socialförsäkringar Dina försäkringarlotidningen.se/wp/wp-content/uploads/2010/06... · 2011. 3. 24. · lo-Tidningen nr 34 | 22 okTober 2010 dina försäkringar 3 Basbelopp –

Dina försäkringar

Christina fick pengar för sin skadade hand

Bilaga i LO-tidningen nr 34 • 22 oktober 2010

socialförsäkringar

avtalsförsäkringar

medlemsförsäkringar

”Man tror att allt det där sköter sig automatiskt”

”Det är inte meningen att vi ska kunna allt”

�Foto:�henrik�witt

lo-Tidningen nr 34 | 22 okTober 20102 dina försäkringar

ARBETSSKADAN gAv pENgARTolv år på en truck med dåtidens styranordning, och ytterligare år med vibrerande maskiner satte sina spår hos Christina Häggblad på vitvarutillverkaren Whirlpool i norrköping.

Perioderna med värk i vänster hand blev allt längre tills diag-nosen karpaltunnelsyndrom slut-ligen sattes.

– Det kom smygande. Jag bör-jade tappa saker och fick bara ond-are och ondare, säger Christina Häggblad.

2009 gick hon till en sjukgym-nast.

– Sjukgymnasten förstod genast vad det var och hänvisade skick-ade mig till läkare. Och läkaren sa nästan på en gång att det bara fanns en väg att gå, att sätta upp mig på en väntetid för operation, säger Christina Häggblad.

Tre månader senare opererades hon, var sjukskriven i fem veckor och det var först när hon var till-baka i arbete som tanken på ar-betsskada kom upp.

Huvudskyddsombudet Sofia Parkko skrev en anmälan till

fackets försäkring TFA, som ska utläsas trygghetsförsäkring vid arbetsskada.

TFA ger till skillnad från fackets avtalade sjukförsäkring AGS ytter-ligare ersättning som ska täcka all inkomstförlust för den som blivit skadad eller sjuk på grund av sitt jobb.

Enligt Sofia Parkko är det vik-tigt att alla fakta kommer med i en anmälan ifall en sjukdom eller skada verkligen ska kunna knytas till arbetssituationen.

– Arbetsgivaren var bra och lånade ut en videokamera så att vi kunde filma de tryckluftsdrivna

skruvdragare som Christina ar-betade med, och vi bifogade bilder på den typ av truck hon hade kört. Dessbättre har företaget nu bytt ut alla truckar mot nya med bättre styranordning, säger Sofia Parkko.

Efter några månaders väntan kom beskedet att skadan klassats som arbetsskada och att Christina Häggblad därmed är berättigad till ersättning från TFA-försäkringen.

Hur mycket pengar det blir är ännu inte klart. Först efter ett och ett halvt år går det att göra en slut-lig bedömning av hur allvarlig den bestående skadan blir.

Karpaltunnelsyndrom är upp-satt på FN:s sysselsättningsorgan ILO:s lista över de sjukdomstill-stånd som kopplas till yrkesskada. Andra tillstånd på listan är bland annat blyförgiftning och arbete med asbest.

– Det är bra att också karpaltun-nelsyndrom finns med på listan. Annars tror jag det skulle vara lättare att avfärda det onda som en ”kärringsjuka”, säger Christina Häggblad.

I dag jobbar Cristina Häggblad som montör, med helt andra arbets-uppgifter. Hon kan arbeta heltid även om handen ännu inte är bra.

Med företagets videokamera filmade huvudskyddsombu-det Sofia Parkko sin kollegas arbete och bifogade filmen när hon skickade in anmälan. nu har Christina Häggblads onda hand blivit godkänd som arbetsskada.

Huvudskyddsombudet Sofia Parkko hjälpte Christina Häggblad att få ut på försäkringen. Foto:: Henrik witt

lo-Tidningen nr 34 | 22 okTober 2010 dina försäkringar 3

Basbelopp – så funkar detolika typer av basbelopp används för ett bestäm-ma en rad ersättningar och nämns väldigt ofta i den här bilagan. de används i både socialförsäk-ringarna och de avtalade försäkringarna liksom i medlems- och privata försäkringar.

Prisbasbeloppet fastställs varje år av regeringen enligt lagen om allmän försäkring och ska följa förändringarna i det allmänna prisläget.

Om priserna höjs ska alltså en rad bidrag och ersättningar följa med och kompenseras för pris-förändringarna.

Det första prisbasbeloppet, som då bara hette basbelopp, fastställdes 1957. Bara en gång, 2010, har prisbasbeloppet sänkts, då som en följd av krisen när priserna sjönk i stället för ökade.

En del ersättningar baseras i stället på det som kallas förhöjt prisbasbelopp som också det fast-ställs utifrån prisutvecklingen.

Ett tredje basbelopp kallas inkomstbasbelopp och fastställs utifrån förändringarna i inkomster-na. Inkomstbasbeloppet styr den allmänna pen-sionsavgiften men används också som grund för en del ersättningar som beskrivs i denna bilaga.

Så här höga är basbeloppen för 2010 och 2011:

2010 2011Prisbasbelopp 42 400 42 800Förhöjt prisbasbelopp 43 300 43 700inkomstbasbelopp 51 100 52 100

Kräv alltid kollektivavtal

inledning

Martin klepke

ARBETSSKADAN gAv pENgAR

Välkommen till årets upplaga av Dina Försäk-ringar – din uppslagsbok över de vanligaste reglerna om ditt försäkringsskydd.

I denna bilaga får du en översiktlig och till stora delar komplett bild av vad som gäller för socialförsäkringar, avtalsförsäkringar och olika typer av medlemsförsäkringar.

Det kompletterande skyddet i avtals- och medlemsförsäkringar betyder i dag alltmer, och det är viktigt att du håller koll på vilka rättighet-er du har om något skulle hända.

Även relativt korta sjukskrivningsperioder kan ge ersättning från avtalsförsäkringarna.

några saker är viktiga att komma ihåg.• Avtalsförsäkringar gäller bara där det finns

kollektivavtal. Därför är det av största vikt att alltid kräva kollektivavtal på din arbetsplats.

• Du måste själv anmäla en skada, och själv göra en anmälan för att få premiebefrielse när du är långtidssjuk eller föräldraledig. För avtal-sförsäkringarna ska blanketterna skickas in till Afa Försäkring, för medlemsförsäkringar till det försäkringsbolag där försäkringen är tecknad.

Ta hjälp av LO-förbundens försäkringsrådgi-vare om du är osäker.

Beställ fler exemplar av Dina Försäkringar och sprid dem bland medlemmar och på arbetsplat-serna. Det är gratis!

Vi samlar allt material om försäkringar i en egen box!

Plotidningen.se

dinA FÖRSÄKRingAR är en bilaga till LO-Tidningen.CheFRedAKtÖR oCh AnSVARig utgiVARe: Tommy öbergtexteR: Martin klepke, där ej annat angesgRAFiSK FoRm: Eva VaihinentRyCK: V-Tab, aröd 2010 • iSSn: 0346-895 X

I framtiden, om besvären ökar, kan det i värsta fall leda till att hon får gå ned i arbetstid. I så fall kan det bli fråga om livränta, men då måste skadan också i lagens me-ning ska klassas som arbetsskada.

Men att få ersättning för arbets-skada från fackets försäkringar är en sak. Att få livränta för arbetss-kadan från Försäkringskassan är en helt annan. Och lagen om ar-betsskadeförsäkring har försäm-rats betydligt genom politiska beslut.

– Det är verkligen uselt. Det är ju arbetsgivaren som orsakar ar-

JAtt få ersättning från fackets försäkringar är en sak. Att få livränta från Försäk-ringskassan är en helt annan.“

KARpAltunnelSyndRomP karpaltunneln är en kanal som bildas mellan flera ben och ett kraftigt ledband i handen. genom den går en viktig nerv och senor till fingrarnas muskler.P karpaltunnelsyndrom orsakas av att utrymmet minskat och ner-ven och senorna kommit i kläm.P om trycket är kraftigt eller långvarigt kan nerver och muskler skadas. karpaltunnelsyndrom kan också innebära ett hinder i varda-gen, om man får nedsatt känsel, får ont eller blir fumlig.källa: Landstingens sjukvårds-information 1177.se

Arbetsskada – så säger lag och avtalEnligtlag:P det är i dag svårt att få en skada godkänd som arbetsskada efter att lagen har urholkats. grundhåll-ningen är att arbetsskada ersätts som vilken sjukdom eller skada som helst, alltså i första hand med sjukpenning.

P Men om den skadade får inkomstbortfall som kan förmodas bestå under minst ett år kan lagen ge livränta som ska ge full ersätt-ning för inkomstförluster.

P Vid dödsfall kan efterlevande få ersättning i form av begravnings-hjälp och omställningslivränta och barnlivränta.

Enligtavtal:

P Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, ger ersättning om olyckan gjort att du inte kun-nat arbeta på minst 15 dagar eller om olyckan orsakat bestående invaliditet. Vid kortare sjukskriv-ning kan du få ersättning för utlägg för sjukvård och liknande.

P Från första sjukdagen fyller TFA upp sjukpenningen så att du slip-per inkomstbortfall under hela sjukperioden.

P Framtida inkomstförluster som inte täcks av livränta enligt lag kan ge ersättning i form av engångsbelopp eller TFA-livrän-ta.

P TFA kan också ge underhåll till efterlevande som komplement till det som täcks av lag och andra avtalsförsäkringar.

P TFA ger också extra ersättning för begravningskostnader.

Avtalsförsäkringen tFA ersätter Christinas inkomstbortfall

betsskadorna eftersom de tillhan-dahåller och utrustar arbetsplat-serna. Men i Sverige har vi haft ordningen att socialförsäkringar-na ska ge ersättning för de skador som arbetsgivaren orsakar, säger Sofia Parkko.

– Alternativet är att vi gör som i många andra länder, att individer-na själva får stämma arbetsgivaren på skadestånd, men det är en ut-veckling som jag tror att varken arbetstagarna eller arbetsgivarna vill ha, säger hon.

mARtin [email protected]

08-796 27 06

Beställ fler exemplar – det är gRAtiS!kontakta inga-britt Sillén på lo-Tidningen så tar hon hand om din beställning. Ange namn, adress och hur många exemplar du behöver.

e-post: [email protected]: 08-796 27 00Adress: lo-Tidningen, box 1372, 111 93 Stockholm

i många år körde Christina Häggblad truckar som styrdes med en liten ratt med knopp på. den anordningen bidrog till att hon skadades i handen.

Huvudskyddsombudet Sofia Parkko hjälpte Christina Häggblad att få ut på försäkringen. Foto:: Henrik witt


Antalet allvarliga arbetso-lyckor har blivit allt färre de senaste tio åren. Men arbets-olyckor som är så svåra att de ändå orsakar medicinsk invaliditet minskar inte.

Afa Försäkring, det bolag som förvaltar kollektivavtalade försäkringar, sammanställer varje år en rapport om sjukfrånvaron och om antalet arbetsskador.

Årets siffror visar att risken för att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall fortsätter neråt. Det är en svag men trendmässig minskning som pågått alltsedan 1997.

– Vi har en trend där vi går mot fler tjänstemän och där drabbas man inte lika ofta av allvarliga arbetsolycksfall. Men vi har fort

farande kvar en stor grupp som jobbar inom tung industri och där finns fortfarande risker för invalidiserande olycksfall, säger Cecilia Oldertz, analytiker på Afa.

– Så den främsta förklaringen är att det pågår en förändring av arbetslivet, även om det fortfarande finns kvar en stor grupp i utsatta yrken.

och det är inga försumbara olyckor som redovisas i rapporten.

Varje år leder cirka 4 000 arbetsolycksfall till invaliditet. Det motsvarar 16 invalidiserande olycksfall varje arbetsdag.

Arbetsolycksfall ökar något hos kvinnor och minskar hos männen, varför det?

– Det är en utveckling vi kan se

på tio femton års sikt och som troligen även den har sin förklaring i att arbetsmarknaden omstruktureras.

olyckorna sker oftast vid maskiner. Fallolyckor är näst vanligast, men även om många av fallen sker från tak, stegar och ställningar är det fall på golv och mark som orsakar flest skador.

— Vintertid är det naturligtvis en hel del halkolyckor på snö och is. Men det märkliga är att det förekommer så många fall både inom och utomhus och att följderna kan bli så stora, att man bryter en arm eller får ganska allvarliga skador av till synes triviala händelser.

