Embed Size (px)
Citation preview
Vård- och omsorgskontoret,
PUFF
SLUTRAPPORT 1(33)
Vårt diarienummer
VON 2015/1109 2018-03-28
Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post
Norrköpings kommun Lindövägen 5 A 011-15 00 00 011- 12 38 33 [email protected]
Vård- och omsorgskontoret Internet 601 81 Norrköping www.norrkoping.se
Slutrapport
Projektet för mat- och måltidsinspiration
Bilagor
Uppdragsbeskrivning (VON 2015/1109-1)
Projektplan inkl. kommunikationsplan (VON 2015/1109-10)
Delrapport – Kartläggningen av måltidssituationen i vård- och
omsorgskontorets verksamheter i Norrköpings kommun (VON 2015/1109-
13)
Sammanfattning
Projektet för mat- och måltidsinspiration har under två år riktat sig till vård-
och omsorgskontorets verksamheter i Norrköpings kommun. Syftet med
projektet har varit att förbättra maten och måltidsmiljön för brukarna genom
att höja kunskapsnivån hos medarbetarna. Målet har varit att medarbetarna
ska få en ökad kännedom om de styrdokument som finns för
kostverksamheten och fortbildning inom området. Projektet har bidragit till
ett ökat fokus på mat- och måltidsfrågorna och resulterat i en rad
utbildningsinsatser samt att pilotprojekt har genomförts i verksamheterna.
Medarbetare har fått kompetensutveckling inom kost, nutrition och vikten
av en god måltidsmiljö. Enheterna har genom pilotprojekt och andra
aktiviteter aktivt arbetat med att förbättra måltidssituationen för brukarna.
Handläggare, titel, telefon Maria Tladi Lindquist, Projektledare
011-15 66 14
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 2(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Innehållsförteckning
1. Projektbeskrivning ............................................................................... 3
1.1. Syfte och mål ................................................................................... 3
1.1.1. Syfte ............................................................................................. 3
1.1.2. Mål ............................................................................................... 3
1.2. Bakgrund .......................................................................................... 4
1.2.1 Vikten av en positiv måltidsupplevelse ............................................ 4
Figur 1. Livsmedelsverkets måltidsmodell ................................................ 5
1.2.2 Måltider i äldreomsorgen .................................................................. 6
1.2.3 Hälsa hos personer med funktionsnedsättning ................................. 7
1.3. Nuläge .............................................................................................. 7
1.4. Projekthistorik .................................................................................. 8
1.4.1 Förstudie ........................................................................................... 8
1.4.2.1. Kostombud .................................................................................... 9
1.4.2.2. Kunskapsseminarium .................................................................... 9
1.4.2.5. Föreläsningar .............................................................................. 11
1.4.3. Pilotprojekt .................................................................................... 11
1.4.4 Insatser kring förbättring av måltidsmiljön .................................... 20
2. Utvärdering ........................................................................................ 23
2.1. Måluppfyllelse ............................................................................... 23
2.2. Kostnader ....................................................................................... 24
2.3. Lärdomar ........................................................................................ 24
2.3.1. Effekter av projektet ...................................................................... 24
2.3.2. Möjligheter till vidare utveckling .................................................. 25
2.3.4. Ekonomiska förutsättningar ........................................................... 25
3. Ändringshantering ............................................................................. 27
4. Referenslista ...................................................................................... 28
5. Bilagor ............................................................................................... 29
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 3(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
1. Projektbeskrivning
1.1. Syfte och mål
1.1.1. Syfte
Syftet med projektet för mat- och måltidsinspiration är att medarbetare inom
vård- och omsorgskontorets verksamheter ska arbeta aktivt för att brukaren
ska få en positiv måltidsupplevelse med näringsriktig, ekologisk och
närproducerad mat.
Medarbetare inom vård och omsorg ska ha god kännedom om de styrande
dokument som finns antagna kring mat och måltider.
1.1.2. Mål
Här redovisas uppsatta mål och måluppfyllelse som formulerat i
projektplanen. En redogörelse för måluppfyllelsen efter projektets slut
beskrivs i punkt 2.1.
o Medarbetare ska känna till och följa de riktlinjer och rutiner som
finns för kostverksamheten.
Måluppfyllelse: Alla enheter ska ha ett kostombud som utbildas och i
sin tur förmedlar information och engagerar kollegor och brukare.
o Vård- och omsorgskontoret ska ha en plan för kompetensutveckling
till medarbetare med olika professioner inom kost, nutrition och
måltid.
Måluppfyllelse: En plan arbetas fram under 2016.
o Kostombuden ska ha en tydlig beskrivning av sitt ansvarsområde,
mandat och kompetens.
Måluppfyllelse: Upprätta en förvaltningsövergripande beskrivning
för kostombuden.
o Kostombuden ska erbjudas två utbildningstillfällen per år.
Måluppfyllelse: Kostombudsdagarna ska ingå i den
förvaltningsövergripande planen för kompetensutveckling.
o Förbättra måltidsupplevelsen genom att utveckla måltiden till glädje
för barn, ungdomar och vuxna.
Måluppfyllelse: En ny NKI-undersökning görs 2016. Upphandlade
leverantörer ska genomföra årliga NKI-mätningar. I de
brukarundersökningar som genomförs på enhetsnivå ska frågor om
mat- och måltidsupplevelsen ingå.
o Upprätta fungerande forum för brukarna för att de ska kunna vara
delaktiga och ha inflytande över sin måltidssituation.
Måluppfyllelse: Maten och måltidssituationen ska vara en stående
punkt på brukarråden på enheten.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 4(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
o Utveckla samarbetet och kommunikationen mellan kostenheten och
vård- och omsorgskontorets enheter.
Måluppfyllelse: Kostenheten har en stående punkt på
kostombudsdagarna. Kostombuden och chefer tillfrågas hur
kommunikationen ska se ut med tillagningsköken. Varje enhet tar
fram en rutin för hur dialogen ska se ut, exempelvis vid
arbetsplatsträffar och/eller deltar på brukarråd.
o Metodutveckla kostnadseffektivitet inom måltidsverksamheten.
Måluppfyllelse: Mäta andelen svinn inom verksamhetsområdet
särskilt boende och förbättra beställningsrutinerna till kostenheten.
Följa RAM-avtal vid inköp till enheten och göra inköp hos
huvudgrossist.
o Höja smakupplevelsen på maten genom att öka medvetenheten hos
medarbetarna om råvaror och höja kunskapen i att laga mat från
grunden.
Måluppfyllelse: Anordna aktiviteter och ta fram
informationsmaterial.
1.2. Bakgrund
Projektet för mat- och måltidsinspiration har sin utgångspunkt i Riktlinje för
Norrköpings kommuns kostverksamhet (KS-92/2011) som är ett
styrdokument framtaget för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten.
Målsättningen var att höja kvaliteten på maten, måltidsmiljön och
kompetensen hos medarbetarna i kommunen. Både kommunfullmäktige och
vård- och omsorgsnämnden har fastslagit mål som rör ekologisk och
närproducerad mat. En del i arbetet med att förverkliga målen var att
anställa en ”måltidsinspiratör” i ett femårigt projekt, som skulle arbeta med
maten och måltidssituationen i kommunen.
Projektet startade 2013 och har haft två olika projektledare. Under 2013-
2015 riktade sig projektet mot hela Norrköpings kommun med fokus på mat
och måltidsmiljö i förskola, skola, verksamhet för personer med
funktionsnedsättning och verksamhet för äldre. En måltidsinspiratör
anställdes av kostenheten som främst ägnade sig åt olika typer av
föreläsningar samt utbildade kostenhetens medarbetare. Under 2016-2017
har projektet enbart riktat sig till vård- och omsorgskontorets verksamheter
som innefattar särskilt boende, ordinärt boende och verksamhet för personer
med funktionsnedsättning. Projektledaren har varit placerad på PUFF som
är östra Östergötlands kommuners FoU-enhet. Vård- och omsorgskontoret
har även en verksamhetsspecifik riktlinje för mat och måltider (VON
2015/0061-3 739) som utgår från den övergripande riktlinjen.
1.2.1 Vikten av en positiv måltidsupplevelse
Det är inte bara maten på tallriken som har en inverkan på hur matgästen
upplever måltiden. Måltidsmiljön – det vill säga allt runt omkring, som
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 5(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
bemötande, stämning, ljud, ljus och lokalens utformning – har en avgörande
betydelse för hur måltiden som helhet upplevs. Det är viktigt att
medarbetarna har rätt kunskaper om maten och måltidsmiljöns betydelse för
att kunna erbjuda en god måltidsupplevelse (Socialstyrelsen, 2011a). En
måltidsmiljö som ger en upplevelse av nöjdhet ökar förutsättningarna för att
individer ska se fram emot måltiden. En förbättrad måltidsmiljö kan ge ett
ökat välbefinnande (Socialstyrelsen, 2011b). En studie från Malmö visade
att en förändrad måltidsmiljö ökade äldre personers energiintag med i
genomsnitt 25 procent (Elmståhl m.fl. 1987).
