlfflighet foumlr detta ndash rdquoatt hugga lagom grov glasbjoumlrk en riktigt kall vinterdag aumlr ett rent noumljerdquo24

24 Drakenberg B 1991 Kompendium i skoglig loumlvtraumldskaumlnnedom SLU Institutionen foumlr staringndortslaumlra Umearing 74 s

Bjoumlrk anvaumlnds aumlven inom sloumljd och hobbyverksamhet Bjoumlrknaumlver har an-vaumlnts till bland annat taktaumlckning och anvaumlnds fortfarande till korgar och naumlversloumljd Naumlvertaumlkt medfoumlr att kambiezonen kan skadas och boumlr daumlrfoumlr en-dast ske paring traumld som ska avverkas Masurbjoumlrk aumlr en form som faringtt fiberstoumlr-ningar i veden men som utbildar vackra moumlnster som aumlr populaumlra i moumlbler och sloumljdartiklar

Vanliga skador och problem I stort sett alla loumlvtraumldslag liksom ett flertal barrtraumld riskerar att faring bety-dande betes- och fejningsskador i viltrika trakter Bjoumlrk aumlr inget undantag utan faringr betraktas som normalt attraktiv foumlr viltet vilket inverkar negativt paring virkeskvaliteten25

25 Haumlrkoumlnen S Pulkkinen A amp Heraumljaumlrvi H 2009 Wood quality of birch (Betula spp) trees damaged by moose Alces 45 67ndash72

Naumlr det gaumlller insektsskador aumlr det framfoumlr allt unga bjoumlrkar som ibland kalaumlts av diverse insektsarter Ett specifikt insektsproblem foumlr bjoumlrk aumlr bjoumlrk-bastflugan (Phytobia betulae) vars larver missfaumlrgar saringgbart virke Skadorna syns oftast paring solexponerade traumld Baringlgetingar (Vespa rabo) och klubbhorns-steklar (Cimbicidae) kan foumlrsaumlmra kvaliteten hos bjoumlrk i bestaringnd daumlr de kalauml-ter toppskotten vilket leder till kroumlkar och flerstammighet Bjoumlrksplintborren (Scolytus ratzeburgi) angriper foumlrsvagade bjoumlrkar Den foumlrorsakar bland an-nat vertikala rader med haringl i barken

Vissa aringr aumlr bjoumlrkrost (Melampsoridum betulinum) vanlig paring bjoumlrkarnas blad Bjoumlrkarna tappar de gulnande bladen tidigare men tar normalt inte ska-da av detta aumlven om motstaringndskraft och tillvaumlxt tillfaumllligt saumltts ned Graumlsrika planteringar kan drabbas av basflaumlcksjuka som beror paring svampangrepp av bland annat Godronia multispora och Fusarium spp och som i vissa fall kan leda till att plantor doumlr

Arter Slaumlktet Populus har en inhemsk representant i Sverige den europeiska aspen (Populus tr emula L) Den finns allmaumlnt spridd oumlver landet och foumlrekommer aumlven oumlver hela Europa och stora delar av norra Asien Det aumlr emellertid inte ovanligt att man traumlffar paring andra poppelarter i Sverige Dessa aumlr dock impor-terade fraringn Europa Nordamerika eller Asien De vanligaste aumlr svartpopplar (P nigra L P deltoides Marshall) balsampopplar (P balsamifera L P tri-chocarpa T amp G) och vitpoppel (P alba L) samt hybrider mellan dem Det aumlr framfoumlrallt i bebodda trakter och i anslutning till aringkermarker som dessa brukar finnas Dickmann och Kuzovkina26 beskriver utfoumlrligt systematiken och arterna inom slaumlktet Populus Det finns aumlven en asphybrid som aumlr en korsning mellan europeisk asp och nordamerikansk asp (P tremuloides Mi-chx) Denna hybridasp (P tremula L x P tremuloides Michx) aumlr ett laumlmp-ligt alternativ till odling av vanlig asp daring den vaumlxer betydligt baumlttre men foumlr oumlvrigt aumlr mycket likartad

26 Dickmann DI amp Kuzovkina J 2014 Poplars and willows of the world with emphasis on silviculturally important species In Isebrands JG amp Richardson J (eds)Poplars and Willows Trees for Society and the Environment FAO and CABI Rome amp Boston s 8ndash91

Aspen kaumlnns laumltt igen paring de runda mogna (adulta) bladen med grov mjuktandning (figur LOuml4) De unga (juvenila) bladen aumlr daumlremot triangulaumlra Bladskaften aumlr platta vilket foumlrklarar varfoumlr det rasslar i kronan naumlr det blaring-ser Aspen har inledningsvis en slaumlt groumlnaktig bark som saring smaringningom blir mer graring och skorpartad

Figur LOuml4 Aspens unga stam och juvenila blad (t v) samt aumlldre stam och adulta blad (t h) Foto Lars Rytter

Ekologiska krav Aspen aumlr en typisk pionjaumlr med snabb tillvaumlxt i ungdomen (de foumlrsta 20 aringren) och jaumlmfoumlrelsevis kort ekonomisk omloppstid Asp foumlredrar goda staringndorter saringsom finjordshaltig moraumln med oumlversilande vatten och mark-pH paring omkring 527 men klarar aumlven saumlmre staringndorter Markkraven paringminner i stor utstraumlck-ning om granens Ett tecken paring att aspen maringr bra aumlr att den groumlnaktiga bar-ken beharinglls upp till houmlg aringlder och foumlr att detta ska ske behoumlver marken vara av minst laringgoumlrttyp28

27 Lu E-Y amp Sucoff EI 2001 Responses of Populus tremuloides seedlings to solution pH and calcium Journal of Plant Nutrition 24 15ndash28 28 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s

Eftersom rotskott aumlr den vanligaste foumlryngringsformen foumlr asp uppstaringr ofta mindre traumldslagsrena aspbestaringnd eller dungar som bestaringr av en eller ett faringtal kloner

Asparna tycks taringla ljuskonkurrens baumlttre aumln bjoumlrk29 och taringl daumlrfoumlr ocksaring att staring naringgot taumltare Dessutom verkar asp ha god foumlrmaringga att skikta sig

29 Rytter L 2013 Growth dynamics of hardwood stands during the precommercial thinning phase ndash Recovery of retained stems after competition release Forest Ecology and Manage-ment 302 264ndash272

Produktion Den vanliga aspens medeltillvaumlxt kan naring upp till ungefaumlr 12 m3sk ha-1 aringr-1 paringgoda marker (tabell LOuml2) Den houmlgsta nivaringn som presenterats foumlr rdquonormalrdquo skogsodling ligger paring knappt 15 m3sk ha-1 aringr-130 Nivaringn aumlr saringlunda naringgot houml-gre aumln foumlr varingrtbjoumlrk men daring virket aumlr laumlttare knappt 400 jaumlmfoumlrt med bjoumlr-kens ca 500 kg TS m-3 blir biomassaproduktionen naringgot laumlgre

30 Opdahl H 1992 Bonitet vekst og produksjon hos osp (Populus tremula L) i Soslashr-Norge Meddelelser fra Skogforsk 4411 1ndash44 NISK amp NLH Arings Norge

Tillvaumlxten hos hybridasp aumlr betydligt houmlgre aumln hos vanlig asp Det aumlldre odlingsmaterial som togs fram under 1950- och 60-talen har producerat drygt 15 m3sk ha-1 aringr-1 i medeltal31 medan det material som planterades under 1980-talet ger ungefaumlr 20 m3sk ha-1 aringr-1 3233 (figur LOuml5) Ett urval av klonerna fraringn 80-talet finns kommersiellt tillgaumlngliga och bedoumlms kunna houmlja nivaringn ytterligare upp mot 25 m3sk ha-1 aringr-134

31Elfving B 1986 Odlingsvaumlrdet av bjoumlrk asp och al paring nedlagd jordbruksmark i Sydsve-rige Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 586 31ndash41 32 Rytter L amp Stener L-G 2005 Productivity and thinning effects in hybrid aspen (Popu-lus tremula L x P tremuloides Michx) stands in southern Sweden Forestry 78 285ndash295 33 Rytter L amp Stener L 2014 Growth and thinning effects during a rotation period of hy-brid aspen in southern Sweden Scandinavian Journal of Forest Research (httpdxdoiorg 101080028275812014968202) 34 Stener L-G amp Karlsson B 2004 Improvement of Populus tremulatimes P tremuloides by phenotypic selection and clonal testing Forest Genetics 11 13ndash27

Tidigare 40-50 talet Froumlplantor

16 m3sk ha -1 aringr -1

Nyligen 80- talet

280 kloner 20 m3sk ha -1 aringr -1

I dag 00- talet 15 kloner

Figur LOuml5 Resultatet av det genetiska foumlraumldlingsarbetet paring hybridaspens produktion i soumldra Sverige Fraringn det inledande odlingsmaterialet har det visats att medeltillvaumlxten i bestaringnd paring baumlttre marker naringr ca 15 m3sk ha-1 aringr-1 Fraringn material utvalt under 1980-talet och som ofta finns i dagens odlingar kan man foumlrvaumlnta sig omkring 20 m3sk Daring man vaumlljer de 15 baumlsta klonerna vilket aumlr det odlingsmaterial som anvaumlnds idag vid nyanlaumlggning visar be-raumlkningar att man naringr ca 25 m3sk aringr-1 i medeltillvaumlxt35

35 Kaumllla Tullus A Rytter L Tullus T Weih M amp Tullus H 2012 Short-rotation for-estry with hybrid aspen (Populus tremula L times P tremuloides Michx) in Northern Europe Scandinavian Journal of Forest Research 27 10ndash29

Andra poppelarter och inte minst hybridpopplar har rapporterats producera aumlnnu mer stamvolym aumln hybridasp (tabell LOuml2) Ofta aumlr det siffror fraringn ut-landet som inte helt enkelt garingr att jaumlmfoumlra med varingra inhemska tillvaumlxtsiffror men det finns exempel fraringn Sverige daumlr medelproduktionen uppskattats till omkring 10 ton TS stamved ha-1 aringr-1 (gt25 m3sk ha-1 aringr-1)3637 Stener har ocksaring visat att vissa poppelkloner vaumlxer baumlttre aumln hybridasp paring samma lokal38

36 Christersson L 2010 Wood production potential in poplar plantations in Sweden Bio-mass and Bioenergy 34 1289ndash1299 37 Johansson T amp Karačić A 2011 Increment and biomass in hybrid poplar and some prac-tical implications Biomass and Bioenergy 35 1925ndash1934 38 Stener L-G 2004 Resultat fraringn sydsvenska klontester med poppel Skogforsk Arbetsrap-port nr 571 Uppsala 27 s

Houmljdutvecklingskurvor foumlr asp har utarbetats av Johansson39 i SverigeKurvorna (figur LOuml6) gaumlller foumlr asp oumlver hela Sverige Vid oumlversaumlttning av houmljdutvecklingskurvorna till staringndortens bonitet gaumlller ungefaumlr Asp11 ndash 20 Asp17 ndash 55 Asp23 ndash 111 m3sk ha-1 aringr-1

39 Johansson T 1996a Site index curves for European aspen (Populus tremula L) growing on forest land of different soils in Sweden Silva Fennica 30 437ndash458

0 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oumlvr

e houml

Totalaringlder aringr

Asp 11

Asp 17

Asp 23

Asp 29

Figur LOuml6 Houmljdutvecklingskurvor foumlr asp i Sverige Referensaringldern aumlr 40 aringrs totalaringlder Streckade delar av kurvorna betyder att extrapoleringar ut-foumlrts40

40 Kaumllla Johansson T 1996a Site index curves for European aspen (Populus tremula L) growing on forest land of different soils in Sweden Silva Fennica 30 437ndash458

Foumlr slaumlktet Populus aumlr det allmaumlnt foumlrekommande att odlingar aumlven anlaumlggs och drivs som skottskogsbruk med houmlga stamantal och korta omloppstider Produktionssiffrorna blir daring mycket houmlga Liesebach m fl41 rapporterade foumlr hybridasp en medelproduktion av ovanjordisk biomassa paring oumlver 12 ton TS ha-1 aringr-1 under en 10-aringrsperiod Rytter42 uppmaumltte en medelproduktion paring 95 ton TS vedbiomassa ha-1 aringr-1 de fyra foumlrsta aringren efter avverkning av foumlregaring-ende traumldgeneration med hybridasp Lee43 och Pontailler m fl44 rapporterade oumlver 20 ton TS foumlr hybridpoppel som ett medeltal oumlver flera korta omlopps-tider medan man i en italiensk studie45 erhoumlll houmlgsta produktion (gt16 ton TS ha-1 aringr-1) vid 3-aringriga omdrev med poppel

41 Liesebach M Wuehlisch G von amp Muhs H-J 1999 Aspen for short-rotation coppice plantations on agricultural sites in Germany Effects of spacing and rotation time on growth and biomass production of aspen progenies Forest Ecology and Management 121 25ndash39 42 Rytter L 2006 A management regime for hybrid aspen stands combining conventional forestry techniques with early biomass harvests to exploit their rapid early growth Forest Ecology and Management 236 422ndash426 43 Lee DK 1988 Leaf biomass yield and coppice growth of poplar hybrids Swedish Uni-versity of Agricultural Sciences Energy Forestry Project Report No 44 Uppsala 21 s 44 Pontailler JY Ceulemans R amp Guittet J 1999 Biomass yield of poplar after five 2-year coppice rotations Forestry 72 157ndash163 45 Nassi o di Nasso N Guidi W Ragaglini G Tozzini C amp Bonari E 2010 Biomass production and energy balance of a 12-year-old short-rotation coppice poplar stand under different cutting cycles GCB Bioenergy 2 89ndash97

Vad anvaumlnds aspen till Aspveden aumlr laumltt och naumlstan vit med korta fibrer Den laumlmpar sig vaumll foumlr framstaumlllning av pappersmassa daumlr dess egenskaper foumlr tillverkning av houmlg-kvalitativt tryckpapper uppskattas46

46 Laipio M 1997 Galerie Fine starts a renaissance in aspen use ndash Metsauml-Serlarsquos new paper saves users money Finnish Business Report 6ndash97 26ndash27

Virket aumlr ocksaring mjukt elastiskt och poroumlst Det garingr laumltt att impregnera och ytbehandla Daumlrfoumlr anvaumlnds det vid framstaumlllning av plywood och framfoumlrallt vid tillverkning av taumlndstickor Aspvirket anvaumlnds ocksaring inom konsthantver-ket till bland annat modellbyggeri korgar och traumlsniderier

Aspvirket garingr dessutom mycket bra att anvaumlnda som panel baringde in- ochutvaumlndigt (figur LOuml7) och inte minst i bastun Detta har inte varit ett vanligt anvaumlndningsomraringde i Sverige men asppanel aumlr en vaumllkaumlnd produkt i Nor-ge47 Anledningen till att asp anvaumlnds i liten utstraumlckning i Sverige kan bland annat vara att utbudet och kvaliteten aumlr ojaumlmna naringgot som definitivt hindrar en industriell satsning

47 Frivold LH (ed) 1988 Osp i husbyggingen Norges landbrukshoslashgskole Arings 26 s

I framtiden aumlr det troligt att virke fraringn slaumlktet Populus kommer att anvaumln-das till helt andra produkter aumln hittills Foumlrsoumlk paringgaringr bland annat foumlr att ini-tiera och foumlrbaumlttra anvaumlndningen av poppelvirke i braumlnslesektorn484950

48 Falk M 2008 Tyst Groumln Effektiv Drivs framtidens bil med el fraringn poppelplantager SkogsVaumlrden 22008 6ndash7 49 Sannigrahi P amp Ragauskas AJ 2010 Poplar as a feedstock for biofuels A review of compositional characteristics Biofuels Bioproducts amp Biorefining 4 209ndash226 50 Gonzaacutelez-Garciacutea S Moreira MT Feijoo G amp Murphy RJ 2012 Comparative life cycle assessment of ethanol production from fast-growing wood crops (black locust euca-lyptus and poplar) Biomass and Bioenergy 39 378ndash388

Figur LOuml7 Ytterpanel av asp Foto Traumlcentrum Naumlssjouml

Vanliga skador och problem Aspens stoumlrsta skadeproblem aumlr dess begaumlrlighet foumlr aumllg och raringdjur Betning och barkflaumlkning kan paring sina staumlllen vara mycket vanligt och allvarligt51 Ge-nerellt sett rekommenderas daumlrfoumlr staumlngsel Paring mullrik mark och mark med mycket graumlsvegetation foumlrekommer sorkskador

51 Haumlrkoumlnen S Eerikaumlinen K Laumlhteenmaumlki R amp Heikkilauml R 2008 Does moose brows-ing threaten European aspen regeneration in Koli National Park Finland Alces 44 31ndash40

Aspen aumlr frosthaumlrdig men angrips ofta av svamp och insekter Angrepp av svampen Entoleuca mammata (tidigare Hypoxylon mammatum) aumlr vanliga och visar sig som stamkraumlfta Ett liknande angrepp paring grenar kallas kron-brand och brukar haumlnfoumlras till Leucostoma niveum men kan ocksaring vara orsa-kad av Entoleuca Vid foumlraumldlingsarbetet med hybridasp vaumlljer man foumlljaktli-gen ut kloner som visar motstaringndskraft mot svampangrepp52 Aspskorv (Ven-turia macularis) kan foumlrorsaka vissnesjuka paring unga aspar Aspen aumlr ocksaring mellanvaumlrd foumlr knaumlckesjuka (Melampsora pinitorqua) som foumlrorsakar stora skador paring tall men hybridaspen aumlr mindre mottaglig foumlr sjukdomen varfoumlr en satsning paring hybriden inte oumlkar risken foumlr knaumlckesjuka paring tall53 Hos popplar aumlr aumlven bladrost Melampsora ett vanligt problem som saumltter ned tillvaumlxt och vitalitet

52 Stener L-G amp Karlsson B 2004 Improvement of Populus tremula times P tremuloides by phenotypic selection and clonal testing Forest Genetics 11 13ndash27 53 Bernhold A Fjellborg Aring Loumlfstrand M Kassfeldt E amp Hansson P 2009 Aspsly sprider mer knaumlckesjuka aumln stora naturvaringrdsaspar ndash och hybridasp aumlr mindre infekterad aumln inhemsk asp SLU Fakta Skog nr 2 Uppsala 4 s

Aspglansbaggens (Chrysomela populi) larver kan ibland kalaumlta unga aspar och stoumlrre respektive mindre aspvedbocken (Saperda carcharias respektive S populnea) foumlrorsakar garingngar i centrum av och ansvaumlllningar paring stam res-pektive grenar paring yngre aspar Detta kan medfoumlra roumlta och att stam eller gre-nar knaumlcks

Aumlldre traumld drabbas ocksaring av stamroumlta Problemet torde dock minska avse-vaumlrt vid aktiv aspskoumltsel med omloppstider paring 50ndash60 aringr eller paring 20ndash30 aringr foumlr hybridasp och poppel

Arter Alarna tillhoumlr liksom bjoumlrkarna familjen Betulaceae och aumlr extrema pi-onjaumlrtraumld I Sverige finns naturligt tvaring arter klibbal (Alnus glutinosa [L] Gaertn) och graringal (A incana [L] Moench) De skiljs laumlttast aringt genom att klibbalen har urnupna bladtoppar medan graringalen har spetsiga blad (figur LOuml8) Dessutom bildar klibbalen skorpbark redan i tidig aringlder medan graringal har en relativt slaumlt graring bark hela livet ut

Klibbalen finns huvudsakligen i Goumltaland och Svealand men foumlrekom-mer sporadiskt aumlven laumlngs Norrlandskusten Graringalen har en nordligare foumlre-komst och paringtraumlffas allmaumlnt i Norrland och Svealand men dessutom aumlven i inre Goumltaland Foumlrekomsten av respektive art avsloumljar ocksaring hur de invand-rat till varingrt land Klibbalen har kommit soumlderifraringn medan graringalen invandrat fraringn nordost Hos alarna blir sjaumllva traumlden

inte saumlrskilt gamla klibbalen saumlllan mer aumln 120 aringr och graringalen knappast aumlldre Daumlremot kan stubbarna aringtminstone av klibbal bli gamla och vaumlrde-fulla foumlr den biologiska maringngfalden De kallas socklar och kan naring avsevaumlr-da dimensioner I Norrland laumlr alarna kunna bli aumlldre aumln vad som angivits ovan

Figur LOuml8 Stam och blad av klibbal (t v) och graringal (t h) Foto Lars Rytter (klibbal) C Fries (graringal)

Korsningar mellan de baringda alarterna och aumlven med den nordamerikanska roumlda-len (A rubra Bong) har visat god tillvaumlxt hos vissa korsningar5455 Kunskapen om hybriderna aumlr emellertid begraumlnsad och de har aumlnnu inte kommit ut till kommersiell anvaumlndning

54 Stener L-G 2007 Utvaumlrdering av sydsvenska avkommefoumlrsoumlk med klibbal Skogforsk Arbetsrapport nr 649 Uppsala 43 s 55 Stener L-G 2013 Plustraumldskloner av klibbal Skogforsk Avelsvaumlrden nr 144 Uppsala 24 s

Alarna ordnar sitt kvaumlve sjaumllva Till skillnad fraringn alla andra av varingra naturligt foumlrekommande traumld har alar foumlrmaringgan att foumlrse sig sjaumllva med kvaumlve fraringn luften Detta sker i symbios med en aktinomycet (bakterie) fraringn slaumlktet Frankia Paring alarnas roumltter utbildas knoumllar (figur LOuml9) i vilka kvaumlvebindningen sker Symbiosen aumlr till nytta foumlr baringda parter daring aktinomyceten faringr energi i form av kolhydrater fraringn alen och alen faringr tillgaumlngligt kvaumlve fraringn aktinomyceten Storleken av kvaumlvefixeringen varierar men kan uppgaring till ca 100 kg N ha-1 aringr-1 foumlr varingra inhemska alarter5657 Storleken paring fixeringen av luftens kvaumlvemolekyler indikerar att alarna kan betraktas som sjaumllvfoumlrsoumlrjande paring kvaumlve Det tycks som om alla alarter lever i symbios med Frankia58 och dessutom att de flesta traumldindivider blir infekte-rade Vid odling i plantskola boumlr man dock foumlr saumlkerhets skull foumlrse plantorna med Frankia innan de planteras ut

56 Binkley S 1981 Nodule biomass and acetylene reduction rates of red alder and Sitka alder on Vancouver Island BC Canadian Journal of Forest Research 11 281ndash286 57 Rytter L 1996 Grey alder in forestry a review Norwegian Journal of Agricultural Sci-ences Supplement No 24 61ndash78 58 Bond G 1976 The results of the IBP survey of root-nodule formation in non-leguminous angiosperms In Nutman PS (ed) Symbiotic Nitrogen Fixation IBP 7 Cambridge Univer-sity Press London s 443ndash474

Figur LOuml9 Kvaumlvefixerande rotknoumll hos klibbal Foto Lars Rytter

En effekt av den goda kvaumlvefoumlrsoumlrjningen aumlr att kvaumlve ej behoumlver retranslo-keras fraringn bladen paring houmlsten Foumlljaktligen faumllls bladen groumlna hos saringvaumll klibbal som graringal

De houmlga produktionsoumlkningar som erharinglls genom goumldsling och samti-digt de houmlga kostnader detta foumlr med sig goumlr att man foumlrsoumlkt kvaumlvegoumldsla skogsbestaringnd genom att samodla al med ett annat traumldslag Detta har gi-vit oumlkad tillvaumlxt men samtidigt medfoumlrt problem med konkurrens mellan

arterna596061 Det kraumlvs att alarna foumlrblir i det dominerande kronskiktet i till-raumlckligt antal om de ska kunna bidra till kvaumlvefoumlrsoumlrjningen samtidigt som det andra traumldslaget maringste ges plats att utvecklas Daumlrfoumlr har denna typ av samodling aumlnnu inte blivit naringgot vanligt odlingsalternativ

59 Burgess D amp Hendrickson O 1988 Early development of poplar and willow clones interplanted with alder Proceedings of the 10th North American Forest Biology Workshop Physiology and Genetics of Reforestation Vancouver BC July 10-12 1988 s 212ndash219 60 Melzer EW 1990 Planting of Alnus incana (L) Moench for melioration of old pine stand on poor sites Forstarchiv 61 234ndash237 Paring tyska 61 Moffat AJ Roberts CJ McNeill JD 1989 The use of nitrogen-fixing plants in forest reclamation Forestry Commission Research Division Research Information Note 158 Wrecclesham Surrey 3 s

Ekologiska krav Klibbal kraumlver god vattentillgaringng paring naumlringsrika och mullrika jordar foumlr att baumlst komma till sin raumltt Den vaumlxer bra paring mycket fuktiga marker och taringl aumlven att marken tidvis aumlr oumlversvaumlmmad Graringal behoumlver inte lika fuktiga marker som klibbal aumlven om den foumlredrar fuktiga och naumlringsrika lokaler Den kan ocksaring vaumlxa paring magrare och torrare marker Aringtminstone graringalen taringl pH-vaumlrden i marken paring ner till 4 utan att det negativt paringverkar tillvaumlxten62 Graringal har laumlgre krav paring temperatur och vattentillgaringng aumln klibbal men taringl inte i samma utstraumlckning staringende vatten med begraumlnsad tillgaringng paring syre

62 Ericsson T amp Lindsjouml I 1981 Tillvaumlxtens pH-beroende hos naringgra energiskogsarter SLU Projekt energiskogsodling Teknisk Rapport nr 11 Uppsala 7 s

Baringda alarterna aumlr pionjaumlrtraumld och daumlrmed ljuskraumlvande De kraumlver daumlrfoumlr en tidig fristaumlllning foumlr att kunna utvecklas till grova traumld

Produktion En jaumlmfoumlrelse av tillvaumlxten mellan klibbal och graringal visar att graringalen vaumlxer snabbare i ungdomen upp till ca 25 aringrs aringlder Daumlrefter tycks klibbal ha en mer utharingllig tillvaumlxt63 Tillvaumlxtnivaringn paring goda marker vid konventionellt skogsbruk verkar ligga paring drygt 10 m3sk ha-1 aringr-164 Klibbalens omloppstid har uppskattats till ca 50 aringr och med tanke paring graringalens snabbare ungdomstillvaumlxt torde dess omloppstid bli kortare Aring andra sidan aumlr det sannolikt att aumlven klibbalens om-loppstid kan kortas om den skoumlts och daumlrmed kan utvecklas baumlttre I litteratur fraringn senare aringr foumlreslarings en omloppstid paring 15ndash20 aringr foumlr graringal daring odlingen inriktas paring energived656667

63 Ljunger Aring 1972 Artkorsning och polyploidfoumlraumldling inom slaumlktet Alnus Skogshoumlgsko-lan Inst f Skogsgenetik Stockholm 71 s 64 Rytter L 2004 Produktionspotential hos asp bjoumlrk och al ndash en litteraturstudie oumlver moumlj-ligheter till och konsekvenser av biomassa- och gagnvirkesuttag Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 62 s 65 Aosaar J Varik M amp Uri V 2012 Biomass production potential of grey alder (Alnus incana (L) Moench) in Scandinavia and Eastern Europe A review Biomass and Bioenergy 45 11ndash26 66 Tullus H Tullus A amp Rytter L 2013 Short-rotation forestry for supplying biomass for energy production In Forest BioEnergy Production (Kellomaumlki S Kilpelaumlinen A amp Alam Aeds) pp 39ndash56 Springer Science+Business Media New York 67 Uri V Aosaar J Varik M Becker H Ligi K Padari A Kanal A amp Lotildehmus K 2014 The dynamics of biomass production carbon and nitrogen accumulation in grey alder (Alnus incana (L) Moench) chronosequence stands Forest Ecology and Management 327 106ndash117

Alslaumlktet har visat sig vara houmlgproduktivt i skottskogsbruk Medeltillvaumlxt foumlr saringdan graringalskog har naringtt 8ndash9 ton TS stamved ha-1 aringr-16869 Taumlta klibbalbestaringnd har uppvisat liknande tillvaumlxtnivaringer

68 Rytter L 2004 Produktionspotential hos asp bjoumlrk och al ndash en litteraturstudie oumlver moumlj-ligheter till och konsekvenser av biomassa- och gagnvirkesuttag Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 62 s 69 Aosaar J Varik M amp Uri V 2012 Biomass production potential of grey alder (Alnus incana (L) Moench) in Scandinavia and Eastern Europe A review Biomass and Bioenergy 45 11ndash26

Houmljdutvecklingskurvor har utvecklats foumlr baringde klibbal (figur LOuml10) och graringal (figur LOuml11)70 Kurvorna gaumlller foumlr hela landet daumlr respektive art foumlre-kommer Vid oumlversaumlttning av houmljdutvecklingskurvorna till staringndortens bonitet gaumlller foumlr klibbal ungefaumlr H4016 ndash 45 H4019 ndash 65 H4023 ndash 85 m3sk ha-1 aringr-1

70 Johansson T 1999 Site index curves for common alder and grey alder growing on differ-ent types of forest soil in Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 14 441ndash453

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Oumlvr

oumljd

Figur LOuml10 Houmljdutvecklingskurvor foumlr klibbal i Sverige Referensaringldern aumlr 40 aringr som totalaringlder Streckade delar av kurvorna betyder att extrapoleringar utfoumlrts71

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oumlvr

e houml

Figur LOuml11 Houmljdutvecklingskurvor foumlr graringal i Sverige Referensaringldern aumlr 40 aringr som totalaringlder Streckade delar av kurvorna betyder att extrapole-ringar utfoumlrts72

72 Kaumllla Johansson T 1999 Site index curves for common alder and grey alder growing on different types of forest soil in Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 14 441ndash453

Vad anvaumlnds alen till Alvirket aumlr laumltt veddensiteten ligger vanligen i intervallet 350ndash370 kg TS m-3 foumlr baringda arterna73 och det aumlr laumltt att bearbeta Daumlrfoumlr har det anvaumlnts till husharingllsfoumlremaringl traumltofflor traumlsnickerier och traringdrullar Det aumlr huvudsakli-gen klibbal som nyttjats medan graringalvirket kan betraktas som en oanvaumlnd resurs En vaumllkaumlnd nisch foumlr klibbalved aumlr att anvaumlnda den vid roumlkning av stroumlmming Konjunkturerna foumlr saringgvirke av klibbal har varierat Paring slutet av 1980-talet var avsaumlttningsmoumljligheterna daringliga men har sedan dess blivit baumlttre Saringgtimmer av klibbal har kommit mer till anvaumlndning framfoumlrallt inom moumlbelindustrin Trenderna mellan moumlrkt och ljust virke slaringr emellertid haringrt speciellt som alvirket aumln saring laumlnge paring grund av sin roumlda faumlrg inte ses som en tillgaringng inom massaindustrin Bortsett fraringn den roumlda faumlrgen skulle emellertid alvirket passa utmaumlrkt till pappersmassa74 varfoumlr det aumlr viktigt att loumlsa problemen kring miljoumlvaumlnlig blekning

73 Rytter L 2004 Produktionspotential hos asp bjoumlrk och al ndash en litteraturstudie oumlver moumlj-ligheter till och konsekvenser av biomassa- och gagnvirkesuttag Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 62 s 74 Berggren H Christersson L Fineman J Hulteberg A Sjunnesson S amp Werner M 1994 Svensk loumlvvedsraringvara ndash en foumlrstudie En analys finansierad av SLF NUTEK och SJFR 56 s

Vanliga skador och problem Alarna betas saumlllan av vilt daumlremot kan fejningsskador foumlrekomma De kan ocksaring drabbas av svampangrepp i yngre aringlder av grentorka (Cryptospora suffusa) men senare ocksaring av eldticka (Phellinius ignarius) och fnoumlsketicka (Fomes fomentarius) Dessa svampar ger roumlta i stammen

Hubbes75 redovisade sjukdomar och risker inom alslaumlktet De allvarligaste ansaringgs vara rostsvamparna Melampsoridium alni och M betulinum Men de bedoumlmdes inte hota moumljligheterna att anvaumlnda al i snabbvaumlxande plantager aumln mindre i konventionellt skogsbruk

75 Hubbes M 1983 A review of the potential diseases of Alnus and Salix in energy planta-tions FEIEA PGrsquoBrsquo Biomass Growth and Production Report No 5 University of Toronto Canada 35 s

Sedan dess har en ny svampskada upptraumltt paring klibbal Den orsakas av Phytopthora och sprids laumlngs vattendrag Det aumlr en vissnesjuka som upptaumlck-tes paring al i England 199376 Den leder ofta till att traumlden saring smaringningom doumlr Den har paring senare tid spritt sig aumlven till Sverige och anses som mycket all-varlig och har daumlrfoumlr uppmaumlrksammats paring europeisk nivaring Klibbal anses vara mer mottaglig foumlr svampen aumln graringal

76 Webber J Gibbs J amp Hendry S 2004 Phytophthora disease of alder Forestry Com-mission Information Note 6 Edinburgh UK 6 s

Alarnas blad kan ibland aumltas av ett antal insekter fraumlmst alloumlvbaggen (Agelastica alni) En annan alspecialist aumlr alviveln (Cryptorrhynchus lapathi) vars larver lever i bast och bark

Foumlryngring Foumlryngring av skogsbestaringnd kan ske paring tre saumltt naturlig foumlryngring saringdd och plantering Den naturliga foumlryngringen kan i sin tur ske an-tingen reproduktivt med hjaumllp av froumln eller vegetativt i form av stubb- eller rotskott Foumlr de ordinaumlra loumlvtraumlden finns maringnga moumljligheter och de olika traumldslagen har olika foumlrutsaumlttningar

Bjoumlrk kan med framgaringng foumlryngras paring samtliga tre saumltt Det aumlr laumltt att foumlr-yngra den naturligt via frouml eller genom stubbskott Bjoumlrken producerar mycket frouml men froumlspridningen avklingar snabbt med avstaringndet fraringn froumltraumldet Eftersom stubbskott generellt sett faringr en saumlmre kvalitet aumln froumlplantor boumlr de senare gynnas Saringdd av bjoumlrk aumlr ocksaring en moumljlig metod paring saringvaumll skogs- som aringkermark Plantering ger moumljlighet att odla bra och vital bjoumlrk genom att an-vaumlnda foumlraumldlat odlingsmaterial Intresset foumlr att plantera bjoumlrk har emellertid varit laringgt under de senaste decennierna77 och det har varit vanligast att plan-tera bjoumlrk paring jordbruksmark Problem med viltskador aumlr en avgoumlrande faktor foumlr det laringga intresset Bjoumlrk aumlr det enda loumlvtraumld daumlr det finns lagkrav paring hur maringnga huvudplantor som skall finnas78 I allmaumlnhet aumlr kravet 2 000 plantor ha-1 men paring svaringrfoumlryngrad mark i norra Sverige sjunker kravet till 1 500 ha -1

77 Skogsstyrelsen 2014 Skogsstatistisk aringrsbok 2014 Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 363 s 78 Skogsstyrelsen 2011 Skogsstyrelsens foumlreskriftet och allmaumlnna raringd till Skogsvaringrdslagen Skogsstyrelsen SKSFS 201117 Joumlnkoumlping 45 s

Asp och poppel foumlryngras genom plantering eller vegetativ naturlig foumlryng-ring Aumlven om asp producerar stora maumlngder frouml aumlr naturlig foumlryngring ge-nom froumln eller froumlsaringdd inte att rekommendera eftersom grobarheten hos froumlet aumlr kortvarig och dessutom sprids froumlna under foumlrsommaren daring risken foumlr ut-torkning aumlr stor Naumlr nya marker ska beskogas anvaumlnds daumlrfoumlr plantor foumlr asp och hybridasp och plantor eller sticklingar foumlr poppel Daumlr det redan finns ett asp- eller hybridaspbestaringnd faringr man laumltt en ny och taumlt foumlryngring fraringn rotskott Hos poppel faringr man foumlrlita sig mer paring stubbskott aumlven om en del rotskott bru-kar skjuta upp

Al foumlryngras naturligt genom froumlspridning eller vegetativ skottskjutning Daring froumlna aumlr smaring med smaring naumlringsreserver aumlr det noumldvaumlndigt att de har kon-takt med mineraljorden och att marken foumlrblir fuktig Vid anlaumlggning av al paring ny mark brukar man daumlrfoumlr anvaumlnda plantering Om det redan finns al kan klibbal foumlryngras med stubbskott Graringal skjuter rotskott paring samma saumltt som asp och aumlr laumltt att foumlryngra i naumlsta generation

Odlingsmaterial

Allmaumlnt Om man har ekonomiska krav paring sitt skogsbruk aumlr det en sjaumllvklarhet att man vid skogsodling anvaumlnder baumlsta tillgaumlngliga genetiska material Det innebaumlr foumlr bjoumlrk och klibbal att plantorna har ursprung fraringn froumlplantager En froumlplan-tage aumlr sammansatt av ympar fraringn utvalda plustraumld med syfte att producera frouml foumlr plantodling till skogsbruket79

79 Se Skogsskoumltselserien del 19 Skogstraumldsfoumlraumldling wwwskogsstyrelsenseskogsskotselserien

En av de minst genetiskt sofistikerade froumlplantagerna utgoumlrs av ympar fraringn plustraumld som valts i bestaringnd (fenotypurval) Plustraumld kallas traumld som har vuxit baumlttre aumln omgivande traumld i bestaringndet De skall dessutom vara vitala och ha bra stamkvalitet (avseende rakhet och grenighet)

Traumldens fenotypiska egenskaper dvs de egenskaper vi kan se och bedoumlma aumlr ett resultat av saringvaumll genetiska som miljoumlbetingade effekter Exempelvis kan traumlden ha gynnats av att de vaumlxer paring en bra plats i bestaringndet ocheller av en gynnsam skogsskoumltsel Vid skogstraumldsfoumlraumldling skiljs de genetiskt bra traumlden ut fraringn dem som paringverkats kraftigt av miljoumln genom faumllttester De enskilda plustraumlden testas daring antingen genom sina avkommor dvs man skoumlr-dar frouml fraringn varje traumld eller genom kloning dvs man goumlr genetiskt identiska kopior av varje plustraumld Testmaterialet planteras i flera faumlltfoumlrsoumlk inom det taumlnkta anvaumlndningsomraringdet Genom maumltresultat av till exempel houmljd diame-ter skador och stamkvalitet kan man skatta plustraumldens genetiska egenskaper och vaumllja de som kombinerar houmlg tillvaumlxt med bra stamkvalitet och vitalitet(figur LOuml12)

Froumlplantager med genetiskt testade plustraumld ger ett baumlttre odlingsmaterial aumln de som enbart inneharingller fenotypiskt utvalda plustraumld

Vanligen planteras ymparna i en froumlplantage paring friland daumlr de pollinerar varandra med eget internt pollen och med okaumlnd maumlngd externt vildpollen Foumlr att undvika vildpollen som reducerar den genetiska vinsten kan ym-parna saumlttas in i ett vaumlxthus Daumlr hindras vildpollenet rent fysiskt att spridas till ymparna samtidigt som ymparna startar blomningen betydligt tidigare aumln traumlden i naturen I Sverige tillaumlmpas detta endast foumlr varingrtbjoumlrk

Kloning alternativ Ett alternativ till den generativa massfoumlroumlkningen i froumlplantager aumlr den vege-tativa foumlroumlkningen dvs kloning Detta goumlrs paring kommersiell basis i Sverige foumlr hybridasp och poppel varvid man anvaumlnder de genetiskt baumlsta plustraumlden enligt resultat fraringn faumlltfoumlrsoumlk Observera att

planteringar som inneharingller klonat material och som omfattar minst 05 ha skall anmaumllas till Skogsstyrelsen

klonat material (oavsett traumldslag) houmlgst faringr utgoumlra 5 av arealen produktiv skogsmark paring en enskild skogsfastighet

regeln ovan saumltts ur spel foumlr smaring fastigheter eftersom en skogsfastig-het alltid faringr foumlryngras med klonat material paring upp till 20 ha

Foumlraumldlingscykeln

1 Plustraumldsurval

2 Genetisk test

3 Selektion

Froumlplantager

5 Ny foumlraumldlings-generation

Massfoumlroumlkning

4 Kontrollerade korsningar

Figur LOuml12 Principerna foumlr skogstraumldsfoumlraumldling 1) skogstraumldsfoumlraumldlingen inleds i skogen med urval av plustraumld 2) plustraumldens genetiska egenskaper testas i faumlltfoumlrsoumlk 3) maumltresultat fraringn foumlrsoumlken ger underlag foumlr urval av de genetiskt baumlsta traumlden Dessa anvaumlnds foumlr anlaumlggning av froumlplantager som producerar foumlraumldlat frouml som ger en oumlkad tillvaumlxt paring 10ndash15 4 5) de baumlsta plustraumlden blir sedan foumlraumlldrar till naumlsta generation Punkt 2 ndash5 upprepas daumlrefter foumlr varje ny generation Foto Lars Rytter och Bo Karlsson

Man boumlr i god tid (helst ett par aringr innan plantering) orientera sig om vilka alternativa material som finns tillhands Intresset foumlr loumlvtraumldsplantor varierar ofta aringr fraringn aringr vilket goumlr det svaringrt foumlr plantskolorna att planera omfattningen av odlingen En tidig bestaumlllning oumlkar daumlrfoumlr moumljligheterna foumlr plantskolan att ta fram det baumlst laumlmpade materialet Information kan man faring fraringn exem-pelvis den lokala skogsplantskolan Paring Kunskap Direkt80 finns ocksaring matnyt-tig information

80 Se httpwwwskogforskse

Bjoumlrk Aringr 1988 startade ett projekt med syfte att genetiskt foumlrbaumlttra varingrtbjoumlrkens (Betula pendula) produktion stamkvalitet och vitalitet i Sverige Totalt val-des ca 1 300 plustraumld med ursprung fraringn Sverige Finland Baltikum Polen och Tyskland Plustraumlden haringller nu paring att testas i faumlltfoumlrsoumlk foumlr urval av de baumlsta traumlden till froumlplantager och till fortsatt foumlraumldling81

81Stener L-G amp Jansson G 2005 Improvement of Betula pendula by clonal and proge-ny testing of phenotypically selected trees Scandinavian Journal of Forest Research 20 292ndash303

Ett praktiskt resultat fraringn detta projekt aumlr urvalet av genetiskt testade plus-traumld till vaumlxthusfroumlplantagen i Ekebo i Skaringne Froumlplantor fraringn den plantagen aumlr foumlrstahandsalternativet vid skogsodling av bjoumlrk upp till latitud 595 degN (Maumllardalen) och uppskattas ge ca 15 houmlgre vaumlrdeproduktion aumln ofoumlraumldlat material I andra och tredje hand anvaumlnds plantor fraringn frilandsfroumlplantagerna Istad (FP-808) respektive Asarum (FP-140)

Foumlr mellersta och norra Sverige rekommenderas i foumlrsta hand foumlraumldlad bjoumlrk fraringn Finland daumlr man har jobbat relativt intensivt med bjoumlrkfoumlraumldling sedan 1960-talet I andra hand kan man anvaumlnda frouml i den maringn det finns kvar fraringn de aumlldre vaumlxthusplantagerna vid Skogforsk i Saumlvar norr om Umearing

Om foumlraumldlat material mot foumlrmodan inte finns tillgaumlngligt aumlr man haumlnvisad till frouml fraringn speciella froumltaumlktsbestaringnd som godkaumlnts av Skogsstyrelsen82

82 Se Rikslaumlngden via httpwwwsvose

Det aumlr viktigt att komma iharingg att bjoumlrk inte skall foumlrflyttas aringt norr eller soumlder med mer aumln tvaring breddgrader fraringn dess ursprungslokal83 Stoumlrre foumlrflytt-ningar ger saumlmre tillvaumlxt och oumlverlevnad Av den anledningen skall till exem-pel finsk bjoumlrk inte anvaumlndas soumlder om latitud 59 degN

83Stener L-G 1997 Foumlrflyttning av bjoumlrkprovenienser i Sverige SkogForsk Redogoumlrelse nr 3 Uppsala 30 s

Foumlr glasbjoumlrk (Betula pubescens) saknas svenskt foumlraumldlat frouml varfoumlr man i Goumltaland aumlr haumlnvisad till frouml fraringn froumltaumlktsbestaringnd som godkaumlnts av Skogsstyrelsen (se ovan) Foumlr Svealand och Norrland rekommenderas finskt foumlraumldlat frouml

Foumlryngring av masurbjoumlrk kan ske med froumlfoumlroumlkade eller klonade plan-tor De senare ger 100 masurbjoumlrk medan froumlfoumlroumlkning ger en laumlgre an -del masurbjoumlrk och kraumlver att rdquovanligardquo bjoumlrkar roumljs och gallras bort tidigtKlonfoumlroumlkad masurbjoumlrk aumlr dock betydligt dyrare aumln den froumlfoumlroumlkade Aumlven stubbskott fraringn avverkade masurbjoumlrkar kan anvaumlndas En froumlplantage foumlr masurbjoumlrk finns i Loppi i Finland Materialet finns att koumlpa i vissa svenska plantskolor Det finns ocksaring en froumlplantage i Umearingtrakten som nu boumlr kunna leverera frouml Ett froumltaumlktsbestaringnd finns strax norr om Vimmerby i Smaringland84 Arbete med att ta fram mikrofoumlroumlkad masurbjoumlrk paringgaringr ocksaring85

84 Se Rikslaumlngden via httpwwwsvose 85 Wallin A amp Nylinder M 2005 Traumld- och virkesegenskaper hos tvaring kloner av mikrofoumlroumlkad masurbjoumlrk SLU Inst f skogens produkter och marknader Rapport nr 17 Uppsala 39 s

Hybridasp Hybridasp visade redan i foumlrsoumlk fraringn 1940- och 1950-talen en mycket houmlg volymproduktion I ett produktionsinriktat skogsbruk aumlr det daumlrfoumlr natur-ligt att man vaumlljer hybridasp och inte vanlig asp vid plantering Aringr 1985 togs initiativ till att ta fram ett bra skogsodlingsmaterial av hybridasp foumlr soumldra Sverige Totalt valdes 280 plustraumld fraringn gamla foumlrsoumlk och bestaringnd Urvalet omfattade enbart traumld som var skadefria fraringn stam- och grenkraumlfta (Entoleuca mammatum Leucostoma niveum ) som kan vara allvarliga ska-degoumlrare Plustraumlden klonades och planterades ut som ettaringriga rotskottstick-lingar paring 14 olika lokaler (enbart jordbruksmark) i soumldra Sverige under pe-rioden 1986ndash1991 Paring basis av volymtillvaumlxt efter ca 10 aringrs tillvaumlxt i faumllt och kraumlftfoumlrekomst efter 12ndash16 aringr valdes de 15 genetiskt baumlsta av de totalt 280 testade klonerna till kommersiell odling86

86 Stener L-G amp Karlsson B 2004 Improvement of Populus tremula times P tremuloides by phenotypic selection and clonal testing Forest Genetics 11 13ndash27

Detta material aumlr sedan boumlrjan av 2000-talet kommersiellt tillgaumlngligt i form av en klonblandning Det innebaumlr att klonerna foumlroumlkats vegetativt

(via vaumlvnadskulturteknik) och att de 15 klonerna vid foumlrsaumlljning inte haringlls aringtskilda utan blandas Klonerna rekommenderas att anvaumlndas upp till Maumllardalen och finns att koumlpa genom sydsvenska plantskolor

Volymtillvaumlxten foumlr de 15 selekterade klonerna uppskattas till ca 25 m3sk ha-1 aringr-1 paring baumlttre marker i soumldra Sverige Produktionsuppskattningen foumlrut-saumltter att konkurrerande vegetation haringlls borta de foumlrsta tvaring aringren och att trauml-den skyddas mot viltskador

Foumlr Svealand och Norrland finns aumlnnu inget svenskt utvalt material men klontester har lagts ut Finland startade ett motsvarande foumlraumldlingsprojekt med hybridasp i mitten paring 1990-talet Daumlr finns idag (aringr 2014) fenotypiskt utvalda finska kloner till kommersiell foumlrsaumlljning I Sverige har vi aumlnnu ingen erfarenhet av dessa men sannolikt kan de vara ett alternativ i Svealand och kanske paring milda lokaler i soumldra Norrland

Poppel Poppel har hittills inte varit ett stort skogstraumld i Sverige utan har fraumlmst i Skaringne mest anvaumlnts som vindskydd i plantskolor och fruktodlingar samt som alleacutetraumld Intresset foumlr snabbvaumlxande traumldslag foumlr produktion av raringvara till pap-persmassa och energi har dock oumlkat paringtagligt under 2000-talet Poppelns till-vaumlxtpotential och dess foumlrmaringga att kunna klonfoumlroumlkas och etableras i faumllt via grensticklingar goumlr den till ett intressant alternativ paring boumlrdiga marker i soumldra Sverige Problem med klimatisk anpassning och kaumlnslighet foumlr diverse allvar-liga svampsjukdomar (tex Melampsora Septoria Marsonia Xanthomonas och Pseudomonas) goumlr dock att odlingssaumlkerheten kan ifraringgasaumlttas

