A K T U A L I T E T S M A G A S I N E T

Valröster

För invandrare är riksdagsvalet väldigt viktigt men de kräver mer information på engelska. Sid 4–5

2

DATUM: 18 februari 2015 ANSVARIG UTGIVARE: Lars Lundsten CHEFREDAKTÖR: Linnea de la Chapelle PRODUCENT: Saga Mannila REPORTRAR: Atte Österholm, Axel Nurmio, Leo Sarling, Lina Raunio

PÄRMBILD: Daniela Holm LAYOUT: Alexandra Granberg, Eva Brunell, Sara Ekstrand UTGIVARE: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

TEXT: AXEL NURMIO

Gallupmätningar blir allt intressan-tare för oss väljare då valet närmar sig. Är det inte trevligt att se att det går bra för ett parti man brukar rösta på, eller att det går dåligt för det partiet som står längst bort från ens egna värderingar?

Undersökningar visar att det finns ett allt större antal rörliga välja-re som byter parti från val till val. Par-tierna har insett fenomenet och bör-jat fria till dem. Det finns stora kast spe-ciellt i de stora partiernas understöd.

Väljare tenderar att ofta rösta på de le-dande partierna. Speciellt rörliga väljare kan känna igen sig här. Man vill att ens röst ska ha en betydelse i valet, och då känns det onödigt att rösta på ett parti som tro-ligen kommer att sitta i oppositionen.

Det intressanta i understödsmätningar-na är att de små partierna tycks ha ett re-lativt jämnt understöd. Ändå sitter både SFP och Kristdemokraterna i regering-en. Som jämförelse kan vi se på exem-

pelvis Samlingspartiet vars understöd har dalat med dryga fyra procentenhe-ter, vilket är mera än hela Kristdemo-kraternas sammanlagda understöd.

Finland har traditionellt haft konsensus-regeringar där små partier ryms med. Be-roende på om borgerliga eller vänsterblock-et behöver en majoritet i regeringen har man plockat med Vänsterförbundet, KD, SFP och De Gröna. Därför kan man tryggt rösta på små partier och ändå känna att ens egen röst spelar en roll i regeringen.

Gallupmätningar kan däremot ha en ne-gativ verkan på partier med ett sjunkande understöd. Debatten kring vad Samlings-partiet har gjort fel har just börjat i och med gallupmätningarna som visar en dalande trend. Ändå var partiet populärt senast i för-ra vårens Europaparlamentsval, med Alex-ander Stubb som överlägsen röstmagnet.

Det är alltid trevligt att vara på det vinnande laget, men ur ett demokra-tiskt perspektiv krävs flera vinnande lag.

Strunta i siffrorna

Det handlar om den så kallade bandwagon-ef-fekten (släpvagn-seffekten). När det börjar gå upp-

åt hakar väljare på för att få vara med i vinnarens lag. Då ser följan-de mätning ännu bättre ut, och den positiva spiralen göder sig själv.VILLE PITKÄNEN, SPECIALFORSKA-RE VID INSTITUTIONEN FÖR RIKS-DAGSFORSKNING, HBL 16.2.2015

Att förutspå valresultat kan ifråga-sättas. Oftast brukar forskare hål-la sig till den aktuella analysen.ERKKA RAILO, POLITIKFORS-KARE, YLE.FI 12.2.2015

Frågan är om SFP-ledning-en inte på senare år har lidit av Stubbsjukan, det vill säga drif-ten och viljan att omge sig med ja-sägare och likasinnade.KENNETH MYNTTI, VBL 16.2.2015

SLAGKRAFTIGT SAGT

3

Hjärntvätteri?När vi närmar oss riksdagsval börjar opinionsmätningar och valkompasser dyka upp i en snabbare takt. Det är ändå svårt att utreda om de verkligen påverkar hur vi väljer.

TEXT: ATTE ÖSTERHOLM

Enligt Lauri Karvonen, professor i statskunskap vid Åbo Akademi, är det näst-intill omöjligt att bevisa hur opinionsmät-ningar och valkompasser påverkar väljarnas beteende. Han påpekar att det med tanke på demokratin är viktigast att det finns frihet att publicera dylika undersökningar.

– Demokratin påverkas varken positivt eller negativt men det finns starka argument för opinionsmätningar, säger Karvonen.

Helsingforsbon Nicolas Rehn tycker inte mätningarna styr honom.

– Jag kollar situationen nu och då men blir inte påverkad, säger Rehn.

Enligt Karvonen ger opinionsmätning-ar och valkompasser ändå upphov till vis-sa tydliga och återkommande fenomen. Om ett parti håller på att falla i mätningarna kan folk aktiveras till att rösta på det partiet. Kro-nohagsbon Susanne Ringell bekräftar Karvo-nens påstående.