Livsmedelsverket har tagit fram en modell för offentliga måltider (figur 1).
Måltidsmodellen beskriver hur samtliga ”pusselbitar” samverkar för att en
god måltidsupplevelse ska vara möjlig. Ett helhetsperspektiv är avgörande
för hur måltiden upplevs. Måltidsrummet bör vara trivsamt och inbjudande.
För att kunna laga goda, välsmakande och hälsosamma måltider krävs bra
råvaror. Den enskildes hälsotillstånd, att få äta utifrån sina egna preferenser
och behov påverkar också hur maten smakar. Att lägga upp maten vackert
så att den ser lockande ut är viktigt för att väcka intresse och aptit. Att
måltiden är integrerad betyder att den tas tillvara på som en resurs i
verksamheten. Det innebär att måltiden ses som en viktig och betydelsefull
del av omsorgsarbetet, till exempel att det dokumenteras hur brukaren vill
ha det runt måltiden i genomförandeplanen eller i vårdplanen vid behov.
Måltiden kan öka delaktigheten genom att låta den enskilde få påverka och
ha inflytande av vad och hur maten ska serveras. Måltiden kan också ge tid
för social samvaro och återhämtning. Livsmedelslagstiftningen ska följas
och maten ska tillredas på ett korrekt sätt så att ingen blir sjuk. Maten ska
också innehålla den näring och energi som är behövs för att tillgodose
matgästens näringsbehov. Mat har en stor miljöpåverkan och menyn bör
därför planeras ur ett hållbarhetsperspektiv. Att minska matsvinnet är en
viktig aspekt (Livsmedelsverket, 2017).
Figur 1. Livsmedelsverkets måltidsmodell
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 6(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
1.2.2 Måltider i äldreomsorgen
Behoven av hjälp och stöd under måltiderna, innebär också att individerna
hamnar i en beroendeställning. Sjukdomar och läkemedelsbehandling kan
påverka förmågan att känna aptit, uppleva smak och uppfatta doft- och
synintryck av maten på tallriken. Både sjukdom och funktionsnedsättning
kan inverka på till exempel förmågan att tugga och svälja riskfritt eller
själva föra maten till munnen, men också förmågan att delta i en social
gemenskap under måltiden (Socialstyrelsen, 2014).
Maten och måltiderna bör anpassas efter den äldres individuella behov,
vanor och önskemål. Dessa behov kan vara fysiska (behov av energität mat
eller annan konsistens) eller psykiska och sociala (att slippa äta ensam eller i
påtvingat sällskap). Åldrandet innebär att behovet av energi och
näringsämnen förändras och att muskelmassan minskar. Det är viktigt att
måltiderna sprids över dygnet. Det kan hjälpa den med liten aptit att orka få
i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Rent volymmässigt behöver
äldre inte lika mycket mat, men behovet av näringsämnen är lika stort och
ibland större. Äldre behöver exempelvis mer vitamin D. Därför är det viktigt
att maten är av god kvalitet. Inom äldreomsorgen bör det serveras minst sex
måltider varje dag, uppdelat på tre huvudmål och tre mellanmål.
Mellanmålen bör stå för 30 – 40 procent av dagens intag av energi och
näringsämnen och risken för undernäring ökar om man hoppar över ett eller
flera mellanmål. Livsmedelsverket rekommenderar en spridd
måltidsordning för äldre, då det stimulerar aptiten, gör det lättare att täcka
dagsbehovet och förbättrar upptaget av näringsämnen. Äldre
rekommenderas att äta ca 1,2 g protein/kg kroppsvikt. Proteinet är viktigt
för att inte tappa muskelmassa. Om man äter dåligt vid huvudmåltiderna är
mellanmålen extra viktiga. Det är viktigt att medarbetare har rätt kunskaper
om maten och måltidsmiljöns betydelse för att kunna erbjuda brukare en
god måltidsupplevelse. Det är således viktigt att även frukost och
mellanmålen har en lämplig näringssammansättning samt att servera
kvällsmål eller förfrukost så att nattfastan inte överstiger elva timmar
(Livsmedelsverket, 2011, Socialstyrelsen 2011b).
Undernäring är det stort problem bland den äldre befolkningen och orsakar
ett stort fysiskt lidande. Definitionen av undernäring är när en person har
brist på energi, protein eller andra näringsämnen och bristen leder till
mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning,
funktion eller sjukdomsförlopp. Undernäring ökar risken för bland annat
svårläkta sår, infektioner och fallskador. Genom att vara vaksam på risken
för och tidigt upptäcka undernäring kan åtgärder sättas in innan
konsekvenserna blir stora. Enligt kvalitetsregistret Senior alert beräknas det
att ca 40 000 i äldreomsorgen är undernärda. Orsaken är multifaktoriell,
men det handlar bland annat om hög ålder, bakomliggande sjukdomar och
tugg- och sväljsvårigheter. Studier har visat att bland annat en god
måltidsmiljö och en god måltidsordning är viktig för att stimulera aptiten
(Socialstyrelsen 2011b & 2014, Österstam, 2017).
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 7(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
1.2.3 Hälsa hos personer med funktionsnedsättning
En mycket stor del av samhällets ohälsa finns bland människor med
funktionsnedsättning. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte betyda att
hälsan är försämrad, men det kan däremot utgöra en hälsorisk. När det gäller
den självupplevda hälsan är det mer än tio gånger så vanligt att den upplevs
som dålig bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga
befolkningen. Forskning visar att kraftig övervikt är vanligare bland män
och kvinnor med funktionsnedsättning. De är även mindre fysiskt aktiva och
äter mindre frukt och grönsaker jämfört med befolkningen i övrigt (Arnhof,
2008). Övervikt utgör en riskfaktor för bland annat högt blodtryck, diabetes
och hjärt- och kärlsjukdom. Hälsan kan förbättras genom förbättrade
levnadsvanor, till exempel bättre matvanor och en ökad fysisk aktivitet samt
att fler får en hälsosam vikt (Livsmedelsverket, 2012).
Alla vuxna människor har rätt att bestämma hur de vill leva sina liv. Att ha
en intellektuell och kognitiv funktionsnedsättning innebär dock att det kan
vara svårare att förstå konsekvenserna av olika livsstilsval och att hålla fast
vid hälsosamma vanor (Bergström, 2012). Det är därför viktigt med stöd i
vardagen och medarbetarna inom LSS-verksamhet har här en viktig, och
ibland svår roll. När det gäller det hälsofrämjande arbetet kan två etiska
principer komma i konflikt med varandra: autonomiprincipen och
omsorgsprincipen. Den första innebär en moralisk skyldighet att respektera
allas rätt att fritt bestämma över sig själva och sina tillgångar. Den andra
innebär en moralisk skyldighet att inte skada, att minska och förebygga
lidande och att främja välbefinnande. Här kan personalen ge stöd genom att
vara förebilder, inspirera och visa på bra alternativ i vardagen. Dock måste
stöd till hälsosamma vanor ges med största respekt för individens rätt till
självbestämmande, vilket kan göras genom ett professionellt förhållningssätt
till mat och måltider. Det innebär att de råd som medarbetare ger och den
mat som lagas ska utgå från de officiella kostråden eller individanpassas
efter råd från dietist. För att medarbetare ska ha möjlighet till ett
professionellt förhållningssätt kring maten behövs fortlöpande stöd från
personer med kostkompetens (Livsmedelsverket, 2012).
1.3. Nuläge
Från början var tanken att projektet skulle rikta sig till vård- och
omsorgskontoret under 2016 och till utbildningskontoret under 2017.
Projektledaren kom att arbeta för vård- och omsorgskontorets verksamheter
under två år, då verksamheten hade fortsatt behov av stöd kring mat och
måltidssituationen.
Att projektledaren är kostvetare har också påverkat vilka aktiviteter som
utförts inom projektets ram. Ingen förstudie hade gjorts innan projektstart,
utan projektledaren gjorde en kartläggning av måltidssituationen under
projektets första halvår. I den framkom det att verksamheternas kunskap om
kost, nutrition och kostbehandlingar var ojämn. Nya områden att fokusera
kompetensutvecklingsinsatser på ringades in. Mycket av projektets resurser
har lagts på att höja kunskapsnivån genom olika typer av utbildningar.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 8(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Projektledaren har också deltagit i upphandlingen av kyld mat till ordinärt
boende samt i beredningen och utformningen av projekt Måltidsvän1, som
normalt är uppdrag i linjeorganisationen.
Goda resultat under projektets gång och värdet av kostkompetens i
organisationen har lett till att vård- och omsorgsnämnden beslutat att
projektet ska implementeras i ordinarie verksamhet.
1.4. Projekthistorik
1.4.1 Förstudie
En kartläggning av maten och måltidsmiljön gjordes under våren 2016 för
att få en bild av hur måltidssituationen såg ut i vård- och omsorgskontorets
verksamheter i både inner- och ytterområdena i Norrköpings kommun.