Skogforsks arbete med poppel begraumlnsas till tester av kloner som erharingl-lits fraringn fraumlmst Belgien och Holland daumlr det bedrivs en relativt intensiv poppelfoumlraumldling Totalt testas 140 poppelkloner paring tre olika lokaler i soumldra Sverige Klonerna utgoumlrs av amerikanska P trichocarpa P balsamifera och P deltoides europeiska P nigra samt hybrider dem emellan Faumllttesterna har visat paring stora skillnader i oumlverlevnad vitalitet tillvaumlxt och grenighet mellan olika kloner vilket bland annat beror paring att maringnga kloner aumlr daringligt anpassade till det sydsvenska klimatet Utifraringn 10 ndash14 aringriga resultat fraringn faumllttesterna har de 15 genetiskt baumlsta klonerna valts ut till kommersiell odling paring lokaler med milt klimat i Goumltaland87 De har varit tillgaumlngliga paring marknaden sedan aringr 2010 och benaumlmns rdquoEkebo Poppel 1rdquo i rikslaumlngden Nya faumlltfoumlrsoumlk med baringde poppel och hybridasp anlades aringren 2010 ndash2011 paring 14 olika lokaler fraringn Skaringne till Umearing De kommer bla att anvaumlndas foumlr urval av nya baumlttre kloner men ocksaring foumlr studier av tillvaumlxten paring skogs- respektive jordbruksmark och av syd-nordfoumlrflyttningens effekter paring tillvaumlxt och oumlverlevnad

87 Stener L-G 2004 Resultat fraringn sydsvenska klontester med poppel Skogforsk Arbetsrap-port nr 571 Uppsala 27 s

Mycket tyder paring att de baumlsta poppelklonerna vaumlxer baumlttre aumln de baumlsta hy-bridaspklonerna Detta skall staumlllas mot att poppeln precis som hybridasp aumlr kaumlnslig foumlr olika typer av kraumlfta men att aumlven bladrost (Melampsora ssp) kan vara en allvarlig skadegoumlrare

Fram till aringr 2010 aumlr det fraumlmst klonen OP42 (P maximowiczii x P tricho-carpa) som anvaumlnts vid nyetablering av poppelodlingar Den har visat myck-et houmlg tillvaumlxt i SLUs foumlrsoumlksserier Det finns dock lokaler daumlr den drabbats

kraftigt av kraumlftskador vid 12ndash15 aringrs aringlder Produktionen aumlr emellertid saring bra att den aumlndaring verkar loumlnsam trots att den i vissa fall maringste avvecklas tidigt

Skogstraumldsfoumlraumldling med poppel aumlger aumlven rum vid STT (SweTree Technologies Umearing) i samarbete med Institutionen foumlr loumlvtraumldsodling vid SLU Uppsala Det aumlr fraumlmst korsningar mellan plustraumld av P trichocarpa fraringn British Columbia och Alaska som visat lovande resultat

Al De resurser som lagts paring att genetiskt foumlrbaumlttra skogsodlingsmaterialet av al har varit relativt smaring de senaste 30 aringren Dessfoumlrinnan utfoumlrdes en hel del foumlraumldlingsaktiviteter inte minst gjordes korsningar mellan olika alar-ter88 Utifraringn detta arbete gjordes under 1970-talet ett fenotypiskt urval av 16 plustraumld av klibbal till froumlplantagen Ignaberga i Skaringne Samma material finns aumlven i froumlplantagen Kolleberga i Skaringne Idag finns ytterligare en frouml-plantage med klibbal Trolleholm i Skaringne vilken inneharingller 29 plustraumld daumlr Ignabergas samt 13 nya fenotypiskt utvalda plustraumld ingaringr Det aumlr i foumlrsta hand material fraringn dessa plantager som skall anvaumlndas i Goumltaland och paring milda lokaler i soumldra Svealand

88 Ljunger Aring 1959 Al och alfoumlraumldling Skogen 5 1ndash7

Aringr 1998 anlades tre faumlltfoumlrsoumlk daumlr totalt 140 plustraumld fraringn Goumltaland Svealand och Litauen testas Resultat fraringn dessa goumlr det moumljligt att etablera nya baumlttre froumlplantager I samma foumlrsoumlk ingaringr aumlven arthybrider mellan A glutinosa och A rubra (ursprung Alaska) Hybriderna verkar vaumlxa betydligt baumlttre men har generellt sett saumlmre stamkvalitet aumln klibbalen8990

89 Stener L-G 2007 Utvaumlrdering av sydsvenska avkommefoumlrsoumlk med klibbal Skogforsk Arbetsrapport nr 649 Uppsala 43 s 90 Stener L-G 2013 Plustraumldskloner av klibbal Skogforsk Avelvaumlrden nr 144 Uppsala 24 s

Foumlr klibbal norr om Maumllardalen och foumlr graringal rekommenderas material fraringn Skogsstyrelsens godkaumlnda froumltaumlktsbestaringnd91 Vi har daringlig kunskap om hur graringalen reagerar paring nord- och sydfoumlrflyttningar Daumlrfoumlr boumlr man undvika allt-foumlr stora foumlrflyttningsavstaringnd fraringn ursprungslokalen

I ett nytt projekt med syfte att faring fram ett material foumlr energiinriktad odling av graringal med finansiering fraringn Energimyndigheten kommer avkommor fraringn totalt 220 traumld fraringn hela Sverige och Baltikum att testas paring 8 lokaler i hela Sverige med start aringr 2015

Plantering Plantering av ordinaumlra loumlvtraumld skiljer sig inte paring naringgot avgoumlrande saumltt fraringn plantering av barrtraumld9293 men det finns naturligtvis omstaumlndigheter som kraumlver extra uppmaumlrksamhet

92 Se Skogsskoumltselserien del 3 Plantering av barrtraumld wwwskogsstyrelsenseskogsskotsel-serien 93 Johansson K 2009 Plantera raumltt Skogforsk Handledning Uppsala 40 s

Precis som med alla andra traumldslag maringste man ta haumlnsyn till foumlljande punkter foumlr att planteringen ska lyckas

Staringndorten ska vara laumlmplig foumlr traumldslaget

Plantorna ska vara av raumltt genetiskt ursprung och av god kvalitet

Marken maringste foumlrberedas paring laumlmpligt saumltt

Planteringen ska ske i raumltt tid

Planteringen maringste utfoumlras med houmlg kvalitet

Dessutom aumlr loumlvtraumldsplantor i allmaumlnhet mycket aptitliga foumlr viltet varfoumlr rekommendationen aumlr att saumltta upp haumlgn och laringta det sitta uppe under den foumlrsta delen av omloppstiden

Staringndorten Kraven paring staringndorten varierar mellan de olika traumldslagen (se ovan under Ekologiska krav foumlr respektive traumldslag) men boumlr generellt sett bestaring i att en medelgod eller baumlttre mark vaumlljs (se nedan foumlr respektive art)

Plantan Det utvalda och laumlmpliga genetiska plantmaterialet finns beskrivet ovan un-der rubriken Odlingsmaterial och koumlparen boumlr foumlrvissa sig om att det inkoumlpta plantpartiet aumlr ett saringdant Foumlr oumlvrigt gaumlller att plantorna ska vara i gott skick Det aumlr viktigt med en houmlg och vaumll balanserad naumlringsstatus vilket innebaumlr att kvaumlvehalten i unga men fullt utslagna blad boumlr ligga oumlver 30 mg g-1 TS94 Foumlrharingllandet mellan rot och skott maringste vara houmlgt vilket det normalt sett aumlr om odlingscellen varit tillraumlckligt stor och tillaringtit obehindrad rottillvaumlxt Tyvaumlrr finns en tendens att plantor blir kvar foumlr laumlnge och saring att saumlga vaumlxer ur krukstorleken Daring faringr man en planta med oproportionerligt stort skott i foumlrharingllande till roumltterna och det innebaumlr en oumlkad risk foumlr avgaringng paring grund av torka95 Det aumlr viktigt att bladmassan och rotstorleken matchar varandra saring att plantorna inte torkar ut Det betyder att stora plantor som vuxit i krukor som begraumlnsat rottillvaumlxten boumlr beskaumlras framfoumlr allt om bladen slagit ut foumlre planteringen

94 Ericsson T Rytter L amp Linder S 1992 Nutritional dynamics and requirements of short rotation forests In Mitchell CP Ford-Robertson JB Hinckley T amp Sennerby-Forsse L (eds) Ecophysiology of Short Rotation Forest Crops Elsevier Appl Sci London pp 35ndash65 95 Hajek J 2006 Daringliga plantor ndash garanti foumlr en misslyckad foumlryngring Skogforsk Redo-goumlrelse nr 2 Uppsala s 121ndash124

Det finns ocksaring moumljlighet att aumlndra allokeringsmoumlnstret paring plantor saring att rotandelen blir stoumlrre Det kan ske i odlingen genom att inledningsvis be-graumlnsa tillgaringngen paring kvaumlve och sedan justera kvaumlvestatusen med en goumldsling paring sensommaren saring att den inte blir tillvaumlxtbegraumlnsande i slutet av saumlsongen Faumlltfoumlrsoumlk med saringdana plantor har visat att de vuxit ifatt standardbehandlade plantor dvs plantor som faringtt obegraumlnsad tillgaringng paring kvaumlve under hela odlings-saumlsongen inom tre aringr96 Genom en begraumlnsad tillfoumlrsel av kvaumlve kan aumlven houmljd-variationen i plantpartiet reduceras liksom laumlckaget av vaumlxtnaumlringsaumlmnen

96 Rytter L Ericsson T amp Rytter R-M 2003 Effects of demand-driven fertilization on nutrient use rottplant ratio and field performance of Betula pendula and Picea abies Scan-dinavian Journal of Forest Research 18 401ndash415

Loumlvtraumld kan planteras som taumlckrotsplantor barrotsplantor eller som hybrid mellan dessa Dessutom kan sticklingar eller rotade sticklingar anvaumlndas framfoumlrallt naumlr det gaumlller poppel Taumlckrotsplantan aumlr den billigaste plantan och anvaumlnds paring stora arealer Barrotsplantor och laringnga sticklingar anvaumlnds

framfoumlrallt paring boumlrdiga marker daumlr konkurrens fraringn annan markvegetation kan foumlrvaumlntas bli stor

Plantorna faringr inte ha skador eller infektioner och de maringste vara vaumllvattnade vid utplantering

Markberedningen och vegetationskontroll Marken behoumlver oftast foumlrberedas foumlre plantering Paring skogsmark innebaumlr det harvning flaumlckmarkberedning eller ploumljning foumlre planteringen Om det aumlr moumljligt aumlr markberedning med den saring kallade inversmetoden ett laumlmpligt och aumlnnu baumlttre saumltt Den innebaumlr att man vaumlnder upp och ned paring en markflaumlck saring att mineraljorden hamnar uppe paring humusdelen samtidigt som det beredda omraringdet ligger i nivaring med omgivande mark97 En vaumll genomfoumlrd markbered-ning paring skogsmark goumlr att konkurrensen fraringn markvegetation reduceras och att behandling med kemiska preparat kan undvikas98

97 Nordborg F Nilsson U amp Oumlrlander G 2002 Inversmarkberedning ndash snabbare plant-etablering och mer naumlring till plantan SLU Fakta Skog nr 9 Umearing 4 s 98 Karlsson A 2002 Site preparation of abandoned fields and early establishment of planted small-sized seedlings of silver birch New Forests 23 159ndash175

Paring aringkermark handlar det fraumlmst om att bekaumlmpa befintlig vegetation saring att plantorna faringr ett foumlrspraringng och hinner etablera sig innan konkurrensen aringterkommer Det innebaumlr besprutning av vegetationen i ett par omgaringngar foumlre planteringen Aringret innan plantering paring sommaren eller tidig houmlst aumlr det laumlmpligt att behandla marken en eller tvaring garingnger med graumlsherbicid daumlr glyfo-sat aumlr verksam bestaringndsdel (tex Roundup) Ibland aumlr det noumldvaumlndigt att slaring graumlset innan behandling och ibland om graumlssvaringlen aumlr kraftig boumlr man ploumlja mellan behandlingarna Paring varingren foumlre plantering goumlrs en ny behandling med glyfosat saring sent som moumljligt kvickroten ska ha utvecklat 3ndash4 blad foumlr att ef-fekten ska bli som baumlst I de fall planteringen sker direkt efter spannmaringlsod-ling aumlr rekommendationen att spruta mot graumls men att undvika ploumljning och harvning eftersom det goumlr att froumlograumlsen kan bli ett problem

Efter planteringen maringste ograumlssituationen kontrolleras de kommande aringren Det aumlr inte ovanligt att ytterligare behandling behoumlvs mot ograumlset Mekanisk bearbetning aumlr moumljlig liksom flaumlckvis kemisk behandling intill plantan Det aumlr daring viktigt att stor foumlrsiktighet iakttas saring att plantan inte faringr preparat paring sig Observera att anvaumlndning av ovan naumlmnda preparat inte aumlr tillaringtet paring skogs-mark Skogsstyrelsen kan ge dispens fraringn foumlrbudet

Tidpunkten Plantering utfoumlrs normalt paring varingren eller foumlrsommaren Aumlven houmlstplantering foumlrekommer paring marker daumlr uppfrysningsrisken aumlr liten Nyligen genomfoumlrda studier framfoumlrallt fraringn Finland99 visar dock att det garingr bra att plantera smaring plantor av bjoumlrk och hybridasp under i princip hela sommaren Det goumlr att planteringstidpunkten inte behoumlver betraktas lika kritiskt som tidigare

99 Luoranen J Lappi J Zhang G amp Smolander H 2006 Field performance of hybrid aspen clones planted in summer Silva Fennica 40 257ndash269 och Luoranen J Rikala R amp Smolander H 2003 Root egress and field performance of actively growing Betula pendula container seedlings Scandinavian Journal of Forest Research 18 133ndash144

Planteringen Planteringen maringste utfoumlras noggrant och med god kompetens Det aumlr ett sloumlseri med resurser att saumltta en bra planta paring ett felaktigt staumllle och daumlrmed oumlka risken foumlr avgaringng Trots detta aumlr daringligt valda planteringspunkter ingen ovanlig foumlreteelse paring foumlryngringsytor Loumlvtraumlden har en foumlrdel i att de saumlllan angrips av snytbagge vilket annars aumlr ett problem foumlrknippat med plante-ringspunkten Laumlmplig plantposition vid olika yttre foumlrutsaumlttningar finns att beskaringda interaktivt paring portalen Kunskap Direkt100

100 Se wwwkunskapdirektse

Bjoumlrk Plantering av bjoumlrk innebaumlr vanligtvis plantering av varingrtbjoumlrk Foumlrsaumlljningen av bjoumlrkplantor har under de senaste aringren legat paring nivaringn 13ndash14 miljoner plantor per aringr101 Bjoumlrkplanteringarna i landet aumlr arealmaumlssigt mycket smaring jaumlmfoumlrt med de sjaumllvfoumlryngrade arealerna (figur LOuml13) Orsaken till de smaring plantvolymerna aumlr huvudsakligen den dyra anlaumlggningen som ofta kraumlver vilthaumlgn Dessutom brukar en ekonomisk jaumlmfoumlrelse med gran oftast visa paring saumlmre loumlnsamhet aumlven om motsatsen foumlrekommer

101 Skogsstyrelsen 2014 Skogsstatistisk aringrsbok 2014 Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 363 s

Rytter och Werner har foumlreslagit laumlgsta laumlmpliga staringndortsindex foumlr olika loumlvtraumld102 Foumlr varingrtbjoumlrk boumlr staringndortsindex (SI) uttryckt som H50 (dvs oumlvre houmljden vid 50 aringrs aringlder i broumlsthoumljd) vara laumlgst 22 m (B22) Det motsvarar en bonitet paring knappt 5 m3sk ha-1 aringr-1 Foumlr glasbjoumlrk blir SI naringgot laumlgre eftersom den vaumlxer saumlmre aumln varingrtbjoumlrken paring de flesta marker De baringda bjoumlrkarternas optimala staringndorter aumlr dock skiljda aringt eftersom varingrtbjoumlrk boumlr planteras paring frisk mark medan glasbjoumlrken rekommenderas paring fuktigare marker daumlr den haumlvdar sig vaumll Styv lera ska undvikas eftersom planttillvaumlxten haumlmmas kraf-tigt

102 Rytter L amp Werner M 1998 Loumlnsam loumlvskog ndash steg foumlr steg SkogForsk Handledning Uppsala 43 s

Baringde varingrt- och glasbjoumlrk aumlr kaumlnsliga foumlr skador av hare raringdjur och aumllg och planteringarna boumlr daumlrfoumlr helst haumlgnas

Normalt har plantering av bjoumlrk utfoumlrts paring varingren och foumlrsommaren Finska undersoumlkningar visar dock att plantering kan utfoumlras under stoumlrre delen av sommaren med minst lika stor framgaringng som paring varingrkanten103 Marken ska dock inte vara foumlr grovkornig eftersom det kan leda till akut torkstress

103 Luoranen J Rikala R amp Smolander H 2003 Root egress and field performance of actively growing Betula pendula container seedlings Scandinavian Journal of Forest Re-search 18 133ndash144

Figur LOuml13 Plantering av bjoumlrk sker paring smaring arealer jaumlmfoumlrt med naturlig foumlryngring Det innebaumlr att man garingr miste om de foumlrbaumlttringar som foumlraumld-lingsarbetet ger foumlr bland annat produktion och kvalitet Bilden visar plan-tering av ett genetiskt foumlrsoumlk med varingrtbjoumlrk Foto F Nilsson

Bjoumlrk planteras som barrots- eller aumlnnu hellre taumlckrotsplantor Tidigare re-kommendationer har angivit laumlmpligt plantantal till 2 000ndash2 500 plantor ha-1 men nyare finska undersoumlkningar visar att 1 600 plantor ha-1 paring vanlig skogsmark ger en godkaumlnd stamkvalitet104 och en billigare foumlryngring foumlrut-satt att plantorna oumlverlever Observera att detta strider mot Skogsstyrelsens nuvarande krav paring 2 000 plantor ha -1 Paring de boumlrdigaste aringkermarkerna boumlr dock stamantalet vara oumlver 2 000 Daumlr rekommenderas stora plantor efter-som konkurrensen fraringn ograumls foumlrvaumlntas bli houmlg Det aumlr viktigt att dessa stora plantor har ett vaumll tilltaget rotsystem Planteringsfoumlrbandet kan ocksaring justeras efter hur mycket stubbskott och froumlplantor som kommitkommer upp Finska undersoumlkningar har dock visat att planterad bjoumlrk faringr baumlttre virkeskvalitet aumln

104 Niemistouml P 1996 Yield and quality of planted silver birch (Betula pendula) in Finland ndash Preliminary review Norwegian Journal of Agricultural Sciences Supplement No 24 51ndash59

naturligt foumlryngrad105 varfoumlr man boumlr straumlva efter att ha planterade plantor i framtiden I de fall daumlr det finns stor risk foumlr sommartorka paring den planterade lokalen rekommenderas att barrotsplantor saumltts 5ndash10 cm djupare aumln de staringtt i plantskolan106

105 Kilpelaumlinen H Lindblad J Heraumljaumlrvi H amp Verkasalo E 2011 Saw log recovery and stem quality of birch from thinnings in southern Finland Silva Fennica 45 267ndash282 106 Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbund 1994 Praktisk Skogshandbok 14e uppl Sveriges Skogs-varingrdsfoumlrbund Djursholm 510 s

De stoumlrsta hoten i bjoumlrkplanteringar aumlr konkurrens fraringn oumlrter och graumls samt sork- och aumllgskador Foumlljdaktligen har den tidiga houmljdtillvaumlxten ocksaring gyn-nats av marktaumlckning i en estnisk studie107 Risken foumlr sorkskador aumlr stor paring graumlsrika marker och daumlrmed betydligt stoumlrre paring aringkermark aumln paring skogsmark Sorkproblemet kan foumlrvaumlntas finnas kvar i 4ndash5 aringr efter plantering

107 Kund M Vares A Sims A Tullus H amp Uri V 2011 Early growth and development of silver birch (Betula pendula Roth) plantations on abandoned agricultural land European Journal of Forest Research 129 679ndash688

Asp Daring det aumlr aktuellt att plantera asp aumlr det aringtminstone produktionsmaumlssigt klokt att vaumllja hybridasp eftersom den vaumlxer minst dubbelt saring bra som vanlig asp om man vaumlljer det utvalda material som finns paring marknaden (se ovan) Det betyder ocksaring att den plantering som sker med asp i praktiken goumlrs med hybridaspplantor Naumlr man planterar hybridasp och siktar paring houmlg produktion boumlr man ha houmlga markkrav foumlr att utnyttja traumldslagets tillvaumlxtpotential och daring hamnar man paring staringndortsindex paring ungefaumlr G30 och upparingt De vanligaste aspplanteringarna har under de senaste decennierna varit hybridasp paring aringker-mark och daumlr uppfylls kravet paring houmlg boumlrdighet i de flesta fall

Eftersom hybridaspplantor baringde vaumlxer snabbt inledningsvis och aumlr dyra daring de mikrofoumlroumlkas i laboratoriemiljouml aumlr rekommendationen att plantera i kva-dratfoumlrbandet 3 m times 3 m vilket blir ungefaumlr 1 100 plantor ha-1 Det betyder att man har smaring marginaler foumlr plantavgaringng aring ena sidan men inte behoumlver roumlja aring andra sidan Istaumlllet hamnar man direkt i gallringsfas i foumlrsta generatio-nens hybridasp

Den jaumlmfoumlrelsevis houmlga plantkostnaden tillsammans med aspens stora attraktionskraft foumlr vilt108 goumlr att stor noggrannhet kraumlvs i foumlrberedelser och plantering och att det aumlr noumldvaumlndigt att saumltta upp haumlgn i de allra flesta fall

108 Hjaumllteacuten J amp Palo T 1992 Selection of deciduous trees by free ranging voles and hares in relation to plant chemistry Oikos 63 477ndash484

En nyare och naringgot billigare metod att ta fram plantor aumlr via rotsticklingar Dessa finns dock saumlllan kommersiellt tillgaumlngliga Daumlremot aumlr det problem att med framgaringng ta fram plantor via konventionella foumlrvedade stamstick-lingar daring det aumlr svaringrt att faring sticklingarna att rota sig

Enligt en ny finsk undersoumlkning garingr det utmaumlrkt att plantera hybridasp under hela sommarhalvaringret109 Plantor som sattes i juli och boumlrjan av augusti hade en baumlttre houmljdtillvaumlxt och baumlttre rotutveckling aumln plantor satta paring varingr och houmlst Det haumlr innebaumlr att planteringstidpunkten blir utstraumlckt och inte lika kritisk som man tidigare foumlrmodat

109 Luoranen J Lappi J Zhang G amp Smolander H 2006 Field performance of hybrid aspen clones planted in summer Silva Fennica 40 257ndash269

Poppel Paring boumlrdiga marker i soumldra Sverige som inte aumlr utsatta foumlr frost kan plante-ring av poppel vara aktuell Poppel planteras antingen direkt paring foumlryngrings-ytan med stamsticklingar eller saring rotas sticklingarna foumlrst i plantskolan foumlr att sedan saumlttas ut som taumlckrotsplantor Sticklingarna boumlr vara ca 25 cm laringnga och 1ndash3 cm grova Anledningen till att plantor dras upp i plantskolan aumlr att dessa uppvisar houmlgre oumlverlevnad aumln plantering direkt med sticklingar

Erfarenheterna av poppelodling aumlr begraumlnsade i Sverige och mer in-formation faringr soumlkas fraringn bland annat Belgien Italien Frankrike och Nordamerika110 Engerup111 har dock sammanstaumlllt erfarenheter av foumlryng-ring med hybridasp och poppel i soumldra Sverige och kunde konstatera att saringvaumll hybridasp som poppel kan planteras paring baringde aringkermark och skogsmark men ocksaring att oumlverlevnaden foumlr poppel paring skogsmark varierade kraftigt Etableringsfoumlrsoumlk med poppel har nyligen startats i Sverige paring saringvaumll skogs-som aringkermark I foumlrsoumlken testas baringde planttyp och markfoumlrberedelser I skri-vande stund finns dock inga resultat tillgaumlngliga

110 Boysen B amp Strobl S (eds) 1991 A Growerrsquos Guide to Hybrid Poplar Ministry of Natural Resources Ontario 148 s 111 Engerup P-O 2011 Foumlryngring med poppel och hybridasp paring skogs- och aringkermark SLU Inst f sydsvensk skogsvetenskap Examensarbete nr 167 Alnarp 99 s

Poppel boumlr planteras paring vaumlldraumlnerad mark med kontinuerlig vattentill-garingng och ett jorddjup paring oumlver 1 m pH-vaumlrdet boumlr ligga mellan 55 och 75 Planteringsfoumlrbandet boumlr ligga mellan 36 m times 36 m och 30 m times 30 m dvs ungefaumlr 800 till 1 100 stammar ha -1 Det aumlr saringledes ungefaumlr som foumlr hybri-dasp eller naringgot glesare Tidigare erfarenheter sade att poppel inte aumlr lika viltbegaumlrlig som asp och hybridasp men erfarenheter fraringn de senaste aringren112 har visat att poppel aumlr viltbegaumlrlig och att haumlgn boumlr saumlttas upp runt de flesta odlingar

112 Engerup P-O 2011 Foumlryngring med poppel och hybridasp paring skogs- och aringkermark SLU Inst f sydsvensk skogsvetenskap Examensarbete nr 167 Alnarp 99 s

Al Plantering av al vare sig det gaumlller klibbal eller graringal aumlr en relativt ovanlig foumlreteelse i det svenska skogsbruket Baringda arterna finns dock att faring tag paring fraringn svenska skogsplantskolor om man aumlr ute i god tid

Alarna aumlr laumlmpliga att ha paring boumlrdig frisk till fuktig mark speciellt klibba-len vaumlxer ofta daumlr det aumlr fuktigt En foumlrdel gentemot bjoumlrk och framfoumlrallt asp aumlr att alarna inte aumlr saumlrskilt utsatta foumlr viltbetning113 vilket goumlr att plantering boumlr kunna ske utan haumlgn

113Hjaumllteacuten J amp Palo T 1992 Selection of deciduous trees by free ranging voles and hares in relation to plant chemistry Oikos 63 477ndash484

Al planteras med foumlrdel som stora ettaringriga taumlckrots- eller kraftiga bar-rotsplantor efter noggrann markberedning Allokaler har ofta mycket mark-vegetation varfoumlr houmlglaumlggning eller ploumljning kan vara laumlmpliga metoder Planttaumltheten boumlr ligga paring uppemot 2 500 stycken ha-1114 Sommarplantering har inte testats foumlr al Den gaumlllande rekommendationen aumlr att plantera tidigt paring varingren alternativt goumlra en houmlstplantering med invintrat material

114 Persson T 1996 Loumlvskog i Sydsverige Soumldra skog Region Syd Kristianstad 16 s

Barrotsplantor boumlr saumlttas 5ndash15 cm djupare aumln de staringtt i plantskolan115

115 Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbund 1994 Praktisk Skogshandbok 14e uppl Sveriges Skogs-varingrdsfoumlrbund Djursholm 510 s

En viktig detalj att taumlnka paring infoumlr plantering med saringvaumll klibbal som graringal aumlr inokulering av den kvaumlvefixerande bakterien Frankia Det aumlr denna som i symbios med traumldet fixerar luftens kvaumlve som daumlrmed blir tillgaumlngligt foumlr traumldet Enklast sker inokuleringen genom att krossa uppgraumlvda rotknoumllar fraringn alar ute i skogen i vatten och sedan vattna blandningen direkt oumlver plantorna Anledningen till detta foumlrfarande aumlr att plantorna direkt ska faring en fungerande kvaumlvefixering vilket underlaumlttar den tidiga etableringen och tillvaumlxten Plantor som ej blivit inokulerade antar ofta en blek groumln faumlrg och har inled-ningsvis en laringngsammare tillvaumlxt aumln daring bakterien finns paring plats116 Normalt finns bakterien i skogsmark men inokulering i plantskolan kan ses som en billig foumlrsaumlkring foumlr snabb och lyckad etablering

116 Hendrickson OQ Burgess D Perinet P Tremblay F amp Chatapaul L 1993 Effects of Frankia on field performance of Alnus clones and seedlings Plant and Soil 150 295ndash 302

Blandskog inklusive hantering av skaumlrmtraumld Anledningen till att plantera traumldslag i blandning aumlr ur produktionssynpunkt oftast att ett snabbvaumlxande traumldslag ska kunna ge ett utbyte paring vaumlgen mot av-verkningen av ett mer laringngsamt vaumlxande traumldslag Det foumlrekommer till exem-pel att bjoumlrk och ek planteras tillsammans med denna strategi

Oftast rekommenderar man emellertid bland annat av ekonomiska skaumll att plantera det laringngsamt vaumlxande traumldslaget och sedan laringta den naturliga foumlr-yngringen komma upp emellan och ge ett extra virkesuttag

Vissa klimattaringliga traumld saringsom bjoumlrk och al faringr ibland fungera som skaumlrm aringt kaumlnsligare arter till exempel gran Syftet aumlr daring huvudsakligen att skydda den kaumlnsliga arten aumlven om ett begraumlnsat virkesuttag kan goumlras av skaumlrmen Skaumlrmen kan bestaring av saringvaumll naturligt foumlryngrade som planterade traumld

Saringdd Saringdd eller faumlltsaringdd aumlr en skogsodlingsmetod som anvaumlnds foumlr att faring in foumlr-aumldlat material paring odlingslokalen samtidigt som sjaumllvfoumlryngringens foumlrdelar saringsom att det blir maringnga plantor per ytenhet och att rotsystemen utvecklas utan deformationer kan tillvaratas Saringdden innebaumlr att en specifik maumlngd frouml av bestaumlmd kvalitet sprids oumlver odlingsarealen

Saringdd aumlr en metod som anvaumlnds i begraumlnsad omfattning och dess anvaumlnd-ning foumlr loumlvtraumld aumlr mycket liten Enligt den senaste statistiken aumlr det endast i Norrland som saringdd anvaumlnds och totalt sett anvaumlnds metoden paring 5 av den avverkade arealen117

Foumlr att faring ett bra resultat av saringdd maringste marken prepareras Det sker van-ligen genom harvning fraumlsning eller flaumlckmarkberedning Behandling med herbicider boumlr utfoumlras minst 2 veckor foumlre sjaumllva saringdden foumlr att undvika ne-gativa effekter paring groning och oumlverlevnad118 De negativa effekterna av her-

118 Willoughby I Clay D amp Dixon F 2003 The effect of pre-emergent herbicides on germination and early growth of broadleaved species used for direct seeding Forestry 76 83-94

bicidbehandling vid houmlgt vegetationstryck kan dock sannolikt bli foumlrsumbara jaumlmfoumlrt med daumlr ingen behandling alls sker

Det finns naringgra olika saumltt att genomfoumlra saringdd Radsaringdd kan ske daumlr marken foumlrberetts genom harvning eller fraumlsning Metoden innebaumlr att froumlna hamnar paring rad Metoden garingr att mekanisera och goumlr aumlven att den kommande roumlj-ningen blir jaumlmfoumlrelsevis billig och enkel Flaumlcksaringdd innebaumlr att ett antal froumln sprids paring saringddflaumlckar som skapats genom flaumlckmarkberedning Saringddytan faringr inte i naringgot av fallen vara foumlr lucker utan ska helst ha satt sig under vintern En tredje saringddmetod aumlr konsaringdd som innebaumlr att froumlna laumlggs i en naringgra cm houmlg plastkon daumlr de sedan faringr gro Konens uppgift aumlr att skydda froumlna och samtidigt ge en god groningsmiljouml Konsaringdd kan ske efter saringvaumll harvning som flaumlckmarkberedning och innebaumlr att froumlaringtgaringngen reduceras jaumlmfoumlrt med de andra metoderna

I alla saringddmetoderna kan groning och oumlverlevnad foumlrbaumlttras genom ned-myllning av froumlna saring att de hamnar strax under markytan Efter myllning packas jorden laumltt En annan gynnsam metod aumlr mikropreparering som inne-baumlr att smaring haringl goumlrs i marken typ varingffeljaumlrnsmoumlnster (figur LOuml14) Froumlna hamnar i haringlen varefter de smaring jordvaumlggarna runt haringlen eroderar av vind och regn Det goumlr att froumlna kommer att taumlckas av ett tunt lager jord och paring saring saumltt skyddas mot uttorkning och predation

Figur LOuml14 Mikropreparering innebaumlr att cm-djupa haringl goumlrs paring saringddytan Det aumlr en metod som ger oumlkad plantbildning och tillvaumlxt vid torrare foumlrharingl-landen vilket visats i saringdd av tall Foto Lars Rytter

Froumlbehandling Foumlre sjaumllva saringdden maringste froumlna samlas in behandlas och lagras saringvida de inte koumlps in utifraringn Detta har tidigare beskrivits utfoumlrligt foumlr loumlvtraumld119120

Det finns regler foumlr handel med frouml (se Skogsskoumltselseriens del Saringdd) Dessa

119 Suszka B Muller C amp Bonner-Masimbert MB 1996 Seeds of forest broadleaves ndash From harvest to sowing INRA Editions Paris 295 s 120 Werner M amp Karlsson L 1998 Hantering av loumlvtraumldsfrouml fraringn skoumlrd till saringdd Skog-forsk Handledning Uppsala 47 s

saumlger bland annat att frouml fraringn egna bestaringnd faringr anvaumlndas av markaumlgaren sjaumllv men inte saumlljas Nedan foumlljer en kort sammanfattning av de olika momenten i froumlhanteringen

Froumlmognad Foumlr att skoumlrda froumln maringste man veta naumlr de aumlr mogna och kan plockas Ett moget frouml har den baumlsta lagringsfoumlrmaringgan och ger det baumlsta utbytet Olika arter avsloumljar froumlmognad paring olika saumltt Dessvaumlrre garingr det inte att saumlga naringgon exakt tidpunkt daring froumlet aumlr moget eftersom detta paringverkas av aringrsmaringnen men det vanligaste aumlr att froumlet naringr mognad under houmlst och vinter Froumln som sprids med vinden aumlndrar oftast faumlrg naumlr de aumlr mogna fraringn groumlnt till brunaktigt Bjoumlrk aumlr ett saringdant exempel I andra fall kan man bara se att froumlet aumlr moget i och med att det slaumlpps saringsom hos popplar och aspar Hos al skiftar kottarna faumlrg daring froumlet boumlrjar bli moget121

121 Lundh J-E 2001 Studies on harvesting seeds and testing seed quality of common alder grey alder pendula birch and pubescent birch Swed Univ Agric Sci Dept Forest Man-agement and Products Report No 18 Uppsala 44 s

Skoumlrd och rensning En del traumldslag ger inte frouml varje aringr vilket innebaumlr att plockning och lagring maringste ske under froumlaringr saring att kontinuerlig tillgaringng paring froumln kan saumlkras Foumlr andra traumldslag varierar baringde maumlngd och kvalitet mellan olika aringr Daumlrfoumlr gaumlller det att tidigt observera om ett froumlaringr aumlr paring garingng Froumln boumlr tas fraringn bestaringnd med bra stamkvalitet och tillvaumlxt Efter plockning rensas froumlna fraringn skraumlp Vindspridda froumln avvingas Om man koumlper frouml saring ska det finnas upplysningar om skoumlrdearingr haumlrkomst renhet antal frouml per kilo gro-ningsprocent samt datum foumlr analys Vid mottagandet aumlr det viktigt att kon-trollera kvaliteten paring froumlna De ska vara torra paring ytan och faumlrg storlek och utseende ska vara de raumltta foumlr respektive art

Froumllagring Livslaumlngden hos froumln beror huvudsakligen paring deras vattenhalt omgivande temperatur och luftfuktighet Foumlr de flesta froumler gaumlller att ju torr-rare de aumlr desto laumlngre aumlr haringllbarheten Lagringssaumlttet varierar mellan arter men det finns vissa generella regler

- fullt mogna froumln haringller sig vitala laumlngre aumln froumln som insamlats omogna

- nyskoumlrdade froumln klarar lagring baumlst

- froumln fraringn goda froumlaringr har houmlgst kvalitet och kan lagras laumlnge

- froumlpartier med houmlg grobarhet och groningsenergi kan lagras laumlnge

- froumln med haringrda ogenomtraumlngliga froumlskal kan lagras laumlngre aumln om skalen aumlr mjuka

- oskadade froumln beharingller vitaliteten laumlngre aumln skadade froumln

- konstant lagringstemperatur och lagringsfuktighet ger laringng lagringstid

- laringg vattenhalt och laringg temperatur ger laumlngre lagringsmoumljligheter

De flesta froumln boumlr fryslagras vid en vattenhalt av 5ndash12 Fryslagring som normalt sker vid -2 degC ndash -4 degC goumlr att froumlna kan lagras laumlngre aumln om de kyl-lagras Det gaumlller att undvika att froumlna drabbas av angrepp fraringn mikroorga-nismer och skadedjur och daumlrfoumlr ska lufttaumlta emballage anvaumlndas

Stratifiering Maringnga froumln har naringgon typ av vila som goumlr att de inte omedel-bart kan gro Aumlkta vila innebaumlr att det finns biokemiska hinder i eller kring froumlet som maringste bort foumlr att froumlet ska gro Detta aumlr vanligt hos varingra loumlvtraumld Fysikalisk vila innebaumlr att det finns en barriaumlr som hindrar transport av gaser och vaumltskor Oftast aumlr det fraringga om ett haringrt froumlskal saringsom hos aumlrtvaumlxter En tredje variant aumlr en kombination av aumlkta och fysikalisk vila Detta foumlrekom-mer till exempel inom rosfamiljen

Stratifiering innebaumlr att man behandlar froumlna saring att froumlvilan bryts och froumlet kan gro Den vanligaste formen av stratifiering aumlr kallstratifiering och innebaumlr att den aumlkta vilan bryts genom att froumlna foumlrvaras i temperaturen +3 ndash +5 ordmC fraringn naringgra veckor upp till flera maringnader Laringg temperatur vid stratifieringen kombinerat med laringng dagslaumlngd vid sjaumllva groningen har visat sig ge houmlg groningsprocent i laboratoriestudier122 Froumln som ska stratifieras ska vara ge-nomfuktade dvs ha legat i bloumlt i 1ndash5 dygn beroende paring art och froumlnas initiala vattenhalt Daumlrefter blandas froumlna med stratifieringsmedlet som till exempel kan bestaring av en blandning av sand och torvstrouml Froumln med kombinerad vila maringste genomgaring en vaumlrmestratifiering vid 20 ordmC naringgra veckor foumlre kallstrati-fiering De vanligaste saumltten att ta haringl paring haringrda froumlskal aumlr slipning behand-ling med kokande vatten eller med svavelsyra

122 Vanhatalo V Leinonen K Rita H amp Nygren M 1996 Effect of prechilling on the dormancy of Betula pendula seeds Canadian Journal of Forest Research 26 1203ndash1208

Maringnga arter kan sarings paring houmlsten och faringr daring en naturlig stratifiering under vintern Houmlstsaringdd innebaumlr att stratifieringsarbetet kan undvikas Houmlstsaringdden aumlr dock beroende av att vinterfoumlrharingllandena och varingren aumlr laumlmpliga foumlr stra-tifiering vilket inte aumlr helt saumlkert Foumlr att faring en jaumlmn och snabb groning foumlr traumldslag som kraumlver ordentlig stratifiering aumlr det daumlrfoumlr saumlkrare att skoumlta detta arbete sjaumllv Arter med kort eller inget stratifieringskrav kan emellertid sarings paring houmlsten med liten risk

Groningsanalyser God information om froumlpartiets kvalitet goumlr att saringddre-sultatet kan bli baumlsta moumljliga Vid koumlp av frouml medfoumlljer de upplysningar som behoumlvs men vid egen skoumlrd kan egna groningsanalyser utfoumlras

Froumln som gror utan foumlrbehandling till exempel alfrouml kan testas genom att placera 100 froumln paring ett fuktat laumlskpapper i en petriskaringl med locket paring Efter 10 och 21 dagar raumlknas antalet froumln som grott Daring erharinglls en uppfattning om groningshastighet och groningsprocent Foumlr att faring fram froumlvikten vaumlgs de 100 froumlna foumlre analysen

Froumln som gror utan foumlrbehandling men som faringr houmlgre groningshastighet om de kallstratifieras i ca 3 veckor vid +5 ordmC testas som ovan men med 100 froumln som stratifierats och 100 som inte stratifierats Groningshastigheten av-goumlr om partiet behoumlver stratifieras eller ej Bjoumlrk tillhoumlr den haumlr gruppen

Om froumlna kraumlver laumlngre stratifiering eller har kombinerad vila aumlr det enk-last att skaumlra upp ett antal froumln och se efter hur matade de aumlr

Bjoumlrk Bjoumlrkarna tillhoumlr de faringtal traumldslag vars froumln aumlr fotosensitiva Det gaumlller fram-foumlrallt vid svalare foumlrharingllanden och vid 15 ordmC aumlr groningsprocenten houmlgre vid laringngdagsfoumlrharingllanden aumln vid kort dag Vid 20 ordmC foumlrsvinner denna skill-nad

Det aumlr roumltt och blaringgroumlnt ljus som ger effekt123 medan ljusintensiteten har min-dre betydelse

123 Werner M amp Karlsson L 1998 Hantering av loumlvtraumldsfrouml fraringn skoumlrd till saringdd Skog-forsk Handledning Uppsala 47 s

Bjoumlrkarna boumlrjar ge frouml vid 10ndash15 aringrs aringlder Daring bjoumlrkfroumln mognar skiftar haumlngena fraringn groumlnt till brunt vilket ocksaring laumltt garingr att kontrollera genom att bryta isaumlr dem Froumlna skoumlrdas naumlr de blivit bruna men haumlngena fortfarande aumlr groumlna Ett haumlnge inneharingller omkring 450 smaring froumln Haumlngena torkas i tempe-ratur under 30 ordmC varparing rensning och avvingning sker i luftstroumlm och genom noumltning Raumltt behandlade och foumlrvarade till exempel i plastparingse i kyl kan groningsprocenten fortfarande vara ca 50 efter aringtta aringr Vattenhalten ska vara houmlgst 4 Ett kilo bjoumlrkfrouml inneharingller 2ndash7 miljoner froumln och ger minst 60 000 plantor vid extensiv odling

Bjoumlrk aumlr ett traumldslag daumlr saringdd kan utfoumlras och daumlr en del foumlrsoumlksresultat foumlreligger De kan sarings baringde paring houmlsten och varingren Foumlr att bryta vilan kan kall-stratifiering goumlras i 0 till +5 ordmC i 1ndash3 veckor

Karlsson124125 genomfoumlrde en foumlryngringsstudie med bjoumlrk paring fyra jord-bruksmarker Syftet var att se markprepareringens betydelse foumlr plantuppslag fraringn saringvaumll naturlig foumlryngring som saringdd Sex olika markberedningsmetoder (ingen behandling ploumljning fraumlsning djupploumljning inversmarkberedning och matjordstaumlkt) kombinerades med ytterligare fem behandlingar (ingen be-handling behandling med glyfosat tillfoumlrsel av torvstrouml tillfoumlrsel av vedaska och kalkning) Avsaknad av markbehandling samt fraumlsning gav det saumlmsta plantuppslaget Resultaten sammanfattades efter fyra aringr paring foumlljande saumltt

124 Karlsson A 1996a Site preparation of abandoned fields and early establishment of natu-rally and direct-seeded birch in Sweden Studia Forestalia Suecica 199 1ndash25 125 Karlsson A 1996b Initial seedling emergence of hairy birch and silver birch on aban-doned fields following different site preparation regimes New Forests 11 93ndash123

- oumlverlevnad och etablering av froumlplantor gynnas kraftigt av radikal markberedning

- saringddflaumlckar med enbart bar mineraljord i markytan motverkar invaumlx-ning av konkurrerande vegetation

- saringddflaumlckar som huvudsakligen har bar mineraljord ger baumlst oumlverlevnad och etablering av froumlplantor

- saringddflaumlckar daumlr matjorden avlaumlgsnas har den baumlsta etableringen paring san-dig mark

- saringddflaumlckar med avlaumlgsnad matjord och inversmarkberedning uppvisar baringda god plantetablering paring mjaumllig mark

- de stoumlrsta plantorna paringtraumlffas daumlr matjord finns kvar i markprofilen

- tillfoumlrsel av torvstrouml paring saringddflaumlcken gynnar plantetablering

Stener126 visade att faumlltsaringdd av bjoumlrk paring skogsmark aumlr ett alternativ till plan-tering paring lokaler som markberetts vaumll och daumlr vegetationstrycket aumlr maringttligt Foumlrsoumlket omfattade 16 lokaler i soumldra Sverige och anlades under en fyraaringrs-

126 Stener L-G 2003 Faumlltsaringdd av bjoumlrk i soumldra Sverige ndash ett alternativ till plantering Skogforsk Resultat nr 18 Uppsala 4 s

period Saringdden utfoumlrdes i boumlrjan av april paring saringddflaumlckar som mikroprepare-rats Foumlrbandet av flaumlckar var ungefaumlr 05 m times 20 m Infoumlr saringdden blandades frouml och fuktig moig sand saring att en kula om ca 1 cm3 kunde formas inneharingl-lande ungefaumlr 25 froumln (figur LOuml15) Kulan kastades i den preparerade saringdd-flaumlcken Inventering skedde paring houmlsten efter saringdden och i de flesta fall aumlven aringret daumlrparing

Metoden visade efter foumlrsta saumlsongen att 47 av de saringdda flaumlckarna inne-houmlll levande plantor uttryckt som ett genomsnitt paring de 16 lokalerna (figur LOuml16) Variationen mellan lokaler var dock betydande fraringn 23 till 89 Efter andra aringret var genomsnittssiffran 42 Fraringn foumlrsoumlket drogs slutsat-serna att foumlryngringen kan bli betydligt billigare vid saringdd aumln vid plantering samtidigt som risken foumlr misslyckande ansaringgs vara stoumlrre plus att roumljnings-kostnaden sannolikt blir houmlgre

Figur LOuml15 Eftersom bjoumlrkfroumln aumlr smaring och svaringra att hantera kan en laumlmp-lig saringddmetod vara att blanda froumln och fuktig moig sand Daumlrefter formas en kula eller rdquoprillardquo som boumlr inneharinglla ungefaumlr 25 froumln cm-3 Denna kas-tas paring saringddflaumlcken tidigt paring varingren daring markfukten fortfarande aumlr stor127 Foto Lars Rytter

127 Fraringn Stener L-G 2003 Faumlltsaringdd av bjoumlrk i soumldra Sverige ndash ett alternativ till plantering Skogforsk Resultat nr 18 Uppsala 4 s

1999 2000 2001 2002

Vissefjaumlrda

Aringsenhoumlga

Hestra

Ramnaringsa

Broaryd

Toftaholm

Burseryd

Vaumlckelsaringng

Starsholma

Fulltofta

Snogeholm

Soumldra Vi

Margreteholm

Margreteholm Soumldra Vi

Burseryd Aringsenhoumlga Broaryd Hestra Toftaholm

Simmarp Ramnaringsa Vaumlckelsaringng Kosta

Starsholma Visselfjaumlrda

Ekebo Fulltofta

Snogeholm

Figur LOuml16 Resultat fraringn saringddfoumlrsoumlk med bjoumlrk Under en fyraringrsperiod (1999 ndash2002) saringddes sammanlagt 16 lokaler paring varingren i april respektive aringr Figuren visar andelen saringddflaumlckar daumlr levande plantor paringtraumlffades En foumlr-sta inventering utfoumlrdes paring houmlsten i september (groumlna staplar) och en andra paring de flesta platser efter ytterligare ett aringr (gula staplar) De lodraumlta strecken i staplarna anger medelfelet128

Asp Asp- och poppelfroumln aumlr smaring och kortlivade om de inte torkas omedelbart Behovet av god vattentillgaringng vid groningen och plantetableringen av asp har visats i bland annat finska studier129 Braumlnning av foumlryngringsytan kan san-nolikt foumlrbaumlttra saringddresultatet130 Faumlltsaringdd sker ytterst saumlllan och aumlr problema-tisk medan insamling av frouml och uppdragning av plantor i plantskolan aumlr lite enklare att lyckas med Aspfroumln boumlr sarings direkt efter skoumlrd och kraumlver ingen behandling Ett kilo frouml inneharingller ca 8 miljoner froumln och kan teoretiskt ge 1ndash3 miljoner plantor Daring asp uppnaringtt 8ndash10 aringrs aringlder kan insamling av frouml paringboumlrjas

129 Latva-Karjanmaa T Suvanto L Leinonen K amp Rita H 2003 Emergence and survival of Populus tremula seedlings under varying moisture conditions Canadian Journal of For-est Research 33 2081ndash2088 130 Latva-Karjanmaa T Suvanto L Leinonen K amp Rita H 2006 Sexual reproduction of European aspen (Populus tremula L) at prescribed burned site the effects of moisture conditions New Forests 31 545ndash558