Hot, våld och rån ligger bakom drygt elva procent av alla allvar

liga arbetsolyckor. Yrkesförare, mentalskötare, poliser, psykologer, socialsekreterare och kuratorer är yrkesgrupper som oftast drabbas av hot och våld.

Att även Afa redovisar en minskning av långa sjukskrivningar följer den allmänna utvecklingen, som i sin tur delvis beror på nya regler kring sjukförsäkringen.

— Våra siffror skiljer sig inte från Försäkringskassans statistik. Det vi har gjort är att försöka se på olika yrkesgrupper och där ser vi en minskning i alla yrkesgrupper men att städare och främst kvinnor inom tillverkningsindustrin fortfarande har högre frekvens av långa sjukskrivningar, säger Cecilia Oldertz.

Martin KlepKe

MedicinsK invaliditet

P”Medicinsk invaliditet” är ett försäkringsmedicinskt mått på en bestående kroppslig funktionsnedsätt-ning till följd av en arbets-skada.

PMajoriteten av alla arbetso-lycksfall som medför medi-cinsk invaliditet ingår i grup-pen medicinsk invaliditet 1 till 15 procent

PTill exempel motsvarar för-lusten av ett helt pekfinger 7 procents medicinsk invalidi-tet, total hörselförlust på ett öra motsvarar 15 procents och synförlust på ett öga 14 procents medicinsk invali-ditet.

4 000 invalidiseras på arbetsplatsen — varje år

de vanligaste orsaKerna till allvarliga arbetsolycKsfall 2007-2008

olycka vid maskiner P Kvinnor 291 P Män 1 683 totalt 1 974

ramla ute P Kvinnor 770 P Män 1 003 totalt 1 773

ramla inne P Kvinnor 786 P Män 736 totalt 1 522

fall från höjd P Kvinnor 127 P Män 1 201 totalt 1 328

Hot och våld P Kvinnor 589 P Män 497 totalt 1 086

rån P Kvinnor 552 P Män 253 totalt 805

foto: sCanPiX källa afa försäkringar

Ramla inne P Kvinnor 786 P Män 736 Totalt 1 522

Rån P Kvinnor 562 P Män 253 Totalt 805

Vi har fått pengarna att växa mest av alla jämförbara pensionsbolag sedan 1995* och erbjuder tryggt sparande med garanti och dessutom låga avgifter. Och självklart är det du som väljer om du vill ha återbetalningsskydd eller inte. Välkommen till amf.se

*Källa: Försäkringsförbundet

Vi har haft högst avkastning sedan vi körde på blyhaltig bensin.

Tryggt sparande

med garanti


bengt lindmans glömda för-säkringspengar liknar många andra fall: svår sjukdomstid, sjukpenning och efter tre månader åter i jobb. Vem tän-ker då på att det också finns tusenlappar att hämta från avtalsförsäkringen AgS?

På Sveaskog i Västerbotten var Bengt Lindmans jobb mycket krä-vande. Ändå dröjde det ett halvår innan han gick till läkare när or-ken alltmer började försvinna.

– Läkaren skickade mig till lasa-rettet och från lasarettet skickade de mig direkt till Umeå och bara någon dag senare fick de lov att operera mig, säger Bengt Lind-man.

En kranskärlsoperation undan-röjde det omedelbara hotet mot hans hälsa, men det dröjde innan han kunde började arbetsträna och så småningom komma till-baka i jobb.

i dag är han anställd som maskin-förare på Samhall, och det har gått tre år sedan han var sjukskriven de där tre månaderna efter ope-rationen.

Under sjuktiden hade pengar ramlat in som sjukpenning från Försäkringskassan och väl i arbete tänkte Bengt Lindman allt mindre på den tid han var sjuk.

– Man hade ju ingen tanke på att fackets försäkringar skulle kunna ge något, varken då eller senare. Och man tror ju att allt sådant där löser sig automatiskt, men för att få något från avtalsför-säkringarna måste man ju lämna in en anmälan själv, säger han.

i somras ordnade Christer Er-iksson på IF Metall avdelning 4 i Umeå ett arbetsplatsbesök för att informera om fackets försäk-ringar.

Först då började Bengt Lindman fundera.

– Vi gick igenom mina papper och det verkade ju som om jag hade rätt till försäkringspengar från AGS för den tid jag var sjuk-skriven, säger han.

Han skickade in en anmälan till Afa Försäkringar, det bolag som ad-ministrerar avtalsförsäkringarna, och sände med kopior av läkarin-tygen.

ett par månader senare kom en utbetalning på 6 000 kronor.

– Egentligen är det extra dumt. I massor av år hade jag själv en egen firma som skogsentrepre-nör. Naturligtvis hade vi kollek-tivavtal, hängavtal med Skogs, och jag har i alla tider betalat in till mina anställdas avtalsför-säkringar.

– Så händer en sådan här sak för en själv – utan att man tänker på att försäkringen kan gälla.

– Men Christer Eriksson är värd all eloge, säger Bengt Lindman.

– Hade han inte haft den här informationsträffen skulle jag aldrig ha tänkt på att vi också har en sjukförsäkring genom facket.

Martin KlepKe

tro det eller ej - facket har en sjukförsäkring

bengt hade inte en tanke på att han hade rätt till AgS-pengar för sin sjukskrivning förrän iF Metall ordnade ett arbetsplatsbesök. Foto: tommy andersson

JMan hade ju ingen tanke på att fackets försäk-

ringar skulle kunna ge något, varken då eller senare. Och man tror ju att allt sådant där löser sig automatiskt.


Hämta information på nätetdu kan själv söka information om ditt försäkringsskydd på nätet. Här är en del använd-bara hemsidor:

P afaforsakring.seAfa Försäkrings hemsida. Afa Försäkring hanterar dina avtals-försäkringar (dock inte SAF-LO Avtalspension). Det är till Afa Försäkring som du ska skicka din anmälan om ersättning om det händer något och det är de som bedömer din anmälan och

säger ja eller nej till ersättning. (Ett beslut som du alltid kan överklaga). Afa Försäkring ägs till hälften vardera av LO och Svenskt Näringsliv, förutom inom trygg-hetsförsäkringen där också PTK har en liten ägarandel.

P medlemskvart.lo.seHär kan du få information om avtalsförsäkringarna och även boka in dig för en egen medlems-kvart, det vill säga en personlig informationsstund om försäk-ringsskyddet. Vill du ha en med-

lemskvart, fyll i namn och andra kontaktuppgifter, inklusive vilket förbund du tillhör. Respektive för-bundsavdelning ser till att en för-säkringsrådgivare kontaktar dig.

P facketforsakrar.seLO:s hemsida om försäkringar. Här kan du ladda ned en rad informationsbroschyrer. Hem-sidan kan också nås genom LO:s vanliga hemsida www.lo.se.

P kommunal.seKommunals hemsida. Klicka på

”Medlem” och klicka vidare på ”Försäkringar”. Här finns infor-mation om både avtals- och med-lemsförsäkringar för Kommunals medlemmar.

P skyddsnet.seSekos hemsida för försäkringar och arbetsmiljö. Information om både avtals- och medlemsförsäk-ringar.

P fora.seForas hemsida. Fora ägs av LO och Svenskt Näringsliv. Fora admi-

nistrerar premieinbetalningen till avtalsförsäkringarna och hanterar alla inbetalningar och val till SAF-LO Avtalspension. På Foras hemsida kan du följa utvecklingen av din personliga avtalspension.

Fackens egna hemsidorMånga fackförbund har egen information eller egna länkar till Folksam på sina hemsidor där du kan läsa om just ditt fackför-bunds medlemsförsäkringar.

Martin KlepKe

Swedbanks traditionella försäk-ring var det populäraste valet bland dem som flyttade sina redan intjänade pensionspengar till en ny förvaltare fram till den 1 januari 2010.

Hösten 2009 var alla privatan-ställda LO-anslutna tvungna att gör ett omval för sina framtida pensionsavsättningar. Nya förval-tare fastställdes då för 1 025 336 personer.

Knappt fyra procent av väljar-na, eller 37 648 personer, valde att samtidigt flytta sina redan intjänade pensionsavsättningar till nya förvaltare. Så här valde flyttarna bland de nya förval-tarna:

Swedbank traditionell försäkring 18 713

nordea traditionell försäkring 13 309

länsförsäkringar traditionell försäkring 1 500

Folksam-lo fondförsäkring 1 395

Avanza fondförsäkring 1 371

Även om omvalet nu är klart går det alltid att även i framti-den flytta sina redan intjänade pensionsavsättningar till en ny förvaltare.

Martin KlepKe

De flesta bytte till traditionell försäkring

genom hemsidan facketfor-sakrar.se kan du gå en kurs och lära dig allt om dagens pensionssystem, både när det gäller den lagstadgade och den avtalade pensionen.

Pfacketforsakrar.se

www.folo.nu | 020-414 414

80 procent av fondväljarna valde Folksam-LO Pension. Detta när privatanställda arbetare fick välja förvaltare för sin avtalspension.

Folksam-LO Pension

Bara för dig och dina arbetskamrater!

Välj Folksam-LO Pension. Du får dina pengar placerade i en generationsfond som anpassas efter din ålder, samtidigt som avgiften blir lägre.

Du får ett enkelt sparande och behöver inte själv vara aktiv och sköta placeringarna.

STANNA HEMMA OCH LÄR DIG ALLT OM PENSIONER


Fackets Försäkringsexpert nr 1 Mellan 800 och 1 000 försäk-

ringsrådgivare får varje år sin grundutbildning genom lo. och som spindeln i nätet sitter Theres Heidrich, ny på upp-draget att göra rådgivarnas arbete så smidigt som möjligt.

Ursprungligen arbetade hon som undersköterska. Men sedan mer än tio år har Theres Heidrich job-bat inom den fackliga världen: först på Målarförbundets vakt-mästeri, sedan, efter en ombuds-mannautbildning inom Handels,

åter på Målarförbundet, den gån-gen som ombudsman.

Och sedan ett år finns hon på LO. Sommaren 2010 tog hon över ansvaret för LO-förbundens nära 8 000 försäkringsrådgivare.

– Hur själva verksamheten bedrivs ute på arbetsplatserna avgör respektive förbund självt. Förbunden har ju lite olika struk-tur på sin försäkringsrådgivning, en del har bara information genom klubbar, andra reser runt på arbetsplatserna, men alla strävar efter att ge varje anställd

information minst vartannat år, säger hon.

Hennes roll är att samordna informationen och ta fram de verktyg som behövs för att rådgi-varnas arbete ska bli så bra som möjligt.

På agendan för våren 2011 står kampanjer för avtalssjuk-försäkringen AGS – och inte minst för premiebefrielseförsäkringen, den avtalade försäkring som gör att du slipper betala premien för din avtalspension om du blir sjuk

längre tid än två veckor eller då du är föräldraledig.

Som för alla avtalsförsäkringar måste du själv anmäla att du är sjuk eller föräldraledig och kampanjerna behövs för att folk ska veta hur de ska göra, enligt Theres Heidrich.

– Under kampanjerna har vi också folk som sitter och svarar i telefon, det är personer som kan ge medlemmar mer information eller slussa dem vidare till rätt blanketter.

theres Heidrich är försäkrings-rådgivarnas spindel i nätet

Theres Heid-rich tar fram de verktyg som behövs för att rådgivarna ska kunna göra ett bra jobb.


Fortfarande vet många inte hur valet till avtalspensionen fungerar. och fortfarande är det många som inte själva väljer förvaltare.

Sju av tio privatanställda arbetare tycker, enligt Sifo, att de inte vet tillräckligt mycket för att fatta bra pensionsbeslut. Det gäller främst PPM-systemet, det vill säga den individuella delen av det statliga pensionssystemet.

Men även avtalspensionen gör människor osäkra.

Hösten 2009 blev det klart vilka bolag som i fortsättningen får för-valta nytillkomna inbetalningar till SAF-LO avtalspension. Men som synes i grafen här intill är det en mycket stor andel av privatanställ-da LO-medlemmarna som inte har gjort något aktivt val av pensions-förvaltare.

De får därmed sin avtalspen-sion förvaltade i en traditionell försäkring hos AMF, utan återbetal-ningsskydd och utan familjeskydd.

AMF är en förvaltare som ägs

ett bombnedslag för facken. Så beskrivs eU-domen från i somras som handlar om hur pensionerna för offentligan-ställda ska förvaltas. risken finns att facken tappar infly-tandet över pensionerna.

I juli kom EU:s domstol i Luxem-burg med domen som fackliga jurister fruktat: Fack och arbets-givare i Tyskland får inte längre bestämma vilka bolag som ska förvalta tjänstepensionen för de kommunanställda.