Även två privata utförare deltog i kartläggningen. Projektledaren gjorde dels
semistrukturerade intervjuer med medarbete och dels måltidsobservationer
på totalt 19 enheter. Bland de intervjuade fanns olika yrkesgrupper och
professioner. De som intervjuades var bland annat undersköterskor,
stödassistenter, stödpedagoger, sjuksköterskor, arbetsterapeuter,
fysioterapeuter, brukare, brukarrepresentanter och enhetschefer.
Intervjufrågorna handlade om verksamheten och brukarna, under- och
övervikt, rutiner och måltidsmiljön. Brukarna tillfrågades om vad de tyckte
om maten och måltidsmiljön. Lunchen observerades utifrån en strukturerad
observationsmall baserad på FAMM-modellen2. Fem aspekter – rummet,
produkten, mötet, styrsystemet och atmosfären – påverkar hur
måltidssituationen upplevs.
Intervjuerna visade att många brukare var nöjda med maten och
måltidsmiljön, vilket överensstämmer med resultatet från
enkätundersökningen om mat och måltider som genomfördes 2015 och att
både medarbetare och chefer tycker att arbetet kring måltiden är viktig.
Medarbetarna upplevde att de begränsades av bland annat tid och ekonomi.
Graden av kompetens varierade också, men var generellt låg när det gäller
specialkost och sväljsvårigheter. Kännedomen om styrande dokument och
rutiner kring mat och måltider var bristfällig. Hemtjänstens medarbetare har
utmaningar kring hur man upptäcker, förebygger och behandlar
undernäring. Andra saker som uppmärksammades var att de kastades
mycket mat på särskilda boenden för äldre. Förstudien sammanställdes i en
delrapport ”Kartläggning av måltidssituationen i vård- och
omsorgskontorets verksamheter i Norrköpings kommun” (VON 2015/1109)
och har redovisats för ledningsgrupp och nämnd. I rapporten finns en
utförlig beskrivning av förstudiens genomförande.
1 Projekt Måltidsvän riktar sig till personer över 67 år i Norrköpings kommun och är en
hälsofrämjande insats som syftar till att minska ensamhet och social isolering samt att
förbättra nutritionsstatusen hos hemmaboende äldre. 2 FAMM står för Five Aspect Meal Model och de fem kriterierna används för att bedöma
måltidssituationen som en helhet
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 9(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
1.4.2. Kompetensutveckling
Med kartläggningen som grund genomfördes olika typer av
utbildningsinsatser under projektets gång för att höja kompetensen bland
medarbetare och chefer inom vård- och omsorgskontorets verksamheter,
vilket presenteras nedan.
1.4.2.1. Kostombud
En av satsningarna som gjorts på kompetensutveckling inom mat och
måltider är införandet av kostombudsdagar en gång per termin. Det är en
halvdagsutbildning och riktar sig till de medarbetare som har
kostombudsuppdraget på sin enhet. Varje verksamhetsområde, särskilt
boende för äldre, ordinärt boende och verksamhet för personer med
funktionsnedsättning, har en egen träff anpassat för målgruppen.
Varje kostombudsdag har haft olika teman. Under projekttiden har
kostombuden utbildats i bland annat dysfagi (ät- och sväljsvårigheter),
mellanmål för en förbättrad måltidsordning, identifiering, förebyggande och
behandling av undernäring samt kost vid diabetes. En genomgång av
kommunens riktlinjer och rutiner om mat och måltider har också gjorts.
Enligt varje verksamhetsområdes kostrutin ska alla enheter ha ett
kostombud. Projektledaren har tagit fram en förvaltningsövergripande
uppdragsbeskrivning för kostombuden där ansvar och vad som ingår i rollen
tydliggörs (se bilaga 1). För att förbättra samarbetet mellan kostenheten och
särskilt boende för äldre har kostenheten en stående punkt på
kostombudsdagarna. Det möjliggör till en förbättrad dialog och utväxling
av information mellan kök och verksamhet. Kundansvarig på matföretaget
som förser äldre inom ordinärt boende med kylda matlådor har deltagit på
ett par kostombudsmöten. Ett studiebesök i leverantörens centralkök har
också genomförts tillsammans med kostombud och politiker från vård- och
omsorgsnämnden. Inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning
lagas mat på boendet.
1.4.2.2. Kunskapsseminarium
Under projekttiden har två kunskapsseminarium om mat och måltider
anordnas för alla medarbetare, chefer och politiker inom vård- och
omsorgsnämndens verksamheter samt för PUFF:s samverkanskommuner
Finspång, Söderköping och Valdemarsvik. Under dessa heldagar har
deltagarna fått ta del av forskning inom kost, nutrition, måltidsmiljö, äldres
hälsa och välbefinnande samt hälsa bland personer med
funktionsnedsättning. Det har varit föreläsare från bland annat
Livsmedelsverket, Uppsala universitet och Karolinska institutet.
Deltagarna fick också lyssna på goda exempel på hur man rent praktiskt kan
arbeta med att förbättra mat- och måltidssituationen. Goda exempel har lyfts
fram från Norrköpings kommun, både från äldreboenden, LSS-boenden och
hemtjänst. Det har exempelvis handlat om hur måltidsmiljön anpassas för
individen så att den blir mer trivsam, om tekniska hjälpmedel för att
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 10(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
individanpassa matsedeln och hur man kan stötta hemmaboende äldre med
demenssjukdom i måltidssituationen. Under seminariet har även goda
exempel från regional och nationell nivå lyfts fram.
2017 utökades kunskapsseminariet med en utställardel, där företag visade
upp produkter och bjöd på smakprover. Deltagarna fick testa timbaler,
berikade krämer och småkakor samt proteinrika mellanmål. Smartoteket3
var på plats och visade upp hjälpmedel. Kostenheten bjöd på smoothies och
gav exempel på vad man kan göra med rester från lunchen, som en del i
arbetet med att minska matsvinnet.
1.4.2.3. Matlagningskurser
Enligt vård- och omsorgskontorets kostriktlinje ska verksamheterna servera
hållbara måltider som följer de nordiska näringsrekommendationerna. I
praktiken innebär det fler vegetariska rätter, en ökad andel grönsaker och
baljväxter samt mindre kött och charkprodukter. Nio stycken
matlagningskurser köptes in under våren och hösten 2017. Konsultens
uppdrag var att utbilda och inspirera medarbetare till att laga enkla men
hälsosamma måltider, antingen för eller tillsammans med brukare. Kursen
innehöll moment som praktisk näringslära, livsmedelskunskap,
grundläggande livsmedelshygien och praktiska moment där medarbetarna
fick laga mat.
Kursen kombinerades med föreläsning och diskussion i grupper. Deltagarna
fick bland annat lära sig om val av bra kolhydratkällor, magert protein och
fettkvalitet, att välja frukt och grönt som är i säsong och om baljväxter som
ett komplement i kosten både för hälsan och klimatets skull. Kursen
utgjordes också av en praktisk del där medarbetarna fick laga mat. Det var
bland annat vegeterariska rätter och magra maträtter med fisk och kyckling.
Deltagarna fick även smaka på alternativa, och för en del av deltagarna nya,
kolhydratkällor som bönpasta och matvete. Alla kursdeltagare fick med sig
en receptsamling hem. Enligt utvärdering var deltagarna mycket nöjda med
kursens upplägg. På en skala från 1 – 10 gav 73 procent betyget 8 eller
högre på frågan om innehållet i kursen stämde överens med
förväntningarna. 70 procent kände att kursens innehåll var användbart i den
verksamhet där de arbetar. Kommentarer om kursen var att den var
inspirerande och lärorik, att den gav nya kunskaper och idéer, praktiska
förslag på hur mängden grönsaker kan ökas i maten samt att det var en
trevlig och givande dag. Totalt har 109 medarbetare inom verksamhet för
personer med funktionsnedsättningen utbildats.
1.4.2.4. Workshop för vård- och omsorgskontorets kafeterior
Norrköpings kommun har satt upp mål för ekologiskt, närproducerat och
etiskt märkta produkter. År 2020 ska 50 procent av den mat som serveras i
Norrköping vara ekologisk och närproducerad och 100 procent av kaffe,
3 Smartoteket är en inspiration- och visningsmiljö för vardagsteknik, hjälpmedel och
bostadsanpassning
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 11(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
kakao och bananer vara etiskt märkt4. Statistik från DKAB hantera livs visar
att det är stor skillnad i sortimentet mellan kafeteriorna. En workshop
anordnades för medarbetarna i vård- och omsorgskontorets kafeterior samt
Rådhusets café tillsammans med kommunstyrelsens kontor hösten 2017.
Upplägget under dagen var dels en genomgång av kostriktlinjen, förslag på
hur caféerna kan arbeta med att öka andel ekologiskt och närproducerat
samt hur sortimentet kan bli mer hållbart, klimatsmart och säsongsanpassat.