Al Klibbal och graringal aumlr 10ndash30 aringr daring foumlrsta froumlskoumlrd kan tas Daring froumlet mognar skiftar kottarna faumlrg fraringn groumlnt till moumlrkbrunt Kottarna plockas daring kottfjaumll-len har boumlrjat spricka upp De kan foumlrvaras fritt liggande i 1-2 maringnader innan klaumlngning Kottarna klaumlngs sedan i vaumlrme houmlgst 50 ordmC i 24 timmar vilket upprepas tvaring garingnger varparing froumlet har ett vatteninneharingll paring 6ndash8 Froumlna aumlr taumlmligen laumltta att luftrensa men kvaliteten blir ofta laringg eftersom tomma froumln aumlr besvaumlrliga att rensa ut Froumlna kan foumlrvaras med bibeharingllen grobarhet i ett par aringr i slutna foumlrpackningar i plantfrys (-2 ndash -4 ordmC) Hos stora klibb- och graringalar aumlr det moumljligt att samla in mer aumln 500 000 froumln per traumld 131

Alarna kan sarings baringde paring houmlsten och varingren och behoumlver ingen uppbloumltning dessfoumlrinnan Foumlr att foumlrbaumlttra grobarheten kan froumlna stratifieras vid +5 ordmC i 180 dagar avslutat med tre dagar vid -20 ordmC132 Saringddresultatet blir betydligt baumlttre foumlr baringde klibbal och graringal om froumlna sarings i mineraljord istaumlllet foumlr i hu-mus133 Ett kilo frouml beraumlknas raumlcka till ca 60 000 plantor

132 Schalin I 1968 Germination analysis of grey alder (Alnus incana) and black alder (Alnus glutinosa)seeds In Trappe JM Franklin JF Tarrant RF amp Hansen GM (eds) Biology of Alder USDA Forest Service Portland Oregon s 107ndash123 133 Schalin I 1966 Alnus incana (L) Moench in forestry practice Metsaumltaloudellinen Aikakauslehti 9 362ndash366 Paring finska med engelsk sammanfattning

Blandning av traumldslag daumlr ordinaumlrt loumlv ingaringr Saringdd av blandskog aumlr knappast naringgot som foumlrekommer Blandskogen uppstaringr snarare av att naturlig foumlryngring kommer in i saringdden av ett enskilt traumldslag

Naturlig foumlryngring Med naturlig foumlryngring avses saringvaumll sexuell (frouml) som vegetativ foumlryngring (stubbskott rotskott och avlaumlggare) Liksom de flesta loumlvtraumld har bjoumlrk asp och al foumlrmaringgan att foumlryngras vegetativt men med vissa skillnader Hur de olika formerna av vegetativ foumlryngring fungerar beskrivs under respektive traumldslag Naturlig foumlryngring genom frouml aumlr en process som bestaringr av flera paring varandra foumlljande delprocesser eller rdquostegrdquo Det aumlr viktigt att beakta hur de olika delprocesserna fungerar och hur de varierar i tid och i rum foumlr att kunna bedoumlma etableringen av naturlig foumlryngring samt vilka aringtgaumlrder som behouml-ver utfoumlras foumlr att uppnaring oumlnskat resultat En generell beskrivning av delpro-cesserna ges inledningsvis foumlre de mer traumldslagsspecifika beskrivningarna I de traumldslagsspecifika beskrivningarna ges foumlrutom relevant ekologisk infor-mation aumlven praktiska synpunkter paring effekter av foumlryngringsaringtgaumlrder

Processer Froumlproduktion Naturlig foumlryngring med frouml inleds daring knoppanlag bildas och differentieras till antingen vegetativa knoppanlag genom vilken traumldets skottillvaumlxt sker eller koumlnsliga knoppanlag vilka senare blir han- eller hon-blommor Differentieringen sker under tillvaumlxtperioden oftast under somma-ren Bjoumlrk asp och al har endast enkoumlnade blommor Hos bjoumlrk och al sitter han- och honblommor paring samma traumld dvs traumlden aumlr tvaringkoumlnade men hos asp

sitter han- och honblommor paring olika traumld som daring aumlr enkoumlnade Balansen mellan de vegetativa och koumlnsliga knoppanlagen styrs bland an-

nat av vaumldret vid diffentieringstidpunkten samt hur mycket energi i form av staumlrkelse och mineralnaumlringsaumlmnen som traumldet har lagrat Ju varmaretorrare vaumlder under differentieringsfasen och ju mer lagrad energi som finns desto stoumlrre andel blomknoppsanlag bildas134 rdquoSignalernardquo foumlrmedlas med hjaumllp av hormoner

134 Piovesan G and Adams JM 2001 Masting behavior in beech linking reproduction and climate variation Canadian Journal of Botany 79 1039ndash1047

Andelen blomknoppsanlag varierar mellan olika aringr inte bara paring grund av vaumldret utan ocksaring foumlr att blomning och den senare froumlutvecklingen foumlrbrukar en del av traumldets upplagrade energi Detta goumlr det svaringrare foumlr traumldet att pro-ducera stora maumlngder blommor paringfoumlljande aringr Andelen blomknoppsanlag kan dock oumlka hos traumld som blir stressade eller skadade vilket ibland utnyttjas i froumlplantager Det absoluta antalet blomknoppar som bildas bestaumlms av hur mycket resurser dvs energi som traumldet producerar med hjaumllp av sin fotosyn-tes Traumld som aumlr stora har liten konkurrens fraringn andra traumld och som staringr paring en boumlrdig staringndort med ett bra klimat producerar ett stoumlrre antal blommor aumln traumld i motsatta situationer135 Aumlven minimiaringldern foumlr att bilda blomknoppar beror paring hur gynnsamma tillvaumlxtfoumlrharingllanden traumlden har

135 Harper JL 1977 Population Biology of Plants Academic Press London 892 s

Hos bjoumlrk al och asp oumlvervintrar den faumlrdigutvecklade blomknoppen och blommar den foumlljande varingren Blomningen dvs knoppsprickning utveck-lingen av blomorgan pollinering och befruktning aumlr ett kaumlnsligt skede och skador uppstaringr laumltt ofta paring grund av laringga temperaturer Hos de aktuella traumld-slagen sprids pollenkornen med hjaumllp av vind Pollenspridningen kan paringver-kas negativt av houmlg nederboumlrd eller av laringga vindstyrkor men det torde saumlllan vara av naringgon stoumlrre betydelse Daumlremot kan pollineringen vara begraumlnsad av den totala pollenmaumlngden i luften Eftersom moumljligheterna att ett pollenkorn befruktar honblommans fruktaumlmne oumlkar kraftigt om pollenkornet haumlrroumlr fraringn en annan individ (korsbefruktning) kan aringr med faring hanblommor (vilket ofta sammanfaller med faring honblommor) ge daringlig befruktning speciellt hos soli-taumlra traumld En laringg pollineringsgrad eller sjaumllvbefruktning leder till att faumlrre froumln utvecklas och att grobarheten hos de froumln som utvecklas aumlr laringg136

Utvecklingen av frouml hos de befruktade honblommorna sker relativt snabbt jaumlmfoumlrt med andra traumldslag och aumlr ofta faumlrdig efter naringgra maringnader

Froumlspridning Naumlr froumlna aumlr faumlrdigutvecklade oumlppnar sig bjoumlrkens aspens eller alens froumlsamling (i dagligt tal haumlnge eller kotte) och froumlna slaumlpps och sprids fraringn traumldet Tidpunkten foumlr detta varierar kraftigt inom ett traumld Ofta sker froumlspridningen tidigare foumlr froumln som har utvecklats daringligt och som daumlr-med har laumlgre grobarhet Aumlven de sista froumlna som sprids kan ha en laumlgre gro-barhet paring grund av skador som uppstaringtt efter mognaden

Frouml fraringn bjoumlrk al och asp sprids med vinden som daumlrmed har stor bety-delse foumlr naumlr och hur det slaumlpps Houmlga vindstyrkor ocheller stor byighet oumlkar maumlngden Detta aumlr en av faktorerna som goumlr att den stoumlrsta koncentratio-nen av froumln paring marken hittas en bit ifraringn traumldet och inte naumlrmast stammen Avstaringndet fraringn stammen till houmlgsta koncentration av froumln aumlr dock oftast kort Det kan roumlra sig om naringgra meter upp till kanske ett tiotal meter beroende paring

lokala foumlrharingllanden och traumldslagets froumlspridningsfoumlrmaringga Naumlr ett frouml slaumlpps foumlrflyttas det i sidled med hjaumllp av vinden men aumlven i houmljdled tack vare froumlets massa och gravitationskraften

Vindspridda froumln har mer eller mindre effektiva rdquovingarrdquo som goumlr att luft-motstaringndet oumlkar och de kan haringlla sig rdquoflyganderdquo i luften en laumlngre tid Detta paringverkar fallhastigheten Ju laumlgre fallhastighet desto laumlngre tid uppeharingller froumlet sig i luften innan det naringr marken och desto laumlngre straumlcka kan vinden transportera det i sidled Foumlrutom fallhastighet och vindhastighet paringverkar houmljden som froumlet slaumlpps fraringn samt raringdande vindturbulens hur laringngt froumlet kan spridas Eftersom dessa faktorer varierar kommer froumlna att spridas olika laringngt fraringn ursprungstraumldet Den stoumlrsta koncentrationen av froumln paringtraumlffas naumlra ursprungstraumldet och med oumlkande avstaringnd blir koncentrationen allt laumlgre Froumlkoncentrationen avtar snabbt naumlra traumldet men planar sedan ut med ettoumlkande avstaringnd (figur LOuml17)137

137 Karlsson M 2002 Natural regeneration to increase the proportion of broadleaved trees in southern Sweden ndash effects of seed dispersal and silvicultural treatments In Brunner A (ed) Restocking of Storm-felled Forests New Approaches Proc Int Workshop Denmark March 2001 Skov amp Landskab Reports No 12 2002 Hoslashrsholm Denmark pp 100ndash101

I teorin blir froumlkoncentrationen paring marken aldrig riktigt noll eftersom det alltid finns en liten sannolikhet att ett frouml kan transporteras laringnga straumlckor

Efter att froumlet har landat paring marken kan det foumlrflyttas av till exempel vind-byar saring kallad sekundaumlr froumlspridning Denna froumlspridning beror paring vindens styrka samt froumlets storlek och lyftkraft saringsom vid den primaumlra spridningen Vid sekundaumlr froumlspridning spelar aumlven underlaget i form av markvegetation och ytstruktur en stor roll Skarsnouml och is aumlr det underlag som ger baumlst foumlrut-saumlttningar foumlr en laringng sekundaumlr spridning Bar mineraljord aumlr ocksaring en jaumlmn yta som oumlkar spridningen medan till exempel graumls och smaringskaliga houmljdskill-nader minskar moumljligheterna Under svenska foumlrharingllanden har den sekundaumlra froumlspridningen sannolikt liten betydelse foumlr foumlryngringsresultatet

0 20 40 60 80 100

Avstaringnd fraringn bestaringndskant m

Bjoumlrk

Klibbal

oumlfal

Figur LOuml17 Froumlfallsmaumltningar fraringn samma lokaler som i figur LOuml18 Haumlr visas det summerade froumlfallet oumlver flera aringr Froumlfallet ges som en funktion av oumlkande avstaringnd fraringn bestaringndskant av blandloumlvbestaringnden ut paring hyggen138

Etablering ndash groning tillvaumlxt och oumlverlevnad Naumlr froumlet hamnar paring marken kan det gro men foumlrutsaumlttningarna aumlr inte alltid saring bra att det sker Groningen aumlr en process som boumlrjar med foumlraumlndringar inuti froumlet vilket kraumlver att froumlet har tillgaringng till vatten syre och ljus samt att temperaturen haringller sig inom ett visst spann Kraven skiljer sig mellan olika traumldslag men styrs ocksaring av om froumlet aumlr i rdquovilardquo vilket ofta aumlr fallet naumlr det sprids fraringn traumlden Man kan betrakta froumlvilan som en evolutionaumlr anpassning foumlr att froumlgroning ska ske under foumlrharingllanden som aumlr gynnsamma foumlr den senare plantoumlverlevna-den Daumlrfoumlr medfoumlr froumlvilan att froumlgroning ofta inte sker direkt paring houmlsten efter froumlspridning utan naumlstkommande varingr Daring faringr plantan en hel tillvaumlxt-saumlsong paring sig foumlr etablering infoumlr naumlstkommande vinter Det brukar raumlcka med de foumlrharingllanden som raringder under vinterhalvaringret foumlr att bryta froumlvilan Vinterfoumlrharingllandena utgoumlrs bland annat av laringga och fluktuerande temperatu-rer samt en fuktig miljouml139

139 Suszka B Muller C amp Bonner-Masimbert MB 1996 Seeds of forest broadleaves ndash From harvest to sowing INRA Editions Paris 295 s

Naumlr froumlvilan brutits sjunker temperatur- och ljuskraven foumlr groning men kraven paring vattentillgaringng foumlraumlndras inte Vattenbrist aumlr sannolikt den viktigas-te anledningen till att froumln inte gror Ytjordskiktets vattenharingllande foumlrmaringga aumlr saringlunda av stor betydelse liksom luftfuktigheten En finkornig jordart som exponerats genom till exempel markberedning har en mycket stoumlrre vatten-haringllande foumlrmaringga aumln en groumlvre jordart med ett foumlrnataumlcke ovanparing Paring samma

saumltt har skuggigare miljoumler saringsom slutna skogsbestaringnd en jaumlmnare och houml-gre luftfuktighet aumln soliga hyggen140 Om froumlet hamnar paring ett underlag och i en miljouml som aumlr fuktig oumlver en laumlngre tidsperiod kan groningsprocessen boumlr-ja Det foumlrsta steget bestaringr av att froumlet tar upp vatten Detta kraumlvs foumlr att starta de fysiologiska foumlraumlndringarna inuti froumlet som goumlr att skott- och rotspetsarna kan boumlrja vaumlxa och traumlnga igenom froumlskalet

140 Oleskog G 1999 The effect of seedbed substrate on moisture conditions germination and seedling survival of Scots Pine PhD-Thesis Acta Universitatis Agriculturae Sueciae Silverstria 99 Swedish University of Agricultural Sciences Dept Forest Management and Products Uppsala 25 s

Naumlr froumlet vaumll har grott vaumlxer rotsystemet ut och skottet utvecklas med sina groddblad Under detta foumlrsta utvecklingsstadium aumlr plantan kaumlnslig Om skottet med sina groddblad foumlrstoumlrs finns endast begraumlnsad reservnaumlring att ta till foumlr plantan foumlr att skjuta nya skott Kort sagt ndash en skada som aumlr liten foumlr en stor planta kan vara fatal foumlr en nygrodd planta En planterad planta som aumlr stoumlrre har saringlunda baumlttre foumlrutsaumlttningar att klara skador Den stoumlrre kaumlnsligheten foumlr naturligt foumlryngrade plantor i tidigt skede kan foumlr det mesta kompenseras genom att ett stort antal froumln gror och att det daumlrmed i slutaumln-dan aumlndaring finns tillraumlckligt med plantor kvar

I jaumlmfoumlrelse med faumlltsaringdd aumlr naturlig foumlryngring mindre kaumlnslig foumlr av-garingngsorsaker som upptraumlder tillfaumllligt till exempel torka eftersom det vid naturlig foumlryngring sker en i tiden utspridd froumlspridning och groning Om man jaumlmfoumlr en nyplanterad planta med en lika stor naturligt foumlryngrad planta saring har den naturligt foumlryngrade plantan i teorin en stoumlrre motstaringndskraft mot skador eftersom dess rotsystem aumlr baumlttre etablerat Den praktiska betydelsen av detta har dock inte undersoumlkts

Bjoumlrk Varingrt- och glasbjoumlrk aumlr tillsammans varingrt vanligast foumlrekommande traumldslag med avseende paring volym i diameterklassen 0ndash4 cm141 Bjoumlrken aumlr alltsaring det vanligaste traumldslaget paring varingra hyggen och har uppenbarligen en stor foumlryng-ringskapacitet Eftersom det vanligaste foumlryngringsmaringlet paring svenska foumlryng-ringsytor aumlr att etablera barrskogsbestaringnd aumlr bjoumlrkens stora foumlryngringskapa-citet ofta foumlrknippad med roumljningsproblematik142 Det haumlr avsnittet belyser hur bjoumlrkens naturliga foumlryngring fungerar Den kunskapen kan anvaumlndas foumlr att saringvaumll begraumlnsa som gynna bjoumlrkens uppkomst I de avseende som varingrt-och glasbjoumlrk skiljer sig aringt kommenteras detta i oumlvriga fall gaumlller informatio-nen foumlr baringda arterna

141Skogsstyrelsen 2003 Skogsstatistisk aringrsbok 2003 Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 345 s 142 Se delen Roumljning i Skogsskoumltselserien

Froumlproduktion Tidpunkten foumlr differentiering av vegetativa knoppar och blomknoppar hos bjoumlrk sker under sommaren foumlr hanknopparna naringgot tidi-gare aumln foumlr honknopparna Varm och torr vaumlderlek tycks oumlka bildningen av blomknoppar liksom laringg froumlproduktion under innevarande sommar143 Det medfoumlr att froumlproduktionen hos bjoumlrk varierar mycket mellan olika aringr

143 Dahl Aring amp Strandhede S-O 1996 Predicting the intensity of birch pollen season Aerobi-ologia 12 97ndash106

(figur LOuml18)144 Variationens storlek beror sannolikt paring lokala foumlrutsaumlttningar men skillnaden mellan ett daringligt och ett bra aringr aumlr aringtminstone tiofaldig FigurLOuml18 visar att det finns en klimatisk styrning av knoppdifferentieringen De undersoumlkta lokalerna ligger i Skaringne Halland och Smaringland men moumlnstret av bra och daringliga froumlaringr sammanfaller ofta Avvikelser saringsom 2002 kan bero paring att staringndorterna aumlr olika kaumlnsliga foumlr till exempel uttorkning eller att blom-ning eller froumlutveckling har skadats genom ogynnsamt klimat

144 Karlsson M 2001 Natural regeneration of broadleaved tree species in southern Sweden ndash Effects of silvicultural treatments and seed dispersal from surrounding stands Doctorrsquos dissertation Acta Universitatis Agriculturae Sueciae Silverstria 196 Swedish University of Agricultural Sciences Alnarp 44 s

Den absoluta maumlngden frouml som produceras per traumldenhet varierar mellan olika lokaler beroende paring boumlrdighet klimat och slutenhet Froumlproduktionen kan aumlven variera betydligt mellan olika traumld paring samma lokal Beraumlkningar av antalet frouml per normalstort traumld paring genomsnittliga staringndorter i soumldra Sverige ger siffror kring 5ndash10 miljoner under goda froumlaringr medan undersoumlkningar fraringn norra Sverige indikerar betydligt laumlgre siffror145 Oavsett vilka siffror som anvaumlnds aumlr detta ett betydligt stoumlrre antal froumln aumln vad som paringtraumlffas hos gran och tall I figur LOuml18 visas data foumlr bjoumlrk utan saumlrskiljande av varingrt- och glas-bjoumlrk Resultat fraringn studier daumlr bjoumlrkar artbestaumlmts tyder paring att det inte finns naringgra skillnader mellan arterna i antalet frouml som produceras146

145 Fries C 1984 Den froumlsaringdda bjoumlrkens invandring paring hygget Sveriges Skogsvaringrdfoumlrbunds Tidskrift 3-4 35-49 146 Koski V amp Tallqvist R 1978 Results of long-time measurements of the quantity of flowering and seed crop of forest trees Folia Forestalia 364 1-60 Paring finska med engelsk sammanfattning

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Bjoumlrk (lokal 1) Klibbal (lokal 1) Bjoumlrk (lokal 2) Bjoumlrk (lokal 3)

oumlpr

Figur LOuml18 Data fraringn froumlfallsmaumltningar foumlr bjoumlrk och klibbal i tre loumlvbland-bestaringnd i soumldra Sverige Relativ froumlproduktion aumlr det summerade froumlfallet un-der aktuellt aringr dividerat med det maximala froumlfallet paring respektive lokal under undersoumlkningsperioden Resultaten baseras paring 40ndash60 froumlfaumlllor per lokal147

147 Data delvis haumlmtade fraringn Karlsson M 2001 Natural regeneration of broadleaved tree species in southern Sweden ndash Effects of silvicultural treatments and seed dispersal from sur-rounding stands Doctorrsquos dissertation Acta Universitatis Agriculturae Sueciae Silverstria 196 Swedish University of Agricultural Sciences Alnarp 44 s

Efter att blomknopparna differentierats fortsaumltter utvecklingen och under sensommar och houmlst kan uppraumlttstaringende hanhaumlngen urskiljas En riklig foumlre-komst av hanhaumlngen kan ses som ett tecken paring ett kommande gott froumlaringr

Blomningen startar ungefaumlr vid loumlvsprickningen daring en viss temperatur-summa uppnaringtts Pollenkornen sprids med hjaumllp av vinden Under aringr med laringg frekvens av hanblommor blir en houmlg andel honblommor obefruktade eller sjaumllvpollinerade Det leder till en laringg andel grobara froumln samtidigt som sjaumllv-befruktade froumln kan ge plantor som vaumlxer daringligt148 Frekvensen av han- och honblommor varierar mycket mellan aringren Trots att glas- och varingrtbjoumlrk har olika kromosomantal kan grobara froumln uppstaring om arterna korsas Avkomman blir dock oftast steril149 Det finns morfologiska skillnader mellan frouml fraringn varingrt- och glasbjoumlrk Froumlvikten skiljer sig ocksaring naringgot ndash 015 och 012 mg foumlr varingrt- respektive glasbjoumlrk150

148 Wang T Hagqvist R amp Tigerstedt PMA 1999 Inbreeding depression in three gen-erations of selfed families of silver birch (Betula pendula) Canadian Journal of Forest Research 29 662ndash668 149 Perala DA amp Alm AA 1990 Reproductive ecology of birch A review Forest Ecology and Management 32 1ndash38 150 Suszka B Muller C amp Bonner-Masimbert MB 1996 Seeds of forest broadleaves ndash From harvest to sowing INRA Editions Paris 295 s

Fraringn mitten av juli till september blir bjoumlrkfroumlna mogna Tidigast narings froumlmognad i de soumldra delarna av Sverige Grobarheten hos bjoumlrkfroumln aumlr jaumlm-foumlrt med andra traumldslag relativt laringg ndash mellan 30 och 70 151

Froumlspridning Bjoumlrkens froumln sprids med hjaumllp av vinden De tvaring vingar som sitter paring sjaumllva bjoumlrknoumlten medfoumlr att froumlet faringr en laringg fallhastighet och god spridningsfoumlrmaringga Trots att bjoumlrkfroumln sprids med vinden hamnar de allra flesta froumln naumlra modertraumldet En mycket liten andel sprids laumlngre straumlckor Som exempel aumlr intensiteten av froumlfallet paring 100 meters avstaringnd fraringn moder-traumldet bara ett faringtal procent av den maximala intensiteten i naumlrheten av mo-dertraumldet (figur LOuml17) Aumlven i jaumlmfoumlrelse med andra traumldslag med betydligt stoumlrre frouml till exempel loumlnn aumlr froumlspridningen foumlrvaringnansvaumlrt nog paring samma nivaring152 En foumlrklaring kan vara att den stoumlrsta delen av froumlspridningen sker under sensommaren daring det aumlr mindre blaringsigt aumln under houmlsten daring maringnga andra loumlvtraumldslag sprider sina froumln Trots att andelen bjoumlrkfroumln som sprids laringngt aumlr liten saring aumlr aumlndaring det absoluta antalet stort eftersom froumlproduktionen generellt sett aumlr stor jaumlmfoumlrt med andra traumldslag Detta foumlrklarar varfoumlr bjoumlrken trots ineffektiv froumlspridning kan etableras laringngt fraringn froumltraumlden Skillnaden i froumlvikt borde medfoumlra att glasbjoumlrk har en naringgot mer effektiv froumlspridning aumln varingrt-bjoumlrk

Etablering ndash groning tillvaumlxt och oumlverlevnad Daring bjoumlrkfroumlna sprids paring sensommaren befinner de sig i vila Vilan utesluter inte att froumlna kan gro utan innebaumlr att kraven paring temperatur och ljus aumlr houmlgre aumln efter det att froumlvilan brutits vilket sker under vintern Det aumlr vanligt att bjoumlrkfroumln gror paring houmlstenaringtminstone i soumldra Sverige Oumlverlevnaden hos dessa plantor aumlr ofta laumlgre aumln

de plantor som gror paring varingren eftersom de foumlrra ofta inte hinner etablera sig i tillraumlckligt houmlg grad foumlr att kunna oumlverleva vinterns paringfrestningar

En lyckad groning kraumlver att de smaring bjoumlrkfroumlna landar paring ett laumlmpligt sub-strat Ett saringdant kaumlnnetecknas av en jaumlmn och houmlg ytfuktighet och av att det finns rdquomikromiljoumlerrdquo daumlr froumlet kan rdquohalvt begravasrdquo Det ger bra kontakt med substratet och god tillgaringng paring vatten Den lilla froumlstorleken samt avsaknaden av lagrad naumlring i sjaumllva froumlet (froumlvita) goumlr miljoumln aumln mer viktig

Exempel paring gynnsamma substrat foumlr bjoumlrkens groning aumlr bar mineraljord och mineraljord med inblandning av organiskt material153 Aumlven vitmossa kan vara ett bra groningssubstrat men har laumltt foumlr att torka ut Mineraljordens kornstorlek avgoumlr groningssubstratets laumlmplighet eftersom det paringverkar por-storleken och daumlrmed foumlrmaringgan att haringlla och transportera vatten Inblandning av organiskt material oumlkar porstorleken men den vattenharingllande foumlrmaringgan foumlrsaumlmras naringgot

153 Perala DA amp Alm AA 1990 Reproductive ecology of birch A review Forest Ecology and Management 32 1ndash38

Den naringgot saumlmre groningen i humusblandad mineraljord kan i viss maringn uppvaumlgas av att tillvaumlxten i ett senare skede blir baumlttre tack vare att det aumlr ett varmare och mer naumlringsrikt substrat Tjocka foumlrnaskikt och taumlt faumlltvegeta-tion speciellt graumls aumlr ogynnsamma foumlr bjoumlrkfroumlns groning Givetvis spelar aumlven topografin en roll foumlr hur mycket vatten som finns i ytjorden Fuktiga staringndorter har generellt sett en rikligare bjoumlrkfoumlryngring154

154 Kempe G amp Stener L-G 2006 Sjaumllvfoumlryngring med bjoumlrk paring granmarker Skogforsk Arbetsrapport Nr 609 Uppsala s 53ndash55

Det saknas studier som jaumlmfoumlr varingrt- och glasbjoumlrks groningsegenskaper i faumllt och det finns daumlrfoumlr inget stoumld foumlr att foumlrklara glasbjoumlrkens rikligare foumlrekomst paring fuktiga och bloumlta staringndorter med hjaumllp av skillnader i gronings-biologin

Undersoumlkningar i norra Sverige har visat att cirka 5 av det grobara bjoumlrkfroumlet som hamnat paring marken fortfarande aumlr grobart ett aringr efter frouml-spridning155 Livslaumlngden aumlr troligen kortare foumlr sydsvenska bjoumlrkfroumln Den samlade kunskapen visar att bjoumlrkfrouml kan ingaring i en kortlivad froumlbank Foumlrutsaumlttningarna aumlr dock att froumlet hamnar i miljoumler daumlr groningsbetingelser-na aumlr daringliga Foumlr att denna froumlbank ska faring naringgon praktisk betydelse kraumlvs det ocksaring att miljoumln kring froumlna aumlndras saring att de kan gro I jaumlmfoumlrelse med den maumlngd froumln som produceras och sprids varje aringr aumlr denna kortlivade froumlbank troligen av liten praktiskt betydelse

155 Granstroumlm A amp Fries C 1985 Depletion of viable seeds of Betula pubescens and Betula verrucosa sown onto some north Swedish forest soils Canadian Journal of Forest Research 15 1176ndash1180

Den nygrodda plantan som endast har hunnit utveckla sina groddblad aumlr beroende av en snabb tillvaumlxt Den har lite rdquoreservnaumlringrdquo och klarar daumlrfoumlr skador daringligt Det aumlr ocksaring en av anledningarna till att bjoumlrken behoumlver mil-joumler som saknar eller har liten konkurrens foumlr att kunna etablera sig i stor omfattning Den egentliga skuggtaringligheten hos smaring bjoumlrkplantor aumlr ej under-soumlkt

Vegetativ foumlryngring Bjoumlrk har en stor foumlrmaringga att skjuta stubbskott men saknar i stort sett naturlig foumlrmaringga till andra vegetativa foumlryngringssaumltt

Glasbjoumlrk skjuter mer stubbskott aumln varingrtbjoumlrk156 I en finsk studie157 kunde man inte se naringgon avgoumlrande skillnad i virket mellan stubbskottfoumlryngrad eller froumlsaringdd glasbjoumlrk vilket betyder att stubbskottfoumlryngring aumlr en an-vaumlndbar foumlryngringsmetod aringtminstone foumlr glasbjoumlrk Bjoumlrkens stubbskott har stor betydelse i roumljning av barrbestaringnd och tas daumlrfoumlr upp mer noggrant i Skogsskoumltselseriens del om Roumljning

156 Sarvas R 1948 A research on the regeneration of birch in South Finland Communicatio-nes Instituti Forestalis Fenniae 35(4) 1ndash91 Paring finska med engelsk sammanfattning 157 Luostarinen K Huotari N amp Tillman-Sutela E 2009 Effect of regeneration method on growth wood density and fibre properties of downy birch (Betula pubescens Ehrh) Silva Fennica 43 329-338

Praktiska aspekter paring foumlryngringsaringtgaumlrder Kalavverkning gynnar dennaturliga foumlryngringen av bjoumlrk Aumlven markberedning som vanligen utfoumlrs foumlr att foumlrbaumlttra plantetablering av barrplantor aumlr positiv foumlr den naturliga bjoumlrkfoumlryngringen158 Stark harvning eller liknande ger den baumlsta effekten paring frisk och torr mark Daring blottlaumlggs mineraljord paring en stor andel av arealen Markberedningsmetoder som skapar en upphoumljd planteringspunkt till exem-pel houmlglaumlggning aumlr mindre positiva eftersom den exponerade mineraljorden laumlttare torkar ut Markberedning som blandar foumlrna eller humuspartiklar med mineraljorden aumlr som tidigare naumlmnts inte lika gynnsam foumlr groningen som en ren mineraljord men aumlr aumlndaring betydligt baumlttre aumln ett oroumlrt marksubstrat Markberedningen aringldras snabbt foumlr groning ndash i soumldra Sverige aumlr groningen kraftigt reducerad andra aringret och det tredje aringret aumlr den i princip utraderad159 Det beror dels paring faumlltskiktets invaumlxning dels paring att ytan blir mer kompakte-rad och att de smaring rdquomikrogroparrdquo som froumlna delvis kan begravas i foumlrsvinner

158 Karlsson M 2001 Natural regeneration of broadleaved tree species in southern Sweden ndash Effects of silvicultural treatments and seed dispersal from surrounding stands Doctorrsquos dissertation Acta Universitatis Agriculturae Sueciae Silverstria 196 Swedish University of Agricultural Sciences Alnarp 44 s 159 Karlsson M 2001 Natural regeneration of broadleaved tree species in southern Sweden ndash Effects of silvicultural treatments and seed dispersal from surrounding stands Doctorrsquos dissertation Acta Universitatis Agriculturae Sueciae Silverstria 196 Swedish University of Agricultural Sciences Alnarp 44 s

En ostoumlrd markyta foumlrsaumlmras ocksaring snabbt som groningsbaumldd Strax efter kalavverkningen kan ett ostoumlrt foumlrnaskikt vara en relativ bra groningsbaumldd och om avverkningen sker under vinterhalvaringret kan ofta ett stort antal froumln fraringn froumlfallet foumlregaringende sommar gro paring varingren Dessa plantor etableras rela-tivt laumltt eftersom de faringr ett foumlrspraringng gentemot oumlvrig vegetation I synnerhet kan laumlgre liggande fuktigare partier paring ett hygge snabbt etableras av bjoumlrk

Bjoumlrken aumlr ett skuggintolerant traumldslag men flera undersoumlkningar visar att skaumlrmar kan vara en bra etableringsmiljouml foumlr bjoumlrk160161 Det foumlrklaras bland annat av en houmlg fuktighet i ytjordskiktet samt en laringngsam invaumlxning av faumllt-skiktsvegetation Tillvaumlxten daumlrefter paringverkas emellertid negativt foumlr bjoumlrk mer foumlr varingrtbjoumlrk aumln foumlr glasbjoumlrk

160 Holgeacuten P amp Haringnell B 2000 Performance of planted and naturally regenerated seedlings in Picea abies-dominated shelterwood stands and clear-cuts in Sweden Forest Ecology and Management 127 129ndash138 161 Karlsson M amp Nilsson U 2005 The effects of scarification and shelterwood treatments on naturally regenerated seedlings in southern Sweden Forest Ecology and Management 205 183ndash197

Undersoumlkningar och praktisk erfarenhet visar ibland att antalet naturligt

foumlryngrade bjoumlrkar paring vaumll markberedda hyggen blir foumlrvaringnansvaumlrt faring men kan foumlrklaras av att man kanske inte har beaktat alla steg i processen Froumlbjoumlrkar kanske saknas i de angraumlnsande bestaringnden eller saring har froumlaringret varit daringligt efter att markberedningen utfoumlrts Teoretiska beraumlkningar visar att risken foumlr att misslyckas med naturlig foumlryngring av bjoumlrk till stor del paringverkas av insamlad information och kontroll av saring maringnga faktorer som moumljligt162

162 Karlsson M 2004 Risk att misslyckas med foumlryngring ndash Riskanalys foumlr tillfredstaumlllande naturlig foumlryngring av bjoumlrk I Blennow K (red) Osaumlkerhet och aktiv riskhantering ndash As-pekter paring osaumlkerhet och risk i sydsvenskt skogsbruk SUFOR s 53ndash62

En genomgaringng av Riksskogstaxeringens material fraringn 1998ndash2002 visar att sjaumllvfoumlryngring av bjoumlrk aumlr ett saumlkrare alternativ paring fuktig mark aumln paring frisk mark163 Resultaten paring frisk mark kan dock foumlrbaumlttras genom froumltraumldsstaumlll-ning och markberedning

163 Kempe G amp Stener L-G 2006 Sjaumllvfoumlryngring med bjoumlrk paring granmarker Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala s 10ndash11

Asp Froumlproduktion Aspen aumlr ett dioikt traumldslag vilket innebaumlr att han- och hon-blommor sitter paring skilda traumld Detta aumlr ett effektivt saumltt att oumlka korsbefruktning-en och den genetiska variationen Nackdelen aumlr att blommorna paring isolerade honindivider riskerar att faring en daringlig eller utebliven befruktning vilket medfoumlr liten froumlsaumlttning med laringg grobarhet Aspens frouml aumlr mycket litet (01 mg) och saknar froumlvita Daumlremot kan antalet froumln som produceras paring ett hontraumld uppgaring till flera hundra miljoner under bra froumlaringr164 Den aringrliga variationen i froumlproduk-tion aumlr ocksaring mycket stor Aringr med mycket liten blomning och froumlproduktion avloumlses med aringr med riklig produktion165 Dessutom verkar blomning och frouml-produktion variera kraftigt mellan olika kloner dvs grupper av till exempel rotskottsfoumlryngrade traumld med identisk genetik Aspens blommor slaringr ut just innan loumlvsprickning och pollenkornen sprids med vinden Froumlutvecklingen aumlr snabb och redan en till tvaring maringnader efter blomning aumlr froumlet moget

164 Latva-Karjanmaa T Suvanto L Leinonen K amp Rita H 2003 Emergence and survival of Populus tremula seedlings under varying moisture conditions Canadian Journal of For-est Research 33 2081ndash2088 165 Worrell R Gordon AG Lee RS amp McInroy A 1999 Flowering and seed production of aspen in Scotland during a heavy seed year Forestry 72 27ndash34

Hybridaspen producerar frouml paring samma saumltt som asp Avkomman blir en blandning av aspar och hybridaspar

Froumlspridning Paring aspens frouml sitter en samling med haringr en saring kallad pensel Naumlr aspfroumlet sprids fungerar denna pensel som en fallskaumlrm vilket goumlr att froumlna sprids effektivt med hjaumllp av vinden Naringgra egentliga maumltningar av as-pens froumlspridning har dock inte publicerats Froumlhaumlngena oumlppnar sig vid torr och varm vaumlderlek varparing froumlna kan spridas

Etablering ndash groning tillvaumlxt och oumlverlevnad Eftersom aspfroumln aumlr smaring och saknar reservnaumlring aumlr miljoumln oerhoumlrt viktig foumlr att froumlna ska kunna gro och plantor etablera sig Paring frisk eller torr mark tycks bar mineraljord vara ett maringste foumlr groningen medan groning kan ske paring organiskt material paring fuktigare mark aumlven om bar mineraljord aumlr mer gynnsamt aumlven daumlr166 Aumlldre

166 De Chantal M Kuuluvainen T Lindberg H amp Vanha-Majamaa I 2005 Early regen-eration of Populus tremula from seed after forest restoration with fire Scandinavian Journal of Forest Research 20 (Suppl6) 33ndash42

uppgifter saumlger att aspfroumln har en vaumlldigt kort livslaumlngd naumlr det har landat paring marken men senare undersoumlkningar har visat att de kan beharinglla grobarheten aringtminstone ett par maringnader167 och froumlplantor har dessutom visat sig vara van-ligare aumln man tidigare trott168

167 Latva-Karjanmaa T Suvanto L Leinonen K amp Rita H 2003 Emergence and survival of Populus tremula seedlings under varying moisture conditions Canadian Journal of For-est Research 33 2081ndash2088 168 Myking T Boslashhler F Austrheim G amp Solberg EJ 2011 Life history strategies of aspen (Populus tremula L) and browsing effects a literature review Forestry 84 61ndash71

Vegetativ foumlryngring Det helt dominerande uppkomstsaumlttet foumlr asp aumlr eta-blering genom rotskott Aspar kan skjuta rotskott aumlven utan naringgon synbar skada eller stress men det aumlr i synnerhet om traumlden avverkas som det kom-mer ett massivt uppslag av rotskott Dessa har en snabb tillvaumlxt och upptar paring kort tid ytan runt det avverkade traumldet

Hybridasp skjuter rotskott paring samma saumltt som asp men tillvaumlxten aumlr myck-et houmlgre169170 Efter foumlrsta aringret finns ofta 50 000ndash100 000 rotskott per hektar och maringnga av dem blir oumlver 2 m houmlga

169 Rytter L 2006 A management regime for hybrid aspen stands combining conventional forestry techniques with early biomass harvests to exploit their rapid early growth Forest Ecology and Management 236 422ndash426 170 Rytter L amp Stener L 2010 Utharingllig produktion av hybridasp efter skoumlrd Slutrapport foumlr Energimyndighetens projekt 30346 Skogforsk Arbetsrapport 706 Uppsala 23 s

Poppel foumlryngras till skillnad fraringn asp huvudsakligen med stubbskott Det finns en betydande variation i andelen stubbar som skjuter skott 171 och olika kloner har olika benaumlgenhet att producera stubbskott172 Stubbskottfoumlryngring aumlr ocksaring beroende av att slutfoumlrbandet vid avverkning inte aumlr foumlr glest Det goumlr att stubbskottfoumlryngring av poppel inte aumlr en helt saumlker metod

171 Johansson T amp Hjelm B 2012 The sprouting capacity of 8ndash21-year-old poplars and some practical implications Forests 3 528ndash545 172 Mc Carthy R Ekouml PM amp Rytter L 2014 Reliability of stump sprouting as a regener-ation method for poplars clonal behaviour in survival sprout straightness and growth Silva Fennica 48(3) httpdxdoiorg1014214sf1126

Praktiska aspekter paring foumlryngringsaringtgaumlrder Froumlfoumlryngring av asp aumlr en ovanlig foumlreteelse i de svenska skogarna men troligen inte saring ovanlig som man tidigare trott Anledningar till laringgt intresse foumlr froumlfoumlryngring aumlr troligen den stora aringrliga variationen i froumlproduktion samt de houmlga kraven paring gro-ningssubstrat Daumlremot aumlr rotskottsfoumlryngring ett saumltt som kan och boumlr ut-nyttjas som foumlryngringsmetod

Al Moumljligheterna att utnyttja naturlig foumlryngring foumlr klibbal och graringal aumlr goda Kunskapen aumlr emellertid begraumlnsad huvudsakligen beroende paring alens margi-nella foumlrekomst

Froumlproduktion Alens blomknoppar differentieras troligen under sommar-maringnaderna Den faumlrdigutvecklade knoppen blommar tidigt naumlstkommande varingr foumlre loumlvsprickningen Hanblommornas pollen sprids med vind och de befruktade honblommorna utvecklas under sommaren till frouml vilka uppnaringr full mognad under houmlsten Honblommorna aumlr samlade i blomstaumlllningar som

utvecklas till slutna froumlstaumlllningar daumlr froumlna aumlr inneslutna I samband med att froumlna mognar foumlrvedas froumlstaumlllningen till en saring kallad alkotte Froumlna sprids inte foumlrraumln kotten spricker upp Detta intraumlffar tidigast efter de foumlrsta frost-tillfaumlllena men fuktig vaumlderlek kan foumlrdroumlja froumlspridningen till tillfaumlllen med torrt vaumlder paring varingren173 Naumlr kotten vaumll aumlr oumlppen behoumlvs vind foumlr att faring froumlna att lossna och spridas Uppsprickning och vind goumlr tillsammans att sprid-ningstidpunkten varierar stort

Storleken paring den aringrliga froumlproduktionen aumlr avsevaumlrt mindre aumln foumlr bjoumlrk uppskattningsvis 05ndash1 miljoner froumln per traumld under goda froumlaringr Grobarheten varierar och den aringrliga variationen i froumlproduktion aumlr minst lika stor som foumlr bjoumlrk Ofta sammanfaller goda respektive daringliga froumlaringr foumlr bjoumlrk och al Graringalens frouml aumlr laumlttare (06 mg) aumln klibbalens (12 mg) trots att froumlna aumlr unge-faumlr lika stora (3 mm laringnga) Graringalens frouml har froumlvingar medan klibbalens har antydningar till vingar som aumlr korkartade vilket medfoumlr en effektiv spridning daring froumlna hamnar i vatten

Froumlspridning Klibbalens frouml har en relativt houmlg fallhastighet och daumlrmed enganska begraumlnsad spridning med vinden (figur LOuml17)174 Froumlspridning ge-nom djur saknar sannolikt betydelse Den primaumlra froumlspridningen med vind kan till viss del kompenseras av foumlrmaringgan att klara vattenspridning Det aumlr foumlrklaringen till klibbalens rika foumlrekomst som baringrd utmed rinnande vatten-drag Dessutom kan spridning vintertid oumlka moumljligheterna foumlr froumlna att trans-porteras paring haringrda snouml- eller isytor Graringalens froumlspridning aumlr mindre utforskad men aumlr sannolikt mer effektiv paring grund av laumlgre vikt i foumlrharingllande till storlek och att froumlna har vingar

174 Johansson T amp Lundh J-E 2006 Seed dispersal from a common alder (Alnus glutinosa (L) Gaertn) stand SLU Dept Bioenergy Report No 10 Uppsala 49 s

Etablering ndash groning tillvaumlxt och oumlverlevnad Alfrouml har ofta en laumltt froumlvila naumlr de sprids Vilan bryts mestadels under vintern Vid sen froumlspridning kan froumlvilan bestaring men kraven foumlr groning brukar aumlndaring uppfyllas I viss omfatt-ning kan alfrouml gro under naumlstkommande varingr Alens groning aumlr starkt gynnad av att froumlna hamnar paring mineraljord eller andra substrat som har god foumlrmaringga att haringlla och transportera vatten I likhet med bjoumlrkfrouml saknar aumlven alens frouml froumlvita vilket oumlkar behovet av vatten- och senare aumlven naumlring i etablerings-miljoumln Uppgifter tyder paring att klibbalens groddplanta satsar en relativt stor andel av tillvaumlxten paring skottillvaumlxt och mindre paring rottillvaumlxt vilket goumlr plantan kaumlnslig foumlr uttorkning175 Denna strategi kan moumljligen vara en anpassning till de vattenrika miljoumler som aumlr klibbalens typiska ekologiska nisch Daumlr finns liten anledning att satsa paring rottillvaumlxt foumlr att naring markvatten Det aumlr vanligt att klibbalen aumlven etablerar sig rdquoutanfoumlrrdquo sin nisch till exempel paring betesmarkdaumlr trampskador exponerat mineraljord Aumlven graringalens froumlgroning och plant-etablering aumlr i stor utstraumlckning gynnad av oumlppen mineraljord

175 McVean D N 1953 Biological flora of the British Isles Alnus glutinosa (L) Gaertn Journal of Ecology 41 447ndash466

Vegetativ foumlryngring Graringal har en stor foumlrmaringga att skjuta rotskott vilken klibbalen helt saknar Klibbalen har dock en kraftig stubbskottsbildning vil-ket aumlr en huvudfaktor foumlr att bilda saring kallade socklar som utvecklas i alkaumlrr Stubbskottsfoumlryngring av klibbal har bedoumlmts kunna anvaumlndas i 2ndash3 gene-rationer innan konditionen blir nedsatt av roumlta och man maringste plantera paring nytt176

176 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s

Praktiska aspekter paring foumlryngringsaringtgaumlrder Det finns ingen systema-tisk kunskap om aringtgaumlrder vid naturlig foumlryngring av al Foumlr klibbal kan man moumljligen faring en tillfredstaumlllande foumlryngring paring fuktig eller frisk-fuktig mark (dessa staringndorter aumlr ej alkaumlrr) genom naringgon form av markberedning Samtidigt boumlr man saumlkerstaumllla froumlfoumlrsoumlrjningen genom en taumlt skaumlrm eller litet avstaringnd till bestaringndskant daumlr froumltraumld finns I skaumlrmalternativet boumlr sannolikt skaumlrmen avvecklas snabbt foumlr att tillgodose plantornas krav paring ljus vatten och naumlring Moumljligheterna att utfoumlra foumlryngringsaringtgaumlrder i klibbalkaumlrr torde i praktiken kraftigt begraumlnsas av att de vanligen foumlrekommande houmlga natur-vaumlrdena inte faringr aumlventyras I annat fall aumlr stubbskottsfoumlryngring en moumljlighet vilket ocksaring den historiska anvaumlndningen av denna bestaringndstyp visar

Foumlr graringalens del aumlr behovet av naumlrhet till froumltraumld naringgot mindre paring grund av den mer effektiva froumlspridningen Men man kan framfoumlr allt raumlkna med en effektiv rotskottsbildning vid foumlryngringsavverkning vilket kommer att utgoumlra en viktig del i det nya bestaringndet Rotskottsuppslaget har uppmaumltts till i storleksordningen 20 000 stycken ha -1 paring ett par lokaler i mellersta Sverige177

177 Rytter L Sennerby-Forsse L amp Alriksson A 2000 Natural regeneration of grey alder (Alnus incana [L] Moench) stands after harvest Journal of Sustainable Forestry 10 287ndash294

Roumljning Roumljning aumlr en skogsvaringrdsaringtgaumlrd som utfoumlrs foumlr att foumlrdela tillvaumlxtresur-serna paring ett faumlrre antal stammar Genom att reglera konkurrensen i det unga bestaringndet kan skogsaumlgaren styra bestaringndets framtida utveckling saring att maringlsaumlttningen med bestaringndet i moumljligaste maringn uppnarings178

178 Foumlr en mer fullstaumlndig genomgaringng av roumljningsaringtgaumlrden och dess effekter samt teknik foumlr roumljning haumlnvisas till delen om Roumljning i Skogsskoumltselserien

Allmaumlnna effekter av olika roumljningsstrategier Vid roumljning reducerar man stamantalet i unga bestaringnd varvid konkurrensen om ljus vatten och naumlringsaumlmnen minskar och de kvarvarande traumlden faringr moumljlighet att bygga ut kronor och rotsystem Intresset foumlr att glesa ut den unga skogen har funnits saring laumlnge som en ordnad skogsskoumltsel foumlrekommit Redan under tidigt 1800-tal framharingller af Stroumlm179 vikten av att konkurren-sen mellan traumlden begraumlnsas och att ooumlnskade traumldslag avlaumlgsnas i ett tidigt ingrepp Oavsett om det gaumlller skoumltsel av barrtraumld eller loumlvtraumld saring har roumlj-ning positiva effekter paring bestaringndets framtida produktion kvalitet och vaumlrde

179 af Stroumlm I 1822 Foumlrslag till en foumlrbaumlttrad skogshusharingllning i Sverige jemte utkast till dess systematiska verkstaumlllande Stockholm

Nedanstaringende avsnitt ger en komprimerad beskrivning av roumljningsaringtgaumlrden och dess effekter samt mer specifik information roumlrande roumljning i bjoumlrk- al- och aspbestaringnd