I domen krävs att förvaltningen av tyskarnas tjänstepensioner ska läggas ut på offentlig upphandling i hela EU.

Eftersom det svenska systemet med tjänstepension påminner om det tyska kan domen även påverka Sverige.

– risken är att facken kan tvingas att sluta sämre avtal och får min-dre inflytande över hur medlem-marnas pensionspengar ska förval-tas, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist, som följt fallet noga.

Det är endast de som inte aktivt valt vilket bolag som ska ta hand om tjänstepensionen som berörs. Deras pensionspengar förvaltas i dag av KPA som ägs av Folksam och Sveriges Kommuner och Lands-ting.

Konsekvenserna av EU-domen är för svensk del dock ännu oklar.

– Det tyska systemet är inte helt identisk med det svenska. Därför måste vi analysera domen nog-grannare innan vi vet vilka kon-sekvenser den kan få, säger han.

oavsett om pensionsförvaltningen för kommunalanställda måste för-ändras eller inte är domen viktig även i Sverige.

– Domen handlar, precis som Laval- och Vikingdomarna, om att väga grundläggande rättigheter mot ekonomiska friheter för fö-retagen, säger Ingemar Hamskär.

Både från facken och från ar-betsgivarhåll har kommentaren varit att EU-domen undergräver det svenska förhandlingssystemet. Detta eftersom ramarna för fack och offentliga arbetsgivare blir snävare då de ska fatta beslut om förvaltningen av tjänstepensionen.

Strax efter domen sa LO:s chefs-jurist Claes-Mikael Jonsson att det mest oroväckande med den är att Lissabonfördraget, som började gälla den 1 december förra året, inte verkar ha förändrat någonting.

Facket hade hoppats att det nya EU-fördraget skulle förändra rätts-läget. I Lissabon finns grundläg-gande fri- och rättigheter inskrivna i stadgan. Det skulle kunna tolkas som en förstärkning av de fackliga

Fackets Försäkringsexpert nr 1 kan du då allt om avtalsförsäk-

ringar själv?– Nej! De är ju så otroligt omfat-

tande. Men det är inte meningen att ens försäkringsrådgivarna ska kunna alla detaljer. Däremot ska de veta var man ska söka för att få svar på de frågor som kan komma upp.

Sedan något år finns också en hemsida där LO-anslutna direkt på nätet kan anmäla att de vill ha försäkringsinformation. Den når du direkt från LO:s hemsida.

Martin KlepKe

Facken tappar inflytande över pensionspengarna

Val av avtalspension gör många osäkra

nya EU-regler för upphandling av pensionsbolag

rättigheterna på bekostnad av den fria rörligheten inom EU.

Men domen från i somras ger alltså en motsatt signal.

– Den stora övergripande frågan är nu åt vilket håll EU:s rättsut-veckling är på väg, säger Ingemar Hamskär.

eriK larsson

eu-doMstolenP eU-domstolen har två huvud-sakliga uppgifter: att döma i tvister mellan medlemsländer och eU:s institutioner, samt att tolka eU-rätten. en domare från varje medlemsland sitter i domstolen. Under den finns också en tribunal som dömer i mål som rör enskilda personer och företag samt en per-sonaldomstol som dömer i mål som gäller anställda i eU.

JRisken är att facken kan tvingas sluta sämre avtal.

gemensamt av LO och Svenskt Näringsliv.

Och även om AMF tjänar på att folk är passiva och inte väljer alls, så intygar Carina Blomberg, trygghetsekonom på företaget, att många inte vet vad som händer för den som inte väljer alls.

– Folk är tveksamma, och lite då och då kommer frågor som ”jag gjorde inget val så de pengarna är väl borta nu”. Folk tror att pen-garna faktiskt försvinner om de inte gör ett val.

enligt Carina blomberg vill en del kunder också veta vilka bolag som har återbetalningsskydd som till-val, trots att återbetalningsskydd-et ser likadant ut och kan väljas på samma sätt hos alla bolag.

Kvinnor har större kunskap om återbetalningsskyddet och väljer det oftare än män.

– Men ofta tar de inte bort åter-betalningsskyddet när barnen har växt upp och klarar sig själva. Eftersom skyddet ger en lägre pen-sion för en själv kan det vara bättre att välja bort skyddet när barnen vuxit upp. På så sätt får man en

högre pension, säger Carina Blom-berg.

Av dem som gjort ett aktivt val har 44 procent valt fondförsäkringen Folksam LO Pension. På andra plats ligger den traditionella försäkrin-gen i Swedbank med 19 procent följt av AMF:s traditionella respek-tive fondförsäkring med drygt 8 procent vardera.

Andra frågor som ofta kommer upp runt avtalspensionen är om du kan välja en ny förvaltare och flytta dina pengar.

Rätt svar är att du alltid kan välja en ny förvaltare av de pen-sionspengar du kommer att tjäna in i framtiden. Du kan också flytta pengar som du redan har placerat till en ny förvaltare, men det bru-kar kosta en mindre avgift, plus att du kan få fylla i en hälsodekla-ration.

– Trots allt tycker jag ändå att kunskapsnivån har höjts. I bör-jan visste många knappt vad de skulle fråga om. Nu vet de hur valet fungerar och vill i stället fråga om detaljer som de är osäkra på, säger Carina Blomberg.

– kvinnor bör komma ihåg att ta bort återbe-talningsskyd-det när barnen väl vuxit upp, är Carina blombergs tips för att höja pensionen.

– Vi måste analysera domen noggrant innan vi vet vilka konsekvenser den kan få, säger ingemar Hamskär.

Foto: FREDRIK SANDBERG

Foto: FREDRIK SANDBERG


SJUKDOM

Allmänt gäller följande för den allmänna sjukförsäkringen: den första dagen du är sjuk är en karensdag, då får du ingen ersättning. För sjukdagarna 2 till 14 betalar arbetsgivaren sjuklön som motsvarar 80 procent av lönen.

Från den 15:e sjukdagen får du sjuk-penning från försäkringskassan. Hel sjukpenning uppgår till 80 pro-cent av den sjukpenninggrundan-de inkomsten (SGI), vilken oftast är något lägre än lönen. Det beror dels på att värdet av traktamenten, fri bil och andra förmåner inte in-går, dels på att beräkningsmetoden


ALLT OM DINA FÖRSÄKRINGAR




Vet du vad som gäller när det otänkbara verkligen händer? Här kommer tio sidor med besked för dig som är lo-medlem. Först de lagstadgade social-försäkringarna och sedan de avtalade försäkringarna. Försäkringar som gäller på området lo-Svenskt näringsliv redovisas i detalj.

Socialförsäkringar har du enligt lag, genom det offentliga socialförsäkringssystemet.

gör att värdet av den sjukpenning-grundande inkomsten blir lägre än löneinkomsten.

Den sjukpenninggrundande in-komsten fastställs av försäkrings-kassan.

Det finns ett inkomsttak för sjukpenningen på 7,5 prisbasbe-lopp per år (318 000 år 2010, 321 000 kronor år 2011). För sjukpenning-grundande inkomster därutöver får du ingen sjukpenning.

Du kan få en fjärdedels, halv, tre fjärdedelars eller hel sjukpen-ning. Det är försäkringskassan som bedömer din arbetsförmåga och den kan alltså bedöma att du helt eller delvis kan jobba trots din sjukdom.

Tiden med sjukpenning är från 2008 begränsad till tolv månader.

Därefter sänks sjukpenningen till 75 procent av SGI:n och ska i normalfallet bara beviljas för yt-terligare 550 dagar, alltså cirka 18 månader.

Vad som händer efter dessa 550 dagar finns beskrivet under avsnit-tet Utförsäkrad.

Tiden med sjukpenning kan dock numera bli kortare än 550 dagar, trots att sjukdomen består.

Efter 90 dagars sjukdom kan sjukpenningen nämligen dras in om försäkringskassan anser att den sjuka bör kunna omplaceras på sin arbetsplats och därmed kunna jobba.

Efter ett år, och i vissa fall redan efter ett halvår, kan sjukpenning-en dras in om försäkringskassan anser att den sjuka kan omplace-

ras till något annat jobb på hela arbetsmarknaden och på så sätt kunna jobba trots sin sjukdom.

Alla kostnader för vård och sjukpenning som orsakas av tra-fikolyckor är på väg att brytas ur den allmänna sjukförsäkringen och ska i stället betalas genom att bilägarna betalar en extra skatt på trafikförsäkringen.

P RehabiliteringSedan halvårsskiftet 2007 är ar-betsgivaren inte längre skyldig att göra en rehabiliteringsutredning. Samtidigt avskaffade regeringen tidsgränserna för när försäkrings-kassan senast måste upprätta en rehabiliteringsplan eller kalla den sjuka till ett avstämningsmöte.

I stället behöver arbetsgivaren

bara lämna de upplysningar som behövs till försäkringskassan för att behovet av rehabilitering ska kunna klarläggas. Detta ska ske efter samråd med den sjuka.

Arbetsgivaren har dock enligt arbetsmiljölagen kvar rehabilite-ringsansvaret för den anställda.

P SjukvårdVarje landsting beslutar själv om patientavgifterna, och variationer-na är stora. Besök hos husläkare kostar vanligtvis mellan 100 och 200 kronor.

För besök hos specialistläkare och hembesök varierar priserna betydligt mer, från 0 till 320 kro-nor, beroende på remiss och tid-punkt.

Dalarna är det enda landstinget


lagt kort ligger. efter de senaste årens dramatiska förändringar finns det få nyheter för socialförsäk-ringarna med i budgeten för 2011. Ändringarna är främst justeringar av tidigare lagstiftning.

• Förändringen av sjukför-säkringen från den 1 januari 2011 är definitivt en sådan justering. En person som är för sjuk för att kunna ta sig till arbetsförmedlingen och anmäla sig som arbets-sökande ska ändå kunna få sjukpenning för de första 14 dagarna, om hans eller hen-nes anställning har gått ut.

Lagändringen kommer till efter att svenska soldater som skadats av en bilbomb i Afghanistan nekats sjukpen-ning eftersom de inte gått till arbetsförmedlingen medan de vårdades på sjukhus.

• Utförsäkringen ur trygghetssystemen förändras inte, trots många exempel på enskilda som drabbats mycket hårt. Däremot lovar regeringen i sin budget att se över följderna av reglerna för utförsäkring.

• A-kassan förändras inte heller. Arbetsförmedlingen får fortsatt stöd till prak-tikplatser och jobbcoacher. Därutöver införs 2011 ett nytt lärlingssystem i gymnasiet och från 2012 även inom vux-enutbildningen.

• I jobbgarantin införs en regel om att ungdomar ska kunna jobba en månad under en ramtid av fyra månader och ändå omfattas av jobbgarantin. Ändringen görs för att arbetslösa ungdo-mar ska kunna ta korta till-fälliga jobb utan att riskera att hamna utanför garantin.

• Pensionssystemet för-ändras inte. Däremot sänks skatten på pensionen.

med sänkt avgift i primärvården för äldre från 65 år.

Högkostnadsskydd finns enligt lag och det innebär att man behö-ver betala högst 900 kronor per tolvmånadersperiod.

I princip ska barn och ungdo-mar få gratis sjukvård upp till sin 20-årsdag, men många landsting tar ändå ut avgifter.

Region Skåne tar ut full avgift från tolv års ålder för de flesta, och även i Stockholm, Uppsala, Norr-botten och Gotland kan barn och unga under 20 år få betala hela eller delar av vårdavgiften. I en del andra landsting är det gratis bara upp till det kalenderår man fyller 20 år.

Att ligga på sjukhus kostar nor-malt 80 kronor per dag för alla över 20 år. Vissa landsting har sänkt pri-set för studenter, pensionärer och för dem som har sjuk- och aktivi-tetsersättning. Tiden på sjukhuset kan spela in, och en del landsting tar olika avgift för olika inkomst-nivåer.

PTandvårdFör barn och ungdomar är all tand-vård gratis till och med det år de fyller 19 år. Året därefter inträder två system: tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd (tandvårdser-sättning).

Tandvårdsbidraget ska göra det billigare med regelbundna tand-läkarbesök. Det är på 300 kronor för personer i åldrarna 30 till 74 år och 600 kronor för åldersgrup-perna 20 till 29 år samt 75 år och äldre. Bidraget ska utnyttjas inom en period på två år.

Högkostnadsskyddet ska ersätta en del dyra åtgärder. De vanligaste dyra åtgärderna täcks dock inte av högkostnadsskyddet.