Rådhusets café som har 60 procent ekologiska råvaror i sitt sortiment
berättade om hur de arbetat med att höja andelen ekologiskt.
Ett kafferi och bageri i Linköping, som lagar sin mat från grunden, anpassar
menyn efter säsong och samarbetar med lokala producenter, anlitades som
inspiratörer och för att hålla i workshopdelen. Deras bagare visade hur man
på ett enkelt och snabbt sätt kan baka surdegsbröd. Deltagarna fick sedan
testa att skapa smörgåsar utan traditionella pålägg som ost och skinka.
Istället användes en variation av bland annat picklade, strimlade eller
rostade grönsaker, nötter och baljväxter. Deltagarna fick också i uppgift att
fundera över nya användningsområden för grönsaker efter säsong och hur
de skulle kunna förändra kafeterians meny. Det bjöds också på ekologiska
och/eller fairtrademärkta produkter för att inspirera till ett mer hållbart
sortiment.
1.4.2.5. Föreläsningar
Projektledaren har föreläst om kost, nutrition, måltidsmiljö och hälsosamma
matvanor på arbetsplatsträffar och planeringsdagar på förfrågan från
enhetschef eller medarbetare. Detta har skett inom alla vård- och
omsorgskontorets verksamhetsområden.
1.4.3. Pilotprojekt
Under projektets gång har en rad pilotprojekt på enhet pågått. Det är både
pilotprojekt som projektledaren själv har initierat och pilotprojekt som
enheten själv startat upp med stöd av projektledaren.
1.4.3.1. Matkasse på gruppbostad
Ett gruppboende genomförde under hösten 2016 ett pilotprojekt att testa en
matkasse. Konceptet med matkasse bygger på att matkasseföretaget planerar
veckans meny, näringsberäknar maten, packar kassar med livsmedel och
levererar hem till dörren. Menyerna planeras för att minimera mängden
matsvinn, varieras efter säsong, innehåller till viss del ekologiska råvaror
och svenskt kött och fågel.
Syftet var att undersöka om en matkasse:
4 Se vidare för fler mål för etiskt märkta produkter i Norrköpings kommun
http://www.norrkoping.se/organisation/hallbar-utveckling/fairtrade-city/etiska-mal-for-
norrkopings-kommun.html
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 12(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
är ett pedagogiskt verktyg för att öka delaktigheten i matlagningen
höjer kvaliteten på maten
kan inspirera till att pröva nya recept och råvaror
bidrar till mer matlagning från grunden
förenklar matlagningsprocessen
Gruppboendet beställde en matkasse med en lättlagad meny. Testtiden för
matkassarna var totalt fyra veckor, uppdelat på två perioder. En enkät
delades ut till både brukare och personal på boendet. Brukarenkäten syftade
till att undersöka vad de tyckte om maten, delaktighet i matlagning samt
åsikter och värderingar kring mat. Enkäten till medarbetarna handlade om
hur matkassen fungerat på boendet utifrån deras perspektiv.
Tabell 1. Brukarnas svar om maten och matlagning
Tabell 2. Brukarnas svar om åsikter och värderingar om mat
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 13(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Tabell 3. Medarbetarnas utvärdering av matkassen
Tabell 4. Medarbetarnas utvärdering av matkassen
Brukarna var mycket nöjda med maten som serverades och tyckte att den
var välsmakande, såg god ut och att råvarorna var bra. De brukare som var
med och lagade maten tycker att det var lätt att följa recepten. I intervjuer
berättade medarbetarna att brukarna tyckte att det var väldigt roligt att få
testa en matkasse, då de hört om konceptet och sett reklam på tv. Matkassen
fick inte fler att vara delaktiga i matlagningen, men det ledde till fler samtal
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 14(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
om mat på boendet. Flera brukare ansåg att det var viktigt att maten är
hälsosam, ekologisk och få vara med och bestämma vad som ska lagas.
Ungefär hälften tyckte att det var viktigt att vara med och laga maten.
Medarbetarna tyckte att maten var hälsosam och lättlagad. De blev
inspirerade av att testa nya recept och göra annan mat än de vanligtvis
brukade göra. De ansåg inte att matsvinnet minskade och inte heller att
matkassen fick kvaliteten på maten att höjas i och med att den redan var
hög. Medarbetarna lagar mat från grunden, anpassar råvaror efter säsong,
serverar mycket grönsaker, har vegetariska inslag och serverar fisk två
gånger i veckan. Effekterna hade kanske varit större på en enhet där mycket
hel-och halvfabrikat används och där medarbetarna inte är lika
matintresserade som på enheten i fråga. De tyckte inte heller att en matkasse
var speciellt prisvärd, då de fick matkostnaderna att öka jämfört med
normalt. Gruppboendet kunde endast välja den lättlagade kassen, då det var
den enda matkassen som var anpassad för sex personer. Den var också
dyrare än andra matkassar och hade minst avancerade rätter. Det var stora
problem att göra den första beställningen eftersom beställningssystemet är
utformat för privatpersonen. Ytterligare problem var att leveranser skedde
när den inte skulle ske. En negativ aspekt ur ett delaktighetsperspektiv var
att det blev en minskat inflytande över vad som skulle ätas till middag då en
färdig meny levereras. Vanligtvis planeras matsedeln gemensamt på
husmöten varje vecka. Sammanfattningsvis tyckte brukare och medarbetare
på boendet att det var roligt att testa matkasse och att det skulle kunna
användas som inspiration då och då.
1.4.3.2. Måltidsprojekt på gruppbostad
Medarbetarna på en gruppbostad tog initiativ till ett måltidsprojekt efter att
ha observerat att brukarna hade behov av vägledning kring bra mat. Enligt
uppdragsbeskrivningen för boendet är målgruppen ”unga vuxna med lindrig
utvecklingsstörning i kombination med social problematik, riskbruk eller
annat riskbeteende som behöver mogna och utveckla sina färdigheter
ytterligare.” På gruppboendet bor fyra ungdomar.
Pilotprojektet pågick mellan juli – december 2017. Syftet var att uppmuntra
till goda matvanor och ett ökat intag av frukt och grönsaker. En viktig del av
projektet var gemensamma måltider. Projektet för mat- och
måltidsinspiration bekostade de gemensamma måltiderna. Måltiden fick
som högst kosta 30 kr per portion och skulle om möjligt bestå av ekologiska
och närproducerade råvaror samt gärna vara vegetarisk. Medarbetarna har
arbetat enligt FAMM-modellen för att förbättra måltidssituationen.
En vardagkväll i veckan stod personalen för val av maträtt, tillagning och
dukning. Det var viktigt att servera måltiderna på samma tid varje vecka då
många av brukarna aldrig varit med om att äta på regelbundna tider eller att
det står hemlagad mat på bordet. Tidigare har det varit så att brukare åt fort
för att de var rädda för att maten inte skulle räcka. Medarbetarna ville skapa
en familjeliknande måltidssituation med mat lagad från grunden. Målet var
att servera mat på fasta tider och skapa trygghet i måltidssituationen.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 15(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Brukarna bjöds till bords och medarbetarna stod för värdskapet. Den sociala
samvaron som uppkommer i samband med en måltid var en betydande del
av projektet. Olika teman diskuterades vid matbordet och varierade
beroende på vecka. Medarbetarna förberedde teman som exempelvis kost,
mat sömn, fritid och sociala relationer, men ordet var fritt så ibland tog en
brukare upp något ämne som kändes viktigt för stunden. De gemensamma
måltiderna kom att öppna upp för djupa samtal. Måltiden är ofta mer än bara
mat och kan fungera som en brygga för att fördjupa sociala relationer.
Medarbetarna upplevde att brukarnas matvanor förbättrats till det bättre i
viss utsträckning, att det har funnits en nyfikenhet på de nya maträtterna och
förändringarna i de flesta fall mottagits positivt. Det har serverats nya
maträtter och ”gamla maträtter” på nya sätt, exempelvis majsplättar och
vegetariska burgare. Intaget av sallad och grönsaker har ökat. Nu tar alla lite
vid varje måltid och tidigare ville ingen ha. Brukarna har också fått var sin
receptpärm. I den förvaras recept och inköpslista på maträtter som
uppskattades under den gemensamma måltiden. Medarbetarna förde
anteckningar kring måltiden. De har använts som underlag för diskussion i
personalgruppen. En förändring som skett är att de som arbetar på boendet
pratar mer om mat och organisering av måltiderna.
En annan del av pilotprojektet var att arbeta med att förbättra måltidsmiljön
och göra matsalen mer trivsam och inbjudande. Inköp av nytt porslin med
bård i olika färger gjordes för att ungdomarna skulle veta vilket porslin som
var ”deras” och diska upp efter sig efter måltid. Nya dukar och
bordstabletter köptes in för att fräscha upp rummet. Inköp av karotter,
tillbringare, skålar och serveringsfat gjordes för att kunna duka upp till en
gemensam middag.