Definitionen foumlr roumljning aumlr rdquobestaringndsvaringrdande utglesning av skog ej av-seende uttag av virkerdquo180 Skillnaden gentemot gallring aumlr saringlunda att virket normalt inte tas tillvara Denna skillnad har dock blivit alltmer otydlig under senare tid eftersom man ibland skoumlrdar energived i samband med saring kallade rdquonormala roumljningsingrepprdquo

180 Anon 1994 TNC 96 Skogsordlista Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbund och Tekniska Nomen-klaturcentralen 518 s

Roumljning aumlr en vanlig skogsvaringrdsaringtgaumlrd inom trakthyggesbruket men kan foumlrekomma som en aktiv aringtgaumlrd aumlven inom andra skogsbrukssaumltt till exem-pel i hyggesfria skogsskoumltselsystem med selektiv avverkning Aumlven i taumlt-ortsnaumlra och landskapsvaringrdande skogsbruk utfoumlrs roumljning men daumlr kan den ha andra syften och effekter I den fortsatta texten foumlrutsaumltts att roumljningen goumlrs inom trakthyggesbrukets ramar om inte annat anges

Roumljning inom trakthyggesbruket syftar i regel till att goumlra skogsbestaringnden mer homogena (utjaumlmna den eventuella spridningen i aringlder och houmljd) foumlr att foumlrsoumlka dana vaumlrdefullt virke med oumlnskade egenskaper Detta blir moumljligt genom att roumljningen

- resulterar i groumlvre dimension paring kvarvarande traumld

- ger vitalare och mer motstaringndskraftiga traumld

- foumlrbaumlttrar bestaringndets stabilitet

- gynnar raumltt traumldslag foumlr marken ifraringga

- gynnar traumld med oumlnskade egenskaper

Roumljningens utfoumlrande paringverkas av hur bestaringndet ser ut och vilket maringl skogs-aumlgaren har med skogsskoumltseln i bestaringndet I de flesta fall aumlr roumljning en inves-tering med avsikt att skapa en houmlg framtida avkastning Den totala produk-tionen av virke blir normalt inte stoumlrre i ett roumljt bestaringnd aumln i ett oroumljt men den blir vaumlrdefullare

Roumljningsformer Roumljningen kan utfoumlras enligt olika metoder saring kallade roumljningsformer Roumljningsformerna kan indelas i selektiva och schematiska (eller geometris-ka) metoder181 Moumljligheten finns ocksaring att kombinera roumljningsformer daumlr till exempel en selektiv roumljning utfoumlrs efter en schematisk Med selektiv roumljning menas att traumldens egenskaper avgoumlr vilka stammar som sparas respektive roumljs bort medan det vid schematisk roumljning aumlr traumldens placering i bestaringndet som aumlr avgoumlrande Hittills har de selektiva metoderna varit de mest anvaumlnda i Sverige Exempel paring selektiva roumljningar aumlr enkelstaumlllning punktroumljning och vargroumljning En rdquonygammalrdquo metod som kallas topproumljning kan ocksaring foumlras hit

181Se delen om Roumljning i Skogsskoumltselserien

Selektiv roumljning Enkelstaumlllning aumlr den vanligaste roumljningsformen oavsett traumldslag och den me-tod som varit i stort sett allenararingdande naumlr det gaumlller roumljning i ordinaumlra loumlv-traumldsbestaringnd av bjoumlrk al och asp med maringlsaumlttningen att skapa produktions-bestaringnd av dessa traumldslag Metoden kan utfoumlras som plantroumljning daring traumlden aumlr laumlgre aumln 13 m eller som ungskogsroumljning daring traumlden aumlr houmlgre aumln 13 m Med enkelstaumlllning menas att huvudstammarna (framtidstraumlden) staumllls i ett naringgor-lunda regelbundet foumlrband Vanligen sker roumljning naumlr traumlden aumlr 2ndash6 m houmlga Resultatet blir ett bestaringnd med relativt jaumlmnt foumlrdelade och ungefaumlr lika storatraumld (figur LOuml19)

Figur LOuml19 Enkelstaumlllning i ett bjoumlrkbestaringnd Oroumljt bestaringnd till houmlger om linjen Illustration Bo Persson

Punktroumljning (brunnsroumljning) innebaumlr att man gynnar huvudstammarna ge-nom att roumlja fram en rdquobrunnrdquo runt varje huvudstam dvs ett cirkelformat be-graumlnsat traumldfritt omraringde runt huvudstammen och laumlmna resterande bestaringnd oroumljt Brunnens storlek brukar variera mellan 1 och 2 m i diameter Metoden har ibland anvaumlnts i barrtraumldsplanteringar med maringnga konkurrerande loumlvtraumld182183 och kraumlver i regel ytterligare en roumljning foumlr att huvudstammarna inte skall haumlmmas foumlr mycket184 Metoden kan naturligtvis anvaumlndas aumlven i ordinaumlra loumlvtraumldsbestaringnd men erfarenheterna aumlr begraumlnsade

182 Andersson S-O 1984 Om loumlvroumljning i plant- och ungskogar Sveriges Skogsvaringrdsfoumlr-bunds Tidskrift 3-4 69ndash95 183 Andersson B 1993 Loumlvtraumldens inverkan paring smaring tallars (Pinus sylvestris) oumlverlevnad houmljd och diameter SLU Inst f skogsskoumltsel Rapport nr 36 Umearing 36 s 184 Karlsson A Albrektson A amp Elfving B amp Fries C 2002 Development of Pinus sylvestris main stems following three different precommercial thinning methods in a mixed stand Scandinavian Journal of Forest Research 17 256ndash262

Vargroumljning innebaumlr att man roumljer bort foumlrvaumlxande grovkvistiga traumld med breda traumldkronor Dessa traumld kallas rdquovargarrdquo och haumlmmar ofta traumld med baumlttre kvalitetsegenskaper i dess naumlrhet Normalt aumlr vargarna naringgot aumlldre och har faringtt moumljlighet att utvecklas fritt En vargroumljning goumlrs ofta i samband med an-dra roumljningar till exempel enkelstaumlllning men utfoumlrs ibland i ett tidigt skede foumlr att skapa foumlrutsaumlttningar foumlr ett jaumlmnare bestaringnd

Topproumljning innebaumlr att man kapar eller bryter roumljstammarna houmlgre upp aumln vid traditionell roumljning med roumljsaringg (figur LOuml20) Metoden finns tidigt be-skriven i saringvaumll svensk som utlaumlndsk litteratur185186 men har inte praktiserats i naringgon stoumlrre utstraumlckning Foumlrsoumlk paring senare tid har dock visat att metoden

185 Wahlgren A 1914 Skogsskoumltsel PA Norstedt amp Soumlner Foumlrlag Stockholm 728 s 186 Wagenknecht HE amp Henkel W 1962 Rationelle dickungspflege Neumann Verlag Radebeul Berlin

kan vara anvaumlndbar i till exempel bjoumlrk- och bokbestaringnd187188 Teoretiskt har metoden flera foumlrdelar189

187 Faumlllman K Ligneacute D Karlsson A amp Albrektson A 2003 Stem quality and height de-velopment in a Betula-dominated stand seven years after precommercial thinning at differ-ent stump heights Scandinavian Journal of Forest Research 18 145ndash154 188 Skovsgaard J-P Nordfjell T amp Sorensen I H 2006 Precommercial thinning of beech (Fagus sylvatica L) early effects of stump height on growth and natural pruning of poten-tial crop trees Scandinavian Journal of Forest Research 21 380ndash387 189 Karlsson A amp Albrektson A 2000 Roumlj paring en houmlgre nivaring SLU Fakta Skog nr 9 4s

- roumljstammarna utoumlvar en kvalitetsdanande konkurrens mot huvudstammarna

- ny och rationell roumljningsteknik kan utvecklas

- roumljstammarna producerar attraktivt foder foumlr till exempel aumllg vilket kan minska betesskadorna paring huvudstammarna

Till nackdelarna houmlr att man maringste aringterkomma med ytterligare roumljningar om roumljstammarna vaumlxer ikapp och foumlrbi huvudstammarna De topproumljda stam-marna boumlr helst bli saring undertryckta att de doumlr (sjaumllvgallras) och inte utgoumlr hinder vid foumlrsta gallring saringvida man inte planerar att ta ut ett skogsbraumlns-lesortiment Topproumljning innebaumlr att framkomligheten i bestaringndet foumlrsvaringras under ett antal aringr

Figur LOuml20 Topproumljning i ett bjoumlrkbestaringnd Stammarna aumlr brutna i midje-houmljd Foto Nils Pettersson

Schematisk roumljning Vid schematisk roumljning aumlr det traumldets position inte traumldets egenskaper som av-goumlr om traumldet sparas eller inte Det aumlr daumlrfoumlr rimligt att anta att baringde produktion och kvalitet blir saumlmre vid schematisk roumljning eftersom maringnga baumlttre stammar blir tvaringngsavverkade och markens produktionspotential inte utnyttjas helt190

190 Pettersson F 2001 Effekter av olika roumljningsaringtgaumlrder paring bestaringndsutvecklingen i tallskog Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 28 s

Roumljningsformen innebaumlr att regelbundna straringk roumljs i bestaringndet191 Det kan vara korridorer i naturligt foumlryngrade bestaringnd (straringkroumljning eller korridorroumlj-ning) eller plantrader i planterade bestaringnd (radroumljning) Metoden laumlmpar sig saumlrskilt vaumll vid mekaniserad roumljning i stamrika bestaringnd och ger aumlven moumljlig-het att goumlra ett effektivt uttag av skogsbraumlnsle Schematiska roumljningsformer har inte varit vanliga i Sverige men metoden har ansetts vara laumlmplig vid en foumlrsta roumljning i taumlta naturliga foumlryngringar av bok192 i taumlta rotskottuppslag av asp193 och i taumlta loumlvdominerade bestaringnd194 och kan foumlrvaumlntas oumlka om mekani-seringen av roumljningen framskrider195

191 Bergkvist I amp Gloumlde D 2004 Straringkroumljning ndash en metod med stor potential Skogforsk Resultat nr 3 Uppsala 4 s 192 Carbonnier C 1979 Att skoumlta bok ndash II Bestaringndsvaringrd Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 3 28ndash59 193 Rytter L 2006 A management regime for hybrid aspen stands combining conventional forestry techniques with early biomass harvests to exploit their rapid early growth Forest Ecology and Management 236 422ndash426 194 Bergkvist I Lundmark T Rytter L amp Thor M 2006 Uttag av biobraumlnslen i ungskog Skogforsk Arbetrapport nr 611 Uppsala 17 s 195 Gloumlde D amp Bergkvist I 2003 30 aringr med maskinell roumljning ndash summering av utfoumlrd FoU och analys av framtida potential Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 37 s

Effekter paring traumld och bestaringnd Roumljningen har effekt paring traumldens diametertillvaumlxt Diameteroumlkningens storlek hos det enskilda traumldet aumlr beroende av roumljningsstyrkan (se nedan) och hur grovt traumldet var vid roumljningstillfaumlllet Skillnaden mellan svaga och haringrda roumljningar kan vara avsevaumlrd En oumlkad diametertillvaumlxt (aringrsringsbredd) aumlr en positiv effekt som ger ett stabilt och vitalt traumld som aumlr mer motstaringndskraftigt mot yttre paringverkan till exempel snoumlskador196 Dessutom leder en stoumlrre dia-metertillvaumlxt till positiva ekonomiska effekter virket faringr fler anvaumlndnings-omraringden samtidigt som timmerpriset oumlkar och avverkningskostnaden mins-kar naumlr traumlden blir groumlvre

196 Persson P 1972 Vind- och snoumlskadors samband med bestaringndsbehandlingen inventering av yngre gallringsfoumlrsoumlk Skogshoumlgskolan Inst f skogsproduktion Rapporter och Uppsat-ser nr 23 205 s

En oumlkad diametertillvaumlxt kan dock aumlven medfoumlra vissa negativa konse-kvenser foumlr virkeskvaliteten till exempel oumlkar kvistdiametern naumlr traumlden staringr glesare197 Foumlr barrtraumld medfoumlr breda aringrsringar i unga aringr att maumlngden juvenil ved oumlkar vilket bland annat goumlr att virket faringr en laumlgre densitet Aumlven i loumlv-traumld bildas juvenil ved men daumlr blir problemen mindre eftersom skillnaden mellan juvenil och mogen ved aumlr liten198

197 Persson A 1977 Kvalitetsutveckling inom yngre foumlrbandsfoumlrsoumlk med tall Skogshoumlgsko-lan Inst f skogsproduktion Rapporter och Uppsatser nr 45 152 s 198 Staringhl EG amp Pettersson N 2007 Bjoumlrk som raringvara - egenskaper virkesfoumlrraringd produk-tion och utnyttjande Houmlgskolan Dalarna Avdelningen foumlr traumlteknologi Rapport nr 30

Roumljning har aumlven en stor paringverkan paring bestaringndet bland annat paringverkas saringvaumll volymproduktion som kvalitetsegenskaper Haumlr nedan beskrivs kortfattat de generella effekterna av konventionell selektiv roumljning (enkelstaumlllning) Eftersom de flesta roumljningsstudier har genomfoumlrts i barrbestaringnd kommer endel av litteraturhaumlnvisningarna att roumlra barrtraumldsstudier Aumlven om vissa traumld-slagsskillnader kan foumlrekomma saring gaumlller dessa generella effekter aumlven foumlr de ordinaumlra loumlvtraumlden

Roumljningsstyrka och roumljningstidpunkt Naumlr och hur haringrt ska man roumlja Svaret paring den fraringgan aumlr beroende av skogs-aumlgarens maringlsaumlttning Roumljning handlar om att reglera konkurrensen i ett skogsbestaringnd saring att skogsaumlgaren skall kunna naring sitt maringl med bestaringndet Generellt sett paringverkas resultatet av roumljningsstyrka roumljningstidpunkt och stamval Naturligtvis har aumlven markens boumlrdighet och bestaringndets utseende (utgaringngslaumlget) betydelse foumlr hur bestaringndet kommer att utvecklas vilket i sin tur paringverkar hur roumljningen kan utfoumlras I blandbestaringnd kan man till exempel gynna detde traumldslag som har houmlgst produktion foumlr marken ifraringga Det kan innebaumlra att ett traumldslag med utharinglligare tillvaumlxt gynnas framfoumlr ett rdquostart-snabbtrdquo traumldslag Om roumljning inte sker i ett saringdant bestaringnd aumlr risken stor att det startsnabba traumldslaget kommer att konkurrera ut det utharinglligare

Roumljningsstyrkan anges normalt som antal stammar per hektar som staringr kvar efter roumljning Valet av roumljningsstyrka paringverkas av traumldslag bonitet (mar-kens boumlrdighet) och maringlsaumlttningen med roumljningen Aumlven utgaringngsbestaringndets stamantal bestaringndshoumljd och houmljdfoumlrdelning samt risken foumlr framtida skador paring bestaringndet har betydelse

Man oumlkar normalt inte den totala volymproduktionen med en roumljning men man kan oumlka produktionen av gagnvirke199 Generellt gaumlller att ju svagare roumljningen aumlr desto baumlttre haringlls volymproduktionen uppe men det sker ge-nom att volymtillvaumlxten foumlrlaumlggs till ett stort antal klena stammar200 En svag roumljning liksom en taumlt plantering resulterar daumlrfoumlr i houmlgre total volymproduk-tion aumln en stark roumljning och en gles plantering (figur LOuml21) men skador till exempel snoumlbrott och sjaumllvgallring kan uppkomma i taumlta eller oroumljda bestaringnd och det minskar produktionen

199Andersson S-O 1975 Roumljning i tall- och granskog Skogsfakta fraringn Skogshoumlgskolan nr 4 Stockholm 4 s 200 Pettersson N 1993 The effect of density after precommercial thinning on volume and structure in Pinus sylvestris and Picea abies stands Scandinavian Journal of Forest Re-search 8 528ndash539

00 1000 2000 3000 4000 5000

Utgaringngsfoumlrband stha

Gagnvirke (max =100)

Totalproduktion

Procent

Figur LOuml21 Den initiala stamtaumlthetens inverkan paring total biomassa- och gagnvirkesproduktion i planterade varingrtbjoumlrkbestaringnd i Finland efter 20 aringr201

201 Kaumllla Niemistouml P 1996 Yield and quality of planted silver birch (Betula pendula) in Finland ndash Preliminary review Norwegian Journal of Agricultural Sciences Supplement No 24 51ndash59

Starka roumljningar till laringga stamantal resulterar i en kraftig diameterutveck-ling hos kvarvarande traumld och leder ofta till att det mesta virket fraringn den foumlrsta gallringen kan nyttjas som gagnvirke202 En stark diameterutveckling leder samtidigt till en oumlkad kvistgrovlek hos kvarvarande traumld203 vilket aumlr negativt ur kvalitetssynpunkt eftersom kvistdiameter paring stammens nedre del aumlr en viktig kvalitetsfaktor Svaga roumljningar medfoumlr aring sin sida en laumlgre diameterutveckling hos saringvaumll kvarvarande traumld som deras kvistar vilket kan resultera i att en del av virket inte kan tas tillvara vid den foumlrsta gallringen samtidigt som kvarvarande traumld faringr en jaumlmfoumlrelsevis baumlttre kvistkvalitet

202 Se delen om Roumljning i Skogsskoumltselserien 203 Niemistouml P 1995 Influence of initial spacing and row-to-row distance on the crown and branch properties and taper of silver birch (Betula pendula) Scandinavian Journal of Forest Research 10 235ndash244

Olika delmaringl (till exempel en houmlg gagnvirkesproduktion respektive god kvistkvalitet) kan alltsaring medfoumlra olika rekommendationer vad gaumlller roumlj-ningsstyrkan Graumlnsen foumlr vad som aumlr gagnvirke varierar med hur virket skall anvaumlndas och har foumlraumlndrats oumlver tiden En vanlig gagnvirkesgraumlns har varit minimidimensionen foumlr massaved men sedan energived blivit ett sortiment har aumlven klenare virke blivit ekonomiskt intressant

Tidpunkten paringverkar resultatet Tidpunkten foumlr roumljning som ofta beskrivs med den traumldhoumljd vid vilken roumlj-ning sker paringverkar resultatet Ju tidigare traumlden enkelstaumllls desto snabbare oumlkar de sin diametertillvaumlxt Ju senare traumlden enkelstaumllls desto mer biomassa kommer att roumljas bort och desto mindre biomassa (totalt sett) kommer de kvarvarande traumlden att ha byggt upp Om en tidig roumljning (vid laringg traumldhoumljd

ca 1ndash2 m) jaumlmfoumlrs med en sen roumljning (vid houmlgre traumldhoumljd minst 5 m) och roumljningsstyrkan aumlr densamma kommer en tidig roumljning att resultera i laumlgre roumljningskostnad (det garingr snabbare att roumlja smaring och klena traumld aumln houmlgre och groumlvre traumld) mer gagnvirke groumlvre virke groumlvre kvist och stor risk foumlr saumlm-re kvalitet204

204 Se delen om Roumljning i Skogsskoumltselserien

Ur kvalitetssynpunkt kan man roumlja haringrdare vid en sen roumljning aumln vid en tidig eftersom kvistarna paring den nedre delen av stammen daring boumlrjat vaumlxa laringng-sammare eller helt slutat vaumlxa Sen roumljning minskar dock antalet alternativa stamval eftersom oroumljda bestaringnd tidigt boumlrjar skikta sig och sjaumllvgallras Detta blir ofta vaumlldigt tydligt vid roumljning (eller gallring) i eftersatta bestaringnd

Risken foumlr att kvarvarande traumld skall drabbas av olika skador boumlr ocksaring beaktas naumlr man skall besluta om roumljningstidpunkt Vid tidig roumljning oumlkar risken foumlr att kvarvarande traumld kan skadas av viltbete framfoumlr allt av aumllg ef-tersom aumllgens betning aumlr mest omfattande naumlr traumlden aumlr 15 ndash 35 m houmlga205

205 Lavsund S 2003 Skogsskoumltsel och aumllgskador i tallungskog Skogforsk Resultat nr 6 Uppsala 4 s

En tidig roumljning kan aumlven medfoumlra att stubb- och rotskott hinner vaumlxa ikapp kvarlaumlmnade huvudstammar och goumlr att ytterligare en roumljning blir noumldvaumln-dig206 Vid en sen roumljning kommer maringnga av de kvarvarande traumlden att vara gaumlngliga och veka vilket oumlkar risken foumlr snoumlskador207 En sen roumljning kan ocksaring medfoumlra att vissa traumld drabbas av skador paring grund av konkurrensen i bestaringndet Ett exempel aumlr mekaniska saring kallade piskningsskador daumlr ett traumlds toppskott skadas naumlr granntraumldets grenar roumlr sig i vinden och rdquopiskarrdquo topp-skottet Resultatet blir ofta kvalitetsnedsaumlttande fel (till exempel kroumlk eller dubbeltopp) paring det skadade traumldet

206 Andersson S-O amp Bjoumlrkdahl G 1984 Om bjoumlrkstubbskottens houmljdutveckling i ung-domsskedet Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 3-4 61ndash67 207 Persson P 1972 Vind- och snoumlskadors samband med bestaringndsbehandlingen inventering av yngre gallringsfoumlrsoumlk Skogshoumlgskolan Inst f skogsproduktion Rapporter och Uppsat-ser nr 23 205 s

Foumlr loumlvtraumld finns inga restriktioner foumlr naumlr under aringret roumljning ska ske med tanke paring risk foumlr insektsskador Bestaringnden kan roumljas oavsett aringrstid Risken foumlr snoumlskador goumlr emellertid att det aumlven foumlr loumlvtraumld kan vara ideacute att beakta vid vilken aringrstid roumljning utfoumlrs Taumlta loumlvtraumldsfoumlryngringar som roumljs sent paring aringret kan vara kaumlnsliga foumlr snoumlskador varfoumlr det troligen aumlr klokt att roumlja saring-dana bestaringnd paring varingren foumlr att ge dem en moumljlighet att stabilisera sig innannaumlsta vinterperiod Aumlven stubbskottens utveckling efter roumljning kan paringverkas av roumljningstidpunkt under aringret

Naturligtvis kommer roumljningsstyrka och roumljningstidpunkt att samspela och olika kombinationer av roumljningsstyrka och roumljningstidpunkt kommer att foumlrstaumlrka eller daumlmpa de enskilda effekterna Sedan finns ocksaring moumljligheten att roumlja i flera steg vilket ofta rekommenderas i kvalitetsinriktade skoumltselpro-gram

Tvaringstegsmetoden aumlven foumlr loumlv Tvaringstegsmetoden brukar ofta naumlmnas som ett alternativ i taumlta bestaringnd av tall208 men kan aumlven anvaumlndas vid skoumltsel av taumlta bestaringnd av loumlv Den kraumlver noggrann uppfoumlljning saring att kvarvarande traumld beharingller sina groumlnkronor och

utvecklingsmoumljligheter Metoden bygger paring att en foumlrsta roumljning goumlrs rela-tivt tidigt (2ndash3m houmljd) daumlr foumlrvaumlxande traumld roumljs bort och taumltare grupper roumljs foumlrsiktigt Kvarvarande traumld i bestaringndet skall dock vara relativt maringnga foumlr att moumljliggoumlra en traumlngseleffekt som danar kvaliteten i foumlrsta hand genom att daumlmpa kvistarnas tillvaumlxt paring de framtida huvudstammarna Sedan goumlrs en sen andra roumljning till ett laumlmpligt produktionsfoumlrband naumlr man har saumlkrat en god kvalitet paring traumldens rotstock Vid dessa tvaring roumljningar kan man med ett noggrant urval gynna traumld med goda kvalitetsegenskaper Den intresserade skogsaumlgaren kan naturligtvis genomfoumlra roumljningen i aumlnnu fler steg Aumlven vid flerstegsroumljning aumlr det viktigt att beakta ovan naumlmnda skaderisker samt risken att framtidens groumlnkronor reduceras foumlr mycket

Skaumlrmroumljning aumlr en annan metod med roumljning i flera steg i taumlta loumlvtraumlds-dominerade ungskogar Eftersom syftet med den metoden aumlr att etablera ett granbestaringnd under en laringgskaumlrm av loumlvtraumld och sedan successivt glesa ut bland loumlvtraumlden foumlr att gynna granen saring haumlnvisas laumlsaren till delen Roumljning i Skogsskoumltselserien daumlr metoden aumlr utfoumlrligt beskriven

Stamval Unga skogar och framfoumlr allt naturligt foumlryngrade bestaringnd aumlr i regel mer heterogena aumln vad som aumlr oumlnskvaumlrt i det framtida bestaringndet209 Vid roumlj-ning liksom vid gallring goumlrs ett urval bland traumlden Oftast aumlr syftet att utjaumlmna de variationer som finns inom bestaringndet genom att gynna de traumld som bedoumlms ha de baumlsta egenskaperna foumlr den framtida virkesproduktionen

209 Fahlvik N 2005 Aspects of precommercial thinning in heterogeneous forests in southern Sweden Doctoral diss Southern Swedish Forest Research Centre SLU Acta Universitatis Agriculturae Sueciae vol 200568 38 s

Utgaringngsbestaringndet kommer dock med dess variationer i saringvaumll traumldslagsbland-ning som enskilda traumlds egenskaper att i houmlg grad avgoumlra vad som garingr att goumlra i varje del av bestaringndet Vid selektiv roumljning boumlr man efterstraumlva ett relativt jaumlmnt avstaringnd mellan de framtida huvudstammarna (foumlr att ge dem goda tillvaumlxtfoumlrutsaumlttningar) varfoumlr urvalet inte kan goumlras enbart utifraringn trauml-dens egenskaper Oskadade traumld kan vara ojaumlmnt foumlrdelade och maringste ibland tvaringngsroumljas foumlr att man skall erharinglla en relativt jaumlmn rumslig foumlrdelning

Skador paring traumlden aumlr viktiga att beakta Andelen traumld med skador och kvali-tetsfel kan ofta vara houmlg i unga bestaringnd vilket goumlr att man tvingas beharinglla saring-dana Roumljningstidpunkten kan ocksaring paringverka moumljligheten att goumlra ett selektivt urval Vid sena roumljningar oumlkar risken att huvudstammarna maringste utses bland traumld med saumlmre enskilda egenskaper (tex bland grovgreniga och foumlrvaumlxande vargtyper) eftersom traumld med tidigare goda egenskaper kan ha hamnat paring efter-kaumllken ocheller skadats av konkurrensen ndash vid roumljningstillfaumlllet kanske de inte laumlngre bedoumlms vara utvecklingsbara Aring andra sidan skall man beakta att efter en tidig roumljning daumlr den selektiva urvalsmoumljligheten aumlr stoumlrre kan de kvarva-rande traumlden riskera att efter roumljning drabbas av andra skador saringsom viltskador

De viktigaste kvalitetskriterierna vid stamval aumlr i prioritetsordning210

- Friska traumld med utvecklingsbara kronor av oumlnskat traumldslag ndash det be-houmlver inte alltid vara de stoumlrsta traumlden eftersom en viss utjaumlmning i be-staringndshoumljd ofta goumlrs

- Raka traumld med god kvistkvalitet ndash roumlj bort traumld med allvarliga kvalitets-fel (om inte stamantalet daumlrmed minskas foumlr mycket)

- Efterstraumlva en god rumslig foumlrdelning utifraringn valt foumlrband (stamantal)

Roumljning av bjoumlrk asp och al Aumlven om varingra ordinaumlra loumlvtraumldsarter ofta foumlrekommer i blandbestaringnd med varandra eller med andra traumldslag saring inriktar sig foumlljande avsnitt paring roumljning i mer eller mindre rena bestaringnd av bjoumlrk asp och al daumlr maringlsaumlttningen aumlr att skapa produktionsbestaringnd Vad aumlr daring viktigt att taumlnka paring naumlr man skall roumlja fram rena bestaringnd av dessa arter Eftersom olika typer av bestaringnd kan vara mer eller mindre vaumlsensskilda saringsom ett planterat jaumlmfoumlrt med ett naturligt foumlryngrat bestaringnd behoumlver utgaringngsbestaringndet beaktas Ofta aumlr maringlbestaringndet dvs det bestaringnd man vill skapa med roumljningsaringtgaumlrden minst lika viktigt att beakta naumlr man skall avgoumlra hur (och naumlr) roumljning skall utfoumlras I det skedet kommer skogsaumlgarens framtidsbedoumlmning att spela en avgoumlrande roll Vad vill denne med sin skog Vilka traumldslag och sortiment kommer att vara efter-fraringgade Finns avsaumlttning foumlr virke med god kvalitet

Ytterligare en viktig faktor aumlr att samtliga ordinaumlra loumlvtraumld aumlr pionjaumlrtraumld-slag211 Pionjaumlrtraumldslagen aumlr anpassade till att snabbt etablera sig paring lokaler daumlr det skett naringgon form av stoumlrning ofta aumlr de foumlrst paring plats efter skogs-brand foumlryngringsavverkning eller naumlr jordbruksmark slutar brukas Dessa traumldslag bildar oftast likaringldriga och enskiktade bestaringnd de har relativt stora ljuskrav och snabb ungdomstillvaumlxt samtidigt som de har ganska svaringrt att klara traumlngsel ndash i taumlta bestaringnd garingr kvistrensningen snabbt och sjaumllvgallring aumlr vanlig212

211 Haringkansson M (red) 2000 Skogsencyklopedin Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbund Stockholm 567 s 212 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s

Viktigt att roumlja i tid Foumlr att ta tillvara den snabba ungdomstillvaumlxten aumlr det viktigt att roumljningar (och gallringar) goumlrs i raumltt tid213 Ifall man vaumlntar foumlr laumlnge faringr traumlden ofta smaring och houmlgt upphissade groumlnkronor Foumlrsenade roumljningar kommer i saringdana fall att medfoumlra tillvaumlxtfoumlrluster foumlr de enskilda traumlden eftersom de efter roumlj-ning foumlrst maringste bygga ut sina groumlnkronor (rdquoproduktionsapparatenrdquo) innan tillvaumlxten kan ta fart214 Det aumlr olyckligt ur produktionssynpunkt daring den louml-pande tillvaumlxten kulminerar tidigt under omloppstiden Daumlrfoumlr gaumlller det att roumlja innan groumlnkronorna blivit foumlr smaring foumlr att bibeharinglla en god tillvaumlxt paring det

213 Rytter L amp Werner M 2007 Influence of early thinning in broadleaved stands on devel-opment of remaining stems Scandinavian Journal of Forest Research 22 198ndash210 214 Rytter L 2013 Growth dynamics of hardwood stands during the precommercial thinning phase ndash Recovery of retained stems after competition release Forest Ecology and Manage-ment 302 264ndash272

enskilda traumldet ndash en vanlig tumregel aumlr att groumlnkronan boumlr vara minst halva stamlaumlngden215216217

215 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s 216 Niemistouml P 1991 Growing density and thinning models for Betula pubescens stands on peatland in northern Finland Folia Forestalia 782 1ndash36 Paring finska med engelsk samman-fattning 217 Rytter L amp Werner M 1998 Loumlnsam loumlvskog ndash steg foumlr steg SkogForsk Handledning Uppsala 43 s

Bjoumlrk asp och al aumlr samtliga relativt frosttaringliga traumldslag och kan daumlrfoumlr fungera som hjaumllp- eller skyddstraumld i skaumlrmar foumlr att gynna mer frostkaumlnsliga traumldslag saringsom gran218 De ordinaumlra loumlvtraumlden aumlr aumlven viktiga i ett ekologiskt perspektiv daring maringnga andra organismer aumlr beroende av dem Vid roumljning finns goda moumljligheter att tillgodose andra vaumlrden aumln enbart virkesproduktion till exempel naturvaringrd kulturminnesvaringrd och viltvaringrd Fraringn naturvaringrdssynpunkt handlar det ofta om att spara och gynna loumlvtraumld

Bjoumlrk Vid roumljning av bjoumlrk aumlr det viktigt att komma iharingg att vi har tvaring olika bjoumlr-karter glas- och varingrtbjoumlrk Aumlven om glas- och varingrtbjoumlrk i maringnga avseenden har likartade egenskaper saring finns det aumlven vissa olikheter mellan arterna Daumlrfoumlr kan det vara viktigt att vid roumljningstillfaumlllet kunna saumlrskilja dem ef-tersom de ofta vaumlxer i samma bestaringnd Olikheter i staringndortskrav och produk-tionsfoumlrmaringga boumlr beaktas och har redan beroumlrts i tidigare avsnitt Kort sam-manfattat vaumlxer varingrtbjoumlrk baumlttre aumln glasbjoumlrk paring torra och friska staringndorter medan glasbjoumlrken blir konkurrenskraftig paring fuktiga marker Baringda arterna aumlr begaumlrliga foumlr aumllgen och kan drabbas av betesskador men varingrtbjoumlrk tycks vara mer begaumlrlig aumln glasbjoumlrk219

219 Bergstroumlm R amp Hjeljord O 1987 Moose and vegetation interactions in northwestern Europe and Poland Swedish Wildlife Research 1 (Suppl) 213ndash228

Naumlr det gaumlller ved- och virkesegenskaper foumlredrar vissa saringgverk glasbjoumlrk framfoumlr varingrtbjoumlrk daumlrfoumlr att glasbjoumlrken anses ha en rakare fiberriktning vilket goumlr virket enklare att bearbeta220 Man brukar inte goumlra naringgon skillnad paring bjoumlrkarterna i prislistor men foumlr tumstocksbjoumlrk har det aringtminstone tidvis kraumlvts rakfibrig glasbjoumlrk

220 Ekstroumlm H 1987 Loumlvvirke ndash tillgaringngar och industriell anvaumlndning SLU Inst f virkes-laumlra Rapport nr 197 Uppsala 123 s

I planterade bjoumlrkbestaringnd aumlr roumljningsbehovet oftast ganska ringa i varje fall om man har lyckats med planteringen Under etableringsfasen kan bjoumlrk-plantorna vara kaumlnsliga foumlr vegetationskonkurrens framfoumlr allt fraringn graumls och eventuella sjaumllvfoumlryngrade plantor boumlr roumljas bort ifall de riskerar att konkur-rera ut de planterade plantorna221 Beroende paring stamantalet i det etablerade bjoumlrkbestaringndet kan det bli aktuellt med en svag roumljning Paring grund av bjoumlrkar-nas stora ljuskrav och snabba ungdomstillvaumlxt boumlr antalet bjoumlrkar inte vara fler aumln 1 500ndash2 000 ha-1 naumlr traumlden naringtt 6ndash7 m houmljd222 Om maringlet aumlr att produ-

221 Raulo J 1987 Bjoumlrkboken Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 87 s Oumlversatt fraringn finska till svenska av Fritz Bergman 222 Rytter L 1998 Loumlv- och loumlvblandbestaringnd ndash ekologi och skoumltsel SkogForsk Redogoumlrelse nr 8 Uppsala 62 s

cera bjoumlrk av god kvalitet eller om det finns risk foumlr aumllgbetning boumlr en saringdan svag roumljning goumlras sent naumlr traumlden naringtt saring kallad rdquoaumllgsaumlker houmljdrdquo (ca 4ndash6 m)

I naturligt foumlryngrade och saringdda bjoumlrkbestaringnd kan stamantalet i utgaringngslauml-get paringverka roumljningsstrategin Ifall stamantalet per hektar aumlr maringttligt (lt 5 000 ha-1) kan stamantalet laumlmpligen reduceras till ca 1 500 ndash2 000 ha -1 vid ett roumlj-ningstillfaumllle I ett roumljningsfoumlrsoumlk i pappersbjoumlrk (Betula papyrifera Marsh) vilken aumlr en nordamerikansk slaumlkting framkom att roumljning kunde ske ned till 1 000 stammar ha -1 vid 7ndash8 m houmljd 223 Det var gynnsamt foumlr de individuella traumldens diametertillvaumlxt samtidigt som man inte dramatiskt underutnyttjade lokalens produktionsfoumlrmaringga Om man vill ta tillvara markens produktions-foumlrmaringga boumlr man dock laumlmna fler aumln 1 000 stammar ha-1224

223 Simard SW Blenner-Hassett T amp Cameron IR 2004 Pre-commercial thinning effects on growth yield and mortality in even-aged paper birch stands in British Columbia Forest Ecology and Management 190 163ndash178 224 Niemistouml P 1995 Influence of initial spacing and row-to-row distance on the growth and yield of silver birch (Betula pendula) Scandinavian Journal of Forest Research 10 245ndash255

Risk och maringl paringverkar tidpunktRoumljningstidpunkten paringverkas av maringlsaumlttning och skaderisker Aumlr maringlet bjoumlrk av god kvalitet och det finns risk foumlr aumllgskador saring boumlr roumljningen utfoumlras sent(se ovan) Aumlr foumlrutsaumlttningarna foumlr houmlg kvalitet goda kan man naturligtvis roumlja i flera steg ocksaring (se nedan) Finns inga foumlrutsaumlttningar foumlr kvalitetspro-duktion och risken foumlr aumllgskador aumlr liten kan roumljningen goumlras tidigare Aumlven daumlr kvalitetsmoumljligheterna aumlr goda kan roumljningarna vara kraftiga men daring boumlr de kompletteras med stamkvistning Undvik att goumlra roumljningen foumlr tidigt innan framtidstraumlden naringtt 2 m houmljd eftersom man daring riskerar att faring en besvauml-rande undervaumlxt av stubbskott225226 vilket kan medfoumlra behov av ytterligareen roumljning Det aumlr dock viktigt att vara ute i tid (figur LOuml22) I en studie daumlr bjoumlrkbestaringnd dominerade resulterade en foumlrsenad roumljning i att de framtida stammarna utvecklades betydligt saumlmre227 Aumlven om framtidsstammarna sedan aringterhaumlmtade sig efter roumljning saring bestod den foumlrlorade diametertillvaumlx-ten228 vilket kan faring en avgoumlrande betydelse vid framtida avverkningar daring syf-tet aumlr att naring saringgtimmerdimensioner

225 Elfving B amp Nystroumlm K 1984 Bjoumlrkens stubbskottsbildning och houmljdutveckling i ung-domsskedet Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 34 51ndash60 226 Andersson S-O amp Bjoumlrkdahl G 1984 Om bjoumlrkstubbskottens houmljdutveckling i ung-domsskedet Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 3-4 61ndash67 227 Rytter L amp Werner M 2007 Influence of early thinning in broadleaved stands on devel-opment of remaining stems Scandinavian Journal of Forest Research 22 198-210 228 Rytter L 2013 Growth dynamics of hardwood stands during the precommercial thinning phase ndash Recovery of retained stems after competition release Forest Ecology and Manage-ment 302 264ndash272

Figur LOuml22 Roumljning i naturlig foumlryngring av bjoumlrk Det aumlr viktigt att vara ute i tid foumlr att inte foumlrlora diametertillvaumlxt paring stammarna Bilden aumlr haumlmtad fraringn 229 Foto Lars Rytter

Tidigare studier har visat att roumljningstidpunkten under aringret kan paringverka saring-vaumll antalet stubbskott som stubbskottens vitalitet Daring roumljning sker naumlr traumlden befinner sig i vila producerar stubbarna vanligtvis maringnga stubbskott med en baumlttre oumlverlevnad och tillvaumlxt jaumlmfoumlrt med om roumljning sker under som-maren naumlr traumlden befinner sig i tillvaumlxt230231 En trolig teori aumlr att ifall roumljning sker innan loumlven slagit ut alternativt efter loumlvfaumlllning saring har traumlden en stoumlrre maumlngd tillgaumlnglig naumlring i roumltterna vilket i saring fall ger fler och vitalare stubb-skott Detta samband har dock inte kunnat visas tydligt och motsaumlgelsefulla resultat finns redovisade232

230 Etholeacuten K 1974 The effects of felling time on the sprouting of Betula pubescens and Populus tremula in the seedling stands in northern Finland Folia Forestalia 213 16 s Paring finska med engelsk sammanfattning 231 Johansson T 1992 Sprouting of 2- to 5-year old birches (Betula pubescens Ehrh and Betula pendula Roth) in relation to stump height and felling time Forest Ecology and Man-agement 53 263ndash281 232 Johansson T 1992 Sprouting of 2- to 5-year old birches (Betula pubescens Ehrh and Betula pendula Roth) in relation to stump height and felling time Forest Ecology and Man-agement 53 263ndash281

I taumlta och mycket taumlta naturliga foumlryngringar av bjoumlrk daumlr stamantalen kan vara betydligt fler aumln 10 000 ha-1 233 kan det med tanke paring risken foumlr snoumlska-dor vara laumlmpligt att roumlja i tvaring eller flera steg Aumlven risken foumlr aumllgskador samt

233 Karlsson A Albrektson A Forsgren A amp Svensson L 1998 An analysis of successful natural regeneration of downy and silver birch on abandoned farmland in Sweden Silva Fennica 32 229ndash240

moumljligheterna att producera bjoumlrk av god kvalitet talar foumlr en tvaringstegsroumljning Den foumlrsta roumljningen kan daring laumlmpligen goumlras till ett stamantal paring 3 000ndash 5 000 ha -1 naumlr traumlden har en medelhoumljd paring 2ndash3 m varefter man goumlr en slut-roumljning till ca 1 500ndash2 000 ha -1 naumlr medelhoumljden naringtt 4ndash6 m Om maringlet aumlr att producera bjoumlrk av god kvalitet boumlr man komma iharingg att slutbestaringndet i regel kommer att bestaring av endast 400ndash500 stammar ha-1 Dessa huvudstammar kan gaumlrna utses och markeras vid den sena roumljningen och de boumlr vara friska raka och ha utvecklingsbara kronor samt vara naringgorlunda jaumlmnt foumlrdelade De oumlvriga traumld som sparas vid roumljning kommer att avverkas i gallringar varfoumlr skador och kvalitetsfel paring dessa inte aumlr lika allvarliga

Roumljning kan ge skogsbraumlnsle Taumlta naturliga foumlryngringar kan aumlven vara laumlmpliga foumlr schematisk roumljning med moumljligt uttag av skogsbraumlnsle I samband med utveckling av nya roumlj-ningsmaskiner har man proumlvat att roumlja schematiskt i 2ndash25 m breda straringk kombinerat med selektiv roumljning av mellanzonerna vars bredd kan variera beroende paring bestaringndets stamantal234 En saringdan metod skulle ocksaring ge moumljlig-het till ett effektivt uttag av skogsbraumlnsle redan i roumljningsfasen Schematiska roumljningsformer aumlr aumlnnu saring laumlnge ovanliga i de svenska ungskogarna men kan komma att oumlka om mekaniseringen av roumljning fortsaumltter Undersoumlkningar visar att den staringende biomassan i maringnga loumlvdominerade bestaringnd aumlr fullt till-raumlcklig foumlr att moumljliggoumlra ett ekonomiskt uttag av biobraumlnslen i roumljningsfa-sen235

234 Bergkvist I amp Nordeacuten B 2004 Straringkroumljning billigare och effektivare aumln selektiv roumlj-ning Skogforsk Resultat nr 20 Uppsala 6 s 235 Bergkvist I Lundmark T Rytter L amp Thor M 2006 Uttag av biobraumlnslen i ungskog Skogforsk Arbetsrapport nr 611 Uppsala 17 s

I eftersatta (mycket sena) roumljningar skoumlrdas ibland skogsbraumlnsle men hit-tills har det varit svaringrt att naring en tillraumlckligt houmlg produktivitet med de metoder som anvaumlnts236 Skall det bli loumlnsamt med uttag av skogsbraumlnsle i roumljningar kraumlvs en metod- och teknikutveckling samt helst anpassade skoumltselpro-gram237 Foumlr att bedriva en haringllbar skogsskoumltsel maringste aumlven skaderiskerna be-aktas och sena roumljningartidiga gallringar i mycket taumlta bestaringnd oumlkar riskerna foumlr saringvaumll snoumlbrott som foumlrsaumlmrad vindstabilitet i framtiden

236 Ersson T 2007 Produktivitet vid selektiv mekaniserad bioenergiroumljning av eftersatta roumljningsbestaringnd SLU Inst f skoglig resurshusharingllning Arbetsrapport nr 166 Umearing 33 s 237 Se delen om Roumljning i Skogsskoumltselserien

Topproumljning I taumlta naturliga foumlryngringar av bjoumlrk har flera roumljningsfoumlrsoumlk visat att topproumljning kan vara en anvaumlndbar metod vid den foumlrsta roumljningen238239 I dessa foumlrsoumlk som anlades i bestaringnd med oumlver 17 000 stammar ha-1 jaumlm-foumlrdes topproumljning med konventionell roumljning och med ingen roumljning alls Bestaringnden dominerades av glasbjoumlrk men med betydande inslag av baringde

238 Karlsson A amp Albrektson A 2001 Height development of Betula and Salix species following pre-commercial thinning through breaking the tops of secondary stems 3-year results Forestry 74 41ndash51 239 Faumlllman K Ligneacute D Karlsson A amp Albrektson A 2003 Stem quality and height de-velopment in a Betula-dominated stand seven years after precommercial thinning at differ-ent stump heights Scandinavian Journal of Forest Research 18 145ndash154

varingrtbjoumlrk och Salix-arter I samtliga behandlingsled utsaringgs 3 100ndash3 300 huvudstammar ha-1 bland de dominerande och meddominerande bjoumlrkarna som vid foumlrsoumlksanlaumlggningen var 18ndash28 m houmlga Topproumljning utfoumlrdes ge-nom att bistammarna kapades eller broumlts paring olika houmljd oumlver marken medan konventionell roumljning var en vanlig enkelstaumlllning daumlr bistammarna kapades strax ovanfoumlr markytan

Resultaten av topproumljning visade att huvudstammarna behoumlver ett houmljd-foumlrspraringng paring 06ndash10 m foumlr att de topproumljda bistammarna inte ska hinna vaumlxa ikapp huvudstammarna Sju aringr efter roumljning i det 18 m houmlga bestaringndet som daring naringtt en houmljd paring ca 6 m hade majoriteten av de topproumljda bistammarna doumltt och de som fortfarande levde (ca 30ndash45 ) hade en betydligt saumlmre houmljd-tillvaumlxt aumln huvudstammarna Vid denna tidpunkt var huvudstammarna paring de topproumljda ytorna rakare med faumlrre klykor houmlgre krongraumlnshoumljd (baumlttre kvist-rensning) klenare grendiameter och naringgot klenare stamdiameter jaumlmfoumlrt med huvudstammar paring de konventionellt roumljda ytorna Foumlr bjoumlrk (glasbjoumlrk) tycks teorin om att topproumljning skall leda till en baumlttre kvalitetsdaning staumlmma i praktiken

Roumljningstidpunkten vid topproumljning tycks ocksaring ha effekt paring de topproumljda stammarnas oumlverlevnad och tillvaumlxt daumlr topproumljning under tillvaumlxtsaumlsongen leder till laumlgre oumlverlevnad och tillvaumlxt jaumlmfoumlrt med topproumljning under vinter och varingr240

240 Ligneacute D Karlsson A amp Nordfjell T 2005 Height development of Betula pubescens following precommercial thinning by breaking or cutting the treetops in different seasons Scandinavian Journal of Forest Research 20 136ndash145

Asp Vid skoumltsel av aspskogar brukar man normalt skilja paring hur man behandlar asp och hur man behandlar hybridasp (och poppelarter) I planterade aspbe-staringnd som i regel bestaringr av hybridasp (eller poppel) aumlr roumljningsbehovet oftast obefintligt eftersom man normalt planterar i relativt glesa foumlrband motsva-rande ca 1 100 plantor ha -1 Ifall bestaringndet av naringgon anledning skulle vara taumltare kan det bli aktuellt med en svag och sen roumljning Eftersom asparna har stora ljuskrav behoumlver traumlden gott om utrymme aringtminstone under senare de-len av omloppstiden Det finns rekommendationer som anger att stamantalet inte boumlr vara fler aumln ca 1 000 ha-1 naumlr traumlden naringtt 10 m houmljd241 Den sena roumlj-ningen motiveras dels av att en tidig roumljning kan medfoumlra ett kraftigt uppslag av nya rotskott242 och daumlrmed behov av ytterligare roumljningar dels av att as-parna aumlr en favoritfoumlda foumlr maringnga vaumlxtaumltare243 vilket goumlr att man gaumlrna vaumlntar med roumljning till dess traumlden naringtt saring kallad aumllgsaumlker houmljd Dessutom tycks inte aspen vara speciellt utsatt foumlr snoumlskador244

241 Rytter L 1998 Loumlv- och loumlvblandbestaringnd ndash ekologi och skoumltsel SkogForsk Redogoumlrelse nr 8 Uppsala 62 s 242 Langhammer A amp Opdahl H 1990 Foryngelse og pleie av osp (Populus tremula L) i Norge Norsk institutt for skogforskning Rapport 190 Arings 22 s 243 Bergstroumlm R amp Hjeljord O 1987 Moose and vegetation interactions in northwestern Europe and Poland Swedish Wildlife Research 1 (Suppl) 213ndash228 244 Frivold LH 1994 Traeligr i kulturlandskapet Landbruksforlaget Oslo 224 s