När högkostnadsskyddet gäller får du ersättning för 50 procent av kostnaden mellan 3 000 och 15 000 kronor. För den del av kostnaden som hamnar över 15 000 kronor ersätts 85 procent.

Ersättningsperioden för hög-kostnadsskyddet räknas tolv må-nader från den dagen då den första åtgärden blir klar.

Det är också viktigt att komma ihåg att det finns ett maximipris (referenspris) för varje åtgärd som ingår i högkostnadsskyddet. Om tandläkaren tar ett högre pris än referenspriset får du betala skill-naden själv.

P LäkemedelLäkemedel som ingår i högkost-nadsskyddet kostar dig maximalt 1 800 kronor under ett år. Har du flera barn under 18 år räknas kost-naderna för deras läkemedel sam-man till maximalt 1 800 kronor.

P HandikappersättningDu kan få ersättning enligt lag om du blir invalidiserad. Handi-kappersättningens storlek beror på hur stor invaliditeten bedöms vara. Som högst är handikapp-ersättningen 69 procent av ett pris-basbelopp per år (29 256 kronor år 2010, 29 532 kronor år 2011).

P Sjuk- och aktivitetsersätt-ningÅr 2003 försvann begreppen för-tidspension och sjukbidrag. I dag finns två motsvarande begrepp, nämligen sjukersättning och ak-tivitetsersättning.

Aktivitetsersättning kan ges om din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel och ned-sättningen kan antas bestå under minst ett år.

Aktivitetsersättning kan ges ti-digast från 19 års ålder och som längst till 29 års ålder.

Ersättningen är begränsad till maximalt tre år och ska därefter alltid omprövas.

Vid aktivitetsersättning har försäkringskassan också skyldig-het att undersöka behovet av en aktivitetsplan, och i så fall också upprätta en aktivitetsplan.

Sjukersättning kan ges om din

Sjukpenningens tidsgränser (i normalfallet)Ytterligare 550 dagars sjukpenning kan beviljas, men sjukpenningen sänks då från 80 till 75% av Sgi

Prövning av arbets-förmåga mot hela arbetsmarknaden(i vissa fall tidigare)

efter dessa 550 dagar åker man ut ur sjukförsäkringen.

efter tre månaders utförsäkring kan man åter söka sjukpenning

efter 90 dagar kan sjukpenningen dras in om arbetstagaren kan omplaceras på sin arbetsplats

364 dagar 550 dagar 90 dagar

Sjuklön 14 dgr(80% av lön)

Sjuk-penning(80% av Sgi)

Här är nyheterna för 2011

arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsätt-ningen kan antas bestå livet ut. Sjukersättning kan ges tidigast från 30 års ålder och som längst till 65 års ålder.

Trots att sjukersättning bara ges ut om arbetsnedsättningen kan an-tas bestå livet ut ska den omprövas senast vart tredje år.

All tidsbegränsad sjukersätt-ning är på väg att avskaffas. Vad som händer med dem som blir av med sin tidsbegränsade sjukersätt-ning finns beskrivet under rubri-ken Utförsäkrad.

Sjukersättning och aktivitetser-sättning betalas ut med ett fjär-dedels, ett halvt, tre fjärdedelars eller helt belopp beroende på hur mycket den sjuka kan arbeta.

Hel sjukersättning eller akti-vitetsersättning ska motsvara 64 procent av den årsinkomst som den sjuka tidigare haft. Beräkningen baseras normalt på genomsnittsin-komsten under de tre bäst betalda av de senaste fem årens inkomster.

För dem som ännu inte börjat jobba finns en garantiersättning. Garantiersättningen för hel sjuk-ersättning är 2,4 prisbasbelopp per år (101 760 kronor år 2010, 102 720 kronor år 2011).

Garantiersättningen för hel ak-tivitetsersättning varierar mellan 2,1 och 2,35 basbelopp per år bero-ende på din ålder (89 040 till 99 640 kronor år 2010, 89 880 till 100 580 kronor år 2011).

UTFÖRSÄKRAD

efter maximalt 550 dagars för-längd sjukpenning eller när en tidsbegränsad sjukersättning har tagit slut har du numera inte längre rätt till mer ersätt-ning från sjukförsäkringen.

Det gäller oavsett hur din hälsa är och även om du inte tidigare har kunnat hänvisas till den vanliga arbetsmarknaden. PPP

Försäkrad via jobbet

Information om de kollektivavtalade försäkringarna på

arabiska, engelska, finska, persiska, polska, serbiska, spanska, turkiska och svenska

www.afaforsakring.se

Avtalsförsäkringarna ger extra trygghet vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet

AFA Försäkring administrerar avtalsförsäkringar, bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Vi ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Foto: SANDR

A QVIST

Foto: JESSICA GOW

Foto: SIMO

N PAULIN


Från den 1 januari 2010 samlas dessa utförsäkrade i Arbetsförmed-lingens nya program arbetslivsin-troduktion som får ta tre månader.

Har du då inte kommit in på arbetsmarknaden kan du åter an-söka om sjukersättning. För dem som inte återförs till sjukförsäk-ringen övergår hela ansvaret till arbetsmarknaden.

Det ska då i princip vara möjligt att åter kvalificera sig för inkomst-bortfallsersättning inom a-kassan. Från den 1 januari 2010 kan dock utförsäkrade i stället direkt place-ras i jobb- och utvecklingsgaranti. (Se vidare under Arbetslöshet.)

ARBETSSKADA

Arbetsgivaren är skyldig att omedelbart anmäla en arbets-skada till försäkringskassan, men för att du ska kunna få ersättning måste du också själv anmäla arbetsskadan.

Arbetsskada ersätts i första hand med sjukpenning som för vilken sjukdom eller skada som helst.

Speciell ersättning kan ges när det gäller tandskador, för särskilda hjälpmedel eller om skadan har uppkommit utomlands.

P LivräntaOm den skadade får inkomstbort-fall som kan förmodas bestå under minst ett år kan också lagen om ar-betsskadeförsäkring ge ersättning i form av livränta.

Livräntan är skillnaden mellan den inkomst som den skadade skulle ha haft om han eller hon inte blivit skadad och den inkomst han eller hon beräknas kunna få trots skadan.

Inkomstminskningen per år måste vara minst en femtondel av den tidigare inkomsten och måste vara minst 0,25 prisbasbelopp (10 600 kronor år 2010, 10 700 år 2011).

Livräntan täcker inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp (318 000 år 2010, 321 000 kronor år 2011). Nor-malt kan du bara få livränta till 65-årsdagen.

Livräntan skrivs upp varje år med ett indextal som ska spegla halva inkomstförändringen.

Karensdagen kompenseras med motsvarande 80 procent av två da-gars livränta. Denna ersättning kan i vissa fall omfatta fler än två dagar.

P Dödlig arbetsskadaOm arbetsskadan leder till dödsfall kan de efterlevande få 30 procent av ett basbelopp i begravningser-sättning (12 720 kronor år 2010, 12 840 kronor år 2011).

efterlevande barn kan också få ersättning i form av barnlivränta till dess de fyller 18 år och i vissa fall upp till 20 år. efterlevande make har rätt till omställnings-livränta i tolv månader. Om det finns barn under 18 år i hemmet har maken rätt till ytterligare tolv månaders omställningspension, eller längre tid beroende på bar-nets ålder.

Barnlivräntans storlek beror på antal barn och är sammanlagt för alla barn 40 till 100 procent av livränteunderlaget, som normalt är lika med den avlidnas inkomst.

omställningsbidraget till make/maka är 20 procent av livräntan om det finns efterlevande barn som får barnlivränta. I annat fall är det 45 procent.

ARBETSLÖSHET

Arbetslöshetsersättningen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsför-säkring.

Som grundkrav för att få arbetslös-hetsersättning måste du ha upp-fyllt arbetsvillkoret, det vill säga normalt ha jobbat minst 480 tim-mar året innan du blev arbetslös.

Dessa 480 timmar kan du ha till-godogjort dig antingen genom att jobba minst 80 timmar i månaden under sex av de tolv månaderna, el-ler – för oregelbundna jobb – genom att under sex sammanhängande månader ha jobbat 480 timmar med minst 50 timmar i månaden.

P GrundförsäkringGrundförsäkringens storlek är 320 kronor per dag. Grundersättning får den som uppfyller arbetsvillko-ret, har fyllt minst 20 år och inte är med i en a-kassa – eller är med i a-kassa men inte har uppfyllt vill-koren för att få en ersättning som är baserad på inkomsten.

2007 försvann möjligheten att få ersättning om du har studerat i stället för att ha arbetat före ar-betslösheten.

P InkomstbortfallsförsäkringFör att få en inkomstbaserad a-kas-seersättning måste du förutom att ha uppfyllt arbetsvillkoret ha varit medlem i en a-kassa i minst tolv månader.

Tidigare fanns också krav på att du måste jobba en viss tid inom ett yrke för att få bli medlem i en a-kassa. Från 2009 har dessa regler tagits bort och det är nu möjligt även för sjuka, arbetslösa och för-äldralediga att gå med i en a-kassa.

Inkomstbortfallsersättningen ger dig 80 procent av den lön som faller bort – dock maximalt 680 kronor per dag – under de 200 för-sta dagarnas arbetslöshet.

Därefter sänks ersättningen till 70 procent av den tidigare lönen – dock maximalt 680 kronor per dag – under ytterligare 100 dagar.

Dagar med olika typer av aktivi-tetsstöd räknas med i ersättnings-perioden.

Har du barn under 18 år kan du få ersättning på 70-procentsnivån i ytterligare 150 dagar.

Om du blir sjuk under arbets-lösheten kan du aldrig få högre sjukpenning än a-kasseersättning.

Ersättning betalas inte ut under de första sju dagarnas arbetslöshet.

Rätten att få a-kassa för deltids-arbetslösa förkortades under 2008 från 300 dagar till bara 75 dagar.

Det är viktigt att komma ihåg maximibeloppet på 680 kronor per dag när du räknar ut din ersätt-ning. 680 kronor om dagen mot-svarar 80 procent av en inkomst på 18 700 kronor i månaden. Har du en inkomst därutöver får du ingen ersättning för den överskjutande delen.

Arbetslöshetsersättningen be-talas ut via arbetslöshetskassorna som är knutna till fackförbunden och företagarorganisationer, och förvaltas av dem. En kompletteran-de a-kassa finns för en del egenfö-retagare och för övriga som står utanför andra a-kassor.

Medlemsavgiften till a-kassan ska numera spegla hur hög arbets-lösheten är i den bransch som den omfattar. Det gör att anställda i branscher med högre arbetslöshet får betala en högre a-kasseavgift.

inkomst den skadade kunde ha haft om hon eller han inte skadats

inkomst den skadade beräknas få ut trots skadan

livränta fyller på den arbets-skadades inkomst.


Så fungerar livränta

Foto: SIM

ON

PAULIN

Foto: BERTIL ERICSO

NFoto: JESSICA GO

W


P Jobb- och utvecklingsga-rantiNär tiden för inkomstbortfalls-ersättning är slut ska du i stället beredas plats i en jobb- och utveck-lingsgaranti. Du får då aktivitets-stöd från försäkringskassan. Detta aktivitetsstöd är på mellan 320 och 680 kronor per dag för heltid, men om du inte uppfyller villkoren för ersättning från a-kassan är aktivi-tetsstödet på 223 kronor per dag.

I jobb- och utvecklingsgarantin ska du få hjälp med att söka jobb och få arbetspraktik och arbets-träning hos de arbetsgivare som knyts till projekten.

PENSION

Tillsammans med resterna av det gamla pensionssystemet består dagens pension av fyra delar.

Åldern avgör vilket pensionssys-

tem du följer:• Du som är född 1937 eller tidi-

gare får hela din pension i form av det gamla systemet med garanti-pension och tilläggspension.

• Du som är född 1938 till 1953 får en del av din pension enligt detta gamla system men också en del enligt det nya systemet med garantipension, inkomstpension och premiepension.

• Du som är född 1954 eller senare får hela din pension enligt det nya systemet med garantipen-sion, inkomstpension och premie-pension.

P GarantipensionGarantipension är ett grundskydd för dem som har haft låga inkom-ster. Den bekostas av skattemedel och betalas ut från 65-årsdagen. Garantipensionen räknas av mot inkomstpensionen och upphör helt om inkomstpensionen kom-mer över en viss nivå.