Bild 1. Matsalen innan förändring av måltidsmiljön
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 16(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Bild 2. Matsalen efter förändring av måltidsmiljön
Under projektets gång har medarbetarna stött på utmaningar. När det gällde
maten och måltiden upplevde medarbetarna att det var svårt att förändra
brukarnas matvanor till det bättre, även om de fick goda resultat gällande
intaget av grönsaker. Matvanor påverkas bland annat av värderingar,
attityder och olika typer av ideal. Mat och matval är också kopplat till
identitet och inget som förändras i en handvändning (Anderson, 2014). Att
brukarna började äta sallad till varje måltid anser projektledaren är ett bra
resultat. En annan utmaning var att leveransen av porslin dröjde flera
månader. Hela servisen levererades inte samtidigt utan styckvis. Brukarna
hade informerats om att de skulle få eget porslin och hantera sin egen disk
vid projektstart. När det inte blev så rådde viss förvirring kring om de gått in
i projektet eller inte.
Norrköpings kommun har avtal med en livsmedelsbutik och där ska maten
handlas. Butiken har inte så mycket närproducerade och ekologiska råvaror
och inköpen blev begränsade av butikens sortiment. Det var också svårt
emellanåt att få ekonomin för måltiden att gå ihop. Exempelvis inköp av
kryddor till en speciell maträtt drog upp snittpriset.
1.4.3.3. Mellanmål för äldre
Under hösten 2016 pågick ett pilotprojekt på två äldreboenden med
målsättningen att ta fram en god, varierad och näringsrik mellanmålsmeny.
Bakgrunden till projektet var att det i förstudien framkom att det saknades
struktur kring mellanmålsserveringen och att det vanligaste mellanmålet var
kaffebröd, smörgås eller småkakor. Många äldre är förtjusta i något sött till
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 17(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
eftermiddagskaffet, men en småkaka ger sällan den energin eller det protein
som många behöver. Enligt Livsmedelsverket (2011) ska mellanmålen stå
för 30-40 % av dagintaget och då behöver måltiderna som serveras mellan
huvudmåltiderna vara energi- och proteinrika för att tillgodose
näringsbehovet. Äldre har stor risk att drabbas av sarkopeni5 och från
medelåldern upp till sent åldrande har cirka hälften av muskelmassa minskat
jämfört med individer som är 25-30 år. Ett ökat proteinintag, framförallt av
essentiella aminosyror, kan motverka muskelförlusten (Cederholm, 2008).
Projektledaren tog en kontakt med två företag som profilerat sig genom att
ta fram mellanmål för äldre. Som inspiration inför uppstart av projektet fick
varje avdelning ett recepthäfte med Snackisar som är mellanmålsrecept
framtagna för vård och omsorg, Enheterna fick också hem energi- och
proteinberikad drickyoghurt och filbunke, energiberikade fruktsoppor samt
lax-, tonfisk- och böcklingpastej. Mellanmål skulle serveras förmiddag,
eftermiddag och kväll. Kostombud och enhetschef hade tillsammans ansvar
för olika delar pilotprojektet. Från början var tanken att även
sjuksköterskorna på enheten skulle vara involverade i projektet och mäta
parametrar som nattfasta, vikt, lugnande mediciner och trög mage, före och
efter genomförandet. Det blev inte av på grund av tidsbrist hos
sjuksköterskorna.
En meny för mellanmålen skrevs, ofta serverades smoothie på förmiddagen
och snittar, ostkaka eller pudding på eftermiddag och kväll. Brukarna på
varje avdelning involverades och gav synpunkter på mellanmålen för att
anpassa menyn till avdelningen i fråga. Under projekttiden var synpunkterna
från kostombuden att strukturen på mellanmålen blivit bättre och att alla
medarbetare tog ett större ansvar. Mellanmålen var uppskattade och
omtyckta. De berikade produkterna användes också om någon brukare ätit
dåligt under lunch eller middag för att tillföra mer energi. På
kostombudsdagen samma höst berättade ett av kostombuden om projektet
för att inspirera de andra äldreboendena till att förändra sina mellanmål.
Kostombuden fick provsmaka mellanmål och olika typer av berikade
produkter. Alla kostombud fick också med sig recepthäftet med ”Snackisar”
hem till sin avdelning.
En mindre muntlig utvärdering gjordes efter projektets slut. På det ena
äldreboendet övergavs den skriftliga menyn för att de beställda produkterna
inte levererades och således var man tvungen att göra andra mellanmål. På
de andra äldreboendet ville kostombuden inte vara styrda av en matsedel
utan improvisera. De oroade sig också över ekonomin vid projektets slut
och sa att de inte skulle kunna köpa in produkterna för att det skulle bli för
dyrt. Enhetschefen på det ena äldreboendet var dock tydlig med att
mellanmål skulle prioriteras.
5 Sarkopeni betecknar den muskelförlust som särskilt drabbar äldre och är riskfaktorer för
sjuklighet och funktionsnedsättning.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 18(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Bild 3. Förberedelser av eftermiddagsmellanmål på ett av äldreboendena
1.4.3.4. Mealtime Quality Index
Under våren 2017 genomfördes en enkätundersökning kallad Mealtime
Quality index (MQi) på fyra äldreboenden som mäter processkvaliteten
under måltidssituationen. Enkäten består av två delar, en del med frågor som
vänder sig till brukaren och en del som riktar sig till medarbetare. En
sammanvägning av svarsresultateten ger sedan boendet ett resultatindex.
Enkätundersökningen genomfördes av projektledaren och en assistent på
PUFF. Alla medverkande tilldelas en anonym kod och svaren matas in på en
iPad.
I undersökningen bedömdes följande sju områden:
Ansvar och planering
Ergonomi och sittande
Munhälsa och sväljande
Nutrition
Självständighet
Sociala aspekter
Tilltala alla sinnen
Alla fyra äldreboenden fick goda resultat med och index mellan 76-88 av
100 poäng. Analysen visade att brukarna på berörda äldreboenden i
Norrköping i högre grad är självständiga och delaktiga i måltidssituationen
jämfört med andra kommuner i Sverige som också genomfört
undersökningen. Andra områden som värderades högt var munhälsa och
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 19(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
sväljande samt sociala aspekter. Gällande ergonomi och sittande, så ansåg
brukarna att de satt bättre jämfört med hur personalgruppen bedömde
situationen. Nutrition var ett av de områden som rankades lägre och även ett
område som rankades lägre av personalen jämfört med brukarsvaren.
1.4.3.5. Hälsokörkortet
Hälsokörkortet är ett arbetsmaterial med studiecirklar som riktar sig till
personer med utvecklingsstörning. Hälsokörkortet har utvecklats av
Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i samarbete med Riksförbundet för
utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) och med finansiering
av Allmänna Arvsfonden. Studiecirkeln syftar till att förbättra deltagarnas
hälsomedvetande och hälsobeteende inom fem områden: kost, motion,
kultur/estetik, mental hälsa och vila/avspänning.
En stödpedagog, anställd inom vård- och omsorgskontoret, utbildades till
studiecirkelledare av Studieförbundet Vuxenskolan. Under hösten 2017 har
tre cirkelgrupper hållits, två på daglig verksamhet och en på ett
gruppboende. Studiecirkeln består av 5-8 deltagare som träffas tio gånger i
1,5 timme kring olika teman. Det kan vara exempelvis mental avslappning,
massage eller att måla. Under varje tematräff föreslås ett gott och nyttigt
kostalternativ. Avsikten är att deltagaren ska få möjlighet att upptäcka nya
favoriter och i sitt eget tempo etablera nya vanor. Pausgympa eller annan
rörelse har också ingått under cirkeltillfället, samt hemuppgifter i form av
regelbundna promenader. Önskemål från deltagarna har varit att lära sig om
hälsosam kost, en lagom portionsstorlek, bra frukost och rörelse för att må
bra. Deltagarna har tyckt att studiecirklarna har varit mycket givande och
tillfällena har blivit något att se fram emot. De har testat nya typer av
livsmedel och i många fall blivit positivt överraskade.
För att de nyförvärvade kunskaperna ska kunna omsättas i praktiken
behöver deltagarna stöd från personal på sina respektive boenden. En
reflektion från cirkelledaren är att det vore bra om personal från boendet
också deltar i cirklarna för att få höra samma information. På så vis blir det
lättare att sedan kunna stötta brukarna i att göra mer hälsosamma val i
vardagen.