Rotskott ger mycket houmlga samantal Foumlryngring av inhemsk asp via rotskott kan ge upphov till mycket houmlga stamantal i utgaringngslaumlget upp till 200 000 skott ha-1245 Roumljning i saringdana be-staringnd liknar i maringngt och mycket roumljning i taumlta bjoumlrkbestaringnd Moumljligen kan aspen taringla att staring naringgot taumltare bland annat eftersom aspen anses ha en god foumlrmaringga att skikta sig (och sjaumllvgallras) vilket medfoumlr att de dominerande traumlden kan beharinglla naringgotsaringnaumlr stora kronor I roumljningsfoumlrsoumlk med ordinaumlra loumlvtraumld paringverkades asp i mindre utstraumlckning av traumlngsel aumln klibbal och bjoumlrk bland annat bibehoumllls stamformen hos framtidsstammarna (kvoten mellan stamdiameter och traumldhoumljd) baumlttre vid foumlrsenad roumljning246 Asparna blev alltsaring inte naumlmnvaumlrt slankare av att staring och traumlngas Med detta som bak-grund kan ett alternativ vid skoumltsel av asp vara att sikta paring houmlg biomassapro-duktion Daring utfoumlrs inte naringgot roumljningsingrepp utan istaumlllet vaumlntar man med aringtgaumlrder tills man kan goumlra en tidig gallring247

245 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s 246 Rytter L 2013 Growth dynamics of hardwood stands during the precommercial thinning phase ndash Recovery of retained stems after competition release Forest Ecology and Manage-ment 302 264ndash272 247 Langhammer A amp Opdahl H 1990 Foryngelse og pleie av osp (Populus tremula L) i Norge Norsk institutt for skogforskning Rapport 190 Arings 22 s

I taumlta bestaringnd aumlr det dock ofta laumlmpligt att roumlja i flera steg Foumlr att und-vika en alltfoumlr kraftig konkurrens fraringn nya rotskott boumlr den foumlrsta roumljningen goumlras naumlr traumlden aumlr 3ndash5 m houmlga varvid ca 2 500ndash5 000 st ha-1 kan laumlmnas Sedan aumlr det laumlmpligt att goumlra en andra roumljning till ett produktionsfoumlrband paring 1 300ndash2 500 ha -1 naumlr traumlden naringtt 6ndash10 m houmljd248 En saringdan tvaringstegsroumljning ger ocksaring moumljlighet att skapa grovt kvistfritt aspvirke av god kvalitet om foumlrut-saumlttningar finns i utgaringngsbestaringndet Naturligtvis finns moumljligheten att roumlja till ett glesare produktionsfoumlrband (ca 1 000 ha-1) ifall maringlsaumlttningen aumlr att faring en snabb diameterutveckling paring kvarvarande traumld och en kortare omloppstid

Liksom foumlr bjoumlrk kan man vid den sena roumljningen daring utse de 400ndash500 traumld per hektar som har de baumlsta egenskaperna (och aumlr naringgorlunda jaumlmnt foumlrde-lade) foumlr att gynna dessa paring baumlsta saumltt i den fortsatta skoumltseln Ifall antalet rotskott per hektar aumlr maringttligt i utgaringngslaumlget saring kan stamantalet reduceras till laumlmpligt produktionsfoumlrband vid ett enda roumljningstillfaumllle

Efter avverkning av en foumlrsta generation av hybridasp (eller poppel) kan man faring taumlta uppslag av rotskott (hybridasp) eller stubbskott (poppel) vilka kan roumljas paring liknande saumltt som en rotskottsfoumlryngring av vanlig asp Dock aumlr rekommendationerna att stamantalet efter roumljning av dessa traumldslag skall vara laumlgre aumln foumlr vanlig asp

Taumlta foumlryngringar av asp hybridasp och poppel vilka med sin snabba ung-domstillvaumlxt har en houmlg produktionspotential vad gaumlller biomassa kan lik-som taumlta bestaringnd av bjoumlrk vara laumlmpliga foumlr schematisk roumljning (till exempelstraringkroumljning) ocheller uttag av skogsbraumlnsle (figur LOuml23 se ovan)249

249 Rytter L 2006 A management regime for hybrid aspen stands combining conventional forestry techniques with early biomass harvests to exploit their rapid early growth Forest Ecology and Management 236 422ndash426

Figur LOuml 23 Korridorroumljning aumlr ett saumltt att effektivisera roumljningsarbetet i mycket taumlta loumlvuppslag som haumlr i ett taumltt hybridaspbestaringnd Samtidigt kan teknik utveck-las foumlr att effektivt ta hand om roumljd biomassa Foto Lars Rytter

Al Varingr kunskap om roumljning av al aumlr ganska begraumlnsad daring faring studier har genom-foumlrts men eftersom varingra alarter (graringal och klibbal) aumlr pionjaumlrtraumldslag liksom bjoumlrk och asp saring ligger det naumlra till hands att nyttja roumljningsstrategier som fungerar foumlr de senare traumldslagen Alarna har dock vissa egenskaper som kan paringverka roumljningsstrategin Foumlr det foumlrsta saring aumlr alarna inte speciellt begaumlrliga foumlr viltet250 vilket medfoumlr att man i regel kan roumlja albestaringnd tidigare (vid laumlgre houmljd) utan att riskera att traumlden skall drabbas av kraftiga betesskador Foumlr det andra aumlr alarna kvaumlvefixerare251 vilket goumlr att markens kvaumlvestatus foumlrbaumlttras och de aumlr dessutom haumlrdiga traumldslag Dessa egenskaper goumlr att alarna aumlr laumlmpliga som skaumlrm- och amtraumld och goumlr det moumljligt foumlr mer kaumlns-liga traumldslag som bok och gran att etablera sig under skaumlrmen

250 Bergstroumlm R amp Hjeljord O 1987 Moose and vegetation interactions in northwestern Europe and Poland Swedish Wildlife Research 1 (Suppl) 213ndash228 251 Se avsnittet Alarna ordnar sitt kvaumlve sjaumllva i denna del av Skogsskoumltselserien

I planterade bestaringnd av al vilka aumlr relativt ovanliga saring aumlr behovet av roumlj-ning i regel ringa Ifall maringnga naturligt foumlryngrade plantor har etablerat sig i bestaringndet saring kan det dock bli aktuellt att roumlja bort dessa foumlr att gynna de planterade plantorna

I taumlta sjaumllvfoumlryngringar av al blir det snabbt aktuellt med aringtgaumlrder Ifall det finns frouml- eller skaumlrmtraumld boumlr de avvecklas relativt snabbt smaring plantor kan klara beskuggning men ganska snart oumlkar ljuskravet Eftersom alarna inte aumlr saring kaumlnsliga foumlr betesskador kan man laumlmpligen roumlja dem till produk-tionsfoumlrband (ca 1 500ndash2 500 ha -1) naumlr de aumlr 2ndash3 m houmlga I mycket taumlta sjaumllv-

foumlryngringar kan man naturligtvis aumlven roumlja i flera steg paring samma saumltt som har naumlmnts haumlr ovan foumlr bjoumlrk och asp Den foumlrsta roumljningen goumlrs laumlmpligen vid 2ndash3 m houmljd eftersom en tidigare roumljning kan orsaka problem genom att nya uppslag av rotskott (graringal) och stubbskott (klibbal) kan behoumlva roumljas ytterligare en garingng Sedan kan en andra roumljning till produktionsfoumlrband (ca 1 500ndash2 500 ha -1) goumlras naumlr alarna aumlr ca 4ndash5 m houmlga252 Roumljning av naturligt foumlryngrad klibbal kommer i houmlg utstraumlckning att handla om att glesa ut de stubbskott som utvecklas fraringn dess socklar vilket kan vara tekniskt besvaumlrli-gare aumln daring traumlden staringr jaumlmnt spridda i bestaringndet

252 Braastad H Bunkholt A Huse KJ Naeligss RM Pettersen J amp Risdal M 1993 Lauv-skog ndash Bestandspleie Norsk Institutt for Skogforskning Institutt for Skogfag Biri 25 s

Tidpunkten viktig foumlr timmerproduktion Foumlr alarna aumlr det viktigt att roumljning goumlrs i tid i varje fall om maringlsaumlttningen aumlr timmerproduktion Det naturliga kvistavdoumlendet sker snabbt naumlr konkurren-sen mellan traumlden tilltar253 vilket medfoumlr att groumlnkronorna snabbt riskerar att bli smaring samtidigt som risken foumlr snoumlbrott oumlkar Taumlta foumlryngringar av al kan liksom taumlta bestaringnd av bjoumlrk och asp vara laumlmpliga foumlr schematisk roumljning ocheller uttag av skogsbraumlnsle (se ovan)

253 Rytter L amp Werner M 2007 Influence of early thinning in broadleaved stands on devel-opment of remaining stems Scandinavian Journal of Forest Research 22 198ndash210

Klibbal har en god foumlrmaringga att bilda stubbskott I aumlldre tider nyttjades foumlryngring fraringn stubbskott i saring kallat skottskogsbruk med korta omloppsti-der254 Denna metod skulle aumlven idag kunna nyttjas vid energiskogsodling av al men idag aumlr det vanligtvis Salix-arter som anvaumlnds foumlr energiskogsodling med denna metod

Stamkvistning Stamkvistning aumlr en skoumltselaringtgaumlrd som avser att houmlja virkets kvalitet genom att avlaumlgsna kvalitetssaumlnkande grenar och kvistar I foumlrsta hand har man stamkvistat ek och tall men det finns resultat som visar att aringtgaumlrden kan vara loumlnsam aumlven paring andra traumldslag255

255 Foumlr en fullstaumlndig genomgaringng av stamkvistning se delen Stamkvistning i Skogsskoumltselserien

Intresset foumlr stamkvistning tycks ha funnits nere i Europa redan paring 1700-talet daring Hans-Karl von Carlowitz framfoumlrde moumljligheten i sina artiklar om skoumlt-sel av rdquovilda traumldrdquo (Silvicultura Oeconomica 1713)256 I Sverige utfoumlrdes de foumlrsta stamkvistningarna i slutet paring 1800-talet foumlr att paring 1920-talet bli mer allmaumlnt foumlrekommande257 Genom den traumlngselverkan som finns mellan traumld sker naturligt en kvistrensning daring grenar doumlr och faller av Men ju glesare be-staringnden aumlr desto laumlngre tid tar det innan denna process paringboumlrjas och genom-foumlrs Samtidigt ger ett glesare bestaringnd en houmlgre dimensionstillvaumlxt hos de kvarstaringende traumlden Foumlr att foumlrena moumljligheterna att baringde faring god dimensions-tillvaumlxt och houmlg kvalitet paring traumlden har man ibland utfoumlrt stamkvistning Den medfoumlr dessutom en foumlrbaumlttring av stamformen som blir mera cylindrisk258

256 Mayer-Wegelin H 1952 Das Aufaumlsten der Waldbaumlume Verlag M amp H Schaper Han-nover 92 s 257 Nylinder P 1952 Om kvistning Norrlands Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift foumlr aringr 1952 196ndash208 258 Nylinder P 1952 Om kvistning Norrlands Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift foumlr aringr 1952 196ndash208

I Sverige har aringtgaumlrden framfoumlrallt utfoumlrts paring ek259 och tall260 bland annat daumlrfoumlr att risken foumlr roumlta i veden aumlr liten foumlr dessa baringda traumldslag Ekonomin foumlr stamkvistning har studerats och man har funnit att det finns goda eko-nomiska incitament foumlr att stamkvista ek och tall261262263 daring det leder till att betydligt vaumlrdefullare sortiment kan tas ut Avgoumlrande foumlr ekonomin aumlr kost-naden foumlr stamkvistningen och mervaumlrdet som skapas jaumlmfoumlrt med okvistade traumld Den senare faktorn aumlr osaumlker daring vi inte vet prissaumlttningen i framtiden

259 Staringaringl E 1986 Eken i skogen och landskapet Soumldra Skogsaumlgarna Vaumlxjouml 127 s 260 Walfridsson E 1978 Stamkvistningens ekonomi Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 76 457ndash466 261 Walfridsson E 1978 Stamkvistningens ekonomi Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 76 457ndash466 262 Svensson M 1995 Stamkvistade huvudstammar av ek i blandskogsbestaringnd ndash ett ekono-miskt alternativ SLU Skogsmaumlstarskolan Examensarbete nr 199517 i aumlmnet skogsskoumltsel Skinnskatteberg 13 s 263 Vadla K 1999 Verdioslashkning og loslashnnsamhet ved stammekvisting (En litteraturstudie) Rapport fra skogforskningen ndash Supplement 71ndash13 NISK amp NLH Arings

Den finns dock resultat baringde fraringn Norden och fraringn oumlvriga vaumlrlden fraringnstamkvistning av andra traumldslag (figur LOuml24) Resultaten visar i allmaumlnhet att stamkvistning aumlr en positiv och loumlnsam aringtgaumlrd aumlven foumlr dessa traumldslag Asp och bjoumlrk som kan foumlraumldlas genom svarvning bedoumlmdes aringtminstone ti-digare ha en god ekonomisk potential264 En norsk sammanstaumlllning visar paring houmlga internraumlntesatser foumlr stamkvistning av bjoumlrk fraringn knappt 5 till oumlver

264 Nylinder P 1952 Om kvistning Norrlands Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift foumlr aringr 1952 196ndash208

10 265 I en tysk undersoumlkning rekommenderas ocksaring stamkvistning av bjoumlrk daring maringlet aumlr timmerproduktion266

265 Vadla K 1999 Verdioslashkning og loslashnnsamhet ved stammekvisting (En litteraturstudie) Rapport fra skogforskningen ndash Supplement 71ndash13 NISK amp NLH Arings 266 Hein S Winterhalter D Wilhelm GJ amp Kohnle U 2009 Timber production with silver birch [Betula pendula Roth] Chances and silvicultural constraints Allgemaine Jagd und Forstzeitung 910 206ndash219 In German with English Abstract

Figur LOuml24 Exempel paring stamkvistad (t v) och icke-stamkvistad (t h) hy -bridasp Stamkvistningen genomfoumlrdes vid 8ndash9 aringrs aringlder och 10 aringr innan traumlden avverkades och visar att det i det haumlr fallet tog 3 aringr innan kvisten vallats oumlver vilket aumlr jaumlmfoumlrelsevis snabbt Daumlrefter ger det stamkvistade traumldet kvistrent virke fram till avverkning Paring lite groumlvre kvistar saringsom de haumlr utbildas ofta begraumlnsad roumlta och missfaumlrgning innanfoumlr den rena kvist-fria veden Om man inte aktivt kvistrensar friska kvistar faringr man en kvist som doumlr och saring smaringningom ramlar av Det kan ta tid och under tiden upp-staringr ofta barkdrag daring den doumlda kvisten vallas in i veden saringsom paring houmlgra bilden Saringdana kvistar lossnar vid saringgning och goumlr att virket klassas ned267 Foto Lars Rytter

267 Rytter L amp Jansson G 2009 Influence of pruning on wood characters in hybrid aspen Silva Fennica 43 689ndash698

Stamkvistning omfattar avlaumlgsnande av saringvaumll doumlda som levande kvistar och grenar I det foumlrra fallet liknar kvistningen det naturliga foumlrloppet daring kvistar doumlr och faller av men man paringskyndar processen saring att doumlda stumpar inte blir kvar och vaumlxer in i veden Vid friskkvistning avlaumlgsnas levande kvistar och kan betraktas som en artificiell aringtgaumlrd Vid groumlnkvistning avlaumlgsnas saringvaumll friska som doumlda grenar paring det aktuella stamavsnittet Friskkvistning av bjoumlrk gav i en finsk studie upphov till stoumlrre defekter i veden aumln torrkvistning samtidigt som skillnaderna var obetydliga mellan varingrtbjoumlrk och glasbjoumlrk268 Aring andra sidan tar oumlvervallningen laumlngre tid foumlr torra kvistar aumln groumlna kvistar under i oumlvrigt lika foumlrharingllanden269 Det aumlr aumlven skillnad mellan traumldslag vad

268 Heiskanen V 1958 Studies on pruning of birch Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 49(3) 1ndash68 Paring finska med engelsk sammanfattning 269 Nylinder P 1952 Om kvistning Norrlands Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift foumlr aringr 1952 196ndash208

gaumlller oumlvervallningstid Bjoumlrk anses till exempel oumlvervalla laringngsammare aumln asp och al och i en studie av stamkvistning paring hybridasp var oumlvervallningsti-den saring kort som 3 aringr270

Naumlr ska man stamkvista Det finns studier daumlr man undersoumlkt effekten paring veden av att stamkvista friska kvistar vid olika tidpunkter paring aringret En del forskare och praktiker anser att den saumlkraste perioden foumlr stamkvistning infaller paring senvintern eller tidig varingr foumlr de flesta traumldslag Den foumlr naumlrvarande raringdande allmaumlnna rekommen-dationen foumlr ordinaumlra loumlvtraumld i Sverige aumlr emellertid att stamkvistningen boumlr ske efter savningsperioden paring varingren och foumlrsommaren och att tiden kring och strax efter midsommar aumlr laumlmplig271272273 Motivet foumlr stamkvistning i boumlrjan av tillvaumlxtsaumlsongen aumlr att traumlden aumlr i aktiv tillvaumlxt och kan paring baumlsta saumltt mot-verka svampangrepp samtidigt som det aumlr laringngt kvar paring tillvaumlxtsaumlsongen och oumlvervallningsprocessen hinner komma igaringng

271 Nylinder P 1952 Om kvistning Norrlands Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift foumlr aringr 1952 196ndash208 272 Barneacuteoud C Bonduelle P amp Dubois JM 1982 Manuel de populiculture Association Forecirct-Cellulose (AFOCEL) Paris 273 DeBell DS Harrington CA Gartner BL amp Singleton R 2006 Time and distance to clear wood in pruned red alder saplings USDA Forest Service Pacific Northwest Research Station General Technical Report PNW-GTR-669 Portland Oregon s 103ndash113

Doumlda kvistar kan avlaumlgsnas naumlr som helst paring aringret och boumlr tas bort saring fort som moumljligt

En andra viktig fraringga om tidpunkt aumlr vid vilken aringlder det aumlr laumlmpligt att boumlrja stamkvista Flertalet genomfoumlrda studier visar att ju tidigare man stam-kvistar desto mer kvistfritt virke faringr man och det gynnar ekonomin Bety-dande kvalitetsfoumlrbaumlttringar kan uppnarings hos olika loumlvtraumldslag i ung aringlder vid stamkvistning med smaring negativa konsekvenser paring tillvaumlxten274275276 Foumlrdelar med tidig stamkvistning aumlr att oumlvervallningen garingr snabbt aringrsringsbredden aumlr foumlrharingllandevis stor kvistarnas diameter aumlr liten och ansvaumlllningen paring stam-men aumlr begraumlnsad Men det finns forskare som har en annan uppfattning och anser att tidig stamkvistning foumlr att forma unga loumlvtraumld aumlr en riskfylld affaumlr som laumltt misslyckas och rekommenderar istaumlllet traditionell stamkvistning efter att bestaringndet slutit sig277 Tidig stamkvistning goumlr ocksaring att antalet traumld som kvistas maringste vara stoumlrre eftersom risken foumlr kalamiteter aumlr stor och ut-syning av framtidsstammar aumlr svaringrare ju tidigare den utfoumlrs

274 Bulfin M amp Radford T 1998 Effect of early formative shaping on newly planted broad-leaves Irish Forestry 55 35ndash61 275 Brodie LC amp Harrington CA 2006 Response of young red alder to pruning USDA Forest Service Pacific Northwest Research Station General Technical Report PNW-GTR-669 Portland Oregon s 95ndash102 276 Rytter L amp Jansson G 2009 Influence of pruning on wood characters in hybrid aspen Silva Fennica 43 689ndash698 277 Kerr G amp Morgan G 2006 Does formative pruning improve the form of broadleaved trees Canadian Journal of Forest Research 36 132ndash141

Traumldens storlek daring stamkvistning kan paringboumlrjas oftast uttryckt via stam-diametern har ocksaring varit foumlremaringl foumlr studier Stamdiametern aumlr naturligtvis

intimt kopplat till aringlder foumlr vilka argumenten redovisats ovan Maringnga goumlr be-doumlmningen att laumlmpligaste tidpunkt foumlr stamkvistning aumlr daring traumlden aumlr mellan 10 och 15 cm grova Ett viktigt motiv foumlr detta aumlr att foumlrst daring kan man avgoumlra vilka traumld som blir kvar till slutet

Hur ska man stamkvista Stamkvistningen ska inriktas paring de traumld som staringr kvar till foumlryngringsavverk-ning moumljligen aumlven de som tas i en sista gallring Det gaumlller att stamkvist-ningen faringr effekt paring sortiment och dimension om loumlnsamheten ska bli god Det betyder att man paring sin houmljd stamkvistar ca 500 traumld ha-1 naumlr de gaumlller de ordinaumlra loumlvtraumlden

Naumlr man stamkvistar aumlr det viktigt att man undviker flaumlkskador dvs att bark rivs loss kring kvisten Detta undviks paring stoumlrre grenar genom att goumlra ett snitt undertill innan saringgning paringboumlrjas uppifraringn Sjaumllva snittet ska laumlggas saring naumlra stammen som moumljligt men utan att man saringgar i sjaumllva kvistkudden (fi-gur LOuml25) Detta saumltt faringr stoumld av de flesta undersoumlkningar som gjorts278279280 men det finns de som haumlvdar att kambiet aktiveras genom att saringga i kvist-kudden laumlngs stammen Vi avraringder dock fraringn att skaumlra laumlngs stammen Det rekommenderas ocksaring att anvaumlnda sekatoumlr istaumlllet foumlr saringg foumlr att undvika ska-dor paring kambiet281

278 Nylinder P 1952 Om kvistning Norrlands Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift foumlr aringr 1952 196ndash208 279 Dujesiefken D amp Stobbe H 2002 The Hamburg tree pruning system ndash a framework for pruning of individual trees Urban Forestry amp Urban Greening 1 75ndash82 280 Schatz U Heraumljaumlrvi H Kannisto K amp Rantatalo M 2008 Influence of saw and secateur pruning on stem discolouration wound cicatrisation and diameter growth of Betula pendula Silva Fennica 42 295ndash305 281 Schatz U Heraumljaumlrvi H Kannisto K amp Rantatalo M 2008 Influence of saw and secateur pruning on stem discolouration wound cicatrisation and diameter growth of Betula pendula Silva Fennica 42 295ndash305

I de fall kvistkudden inte aumlr utbildad till exempel houmlgre upp i traumldkronan ska snittet ske lodraumltt och saring att kvistens barkrygg aumlr intakt paring ovansidan282

282 Dujesiefken D amp Stobbe H 2002 The Hamburg tree pruning system ndash a framework for pruning of individual trees Urban Forestry amp Urban Greening 1 75ndash82

Figur LOuml25 Saring haumlr anlaumlggs saringgsnittet vid stamkvistning naumlra stammen men utanfoumlr kvistkudden saring att denna ej skadas Foto Martin Werner

I foumlrsta hand ska den blivande rotstocken befrias fraringn kvistar Daring maringste man i allmaumlnhet kvista drygt 3 meter upp paring stammen I ekskogsskoumltsel foumlrekom -mer det att man fortsaumltter att kvista i omgaringngar aumlnda upp till 8 meters houmljd I litteraturen finns en stor majoritet foumlr att kvista mellan 5 och 7 meter upp laumlngs stammen283 Daring faringr man tvaring stocklaumlngder utan kvist

283 Nicolescu V-N 1999 Artificial pruning ndash a review Reprografia Universităţii Transilva-nia Braşov Romania 65 s

Det aumlr av yttersta vikt att man inte tar bort foumlr stor del av den groumlna kro-nan vid stamkvistningen Olika studier foumlr vitt skilda traumldslag visar tydligt att diametertillvaumlxten paringverkas negativt aumlven vid maringttlig reducering av groumlnkronan284285 Olika traumldslag reagerar dock olika mycket paring en reducering av groumlnkronan I litteraturen anges ofta att minst 50 av traumldets houmljd ska ut -goumlras av groumln krona Foumlr att inte riskera betydande produktionsnedsaumlttningar boumlr man dock inte ta bort mera kvistar aumln att kronandelen aumlr minst omkring 55 Det innebaumlr till exempel att ett 12 m houmlgt traumld kan stamkvistas upp till max 55 m I en studie paring Pinus radiata framkom att de behoumlvdes just en kronandel paring 55 foumlr att ingen nedsaumlttning av diametertillvaumlxten skulle ske286

284 Pinkard EA 2003 Physiological and growth responses related to pattern and severity of green pruning in young Eucalyptus globulus Forest Ecology and Management 182 231ndash245 285 Neilsen WA amp Pinkard EA 2003 Effects of green pruning on growth of Pinus radia-ta Canadian Journal of Forest Research 33 2067ndash2073 286 Neilsen WA amp Pinkard EA 2003 Effects of green pruning on growth of Pinus radia-ta Canadian Journal of Forest Research 33 2067ndash2073

Foumlr alar tillkommer dessutom problemet med vattenskott vilka produceras i stor maumlngd om kronan befinner sig i obalans med rotsystemet Detta aumlr fal-let vid foumlr haringrd traumlngsel med upphissade kronor men traumlden reagerar paring lik-nande saumltt om foumlr stor del av kronan tas bort vid stamkvistning

Raumltt kviststorlek viktig En ytterligare viktig fraringga aumlr hur stora kvistar som kan avlaumlgsnas Det vanli-gaste svaret i litteraturen ligger paring en kvistdiameter paring upp till 3ndash5 cm 287 och risken foumlr skador anses laringg foumlr kvistar som aumlr under 2 cm 288 Om grenarna aumlr groumlvre aumlr risken foumlr roumlta stor och det tar dessutom laringng tid innan oumlvervall-ningen aumlr klar Aring andra sidan om en enstaka gren aumlr grov paring det avsnitt av stammen som kvistas saring aumlr det sannolikt baumlttre att avlaumlgsna den med risk foumlr roumlta aumln att laringta den sitta kvar Situationen blir inte baumlttre med tiden

287 Nicolescu V-N 1999 Artificial pruning ndash a review Reprografia Universităţii Transilva-nia Braşov Romania 65 s 288 Hynynen J Niemistouml P Viherauml-Aarnio A Brunner A Hein S amp Velling P 2010 Silviculture of birch (Betula pendula Roth and Betula pubescens Ehrh) in northern Europe Forestry 83 103ndash119

Heiskanen studerade effekter av stamkvistning paring veden hos bjoumlrk i Fin-land289 Han visade tydligt att ju tjockare kvistar som avlaumlgsnades desto laumlngre tid tog det att oumlvervalla dem Foumlr kvistar upp till 1 cm tog det 3ndash5 aringr innan oumlvervallningen var klar foumlr kvistar paring drygt 3 cm tog det oumlver 8 aringr He-iskanen visade ocksaring att roumlta som sprids ovanfoumlr och nedanfoumlr kvisten oumlkade med oumlkande kvistdiameter Foumlr kvistar upp till 05 cm paringtraumlffades ingen roumlta

289 Heiskanen V 1958 Studies on pruning of birch Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 49(3) 1ndash68 Paring finska med engelsk sammanfattning

i omgivande ved medan samtliga kvistar oumlver 3 cm gav upphov till naringgon form av roumlta i veden ovan och under kvisten Ett mycket viktigt resultat var ocksaring att ingen roumlta paringtraumlffades i veden utanfoumlr den aringrsring daumlr beskaumlrningen gjordes Detta har aumlven observerats i andra studier Hos asp noteras ofta en viss missfaumlrgning utanfoumlr den avsaringgade kvisten (figur LOuml22)290 vilket anses bero paring urlakning av faumlrgaumlmnen i barken som sedan faumllls ut i veden291

290 Rytter L amp Jansson G 2009 Influence of pruning on wood characters in hybrid aspen Silva Fennica 43 689ndash698 291Nylinder P 1952 Om kvistning Norrlands Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift foumlr aringr 1952 196ndash208

Stamkvistningsstudier har trots allt utfoumlrts i begraumlnsad omfattning varfoumlr det aumlr svaringrt att uttala sig om hur allmaumlngiltiga resultaten aumlr med avseende paring geografisk spridning tidpunkter och traumldslag

Om man genomfoumlr en stamkvistning aumlr det viktigt att den blir dokumente-rad paring ett bra saumltt till exempel i en skogsbruksplan Detta oumlkar moumljligheterna att kunna faring ut ett bra pris foumlr de stamkvistade traumlden daring de avverkas

Gallring Gallring aumlr egentligen en rdquoenkelrdquo fortsaumlttning paring det arbete som genom-foumlrts under roumljningsfasen I den ideala situationen fortsaumltter man paring den inslagna vaumlgen och fortsaumltter att flytta den fortsatta tillvaumlxten till de baumlsta av de kvarvarande traumlden Skillnaden gentemot roumljningen aumlr att man haumlr tar tillvara virke som massaved eller saringgraringvara

Den tidigare definitionen292 sa att man i roumljningsfasen inte tog ut naringgot gagn-virke men i dessa tider med ett oumlkat intresse foumlr biobraumlnslen aumlr det sannolikt att man vid vissa tillfaumlllen aumlven kommer att ta ut roumljningsvirke kommersiellt I saring fall torde det bland annat ske i taumlta loumlvdominerade ungskogar och det medfoumlr att den gamla definitionen inte gaumlller fullt ut

Om man daumlremot inte fullfoumlljt roumljning enligt intentionerna eller saknat in-tentioner kommer gallringen i en annan dager Daring handlar det om att goumlra det baumlsta av en besvaumlrlig situation och den situationen kan variera Mer om detta senare

Naumlr man gallrar kan man variera styrkan dvs hur stor andel av traumlden som avlaumlgsnas vid aringtgaumlrden Detta faringr betydelse baringde foumlr den totala produktionen och foumlr dimensionsutvecklingen men aumlven paring hur maringnga gallringar som behoumlvs paring vaumlgen till slutavverkning Haringrda gallringar med aringtminstone tidvis jaumlmfoumlrelsevis glesa bestaringnd leder till laumlgre produktion men groumlvre traumld aumln om gallringarna aumlr svagare

Gallringen kan ocksaring varieras beroende vilka traumld som tas bort I maringnga fall aumlr det de klenare traumlden som bedoumlms som icke utvecklingsbara och daring talar vi om laringggallring En motsatt situation aumlr ocksaring moumljlig och foumlrekommer till exempel i ungskogsskoumltsel av bok Man tar bort de groumlvre traumlden och spar de som aumlr naringgot mindre Detta benaumlmns houmlggallring Avsikten aumlr haumlr att foumlr-baumlttra kvaliteten eftersom de groumlvre traumlden ofta besitter en laumlgre virkeskvali-tet aumln de naringgot mindre Inriktningen i gallringen kan ocksaring vara fokuserad paring kvalitet och kallas foumlljaktligen kvalitetsgallring Det kan daring baringde bli neutral laringg- eller houmlggallring Inom loumlvskogsskoumltseln brukar aumlven begreppet kron-gallring anvaumlndas Det innebaumlr att man frihugger kronorna runt de stammar som blivit utsedda att staring kvar foumlr framtiden

Vid gallring av barrtraumldsbestaringnd aumlr grundytan starkt styrande foumlr naumlr aringtgaumlr-der ska saumlttas in Inom skoumltseln av ordinaumlra loumlvtraumld ser man mer till groumlnkro-nans skick och utvecklingsbarhet (figur LOuml26)293294295 Man laborerar saringlun-da mer med traumldhoumljder och stamantal Generellt sett aumlr grundytorna betydligt laumlgre i dessa loumlvtraumldsbestaringnd aumln vad som gaumlller foumlr vanligt granskogsbruk

293 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s 294 Persson T 1996 Loumlvskog i Sydsverige Soumldra skog Region Syd Kristianstad 16 s 295 Rytter L amp Werner M 1998 Loumlnsam loumlvskog ndash steg foumlr steg SkogForsk Handledning Uppsala 43 s

Figur LOuml26 Vid gallring i loumlvskog aumlr det groumlnkronans skick och utvecklingsmoumlj-ligheter som avgoumlr naumlr aringtgaumlrder ska saumlttas in Naumlr kronorna faringr kontakt med var-andra aumlr det dags att gallra

Om roumljningen genomfoumlrts enligt plan och maringlet aumlr en houmlg andel saringgraringvara blir gallringen en kvalitetsinriktad aringtgaumlrd som siktar paring de baumlsta och groumlvsta traumlden Om roumljningen uteblivit eller foumlrsenats hamnar man istaumlllet i ett laumlge daumlr man tvingas till en laringggallring av utkonkurrerade mindre traumld samtidigt som de stoumlrre traumlden av ofta daringlig kvalitet maringste sparas eftersom de aumlr de mest vitala i bestaringndet Det haumlr understryker den stora betydelsen av saringvaumll roumljning som gallring foumlr att naring maringlet och god loumlnsamhet Minimiaringldern foumlr foumlryngringsavverkning aumlr 35 aringr foumlr bjoumlrk asp och al enligt Skogsstyrelsen296

296 Skogsstyrelsen 2011 Skogsstyrelsens foumlreskrifter och allmaumlnna raringd till Skogsvaringrdslagen Skogsstyrelsen SKSFS17 Joumlnkoumlping 45 s

Bjoumlrk Det traditionella maringlet foumlr bjoumlrkskogsskoumltsel har varit och aumlr houmlgkvalitativt saringg- och faneacutervirke Det kraumlver en aumlndamaringlsenlig skoumltsel daumlr saringvaumll roumljnings-som gallringsinsatser sker raumltt i tid och med raumltt styrka Normalt sett skiljer sig inte skoumltseln foumlr varingrtbjoumlrk och glasbjoumlrk

I ett historiskt perspektiv kan man se att antalet gallringar i bjoumlrkbestaringnd paring vaumlg mot foumlryngringsavverkning har minskat under det senaste seklet (ta-bell LOuml3) I det klassiska arbetet av Fries297 foumlreslarings omkring fem gallringar paring vaumlgen mot foumlryngringsavverkning vilket sedan reducerats till haumllften i da-gens rekommendationer298 Faumlrre gallringar innebaumlr ocksaring att gallringsstyrkan

297 Fries J 1964 Varingrtbjoumlrkens produktion i Svealand och soumldra Norrland Studia Forestalia Suecica 14 1ndash227 298 Hynynen J Niemistouml P Viherauml-Aarnio A Brunner A Hein S amp Velling P 2010 Silviculture of birch (Betula pendula Roth and Betula pubescens Ehrh) in northern Europe Forestry 83 103ndash119

oumlkat houmlgst avsevaumlrt Visserligen blir stamkvaliteten naringgot saumlmre med faumlrre och starkare gallringar men kronan bevaras laumlttare Omloppstiderna blir kor-tare och gallringsekonomin betydligt baumlttre Stark gallring jaumlmfoumlrt med laumltt eller ingen gallring har i en brittisk studie visat sig ge avsevaumlrt baumlttre diame-tertillvaumlxt samtidigt som kvalitetsfoumlrsaumlmringen aumlr maringttlig och inte medfoumlr att virket klass ned till saumlmre sortiment299 I den laumltta gallringen var stamantalet i foumlrsoumlket i de flesta fall 600ndash1 100 stammar ha-1 i aringldersspannet 40ndash60 aringr I den starka gallringen laringg det paring 360ndash420 stammar ha-1

299 Cameron AD Dunham RA amp Petty JA 1995 The effects of heavy thinning on stem quality and timber properties of silver birch (Betula pendula Roth) Forestry 68 275ndash285

Tabell LOuml3 Sammanstaumlllning av publicerade skoumltselmodeller foumlr bjoumlrk i Norden Foumlr respektive staringndortsindex som listats i en fallande boumlrdighetsskala anges antal gallringar omloppstider i aringr och stamantal ha-1 vid slutavverkning300

300 Delvis haumlmtad fraringn Rytter L 1998 Loumlv- och loumlvblandbestaringnd ndash ekologi och skoumltsel SkogForsk Redogoumlrelse nr 8 Uppsala 62 s

Referens och nationalitet

Art och bestaringndstyp Bonitet Gallr Oml-tid

Stam-antal

Bjoumlrk Varingrtbj Glasbj Nat foumlryngr

Plan-tering

Ilvessalo 1920 Finland

X X OT 8 90 490

X X OMT 8 90 918 X X MT 8 90 960 X X VT 9 100 960

Koivisto 1959 Finland

X X OMT 13 80 380

X X OMT 9 60 700 Fries 1964Sverige

X X B26 5ndash6 60 300ndash600

X X B22 5ndash7 70 300ndash600X X B18 4ndash5 80 400ndash800

Braastad 1967 Norge

X X H =2340 7 79 177ndash468

X X H40=20 6 80 225ndash469X X H40=17 6 89 271ndash565

X X H =1440 6 108 306ndash807X X H =11 40 5 112 451ndash

1191 X X H40=8 5 131 586ndash

1149 Braastad 1977 Norge

X X H =2340 3 79 500

X X H =2040 3 80 500 X X H =1740 3 90 500

X X H =1440 2 96 900 X X H =11 40 2 107 900 X X H =840 1 119 1600

Oikarinen 1983 Finland

X X B30 2ndash5 40ndash60 250ndash523

X X B28 1ndash5 40ndash60 296ndash793X X B26 1ndash4 40ndash60 286ndash816X X B24 1ndash3 50ndash60 408ndash963X X B22 1ndash3 50ndash60 538ndash

1085 Sonesson m fl 1994 Sverige

X X B30 2 61ndash76 389ndash470X X B27 2ndash3 64ndash85 349ndash431

Persson 1996 Sverige

X X c B26 3ndash4 50ndash55 300ndash400

Hynynen m fl 2010 Finland

X X B26 2 60 389

Soumldra 2013 Sverige

X X X ca B26 2ndash3 45ndash55 300ndash400

Foumlr referenserna till skoumltselmodellerna foumlr bjoumlrk se 301

301 Ilvessalo Y 1920 Ertragstafeln fuumlr die Kiefern- Fichten- und Birkenbestaumlnde in der Suumldhaumllfte von Finnland Acta Forestalia Fennica 15(4) 1ndash103 Paring finska med tysk samman-fattning Koivisto P 1959 Growth and yield tables Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 51(8) 1ndash49 Fries J 1964 Varingrtbjoumlrkens produktion i Svealand och soumldra Norrland Studia Forestalia Suecica 14 1ndash227 Braastad H 1967 Produksjonstabeller for bjoslashrk Meddelelser fra Det Norske Skogforsoslashks-vesen 22 265ndash365 Braastad H 1977 Tilvekstmodellprogram for bjoslashrk Norsk Institutt for Skogforskning Rap-port 177 Arings Norge 17 s Hynynen J Niemistouml P Viherauml-Aarnio A Brunner A Hein S amp Velling P 2010 Silviculture of birch (Betula pendula Roth and Betula pubescens Ehrh) in northern Europe Forestry 83 103ndash119 Oikarinen M 1983 Growth and yield models for silver birch (Betula pendula) plantations in southern Finland Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 113 1ndash75 Paring finska med engelsk sammanfattning Sonesson J Albrektson A amp Karlsson A 1994 Bjoumlrkens produktion paring nedlagd jord-bruksmark i Goumltaland och Svealand SLU Inst f skogsskoumltsel Arbetsrapport nr 88 Umearing 31 s Persson T 1996 Loumlvskog i Sydsverige Soumldra skog Region Syd Kristianstad 16 s Soumldra 2013 Loumlnsamt loumlv ndash om konsten att driva ett lyckat loumlvskogsbruk Soumldra Skogsaumlgarna Vaumlxjouml 52 s

Det foumlr naumlrvarande dominerande skoumltselschemat innefattar tvaring till tre relativt starka och tidiga gallringar paring vaumlgen till foumlryngringsavverkning De kvali-tetsmaumlssigt baumlsta traumlden ska gynnas vilket innebaumlr att krokiga och grovgre-niga traumld tas ut liksom traumld med klykor och traumld med liten krona som skulle faring svaringrt att svara paring ett gallringsingrepp Gallringarna sker vanligtvis i form av kombinerad laringg- och kvalitetsgallring En del groumlvre traumld boumlr laumlmnas kvar med tanke paring flora och fauna foumlrslagsvis samlas dessa i grupper

I saringvaumll roumljnings- som gallringsskedet aumlr det viktigt att de traumld som ska staring kvar inte faringr foumlr liten groumln krona En tumregel i gallringsskedet aumlr att groumln-kronan ska vara minst 50 av traumldhoumljden 302303 Detta har visat sig leda till fortsatt bra tillvaumlxt och dimensionsutveckling Foumlr glasbjoumlrk verkar traumldens tillvaumlxt bli avsevaumlrt laumlgre om kronan aumlr kortare aumln 45 304 I loumlvskogsskoumltsel aumlr groumlnkronan den traumlddel som man ska vara observant paring och som avgoumlr naumlr saringvaumll roumljning som gallring ska saumlttas in I sen roumljning eller tidig gallring aumlr det laumlmpligt att utse huvudstammar som ska staring kvar fram till foumlryngrings-

302 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s 303 Rytter L amp Werner M 2000 Loumlvskogen Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 31 s 304 Niemistouml P 1991 Growing density and thinning models for Betula pubescens stands on peatland in northern Finland Folia Forestalia 782 1ndash36 Paring finska med engelsk samman-fattning

huggningen Dessa markeras med foumlrdel foumlr att underlaumltta framtida gallrings-ingrepp Foumlr bjoumlrk kan det vara laumlmpligt att utse 400ndash500 stammar ha-1 vil-ket ungefaumlr motsvarar stamtaumltheten i slutet av omloppstiden

Foumlrsta gallring bra foumlr braumlnnved Vad innebaumlr ovanstaringende daring i siffror Om man ser till aringlder saring blir variatio-nen ganska stor beroende paring vilken bonitet vi talar om Foumlrsta gallringen i tidigare roumljda bestaringnd infaller oftast vid 15ndash20 aringrs aringlder daring bestaringndens oumlvre houmljd aumlr 10ndash12 m Aringtgaumlrden kan ses som en roumljningsgallring daring volymen som tas ut endast aumlr kring 15 m3sk ha-1 och traumldens diametrar 8ndash10 cm Gallringen ska fraumlmst betraktas som en skoumltselaringtgaumlrd och det kan inte rekommenderas att man vaumlntar naringgra aringr foumlr att faring ett stoumlrre virkesuttag Efter denna gallring boumlr det staring kvar 800ndash1 200 stammar ha -1 beroende paring hur taumltt det var foumlre gallringen De haumlr rekommendationerna foumlr foumlrsta gallring ligger naringgot ti-digare aumln vad som foumlreslagits av Raulo305 i Finland och Johansson306 i Sve-rige men kan motiveras av att stoumlrre haumlnsyn tagits till groumlnkronornas laumlngd foumlr att naring en god utveckling med bland annat grova dimensioner i slutet av omloppstiden Kvarvarande traumld reagerar ocksaring baumlst paring ingrepp i tidig aringlder daring houmljdutvecklingen aumlr som starkast307 Den foumlrsta gallringen kan laumlmpligen vara ett uttag av braumlnnved foumlr vilket bjoumlrk aumlr ett utmaumlrkt traumldslag

305 Raulo J 1987 Bjoumlrkboken Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 87 s Oumlversatt fraringn finska till svenska av Fritz Bergman 306 Johansson T 1996b Management of birch forest Norwegian Journal of Agricultural Sciences Supplement 24 7ndash20 307 Eriksson H Johansson U amp Kiviste A 1997 A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 12 149ndash156

Om sista roumljningen varit kraftig med houmlgst ca 1 500 stammar ha -1 kvar kan man vaumlnta ytterligare naringgra aringr med foumlrsta gallringen eftersom traumlden har till-raumlckligt stort utrymme Det innebaumlr ocksaring att gallringen faringr baumlttre ekonomi daring traumlden blir groumlvre och uttagen volym blir stoumlrre

Konkurrerande traumld maringste bort Naumlsta gallring sker naumlr oumlvrehoumljdstraumlden aumlr 15ndash17 m Aringldern aumlr daring 20ndash30 aringr Man plockar bort traumld som kommit efter i utvecklingen och traumld som aumlr av daringlig kvalitet precis som tidigare Men aumlven bra traumld som konkurrerar med andra bra traumld maringste tas bort

I detta skede kan man vaumllja om man vill fortsaumltta med ytterligare en stark gallring eller ta den i tvaring steg paring vaumlg till foumlryngringsavverkning I fallet med en stark gallring boumlr stamantalet ha varit i den laumlgre delen av interval-let ovan Det reduceras nu till mellan 400 och 500 stammar ha-1 Bestaringndet kommer att se glest ut men kronorna kommer att faring mycket utrymme och dimensionstillvaumlxten blir sannolikt god aumlven om man foumlrlorar en del produk-tion jaumlmfoumlrt med att vaumllja tvaring aringterstaringende gallringar Uttagen volym hamnar i intervallet 35ndash60 m3sk ha-1

Vid tvaring aringterstaringende gallringar reduceras stamantalet foumlrst till 600ndash800 st ha-1 med ett uttag paring 25ndash45 m3sk ha-1 Den sista gallringen sker sedan daring oumlvre houmljden aumlr kring 20 m vid aringldern 30ndash40 aringr beroende paring lokalens boumlrdighet Daring laumlmnar man knappt 400 stammar ha-1 och tar ut 50ndash60 m3sk ha-1

Ovanstaringende aumlr exempel paring hur gallring kan ske framgaringngsrikt i bjoumlrkbe-staringnd Betydande avvikelser foumlrekommer speciellt vid vissa markfoumlrharingl-landen Niemistouml308 foumlreslaringr till exempel att glasbjoumlrk paring torvmark med ett foumlrband paring 2 000 stammar ha -1 ska gallras foumlrst vid 15 m oumlvre houmljd Daring redu-ceras stamantalet till 900 ha-1 och sedan goumlrs ingen mer gallring innan foumlr-yngringsavverkning Uppfoumlljande studier har ocksaring visat paring smaring gallringsef-fekter paring kvarvarande stammar foumlr glasbjoumlrk paring torvmark309

308 Niemistouml P 1991 Growing density and thinning models for Betula pubescens stands on peatland in northern Finland Folia Forestalia 782 1ndash36 Paring finska med engelsk sammanfat-tning 309 Niemistouml P 2013 Effect of growing density on biomass and stem volume growth of downy birch stands on peatland in western and northern Finland Silva Fennica 47 http dxdoiorg1014214sf1002

I Norge har Braastad mfl310 rekommenderat foumlljande gallringsschema foumlr varingrtbjoumlrk 1a gallring vid 12 m oumlvre houmljd till 1 200 stammar ha -1 2a och sista gallring vid ungefaumlr 15 m oumlvre houmljd till 600 stammar ha -1 Foumlr glasbjoumlrk foumlreslaringr man en enda gallring som sker vid 14ndash18 m oumlvre houmljd till 800 stam-mar ha-1 Ett foumlrbeharingll aumlr att groumlnkronan aldrig faringr bli mindre aumln 50

Det finns hjaumllpmedel i form av diagram som tagits fram foumlr att underlaumltta beslut vid gallring av bjoumlrk Ett exempel med inriktning paring houmlgkvalitativt saringgtimmer finns under portalen Kunskap Direkt311 Under rubriken Gallring ges moumljlighet att testa existerande naturligt foumlryngrade bestaringnd med olikaingaringngsvariabler (figur LOuml27)

5 10 15 20 25 30

44 40 36

2000 32 28

1500 24 20

1000 16 12

500 8 4

Bestaringndsaringlder aringr

Oumlvre houmljd m

15 20 25 30

Figur LOuml27 Exempel paring gallringsrekommendationer foumlr naturligt foumlryng-rad bjoumlrk A) rekommenderat stamantal och grundyta vid varierande aringlder paring god mark (Staringndortsindex =B25ndashB27) B) rekommenderat stamantal vid varierande oumlvre houmljd i bestaringndet paring laumlmplig bjoumlrkmark men daumlr staringnd-ortsindex tillaringts variera Stamantal och grundyta ska saring mycket som moumlj-ligt befinna sig mellan de baringda linjerna i respektive figur foumlr angiven aringlder och oumlvre houmljd312

312 Kaumllla Kunskap Direkt Skoumltsel av loumlvskog Bjoumlrk asp och al httpwwwskogforskse

Omloppstiden foumlr varingrtbjoumlrk i soumldra Sverige och paring laumlmplig god mark (staringnd-ortsindex B24ndashB27) brukar anges till 45ndash55 aringr313314 Laumlngre norrut faringr man raumlkna med 60ndash70 aringr315 Med ett genetiskt bra odlingsmaterial och tidiga star-ka skoumltselingrepp (2 gallringar) boumlr omloppstiden kunna reduceras till om-kring 40 aringr paring bra mark i soumldra Sverige Eftersom glasbjoumlrk vaumlxer saumlmre blir omloppstiden foumlljaktligen aringtminstone 10 aringr laumlngre utom paring fuktiga lokaler daumlr tillvaumlxten blir ungefaumlr lika laringng foumlr baringda arterna Vid foumlryngringsavverk-ning brukar det staringende virkesfoumlrraringdet vara 250ndash350 m3sk ha-1