P Tilläggspension

Den utgår endast för den tid då det gamla systemet gällde, och be-står av en omräkning av de gamla begreppen folkpension och ATP. Denna del blir aldrig mindre än den skulle ha blivit enligt det gamla systemet med ATP och folk-pension.

P InkomstpensionTillhör det nya pensionssystemet och bekostas av en pensionsavgift som tas ut på alla inkomster. Pen-sionsavgiften är 16 procent av in-komsterna och tas ut som arbetsgi-varavgift och egenavgift. Dessa 16 procent går till inkomstpensionen för dem som nu är pensionärer.

Vad du själv får i inkomstpension den dagen du går i pension beror dels på hur mycket du betalat in till pensionssystemet under den tid du arbetat, dels på hur bra det går för Sveriges ekonomi och hur mycket de som då arbetar kan jobba ihop.

P PremiepensionTillhör också det nya systemet och

baseras på 2,5 procent av inkom-sten. Denna del kan du sätta in på en fond hos någon svensk eller ut-ländsk kapitalförvaltare eller hos statliga Sjunde AP-fonden. Storle-ken på din premiepension beror på hur de fonder som du har valt har utvecklas.

Den som inte väljer någon för-valtare får sin premiepension för-valtad av Sjunde AP-fonden.

Den som vill kan ta ut pension från 61 år (gäller dock ej garanti-pension). Pensionen från 65 år blir då lägre. Den som skjuter upp pen-sionsåldern får i stället en högre pension.

DÖDSFALL

P OmställningspensionOm din make, maka eller sambo dör kan du enligt lagen få omställ-ningspension under tolv månader. Om du har barn under 18 år får du därefter förlängd omställnings-pension i ytterligare tolv månader.

Om du har barn under 12 år får du denna förlängda omställnings-pension till dess det yngsta barnet fyller 12. Storleken baseras på den avlidnas rätt till pension.

P BarnpensionEfterlevande barn kan få barnpen-sion fram till sin 18-årsdag och i vissa fall upp till 20-årsdagen. Be-loppet beror på antalet syskon och den avlidnas rätt till pension.

Ett efterlevande barn har dock alltid rätt till minst 40 procent av ett basbelopp per år (16 960 kronor 2010, 17 120 kronor år 2011). Om båda föräldrarna dör är minimibe-loppet det dubbla.

P ÄnkepensionDe kvarvarande bestämmelserna om änkepension samordnas med lagen om efterlevandepension. Ett grundkrav är att paret måste ha gift sig före 1990. Som grund för änkepension räknas främst mannens pensionspoäng, men hur gammal änkan är spelar

Tidsgränser för arbetslöshetsersättning

200 dagar 100 dagar 150 dagar

Sju dagars karens

inkomstbortfallsersättning 80% av lön, dock max 680 kr/dag

inkomstbortfallsersättning 70% av lön, dock max 680 kr/dag

Ytterligare inkomstbortfallsersätt-ning, 70% av lön, max 680 kr/dag, endast för dem med barn under 18 år

18 700 kronor i månadslön är taket för att få maximal inkomsbortfalls-ersättning vid arbetslöshet — 680 kr om dagen

endast 12 procent av dem som arbetar heltid ligger under det taket – det vill säga 88 procent tjänar för mycket. det innebär att bara en liten del av arbetskraften i dag kan få ut 80% av sin tidigare lön i a-kasse ersättning.Taket höjdes senast 1 juli 2002

källa: a-kassornas samorganisation


Hela pensionen – på ett ställe

Visste du att du kan se hela din pension på ett enda ställe? På Pensionsmyndigheten.se får du en heltäckande prognos för både din allmänna pension och din tjänstepension. Du kan också lägga till eventuellt privat sparande för att se din totala pension.

Är det första gången du besöker oss beställer du en personlig kod på vår webbplats eller använder din e-legitimation, som du till exempel får från din bank.

Vi gör pensioner enklare.

www.pensionsmyndigheten.se/prognos



Avtalsförsäkringar gäller för alla som omfattas av kollektivavtal.

SJUKDOM

Avtalsgruppsjukförsäkring (AgS) ger följande skydd vid sjukdom:

Är du sjuk mer än 14 dagar ger AGS en dagersättning på 12,5 procent av sjukpenningen. Sjukpenning plus dagersättning ger därmed efter den 14:e sjukdagen knappt 90 procent av lönen, upp till en års-lön på 7,5 prisbasbelopp (318 000 kronor år 2010, 321 000 kronor år 2011).

Efter att regeringen infört en ytterligare sjukpenningnivå på 75 procent av sjukpenninggrundan-de inkomst har även AGS infört en ny ersättningsnivå. Den är på 13,3 procent och fyller därmed ut den sammanlagda ersättningen till knappt 85 procent av lönen.

AGS-dagersättning ges dock som längst till och med den 360:e sjukdagen.

Om du får sjukersättning eller aktivitetsersättning ger AGS i stäl-let en månadsersättning.

Full månadsersättning motsva-rar oftast cirka 15 procent av din sjukpenninggrundande inkomst. AGS-månadsersättning har änd-rats något för dem som insjuknat efter den 1 januari 2009 och ger nu som mest 4 013 kronor per må-nad. Den summan utgår om du

har en sjukpenninggrundande månadsinkomst på 26 750 kronor och uppåt.

Villkor för AgSDu måste ha varit anställd under minst 90 dagar för att omfattas av AGS. Rätten till AGS upphör den månad du fyller 65 år.

Du är försäkrad genom AGS även i 720 dagar efter att du slutat din anställning. En förutsättning är att du har en fastställd sjukpen-ninggrundande inkomst. Blir du sjuk under denna efterskyddstid förlängs efterskyddet med lika många dagar som du har varit sjuk.

Efterskyddet upphör om du inte står till arbetsmarknadens förfo-gande eller tar ett jobb längre än 180 dagar hos en arbetsgivare som inte har något avtal om AGS.

ARBETSSKADA

Trygghetsförsäkring vid ar-betsskada (TFA) ger följande skydd vid arbetsskada:

P Olycksfall i arbetetTFA ger ersättning om olyckan gjort att du inte kunnat arbeta på minst 15 dagar eller om den or-sakat bestående invaliditet. Men även vid kortare sjukskrivning kan du få ersättning för utlägg för

sjukvård och skadade glasögon, hörapparat och liknande. Skadan måste då ha gjort att du tvingats uppsöka läkare.

Självrisken uppgår till 500 kro-nor och belopp under 100 kronor betalas inte ut, vilket i praktiken betyder att kostnader under 600 kronor inte ersätts.

För olycksfall som ger längre sjukskrivning än 14 dagar får du också full TFA-ersättning för karensdagen. Du får också full ersättning för inkomster över sjukpenningstaket (7,5 prisbasbe-lopp). I övrigt får du 20 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten under hela sjuklöne- och sjukpenningperioden. När sjukpenningen är 75 procent får du 25 procent av den sjukpenning-grundande inkomsten.

Sedan 2008 kan förlängd sjuk-penning normalt bara ges i maxi-malt 550 dagar. Det gäller dock inte vid godkänd arbetsskada där det inte finns någon tidsgräns.

Blir du borta i minst 31 dagar kan du dessutom få ersättning för sveda och värk, alltså extra er-sättning för det lidande och det obehag som olyckan förde med sig under den akuta sjuktiden. Ersätt-ningen betalas ut som en klump-summa i efterskott.

Olycksfall under tjänsteresa räknas som olycksfall i arbetet.

P FärdolycksfallFör färdolycksfall till och från ar-betet kan man bara få ersättning för sjukvårdskostnader och för sve-da och värk. TFA ger alltså ingen ersättning för inkomstförlust vid färdolycksfall.

Om du har skadat dig i en tra-fikolycka till eller från arbetet där ett trafikförsäkrat fordon varit in-blandat (alltså inte om två cyklar har krockat) gäller dock inte TFA, däremot trafikskadelagen. Den som orsakat olyckan får ersätta dig genom sitt försäkringsbolag.

P ArbetssjukdomFör att en arbetssjukdom ska ge er-sättning från TFA måste den finnas kvar under minst 180 dagar efter det att man först upptäckte den. Den måste också ha bedömts som en arbetssjukdom av försäkrings-kassan. Afa Försäkring, det parts-sammansatta bolag som adminis-trerar avtalsförsäkringar, bedömer dock själv vissa hörselskador, vi-brationsskador, kemikalieskador, sjukdomar i andningsorganen och andra sjukdomar som finns upptagna på en lista från FN:s ar-betslivsorgan ILO.

Om din skada godkänns som arbetssjukdom kan du efter 180 dagar få ersättning för de utlägg du haft för läkarbesök, sjukvård, hemhjälp med mera.

Efter en vållandeprövning av en arbetssjukdom kan du också få er-sättning för inkomstförlust, sveda och värk och även slippa självris-ken på 500 kronor och den lägsta beloppsgränsen på 100 kronor.

För sveda och värk kan du då få ersättning från första sjukskriv-ningsdagen.

En vållandeprövning innebär att en särskild nämnd, Vållande-nämnden, avgör om det är arbets-givaren som av oaktsamhet har vållat arbetssjukdomen.

Ett undantag från vållandepröv-ning infördes den 1 juli 2008. Det gäller arbetssjukdom med diag-nosen mesoteliom, en svår cancer-form som orsakas av asbest. Ställs denna diagnos har du rätt till er-sättning för sveda och värk enligt TFA utan någon vållandeprövning.

P Rehabilitering vid arbets-skadaOm arbetsskadan leder till rehabi-litering kan du få viss ersättning för rehabilitering, till exempel för kurslitteratur vid omskolning.

P Invaliditet vid arbetsskadaOm arbetsskadan leder till invali-ditet kan du i vissa inkomstlägen få ersättning för inkomstförlust som inte regleras av lagstadgad livränta. Som ett engångsbelopp kan du få ersättning för det fysiska

PRIVAT ANSTÄLLDA. Avtalsområdet LO-Svenskt Näringsliv

Foto: HEN

RIK WITT


och psykiska lidande som blir be-stående.

Som ersättning för framtida kostnader kan du också få an-tingen livränta eller ett engångs-belopp.

P Dödsfall vid arbetsskadaOm arbetsskadan leder till döds-fall kan efterlevande, genom TFA, få ersättning i form av skadestånd som ska täcka kostnader för be-gravning. De kan också få ersätt-ning för förlust av underhåll. Er-sättningen betalas dock bara ut i den mån det inte täcks av lag-stadgad ersättning eller av Tjäns-tegrupplivförsäkringen TGL. När-stående kan också få skadestånd för psykiskt lidande.

P Villkor för TFATFA gäller från första arbetsdagen och så länge du är anställd. För sjukdomar som visar sig först ef-ter att du har avslutat din anställ-ning finns ett efterskydd. Normalt sträcker det sig till dess du fyllt 65 år, men i vissa fall av cancer är gränsen 75 år.

ARBETSLÖSHET

de avtalade förmånerna vid arbetslöshet gäller bara om du har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Förmånerna är dels ett omställningsstöd, dels en försäkring om avgångsbi-drag (Agb).

P OmställningsstödInnebär att du som blir uppsagd har möjlighet att få individuellt anpassat stöd för att söka nytt jobb eller omskola dig, starta eget eller liknande. De anpassade stöden får kosta 20 000 kronor per anställd. Vanligtvis är det arbetsgivaren och det lokala facket som ansöker om omställningsstöd.

Stödet betalas ut till arbetsgiva-ren via Trygghetsfonden TSL, den organisation som LO och Svenskt Näringsliv tillsammans skapade när avtalet om omställningsstöd skrevs under 2004.

För att få omställningsstöd mås-te du under minst ett år ha haft en genomsnittlig arbetstid på minst 16 timmar per vecka.

P Försäkring om avgångsbidrag, AGBAGB är en försäkring som ger en-gångsersättning när någon sägs upp på grund av arbetsbrist. Den fungerar som ett tillfälligt stöd tills man hittat nytt jobb och är alltså inte menad som ett långsik-tigt stöd.

De viktigaste bitarna i AGB-för-säkringen är följande:

• Försäkringen gäller vid upp-sägningar på grund av arbetsbrist.

• För att få AGB-ersättning mås-te man vara minst 40 år och ha ar-betat i minst 50 månader under en sammanhängande femårsperiod hos AGB-anslutna arbetsgivare.

• Den anställda får lägga ihop anställningstider hos flera AGB-an-slutna arbetsgivare för att komma upp i dessa 50 månader under fem år. Även visstidsanställningar räk-nas in.