1.4.3.6. Mätning av matsvinn
I intervjuerna som genomfördes under det första kvartalet 2016 framkom
det att mycket mat kastas på kommunens äldreboenden. För att undersöka
hur mycket som faktiskt slängdes gjordes en mätning av matsvinnet på åtta
enheter under vecka 43-44 samma år. Urvalet gjordes genom att en
intresseförfrågan om att mäta matsvinn skickades ut till enhetschefer inom
särskilt boende. Hushållsvågar köptes in till de 30 avdelningar som
medverkade i mätningen. De fick också instruktioner om att fylla i ett
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 20(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
dokument där de antecknade vilken typ av kost (A-kost eller E-kost)6 som
beställdes, hur många som lämnade mat på tallriken och antal gram mat som
kastades. Resultatet visade att enheterna tillsammans hade slängt drygt ett
ton mat under två veckors tid. Återkoppling till enhetscheferna och
diskussioner kring resultatet skedde på kostombudsdagen för särskilt
boende. Matsvinnet kan bland annat bero på fel vid beställning, att fel typ av
kost beställs, att tillverkningsköket skickar för mycket mat samt att man inte
tar tillvara på sådant som blir över. Exempelvis kan köttbullar sparas och
användas till köttbullesmörgås och överbliven potatis kan bli ett mellanmål
på en bit bröd med en sillbit.
En ny mätning av matsvinnet genomfördes under vecka 43-44 2017. De åtta
enheterna som mätte sitt matsvinn under 2016 tillfrågades att mäta igen. Av
dessa enheter valde fem stycken att delta. Resultatet visade att matsvinnet
har minskat med 14 procent totalt (se tabell 5). Jämförelsen avser fem
äldreboenden. Det är en minskning från ca 630 kg till ca 540 kg. En del
enheter hade ökat sitt matsvinn något medan andra enheter hade minskat sitt
matsvinn markant. En minskning med 46 procent respektive 28 procent
förekom på två enheter. Det förelåg också stora skillnader mellan
avdelningarna. På samma enhet kunde exempelvis våning 2 ha dubbelt så
mycket svinn jämfört med våning 1. Matsvinnet bestod företrädesvis av
potatis, grönsaker och sås.
Tabell 5. Minskning av matsvinnet i kilo på fem äldreboenden i Norrköping
1.4.4 Insatser kring förbättring av måltidsmiljön
6 A-kost står för allmän kost för sjuka och är grundkosten inom äldreomsorgen. E-kost
betyder energi- och proteinrik kost och är volymmässigt mindre än en A-kost, men lika
energirik.
500
520
540
560
580
600
620
640
2016 2017
Matsvinn
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 21(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Måltidsmiljön har stor betydelse för hur matgästen upplever måltiden. För
att förbättra den fysiska måltidsmiljön har projektet investerat i porslin och
hjälpmedel till alla demensavdelningar samt till verksamheter med behov av
specialanpassat porslin, vilket 30 enheter tagit del av. Färgat porslin eller
porslin med bård kan hjälpa den enskilde att klara sitt ätande mer
självständigt då det ramar in maten eller skapar kontraster mellan mat och
tallrik. Personer med ätsvårigheter kan uppleva stigmatisering vid måltiden
och skämmas över att de spiller till följd av att de inte ser. Specialanpassat
porslin kan underlätta ätandet och hjälpa brukaren att hitta och/eller få upp
maten från tallriken.
Alla enheter har erbjudits möjlighet att arbeta med måltidsmiljön genom att
få tillgång till föremål som gör dukningen trevlig och gör måltidsmiljön mer
inbjudande. Exempelvis kan lättare tillbringare, mindre serveringsfat och
karotter med handtag gör det enklare för brukaren att ta själv och skicka
faten vidare till bordsgrannen. På så vis kan en ökad självständighet och
delaktighet främjas vid måltiden. Ovanstående insatser kan ge minskat
matsvinn.
Alla särskilda boenden både inom äldreomsorg och verksamhet för personer
med funktionsnedsättning, träffpunkter och dagverksamheter har erbjudits
möjlighet att arbeta med måltidsmiljön genom att få tillgång till föremål
som gör dukningen trevlig och gör måltidsmiljön mer inbjudande. Totalt har
44 enheter tagit del av insatsen. En skriftlig motivering med visionen om
hur enheten ska förbättra måltidsmiljön har lämnats in till projektledaren.
Enheterna uppgav exempelvis att dukar, ljusstakar och underlägg kommer
att användas till att öka trivseln kring måltiden och att få till fint dukade
bord, vilket gör det inbjudande att sätta sig till bords och äta.
Måltidssituationen för de som äter i den egna lägenheten förbättras genom
nya färgglada brickor som dukas fint. Lättare tillbringare, mindre
serveringsfat och karotter med handtag gör det enklare för brukaren att ta
själv och skicka faten vidare till bordsgrannen. På så vis kan en ökad
självständighet och delaktighet främjas vid måltiden. Ett äldreboende
använde de nya kak- och tårtfaten och kandelabern vid en uppskattad
kakbuffé som alla på enheten blev inbjudna till. Det är det lilla extra som
hjälper till att sätta guldkant på vardagen.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 22(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Bild 4. Gruppboende som dukat fint inför midsommarfest
Bild 5. Kakbuffé med sju sorts kakor och bullar på ett äldreboende
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 23(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
2. Utvärdering
2.1. Måluppfyllelse
Medarbetare ska känna till och följa de riktlinjer och rutiner
som finns för kostverksamheten. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. På kostombudsdagarna har
projektledaren haft en genomgång av de styrande dokumenten
Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet, vård- och
omsorgskontorets verksamhetsspecifika kostriktlinje samt varje
verksamhetsområdes rutin. Kostombudens uppdrag är sedan att i sin
tur förmedlar information till kollegor. Projektledaren har under
projektets gång även föreläst på ett antal enhet och haft en kort
genomgång av kostriktlinjen.
Vård- och omsorgskontoret ska ha en plan för
kompetensutveckling till medarbetare med olika professioner
inom kost, nutrition och måltid. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. En aktivitetsplan har tagit fram
och ingår i den övergripande planen för kompetensutveckling (se
bilaga 2).
Kostombuden ska ha en tydlig beskrivning av sitt
ansvarsområde, mandat och kompetens. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. En förvaltningsövergripande
uppdragsbeskrivning för kostombuden är upprättad.
Uppdragsbeskrivningen skrevs även in i kostriktlinjen vid revidering
(se bilaga 1).
Kostombuden ska erbjudas två utbildningstillfällen per år. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Kostombudsdagarna ingår i den
förvaltningsövergripande planen för kompetensutveckling och träffar
sker två gånger per år.
Förbättra måltidsupplevelsen genom att utveckla måltiden till
glädje för barn, ungdomar och vuxna. Måluppfyllelse: Målet att göra en ny NKI (nöjdkundindex)-
undersökning är ej uppfyllt. Under 2017 togs beslutet att vård- och
omsorgskontorets inte skulle utforma en egen enkät.
Upprätta fungerande forum för brukarna för att de ska kunna
vara delaktiga och ha inflytande över sin måltidssituation.
Måluppfyllelse: Målet är ej uppfyllt. Frågan om och vikten av
brukarråd har lyfts på kostombudsdagar, men i slutänden är det en
chef- och enhetsfråga och projektledaren kan inte styra över hur
arbetet organiseras på enhet.
Utveckla samarbetet och kommunikationen mellan kostenheten
och vård- och omsorgskontorets enheter.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 24(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Kostenheten har en stående
punkt på kostombudsdagen för särskilt boende för äldre.
Kostombuden har uppmanats till att öka dialogen med
tillagningsköken samt att göra studiebesök. Även på denna punkt
kan projektledaren inte styra över hur arbetet organiseras på enhet.
Metodutveckla kostnadseffektivitet inom måltidsverksamheten. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Matsvinnet på särskilt
boende har minskat med 17 procent jämfört med 2016. Kostenheten
har utbildat kostombuden i kostdatasystemet Aivo där
matbeställningen görs och pratat om beställningsrutinerna på
kostombudsträffarna. Brister gällande beställningar finns fortfarande
på ett antal enheter och arbetet kring att förbättra
beställningsrutinerna kommer att fortsätta under 2018.
Projektledaren har ingen insyn eller påverkan i hur vida enheterna
följer RAM-avtal eller gör inköp hos huvudgrossist.
o Höja smakupplevelsen på maten genom att öka medvetenheten
hos medarbetarna om råvaror och höja kunskapen i att laga mat
från grunden.
Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Inom verksamhet för personer
med funktionsnedsättning har nio matlagningskurser anordnats.
Inom särskilt boende och hemtjänsten, där maten levereras från
storkök, har fokus varit att informera om vikten av att erbjuda goda
och näringsriktiga mellanmål, energität mat vid dålig aptit och att det
finns mat med olika konsistenser.
2.2. Kostnader
Projektet har genomförts inom ramarna för utsatt budget.
2.3. Lärdomar
2.3.1. Effekter av projektet
Responsen från verksamheten är att projektet gett mat- och måltidsfrågorna
ett ökat fokus. Medarbetare har fått kompetensutveckling inom kost,
nutrition och vikten av en god måltidsmiljö. Enheterna har också haft
möjlighet att förbättra maten och måltidsmiljön för brukarna genom
exempelvis nytt porslin och delta i olika förbättringsarbeten/pilotprojekt.