313 Persson T 1996 Loumlvskog i Sydsverige Soumldra skog Region Syd Kristianstad 16 s 314 Soumldra 2013 Loumlnsamt loumlv ndash om konsten att driva ett lyckat loumlvskogsbruk Soumldra Skogs-aumlgarna Vaumlxjouml 52 s 315 Raulo J 1987 Bjoumlrkboken Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 87 s Oumlversatt fraringn finska till svenska av Fritz Bergman

Masurbjoumlrk Odling av masurbjoumlrk foumlrekommer i viss utstraumlckning i Finland och aumlven i Sverige finns rdquoentusiasterrdquo foumlr denna varingrtbjoumlrksvarietet De stoumlrsta naturliga foumlrekomsterna finns i Raringdskarelen i nuvarande Ryssland i Finlands och Sve-riges soumldra delar och i sydoumlstra Norge316 Anlaumlggning av masurbjoumlrk sker paring samma saumltt som vid plantering eller saringdd av vanlig bjoumlrk men skoumltseln blir annorlunda

316 Raulo J 1987 Bjoumlrkboken Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 87 s Oumlversatt fraringn finska till svenska av Fritz Bergman

Den viktigaste aringtgaumlrden vid skoumltsel av masurbjoumlrk aumlr den foumlrsta gallringen som utfoumlrs som en ungskogsroumljning Vid 7ndash10 aringr efter plantering alternativt 15 aringr efter saringdd avlaumlgsnas de snabbvaumlxande varingrtbjoumlrkar som inte uppvisar masurbildning Traumld med masurbildning och daumlrmed stoumlrd fiberriktning har en laringngsammare tillvaumlxt aumln vanliga traumld Det goumlr att de laumltt hamnar i under-tryckt laumlge om inte gallring utfoumlrs i tid I fortsaumlttningen goumlrs haringrda gallringar som alltmer inriktas paring att fristaumllla traumld med tydlig masurbildning och daumlr man aumlven boumlr genomfoumlra en aktiv stamkvistning317 Paring baumlttre staringndorter kan masurbestaringnd avvecklas efter 40ndash50 aringr318

317 Hynynen J Niemistouml P Viherauml-Aarnio A Brunner A Hein S amp Velling P 2010 Silviculture of birch (Betula pendula Roth and Betula pubescens Ehrh) in northern Europe Forestry 83 103ndash119 318 Raulo J 1987 Bjoumlrkboken Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 87 s Oumlversatt fraringn finska till svenska av Fritz Bergman

Det finns olika typer av masurbildning (figur LOuml28) som kan urskiljas okulaumlrt knoumllmasur halsmasur randmasur och ringmasur De vanligaste aumlr hals- och knoumllmasur men blandformer aumlr vanliga

Figur LOuml28 Masurbjoumlrkens stamformer brukar delas in i fyra olika huvud-former Fraringn vaumlnster knoumll- hals- rand- och ringmasur319 Foto Jyrki Raulo

Enligt beraumlkningar av Raulo och Sireacuten320 aumlr det moumljligt att vid foumlryngringsav-verkningen faring ut 20ndash35 ton svarvningsduglig stammasur och 40ndash75 ton gren-masur ha-1 Virket aumlr mycket vackert (figur LOuml29) och betingar houmlga vaumlrden Foumlr faneacuter och svarvmasur ligger priset paring 15 000ndash30 000 kr m-3 vilket mot-svaras av 16ndash32 kr kg -1 friskvikt 321 Om man kombinerar utfall och pris saring foumlrstaringr man att odling av masurbjoumlrk kan betala sig bra

320 Raulo J amp Sireacuten G 1978 Yield and return of final cutting in four curly birch stands Silva Fennica 4 245ndash252 321 wwwmasurplantorse

Figur LOuml29 Masurvirket kan anta maringnga olika former och moumlnster Foto Lars Rytter

Asp och poppel I Sverige finns foumlr naumlrvarande inget regelbundet sortiment foumlr saringgraringvara av asp foumlrutom taumlndsticksvirke Trots detta rekommenderar till exempel Alm-gren266 att skoumltseln ska sikta mot grovt och kvistrent aspvirke Aumlven andra skoumltselrekommendationer styr aringt samma haringll Om det garingr att faring till ett jaumlmnt floumlde av bra asptimmer saring kommer det sannolikt ocksaring att finnas koumlpare och i grannlandet Norge anvaumlnds asp till panel saringvaumll inomhus som utomhus Skoumltselmaumlssigt skiljer vi paring hur asp hybridasp och poppel hanteras

Asp Skoumltsel av asp paringminner i stor utstraumlckning om bjoumlrkskoumltsel Skillnaden aumlr att aspen taringl att staring naringgot taumltare322 vilket goumlr att man kan haringlla naringgot houmlgre stamantal eller vaumlnta lite laumlngre innan gallring utfoumlrs Men det betyder inteatt skoumltseln faringr bli eftersatt Aumlven aspbestaringnd foumlrstoumlrs snabbt om roumljningar och gallringar uteblir eller saumltts in foumlr sent Liksom foumlr maringnga andra traumldslag rekommenderas att aspens groumlnkrona hela tiden ska vara minst 50 av traumld -houmljden Almgren323 och Persson324 tillaringter visserligen kronan att garing ned till 40 av houmljden men vi rekommenderar 50 foumlr att traumlden ska vara fortsatt vitala och inte foumlrlora i tillvaumlxtfoumlrmaringga

322 Rytter L 2013 Growth dynamics of hardwood stands during the precommercial thinning phase ndash Recovery of retained stems after competition release Forest Ecology and Manage-ment 302 264ndash272 323 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s 324 Persson T 1996 Loumlvskog i Sydsverige Soumldra skog Region Syd Kristianstad 16 s

Det aumlr laumlmpligt att utse 400ndash500 huvudstammar i sen roumljning eller tidig gallring vilka sedan gynnas vid framtida ingrepp Gallringen utfoumlrs inled-ningsvis fraumlmst som laringggallring daumlr haumlnsyn aumlven tas till stammarnas kvalitet

och till kronornas behov av utrymme Senare blir skoumltseln mer en kombina-tion av kron- och kvalitetsgallring Traumld med grova grenar klykor och smaring kronor tas ut i gallringarna Eftersom asp anses vara ett viktigt traumldslag foumlr den biologiska maringngfalden kan det vara laumlmpligt att laumlmna naringgon grupp daumlr traumlden kan aringldras och bli riktigt grova

Vanligaste skoumltselschemat Det vanligaste skoumltselschemat foumlr asp innebaumlr att 2ndash3 relativt starka och tidi-ga gallringar sker paring vaumlgen till foumlryngringsavverkning Den foumlrsta gallringen infaller normalt daring bestaringndet naringtt ca 12 m medelhoumljd och aringldern aumlr 20ndash25 aringr Foumlrutsaumlttningen aumlr att roumljningsarbetet utfoumlrts i raumltt tid och att stamantalet inte oumlverstiger 2 000 st ha -1 Efter gallringen aringterstaringr 700ndash1 000 stammar ha -1 Naumlsta gallring saumltts in 10ndash15 aringr senare daring traumlden aumlr i medeltal 16ndash18 m houmlga Haumlr kan man saringsom i fallet med bjoumlrk vaumllja paring ytterligare en stark gallring eller tvaring svagare gallringar paring vaumlgen till foumlryngringsavverkning

Om alternativet med totalt tvaring gallringar vaumlljs boumlr stamantalet i den foumlrsta gallringen reduceras till 700ndash800 stammar ha-1 I den andra gallringen halv-eras i princip stamantalet och man faringr slutfoumlrbandet kring eller strax under 400 stammar ha-1

I de fall man vaumlljer totalt tre gallringar minskas stamantalet i andra gall-ringen till 600ndash700 stammar ha-1 foumlr att sedan i tredje gallringen vid 20ndash23 m oumlvre houmljd hamna paring 350ndash400 kvarvarande stammar ha-1

Ovanstaringende gallringsscheman faringr betraktas som de konventionella alter-nativen i dagens laumlge och betydande avvikelser foumlrekommer Dessa aumlr maringnga garingnger framtvingade av otillraumlcklig roumljning I Norge foumlreslarings medvetet en skoumltselvariant med bara ett gallringsingrepp och ingen roumljning oumlver huvud taget dessfoumlrinnan325 Naumlr det gaumlller asp i Kanada (P tremuloides) anser man att skoumltselingrepp ska saumlttas in tidigt326 Gallring aumlr mest effektiv vid omkring 10 aringrs aringlder och den amerikanska aspen svarar mycket daringligt paring ingrepp som goumlrs efter 30 aringrs aringlder Men daring har skoumltseln aring andra sidan innan dess varit i princip obefintlig Eftersom den europeiska aspen aumlr mycket lik den ameri-kanska understryker dock erfarenheterna fraringn Nordamerika att ingrepp ska ske tidigt och kraftigt i aspbestaringnd vilket ju aumlven gaumlller de andra pionjaumlrloumlvtraumlden

325 Langhammer A amp Opdahl H 1990 Foryngelse og pleie av osp (Populus tremula L) i Norge Norsk institutt for skogforskning Rapport 190 Arings 22 s 326 Peterson EB amp Peterson NM 1995 Aspen Managerrsquos Handbook for British Colum-bia Canada ndash British Columbia Partnership Agreement on Forest Resource DEvelopment FRDA REport Victoria BC 109 s

Norge utvecklar skoumltselprogram Skoumltsel av asp har aumlgnats stoumlrre uppmaumlrksamhet i Norge aumln i Sverige Redan paring 1950-talet presenterades skoumltselprogram och houmljdutvecklingskurvor foumlr asp327 Dessa har i houmlg grad legat till grund foumlr de svenska skoumltselrekommen-dationerna Den norska traditionen har fortsatt och paring 1990-talet presente-rades skoumltselsimuleringar foumlr asp paring varierande staringndorter i soumldra Norge328 En uppseendevaumlckande del i dessa simuleringar aumlr de laringnga omloppstiderna

327 Haugberg M 1958 Produksjonsoversikter for osp Meddelelser fra Det Norske Skog-forsoslashksvesen 15 143ndash186 328 Opdahl H 1992 Bonitet vekst og produksjon hos osp (Populus tremula L) i Soslashr-Norge Meddelelser fra Skogforsk 4411 1ndash44 NISK amp NLH Arings Norge

paring runt 80 aringr Detta aumlr betydligt laumlngre aumln vad som brukar foumlreslarings Normalt anges omloppstiden foumlr asp till 50ndash60 aringr paring baumlttre marker men det tycks fin-nas moumljligheter att med endast 10 tillvaumlxtfoumlrluster reducera omloppstiden aumlnda ned till 35 aringr paring goda marker329 Laringnga omloppstider foumlr asp aumlr foumlrenat med houmlg risk foumlr stamroumlta

329 Vuokila Y 1977 On the growth capacity of aspen stands on good sites Folia Forestalia 299 1ndash11 In Finnish with English summary

Rekommendationer foumlr gallring av asp som leder till saringgtimmer av houmlg klass finns under portalen Kunskap Direkt330 Under rubriken Gallring kanexisterande bestaringnd testas med olika ingaringngsvariabler (figur LOuml30)

0 10 15 20 25 30

Oumlvre houmljd m

0 10 20 30 40 50 60

Figur LOuml30 Exempel paring gallringsrekommendationer foumlr asp A) rekom-menderat stamantal och grundyta vid varierande aringlder paring god mark (Staringndortsindex H40=23ndash24) B) rekommenderat stamantal vid varierande oumlvre houmljd i bestaringndet Stamantal och grundyta ska saring mycket som moumljligt befinna sig mellan de baringda linjerna i respektive figur foumlr angiven aringlder och oumlvre houmljd331

Hybridasp och poppel Den kortvariga anvaumlndningen av hybridasp och poppel i svenskt skogsbruk innebaumlr att erfarenhet av skoumltsel roumljning och gallring aumlr begraumlnsad Dess-utom har ett allt baumlttre odlingsmaterial selekterats fram332 vilket goumlr att aumlldre produktionsprognoser333 inte laumlngre gaumlller (figur LOuml31)

332 Stener L-G 2004 Resultat fraringn sydsvenska klontester med poppel Skogforsk Arbets-rapport nr 571 Uppsala 27 s Stener L-G amp Karlsson B 2004 Improvement of Populus tremula times P tremuloides by phenotypic selection and clonal testing Forest Genetics 11 13ndash27 333 Jakobsen B 1976 Hybridasp (Populus tremula L x Populus tremuloides Michx) Det Forstlige Forsoslashgsvaeligsen i Danmark 34 317ndash338 Elfving B 1986 Odlingsvaumlrdet av bjoumlrk asp och al paring nedlagd jordbruksmark i Sydsverige Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 586 31ndash41

oumljd

0 0 5 10 15 20 25

Bestaringndsaringlder aringr 30

Figur LOuml31 De houmljdutvecklingskurvor (hela linjer) som utvecklades av Jakobsen334 i Danmark bygger paring ett odlingsmaterial som idag faringr betraktas som foumlraringldrat Det svenska material som togs fram paring 1980-talet visar en snabbare houmljdtillvaumlxt (olika streckade linjer) vilket kommer att ge kortare omloppstider och kraumlva tidigare skoumltselingrepp Prickade linjer visar houmljd-utvecklingen i olika planterade bestaringnd och laringngstreckade linjer represente-rar bestaringnd som foumlryngrats med rotskott335

334 Jakobsen B 1976 Hybridasp (Populus tremula L x Populus tremuloides Michx) Det Forstlige Forsoslashgsvaeligsen i Danmark 34 317ndash338 335 Figuren fraringn Rytter L amp Stener L-G 2014 Growth and thinning effects during a rota-tion period of hybrid aspen in southern Sweden Scandinavian Journal of Forest Research httpdxdoiorg101080028275812014968202

Det vanligaste planteringsfoumlrbandet aumlr 3 m times 3 m vilket ger ca 1 100 plantor ha-1 Ett saringdant glest foumlrband aumlr motiverat av dyra plantor (gaumlller hybridasp) och framfoumlrallt mycket snabb initial tillvaumlxt Foumlrbandet goumlr ocksaring att roumljning saumlllan behoumlvs och att man kommer direkt in i gallringsfas I naumlsta genera-tion med taumlta uppslag av rotskott (hybridasp) eller huvudsakligen stubbskott

(poppel) genomfoumlrs roumljningen saring att man tidigt aringter hamnar paring ett foumlrband paring ungefaumlr 3 m times 3 m

Tre varianter foumlr skoumltsel Foumlr naumlrvarande foumlreslaringr vi tre olika varianter paring hur hybridasp kan skoumltas i gallringsfasen daring planteringen skett med ungefaumlr 1 100 plantor ha -1 336 och poppel boumlr kunna hanteras paring liknande saumltt Eftersom foumlrbandet aumlr jaumlmfouml-relsevis glest kommer gallringen huvudsakligen att inriktas paring vitalitet och kvalitet daumlr grovgreniga klykformade och skadade traumld tas bort Erfaren-hetsmaumlssigt blir gallringen ocksaring oftast en svag laringggallring

336 Rytter L Stener L-G amp Oumlvergaard R 2011 Odling av hybridasp och poppel Skog-forsk Handledning Uppsala 40 s

Det foumlrsta alternativet innebaumlr tvaring gallringar vilket aumlr faumlrre aumln vad som foumlreslagits och raumlknats med tidigare Foumlrsta gallringen sker daring bestaringndets medelhoumljd aumlr ungefaumlr 12 m Stamantalet reduceras till ca 700 ha -1 Den andra gallringen tar bestaringndet fraringn 700 till ungefaumlr 400 stammar ha-1 och genom-foumlrs daring bestaringndets medelhoumljd aumlr 20 m

Det andra alternativet innebaumlr endast en gallring Den sker ocksaring vid 12 m medelhoumljd men stamantalet minskas ned till 500ndash600 ha-1 Baringda gallringsal-ternativen bedoumlms ge omloppstider paring drygt 25 aringr paring goda marker i Goumltaland och Svealand337

337 Rytter L amp Stener L-G 2014 Growth and thinning effects during a rotation period of hybrid aspen in southern Sweden Scandinavian Journal of Forest Research httpdxdoiorg 101080028275812014968202

Det sista alternativet aumlr gallringsfritt och haumlr kan planteringsfoumlrbandet saumln-kas ytterligare naringgot Det torde dock fungera aumlven med 1 100 stammar men daring kommer dessa att konkurrera med varandra under en laumlngre tid med mins-kad diametertillvaumlxt som foumlljd Det haumlr alternativet kan saringledes betraktas som huvudsakligen inriktat paring biobraumlnsle- och massavedsproduktion En foumlrdel aumlr att omloppstiden kan saumlnkas ytterligare och hamnar sannolikt i intervallet 15ndash20 aringr i soumldra Sverige En annan foumlrdel med att skoumlta aspar gallringsfritt anses vara minskad risk foumlr stamkraumlfta338 men detta aumlr omtvistat339

338 Anderson RL Anderson GW amp Schipper AL Jr 1979 Hypoxylon canker of aspen Forest Insect amp Disease Leaflet 6 USDA Forest Service 5 s 339 Pitt D Weingartner D amp Greifenhagen S 2001 Precommercial thinning of trembling aspen in northern Ontario Part 2 ndash Interactions with Hypoxylon canker The Forestry Chro-nicle 77(5) 902ndash910

Aumlven foumlr hybridasp finns skoumltselrekommendationer inlagda under porta-len Kunskap Direkt340 Rekommendationerna aumlr taumlnkta foumlr ett skogsbruk daumlr gallring ingaringr och daumlr saringgraringvara kan tas ut i slutet av omloppstiden Under rubriken Gallring kan existerande bestaringnd testas med olika ingaringngsvariabler(figur LOuml32)

441800 40

1400 32

1200 28 1000 24

20800 16600 12

400 8 200 4

1600 A)

6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26

12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32

Oumlvre houmljd m

Figur LOuml32 Gallringsrekommendationer foumlr hybridasp paring god mark i soumldra Sverige A) rekommenderat stamantal och grundyta vid varierande aringlder B) rekommenderat stamantal vid varierande oumlvre houmljd i bestaringndet Stamantal och grundyta ska saring mycket som moumljligt befinna sig mellan de baringda linjerna i respektive figur foumlr angiven aringlder och oumlvre houmljd341

Al Klibbal aumlr ett traumldslag som kraumlver vaumll genomfoumlrd roumljning och gallring foumlr att bibeharinglla groumlnkronan och daumlrmed tillvaumlxtpotentialen342 Den naturliga kvist-rensningen sker oerhoumlrt snabbt naumlr traumlden boumlrjar konkurrera med varandra343

342 Claessens H Oosterbaan A Savill P amp Rondeux J 2010 A review of the character-istics of black alder (Alnus glutinosa (L) Gaertn) and their implications for silvicultural practices Forestry 83 163ndash175 343 Rytter L amp Werner M 2007 Influence of early thinning in broadleaved stands on devel-opment of remaining stems Scandinavian Journal of Forest Research 22 198ndash210

och det innebaumlr att kronfoumlrharingllandet snabbt kan raseras Liksom foumlr bjoumlrk och asp behoumlver klibbalen 50 groumln krona av traumldhoumljden foumlr att utvecklas vaumll Det haumlr innebaumlr ocksaring att klibbalbestaringnd ska haringllas glesare aumln de andra ordi-naumlra loumlvtraumlden fraringn och med roumljningsfasen Varingr kunskap om skoumltsel av graringal aumlr begraumlnsad information hittas foumlretraumldesvis i Norge344

Klibbalkaumlrr tillhoumlr ofta de minst gallrade skogarna vilket givit klena traumld och upphissade kronor345 Om traumlden i saringdana bestaringnd naringtt 12 m houmljd aumlr det naumlstan omoumljligt att faring igaringng diametertillvaumlxten genom gallring Dessutom finns problemet med vattenskott Gallringar i alskog med upphissade kronor ger med stor sannolikhet mycket vattenskott paring kvarvarande traumld Detta aumlr ett saumltt foumlr traumlden att kompensera foumlr den obalans som uppstaringtt daring kronorna reducerats av traumlngsel Alens kvaumlvefixering paringverkas ocksaring av bestaringndstaumltheten daumlr taumlta unga bestaringnd har visat sig fixera mindre aumln glesare bestaringnd346 Det betyder att roumljning och gallring aumlr viktiga aringtgaumlrder aumlven foumlr kvaumlvehusharingllningen

345 Persson T 1996 Loumlvskog i Sydsverige Soumldra skog Region Syd Kristianstad 16 s 346 Bormann BT amp Gordon JC 1984 Stand density effects in young red alder plantations productivity photosynthate partitioning and nitrogen fixation Ecology 65 394ndash402

Konventionella insatser foumlr klibbal och graringal Foumlr klibbal bestaringr den konventionella gallringsinsatsen av 2ndash3 aringtgaumlrder paring vaumlgen mot foumlryngringsavverkning Om vi utgaringr fraringn att det staringr ca 1 500 stammar ha-1 efter roumljningen saring sker den foumlrsta gallringen vid 15ndash20 aringrs aringlder daring oumlvre houmljden naringtt ungefaumlr 12 m och daring laumlmnas knappt 1 000 stammar ha -1

Naumlsta gallring sker 5ndash10 aringr senare daring oumlvre houmljden naringtt ca 16 m och daring stamantalet reduceras till omkring 600 ha-1 i det alternativ som kraumlver ytter-ligare en gallring Om gallringen aumlr den sista kan man moumljligen vaumlnta ytter-ligare 5 aringr om konkurrenssituationen mellan traumlden tillaringter detta annars sker gallringen vid samma tidpunkt som i tregallringsalternativet Vid den sista gallringen i tvaringgallringsmodellen daring oumlvre houmljden aumlr omkring 20 m minskas stamantalet till ca 400 ha-1

I den tredje gallringen daumlr det aumlr aktuellt reduceras stammarna till 350 stammar ha-1 vid 30ndash40 aringrs aringlder beroende paring staringndortsindex

Det finns dock en viss risk foumlr vattenskottbildning vid faring och kraftiga gall-ringsingrepp saumlrskilt om de inte sker i tid utan naringgot foumlr sent Daumlrfoumlr rekom-menderas gallringsintervall paring 4ndash6 aringr347

347 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s Rytter L amp Werner M 1998 Loumlnsam loumlvskog ndash steg foumlr steg SkogForsk Handledning Uppsala 43 s

Skoumltseln av graringal kan ske paring liknande saumltt om man straumlvar efter traumld med grova dimensioner I annat fall kan man haringlla bestaringnden taumltare Eftersom graring-al har en snabbare ungdomstillvaumlxt aumln klibbal kommer skoumltselaringtgaumlrderna att saumlttas in tidigare och omloppstiden blir ocksaring naringgot kortare I Norge rekom-menderas att foumlrsta gallringen saringsom foumlr klibbal sker vid oumlvre houmljden 12 m daring stamantalet efter aringtgaumlrd reduceras till ca 1 000 st ha -1348 Andra gallringen saumltts in vid oumlvre houmljden 15 m daring 600 stammar ha -1 laumlmnas kvar

Omloppstiden foumlr vaumllskoumltt klibbal paring god mark boumlr hamna paring samma nivaring som foumlr varingrtbjoumlrk dvs 40ndash45 aringr Tidigare har man oftast bedoumlmt omloppstiden till 50ndash60 aringr men detta boumlr garing att reducera foumlr fraringn boumlrjan vaumllskoumltta alskogar Graring-albestaringnd boumlr kunna skoumltas med en omloppstid paring 35ndash40 aringr vid konventionellt loumlvskogsbruk Graringalen aumlr aumlven aktuell foumlr bioenergiinriktad odling och daring aumlr re-kommenderad omloppstid betydligt kortare 15ndash20 aringr349

349 Tullus H Tullus A amp Rytter L 2013 Short-rotation forestry for supplying biomass for energy production In Forest BioEnergy Production (Kellomaumlki S Kilpelaumlinen A amp Alam A eds) pp 39ndash56 Springer Science+Business Media New York

Skoumltselrekommendationer foumlr klibbal ingaringr i portalen Kunskap Direkt350 Re-kommendationerna aumlr taumlnkta foumlr ett skogsbruk inriktat paring saringgraringvara med grova dimensioner Det aumlr ocksaring det sortiment foumlr al som betalas baumlst Under rubriken Gallring kan existerande bestaringnd testas med olika ingaringngsvariabler (figur LOuml33)

0 10 15 20 25 30

Oumlvre houmljd m

0 10 20 30 40 50 60

Figur LOuml33 Gallringsrekommendationer foumlr klibbal A) rekommenderat stamantal och grundyta vid varierande aringlder paring god mark i soumldra Sverige (H40=20ndash23) B) rekommenderat stamantal vid varierande oumlvre houmljd i bestaringndet Stamantal och grundyta ska saring mycket som moumljligt befinna sig mellan de baringda linjerna i respektive figur foumlr angiven aringlder och oumlvre houmljd351

Gallring i bristfaumllligt skoumltta bestaringnd Sena eller uteblivna roumljningar och gallringar leder till att traumldens groumlnkro-nor faringr begraumlnsat utrymme och daumlrfoumlr minskar i baringde laumlngd och bredd Om kronan som kan betraktas som rdquomotornrdquo foumlr produktion minskar foumlrsaumlmras aumlven tillvaumlxten hos traumldet Foumlljande teoretiska resonemang kan foumlras foumlr att visa paring betydelsen av att traumlden beharingller en stor del groumln krona

Vi antar att 50 groumln krona medger maximal tillvaumlxt hos det individuella traumldet och att kronans bredd minskar relativt sett lika mycket som kronlaumlng-den vid konkurrens fraringn omgivande traumld Det betyder att kronformen aumlr lika under de olika bestaringndssituationerna Vi antar vidare att kronans volym paring ett godtagbart saumltt kan spegla traumldets tillvaumlxtpotential och att en rotations-paraboloid (ser ut som en rugbyboll som kapats paring mitten) kan exemplifiera kronans volym Vi foumlrutsaumltter ocksaring att groumlnmassans (bladens) taumlthet i kronan inte paringverkas av dess storlek och konkurrenssituation

Rotationsparaboloidens volym aumlr V = 23 times (pR2h) daumlr R = radien och h = houmljden hos paraboloiden Om ett traumld aumlr 20 m houmlgt blir kronan 10 m vid kronandelen 50 Vid kronandelarna 40 och 30 blir kronlaumlngderna 8 res -pektive 6 m Om traumlden aumlr 20 m houmlga kan det staring ungefaumlr 800 stammar ha -1 foumlre gallring innan traumldkronorna boumlrjar hissas upp Kronornas medeldiameter blir daring teoretiskt drygt 35 m Eftersom kronorna kan vaumlxa in i varandra antar vi att ett 20 m houmlgt traumld med 10 m groumln krona (=h) har en kronbredd paring 4 m (=2R) En 8 m laringng krona blir foumlljaktligen 32 m bred

Om ett traumld med 50 groumln krona anses ha 100 tillvaumlxtkapacitet kom -mer med ovanstaringende foumlrutsaumlttningar foumlr kronvolym traumld med 30 och 40 krona att ha drygt 20 respektive drygt 50 tillvaumlxtkapacitet jaumlmfoumlrt med traumldet med 50 krona

Slutsatsen blir att tillvaumlxtpotentialen hos traumlngda traumld blir kraftigt reduce-rad jaumlmfoumlrt med om traumlden frihuggs i tid Det haumlr aumlr ett teoretiskt resonemang som dock aumlr baserat paring realistiska ingaringngsvaumlrden I en reell situation maringste haumlnsyn aumlven tas till exempelvis ljussituationen och konkurrens om naumlring och vatten vilket komplicerar bilden men sannolikt inte gynnar de traumlngda traumlden vid en jaumlmfoumlrelse

Det aumlr tyvaumlrr vanligt med loumlvtraumldsbestaringnd daumlr kronorna hissats upp daumlrfoumlr att roumljning och gallring inte utfoumlrts kontinuerligt och i tid Detta gaumlller foumlr saringvaumll bjoumlrk som asp och al Den haumlr typen av eftersatta bestaringnd maringste gallras foumlrsiktigt bland annat daumlrfoumlr att risken foumlr vind- och snoumlbrott aumlr stor

Om kronan inte kan aringterhaumlmta sig till en godtagbar nivaring som foumlreslarings vara 40 kronlaumlngd blir det svaringrt att skapa ett bestaringnd som kan ge saringgraringvara352 Eftersom houmljdtillvaumlxten avtar snabbt med stigande aringlder framfoumlrallt foumlr bjoumlrk (figur LOuml3) och al (figur LOuml10 och LOuml11) blir moumljligheterna att expandera groumlnkronan genom frihuggning begraumlnsade (figur LOuml34) I saringdana fall tving-as skoumltseln att inriktas paring massaveds- och braumlnsleproduktion med foumlrkortad omloppstid

Figur LOuml34 Exempel paring hur groumlnkronan kommer att aringterhaumlmta sig i ett eftersatt bjoumlrkbestaringnd med staringndortsindex B24 Bestaringndet gallras vid 30 aringrs aringlder i ett laumlge daring kronorna hissats upp och bara en dryg tredjedel aringterstaringr Eftersom groumlnkronan rdquobarardquo kan expandera upparingt aumlr houmljdutveck-lingen avgoumlrande foumlr hur kronan byggs ut I detta exempel kommer daumlrfoumlr groumlnkronan att oumlka fraringn 35 till 45 paring 20 aringr Vid 50 aringrs aringlder har saringledes kronan fortfarande inte blivit tillraumlckligt stor foumlr att ge maximal tillvaumlxt Illustration Rose-Marie Rytter353

353 Rytter L amp Werner M 2000 Loumlvskogen Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 31 s

Blandskog med loumlvtraumld

Vad aumlr blandbestaringnd Det talas foumlr naumlrvarande mycket om blandskog och den utmaringlas ofta som foumlr-delaktig paring maringnga saumltt Till och boumlrja med maringste det redas ut vad blandskog aumlr Vad talar vi egentligen om Naringgra definitioner aumlr noumldvaumlndiga att luta sig emot

1) Definitionen av blandskog kan goumlras paring flera saumltt En vanlig variant som bland annat Riksskogstaxeringen anvaumlnder aumlr att inblandning av andra traumld-slag aumln det dominerande uppgaringr till minst 310 av grundytan354 En loumlvbland-skog har minst 710 loumlvtraumld och ingen art faringr ensam utgoumlra mer aumln 710 av grundytan Dessutom ska det vara mindre aumln 510 aumldla loumlvtraumld annars raumlknas bestaringndet som aumldelloumlvskog

354 Kempe G Nilsson P Toet H amp Wulff S 2007 Skogsdata 2007 SLU Inst f skoglig resurshusharingllning Umearing 102 s

2) Definitionen av bestaringnd brukar vara ungefaumlr foumlljande en urskiljbar samling traumld eller skogsplantor som vaumlxer inom en viss areal och som har viss likhet i artsammansaumlttning aringlder diameter houmljdutveckling med mera I allmaumlnhet omfattar ett bestaringnd minst 05 hektar och brukar betraktas som en skoumltselenhet under omloppstiden355

355 Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbund 1994 Praktisk Skogshandbok 14e uppl Sveriges Skogs-

varingrdsfoumlrbund Djursholm 510 s

Dessutom boumlr de olika traumldslagen vaumlxa i samma skikt En undervaumlxt av gran i en bjoumlrkskog aumlr till exempel inte automatiskt ett blandbestaringnd utan boumlr ofta daring aringlder och houmljd aumlr skilda aringt snarare betraktas som ett tvaringskiktat bestaringnd med moumljlighet till vaumlxelbruk mellan gran och bjoumlrk

Om vi summerar saring aumlr blandskog moumljlig som individvis blandning eller som grupper eller straringk av mer rena traumldslag daumlr grupperna eller straringken aumlr mindre aumln 05 hektar Det ger alltsaring moumljlighet att ha delbestaringnd av rena traumld-slag under blandskogens definition Vilket aumlr daring att foumlredra Det beror paring vad man vill med det aktuella skogsavsnittet Ur ett skogsskoumltselperspektiv kan foumlljande synpunkter ges

Skoumltseln blir generellt sett mer komplicerad och dyrare att genomfoumlra om flera traumldslag aumlr blandade framfoumlrallt om dessa vaumlxer olika snabbt paring houmljden Risken foumlr mekaniska skador oumlkar ocksaring om man tvingas garing in och roumlja och gallra med houmlgre intensitet dvs oftare Daumlremot betraktas blandskog allmaumlnt som mindre benaumlgen foumlr biologiska skador av till exempel svamp och insek-ter Av biodiversitetsskaumll aumlr ofta grupper av traumld att foumlredra framfoumlr ensamma individer daring kontinuiteten laumlttare uppraumlttharinglls om det finns flera traumld av sam-ma sort intill varandra

Slutsatsen blir att maringnga garingnger kan mindre grupper av traumld foumlrordas foumlre stamvis blandning och baringda varianterna faller under begreppet blandskog Det finns dock vissa traumldslagskombinationer som baringde aumlr naturligt vanliga och som garingr att individvis foumlrena med viss modifiering av skoumltseln Det aumlr daring viktigt att fraringn boumlrjan utse ett huvudtraumldslag som har houmlgsta prioritet vid in-greppen och som maringlet aumlr satt foumlr I annat fall riskeras det framtida bestaringndet om huvudtraumldslaget byts med tiden Risken att man hamnar bredvid sitt maringl aumlr uppenbar och byte av traumldslag boumlr endast ske i krissituationer till exempel vid stormfaumlllning och liknande

Blandbestaringnd eller rena bestaringnd Inledningsvis kan det konstateras att blandskogar aumlr vanliga Aumlven om den dominerande foumlryngringsmetoden i Sverige idag aumlr plantering kommer natur-lig foumlryngring av loumlvtraumld att ske paring maringnga lokaler356 Naturlig foumlryngring och daumlrmed oumlkad blandning av traumldslag gynnas av markberedning skaumlrmtraumld hyggesrensning och laringg hyggesaringlder357 Viltbete verkar i motsatt riktning

356 Karlsson M Nilsson U amp Oumlrlander G 2002 Natural regeneration in clearcuts ndash effects of scarification slash removal and clearcut age Scandinavian Journal of Forest Research 17131ndash138 357 Agestam E Karlsson M amp Nilsson U 2005 Mixed forests as a part of sustainable forestry in southern Sweden Journal of Sustainable Forestry 21 (2-3) 101ndash117

I ungskog (stamdiameter 0ndash9 cm) aumlr bjoumlrk det naumlst vanligaste traumldslaget i landet och utgoumlr ca 34 av det totala virkesfoumlrraringdet Det aumlr endast gran med ca 35 som aumlr vanligare (figur LOuml35) De ordinaumlra loumlvtraumlden utgoumlr till-sammans drygt 40 av stamvolymen i dessa ungskogar Daumlrefter minskar andelen snabbt vilket kan foumlrklaras av flera skaumll De vanligaste orsakerna torde vara roumljning sjaumllvgallring och betning Ser man till arealen ungskog oumlver hela landet aumlr talldominerade skogar vanligast foumlljd av loumlv- och barr-loumlvblandskogar358

358 Fridman J Kempe G Nilsson P Toet H amp Westerlund B 2002 Skogsdata 2002 SLU Inst f skoglig resurshusharingllning Umearing 108 s

Det betyder att det finns stora moumljligheter till blandskogsskoumltsel av loumlv och barr fraringn boumlrjan men att den nuvarande skoumltseln goumlr att rena barrskogar prio-riteras

oumlrr

aringd

Diameterklass cm

Bjoumlrk

0-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-44 45-

Figur LOuml35 Bjoumlrkens och granens andelar av landets totala virkesfoumlrraringd foumlr olika diameterklasser raumlknat paring alla aumlgoslag359

359 Kaumllla Nilsson P amp Cory N Skogsdata 2013 SLU Inst f skoglig resurshusharingllning Umearing 155 s

Aumlven i aumlldre skog finns mycket av loumlvtraumlden blandade med barrtraumlden men med saring liten andel att det per definition raumlknas som ren barrskog I sjaumllva ver-ket finns mer aumln 50 av bjoumlrkvolymen i barrskog 25 i blandskog och bara drygt 15 i ren bjoumlrkskog 360 Det betyder att blandskogar faringr betraktas som taumlmligen vanliga aumlven senare under omloppstiden Trots detta aumlr kunskapen om deras skoumltsel mycket begraumlnsad jaumlmfoumlrt med skoumltseln av rena bestaringnd En uppenbar orsak aumlr att det finns vaumlldigt maringnga olika kombinationer av traumld-slag med varierande inslag i blandskog vilket goumlr att situationen blir svaringr att greppa

360 Stener L-G 1998 Laumlnsvisa uppgifter om areal och virkesfoumlrraringd foumlr loumlvtraumld SkogForsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 61 s

Foumlr- och nackdelar med blandbestaringnd Vilka aumlr daring foumlr- och nackdelarna med blandskog jaumlmfoumlrt med rena bestaringnd Det paringstarings att biodiversiteten gynnas liksom rekreationsvaumlrdena Detta aumlr en sanning med modifikation eftersom smaring rena bestaringnd av olika traumldslag sannolikt kan tillgodose kraven paring biodiversitet Det aumlr inte heller givet att foumlr en specifik areal en stoumlrre areal blandskog uppfattas positivare aumln naringgra mindre bestaringnd med olika dominerande traumldslag Det anses ocksaring att bland-skogar aumlr stabilare aumln monokulturer men de senare aringrens stormar har snarare visat paring motsatsen361

361 Agestam E Karlsson M amp Nilsson U 2005 Mixed forests as a part of sustainable

forestry in southern Sweden Journal of Sustainable Forestry 21 101ndash117

Naumlr det gaumlller produktion aumlr heller inte blandskogen en given vinnare Det verkar vara ingen eller mycket liten skillnad i produktion mellan monokulturer och blandskog362363364 Eftersom det raringder brist paring laringngsiktiga produktionsfoumlr-soumlk med blandskog har tillvaumlxtsimuleringar utfoumlrts Dessa indikerar smaring eller inga produktionsoumlkningar i blandskog daumlr man laborerat med gran tall och bjoumlrk365 Den tydliga tillvaumlxthoumljning som visats foumlr blandskog av bjoumlrk och gran kan i houmlg grad tillskrivas att traumlden vuxit i olika skikt under aringtminstone en del av omloppstiden dvs det var tidvis tvaringskiktade bestaringnd366367 Frivold amp Frank noterade houmlgre tillvaumlxt i unga blandbestaringnd av bjoumlrk och gran aumln i unga monokulturer av gran368 Effekten foumlrsvann emellertid i senare skeden och blandskog av tall och bjoumlrk producerade inte mer aumln rena tallbestaringnd vid naring-got tillfaumllle Den hypotes som saumlger att olika traumldslag tar upp naumlring fraringn olika markskikt369 vilket daumlrmed skulle kunna ge houmlgre produktion i blandskog har till exempel inte kunnat verifieras foumlr bjoumlrk och gran370

362 Smith FW amp Long JN 1992 A comparison of stemwood production in monocultures and mixtures of Pinus contorta var latifolia and Abies lasiocarpa In Cannell MGR Malcolm DC amp Robertson PA (eds) The Ecology of Mixed-Species Stands of Trees Blackwell Sci Publ Oxford UK s 87ndash98 363 Agestam E Karlsson M amp Nilsson U 2005 Mixed forests as a part of sustainable forestry in southern Sweden Journal of Sustainable Forestry 21 (2-3) 101ndash117 364 Fahlvik N Agestam E Ekouml PM amp Lindeacuten M 2011 Development of single-storied mixtures of Norway spruce and birch in Southern Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 26(Suppl 11) 36ndash45 365 Mielikaumlinen K 1980 Structure and development of mixed pine and birch stands Com-municationes Instituti Forestalis Fenniae 99(3) 1ndash82 Mielikaumlinen K 1985 Effect of an admixture of birch on the structure and development of Norway spruce stands Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 133 1ndash79 Agestam E 1985 En produktionsmodell foumlr blandbestaringnd av tall gran och bjoumlrk i Sverige SLU Inst f skogsproduktion Rapport nr 15 Garpenberg 150 s 366 Tham Aring 1994 Crop plans and yield predictions for Norway spruce (Picea abies (L) Karst) and birch (Betula pendula Roth amp Betula pubescens Ehrh) mixtures Studia Foresta-lia Suecica 195 1ndash21 Johansson T 2003 Mixed stands in Nordic countries ndash a challenge for the future Biomass amp Bioenergy 24 365ndash372 367 Lundqvist L Moumlrling T amp Valinger E 2014 Spruce and birch growth in pure and mixed stands in Sweden The Forestry Chronicle 90 29ndash34 368 Frivold LH amp Frank J 2002 Growth of mixed birch coniferous stands in relation to pure coniferous stands at similar sites in south eastern Norway Scandinavian Journal of Forest Research 17 139ndash149 369 Rosengren U Goumlransson H Joumlnsson U Stjernquist I Thelin G amp Wallander H 2005 Functional biodiversity aspects on the nutrient sustainability in forests ndash importance of root distribution Journal of Sustainable Forestry 21 (2-3) 77ndash100 370 Brandtberg P-O Bengtsson J amp Lundkvist H 2004 Distributions of the capacity to take up nutrients by Betula spp and Picea abies in mixed stands Forest Ecology and Man-agement 198 193ndash208

Fall daumlr man saumlkert paringvisat houmlgre produktion i blandskog aumlr daumlr den ena ingaringende arten aumlr kvaumlvefixerande En blandning av poppel (Populus tricho-carpa) och roumldal (Alnus rubra) visade sig producera betydligt mer aumln de baringda arterna i rena bestaringnd371 Samtidigt oumlkade kvaumlveinneharingllet i marken

371 DeBell DS amp Radwan MA 1979 Growth and nitrogen relations of coppiced black cottonwood and red alder in pure and mixed plantings Botanical Gazette 140 (Supplement) s 97ndash101

daumlr den kvaumlvefixerande roumldalen fanns med Man har funnit oumlkad tillvaumlxt hos hybridpoppel (Populus nigra x P trichocarpa) daring klibbal blandats in372 Men aumlven i blandskogar med kvaumlvefixerande arter aumlr en produktionsoumlkning inte given Exempelvis gick det inte att paringvisa naringgon produktionsoumlkning vid inblandning med roumldal i poppelbestaringnd daring poppelklonerna hade houmlg till-vaumlxtpotential och vaumlxte paring boumlrdig mark373 Slutsatsen tycks vara att inslag av ett kvaumlvefixerande traumldslag houmljer produktionen paring svaga marker374 men ger ingen eller till och med negativ tillvaumlxteffekt paring goda marker aumlven om oumlkad kvaumlvetillgaringng alltid tycks bli fallet De haumlr resultaten innebaumlr att varingra alarter skulle kunna utgoumlra ett produktionsmaumlssigt gynnsamt inslag i blandskogar paring lite saumlmre marker

372 Cocircteacute B amp Camireacute C 1984 Growth nitrogen accumulation and symbiotic dinitrogen fixation in pure and mixed plantings of hybrid poplar and black alder Plant and Soil 78 209ndash220 373 Heilman P amp Stettler RF 1983 Phytomass production in young mixed plantations of Alnus rubra (Bong) and cottonwood in western Washington Canadian Journal of Microbi-ology 29 1007ndash1013 374 Binkley D 1992 Mixtures of nitrogen2-fixing and non-nitrogen2-fixing tree species In Cannell MGR Malcolm DC amp Robertson PA (eds) The Ecology of Mixed-Species Stands of Trees Blackwell Sci Publ Oxford UK s 99ndash123

Foumlraumlndrad naumlringssituation Blandning av olika traumldslag kan leda till foumlraumlndringar i naumlringssituationen hos saringvaumll traumld som mark aumlven daumlr kvaumlvefixerande traumld saknas Man har visat att till exempel granbarr faringr houmlgre naumlringshalter (N K P och Zn) daring granarna vaumlxer i blandbestaringnd med loumlvtraumld aumln om de vaumlxer i monokultur375 En foumlraumlnd-rad foumlrnasituation och oumlkad rotpenetration i marken i blandbestaringnd ansaringgs vara viktiga faktorer foumlr foumlraumlndringen Men oftast hittar man ingen foumlrbaumlttrad naumlringssituation i blandbestaringnd och inte heller brukar man paringtraumlffa naringgon skillnad vad gaumlller naumlringsmaumlngder i marken mellan rena och blandade be-staringnd376 I de flesta fall blir resultatet ett genomsnitt av de ingaringende arternas individuella paringverkan

375 Thelin G Rosengren U Callesen I amp Ingerslev M 2002 The nutrient status of Norway spruce in pure and in mixed-species stands Forest Ecology and Management 160 115ndash125 376 Rothe A amp Binkley D 2001 Nutritional interactions in mixed species forests a synthe-sis Canadian Journal of Forest Research 31 1855ndash1870

Som situation ser ut just nu aumlr kunskapen om skoumltsel av traumldslagsrena be-staringnd betydligt baumlttre aumln motsvarande foumlr blandbestaringnd Daumlrfoumlr kan det saumlgas vara ett rdquosaumlkrarerdquo val att vaumllja rena bestaringnd Blandskog och blandskogsskoumlt-sel har dock en del som talar foumlr sig och det finns vissa traumldslagskombinatio-ner som vi vet fungerar tillsammans Foumlryngringskostnaderna kan sannolikt bli laumlgre i blandskog men aring andra sidan torde roumljnings- och gallringskost-naderna bli houmlgre Nedan foumlljer naringgra exempel paring foumlrekommande barr-loumlv-blandskogar och blandskogar daumlr ordinaumlra loumlvtraumld ingaringr

Bjoumlrk och gran Kombinationen med bjoumlrk och gran aumlr arealmaumlssigt den vanligaste bland-ningen av loumlv- och barrtraumld och den uppkommer oftast genom naturlig

foumlryngring av bjoumlrk i granplanteringar377 Eftersom tillvaumlxtmoumlnstren och omloppstiderna aumlr olika foumlr bjoumlrk och gran aumlr blandskogen inte stabil utan maringste betraktas som mer temporaumlr I de flesta fall avvecklas bjoumlrken taumlmligen omgaringende eller ganska tidigt under omloppstiden foumlr att gynna granen378 Ett vaumllkaumlnt saumltt att dra nytta av bjoumlrken under en lite laumlngre inledande fas aumlr den saring kallade Kronober gsmetoden379 Den rekommenderas paring frostlaumlnta marker och innebaumlr att bjoumlrken avlaumlgsnas i tre steg fram till 20-aringrsaringldern I slutet kan man ta ut braumlnnved och massaved fraringn bjoumlrken Dessutom foumlreslarings att man laumlmnar kvar en del bjoumlrk aumlven efter denna tidpunkt Genom att inledningsvis spara bjoumlrk i granbestaringnd kan man houmlja medeltillvaumlxten under omloppstiden Daring talar vi om ett tvaringskiktat bestaringnd daumlr bjoumlrkens snabba initiala tillvaumlxt ut-nyttjas med liten negativ inverkan paring granens tillvaumlxt Det finns flera studier som visar att produktionen blir houmlgre om man beharingller rdquobjoumlrkskaumlrmarrdquo aumln om man avverkar bjoumlrken direkt i ett tidigt skede380381

377 Fahlvik N Agestam E Ekouml PM amp Lindeacuten M 2011 Development of single-storied mixtures of Norway spruce and birch in Southern Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 26(Suppl 11) 36ndash45 378 Se delen Roumljning i Skogsskoumltselserien 379 Skogsvaringrdsstyrelsen 1996 Kronobergsmetoden foumlr loumlvroumljning ndash skaumlrmmetod foumlr skoumltsel av granfoumlryngringar med taumltt loumlvsly Skogsvaringrdsstyrelsen Vaumlxjouml 4 s 380 Tham Aring 1994 Crop plans and yield predictions for Norway spruce (Picea abies (L) Karst) and birch (Betula pendula Roth amp Betula pubescens Ehrh) mixtures Studia Fore-stalia Suecica 195 1ndash21 381 Johansson T 2003 Mixed stands in Nordic countries ndash a challenge for the future Bio-mass amp Bioenergy 24 365ndash372

Bjoumlrk och tall Baringde bjoumlrk och tall aumlr pionjaumlrtraumldarter med stort ljusbehov Det betyder att skogen inte kan haringllas skiktad paring samma saumltt som bjoumlrk och gran ovan Det finns aumlndaring studier som visar att inblandning av bjoumlrk i tallbestaringnd kan vara positivt baringde tillvaumlxtmaumlssigt382 framfoumlrallt om man raumlknar produktion i vikt kvalitetsmaumlssigt383 och ekonomiskt384 En optimal skoumltselstrategi foumlreslarings vara att ha 20ndash40 bjoumlrkstammar under de foumlrsta 40ndash50 aringren av omloppsti -den och daumlrefter ren tallskog385

382 Agestam E 1985 En produktionsmodell foumlr blandbestaringnd av tall gran och bjoumlrk i Sve-rige SLU Inst f skogsproduktion Rapport nr 15 Garpenberg 150 s 383 Haumlgg A 1991 Loumlvtraumldens betydelse foumlr tallens kvalitetsdaning SLU Skogsfakta Kon-ferens nr 15 Uppsala s 119ndash123 384 Valsta L amp Mielikaumlinen K 1987 Blandskogens ekonomi tall med inblandad varingrtbjoumlrk Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 187 20ndash25 385 Valsta L amp Mielikaumlinen K 1987 Blandskogens ekonomi tall med inblandad varingrtbjoumlrk Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 187 20ndash25