• Helt AGB är ett engångsbe-lopp som 2010 varierar mellan 26 900 kronor och 39 440 kronor. Hur mycket du får beror på din ål-der. För dig som är deltidsanställd blir beloppet lägre. 2011 höjs be-loppen och hamnar för heltid mel-lan 27 900 och 41 100 kronor.

• Det måste gå fem år efter att du senast fått AGB innan du kan få nytt AGB, även om du under tiden hamnat på ett företag som också det måste dra ned på personal på grund av arbetsbrist.

• Du har i princip inte rätt till AGB om du får nytt jobb inom sam-ma koncern inom tre månader, om du erbjuds följa med till nya ägare av företaget eller om du får sjuk-ersättning från försäkringskassan när anställningen upphör.

Den partsammansatta AGB-nämnden kan dock göra en annan bedömning om när det ändå är rim-ligt att ge AGB-ersättning. Denna möjlighet förstärktes 2007.

Från 2007 har det också blivit möjligt att den som får ersättning från företaget i form av pension eller avgångsvederlag även kan få ut AGB-ersättning.

PENSION

det finns två avtalslösningar för ålderspension.

1) Födda 1968 eller senare följer helt Avtalspension SAF-LO.2) Födda före 1968 följer en kom-bination av Avtalspension SAF-LO och det gamla STP-systemet, om de hunnit tjäna in STP-år 1995 el-ler tidigare. Pensionen regleras då enligt särskilda övergångsregler.

STP-systemet var förmånsbestämt och gav vid full STP cirka tio procent av den bruttolön den anställda hade sina sista år före pension.

Observera dock att även perso-ner som är födda före 1968 helt följer Avtalspension SAF-LO om de börjat jobba inom avtalsområdet senare än 1995.

P Avtalspension SAFLOAvtalspension SAF-LO är ett av-giftsbestämt pensionssystem. Det betyder att avgiften, pensionspre-mien, i stället för förmånen är avtalad och bestämd på förhand.

Pensionspremien höjs nu succes-sivt för att 2012 vara lika hög som tjänstemännens. Det innebär att en pensionspremie som motsvarar 4,5 procent av din pensionsgrun-dande lön kommer att avsättas för din framtida pension. Detta gäller för årslön upp till ett tak på 7,5 in-komstbasbelopp (383 250 kronor år 2010, 390 750 kronor år 2011).

För löneandelar därutöver av-sätts i stället 30 procent när allt är klart 2012.

2010 är premien 4,1 procent och 18 procent för löneandelar över taket. 2011 är premien 4,3 procent och 24 procent för löneandelar över taket.

Premien betalas in av din arbets-givare från det att du fyller 25 år.

Du får själv välja förvaltare, det vill säga vilket försäkringsbolag som ska ta hand om dina pengar tills du går i pension. Du får också välja om du vill att pengarna ska placeras i en traditionell pensions-försäkring eller i en fondförsäkring, och i så fall i vilka fonder du vill att pengarna ska placeras i. Den enda begränsningen är att du måste välja förvaltare från den lista som par-terna har kommit överens om.

Du kan alltid göra ett nytt val och låta dina framtida pensionspengar gå in i ett annat försäkringsbolag.

Du kan också flytta redan in-satta pensionspengar från en för-valtare till en annan. Det kostar dock en mindre avgift att få sina pengar flyttade, och i många fall kräver förvaltarna att du fyller i en hälsodeklaration.

Hur stor pensionen i slutänden blir beror på premiens storlek, hur många år den betalats in och hur pengarna har förvaltats.

Avtalspension SAF-LO betalas normalt ut från 65 års ålder men du kan välja att ta ut den senare eller tidigare, dock tidigast från 55 års ålder.

Tar du ut pensionen tidigare blir summan du får ut varje må-nad lägre och om du tar ut pensio-nen senare blir månadssumman högre.

Pensionen är livsvarig men du kan också välja att ta ut hela sum-man under en kortare tid.

P Tilläggsval till Avtalspension SAFLOdu kan göra följande tillval:

1) Återbetalningsskydd vid dödsfall. Det innebär att pensio-nen betalas ut till dina efterle-vande om du skulle dö innan du går i pension. Hela den intjänade pensionen betalas då normalt ut under fem års tid, men har du re-dan börjat ta ut din pension tillfal-ler pensionen i stället dina efterle-vande under maximalt 20 år.

Det här ger en extra trygghet för anhöriga, men minskar din egen pension, alltså bör du inte ha återbetalningsskydd om du är

ensamstående utan familj.2) Familjeskydd. Innebär ett för-

säkringsskydd för dina närstående om du dör innan du har fyllt 65 år och inte har hunnit få ut något från din avtalspension.

Det är på antingen ett, två, tre eller fyra prisbasbelopp per år som betalas ut till dina efterlevande un-der 5, 10, 15 eller 20 år, dock längst fram till dess du själv skulle ha fyllt 70 år.

Årspremien är på 358 kronor ända upp till 11 200 kronor bero-ende på hur gammal du är när du tecknar familjeskyddet, hur många prisbasbelopp du väljer och hur lång utbetalningstid du vill ha.

Tänk dock på:• Eftersom avgiften varje år dras

från den pensionspremie som be-talas in så blir den slutliga pensio-nen lägre än utan familjeskydd. Därför är det viktigt att ta reda på vad familjeskyddet kostar för just dig och fundera på om det är värt att teckna en sådan försäkring.

• Byter du till ett avtalsområde där de har en annan avtalspension upphör familjeskyddet eftersom det inte kommer in några premier som kostnaden för familjeskyddet kan dras ifrån.

Forts nästa sida PPP

kollektivavtal är ett måste för att avtalsförsäkringarna ska gälla. i slutänden kan du förlora stora summor för resten av livet om din ar-betsgivare inte har tecknat kollektivavtal.

Avtalsförsäkringarna är en anställningsförmån som finns med i kollektivavtalen. Det är en del av din lön som regelbun-det avsätts till ett försäkrings-skydd som ska gälla för dig när du går i pension eller om någonting händer.

Men har din arbetsgivare inget kollektivavtal så finns inte heller något försäkrings-skydd och du har heller inte någon avtalspension att se fram emot.

För något år sedan visade Folksam i en rapport hur stor skillnaden egentligen är med

och utan kollektivavtal – och därmed med och utan avtals-försäkringar.

Utan kollektivavtal försvin-ner till exempel hela avtalspen-sionen, och den pension du då missar blir lätt närmare en halv miljon kronor.

Blir du sjuk och jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal förlorar du motsvarande tio procent av lönen jämfört med en arbetsplats där det finns kol-lektivavtal.

Om du råkar ut för en arbets-skada blir skillnaden ännu större, och motsvarar under den första tiden hela tjugo pro-cent av lönen, enligt Folksams beräkningar.

Det är därför synnerligen viktigt att du kontrollerar att det finns kollektivavtal på din arbetsplats så att avtalsförsäk-ringarna verkligen gäller.

Utan kollektivavtal — ingen guldkant

Foto: BJÖ

RN LARSSON RO

SVALLFoto: JAN

ERIK HEN

RIKSSON

Foto: LARS HEDELIN

Foto: PERNILLA W

AHLM

AN




PRIVAT ANSTÄLLDA (forts)

ANSTÄLLDA I KOMMUNER OCH LANDSTING

SJUKDOM P Anställda inom kommuner, kommunala bolag, landsting och kyrka:Personalen har extra sjuklön från arbetsgivaren från dag 15 till dag 90 i sjukperioden. Sjuklönen ger då 10 procent av lönen utöver sjuk-penningen.

Först när sjuklönen upphör trä-der Avtalsgruppsjukförsäkringen för kommun- och landstingsan-ställda (AGS-KL) in. AGS-KL är upp-byggd som den privata sidans AGS men ger en något högre ersättning.

Den fyller ut sjukpenningen upp till 90 procent av lönen och den förlängda sjukpenningen upp till knappt 85 procent av lönen. Er-sättningen betalas ut fram till och med 360:e dagen i sjukperioden.

P Privatanställda kommuna-lare:Många av de privat anställda följer avtalsgruppsjukförsäkringen AGS vid sjukdom, till exempel på före detta Lantarbetareförbundets om-råden, sotarna och mindre trafik-bolag. Ersättningen betalas ut från dag 15 till dag 360 i sjukperioden och fyller ut sjukpenning och för-längd sjukpenning upp till knappt 90 respektive knappt 85 procent av sjukpenninggrundande inkomst.

Andra i denna grupp, till exem-pel anställda inom privatvården, följer i stället tjänstemännens ITP-avtal där det ingår en motsvarande sjukpension som fyller ut sjukpen-ningen med 10 procent av lönen till och med dag 360.

ARBETSSKADA Arbetsskadeförsäkringen TFA-kl fungerar som för privatanställda LO-medlemmar. Ett undantag är att du kan få extra ersättning vid sjukfrånvaro i minst åtta dagar om orsaken är hot eller våld på jobbet.

En annan skillnad är att vissa typer av smitta också omfattas av TFA-KL. Även brandmän som ska-dar sig under utryckning kan få extra ersättning.

ARBETSLÖSHET Arbetslöshetsförsäkringen AgF-kl motsvarar de privatanställdas

AGB och ger ersättning om verk-samheten minskar eller läggs ned.

Ersättning kan ges som ett en-gångsbelopp som motsvarar en tredjedel av din månadslön ome-delbart innan du blev arbetslös multiplicerad med antalet år du varit anställd. Maxgränsen är dock sex hela månadslöner.

Ersättning kan också ges som periodisk ersättning som fyller på a-kasseersättningen. Hur mycket du får beror på hur länge du jobbat och hur gammal du är.

För att få periodisk ersättning måste du ha fyllt 45 år. Du måste också ha varit anställd i minst 17,5 år. Denna tid minskar med stigande ålder.

Periodisk ersättning kan i vissa fall ges ända fram till pensions-åldern.

Förhandlingar pågår också om ett omställningsavtal för kommu-nalt anställda.

För kyrkligt anställda finns i stäl-let en avgångsersättning som till-sammans med a-kasseersättningen motsvarar 80 procent av den tidi-gare lönen i högst tre eller i vissa fall fem år.

P OmställningsförsäkringDe privatanställdas omställnings-försäkring gäller också för en del av Kommunals medlemmar. Det är de medlemmar som omfattas

av Avtalspension SAF-LO.För kyrkligt anställda gäller ett

nytt omställningsavtal från den 1 januari 2006. Som för övriga omställningsavtal innebär det ingen ersättning i pengar, utan ges i form av stödåtgärder för att så snabbt som möjligt komma till-baka i arbete. Villkoret är att du sägs upp på grund av arbetsbrist.

PENSION

det finns flera avtal för kom-munals medlemmar beroende på var de arbetar.

P Anställda inom kommuner och landstingHär finns de flesta av Kommunals medlemmar. Från 2006 gäller pen-sionsavtalet KAP-KL.

För varje anställd över 21 år be-talar arbetsgivaren en pensions-premie som successivt har höjts till att år 2010 vara uppe i 4,5 pro-cent av lönen för alla som är födda 1947 och senare.

Sedan 2006 har dock flertalet re-dan haft 4,5 procent i pensionspre-mie genom villkor i kollektivavtalet.

För anställda födda 1946 och ti-digare gäller de procentsatser som fanns i de ursprungliga pensions-avtalen. Den anställda får själv väl-ja förvaltare av pensionspremien.

I KAP-KL ingår en efterlevande-pension som för efterlevande vux-en normalt räknas på 15 procent av den avlidnas pensionsunderlag och för en efterlevande barn på 10 procent av den avlidnas pensions-underlag. För efterlevande vuxen betalas pensionen ut i fem år och för barnen normalt till dess de fyl-ler 18 år.

Pensionen betalas normalt ut från 65 års ålder men kan betalas ut tidigare beroende på vilken för-valtare man valt. Med arbetsgiva-rens godkännande går det också att ta ut särskild avtalspension före 65 års ålder.

Särskild avtalspension kan va-riera när det gäller omfattning, ålder och procentsatser beroende på individuella överenskommelser. Speciella regler gäller dessutom för anställda inom räddningstjänsten.

Sjukdom, olycksfall eller arbets-skada ska inte påverka pensionen. Inte heller ledighet för vård av barn eller facklig ledighet.

P Kyrkligt anställdaKyrkligt anställda följer pensions-avtalet KAP-KL Svenska kyrkan se-dan 2007. Avtalet är i huvudsak detsamma som kommunalt an-ställdas pensionsavtal KAP-KL (Se ovan). Den största skillnaden är att premien placeras av Svenska kyr-kans pensionskassa. Den anställda

kan alltså inte själv bestämma var premieavgiften ska placeras.