Responsen från kunskapsseminariet var mycket positiv och
uppmärksammades lokalt i radio, tv och tidningar. Kostombuden är positiva
till att det nu finns ett forum där de kan samverka och får fortbildning. Att
projektet nu implementeras i ordinarie verksamhet indikerar också att vård-
och omsorgsnämnden varit nöjda med utfallet. Eftersom ingen ny NKI-
mätning genomfördes under projekttiden finns det ingen dock statistik att
genomföra med mellan åren, vilket var tanken vid projektets början.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 25(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
2.3.2. Möjligheter till vidare utveckling
Det finns möjligheter att ytterligare stärka kostombuden i sina uppdrag. En
del kostombud har uttryckt att de inte alltid får tiden att förmedla sina
kunskapar vid utbildningsdagar vidare till kollegor. Det har också
framkommit att de uppstår diskussioner för att man är oense med
sjuksköterskan eller andra medarbetare om vad som gäller vid exempelvis
ordinering av specialkost, hur maten ska serveras eller vid planering av
matsedeln. Här behöver enhetschefen stötta kostombudet i sitt uppdrag.
Projektledaren ha blivit ombedd att föreläsa för hela enheten på
arbetsplatsträffar och planeringsdagar just för att alla medarbetare ska få
samma information. Projektledaren tycker att det har varit svårt att nå ut till
hälso- och sjukvårdsmedarbetare under projektets gång. De har tagit del av
utbildningsinsatserna i låg utsträckning. Riktade utbildningar för hälso- och
sjukvårdsmedarbetare ser projektledaren som ett viktigt framtida uppdrag.
Att arbeta med förändring kan många gånger vara svårt och det brukar
finnas motsättningar inom personalgruppen. Projektledaren ser behov av att
arbeta mer mot hela arbetsgruppen för att försöka få en större samsyn, vilket
kostombuden också uttryckt. Arbetet med mat och måltider behöver också
kopplas ihop med de arbeten som pågår kring värdegrund och delaktighet.
Strukturen för projektet har delvis varit så att de som vill arbeta med mat
och måltider kontaktat projektledaren eller blivit utvalda av verksamhets-
eller områdeschef. Fördelen med det tillvägagångssättet är att man når ut till
de som är motiverade och vill arbeta med förbättringar. Nackdelen är att de
som kanske behöver arbeta med måltidssituationen allra mest inte gör det.
Projektledaren anser att det är oerhört viktigt att arbeta verksamhetsnära och
behovsstyrt. Utbildningsinsatser och stöd ska ges utifrån verksamhetens
behov. När projektledaren under en tid hade en fysisk placering nära
enhetschefer kom mycket input in om verksamhetens behov. En viktig
utmaning är att finna bra samverkansformer framöver när den fysiska
placeringen nära verksamheten inte finns.
Ett förbättringsområde som identifierats är kommunikation mellan
kostenheten och vård- och omsorgskontoret. På kostombudsdagen för
särskilt boende för äldre har enhetschef från kostenheten deltagit och flera
gånger pratat hur komponenter till maten kommer tillbaka helt orörda.
Andra problem är att en enhet kan glömma att beställa mat eller tillbehör,
vilket resulterar i att brukaren inte får den mat som den bör ha. Detta har
lyfts på varje kostombudsdag utan att någon märkbar förändring har skett.
Det indikerar att informationen antingen fastnar eller att information i sig
saknar effekt.
2.3.4. Ekonomiska förutsättningar
Något som diskuterats frekvent på kostombudsdagarna är budgeten för
matkostnaderna på äldreboendena. Enligt avtal levererar kostenheten 50
procent av dagsintaget, resterande 50 procent ska enheten stå för. En del
enheter har en tydlig struktur för hur mellanmålen och inköp av livsmedel
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 26(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
för mellanmål ska se ut, medan andra inte har det. En del kostombud
uttrycker att de har ont om pengar till livsmedel och inte kan köpa in
berikade produkter till de med dålig aptit. De säger också att chefen tycker
att brukare ska dricka näringsdrycker istället för mellanmål, eftersom att de
belastar brukarens privatekonomi istället för enhetens matbudget.
Projektledaren vet inte vad som sagt eller inte sagts på en enhet men tycker
att det är bekymmersamt att vissa kostombud har den uppfattningen. Det är
inte heller produktivt att vid varje kostombudsdag fastna i diskussioner om
att förändringsarbetet hindras av ekonomin. Mat och måltider är ett ämne
som många gånger berör och upprör. Det blir lätt heta diskussioner och alla
har sin subjektiva bild av måltidssituationen. Projektledaren föreslår att en
översyn av måltiderna och ekonomin görs på en övergripande nivå. Det är
också aktuellt i och med Livsmedelsverkets kommande revision av Måltider
i äldreomsorgen.
En av styrkorna har varit att projektet haft en egen budget. Ekonomiska
bidrag har kunnat ges till enheter för att de skulle kunnat testa olika
pilotprojekt och metoder. Det har också inneburit möjlighet till ersättning
för aktiviteter där personer från flera olika enheter varit involverade.
Projektledaren upplever att det lätt blir diskussioner kring vem som ersätter
vad annars. Det vore därför fördelaktigt även fortsättningsvis om det fanns
en särskilt pott för måltidsaktiviteter som täcker kostnaden för utbildning
och aktiviteter.
2.4. Framtid
Måltidsinspiratörens primära uppdraget bör vara ett ge verksamhetsnära
stöd i frågor som berör mat och måltider utifrån forskningen. Uppdraget kan
också knytas an till andra projekt och funktioner. I förlängningen vore det
fördelaktig om fler personer arbetade med måltidsfrågorna. Inte bara
övergripande utan också på individnivå som en dietist gör eller som har
gjorts i studiecirklarna för brukarna. Projektledaren upplever att många
behöver stöd i individärenden och inte bara generellt.
Förslag på vad som bör ingå i måltidsinspiratörens fortsatta uppdrag:
Ge stöd åt verksamheten i frågor som rör mat och måltider utifrån
evidensbaserad kunskap
Ansvarig för kompetensutveckling inom kost och nutrition genom
att anordna exempelvis kostombudsdagar, kunskapsseminarium eller
andra utbildningar vid behov
Samverkan med kostenheten
Leda, delta eller utreda projekt kopplat till kost, nutrition och
folkhälsa
Omvärldsbevaka och föra in kunskap i kommunen
Stöd i att ta fram dokument t.ex. livsmedelshygien, kostriktlinjer,
etc.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 27(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
3. Ändringshantering
Version Anm Ansvar/Utförd av
PA1 xxx
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 28(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
4. Referenslista
Anderson E. N. 2014. Everyone eats: Understanding Food and Culture.
Second edition. NYU Press.
Arnhof, Y. 2008. Onödig ohälsa – Hälsoläget för personer med
funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Bergström, H. 2012. Äta, röra sig och må bra – handledning för personal i
gruppbostad och daglig verksamhet. Centrum för epidemiologi och
samhällsmedicin. Stockholms läns landsting.
Cederholm, T. Lågt proteininnehåll ger minskad muskelmassa hos äldre.
Nordisk nutrition. Nr 3, 2008. http://nordisknutrition.se/wp-
content/uploads/2014/01/0803_s13-
14_Lagt_%C3%A5roteinintag_ger_minskad_musklmassa_hos_aldre-
Cederholm_T.pdf
Elmståhl S, Blabolil V, Fex G, Kuller R, Steen B. 1987. Hospital nutrition
in geriatric long-term care medicine. Effects of changes meal environment.
Comprehensive Gerontology. 1A:29-33
Livsmedelsverket. 2011. Bra mat i äldreomsorgen. Uppsala:
Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. 2012. Uppmuntra till bra måltider. Uppsala:
Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. 2017. Måltidsmodellen. (Hämtad: 2017-12-07)
https://www.livsmedelsverket.se/maltidsmodellen
Mat och måltider. Vård- och omsorgskontorets verksamhetsspecifika
riktlinje för mat och måltider, bilaga till Riktlinje för Norrköpings kommuns
kostverksamhet. Antagen 22 jan 2015. Diarienummer: VON 2015/0061-3
739
Socialstyrelsen. 2011a. Mat och måltider inom hälso- och sjukvården.
Exempel från sjukhusverksamhet. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. 2011b. Näring för god vård och omsorg – en vägledning för
att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. 2014. Måltidsmiljö inom särskilda boenden och
dagverksamheter. Förslag till indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Österstam, J. 40 000 undernärda inom äldreomsorgen. Svenska Dagbladet.
17 april 2017. https://www.svd.se/40-000-aldre-lider-av-undernaring-inom-
aldreomsorgen
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 29(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
5. Bilagor
Bilaga 1. Uppdragsbeskrivning för kostombud
Syfte: Varje verksamhetsområde har tagit fram en rutin för arbetet med mat
och måltider som är kopplad till vård- och omsorgsnämndens
verksamhetsspecifika riktlinje för mat och måltider. I rutinerna framgår det
att alla enheter ska ha kostombud som ansvarar för arbetet.
Kostombudets ansvar:
Förmedla de kunskaper och den information jag får genom
ombudsuppdraget till medarbetare och chef.