– Opinionsmätningar kan nog påverka mig men i motsatt riktning, säger hon.

Karvonen förklarar att det också kan gå andra vägen.

– Den så kallade ”släpvagnseffekten” kan ge vind i ryggen till ett parti som redan hål-

ler på att stiga i mätningarna. Effekten går ut på att folk vill ansluta sig till det vinnan-de laget och Centerns framgång den senas-te tiden är ett bra exempel, säger Karvonen.

Producenten för valbevakningen på Svens-ka Yle Nyheter, Anne Suominen är med och utvecklar Yles valkompass. Yle har i år satsat på öppenhet i rapporteringen om riksdagsvalet.

– Yle är skattefinansierat så publiken har rätt att veta hur vi jobbar. Vi ska spela med våra kort på bordet, säger Suominen.

Hon tycker inte att valkompassen har så mycket makt att påverka vilket parti välja-re röstar på.

– Men den hjälper kanske att hitta den rät-ta kandidaten inom ett visst parti, säger Suo-minen.

Bollarnas storlek visar riksdagspartiernas understöd i Yles mätning från 29.1.2015. Övriga partier har ett understöd på 1,5 procent tillsammans.

ILLUSTRA

TION: SARA EKS TRAN

D

CENTERN

SDP

SAML

SFP

KDSANNF

GRÖNA

VF

FRI

PIR

KAP

FÖR

FAP

SJÄLVST

FÖR DE FATTIGAS VÄL

FKP

4

F E A T U R EF E A T U R E

Anneleen van Ingh är från Bel-gien och har bott i Finland i snart sju år. Hennes modersmål är holländska och hon försöker lära sig finska. Hon kan inte mycket om finsk politik men känner till de stora partierna. Däre-mot vet hon väldigt lite om kandi-daterna. Enligt henne är det svårt att hitta information om valet på andra språk än finska.

Radjaditya Banerjee håller med om att det är svårt att hitta informa-tion på andra språk än finska. Han är från Indien och har bott femton år i Finland. Banerjee anser att det borde göras mer för att få språklig mångfald på informationen.

En av kandidaterna i det komman-de riksdagsvalet är Midiya Zahir. Hon är en av de få kandidaterna med in-vandrarbakgrund. Hon är 30 år och anlände till Finland som nioåring

Att rösta är en språkfrågaEn växande del av Finlands befolkning har sina rötter utomlands och många invandrare behärskar varken svenska eller finska. Flera av dem anser att de inte får tillräckligt med information för att kunna välja en kandidat att rösta på i riksdagsvalet. TEXT: LEO SARLING · BILD: DANIELA HOLM

5

F E A T U R EF E A T U R E

år 1994. Zahir kom till Finland som kvotflykting efter en skottskada som gjorde henne rullstolsbunden. Hon tror att hennes erfarenheter har for-mat henne till den hon är i dag.

– Min bakgrund har gjort mig till en stark person som aldrig ger upp. Jag vill sprida budskapet att man kan om man verkligen vill, säger Zahir.

På frågan om hon tycker att fin-ländska politiker bryr sig tillräckligt mycket om invandrares problem tve-kar hon inte med sitt svar.

– Nej! Inte så länge vi har sådana som Timo Soini och Jussi Halla-Aho i riksdagen. Det lovas alltid mycket när det är riksdagsval för att man ska få invandrarnas röster. Sedan glöms det bort när valet är förbi.

Alla är överens om att det är vik-tigt att rösta i riksdagsvalet. Frågan ifall man ska rösta eller inte borde inte existera, anser Banerjee.

– Det är viktigt att rösta. Om man har en vision om hur man skulle vilja att Finland ser ut borde man ta chan-sen att påverka. Jag försöker göra in-vandrare så delaktiga i valet som möj-ligt för det är ett väldigt, väldigt vik-tigt val, säger Banerjee.

van Ingh och Banerjee jobbar båda för Moniheli som är ett nätverk för multikulturella organisationer. De ar-betar med projektet Icount som spri-der information om Finlands politis-ka system till invandrare.

Melis Ari Gürhanli är koordinator för projektet Icount. Hon ser sig som både finsk och turkisk. Hennes mam-ma är finsk men hon växte upp i Is-tanbul. Efter gymnasiet flyttade hon från Turkiet och började studera vid Helsingfors universitet.

Med projektet Icount vill hon vara med och skapa ett forum där invand-

rare och beslutsfattare kan mötas och lära känna varandra. Hon tycker det finns utrymme för förbättring i Fin-lands politiska system. Man måste till exempel vara finsk medborgare för att rösta och det tycker Ari Gürhanli är orättvist.

– Det finns många människor som har permanent uppehållstillstånd men inte finskt medborgarskap. Be-sluten som fattas i riksdagen påver-kar också deras liv.