P Privat anställdaDessa följer i de flesta fall Avtals-pension SAF-LO i sammanställ-ningen över privat anställda i denna bilaga.

Övriga privatanställda följer främst tjänstemännens tilläggs-pension ITP, som i dag finns i en gammal och en ny variant, bero-ende på om man är född före eller efter 1978. (Se vidare Statligt an-ställda, Pensioner, Grupp 3.)

P Anställda i kommunala bolagFöljer oftast pensionsavtalet PA-KFS, som finns i en gammal och en ny version.

Det nya avtalet, PA-KFS 09, gäl-ler från 2009 och liknar andra sektorers pensionsavtal med per-miebestämd förmån.

En pensionspremie på 4,5 pro-cent av lönen betalas in från 25 års ålder. 30 procent betalas in för löneandelar som överstiger en må-nadslön på 7,5 inkomstbasbelopp, cirka 32 000 kronor.

Den anställda väljer själv hos vilken förvaltare pensionspremien ska placeras.

Pensionen betalas ut tidigast från 55 års ålder och kan tas ut antingen livsvarigt eller under kortare tid, dock minst fem år.

Vid dödsfall finns ett efterlevan-deskydd.

Födda före 1954 följer det gamla PA-KFS-avtalet. Det är ett förmåns-bestämt system, snarlikt tjänste-männens gamla ITP-avtal.

PA-KFS ger 10 procent av tidigare lön. Därutöver avsätts 1,5 procent av den enskildas lön i komplette-rande pension. Varje försäkrad får själv välja förvaltare för denna del.

För födda mellan 1954 och 1980 gäller övergångsregler mellan de två systemen.

DÖDSFALL Tjänstegrupplivförsäkringen Tgl-kl följer nästan helt den försäk-ring, TGL, som gäller för privat an-ställda. TGL-KL gäller dock till 67 år för kommunalt anställda mot normalt 65 år för privat anställda.

P PremiebefrielseförsäkringOm du blir sjuk längre än 14 dagar innan du går i pension och alltså varken har lön eller sjuklön som pensionspremien för avtalspen-sionen kan grundas på så betalas premien i stället genom en pre-miebefrielseförsäkring. Denna för-säkring gäller också under maxi-malt 13 månader per barn om du tar ut föräldraledighet.

Kom ihåg att du själv då måste ansöka hos AFA Försäkring för att få ersättning från premiebefrielse-försäkringen.

Premiebefrielseförsäkringen träder också in för den som har livränta för arbetsskada.

Det finns också ett efterskydd för sjukdom som innebär att pre-mien fortsätter att betalas om du blir sjuk inom 90 dagar efter att du har slutat på ett jobb och alltså inte hunnit få en ny inkomst som premien kan grundas på.

DÖDSFALL

Tjänstegrupplivförsäkringen (Tgl) ger följande skydd vid dödsfall:P GrundbeloppKan variera mellan 21 200 kronor och 254 400 kronor beroende på den avlidnas ålder, arbetstid per vecka och vilka som är efterlevande.

Förmånstagare till grundbe-lopp är make/maka eller sambo och/eller barn.

Det högsta beloppet, 254 400 kronor, betalas ut om den avlidna var under 55 år. Om det finns barn hemma som är under 17 år utgår högsta beloppet även vid dödsfall över 55 års ålder, dock högst 65 års ålder. I båda fallen måste man dock ha jobbat minst 16 timmar i veckan för att få ersättning.

P Barnbelopp Är på mellan 21 200 och 84 800

kronor och beror på barnets ålder och den försäkrades arbetstid per vecka. Barn och i vissa fall den avlidnas egna syskon upp till och med 20 år kan få ersättning.

P BegravningshjälpGår till den avlidnas dödsbo och är på 21 200 kronor.

P MakeförsäkringOm du har en TGL-försäkring, och om din make/maka eller sambo dör, kan du få ut begravning-shjälp på 21 200 kronor och ett barnbelopp på 42 400 kronor för varje barn under 17 år på din TGL-försäkring, om din maka/make eller sambo inte hade någon egen TGL-försäkring.

Ersättningarna ges i form av ett engångsbelopp.

Villkor för TglDu måste jobba minst 16 timmar

i veckan för att dina efterlevande ska få helt grundbelopp och helt barnbelopp.

Om din anställning omfattar 8 till 15 timmar per vecka halveras ersättningen för grundbelopp och barnbelopp.

Om du inte har någon make/maka eller sambo, utan som när-mast anhörig efterlämnar barn som fyllt 21 år, ges bara hälften av grundbeloppet, dock lägst 21 200 kronor.

Om din anställning omfattar mindre än 8 timmar per vecka gäller försäkringen bara för be-gravningshjälp, och bara om döds-fallet inträffar under dag då du arbetar.

Försäkringen gäller från den dag du börjar jobba och i 180 dagar eft-er att du slutat din anställning un-der villkor att du jobbat i minst sex månader (180 dagar). För kortare anställningar gäller efterskyddet

lika länge som anställningen.Om du blir arbetslös eller är

föräldraledig gäller efterskyddet i maximalt två år.

kompletterande TglTio LO-förbund har en komplet-terande TGL-försäkring inbakad bland medlemsförsäkringarna. Denna kompletterande försäkring utökar efterskyddet till dess man fyllt 65 år. Dessa förbund är Bygg-nads, Elektrikerna, Fastighets, GS, IF Metall, Kommunal, Livs, Målar-na, Pappers, och Seko.

Om du är medlem i något annat förbund kan du själv förlänga eft-erskyddet med en extra försäkring där premien är 286 kronor för 2010. Efterskyddet kan förlängas fram till 65 års ålder.

Foto: janerik henriksson


Här ligger Micke

och pensionstränar!

Vare sig du gillar att ägna dig åt flugfiske med vännerna eller att bara koppla av hemma i gröngräset, vill vi att du ska kunna fortsätta med det. Även när du gått i pension. Vi på SPP jobbar hårt med att förvalta dina pensions-pengar på bästa sätt. Du slipper lägga ner en massa tid på ditt pensionssparande och kan istället ägna dig åt att pensionsträna på det du gillar allra mest.

Välj SPP för din avtalspension SAF-LO innan den 31/12. Gå in redan nu på www.spp.se/pensionsträna. Där kan du även tävla och vinna en resa värd 30 000 kronor.


KOOPERATIVT ANSTÄLLDA. Avtalen med Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO)

de flesta inom Coop och an-nan kooperation omfattas av avtalen med kFo. där gäller följande:

SJUKDOM & ARBETSSKADAAvtalen om sjukförsäkring (AGS) och arbetsskada (TFA) är desamma som för privatanställda.

ARBETSLÖSHET

Avtalet om avgångsbidrag (Agb) är detsamma som för privat anställda. därutöver finns två omställningsavtal.

Det ena, kallat omställningsstöd, gäller bara för grupper utanför KFO-Handels avtalsområde. Det ger inga pengar utan individuellt stöd för att hitta nya jobb, starta eget eller liknande.

De allra flesta inom kooperatio-nen följer i stället det tidigare kFo-Handels trygghetsavtal som har en liknande utformning.

PENSION

Avtalspensionen (kAP) är mycket snarlik den privata sidans Avtalspension SAF-lo.

Även de kooperativt anställda väl-jer förvaltare för den premie som avsätts till avtalspensionen. Nivån följer helt uppgörelsen inom SAF-LO och höjs fram till 2012 till 4,5 procent av lönesumman.

omval på gångI februari 2011 ska alla anställda inom kooperationen återigen välja förvaltare för sin avtalspension, detta efter att parterna har upp-handlat nya förvaltare på samma sätt som tidigare gjordes på den privata sidan.

Från 2011 har kooperativt an-ställda fem förvaltare att välja mel-lan, Det är Folksam-LO pension, Folksam Liv, KPA pension, Swed-bank och Danica pension.

Du får också välja mellan fond-försäkring eller traditionell försäk-ring i respektive bolag.

Om du inte gör något val placeras pengarna i en traditionell försäk-ring som förvaltas av Folksam Liv.

Och på samma sätt som för de privatanställda finns också för kooperationen ett äldre pensions-system (STPK-systemet) som håller på att avvecklas. Helt avvecklat är det först när de som är födda 1968 går i pension.

P KAP-familjeskyddI avtalspensionen KAP ingår också KAP-familjeskydd. Det är på två förhöjda prisbasbelopp (86 600 år 2010, 87 200 kronor år 2011) per år och betalas ut till efterlevande månadsvis i högst fem år.

Villkoret för att omfattas av KAP-familjeskydd är att du är anställd för att arbeta minst tre kalender-månader. För ett liknande skydd får privat anställda betala extra.

P PremiebefrielseförsäkringOm du är barnledig eller sjuk längre tid än 14 dagar kan du få din pensionspremie till KAP beta-lad enligt samma regler som för privat anställda.

För kooperativt anställda gäller dessutom att även anställda som sägs upp på grund av arbetsbrist kan få sin premie betalad för en

viss tid genom en engångssumma. En särskild nämnd, KFF-nämnden med representanter från LO och KFO, bestämmer varje år hur många månader som engångssum-man ska täcka. För 2010 gäller tolv månaders pensionspremie.

Villkoret är att du före uppsäg-ningen har jobbat minst 36 måna-der under de senaste fem åren i fö-retag där du tjänat in rätt till KAP.

De kooperativt anställda är den enda avtalsgrupp där arbetsgiva-ren förbinder sig att betala pre-mier till avtalspension även efter att man blivit uppsagd.

DÖDSFALL

de kooperativt anställda har samma skydd som de privat-anställdas grupplivförsäkring Tgl (även om den kallas Agl inom kooperationen).

Som kooperativt anställd har du dessutom ett extra efterlevande-skydd kallat KAP-familjeskydd för dödsfall före 65 år. (Se ovan.)

Foto: BERTIL ERICSO

N


STATLIGT ANSTÄLLDA och övriga Seko-anslutnaavtalsförsäkringar

Stora delar av statens verk-samhet har privatiserats eller bolagiserats. det avspeglas också i de olika avtalsförsäk-ringarna.

I dag organiserar Seko statligt an-ställda, anställda i verksamheter som tidigare varit statliga samt en del kommunalt anställda, till ex-empel inom elbolag, tunnelbanan, annan spårbunden kollektivtrafik och sjöfartstrafiken.

Avtalsmässigt finns fyra huvud-grupper för avtalsförsäkringarna:

Grupp 1: Anställda inom till ex-empel Karlskronavarvet, sjöfarts-branschen, städentreprenörsbran-schen, bemanningsföretag och privatanställda vägarbetare. Har samma avtalsförsäkringar som privat anställda.

Grupp 2: Anställda på bland annat statliga myndigheter som Banver-ket, Vägverket, Försvarsmakten, Luftfartsverket och inom krimi-nalvården. Har statliga avtalsför-säkringar.

Grupp 3: Här finns anställda inom Vattenfallkoncernen, Posten, tele-kombranschen, SJ, Green Cargo, Trafficare med flera. Har en kombi-nation av statliga försäkringar och försäkringar för privatanställda tjänstemän.

Grupp 4: Anställda inom kom-munala bolag. Avtalen är snarlika Kommunals.

Grupp 1: Följer helt avtalsvillko-ren för privat anställda i denna bilaga.

Grupp 2: Har avtal som liknar den privata sidans även om det finns vissa skillnader.

Ersättningarna är som helhet något mer förmånliga. Sjuklöne-avtalet har dock fram till och med 2010 bara givit ersättning till den 90:e dagen. Från den 1 januari 2011 utökas tiden med sjuklön till och med 364 dagar. Ersättningen är tio procent av lönen som betalas ut som komplement till den lagstad-gade sjukpenningen.

Vid arbetsskada gäller Person-skadeavtalet (PSA) som fyller på den lagstadgade sjukersättningen upp till hela den sjukpenning-grundande inkomsten.

Vid arbetslöshet gäller ett trygghetsavtal där den uppsagda genom Trygghetsstiftelsen kan få utbildning och stöd för att hitta nytt jobb.

Vid dödsfall kan ersättning utgå från försäkringen TGL-S, både som begravningshjälp på 0,5 prisbasbe-lopp (21 200 kronor år 2010, 21 400 kronor år 2011) och som ett grund-belopp på mellan 0,5 och 6 prisbas-belopp (21 200 till 254 400 kronor) beroende på ålder, arbetstid och i vissa åldrar beroende på om det finns efterlevande barn.