Asp och gran Blandskog med asp och gran fungerar ungefaumlr paring samma saumltt som bjoumlrk och gran Risken foumlr piskskador paring granen daring traumlden vaumlxer i samma skikt anses dock vara mindre huvudsakligen beroende paring att aspen har styvare grenar aumln bjoumlrken Det finns dock faring vaumlldokumenterade undersoumlkningar paring blandskog av asp och gran Foumlrslag finns paring en 30ndash40 procentig inblandning av asp med granen i en-skiktade bestaringnd och att aspen avvecklas senast naumlr bestaringndet aumlr 50ndash60 aringr386

386 Johansson T amp Lundh J-E 1991 Anlaumlggning och skoumltsel av blandskog Skog amp Forsk-ning 291 11ndash18

Blandbestaringnd av loumlvtraumld Den blandskog av ordinaumlra loumlvtraumld som foumlrekommer naturligt och som sam-tidigt aumlr funktionell aumlr framfoumlrallt blandningen av klibbal och glasbjoumlrk paring fuktigare marker Eftersom houmljdtillvaumlxten foumlr dessa baringda traumldslag aumlr ungefaumlr likartad blir skoumltseln taumlmligen okomplicerad Det har gjorts bedoumlmningar att blandningen producerar mer aumln varje traumldslag foumlr sig i rena bestaringnd paring den haumlr typen av mark och att blandningen av klibbal och varingrtbjoumlrk borde kunna ge aumlnnu baumlttre blandskogsresultat paring frisk mark387

Den sannolikt vanligaste blandskogen naumlr det gaumlller de ordinaumlra loumlvtraumlden aumlr blandningen av glas- och varingrtbjoumlrk Data saknas emellertid paring detta daring till exempel Riksskogstaxeringen inte skiljer paring arterna De kan ocksaring ibland vara svaringra att skilja i faumllt

Loumlvblandskog foumlrekommer aumlven med ordinaumlra och aumldla loumlvtraumld Avsik-ten aumlr ofta att de ordinaumlra loumlvtraumlden ska hjaumllpa upp ekonomin genom att de kan avverkas och ge tidiga inkomster under omloppstiden Kombinatio-nerna bokbjoumlrk ekbjoumlrk askklibbal och ekklibbal har foumlreslagits som anvaumlndbara388389

388 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 261 s 389 Se aumlven delen Skoumltsel av aumldelloumlvskog i Skogsskoumltselserien

Moumljligheter att variera skoumltseln foumlr uttag av biobraumlnslen Presentationen i det haumlr kapitlet har huvudsakligen riktats mot tradi-tionell skoumltsel daumlr maringlet aumlr att naring houmlgkvalitativ saringgraringvara i slutet av omloppstiden Paring vaumlgen produceras massaved De ordinaumlra loumlvtraumlden har emellertid egenskaper som goumlr att maringl och skoumltsel kan varieras Ef-tersom biobraumlnsle har etablerats som ett nytt sortiment paring marknaden finns moumljlighet att ta haumlnsyn till detta vid skoumltseln av loumlvskog

Bjoumlrken visar ofta ett kraftfullt uppslag av saringvaumll stubbskott som froumlplantor efter foumlryngringsavverkning Haumlr finns moumljlighet att ta ut en biobraumlnsleskoumlrd i roumljningsskedet Det har bland annat visats att det ofta finns tillraumlckligt stora biomassamaumlngder i bjoumlrkdominerade ungskogar foumlr att ekonomiskt kunna motivera ett biobraumlnsleuttag390 Andra studier har ocksaring visat att det finns sto-ra kvantiteter av biomassa i denna typ av skog391392 Ett uttag av biobraumlnslen tidigt under omloppstiden innebaumlr emellertid inte att bestaringnden behoumlver ta en annan inriktning aumln den traditionella Bjoumlrktimmer av god kvalitet har beta-lats bra och skoumltseln kan i fortsaumlttningen inriktas paring houmlgkvalitativt saringgtimmer efter att den biobraumlnsleinriktade avverkningen genomfoumlrts

390 Bergkvist I Lundmark T Rytter L amp Thor M 2006 Uttag av biobraumlnslen i ungskog Skogforsk Arbetsrapport nr 611 Uppsala 17 s 391 Mattsson S amp de Graauw P 1996 Biomassa i ett houmlgt och taumltt bjoumlrkbestaringnd Skogforsk Resultat nr 9 Uppsala 4 s 392 Claesson S Sahleacuten K amp Lundmark T 2001 Functions for biomass estimation of young Pinus sylvestris Picea abies and Betula spp from stands in northern Sweden with high stand densities Scandinavian Journal of Forest Research 16 138ndash146

Efter att asp och hybridasp avverkats kommer stora maumlngder rotskott upp vilka utgoumlr grunden foumlr den kommande generationen Rotskottuppslaget aumlr ofta rikligt och kan uppgaring till 100 000 skott ha -1393 Detta kan skoumltas paring olika saumltt Den hittills vanligaste varianten aumlr att goumlra kraftfulla roumljningar och ta fram ett nytt bestaringnd med inriktning paring massaved och timmer En annan vari-ant aumlr att bedriva skottskogsbruk och ta ut biobraumlnsleskoumlrdar med korta om-loppstider En tredje variant aumlr att baringde ta ut biobraumlnslen i ungskogen genom mekaniserad straringkroumljning och att sedan roumlja fram framtidsstammar foumlr mas-saveds- och timmerproduktion Inledande studier har inletts foumlr det senarekonceptet (figur LOuml36) daumlr det visat sig att den staringende biomassan kan uppgaring till naumlrmare 40 ton TS ha-1 efter 4 aringr394 I ett system daumlr biomassan skoumlrdas i 2 m breda straringk och daumlr 1 m remsor laumlmnas i vilka framtidsstammarna vaumlljs ut kan man saringlunda ta ut biobraumlnsle i storleksordningen 25 ton TS ha-1

393 Rytter L 2006 A management regime for hybrid aspen stands combining conventional forestry techniques with early biomass harvests to exploit their rapid early growth Forest Ecology and Management 236 422ndash426 394 Rytter L 2006 A management regime for hybrid aspen stands combining conventional forestry techniques with early biomass harvests to exploit their rapid early growth Forest Ecology and Management 236 422ndash426

Figur LOuml36 Exempel paring straringkroumljning i tvaringaringrigt bestaringnd av hybridasp Haumlr finns moumljlighet att tidigt ta ut biomassa och paring saring vis foumlrbaumlttra ekonomin395 Foto Lars Rytter

395 Figur fraringn Rytter L 2004 Produktionspotential hos asp bjoumlrk och al ndash en litteraturstu-die oumlver moumljligheter till och konsekvenser av biomassa- och gagnvirkesuttag Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 62 s

Det finns foumlrslag till skoumltselinriktning foumlr vanlig asp med syftet att bara leve-rera energived eller massaved396 Omloppstiden foumlreslogs bli 30ndash40 aringr med ett ingrepp vid 15ndash20 aringrs aringlder foumlr att oumlka tillvaumlxten av gagnvirke jaumlmfoumlrt med ett helt ogallrat bestaringnd

396 Langhammer A amp Opdahl H 1990 Foryngelse og pleie av osp (Populus tremula L) i Norge Norsk institutt for skogforskning Rapport 190 Arings 22 s

Aumlven graringalen skjuter rotskott vilket goumlr att biobraumlnsleproduktion i taumlta be-staringnd kan vara ett skoumltselalternativ Rytter m fl fann att rotskottuppslaget var ymnigt oumlver 100 000 skott ha-1 och uppmaumltte en medelproduktion paring om-kring 5 ton TS ha-1 aringr-1 under aringr 2 och 3 efter avverkning397 Daring den rotskotts-foumlryngrade graringalen odlas foumlr biobraumlnsleproduktion rekommenderas roumljnings gallringssinsatser vilket leder till ungefaumlr samma uttagbara biomassa som i ett oroumlrt bestaringnd samtidigt som dimensionerna blir avsevaumlrt groumlvre398 och enklare att ta hand om

397 Rytter L Sennerby-Forsse L amp Alriksson A 2000 Natural regeneration of grey alder (Al-nus incana [L] Moench) stands after harvest Journal of Sustainable Forestry 10 287ndash294 398 Rytter L 1995 Effects of thinning on the obtainable biomass stand density and tree diame-ters of intensively grown grey alder plantations Forest Ecology and Management 73 135ndash143

Klibbalen foumlryngras huvudsakligen med stubbskott Det aumlr ofta rikligt med skott fraringn varje stubbe Dessa taumlta skottsamlingar maringste snabbt glesas ut foumlr att de framtida stammarna inte ska hindras i sin utveckling Det aumlr dock svaringrt att se ett rationellt tidigt uttag av de skott som roumljs bort aumlven om biomassa-maumlngderna kan vara betydande

Potential foumlr foumlrbaumlttringar Det finns ofta moumljlighet att foumlrbaumlttra skogsbruket paring olika punkter Foumlr-aumldlingspotentialen boumlr utnyttjas foumlr att oumlka tillvaumlxt vitalitet kvalitet och daumlrmed loumlnsamhet Aumlven andra moumljligheter staringr tillbuds Det gaumlller sjaumllvklara saker saringsom bra markval och att vaumllja raumltt traumldslag foumlr mar-ken dvs staringndortsanpassning Det garingr dessutom att baumlttra paring utfallet genom intensivare insatser saringsom goumldsling bevattning och skoumltsel Den klimatfoumlraumlndring som paringgaringr kommer ocksaring att paringverka den framtida tillvaumlxten i varingra skogar Foumlr att lokalens utharinglliga produktionsfoumlrmaringga inte ska reduceras aumlr det viktigt att ha kontroll paring de naumlringsmaumlngder som foumlrs bort och att minimera laumlckaget Foumlr att totalbilden ska bli op-timal ska aumlven haumlnsyn tas till biodiversiteten och till de kulturella och sociala vaumlrden och intressen som finns

Klimatet Det aumlr allmaumlnt vedertaget att den foumlraumlndring som sker av klimatet kommer att paringverka skogsproduktionen i norra Europa positivt Prognoser har gjorts foumlr olika traumldslag och man har bla beraumlknat att bjoumlrkens tillvaumlxt kommer att oumlka med omkring 20 inom de naumlrmaste 100 aringren 399400 Beraumlkningar foumlr ameri-kansk asp visade att traumldslagets tillvaumlxt oumlkat med oumlver 50 i Wisconsin un-der den senaste 50-aringrsperioden401 Huvudorsaken ansaringgs vara att CO2-halten oumlkat med 19

399 Skogsstyrelsen 2008 Skogliga konsekvensanalyser 2008 ndash SKA-VB 08 Skogsstyrelsen Rapport Nr 25 Joumlnkoumlping 146 s 400 Bergh J Nilsson U Kjartansson B amp Karlsson M 2010 Impact of climate change on the productivity of silver birch Norway spruce and Scots pine in Sweden and economic implications for timber production Ecological Bulletins 53 185ndash195 401 Cole CT Anderson JE Lindroth RL amp Waller DM 2010 Rising concentrations of atmospheric CO2 have increased growth in natural stands of quaking aspen Global Change Biology 16 2186ndash2197

Det finns dock risk foumlr att skadebilden foumlraumlndras och motverkar den kli-matinducerade tillvaumlxtoumlkningen Man har till exempel sett att det stora avdouml-endet av asp i Nordamerika har en stark koppling till foumlraumlndringar i klima-tet402 Finska undersoumlkningar har emellertid visat att det finns betydande vari-ation mellan olika genotyper hos bjoumlrk och asp i att anpassa sig till foumlraumlndrad vattentillgaringng403 Detta garingr att utnyttja vid framtida foumlraumldling av loumlvtraumld i ett foumlraumlnderligt klimat

402 Hanna P amp Kulakowski D 2012 The influences of climate on aspen dieback Forest Ecology and Management 274 91ndash98 403 Possen BJHM Oksanen E Rousi M Ruhanen H Ahonen V Tervahauta A Heinonen J Heiskanen J Kaumlrenlampi S amp Vapaavuori E 2011 Adaptability of birch (Betula pendula Roth) and aspen (Populus tremula L) genotypes to different soil moisture conditions Forest Ecology and Management 262 1387ndash1399

Foumlraumldling Det finns en stor potential att foumlrbaumlttra baringde produktion och kvalitet hos de ordinaumlra loumlvtraumlden och betydande resurser har foumlljaktligen lagts ned paring detta Eftersom bjoumlrk aumlr det dominerande loumlvtraumldslaget i Sverige har foumlraumldlingsre-surserna foumlr loumlvtraumld koncentrerats till bjoumlrk I Sverige startade ett nytt foumlraumld-

lingsprogram foumlr bjoumlrk 1988 daumlr utgaringngsmaterialet utgoumlrs av 1 400 utvalda plustraumld404 Den nuvarande froumlplantagen som finns i vaumlxthus producerar frouml som beraumlknas producera ungefaumlr 15 baumlttre aumln vanligt bestaringndsfrouml 405

404 Danell Ouml amp Werner M 1991 Svensk bjoumlrkfoumlraumldling ndash foumlrvaumlntade framsteg under foumlrsta generationen Inst f skogsfoumlrbaumlttring Rapport nr 22 Uppsala 18 s 405 Stener L-G amp Karlsson B 2004 Improvement of Populus tremula x P tremuloides by phenotypic selection and clonal testing Forest Genetics 11 13ndash27

Foumlraumldlingsarbetet med asp har koncentrerats till hybridasp eftersom den vaumlxer mycket baumlttre aumln den vanliga aspen Ursprungligen var syftet att oumlka produktionen av virke till taumlndsticksindustrin Det nuvarande odlingsmate-rialet taumlcker soumldra Sverige upp till Maumllardalen och beraumlknas kunna producera 25 m3sk ha-1 aringr-1 som medeltillvaumlxt406 Nya tester avser att ta fram ett mer rikstaumlckande material

Intresset foumlr att foumlraumldla poppel har fram till nu varit av begraumlnsad storlek Foumlr naumlrvarande finns en laumlmplig klonblandning foumlr soumldra Sverige registrerad paring Rikslaumlngden407 Nytt material med stoumlrre taumlckning oumlver landet aumlr paring garingng

407 Stener L-G 2010 Tillvaumlxt vitalitet och densitet foumlr kloner av hybridasp och poppel i sydsvenska faumlltfoumlrsoumlk Skogforsk Arbetsrapport 717 Uppsala 45 s

Foumlraumldlingsarbetet med klibbal har nyligen aringterstartat i liten skala och sedan 1998 finns nya tester utlagda408 Resultaten visar att korsningen mellan roumldal (A rubra) och klibbal aumlr tillvaumlxtmaumlssigt oumlverlaumlgsen ren klibbal och att detta kan anvaumlndas foumlr att ta fram ett houmlgproduktivt material Korsningen mellan klibbal och graringal har ocksaring visat sig vaumlxa baumlttre aumln de rena arterna409 Aumlven den rena graringalen har faringtt foumlrnyat intresse som biomassaproducent och en foumlrsta foumlraumldlingspopulation haringller paring att tas fram paring Skogforsk med stoumld av Energimyndigheten

408 Stener L-G 2007 Utvaumlrdering av sydsvenska avkommefoumlrsoumlk med klibbal Skogforsk Arbetsrapport nr 649 Uppsala 43 s 409 Mejnartowicz L 1982 Morphology and growth of Alnus incana x glutinosa F1 hybrids Arboretum Koacuternickie 26 15ndash29

Foumlraumldlingsarbetet aumlr inte enbart inriktat paring tillvaumlxt utan vitalitet och virkes-kvalitet finns ocksaring houmlgt upp paring listan Naumlr det gaumlller vitalitet aumlr motstaringnds-kraft saring kallad faumlltresistens det som anses ge det baumlsta laringngsiktiga skyddet under faumlltfoumlrharingllanden410 Oftast aumlr det svamp- och virusangrepp det handlar om I begreppet vitalitet aumlr aumlven klimatanpassning av avgoumlrande betydelse I foumlraumldlingsarbetet ges rekommendationer om var det utvalda odlingsmateria-let kan anvaumlndas saring att risken foumlr klimatskador kan reduceras Eftersom vilt aumlr ett stort skadeproblem i framfoumlrallt unga loumlvskogar har undersoumlkningar gjorts foumlr att se om det finns klonvisa skillnader naumlr det gaumlller att attrahera vilt Vissa studier tyder paring att saring aumlr fallet till exempel har man funnit att olika bjoumlrkprovenienser utsattes i olika grad foumlr sorkgnag411 medan man inte sett naringgot saringdant samband hos hybridasp412 Det tycks saringlunda som om att

410 Hansen E Heilman P amp Strobl S 1992 Clonal testing and selection for field planta-tions In Mitchell CP Ford-Robertson JB Hinckley T amp Sennerby-Forsse L (eds) Ecophysiology of Short Rotation Forest Crops Elsevier Appl Sci London s 124ndash145 411 Rousi M 1988 Resistance breeding against voles in birch possibilities for increasing resistance by provenance transfers Bulletin OEPPEPPO Bulletin 18 257ndash263 412 Stener L-G amp Karlsson B 2004 Improvement of Populus tremula times P tremuloides by phenotypic selection and clonal testing Forest Genetics 11 13ndash27

det i vissa fall garingr att ta haumlnsyn till viltskador i foumlraumldlingsarbetet medan det i andra fall knappast finns naringgot att haumlmta

Naumlr det gaumlller virkeskvalitet sorteras fortloumlpande kloner bort som aumlr kro-kiga har klykor eller dubbelstammar och som har spetsiga grenvinklar Det har ocksaring visats att det finns klonskillnader i vedfiberkvalitet och veddensi-tet413 och i naumlringseffektivitet dvs hur mycket naumlring som finns i stammar och grenar vid vintervila414 Det paringgaringr ett fortloumlpande arbete med att foumlrbaumlttra virkesegenskaperna i foumlraumldlingsarbetet

413 Yu Q Pulkkkinen P Rautio M Haapanen M Aleacuten R Stener LG Beuker E amp Tigerstedt PMA 2001 Genetic control of wood physicochemical properties growth and phenology in hybrid aspen clones Canadian Journal of Forest Research 31 1348ndash1356 414 Rytter L amp Stener L 2003 Clonal variation in nutrient content in woody biomass of hybrid aspen (Populus tremula L times P tremuloides Michx) Silva Fennica 37 313ndash324

Staringndortsanpassning Foumlr att faring en houmlg tillvaumlxt och god vitalitet i loumlvskogsbruket aumlr det vaumlsentligt att de olika traumldslagen hamnar paring laumlmplig mark I planteringsavsnittet ovan har foumlrslag givits paring laumlgsta staringndortsindex som lokalen boumlr ha Staringndorts-index kan laumlsas av med hjaumllp av houmljdutvecklingskurvor (se under avsnittet De haumlr traumldslagen behandlas) Foumlr visst material saringsom hybridasp och varingrt-bjoumlrksplantering paring aringkermark passar inte de befintliga houmljdutvecklingskur-vorna utan nya prognosinstrument behoumlver tas fram

En egenskap som varierar med olika traumldslag aumlr toleransen foumlr markens surhetsgrad Den kan vara avgoumlrande foumlr om ett traumldslag kan anvaumlndas Det verkar till exempel som om bjoumlrkar aumlr taringligare aumln popplar mot laringga pH-vaumlr-den dvs vaumlrden under 45415 Syretillgaringngen aumlr ocksaring viktig men i allmaumlnhet aumlr loumlvtraumlden mer toleranta mot syrebrist aumln barrtraumlden Det beror bland annat paring att loumlvtraumld har en god foumlrmaringga att bilda nya roumltter naumlr de aumlldre doumltt

Vatten aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att traumld oumlver huvud taget ska kunna vaumlxa Loumlvtraumld som foumlrvaumlntas producera bra anvaumlnds paring god mark daumlr risken foumlr akut vattenbrist aumlr ganska liten aumlven om vattenstress sannolikt kan upptraumlda under vissa somrar Det finns ett stort antal foumlrsoumlk som visat att bevattning givit stora produktionsoumlkningar jaumlmfoumlrt med ej vattnad kontroll416417418 Ef-fektiviteten naumlr det gaumlller att utnyttja vatten varierar mellan och inom traumld-slag och det finns en stor potential att minska effekten av begraumlnsad vatten-tillgaringng genom ett aktivt val av arter och aumlven kloner

416 Einspahr DW amp Wyckoff G 1978 Growth response of hybrid aspen to intensive forest management Tappi 61(3) 49ndash52 417 Zheng Z Liu F amp Zang D 1987 Effect of water supply on volume increment in young poplar plantation Proc IUFRO Proj Grp P10900 Integrated Research in Biomass for En-ergy Ljubljana Yugoslavia 1986 Swed Univ Agric Sci Sect Energy Forestry Uppsala pp 80ndash96 418 Bergh J Linder S Lundmark T amp Elfving B 1999 The effect of water and nutrient availability on the productivity of Norway spruce in northern and southern Sweden Forest Ecology and Management 119 51ndash62

Goumldsling De tillvaumlxtsiffror som redovisats ovan i kapitlet gaumlller i situationer daumlr var-ken bevattning eller goumldsling utfoumlrts Goumldsling aumlr ett vaumllkaumlnt saumltt att houmlja tillvaumlxten och goumldslingsfoumlrsoumlk har paringgaringtt sedan laumlnge i de nordiska laumlnderna Foumlr varingra svenska foumlrharingllanden aumlr det naumlstan uteslutande kvaumlve som aumlr det naumlringsaumlmne som begraumlnsar tillvaumlxten419 En variant av goumldsling aumlr att anvaumln-da kommunala avfallsprodukter saringsom avloppsvatten Samtidigt som man anvaumlnder en produkt som normalt betraktas som ett samhaumllleligt problem faringr man en oumlkad tillvaumlxt paring groumldor som kan anvaumlndas foumlr till exempel CO2-neutral uppvaumlrmning Detta anvaumlndningsomraringde har hittills mest testats och anvaumlnts foumlr Salix och poppel420

419 Naumlsholm T Nohrstedt H-Ouml Karingreacuten O Kytouml M amp Bjoumlrkman C 2000 How are forest trees affected In Bertills U amp Naumlsholm T (eds) Effects of Nitrogen Deposition on Forest Ecosystems Swedish Environmental Protection Agency Report No 5067 Stock-holm s 53ndash75 420 Dimitriou I amp Aronsson P 2011 Wastewater and sewage sludge application to wil-lows and poplars grown in lysimeters ndash Plant response and treatment efficiency Biomass and Bioenergy 35 161ndash170

Alarna utgoumlr ett specialfall i detta fall eftersom de naturligt fixerar luft-kvaumlve och paring saring saumltt kan foumlrse sig sjaumllva med kvaumlve Foumlljaktligen har kvaumlve-goumldsling gett liten eller ingen tillvaumlxtrespons paring al421422 Enligt beraumlkningar aumlr alskogsbruk ett av faring odlingssystem med traumld som kan anses vara sjaumllvfoumlrsoumlr-jande med kvaumlve423 Daumlremot kan andra aumlmnen saringsom fosfor houmlja tillvaumlxten hos al

421 Rytter L Slapokas T amp Granhall U 1989 Woody biomass and litter production of fer-tilized grey alder plantations on a low-humified peat bog Forest Ecology and Management 28 161ndash176 422 Saarsalmi A 1995 Nutrition of deciduous tree species grown in short rotation stands Univ Joensuu Faculty of Forestry Joensuu 60 s 423 Bormann BT amp Gordon JC 1989 Can intensively managed forest ecosystems be self-sufficient in nitrogen Forest Ecology and Management 29 95ndash103

Skoumltselaringtgaumlrder Foumlryngringskostnaderna har mycket stor betydelse foumlr om och hur loumlnsamt skogsbruket blir Foumlryngringen behoumlver vara kostnadseffektiv dvs vitala plantor produceras och saumltts ut till en laringg kostnad paring laumlmplig staringndort Ett led i detta har varit att prova sommarplantering eftersom det goumlr plantproduk-tionen billig Resultat fraringn foumlrsoumlk med sommarplantering av varingrtbjoumlrk och hybridasp visar att den har stor framtida potential424425 Vid saringdd eller plante-ring boumlr alltid det odlingsmaterial anvaumlndas som rekommenderas foumlr aktuell region Avvikelse fraringn denna rekommendation leder med stor sannolikhet till baringde laumlgre tillvaumlxt och saumlmre vitalitet Foumlr hybridasp aumlr plantorna jaumlmfoumlrelse-vis dyra eftersom de foumlr naumlrvarande tas fram genom mikrofoumlroumlkning som

424 Luoranen J Lappi J Zhang G amp Smolander H 2006 Field performance of hybrid aspen clones planted in summer Silva Fennica 40 257ndash269 425 Luoranen J Rikala R amp Smolander H 2003 Root egress and field performance of actively growing Betula pendula container seedlings Scandinavian Journal of Forest Re-search 18 133ndash144

kraumlver arbete paring laboratorium Daumlrfoumlr framstaumllls plantor aumlven fraringn rotstick-lingar426 foumlr att se om det garingr att nedbringa plantkostnaden

426 En avklippt rotdel som planteras foumlr att producera en ny traumldindivid

Naturlig foumlryngring aumlr ett billigt saumltt att faring ny skog och kan vara lockande att anvaumlnda Men det gaumlller att staringndorten aumlr laumlmplig foumlr traumldslaget i fraringga och att froumltraumlden har bra egenskaper Det garingr att anvaumlnda sig av saringvaumll froumlp-lantor som stubb- och rotskott

Roumljning och gallring styr bestaringndets utseende och det ekonomiska utfal-let Houmlgt stamantal ger houmlg produktion och stor staringende biomassa aumlven foumlr loumlvtraumld Men det finns en graumlns foumlr hur taumltt traumld kan staring Ju stoumlrre traumlden aumlr desto faumlrre traumld faringr plats Detta garingr under namnet rdquosjaumllvgallringslagenrdquo Houmlg produktion aumlr inte heller detsamma som stor uttagbar volym Mycket av till-vaumlxten foumlrloras i sjaumllvgallring i de taumlta bestaringnden och det som blir kvar har klena dimensioner Det ekonomiska utfallet blir saumlllan baumlst med maximal produktion eftersom roumljning och gallring visserligen ger laumlgre tillvaumlxt men mer vaumlrdefullt virke Det garingr alltsaring att variera taumlthet och virkesdimensioner paring olika saumltt och paring saring vis ta tillvara de sortiment som marknaden efterfraringgar Om man oumlnskar att de traumld som staringr kvar efter ett skoumltselingrepp ska kunna utvecklas paring ett bra saumltt faringr dessa inte ha staringtt foumlr traringngt innan ingreppet

Det finns en avgoumlrande skillnad mellan loumlvtraumld och barrtraumld framfoumlrallt gran att ta haumlnsyn till vid skoumltseln De ordinaumlra loumlvtraumlden aumlr pionjaumlrtraumldslag som har ett stort ljusbehov och snabbt foumlrlorar groumlnkrona och vitalitet vid traumlngsel Granskogen kan staring betydligt taumltare utan negativa konsekvenser Det goumlr att loumlvskogsskoumltseln kraumlver en mer aktiv och tillvaumlxtanpassad skoumltsel foumlr att utfallet ska bli bra

I syfte att foumlrbaumlttra virkeskvaliteten framfoumlrallt i lite glesare bestaringnd kan stamkvistning utfoumlras427 Det gaumlller dock att inte reducera kronan saring mycket att tillvaumlxten paringverkas negativt

427 Se avsnittet om Stamkvistning samt delen Stamkvistning i Skogsskoumltselserien

Houmlg produktion innebaumlr ocksaring ett stort naumlringsbehov hos traumlden Naumlrings-husharingllningen kan foumlrbaumlttras genom goumldsling och askaringterfoumlring daring grenar och toppar skoumlrdas Husharingllningen kan ocksaring foumlrbaumlttras genom att uttaget av naumlring minskar Detta kan ske genom att laumlmna naumlringsrika vaumlxtdelar paring plats saringsom barr och blad undvika att skoumlrda unga bestaringnd daumlr naumlringshalten aumlr foumlrharingllandevis houmlg avverka vid en naumlringsmaumlssigt gynnsam tid (vintern) lik-som att anvaumlnda naumlringseffektiva kloner och arter

Upprepade skoumlrdar med taumlta intervaller kan paringverka vitaliteten i bestaringn-den negativt med laumlgre tillvaumlxt och skadade traumld som foumlljd Detta har visats foumlr mycket korta omloppstider428429 Det finns rekommendationer om att det till exempel ska vara minst 10 aringr mellan skoumlrdar av amerikansk asp om pro -duktionen ska foumlrbli utharingllig430 vilket goumlr att vi haringller paring att undersoumlka vilken omloppstid som kraumlvs foumlr att utharinglligt producera biomassa fraringn hybridasp431

428 Harrington CA amp DeBell DS 1984 Effects of irrigation pulp mill sludge and repeat-ed coppicing on growth and yield of black cottonwood and red alder Canadian Journal of Forest Research 14 844ndash849 429 Hytoumlnen J amp Issakainen J 2001 Effect of repeated harvesting on biomass production and sprouting of Betula pubescens Biomass and Bioenergy 20 237ndash245 430 Stiell WM amp Berry AB 1986 Productivity of short-rotation aspen stands Forestry Chronicle 286 10ndash15 431Rytter L amp Stener L 2010 Utharingllig produktion av hybridasp efter skoumlrd Slutrapport foumlr

Energimyndighetens projekt 30346 Skogforsk Arbetsrapport 706 Uppsala 23 s

Haumlnsyn till andra vaumlrden och intressen En viktig faktor att ta haumlnsyn till vid skogsbruk aumlr dess paringverkan paring kvalite-ten i omgivande vatten Foumlr att hindra att naumlring laumlcker ut framfoumlrallt nitrat aumlr det viktigt att aringtervaumlxten efter skoumlrd sker snarast moumljligt Denna fas aumlr kritisk ur laumlckagesynpunkt men andra faktorer kan ocksaring bidra till laumlckage saringsom grov marktextur och goumldsling vid en tidpunkt daring naumlring ej kan tas upp Stor tillfoumlrsel av naumlring i intensiva odlingar innebaumlr inte att naumlring automa-tiskt laumlcker ut fraringn odlingen men kraumlver att maumlngderna anpassas till groumldans upptagningsfoumlrmaringga432433 Risken foumlr laumlckage aumlr emellertid stoumlrre aumln vid ordinaumlrt skogsbruk och det boumlr finnas vegetationszoner mot vatten som kan fungera som filter

432 Rytter L 1990 Biomass and nitrogen dynamics of intensively grown grey alder planta-tions on peatland Diss Swed Univ Agric Sci Dept Ecol amp Environ Res Report No 37 Uppsala 21 s 433 Aronsson PG Bergstroumlm LF amp Elowson SNE 2000 Long-term influence of inten-sively cultured short-rotation willow coppice on nitrogen concentrations in groundwater Journal of Environmental Management 58 135ndash145

Det har diskuterats under laringng tid huruvida loumlvtraumld har en positiv inverkan paring marken jaumlmfoumlrt med barrtraumld Fraringgan aumlr vad som aumlr positivt En slutsats aumlr att det inte finns naringgon studie som visar att ett specifikt traumldslag genomgaring-ende foumlraumlndrar markegenskaperna i en ofoumlrdelaktig eller foumlrdelaktig riktning Den saumlmre tillvaumlxten i senare generationer skulle snarare bero paring daringlig skoumlt-sel eller underharingll aumln paring sjaumllva traumldslaget434 Orsaker kan vara kompaktering av mark brand naumlringsuttag med biomassan och ograumlskonkurrens Daumlremot uppstaringr det skillnader i marken som beror av traumldslag Daring barrskog domine-rar i varingrt land kan det haumlvdas att loumlvskog bidrar till en stoumlrre maringngfald oav-sett om det betraktas som positivt eller negativt Genomfoumlrda studier visar till exempel att bjoumlrk och asp paringverkar markens pH-vaumlrde saring att det blir houml-gre aumln foumlr gran435436 och att de kvaumlvefixerande alarna bidrar till att oumlka kvauml-veinneharingllet i marken437 Sammantaget blir slutsatsen att det inte finns naringgon anledning att ur marksynpunkt diskvalificera naringgot traumldslag och definitivt inte bland de ordinaumlra loumlvtraumlden

434 Binkley D 1995 The influence of tree species on forest soils Processes and patterns In Mead DJ amp Cornforth IS (eds) Proceedings of the Trees and Soil Workshop Lincoln Univ 28 Feb ndash 2 March 1994 Agr Soc of New Zealand Spec Publ No 10 Lincoln Univ Press Canterbury s 1ndash33 435 Frank J 1994 Effekter paring jordforsuringen av mer lauvtraumlr i skogene i Soumlr-Norge Aktuelt fra Skogforsk 4ndash94 75ndash93 NISK Arings 436 Hansson K Olsson BA Olsson MT Johansson U amp Kleja DB 2011 Differences in soil properties in adjacent stands of Scots pine Norway spruce and silver birch in SW Sweden Forest Ecology and Management 262 522ndash530 437 Tarrant RF amp Trappe JM 1971 The role of Alnus in improving the forest environment Plant and Soil Spec Vol 335ndash348

En viktig miljoumlaspekt aumlr i vilken utstraumlckning odling av traumld kan bidra till att binda kol och daumlrmed bli en positiv del av miljoumlarbetet Beraumlkningar har bland annat visat att beskogning av aringkermark med snabbvaumlxande loumlvtraumld har

en stor potential att paring relativt kort tid binda betydande maumlngder kol438439440

438 Garten CT Jr Wullschleger SD amp Classen AT 2011 Review and model-based analysis of factors influencing soil carbon sequestration under hybrid poplar Biomass and Bioenergy 35 214ndash226 439 Rytter R-M 2012 The potential of willow and poplar plantations as carbon sinks in Sweden Biomass and Bioenergy 36 86ndash95 440 Uri V Aosaar J Varik M Becker H Ligi K Padari A Kanal A amp Lotildehmus K 2014 The dynamics of biomass production carbon and nitrogen accumulation in grey alder (Alnus incana (L) Moench) chronosequence stands Forest Ecology and Management 327 106ndash117

Aumlven houmlgproducerande skogar positivt En annan viktig fraringga aumlr huruvida houmlgproducerande loumlvskogar kan bidra till den biologiska maringngfalden Ett synsaumltt aumlr att aumlven om houmlgproducerande skogar och plantageskogar i allmaumlnhet inneharingller faumlrre arter aumln rdquonaturligardquo skogar kan de aumlndaring bidra positivt till biodiversiteten441 De kan bidra till att andra vaumlrdefullare skogspartier kan laumlmnas ifred eftersom virkesfaringngsten genom de houmlgproducerande bestaringnden ger tillraumlckligt med raringvara I de fall houmlgproducerande skogar ersaumltter till exempel aringkermark betyder det att bio-diversiteten oumlkar Skogarna kan ocksaring fungera som buffertzoner och laumlnkar mellan mer vaumlrdefulla omraringden Slutligen garingr det att oumlka biodiversiteten ge-nom laumlmplig foumlraumldlingsstrategi genom att anvaumlnda olika arter och genom att variera skoumltsel och omloppstider

441 Carnus J-M Parrotta J Brockerhoff EG Arbez M Jactel H Kremer A Lamb D OrsquoHara K amp Walters B 2003 Planted forests and biodiversity IUFRO Occasional Paper 15 Part II 33ndash50

Upplevelsevaumlrden gynnas Det finns studier om rekreation som visar att maumlnniskor foumlredrar och uppe-haringller sig i loumlvskog framfoumlr barrskog442443 Kulturlaumlmningar exponeras ofta ocksaring estetiskt baumlst i en omgivning dominerad av loumlvskog444 Foumlr maringnga aumlr det naturligt att garingrdar och bostaumlder omges av loumlvtraumld och loumlvskog Utan tvivel bidrar loumlvtraumld och loumlvskog till att berika upplevelsevaumlrdena i varingr natur samtidigt som de utgoumlr en vaumlrdefull raringvara till industrin

442 Savolainen R amp Kellomaumlki S 1984 Scenic value of the forest landscape as assessed in the field and the laboratory Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 120 73ndash80 443 Werner M amp Karlsson L H 2004 Skaringnska stroumlvomraringden ndash vistelse preferenser och vaumlr-deringar Fulltofta ndash Klaringveroumld ndash Snogeholm SkogForsk Redogoumlrelse nr 2 Uppsala 33 s 444 Rytter L Werner M Gustafsson L Houmlrnsten L amp Widerberg A 2004 Loumlvskogen i ett maringngbruksperspektiv ndash ett beslutsstoumld foumlr foumlrbaumlttrad loumlvskogsstruktur paring fastighetsnivaring Skogforsk Redogoumlrelse Nr 1 Uppsala s 67ndash74

Ekonomiska reflektioner Det aumlr i allmaumlnhet svaringrt att bilda sig naringgon precis uppfattning om det ekonomiska utfallet vid skogsbruk och det aumlr inte enklare naumlr vi talar om bjoumlrk al och asp Det beror paring ofullstaumlndig kunskap om tillvaumlxt och skoumltsel men framfoumlrallt paring okaumlnda marknadsutsikter Marknaderna foumlr de ordinaumlra loumlvtraumlden aumlr foumlrharingllandevis smaring och det leder till att sorti-ment kommer och garingr och att priserna aumlr instabila Kalkyler har dock presenterats och oftast goumlrs jaumlmfoumlrelser med varingrt vanligaste traumldslag gran

Jaumlmfoumlrelser av loumlnsamhet mellan gran och bjoumlrk brukar oftast utfalla till gra-nens foumlrdel framfoumlrallt vid laumlgre raumlntekrav Vid plantering av antingen bjoumlrk eller gran med foumlr arterna rdquonormalardquo omloppstider utfaller kalkylerna mes-tadels till granens foumlrdel Daring en naturlig bjoumlrkfoumlryngring saumltts mot planterad gran kan bjoumlrken vara ett alternativ om inte marken aumlr alltfoumlr boumlrdig

Olika foumlrutsaumlttningar i kalkyler ger olika utfall Varingrtbjoumlrk tycks vara ett traumldslag som har laringgt kassafloumlde445446 I kalkylerna anvaumlnds emellertid om-loppstider paring ungefaumlr 55 aringr foumlr bjoumlrk vilket bedoumlms som alldeles foumlr laringngt med det foumlraumldlade material som finns tillgaumlngligt idag Foumlr oumlvrigt visar kal-kylerna att andra traumldslagsalternativ maringnga garingnger kan matcha granens eko-nomi

445 Libeck K 1988 Ekonomisk jaumlmfoumlrelse av olika traumldslag Skogen 6ndash7 13 446 Eriksson L 1991 Ekonomin vid aringkermarksplantering SLU Inst f Skog-Industri-Mark-nad Studier (SIMS) Rapport nr 17 Uppsala 141 s

Specialsortiment saringsom masur betalas ofta mycket bra (se avsnittet om bjoumlrkgallring) men det foumlrutsaumltter att efterfraringgan aumlr houmlg och tillgaringngen be-graumlnsad

Det har aumlven gjorts kalkyler daumlr gran jaumlmfoumlrs med hybridasp vilka visar att hybridasp aumlr ett konkurrenskraftigt alternativ till gran saumlrskilt daring raumlntekraven skruvas upp Hybridasp kan vid jaumlmfoumlrelse med gran aumlven baumlra en kostnad foumlr haumlgn och fortfarande ge ett houmlgre netto447 En foumlrutsaumlttning aumlr dock att ett mer vaumlrdefullt sortiment aumln massaved tas ut Ocksaring i andra kalkyler ger hy-bridasp ett houmlgre netto foumlr aringrlig avkastning aumln gran448 Exempel paring praktiskt ekonomiskt utfall foumlr odling av hybridasp och poppel visar paring god loumlnsamhet och en internraumlnta paring ofta oumlver 10 449 Estniska kalkyler foumlr varingrtbjoumlrk och hybridasp visar ocksaring paring god loumlnsamhet foumlr baringda traumldslagen450

447 Rytter L Stener L-G amp Werner M 2002 Hybridasp ndash ett loumlnsamt alternativ som pas-sar i det nya skogsbruket SkogForsk Resultat nr 10 Uppsala 4 s 448 Libeck K 1988 Ekonomisk jaumlmfoumlrelse av olika traumldslag Skogen 6ndash7 13 449 Rytter L Stener L-G amp Oumlvergaard R 2011 Odling av hybridasp och poppel Skog-forsk Handledning Uppsala 40 s 450 Tullus A Lukason O Vares A Padari A Lutter R Tullus T Karoles K amp Tul-lus H 2012 Economics of hybrid aspen (Populus tremula L times P tremuloides Michx) and silver birch (Betula pendula Roth) plantations on abandoned agricultural lands in Estonia Baltic Forestry 18 288ndash298

Kalkyler maringste dock behandlas foumlr vad de aumlr barn av sin tid Vi vet myck-et lite om hur kostnader sortiment och marknad ser ut naumlr vi naringr fram till foumlryngringsavverkning och kalkyler speglar i mycket houmlg grad situationen daring de uppraumlttades En god strategi kan daumlrfoumlr vara att sprida riskerna och satsa paring flera olika traumldslag Ett saringdant synsaumltt torde vara aktuellt foumlr framtiden nu

naumlr vi har ett foumlraumlnderligt klimat och maringste ta haumlnsyn baringde till marknadssi-tuation och foumlraumlndrad tillvaumlxt och skadebild

Roumljningar och tidiga gallringar ger inga eller smaring uttagsvolymer med kle-na dimensioner De aumlr sannolikt svaringrt att faring dessa aringtgaumlrder att ekonomiskt garing ihop saringvida inte virkesvolymen aumlr houmlg och ger moumljlighet till biobraumlnsleuttagAringtgaumlrderna aumlr emellertid viktiga foumlr att kunna naring ett gott ekonomiskt resultat i senare gallringar och foumlryngringsavverkning De ska daumlrfoumlr betraktas som en laringngsiktig investering foumlr framtida virkeskvalitet och virkesvaumlrde Detta synsaumltt aumlr fundamentalt foumlr att bedriva ett loumlvskogsbruk riktat mot vaumlrdefulla saringgtimmersortiment men har aumlven visat sig vara giltigt foumlr barrtraumld451

451 Cameron AD 2002 Importance of early selective thinning in the development of long-term stand stability and improved log quality a review Forestry 75 25ndash35

Referenser af Stroumlm I 1822 Foumlrslag till en foumlrbaumlttrad skogshusharingllning i Sverige jemte utkast till dess

systematiska verkstaumlllande Stockholm Agestam E 1985 En produktionsmodell foumlr blandbestaringnd av tall gran och bjoumlrk i Sverige

SLU Inst f skogsproduktion Rapport nr 15 Garpenberg 150 s Agestam E Karlsson M amp Nilsson U 2005 Mixed forests as a part of sustainable forest-

ry in southern Sweden Journal of Sustainable Forestry 21 (2ndash3) 101ndash117 Almgren G 1990 Loumlvskog Bjoumlrk asp och al i skogsbruk och naturvaringrd Skogsstyrelsen

Joumlnkoumlping 261 s Anderson RL Anderson GW amp Schipper AL Jr 1979 Hypoxylon canker of aspen

Forest Insect amp Disease Leaflet 6 USDA Forest Service 5 s Andersson B 1993 Loumlvtraumldens inverkan paring smaring tallars (Pinus sylvestris) oumlverlevnad houmljd

och diameter SLU Inst f skogsskoumltsel Rapport nr 36 Umearing 36 s Andersson S-O 1975 Roumljning i tall- och granskog Skogsfakta fraringn Skogshoumlgskolan nr 4

Stockholm 4 s Andersson S-O 1976 Naringgra resultat av foumlrsoumlk med tidig roumljning Stencil Skogshoumlgskolan

Stockholm Andersson S-O 1984 Om loumlvroumljning i plant- och ungskogar Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds

Tidskrift 3ndash4 69ndash95 Andersson S-O amp Bjoumlrkdahl G 1984 Om bjoumlrkstubbskottens houmljdutveckling i ungdoms-

skedet Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 3ndash4 61ndash67 Andreassen K amp Oumlyen B-H 2011 Comparison of selected Nordic stand growth models

for Norway spruce Scots pine and birch Forestry Studies 55 46ndash59 Anon 1994 TNC 96 Skogsordlista Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbund och Tekniska Nomenkla-

turcentralen 518 s Aosaar J Varik M amp Uri V 2012 Biomass production potential of grey alder (Alnus

incana (L) Moench) in Scandinavia and Eastern Europe A review Biomass and Bioen-ergy 45 11ndash26

Aronsson PG Bergstroumlm LF amp Elowson SNE 2000 Long-term influence of inten-sively cultured short-rotation willow coppice on nitrogen concentrations in groundwater Journal of Environmental Management 58 135ndash145

Ballard R 1984 Fertilization of plantations In GDBowen GD amp Nambiar EKS (eds) Nutrition of Plantation Forests Academic Press Lodon s 327ndash360

Barneacuteoud C Bonduelle P amp Dubois JM 1982 Manuel de populiculture Association Forecirct-Cellulose (AFOCEL) Paris

Berggren H Christersson L Fineman J Hulteberg A Sjunnesson S amp Werner M 1994 Svensk loumlvvedsraringvara ndash en foumlrstudie En analys finansierad av SLF NUTEK och SJFR 56 s

Bergh J Linder S Lundmark T amp Elfving B 1999 The effect of water and nutrient availability on the productivity of Norway spruce in northern and southern Sweden For-est Ecology and Management 119 51ndash62

Bergh J Nilsson U Kjartansson B amp Karlsson M 2010 Impact of climate change on the productivity of silver birch Norway spruce and Scots pine in Sweden and economic implications for timber production Ecological Bulletins 53 185ndash195

Bergkvist I amp Gloumlde D 2004 Straringkroumljning ndash en metod med stor potential Skogforsk Re-sultat nr 3 Uppsala 4 s

Bergkvist I amp Nordeacuten B 2004 Straringkroumljning billigare och effektivare aumln selektiv roumljning Skogforsk Resultat nr 20 Uppsala 6 s

Bergkvist I Lundmark T Rytter L amp Thor M 2006 Uttag av biobraumlnslen i ungskog Skogforsk Arbetsrapport nr 611 Uppsala 17 s

Bergstroumlm R amp Hjeljord O 1987 Moose and vegetation interactions in northwestern Eu-rope and Poland Swedish Wildlife Research 1 (Suppl) 213ndash228

Bernhold A Fjellborg Aring Loumlfstrand M Kassfeldt E amp Hansson P 2009 Aspsly sprider mer knaumlckesjuka aumln stora naturvaringrdsaspar ndash och hybridasp aumlr mindre infekterad aumln in-hemsk asp SLU Fakta Skog nr 2 Uppsala 4 s

Binkley S 1981 Nodule biomass and acetylene reduction rates of red alder and Sitka alder on Vancouver Island BC Canadian Journal of Forest Research 11 281ndash286

Binkley D 1992 Mixtures of nitrogen2-fixing and non-nitrogen2-fixing tree species In

Cannell MGR Malcolm DC amp Robertson PA (eds) The Ecology of Mixed-Species Stands of Trees Blackwell Sci Publ Oxford UK s 99ndash123

Binkley D 1995 The influence of tree species on forest soils Processes and patterns In Mead DJ amp Cornforth IS (eds) Proceedings of the Trees and Soil Workshop Lincoln Univ 28 Feb ndash 2 March 1994 Agr Soc of New Zealand Spec Publ No 10 Lincoln Univ Press Canterbury s 1ndash33

Bond G 1976 The results of the IBP survey of root-nodule formation in non-leguminous angiosperms In Nutman PS (ed) Symbiotic Nitrogen Fixation IBP 7 Cambridge Uni-versity Press London s 443ndash474

Bormann BT amp Gordon JC 1984 Stand density effects in young red alder plantations productivity photosynthate partitioning and nitrogen fixation Ecology 65 394ndash402

Bormann BT amp Gordon JC 1989 Can intensively managed forest ecosystems be self-sufficient in nitrogen Forest Ecology and Management 29 95ndash103

Boysen B amp Strobl S (eds) 1991 A Growerrsquos Guide to Hybrid Poplar Ministry of Natu-ral Resources Ontario 148 s

Braastad H 1967 Produksjonstabeller for bjoslashrk Meddelelser fra Det Norske Skogforsoslashks-vesen 22 265ndash365

Braastad H 1977 Tilvekstmodellprogram for bjoslashrk Norsk Institutt for Skogforskning Rap-port 177 Arings Norge 17 s

Braastad H 1983 Forholdet mellom hoslashydebonitet og produksjonsevne for gran furu og bjoslashrk paring samme voksested Aktuelt fra Statens fagtjeneste for landbruket 1983(3) 50ndash59

Braastad H Bunkholt A Huse KJ Naeligss RM Pettersen J amp Risdal M 1993 Lauv-skog ndash Bestandspleie Norsk Institutt for Skogforskning Institutt for Skogfag Biri 25 s

Brandtberg P-O Bengtsson J amp Lundkvist H 2004 Distributions of the capacity to take up nutrients by Betula spp and Picea abies in mixed stands Forest Ecology and Man-agement 198 193ndash208