Ari Gürhanli anser att det finländ-ska samhället exkluderar folk som inte behärskar nationalspråken.

– Finska är mycket svårt att lära sig. Språket borde inte vara en barri-är för folk som vill vara en del av det finländska samhället. Att kunna fin-ska ska inte vara ett kriterium för att kunna integreras i landet. Man borde kunna integreras medan man lär sig språket, säger Ari Gürhanli.

Radjaditya Banerjee är väldigt intresserad av politik. Han känner till en del av kandidaterna men skulle gärna veta mer om det kommande riksdagsvalet.

Det lovas all-tid myck-et när det är riksdagsval för att man ska få invand-rarnas röster. Sedan glöms det bort när valet är förbi.MIDIYA ZAHIR

7/472eller 1,5 procent av riksdagskandidaterna i Helsingfors och Nylands valdistrikt är invandrare. I Nyland är 10,3 procent av befolkningen födda utomlands. KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN 2013

6

Kino Sheryl är Helsingfors nyaste biograf, den första nya på femton år. Trots kärva ekonomiska tider har drömmen om kvartersbiografen blivit sann och på lördag öppnar den sina dörrar i Arabia.

TEXT: LINA RAUNIO

På Kino Sheryl får publiken se både al-ternativa art house-filmer och storklassi-ker. Biografen erbjuder även chansen att se Aalto-studerandes egna produktioner på den vita duken.

– Vi vill vara en biograf med filmutbud för alla och komma med nya idéer till Fin-lands filmkultur, säger Ilmari Arnkil, verk-ställande direktör för Kino Sheryl.

Stadsdelen Arabia har växt mycket under

de senaste åren och invånarna är taggade för att nu få en egen biograf nära hemmet.

– Jag tycker det låter som en rolig idé, speciellt att det kommer visas filmer utanför Finnkinos vanliga utbud. Jag måste absolut gå dit då det öppnar, säger Louise Mannil, studerande och Arabiabo.

Biografens eldsjälar har tänkt till under hösten och lanserar nu nya sätt att se film. Ett av Sheryls koncept är att erbjuda bildkonst-klubb åt barnen, medan föräldrarna får gå på bio och ser filmer de annars inte har möj-lighet att se. Ett annat koncept är att visa en kortfilm gjord av filmstuderande innan man ser en långfilm.

– Vi låter också publiken själv rösta fram vilken film de vill att ska visas, säger Arnkil.

Biograferna Maxims, Orions och Kino Engels framtida verksamhet är i dag oviss. Om trenden håller i sig har Helsingfors snart bara en aktör, Finnkino, kvar på kartan. Det-ta leder till att filmutbudet blir mindre.

– De vanligaste orsakerna till att biografer stänger är olönsamhet eller generationsbyte i familjeföretag, säger Harri Ahokas från Fin-lands filmstiftelse.

Sheryl vill både agera som lokalbiograf och som duk för mer alternativa produktio-ner. Med den kombinationen, nya koncept och publikens egen vilja hoppas Arnkil att det ska gå vägen. Också Ahokas ser ljust på biografernas framtid och tycker att det finns utrymme för fler nya biografer i Helsingfors. I samarbete med Aalto-universitetet, Finnki-no och på publikens begäran har Kino Sheryl byggt upp ett utbud som heter duga.

Kvartersbio BILDER: KINO SHERYL

7

UTSTÄLLNINGJun Zhou: My Finnish Obsessions

Jun Zhous utställning om finska ting är exakt vad en finländare vill höra om sitt land. Bastun, spriten, stuglivet och rågbrödet.

Ändå har Zhou lyckats fånga en del av den finska identiteten på ett oväntat sätt. Den stereotypa associationen till den finska skogen brukar vara barrträd, men Zhou har valt att använda björken för att gestalta na-tur och årstider.

Det mest iögonfallande verket är Glossa-ry of Finnsh Culture. Trots att verket bely-ser finska klichéer är det spännande. I ver-ket är finskheten förvånansvärt bunden till konsumtion av livsmedel och alkohol. Hela sex av fjorton komponenter i verket är an-knutna till mat eller alkohol. Vad säger det om vårt samhälle?

Zhou har också insett att utställningsmil-jön spelar roll. Rummet är personligt deko-rerat med orange tejp både på dörr, vägg och golv. Ute vid dörren tror man att tejpningen har något att göra med vandalism men väl inne förstår man att det finns en tanke bak-om. Den vägleder besökarens blick till ver-ken. Helheten lämnar en god smak efter sig trots klichéerna. AXEL NURMIO

Recension: Känn dig smickrad

Språk och kultur går hand i hand. Festivalen Satakielikuukausi vill hylla språklig mångfald och vikten av att ha ett eget modersmål.