Utveckla och planera kost och måltidssituationen utifrån
kostriktlinjer, rutiner och verksamhetsplaner på enheten.
Lära ut enkla tips och råd kring kost till medarbetare.
Delta i kostombudsdagar och andra utbildningar inom området.
Samverka med övriga kostombud.
Kontakta arbetsterapeut vid ev behov av hjälpmedel vid måltiderna.
Chefens ansvar:
Tillse att det finns kostombud på varje enheten.
Kostombudets kompetens följer verksamhetens behov.
Stötta och följa upp måltidsarbetet tillsammans med enhetens
kostombud. Ta in expertstöd vid behov.
Se till att det sammankallas till regelbundna kostmöten med brukare
och ev matleverantör.
Övrig personals ansvar:
Följa de riktlinjer och rutiner som finns kring kost.
Arbeta utifrån sitt kontaktmannaskap med dessa frågor.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 30(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Bilaga 2. Aktivitetsplan för kompetensutveckling inom kost
för vård- och omsorgskontoret
Kortfattad bakgrund
Kompetensutveckling är viktigt för att säkerställa en god nutritionsstatus
och en positiv måltidsupplevelse för brukare i vård- och omsorgskontorets
verksamheter. Rätt mat och näring är avgörande för patientsäkerheten,
särskilt för äldre. Att måltiden intas i en lugn och trevlig miljö är har stor
påverkan på hur måltiden uppfattas som helhet. Socialstyrelsens har skärpt
sina krav på att kommunen ska ha rutiner för hur arbetet med att förebygga
och behandla undernäring ska ske. Allt detta ställer krav på en ökad
kompetens för olika professioner inom vård och omsorg. Uppföljning av
handlingsplan 2017 som redovisades i kontorsledningsgruppen 2017-08-21
visar att det finns ett behov av kompetensutveckling inom kost och nutrition
samt att det är ett prioriterat område både för omsorgspersonal och
legitimerad personal.
Under 2016-2017 har följande större utbildningsinsatser genomförts inom
ramen för projektet mat- och måltidsinspiration i Norrköpings kommun:
Fyra kostombudsdagar med utbildning i näringslära, undernäring, ät-
och sväljsvårigheter och kost vid diabetes,
Två kunskapsseminarium om mat och måltider för alla medarbetare
och politiker. En heldag som gästas av forskare samt med goda
exempel från den egna verksamheten,
Matlagningskurser med praktisk näringslära, livsmedelshygien och
matlagningsteknik för medarbetare inom verksamhet för personer
med funktionsnedsättning.
Syfte med satsningen Syftet med satsningen är att brukarna i vård- och omsorgskontorets
verksamheter får en bättre hälsa och en ökad livskvalitet genom en
förbättrad måltidssituation som tillfredsställer näringsbehovet såväl som
sociala behov.
Mål
Målet är att
höja kunskapen om kost, nutrition och måltidens betydelse hos
berörda medarbetare inom vård- och omsorgskontoret,
förebygga ohälsa hos kommunens brukare,
minska andelen undernärda äldre i Norrköping.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 31(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Målgrupper Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller
kraven på god vård. Den sjuka individens nutritionsvård måste betraktas på
samma sätt som annan hälso- och sjukvård. Därför behöver också
nutritionsvården följa samma krav på utredning, diagnos,
behandlingsplanering och uppföljning. Följande målgrupper ska därför
inkluderas i kompetensutvecklingsplanen:
Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar vilket inkluderar att
identifiera och bedöma risk för undernäring eller andra svårigheter
att inta måltider, samt för dokumentation och uppföljning av
nutritionstillstånd i omvårdnadsjournalen. Sjuksköterskan ordinerar
ätstödjande åtgärder och ansvarar för nutritionsbehandlingens
genomförande och uppföljning. Sjuksköterskan ordinerar kost,
mellanmål och kosttillägg när det inte föreligger behov av utredning
för vidare ställningstagande till individuell nutritionsordination. Vid
undernäring och behov av nutritionsstöd ska sjuksköterskan kontakta
dietisten. Tillsammans med övrig personal ansvarar sjuksköterskan
också för att maten serveras på ett sätt som är aptitligt och främjar
ätandet, och att nutritionsinsatser genomförs enligt ordination7.
Undersköterskan kan i vissa fall bedöma undernäring med hjälp av
BMI, ställa frågor om ofrivillig viktförlust och eventuella problem
att äta. De arbetar med uppföljning av måltiderna enligt vad som
framkommit i genomförandeplan och eventuell vårdplan.
Omvårdnadspersonalen är ansvariga för att följa de rutiner och
riktlinjer som finns för mat och måltider. De är också den
personalgrupp som är närvarande under måltiden på särskilt boende
och ska se till att måltidsmiljön är trivsam.
Stödassistenten är ansvariga för att följa de rutiner och riktlinjer
som finns för mat och måltider. De är också den personalgrupp som
är närvarande under måltiden på särskilt boende och ska se till att
måltidsmiljön är trivsam.
Stödpedagogen är ansvariga för att följa de rutiner och riktlinjer
som finns för mat och måltider.
Arbetsterapeuten är en viktig resurs i vården av brukare som har
behov av ätstödjande åtgärder. De kan exempelvis ordinera
äthjälpmedel och vara behjälpliga med att förbättra sittställningen
under måltid.
7 Definition enligt ”Vårdhandboken”. Ansvarsfördelning för olika professioner.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 32(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Sjukgymnasten/fysioterapeuten är en del av det hälsofrämjandet
arbetet som sker kring brukaren tillsammans med hälso- och
sjukvårdsteamet.
Omfattning per målgrupp
En kortare introduktion om mat och måltider inom vård och omsorg sker vid
nyanställning. Introduktionen anpassas beroende på om området avser
äldreomsorg eller funktionshinderområdet.
Kostombuden är av undersköterskor, stödassistenter och stödpedagoger
inom vård- och omsorgskontorets verksamheter. De får en grundläggande
utbildning i näringslära, malnutrition, ät- och sväljsvårigheter, kost vid
diabetes, specialkost och allergier. Utbildningen anpassas beroende på om
kostombudet arbetar med äldre eller personer med funktionsnedsättning.
Kostombudsdagarna är också öppna för till exempel enhetschefer eller
medarbetare ur hälso-och sjukvårdteamet om de önskar att delta.
Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster bör erbjudas
fortbildning på avancerad nivå genom högskola eller genom interna
utbildningsinsatser som riktar sig till legitimerade medarbetare.
Beskrivning av utbildningen eller modell för annan insats Kurser vid högskola Umeå universitet erbjuder kursen Nutrition och måltider ur ett
omvårdnadsperspektiv8, 7.5 hp på avancerad nivå med behörighetskrav
sjuksköterskeexamen eller motsvarande. Det är en distansutbildning på 25
procent och ges under höstterminen. Kursen ger grundläggande kunskaper i
att bedöma och följa upp nutritionsstatus och initiera olika nutritionsåtgärder
som en del av omvårdnadsarbetet.
Karolinska institutet erbjuder kursen Äldres hälsa ur ett interprofessionellt
perspektiv, 15 hp på avancerad nivå med behörighetskrav minst 120 hp
inom vilka det ska ingå en kandidat- eller yrkesexamen inom hälso- och
sjukvård alternativt en socionomexamen. Det är distansutbildning på 50
procent med ett fåtal obligatoriska träffar. Kursen innehåller:
Evidensbaserat arbetssätt och hälsofrämjande förhållningssätt
Normalt åldrande samt skador och sjukdomar hos den åldrande
människan utifrån ett bio-psyk-socialt perspektiv
Samsjuklighet och komplexitet inklusive demens
2 Se vidare om kursen innehåll på https://www.umu.se/utbildning/kurser/nutrition-och-
maltider-ur-ett-omvardnadsperspektiv/ 3
Se vidare om kursen innehåll på http://ki.se/selma/syllabus/2QA255
NORRKÖPINGS KOMMUN
Vård- och omsorgskontoret
SLUTRAPPORT 33(33)
Vårt diarienummer
2018-03-28 VON 2015/1109
PUFF
Hälsoprofessionernas olika roller, teamarbete, organisation samt
samverkan
Internutbildning
Kostombuden får fortbildning två gånger per år på kostombudsdagar. På
kostombudsdagen för särskilt boende deltar enhetschef från kostenheten för
dialog kring maten. I ordinärt boende sker en dialog med upphandlad
leverantör.
På efterfrågan och vid behov ordnas utbildningar internt. Ett exempel är
utbildning i ät-och sväljsvårigheter och nutritionsbehov för legitimerade
medarbetare. Föreläsare är logopeder och dietist från Region Östergötland
och arrangeras av PUFF i januari 2018.
Webbutbildningar Webbutbildningar tillhandahålls av exempelvis Kunskapsguiden och
Äldrecentrum.
Uppföljning och redovisning En plan för hur implementering av aktivitetsplanen ska se ut tas fram av
kostansvarig inom vård-och omsorgskontoret.