Brodie LC amp Harrington CA 2006 Response of young red alder to pruning USDA Forest Service Pacific Northwest Research Station General Technical Report PNW-GTR-669 Portland Oregon s 95ndash102

Bulfin M amp Radford T 1998 Effect of early formative shaping on newly planted broad-leaves Irish Forestry 55 35ndash61

Burgess D amp Hendrickson O 1988 Early development of poplar and willow clones in-terplanted with alder Proceedings of the 10th North American Forest Biology Workshop Physiology and Genetics of Reforestation Vancouver BC July 10ndash12 1988 s 212ndash219

Cameron AD 1996 Managing birch woodlands for the production of quality timber For-estry 69 357ndash371

Cameron AD 2002 Importance of early selective thinning in the development of long-term stand stability and improved log quality a review Forestry 75 25ndash35

Cameron AD Dunham RA amp Petty JA 1995 The effects of heavy thinning on stem quality and timber properties of silver birch (Betula pendula Roth) Forestry 68 275ndash 285

Carbonnier C 1979 Att skoumlta bok ndash II Bestaringndsvaringrd Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tid-skrift 3 28ndash59

Carnus J-M Parrotta J Brockerhoff EG Arbez M Jactel H Kremer A Lamb D OrsquoHara K amp Walters B 2003 Planted forests and biodiversity IUFRO Occasional Pa-per 15 Part II 33ndash50

Christersson L 2010 Wood production potential in poplar plantations in Sweden Biomass and Bioenergy 34 1289ndash1299

Claessens H Oosterbaan A Savill P amp Rondeux J 2010 A review of the characteristics of black alder (Alnus glutinosa (L) Gaertn) and their implications for silvicultural prac-tices Forestry 83 163ndash175

Claesson S Sahleacuten K amp Lundmark T 2001 Functions for biomass estimation of young Pinus sylvestris Picea abies and Betula spp from stands in northern Sweden with high stand densities Scandinavian Journal of Forest Research 16 138ndash146

Cole CT Anderson JE Lindroth RL amp Waller DM 2010 Rising concentrations of at-mospheric CO2 have increased growth in natural stands of quaking aspen Global Change Biology 16 2186ndash2197

Cocircteacute B amp Camireacute C 1984 Growth nitrogen accumulation and symbiotic dinitrogen

fixation in pure and mixed plantings of hybrid poplar and black alder Plant and Soil 78 209ndash220

Dahl Aring amp Strandhede S-O 1996 Predicting the intensity of birch pollen season Aerobio-logia 12 97ndash106

Dahlberg A Egnell G Bergh J Rytter L amp Westling O 2006 Miljoumleffekter av skogs-braumlnsleuttag och askaringterfoumlring i Sverige ndash En syntes av Energimyndighetens forsknings-program 1997 till 2004 Energimyndigheten Rapport ER200644 Eskilstuna 211 s

Danell Ouml amp Werner M 1991 Svensk bjoumlrkfoumlraumldling ndash foumlrvaumlntade framsteg under foumlrsta generationen Inst f skogsfoumlrbaumlttring Rapport nr 22 Uppsala 18 s

DeBell DS Harrington CA Gartner BL amp Singleton R 2006 Time and distance to clear wood in pruned red alder saplings USDA Forest Service Pacific Northwest Re-search Station General Technical Report PNW-GTR-669 Portland Oregon s 103ndash113

DeBell DS amp Radwan MA 1979 Growth and nitrogen relations of coppiced black cot-tonwood and red alder in pure and mixed plantings Botanical Gazette 140 (Supplement) s 97ndash101

De Chantal M Kuuluvainen T Lindberg H amp Vanha-Majamaa I 2005 Early regenera-tion of Populus tremula from seed after forest restoration with fire Scandinavian Journal of Forest Research 20 (Suppl6) 33ndash42

Dickmann DI amp Kuzovkina J 2014 Poplars and willows of the world with emphasis on silviculturally important species In Poplars and Willows Trees for Society and the En-vironment (Isebrands JG amp Richardson J Eds) FAO and CABI Rome amp Boston s 8ndash91

Dimitriou I amp Aronsson P 2011 Wastewater and sewage sludge application to willows and poplars grown in lysimeters ndash Plant response and treatment efficiency Biomass and Bioenergy 35 161ndash170

Drakenberg B 1991 Kompendium i skoglig loumlvtraumldskaumlnnedom SLU Institutionen foumlr staringndortslaumlra Umearing 74 s

Dujesiefken D amp Stobbe H 2002 The Hamburg tree pruning system ndash a framework for pruning of individual trees Urban Forestry amp Urban Greening 1 75ndash82

Einspahr DW amp Wyckoff G 1978 Growth response of hybrid aspen to intensive forest management Tappi 61(3) 49ndash52

Ekstroumlm H 1987 Loumlvvirke ndash tillgaringngar och industriell anvaumlndning SLU Inst f virkeslaumlra Rapport nr 197 Uppsala 123 s

Ekouml PM Johansson U Petersson N Bergqvist J Elfving B amp Frisk J 2008 Current growth differences of Norway spruce (Picea abies) Scots pine (Pinus sylvestris) and birch (Betula pendula and Betula pubescens) in different regions in Sweden Scandina-vian Journal of Forest Research 23 307ndash318

Elfving B 1986 Odlingsvaumlrdet av bjoumlrk asp och al paring nedlagd jordbruksmark i Sydsverige Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 586 31ndash41

Elfving B amp Nystroumlm K 1984 Bjoumlrkens stubbskottsbildning och houmljdutveckling i ung-domsskedet Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 34 51ndash60

Engerup P-O 2011 Foumlryngring med poppel och hybridasp paring skogs- och aringkermark SLU Inst f sydsvensk skogsvetenskap Examensarbete nr 167 Alnarp 99 s

Ericsson T amp Lindsjouml I 1981 Tillvaumlxtens pH-beroende hos naringgra energiskogsarter SLU Projekt energiskogsodling Teknisk Rapport nr 11 Uppsala 7 s

Ericsson T Rytter L amp Linder S 1992 Nutritional dynamics and requirements of short rotation forests In Mitchell CP Ford-Robertson JB Hinckley T amp Sennerby-Forsse L (eds) Ecophysiology of Short Rotation Forest Crops Elsevier Appl Sci London s 35ndash65

Eriksson H Johansson U amp Kiviste A 1997 A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden Scandinavian Journal of For-est Research 12 149ndash156

Eriksson H Johansson U amp Lundgren LN 1996 Glasbjoumlrk eller varingrtbjoumlrk ndash metoder foumlr saumlker artbestaumlmning SLU Fakta Skog nr 1 1996 Uppsala 4 s

Eriksson L 1991 Ekonomin vid aringkermarksplantering SLU Inst f Skog-Industri-Marknad Studier (SIMS) Rapport nr 17 Uppsala 141 s

Ersson T 2007 Produktivitet vid selektiv mekaniserad bioenergiroumljning av eftersatta roumlj-

ningsbestaringnd SLU Inst f skoglig resurshusharingllning Arbetsrapport nr 166 Umearing 33 s Etholeacuten K 1974 The effects of felling time on the sprouting of Betula pubescens and Po-

pulus tremula in the seedling stands in northern Finland Folia Forestalia 213 16 s Paring finska med engelsk sammanfattning

Fahlvik N 2005 Aspects of precommercial thinning in heterogeneous forests in southern Sweden Doctoral diss Southern Swedish Forest Research Centre SLU Acta Universita-tis Agriculturae Sueciae vol 200568 38 s

Fahlvik N Agestam E Ekouml PM amp Lindeacuten M 2011 Development of single-storied mix-tures of Norway spruce and birch in Southern Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 26(Suppl 11) 36ndash45

Falk M 2008 Tyst Groumln Effektiv Drivs framtidens bil med el fraringn poppelplantager SkogsVaumlrden 22008 6ndash7

Frank J 1994 Effekter paring jordforsuringen av mer lauvtraumlr i skogene i Soumlr-Norge Aktuelt fra Skogforsk 4ndash94 75ndash93 NISK Arings

Fridman J Kempe G Nilsson P Toet H amp Westerlund B 2002 Skogsdata 2002 SLU Inst f skoglig resurshusharingllning Umearing 108 s

Fries C 1984 Den froumlsaringdda bjoumlrkens invandring paring hygget Sveriges Skogsvaringrdfoumlrbunds Tidskrift 3ndash4 35ndash49

Fries J 1964 Varingrtbjoumlrkens produktion i Svealand och soumldra Norrland Studia Forestalia Suecica 14 1ndash227

Frivold LH (ed) 1988 Osp i husbyggingen Norges landbrukshoslashgskole Arings 26 s Frivold LH 1994 Traeligr i kulturlandskapet Landbruksforlaget Oslo 224 s Frivold LH amp Frank J 2002 Growth of mixed birch-coniferous stands in relation to pure

coniferous stands at similar sites in south-eastern Norway Scandinavian Journal Forest Research 17 139ndash149

Faumlllman K Ligneacute D Karlsson A amp Albrektson A 2003 Stem quality and height devel-opment in a Betula-dominated stand seven years after precommercial thinning at different stump heights Scandinavian Journal of Forest Research 18 145ndash154

Garten CT Jr Wullschleger SD amp Classen AT 2011 Review and model-based analysis of factors influencing soil carbon sequestration under hybrid poplar Biomass and Bioen-ergy 35 214ndash226

Gloumlde D amp Bergkvist I 2003 30 aringr med maskinell roumljning ndash summering av utfoumlrd FoU och analys av framtida potential Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 37 s

Gonzaacutelez-Garciacutea S Moreira MT Feijoo G amp Murphy RJ 2012 Comparative life cycle assessment of ethanol production from fast-growing wood crops (black locust eucalyptus and poplar) Biomass and Bioenergy 39 378ndash388

Granstroumlm A amp Fries C 1985 Depletion of viable seeds of Betula pubescens and Betula verrucosa sown onto some north Swedish forest soils Canadian Journal of Forest Re-search 15 1176ndash1180

Hajek J 2006 Daringliga plantor ndash garanti foumlr en misslyckad foumlryngring Skogforsk Re-dogoumlrelse nr 2 Uppsala s 121ndash124

Hanna P amp Kulakowski D 2012 The influences of climate on aspen dieback Forest Ecol-ogy and Management 274 91ndash98

Hansen E Heilman P amp Strobl S 1992 Clonal testing and selection for field plantations In Mitchell CP Ford-Robertson JB Hinckley T amp Sennerby-Forsse L (eds) Eco-physiology of Short Rotation Forest Crops Elsevier Appl Sci London s 124ndash145

Hansson K Olsson BA Olsson MT Johansson U amp Kleja DB 2011 Differences in soil properties in adjacent stands of Scots pine Norway spruce and silver birch in SW Sweden Forest Ecology and Management 262 522ndash530

Harper JL 1977 Population Biology of Plants Academic Press London 892 s Harrington CA amp DeBell DS 1984 Effects of irrigation pulp mill sludge and repeated

coppicing on growth and yield of black cottonwood and red alder Canadian Journal of Forest Research 14 844ndash849

Haugberg M 1958 Produksjonsoversikter for osp Meddelelser fra Det Norske Skog-forsoslashksvesen 15 143ndash186

Heilman P amp Stettler RF 1983 Phytomass production in young mixed plantations of Al-nus rubra (Bong) and cottonwood in western Washington Canadian Journal of Microbi-ology 29 1007ndash1013

Hein S Winterhalter D Wilhelm GJ amp Kohnle U 2009 Timber production with silver birch [Betula pendula Roth] Chances and silvicultural constraints Allgemaine Jagd und Forstzeitung 910 206ndash219 In German with English Abstract

Heiskanen V 1958 Studies on pruning of birch Communicationes Instituti Forestalis Fen-niae 49(3) 1ndash68 Paring finska med engelsk sammanfattning

Hendrickson OQ Burgess D Perinet P Tremblay F amp Chatapaul L 1993 Effects of Frankia on field performance of Alnus clones and seedlings Plant and Soil 150 295-302

Hjaumllteacuten J amp Palo T 1992 Selection of deciduous trees by free ranging voles and hares in relation to plant chemistry Oikos 63 477ndash484

Holgeacuten P amp Haringnell B 2000 Performance of planted and naturally regenerated seedlings in Picea abies-dominated shelterwood stands and clear-cuts in Sweden Forest Ecology and Management 127 129ndash138

Hubbes M 1983 A review of the potential diseases of Alnus and Salix in energy planta-tions FEIEA PGrsquoBrsquo Biomass Growth and Production Report No 5 University of To-ronto Canada 35 s

Hynynen J Niemistouml P Viherauml-Aarnio A Brunner A Hein S amp Velling P 2010 Sil-viculture of birch (Betula pendula Roth and Betula pubescens Ehrh) in northern Europe Forestry 83 103ndash119

Hytoumlnen J amp Issakainen J 2001 Effect of repeated harvesting on biomass production and sprouting of Betula pubescens Biomass and Bioenergy 20 237ndash245

Hytoumlnen J Saramaumlki J amp Niemistouml P 2014 Growth stem quality and nutritional status of Betula pendula and Betula pubescens in pure stands and mixtures Scandinavian Journal of Forest Research 27 438ndash448

Haringkansson M (red) 2000 Skogsencyklopedin Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbund Stockholm 567 s

Haumlgg A 1991 Loumlvtraumldens betydelse foumlr tallens kvalitetsdaning SLU Skogsfakta Konfe-rens nr 15 Uppsala s 119ndash123

Haumlrkoumlnen S Eerikaumlinen K Laumlhteenmaumlki R amp Heikkilauml R 2008 Does moose browsing threaten European aspen regeneration in Koli National Park Finland Alces 44 31ndash40

Haumlrkoumlnen S Pulkkinen A amp Heraumljaumlrvi H 2009 Wood quality of birch (Betula spp) trees damaged by moose Alces 45 67ndash72

Ilvessalo Y 1920 Ertragstafeln fuumlr die Kiefern- Fichten- und Birkenbestaumlnde in der Suumld-haumllfte von Finnland Acta Forestalia Fennica 15(4) 1ndash103 Paring finska med tysk samman-fattning

Ingestad T 1991 Nutrition and growth of forest trees Tappi Journal 74 55ndash62 Jakobsen B 1976 Hybridasp (Populus tremula L x Populus tremuloides Michx) Det

Forstlige Forsoslashgsvaeligsen i Danmark 34 317ndash338 Johansson K 2010 Plantera raumltt Skogforsk Handledning Uppsala 40 s Johansson T 1992 Sprouting of 2- to 5-year old birches (Betula pubescens Ehrh and Bet-

ula pendula Roth) in relation to stump height and felling time Forest Ecology and Man-agement 53 263ndash281

Johansson T 1996a Site index curves for European aspen (Populus tremula L) growing on forest land of different soils in Sweden Silva Fennica 30 437ndash458

Johansson T 1996b Management of birch forest Norwegian Journal of Agricultural Sci-ences Supplement 24 7ndash20

Johansson T 1999 Site index curves for common alder and grey alder growing on different types of forest soil in Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 14 441ndash453

Johansson T 2003 Mixed stands in Nordic countries ndash a challenge for the future Biomass and Bioenergy 24 365ndash372

Johansson T amp Hjelm B 2012 The sprouting capacity of 8ndash21-year-old poplars and some practical implications Forests 3 528ndash545

Johansson T amp Karačić A 2011 Increment and biomass in hybrid poplar and some practi-cal implications Biomass and Bioenergy 35 1925ndash1934

Johansson T amp Lundh J-E 1991 Anlaumlggning och skoumltsel av blandskog Skog amp Forskning 291 11ndash18

Johansson T amp Lundh J-E 2006 Seed dispersal from a common alder (Alnus glutinosa (L) Gaertn) stand SLU Inst f Bioenergi Report No 10 Uppsala 49 s

Johnsson H 1974 Genetic characteristics of Betula verrucosa Ehrh and B pubescens Ehrh Annales Forestales 64 91ndash133 Zagreb

Jonsson S amp Moumlller G 1975 Bjoumlrkens reaktion paring kvaumlvegoumldsling Foumlreningen Skogstraumlds-foumlraumldling amp Inst f Skogsfoumlrbaumlttring Aringrsbok 1975 Uppsala s 103ndash144

Karlsson A 1996a Site preparation of abandoned fields and early establishment of natural-ly and direct-seeded birch in Sweden Studia Forestalia Suecica 199 1ndash25

Karlsson A 1996b Initial seedling emergence of hairy birch and silver birch on abandoned fields following different site preparation regimes New Forests 11 93ndash123

Karlsson A 2002 Site preparation of abandoned fields and early establishment of planted small-sized seedlings of silver birch New Forests 23 159ndash175

Karlsson A amp Albrektson A 2000 Roumlj paring en houmlgre nivaring SLU Fakta Skog nr 9 4 s Karlsson A amp Albrektson A 2001 Height development of Betula and Salix species fol-

lowing pre-commercial thinning through breaking the tops of secondary stems 3-year results Forestry 74 41ndash51

Karlsson A Albrektson A Elfving B amp Fries C 2002 Development of Pinus sylvestris main stems following three different precommercial thinning methods in a mixed stand Scandinavian Journal of Forest Research 17 256ndash262

Karlsson A Albrektson A Forsgren A amp Svensson L 1998 An analysis of successful natural regeneration of downy and silver birch on abandoned farmland in Sweden Silva Fennica 32 229ndash240

Karlsson A Albrektson A amp Sonesson J 1997 Site index and productivity of artificially regenerated Betula pendula and Betula pubescens stands on former farmland in southern and central Sweden Scandinavian Journal of Forest Research 12 256ndash263

Karlsson M 2001 Natural regeneration of broadleaved tree species in southern Sweden ndash Effects of silvicultural treatments and seed dispersal from surrounding stands Doctorrsquos dissertation Acta Universitatis Agriculturae Sueciae Silverstria 196 SLU Alnarp 44 s

Karlsson M 2002 Natural regeneration to increase the proportion of broadleaved trees in southern Sweden ndash effects of seed dispersal and silvicultural treatments In Brunner A (ed) Restocking of Storm-felled Forests New Approaches Proc Int Workshop Denmark March 2001 Skov amp Landskab Reports No 12 2002 Hoslashrsholm Denmark s 100ndash101

Karlsson M 2004 Risk att misslyckas med foumlryngring ndash Riskanalys foumlr tillfredstaumlllande naturlig foumlryngring av bjoumlrk I Blennow K (red) Osaumlkerhet och aktiv riskhantering ndash Aspekter paring osaumlkerhet och risk i sydsvenskt skogsbruk SUFOR s 53ndash62

Karlsson M amp Nilsson U 2005 The effects of scarification and shelterwood treatments on naturally regenerated seedlings in southern Sweden Forest Ecology and Management 205 183ndash197

Karlsson M Nilsson U amp Oumlrlander G 2002 Natural regeneration in clearcuts ndash effects of scarification slash removal and clearcut age Scandinavian Journal of Forest Research 17 131ndash138

Kempe G Nilsson P Toet H amp Wulff S 2007 Skogsdata 2007 SLU Inst f skoglig resurshusharingllning Umearing 102 s

Kempe G amp Stener L-G 2006 Sjaumllvfoumlryngring med bjoumlrk paring granmarker Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala s 10ndash11

Kerr G amp Morgan G 2006 Does formative pruning improve the form of broadleaved trees Canadian Journal of Forest Research 36 132ndash141

Kilpelaumlinen H Lindblad J Heraumljaumlrvi H amp Verkasalo E 2011 Saw log recovery and stem quality of birch from thinnings in southern Finland Silva Fennica 45 267ndash282

Koivisto P 1959 Growth and yield tables Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 51(8) 1ndash49

Koski V amp Tallqvist R 1978 Results of long-time measurements of the quantity of flow-ering and seed crop of forest trees Folia Forestalia 364 1ndash60 Paring finska med engelsk sammanfattning

Kund M Vares A Sims A Tullus H amp Uri V 2011 Early growth and development of silver birch (Betula pendula Roth) plantations on abandoned agricultural land European Journal of Forest Research 129 679ndash688

Lagerberg T 1972 Kompendium i Traumldkaumlnnedom II Loumlvtraumld amp Vaumlxtgeografi Omarbet-ning av H Sjoumlrs Skogshoumlgskolans kompendiekommitteacute Stockholm 111 s

Laipio M 1997 Galerie Fine starts a renaissance in aspen use ndash Metsauml-Serlarsquos new paper saves users money Finnish Business Report 6ndash97 26ndash27

Langhammer A amp Opdahl H 1990 Foryngelse og pleie av osp (Populus tremula L) i Norge Norsk institutt for skogforskning Rapport 190 Arings 22 s

Latva-Karjanmaa T Suvanto L Leinonen K amp Rita H 2003 Emergence and survival of Populus tremula seedlings under varying moisture conditions Canadian Journal of For-est Research 33 2081ndash2088

Latva-Karjanmaa T Suvanto L Leinonen K amp Rita H 2006 Sexual reproduction of European aspen (Populus tremula L) at prescribed burned site the effects of moisture conditions New Forests 31 545ndash558

Lavsund S 2003 Skogsskoumltsel och aumllgskador i tallungskog Skogforsk Resultat nr 6 Upp-sala 4 s

Lee DK 1988 Leaf biomass yield and coppice growth of poplar hybrids Swedish Univer-sity of Agricultural Sciences Energy Forestry Project Report No 44 Uppsala 21 s

Libeck K 1988 Ekonomisk jaumlmfoumlrelse av olika traumldslag Skogen 6ndash7 13 Liesebach M Wuehlisch G von amp Muhs H-J 1999 Aspen for short-rotation coppice

plantations on agricultural sites in Germany Effects of spacing and rotation time on growth and biomass production of aspen progenies Forest Ecology and Management 121 25ndash39

Ligneacute D Karlsson A amp Nordfjell T 2005 Height development of Betula pubescens fol-lowing precommercial thinning by breaking or cutting the treetops in different seasons Scandinavian Journal of Forest Research 20 136ndash145

Linder S 1995 Foliar analysis for detecting and correcting nutrient imbalances in Norway spruce Ecological Bulletins 44 178ndash190

Ljunger Aring 1959 Al och alfoumlraumldling Skogen 5 1ndash7 Ljunger Aring 1972 Artkorsning och polyploidfoumlraumldling inom slaumlktet Alnus Skogshoumlgskolan

Inst f Skogsgenetik Stockholm 71 s Lu E-Y amp Sucoff EI 2001 Responses of Populus tremuloides seedlings to solution pH

and calcium Journal of Plant Nutrition 24 15ndash28 Lundh J-E 2001 Studies on harvesting seeds and testing seed quality of common alder

grey alder pendula birch and pubescent birch SLU Inst F skogshusharingllning Rapport No 18 Uppsala 44 s

Lundqvist L Moumlrling T amp Valinger E 2014 Spruce and birch growth in pure and mixed stands in Sweden The Forestry Chronicle 90 29ndash34

Luoranen J Lappi J Zhang G amp Smolander H 2006 Field performance of hybrid aspen clones planted in summer Silva Fennica 40 257ndash269

Luoranen J Rikala R amp Smolander H 2003 Root egress and field performance of active-ly growing Betula pendula container seedlings Scandinavian Journal of Forest Research 18 133ndash144

Luostarinen K Huotari N amp Tillman-Sutela E 2009 Effect of regeneration method on growth wood density and fibre properties of downy birch (Betula pubescens Ehrh) Silva Fennica 43 329ndash338

Martinsson O 1995 Masurbjoumlrk Smaringskogsnytt 595 9ndash11 SLU Garpenberg Mattsson S amp de Graauw P 1996 Biomassa i ett houmlgt och taumltt bjoumlrkbestaringnd Skogforsk

Resultat nr 9 Uppsala 4 s Mayer-Wegelin H 1952 Das Aufaumlsten der Waldbaumlume Verlag M amp H Schaper Hannover

92 s Mc Carthy R Ekouml PM amp Rytter L 2014 Reliability of stump sprouting as a regeneration

method for poplars clonal behaviour in survival sprout straightness and growth Silva Fennica 48(3) httpdxdoiorg1014214sf1126

McVean DN 1953 Biological flora of the British Isles Alnus glutinosa (L) Gaertn Jour-nal of Ecology 41 447ndash466

Mejnartowicz L 1982 Morphology and growth of Alnus incana times glutinosa F1 hybrids Arboretum Koacuternickie 26 15ndash29

Melzer EW 1990 Planting of Alnus incana (L) Moench for melioration of old pine stand on poor sites Forstarchiv 61 234ndash237 Paring tyska

Mielikaumlinen K 1980 Structure and development of mixed pine and birch stands Communi-cationes Instituti Forestalis Fenniae 99(3) 1ndash82

Mielikaumlinen K 1985 Effect of an admixture of birch on the structure and development of Norway spruce stands Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 133 1ndash79

Moffat AJ Roberts CJ McNeill JD 1989 The use of nitrogen-fixing plants in forest

reclamation Forestry Commission Research Division Research Information Note 158 Wrecclesham Surrey 3 s

Myking T Boslashhler F Austrheim G amp Solberg EJ 2011 Life history strategies of aspen (Populus tremula L) and browsing effects a literature review Forestry 84 61ndash71

Moumlller G 1983 Praktiska goumldslingsfoumlrsoumlk SLU Skogsfakta Suppl 2 57ndash64 Garpenberg Nassi o di Nasso N Guidi W Ragaglini G Tozzini C amp Bonari E 2010 Biomass

production and energy balance of a 12-year-old short-rotation coppice poplar stand under different cutting cycles GCB Bioenergy 2 89ndash97

Neilsen WA amp Pinkard EA 2003 Effects of green pruning on growth of Pinus radiata Canadian Journal of Forest Research 33 2067ndash2073

Nicolescu V-N 1999 Artificial pruning ndash a review Reprografia Universităţii Transilvania Braşov Romania 65 s

Niemistouml P 1991 Growing density and thinning models for Betula pubescens stands on peatland in northern Finland Folia Forestalia 782 1ndash36 Paring finska med engelsk sam-manfattning

Niemistouml P 1995a Influence of initial spacing and row-to-row distance on the crown and branch properties and taper of silver birch (Betula pendula) Scandinavian Journal of Forest Research 10 235ndash244

Niemistouml P 1995b Influence of initial spacing and row-to-row distance on the growth and yield of silver birch (Betula pendula) Scandinavian Journal of Forest Research 10 245ndash255

Niemistouml P 1996 Yield and quality of planted silver birch (Betula pendula) in Finland ndash Preliminary review Norwegian Journal of Agricultural Sciences Supplement No 24 51ndash59

Niemistouml P 2013 Effect of growing density on biomass and stem volume growth of downy birch stands on peatland in western and northern Finland Silva Fennica 47 httpdxdoi org1014214sf1002

Nilsson P amp Cory N 2013 Skogsdata 2013 SLU Inst f skoglig resursharingllning Umearing 155 s

Nordborg F Nilsson U amp Oumlrlander G 2002 Inversmarkberedning ndash snabbare plant-etablering och mer naumlring till plantan SLU Fakta Skog nr 9 Umearing 4 s

Nylinder P 1952 Om kvistning Norrlands Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift foumlr aringr 1952 196ndash208

Naumlsholm T Nohrstedt H-Ouml Karingreacuten O Kytouml M amp Bjoumlrkman C 2000 How are forest trees affected In Bertills U amp Naumlsholm T (eds) Effects of Nitrogen Deposition on Forest Ecosystems Swedish Environmental Protection Agency Report No 5067 Stock-holm s 53ndash75

Oikarinen M 1983 Growth and yield models for silver birch (Betula pendula) plantations in southern Finland Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 113 1ndash75 Paring finska med engelsk sammanfattning

Oleskog G 1999 The effect of seedbed substrate on moisture conditions germination and seedling survival of Scots Pine PhD-Thesis Acta Universitatis Agriculturae Sueciae Silverstria 99 SLU Inst f skogshusharingllning Uppsala 25 s

Opdahl H 1992 Bonitet vekst og produksjon hos osp (Populus tremula L) i Soslashr-Norge Meddelelser fra Skogforsk 4411 1ndash44 NISK amp NLH Arings Norge

Opdahl H amp Veidahl A 1993 Graringor ndash produksjon og oslashkonomi Aktuelt fra Skogforsk 5ndash93 7ndash10 NISK amp NLH Arings Norge

Perala DA amp Alm AA 1990 Reproductive ecology of birch A review Forest Ecology and Management 32 1ndash38

Persson A 1977 Kvalitetsutveckling inom yngre foumlrbandsfoumlrsoumlk med tall Skogshoumlgskolan Inst f skogsproduktion Rapporter och Uppsatser nr 45 152 s

Persson P 1972 Vind- och snoumlskadors samband med bestaringnds-behandlingen inventering av yngre gallringsfoumlrsoumlk Skogshoumlgskolan Inst f skogsproduktion Rapporter och Upp-satser nr 23 205 s

Persson T 1996 Loumlvskog i Sydsverige Soumldra skog Region Syd Kristianstad 16 s Peterson EB amp Peterson NM 1995 Aspen Managerrsquos Handbook for British Columbia

Canada ndash British Columbia Partnership Agreement on Forest Resource Development FRDA Report Victoria BC 109 s

Pettersson F 2001 Effekter av olika roumljningsaringtgaumlrder paring bestaringndsutvecklingen i tallskog

Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 28 s Pettersson N 1993 The effect of density after precommercial thinning on volume and

structure in Pinus sylvestris and Picea abies stands Scandinavian Journal of Forest Re-search 8 528ndash539

Pinkard EA 2003 Physiological and growth responses related to pattern and severity of green pruning in young Eucalyptus globulus Forest Ecology and Management 182 231ndash245

Piovesan G amp Adams JM 2001 Masting behavior in beech linking reproduction and climate variation Canadian Journal of Botany 79 1039ndash1047

Pitt D Weingartner D amp Greifenhagen S 2001 Precommercial thinning of trembling aspen in northern Ontario Part 2 ndash Interactions with Hypoxylon canker The Forestry Chronicle 77(5) 902ndash910

Pontailler JY Ceulemans R amp Guittet J 1999 Biomass yield of poplar after five 2-year coppice rotations Forestry 72 157ndash163

Possen BJHM Oksanen E Rousi M Ruhanen H Ahonen V Tervahauta A Hei-nonen J Heiskanen J Kaumlrenlampi S amp Vapaavuori E 2011 Adaptability of birch (Betula pendula Roth) and aspen (Populus tremula L) genotypes to different soil mois-ture conditions Forest Ecology and Management 262 1387ndash1399

Raulo J 1987 Bjoumlrkboken Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 87 s Oumlversatt fraringn finska till svens-ka av Fritz Bergman

Raulo J amp Sireacuten G 1978 Yield and return of final cutting in four curly birch stands Silva Fennica 4 245ndash252

Rosengren U Goumlransson H Joumlnsson U Stjernquist I Thelin G amp Wallander H 2005 Functional biodiversity aspects on the nutrient sustainability in forests ndash importance of root distribution Journal of Sustainable Forestry 21 (2ndash3) 77ndash100

Rosvall O Jansson G Andersson B Ericsson T Karlsson B Sonesson J amp Stener L-G 2001 Genetiska vinster i nuvarande och framtida froumlplantager och klonblandning-ar SkogForsk Redogoumlrelse nr 1 Uppsala 41 s

Rothe A amp Binkley D 2001 Nutritional interactions in mixed species forests a synthesis Canadian Journal of Forest Research 31 1855ndash1870

Rousi M 1988 Resistance breeding against voles in birch possibilities for increasing resis-tance by provenance transfers Bulletin OEPPEPPO Bulletin 18 257ndash263

Rytter L 1990 Biomass and nitrogen dynamics of intensively grown grey alder plantations on peatland Avhandling SLU Inst f ekologi och miljoumlvaringrd Rapport no 37 Uppsala 21 s

Rytter L 1995 Effects of thinning on the obtainable biomass stand density and tree diam-eters of intensively grown grey alder plantations Forest Ecology and Management 73 135ndash143

Rytter L 1996 Grey alder in forestry a review Norwegian Journal of Agricultural Sci-ences Supplement No 24 61ndash78

Rytter L 1998 Loumlv- och loumlvblandbestaringnd ndash ekologi och skoumltsel SkogForsk Redogoumlrelse nr 8 Uppsala 62 s

Rytter L 2004 Produktionspotential hos asp bjoumlrk och al ndash en litteraturstudie oumlver moumljlig-heter till och konsekvenser av biomassa- och gagnvirkesuttag Skogforsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 62 s

Rytter L 2006 A management regime for hybrid aspen stands combining conventional forestry techniques with early biomass harvests to exploit their rapid early growth Forest Ecology and Management 236 422ndash426

Rytter L 2013 Growth dynamics of hardwood stands during the precommercial thinning phase ndash Recovery of retained stems after competition release Forest Ecology and Man-agement 302 264ndash272

Rytter L Ericsson T amp Rytter R-M 2003 Effects of demand-driven fertilization on nu-trient use rootplant ratio and field performance of Betula pendula and Picea abies Scan-dinavian Journal of Forest Research 18 401ndash415

Rytter L amp Jansson G 2009 Influence of pruning on wood characters in hybrid aspen Silva Fennica 43 689ndash698

Rytter L Slapokas T amp Granhall U 1989 Woody biomass and litter production of fertil-ized grey alder plantations on a low-humified peat bog Forest Ecology and Management 28 161ndash176

Rytter L Sennerby-Forsse L amp Alriksson A 2000 Natural regeneration of grey alder (Alnus incana [L] Moench) stands after harvest Journal of Sustainable Forestry 10 287ndash294

Rytter L amp Stener L 2003 Clonal variation in nutrient content in woody biomass of hy-brid aspen (Populus tremula L times P tremuloides Michx) Silva Fennica 37 313ndash324

Rytter L amp Stener L-G 2005 Productivity and thinning effects in hybrid aspen (Populus tremula L x P tremuloides Michx) stands in southern Sweden Forestry 78 285ndash295

Rytter L amp Stener L 2010 Utharingllig produktion av hybridasp efter skoumlrd Slutrapport foumlr Energimyndighetens projekt 30346 Skogforsk Arbetsrapport 706 Uppsala 23 s

Rytter L amp Stener L 2014 Growth and thinning effects during a rotation period of hybrid aspen in southern Sweden Scandinavian Journal of Forest Research (httpdxdoiorg10 1080028275812014968202)

Rytter L Stener L-G amp Werner M 2002 Hybridasp ndash ett loumlnsamt alternativ som passar i det nya skogsbruket SkogForsk Resultat nr 10 Uppsala 4 s

Rytter L Stener L-G amp Oumlvergaard R 2011 Odling av hybridasp och poppel Skogforsk Handledning Uppsala 40 s

Rytter L amp Werner M 1998 Loumlnsam loumlvskog ndash steg foumlr steg SkogForsk Handledning Uppsala 43 s

Rytter L amp Werner M 2000 Loumlvskogen Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 31 s Rytter L amp Werner M 2007 Influence of early thinning in broadleaved stands on develop-

ment of remaining stems Scandinavian Journal of Forest Research 22 198ndash210 Rytter L Werner M Gustafsson L Houmlrnsten L amp Widerberg A 2004 Loumlvskogen i ett

maringngbruksperspektiv ndash ett beslutsstoumld foumlr foumlrbaumlttrad loumlvskogsstruktur paring fastighetsnivaring Skogforsk Redogoumlrelse Nr 1 Uppsala s 67ndash74

Rytter R-M 2012 The potential of willow and poplar plantations as carbon sinks in Swe-den Biomass and Bioenergy 36 86ndash95

Saarsalmi A 1995 Nutrition of deciduous tree species grown in short rotation stands Univ Joensuu Faculty of Forestry Joensuu 60 s

Sannigrahi P amp Ragauskas AJ 2010 Poplar as a feedstock for biofuels A review of com-positional characteristics Biofuels Bioproducts amp Biorefining 4 209ndash226

Sarvas R 1948 A research on the regeneration of birch in South Finland Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 35(4) 1ndash91 Paring finska med engelsk sammanfattning

Savolainen R amp Kellomaumlki S 1984 Scenic value of the forest landscape as assessed in the field and the laboratory Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 120 73ndash80

Schalin I 1966 Alnus incana (L) Moench in forestry practice Metsaumltaloudellinen Aika-kauslehti 9 362ndash366 Paring finska med engelsk sammanfattning

Schalin I 1968 Germination analysis of grey alder (Alnus incana) and black alder (Alnus glutinosa) seeds In Trappe JM Franklin JF Tarrant RF amp Hansen GM (eds) Biology of Alder USDA Forest Service Portland Oregon s 107ndash113

Schatz U Heraumljaumlrvi H Kannisto K amp Rantatalo M 2008 Influence of saw and secateur pruning on stem discolouration wound cicatrisation and diameter growth of Betula pen-dula Silva Fennica 42 295ndash305

Schwappach 1929 Birke I Schober R (ed) Ertragstafeln wichtiger Baumarten bei ver-schiedener Durchforstung JD Sauerlaumlnderlsquos Verlag Frankfurt am Main 1975 s 54ndash55

Simard SW Blenner-Hassett T amp Cameron IR 2004 Pre-commercial thinning effects on growth yield and mortality in even-aged paper birch stands in British Columbia Fo-rest Ecology and Management 190 163ndash178

Skogsstyrelsen 1993 Skogsstyrelsens foumlrfattningssamling SKSFS 19932 Joumlnkoumlping 33 s Skogsstyrelsen 2003 Skogsstatistisk aringrsbok 2003 Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 345 s Skogsstyrelsen 2008 Skogliga konsekvensanalyser 2008 ndash SKA-VB 08 Skogsstyrelsen

Rapport Nr 25 Joumlnkoumlping 146 s Skogsstyrelsen 2011 Skogsstyrelsens foumlreskrifter och allmaumlnna raringd till Skogsvaringrdslagen

Skogsstyrelsen SKSFS 20117 Joumlnkoumlping 45 s Skogsstyrelsen 2014 Skogsstatistisk aringrsbok 2014 Skogsstyrelsen Joumlnkoumlping 363 s Skogsvaringrdsstyrelsen 1996 Kronobergsmetoden foumlr loumlvroumljning ndash skaumlrmmetod foumlr skoumltsel av

granfoumlryngringar med taumltt loumlvsly Skogsvaringrdsstyrelsen Vaumlxjouml 4 s Skovsgaard J-P Nordfjell T amp Sorensen I H 2006 Precommercial thinning of beech

(Fagus sylvatica L) early effects of stump height on growth and natural pruning of po-

tential crop trees Scandinavian Journal of Forest Research 21 380ndash387 Smith FW amp Long JN 1992 A comparison of stemwood production in monocultures

and mixtures of Pinus contorta var latifolia and Abies lasiocarpa In Cannell MGR Malcolm DC amp Robertson PA (eds) The Ecology of Mixed-Species Stands of Trees Blackwell Sci Publ Oxford UK s 87ndash98

Sonesson J Albrektson A amp Karlsson A 1994 Bjoumlrkens produktion paring nedlagd jord-bruksmark i Goumltaland och Svealand SLU Inst f skogsskoumltsel Arbetsrapport nr 88 Umearing 31 s

Stener L-G 1997 Foumlrflyttning av bjoumlrkprovenienser i Sverige SkogForsk Redogoumlrelse nr 3 Uppsala 30 s

Stener L-G 1998 Laumlnsvisa uppgifter om areal och virkesfoumlrraringd foumlr loumlvtraumld SkogForsk Redogoumlrelse nr 4 Uppsala 61 s

Stener L-G 2003 Faumlltsaringdd av bjoumlrk i soumldra Sverige ndash ett alternativ till plantering Skog-forsk Resultat nr 18 Uppsala 4 s

Stener L-G 2004 Resultat fraringn sydsvenska klontester med poppel Skogforsk Arbetsrap-port nr 571 Uppsala 27 s

Stener L-G 2007 Utvaumlrdering av sydsvenska avkommefoumlrsoumlk med klibbal Skogforsk Arbetsrapport nr 649 Uppsala 43 s

Stener L-G 2010 Tillvaumlxt vitalitet och densitet foumlr kloner av hybridasp och poppel i syd-svenska faumlltfoumlrsoumlk Skogforsk Arbetsrapport 717 Uppsala 45 s

Stener L-G 2013 Plustraumldskloner av klibbal Skogforsk Avelsvaumlrden nr 144 Uppsala 24 s Stener L-G amp Jansson G 2005 Improvement of Betula pendula by clonal and progeny

testing of phenotypically selected trees Scandinavian Journal of Forest Research 20 292ndash303

Stener L-G amp Karlsson B 2004 Improvement of Populus tremula times P tremuloides by phenotypic selection and clonal testing Forest Genetics 11 13ndash27

Stiell WM amp Berry AB 1986 Productivity of short-rotation aspen stands Forestry Chro-nicle 286 10ndash15

Staringhl EG amp Pettersson N 2007 Bjoumlrk som raringvara ndash egenskaper virkesfoumlrraringd produktion och utnyttjande Houmlgskolan Dalarna Avdelningen foumlr traumlteknologi Rapport nr 30

Staringaringl E 1986 Eken i skogen och landskapet Soumldra Skogsaumlgarna Vaumlxjouml 127 s Suszka B Muller C amp Bonner-Masimbert MB 1996 Seeds of forest broadleaves ndash From

harvest to sowing INRA Editions Paris 295 s Svensson M 1995 Stamkvistade huvudstammar av ek i blandskogsbestaringnd ndash ett ekonomiskt

alternativ SLU Skogsmaumlstarskolan Examensarbete nr 199517 i aumlmnet skogsskoumltsel Skinnskatteberg 13 s

Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbund 1994 Praktisk Skogshandbok 14e uppl Sveriges Skogs-varingrdsfoumlrbund Djursholm 510 s

Soumldra 2013 Loumlnsamt loumlv ndash om konsten att driva ett lyckat loumlvskogsbruk Soumldra Skogsaumlgar-nas ekonomiska foumlrening Vaumlxjouml 52 s

Tarrant RF amp Trappe JM 1971 The role of Alnus in improving the forest environment Plant and Soil Spec Vol 335ndash348

Tham Aring 1994 Crop plans and yield predictions for Norway spruce (Picea abies (L) Karst) and birch (Betula pendula Roth amp Betula pubescens Ehrh) mixtures Studia Fore-stalia Suecica 195 1ndash21

Thelin G Rosengren U Callesen I amp Ingerslev M 2002 The nutrient status of Nor-way spruce in pure and in mixed-species stands Forest Ecology and Management 160 115ndash125

Tullus A Lukason O Vares A Padari A Lutter R Tullus T Karoles K amp Tullus H 2012 Economics of hybrid aspen (Populus tremula L times P tremuloides Michx) and sil-ver birch (Betula pendula Roth) plantations on abandoned agricultural lands in Estonia Baltic Forestry 18 288ndash298

Tullus A Rytter L Tullus T Weih M amp Tullus H 2012 Short-rotation forestry with hybrid aspen (Populus tremula L times P tremuloides Michx) in Northern Europe Scandi-navian Journal of Forest Research 27 10ndash29

Tullus H Tullus A amp Rytter L 2013 Short-rotation forestry for supplying biomass for energy production In Forest BioEnergy Production (Kellomaumlki S Kilpelaumlinen A amp Alam A eds) s 39ndash56 Springer Science+Business Media New York

Uri V Aosaar J Varik M Becker H Ligi K Padari A Kanal A amp Lotildehmus K 2014 The dynamics of biomass production carbon and nitrogen accumulation in grey alder (Alnus incana (L) Moench) chronosequence stands Forest Ecology and Management 327 106ndash117

Vadla K 1999 Verdioslashkning og loslashnnsamhet ved stammekvisting (En litteraturstudie) Rap-port fra skogforskningen ndash Supplement 71ndash13 NISK amp NLH Arings

Valsta L amp Mielikaumlinen K 1987 Blandskogens ekonomi tall med inblandad varingrtbjoumlrk Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 187 20ndash25

Vanhatalo V Leinonen K Rita H amp Nygren M 1996 Effect of prechilling on the dor-mancy of Betula pendula seeds Canadian Journal of Forest Research 26 1203ndash1208

Vuokila Y 1977 On the growth capacity of aspen stands on good sites Folia Forestalia 299 1ndash11 Paring finska med engelsk sammanfattning

Wagenknecht HE amp Henkel W 1962 Rationelle dickungspflege Neumann Verlag Rade-beul Berlin

Wahlgren A 1914 Skogsskoumltsel PA Norstedt amp Soumlner Foumlrlag Stockholm 728 s Walfridsson E 1978 Stamkvistningens ekonomi Sveriges Skogsvaringrdsfoumlrbunds Tidskrift 76

457ndash466 Wallin A amp Nylinder M 2005 Traumld- och virkesegenskaper hos tvaring kloner av mikrofoumlroumlkad

masurbjoumlrk SLU Inst f skogens produkter och marknader Rapport nr 17 Uppsala 39 s Wang T Hagqvist R amp Tigerstedt PMA 1999 Inbreeding depression in three genera-

tions of selfed families of silver birch (Betula pendula) Canadian Journal of Forest Re-search 29 662ndash668

Webber J Gibbs J amp Hendry S 2004 Phytophthora disease of alder Forestry Commis-sion Information Note 6 Edinburgh UK 6 s

Werner M amp Karlsson L 1998 Hantering av loumlvtraumldsfrouml fraringn skoumlrd till saringdd Skogforsk Handledning Uppsala 47 s

Werner M amp Karlsson LH 2004 Skaringnska stroumlvomraringden ndash vistelse preferenser och vaumlrde-ringar Fulltofta ndash Klaringveroumld ndash Snogeholm SkogForsk Redogoumlrelse nr 2 Uppsala 33 s

Willoughby I Clay D amp Dixon F 2003 The effect of pre-emergent herbicides on ger-mination and early growth of broadleaved species used for direct seeding Forestry 76 83ndash94

Worrell R Gordon AG Lee RS amp McInroy A 1999 Flowering and seed production of aspen in Scotland during a heavy seed year Forestry 72 27ndash34

Yu Q Pulkkkinen P Rautio M Haapanen M Aleacuten R Stener LG Beuker E amp Ti-gerstedt PMA 2001 Genetic control of wood physicochemical properties growth and phenology in hybrid aspen clones Canadian Journal of Forest Research 31 1348ndash1356

Zheng Z Liu F amp Zang D 1987 Effect of water supply on volume increment in young poplar plantation Proc IUFRO Proj Grp P10900 Integrated Research in Biomass for Energy Ljubljana Yugoslavia 1986 SLU Avd f energiskogsodling Uppsala s 80ndash96

Oslashyen B-H amp Tveite B 1998 En sammenligning av hoslashydebonitet og produksjonsevne mellom ulike treslag paring samme voksested i Vest-Norge Rapport fra skogforskningen 1598 1ndash32

Inneharingll


Viktiga skillnader jaumlmfoumlrtmed skoumltsel av barrskog

De haumlr traumldslagen behandlas

Bjoumlrk

Arter

Ekologiska krav

Produktion

Vad anvaumlnds bjoumlrken till

Vanliga skador och problem

Asp

Arter

Ekologiska krav

Produktion

Vad anvaumlnds aspen till


Al

Arter

Alarna ordnar sitt kvaumlve sjaumllva

Ekologiska krav

Produktion

Vad anvaumlnds alen till


Foumlryngring

Odlingsmaterial

Allmaumlnt

Bjoumlrk

Hybridasp

Poppel

Al

Plantering

Staringndorten

Plantan

Markberedningen och vegetationskontroll

Tidpunkten

Planteringen

Bjoumlrk

Asp

Poppel

Al

Blandskog inklusive hantering av skaumlrmtraumld

Saringdd

Froumlbehandling

Bjoumlrk

Asp

Al

Blandning av traumldslag daumlr ordinaumlrt loumlv ingaringr


Processer

Bjoumlrk

Asp

Al

Roumljning

Allmaumlnna effekter av olika roumljningsstrategier

Roumljningsformer

Selektiv roumljning

Schematisk roumljning

Effekter paring traumld och bestaringnd

Roumljningsstyrka och roumljningstidpunkt

Stamval

Roumljning av bjoumlrk asp och al

Viktigt att roumlja i tid

Bjoumlrk

Asp

Al

Stamkvistning

Naumlr ska man stamkvista

Hur ska man stamkvista

Gallring

Bjoumlrk

Foumlrsta gallring bra foumlr braumlnnved

Konkurrerande traumld maringste bort

Masurbjoumlrk

Asp och poppel

Asp

Hybridasp och poppel

Al

Konventionella insatser foumlr klibbal och graringal

Gallring i bristfaumllligt skoumltta bestaringnd


Vad aumlr blandbestaringnd

Blandbestaringnd eller rena bestaringnd

Bjoumlrk och gran

Bjoumlrk och tall

Asp och gran

Blandbestaringnd av loumlvtraumld

Moumljligheter att variera skoumltselnfoumlr uttag av biobraumlnslen

Potential foumlr foumlrbaumlttringar

Klimatet

Foumlraumldling

Staringndortsanpassning

Goumldsling

Skoumltselaringtgaumlrder

Haumlnsyn till andra vaumlrden och intressen

Aumlven houmlgproducerande skogar positivt

Upplevelsevaumlrden gynnas

Ekonomiska reflektioner

Referenser