FESTIVALSatakielikuukausi

En av årets nya tvärkonstnärliga festiva-ler är Satakielikuukausi som vill påminna oss om rätten till ett eget modersmål.

Till evenemangen hör bland annat för-fattarträffar, ljudkonst, föredrag och semi-narier. Festivalen kör igång på lördag på den internationella modersmålsdagen och avslu-tas den 21 mars på världspoesidagen. Evene-mangen ordnas i Helsingfors, Esbo och Åbo.

Ett av öppningsevenemangen är en pick-nick med poesi, musik och dans som ord-nas i kulturcentret Caisa i Helsingfors. I slu-tet av kvällen är scenen öppen för alla som vill uppträda.

Enligt Tomi Purovaara som är ställföre-trädande direktör på kulturcentret har det funnits ett stort begär bland arrangörerna att skapa ett evenemang som Satakielikuu-kausi. Han säger att festivalen ska bli ett år-ligt återkommande evenemang.

– Tanken med festivalen är att skapa en samling olika evenemang anknutna till språk, säger Purovaara.

Öppningsevenemanget i kulturcentret Caisa inleds på lördag klockan 19.00. AXEL NURMIO

Konstfestival hyllar språk

Verket Glossary of Finnsh Culture belyser finskhet ur ett kinesiskt perspektiv.BILD: AXEL NURMIO

BILD: SATAKIELIKLUBI DANIEL MALPICA

8

50 minuter i FloridaInternet är en guldgruva för gratis doku-mentärfilm för den som vet hur man hittar den. Gerillafilmmakaren Sean Dunnes Flori-da Man finns att se på videosajten Vimeo och är en egensinnig hyllning till en amerikansk delstat som tycks vara hem för en opropor-tionerligt stor mängd intressanta och bisar-ra karaktärer.

Dunne har skapat sin film genom att helt enkelt åka runt i mer luggslitna delar av Flo-rida med ett fyra personers filmteam, stop-pa slumpmässigt utvalda män på gatan och be dem bjuda på en monolog eller några vis-domsord. Filmen har ingen berättarröst och saknar också på det stora hela en narrativ linje. Resultatet är en 50 minuters presenta-tion av stenade surfar-Casanovas, slagsmåls-lystna cowboy-pensionärer och ölpimplande

Tuna piggar uppHunden Tuna har fått över en miljon hjär-tan att smälta på Instagram. Varje dag får vi ta del av Tunas liv och glädjeämnen. Och den här hunden njuter verkligen av sin roll. Med en egen bok, kalender, USA-turné och T-shirts har den lilla hunden blivit ett stort fenomen.

Som valp blev Tuna lämnad på gatan på grund av sitt ovanliga utseende. Då man först ser hans aggressiva överbett, skrynkli-ga hals och skeva öga ryggar man tillbaka. Men har man en gång klickat på “följ” kan man inte värja sig. Smarta bildtexter, hash-taggar och ett knäppt tonfall är pricken på det fulsöta i-et. Tuna piggar upp en varje dag.

Poängen med kontot är att älska det som till synes känns svårt att älska. Dessutom samlar Tuna in massvis med pengar till väl-görenhet för andra utsatta djur. Jag är inte den som faller för söta djurfenomen, men även den mest cyniska människan smälter då Tunas skelande öga tittar fram.

Hittas på instagram under namnet tuna-meltsmyheart.

Gatumat i förortenÄr du intresserad av gatumat? Streat Hel-sinki SUBURBS far nu ut på turné. Under fyra lördagar från och med den 21 februa-ri utforskar Streat Helsinki SUBURBS Hel-singfors förorter. Så bor du i Malm, Gårds-backa, Nordsjö eller på Drumsö har du nu möjligheten att gå och smaka på den nyaste, påhittigaste och fräschaste gatumaten i din närmiljö.

Evenemanget börjar i Malm med restau-rangvagnarna Kimichi Wagon, The Alexan-ders och Richard McCormick’s. Maten ser-veras mellan klockan 11 och 18. Själv jobbar jag i Malm och tänkte att jag skulle kunna pröva något av ställena under min lunch-paus.

Utforska och upplev gatumat i dess finas-te form. Mera information hittar du på Streat Helsinkis webbsida www.streathelsinki.com och på deras Facebook-sida.

Bild: Streat Helsinki, Maija Astikainen.

Otto EkmanRadioreporter

Lina RaunioTidningsreporter

Max SalomaaVideoreporter

rednecks som delar med sig av historier och livsfilosofi. Rekommenderas för fans av ciné-ma vérité, Trailer Park Boys och True Detec-tives nedgångna sydstats-estetik.

Filmen hittas på adressen: www. florida-manthemovie.com