TGL-S kan också ge ett barnbe-

SJUKDOM, ARBETSSKADA, ARBETSLÖSHET OCH DÖDSFALL

och dödsfall gäller i huvudsak samma försäkringar som för pri-vatanställda tjänstemän.

Grupp 4: Har trygghets- och om-ställningsförsäkringar som oftast är bättre än för de privatanställda och snarlika dem för Kommunals medlemmar.

PENSION Grupp 1: Följer Avtalspension SAF-lo.

Grupp 2: Statligt anställda följer pensionsavtalet PA 03. Det grun-das på en pensionspremie som betalas in på all lön upp till 30 basbelopp, och består av två de-lar: individuell ålderspension och kompletterande ålderspension.

De två delarna motsvarar till-sammans 4,5 procent, samma som i de nya avtalen för tjänstemän och privatanställda arbetare.

individuell ålderspension tjänar du in från 23 års ålder. Här motsva-rar pensionspremien 2,5 procent av din lön, pengar som du själv får bestämma förvaltare för. I de fall du inte väljer förvaltas pengarna av Kåpan Pensioner Försäkrings-förening.

Avtalet innehåller också ett ef-terlevandeskydd.

Vid aktivitetsersättning eller sjukersättning utgår sjukpension på 15 procent för inkomster under 7,5 prisbasbelopp. För inkomstin-tervallen 7,5 till 20 prisbasbelopp är sjukpensionen 75 procent och för intervallet 20 till 30 prisbasbelopp är sjukpensionen 37,5 procent.

För aktivitets- eller sjukersätt-ning som beviljats före den 1 janu-ari 2008 gäller dock högre ersätt-ningsnivåer.

Sjukpensionen utbetalas med samma omfattning som aktivitets- eller sjukersättning.

kompletterande ålderspen-sion: Från 23 år tjänar du också in en kompletterande ålderspen-sion, Kåpan, som motsvarar 2 pro-cent av lönen. Kåpan är en tradi-tionell pensionsförsäkring med en garanterad ränta och förvaltas av Kåpan Pensioner Försäkrings-förening.

Efterlevandepensionen i PA 03 är tidsbegränsad och kan gå till make, maka, registrerad partner eller sambo. Den utbetalas med 1,2 prisbasbelopp per år under sex år, dock längst tills den avlidna skulle ha fyllt 75 år. Överstiger pensions-underlaget 7,5 inkomstbasbelopp blir summan högre.

Efterlevandepension till barn utbetalas till och med den månad barnet fyller 20 år och beräknas i procent av pensionsunderlaget. Vid pensionsunderlag upp till 7,5 inkomstbasbelopp är efterlevande-pensionen 10 procent. Överstiger pensionsunderlaget 7,5 inkomst-basbelopp blir procentsatsen högre.

Premien till individuell ålders-pension, Kåpan och efterlevan-depensionen betalas in även vid sjukdom, delpension och vid för-äldraledighet upp till 18 månader.

För statligt anställda finns även ett delpensionsavtal som ger möj-lighet att gå ned i arbetstid efter det att man fyllt 61 år. Arbetstiden kan minskas med upp till hälften av en heltid och ersättningen motsvarar 60 procent av inkomstbortfallet.

Övergångsbestämmelser: För dem som är födda 1943 till 1972 kompletteras de båda pensions-premierna i Pensionsavtal PA 03 med en förmånsbestämd pensions-del som successivt sjunker för att vara helt borttagen för dem som är födda 1973 eller senare.

Grupp 3: Här finns flera olika vari-anter av pensionsavtal där många är snarlika tjänstemännens ITP-plan.

Är du född 1978 eller tidigare får du avtalspension enligt det som numera kallas iTP 2.

Pensionsavtalet ger dig då dels ett förmånsbaserat belopp på 10 procent av din pensionsgrundan-de lön och 65 procent för årslön över 7,5 prisbasbelopp (26 500 kro-nor per månad år 2010, 26 750 år 2011), dels en avgiftsbaserad kom-pletterande premiedel baserad på 2 procent av lönen.

I pensionsavtalen ingår också en sjukpension som kan se lite olika ut beroende på avtal.

Är du född 1979 eller senare får du avtalspension enligt iTP 1.

En premie på 4,5 procent av lö-nesumman (30 procent på belopp över 7,5 basbelopp) avsätts till pen-sionen. Arbetsgivaren betalar in premien från det år du fyller 25 år. Den anställda väljer själv förval-tare av den intjänade pensionen.

Ett efterlevandeskydd ingår också i de olika avtalen.

Grupp 4: Medlemmar i den här gruppen kan omfattas av pensions-avtalet för kommunala bolag (PA-kFS), som är snarlikt tjänstemän-nens ITP-plan eller det kommunala pensionsavtalet KAP-KL. Läs mer under rubriken Anställda inom kommuner och landsting.

lopp vid dödsfall på maximalt 2 prisbasbelopp (84 800 kronor år 2010, 85 600 kronor år 2011).

Vid sjukersättning eller aktivi-tetsersättning kan pensionsavtalet ge sjukpension (se nedan).

Grupp 3: Detta är den mest svårö-verskådliga gruppen med många olika försäkringslösningar, ofta till följd av att statliga arbeten har privatiserats.

Vid sjukdom gäller motsvarande villkor som för statligt anställda eller villkor för privat anställda tjänstemän eller en kombination av dessa två.

Vid arbetsskada, arbetslöshet

w w w.danica. se

Telefon 0752- 4 8 10 0 0E-post kundserv [email protected]

F TP 08, ITP, K AP-KL , PA 03, PA-KFS-O9 och SAF-LO

Placera din avtalspension hos Danica PensionFör att förenkla dina fondval erbjuder Danica Pension dig en attraktiv entréfond kompletterad

med ett antal kvalitetsfonder. Fondurvalen har vi överlåtit till en oberoende part. Därmed garanteras

att fondutbudet väljs fritt utifrån det bästa på marknaden och att inga koncernfonder ”tvingas” in.

Något som borgar för att Danica Pensions erbjudanden är konkurrenskraftiga är att vi som

enda fondbolag lyckats bli utvalda i samtliga upphandlingar för avtalspension.

Mer information kan du får hos din rådgivare eller på www.danica.se

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Foto: HEN

RIK MO

NTGO

MERY


På sikt är det en ambition att alla LO-förbund ska anta LO-paketet som basförsäkringar för sina medlemmar. I paketet ingår fyra försäkringar: en hemförsäkring, en olycksfallsförsäkring, en barn-grupplivförsäkring och Tgl efter-skydd, vilket är en förlängning av efterskyddet till den tjänstegrupp-livförsäkring som ingår i avtalsför-säkringarna. Vad dessa fyra försäk-ringar innebär kan du se nedan.

I dag har sju fackförbund anta-git LO-paketet. Vilka de är kan du se i tabellen.

Förbunden kan alltid teckna egna försäkringar eller varianter av försäkringar för sina medlem-mar. Dessutom kan din avdelning eller din klubb ha tecknat extra försäkringar för medlemmarna.

Du kan därutöver själv oftast teckna medlemsförsäkringar för din egen del genom facket.

Här följer några av de vanligaste medlemsförsäkringarna:

SJUKDOM OCH OLYCKORElva förbund låter någon form av medlemsförsäkringen Medlems-olycksfall – Fritid ingå i medlem-skapet. Den ger ersättning för skador under fritiden.

Maxbeloppet för medicinsk in-validitet är två miljoner kronor. I försäkringen ingår också en ersätt-ning på 1 000 kronor redan vid för-sta läkarbesöket vid ett olycksfall.

I övrigt finns vissa skillnader i villkoren, både för dig som är för-säkrad och för din partner, bero-ende på vilket förbund du tillhör.

Blir sjukdomsförloppet långt kan du få ytterligare ersättning-ar, och ersättning utgår också för sjukhusvistelse, tandskador, ärr, krisbearbetning med mera.

Flera förbund låter en grupp-livförsäkring ingå i medlemska-pet. Försäkringen ger en klump-summa i begravningshjälp vid dödsfall.

Avdelningar och klubbar kan också ha kompletterat gruppliv-försäkringen med ett sjukkapital. Försäkringen kan då också ge er-sättning vid långvarig sjukdom.

Genom många förbund kan du också själv teckna en sjuk- och ef-terlevandeförsäkring. Den ger en engångssumma till efterlevande vid dödsfall, en ersättning som efter 360 dagars sjukskrivning be-talas ut varje månad. Försäkringen ger också en engångsersättning för vissa allvarliga sjukdomar, som cancer, Parkinson, diabetes typ 1, ms, hjärtinfarkt, stroke, blindhet, dövhet med flera.

BARNFörsäkringen omfattar begrav-ningshjälp om ett barn avlider, och den ingår i medlemskapet hos tio förbund. Därutöver kan alla med-lemmar själv teckna en större sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn. Den ger ersättning för skador och sjukdomar som LO-medlemmar-nas barn kan råka ut för.

HEMFÖRSÄKRINGI många förbund ingår en hemför-säkring i medlemskapet. I andra förbund kan du teckna hemförsäk-ring själv genom facket.

ARBETSLÖSHETI takt med försämringar i a-kassan har allt fler fackförbund infört in-komstförsäkringar för sina med-lemmar.

Försäkringen innebär att de medlemmar som har inkomster över a-kassans inkomsttak på 18 700 kronor i månaden får 80 procent även för de inkomstdelar som ligger över detta tak. Medlem-men får alltså sammanlagt 80 pro-cent av den tidigare nettolönen.

Sju förbund har i dag en in-komstförsäkring. Hos Målarna och Livs gäller försäkringen i 200

dagar, i övriga förbund 100 dagar.Den karenstid på sju dagar som

finns i a-kassan gäller även för in-komstförsäkringen.

PENSIONAlla LO-medlemmar har möjlig-het att teckna en kompletterande pensionsförsäkring genom facket.

Den heter Medlemspension och finns i två varianter, dels som tra-ditionell försäkring där Folksam placerar de pengar du sätter in varje månad i olika typer av vär-depapper, dels som fondförsäkring där du själv väljer fonder för dina månadsinbetalningar.

Du kan börja ta ut pension från försäkringen från det år du fyller 55 år och under minst fem år.

DÖDSFALLBåde grupplivförsäkringen, sjuk- och efterlevandeförsäkringen och fackens hemförsäkring kan ge ersättning vid dödsfall.

P Kolla med ditt fackförbundPå ditt fackförbunds hemsida kan du se vilka försäkringar som ingår i medlemskapet och vilka extra försäkringar du kan teckna genom ditt fack.

Uppsagd? Haft inbrott hemma? Slitit av hälsenan på innebandyn? Här i tabellen kan du se hur just ditt förbund har valt att försäkra dig och dina arbetskamrater.

Till skillnad från avtalsförsäkrin-

garna som är knutna till alla arbetsplatser med kollektivavtal så är medlemsförsäkringarna knutna till ditt medlemskap i facket. De gäller bara för den som är med.

2004 beslutade LO-kongressen att på sikt införa ett baspaket

med fyra medlemsförsäkringar, LO-paketet, som bör vara desam-ma för alla som är medlemmar i något LO-fack.

Paketet omfattar hemförsäkring, olycksfallsförsäkringen TFF, barn-grupplivförsäkring och TGL eft-

erskydd, vilket är en försäkring som förlänger efterskyddet till den tjänstegrupplivförsäkring som ingår i avtalsförsäkringarna.

Sju fack har hittills antagit hela paketet, även om vissa skillnader kan finnas i försäkringarna.

Men facken kan därutöver

välja att själva införa ytterligare försäkringar för sina medlemmar.

Du kan också själv teckna extra medlemsförsäkringar genom ditt fack. De vanligaste av dessa tillval är Medlemspension, Medlemsbarn och den nya sjuk- och efterlevandeförsäkringen.

Förbundsförsäkringar Försäkringar du kan teckna själv genom ditt fackliga medlemskap

lo-Paketet Övriga förbundsförsäkringar

lo-FÖrbUnd Hemförsäkring Medlemsolycksfall fritid

barngruppliv (Hjälp till begravning)

efterlevandeskyddTjänstegruppliv Tgl

grupplivför-säkringar

inkomstförsäkring Ansvarsför-säkring

(vanliga försäk-ringar)

byggnads ✔ ✔ ✔ ✔Medlemsbarn

sjuk- och efterle-vandeförsäkring

Medlemspension

Hemförsäkring

elektrikerna ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔

Fastighets ✔ ✔ ✔ ✔

gS ✔ ✔ ✔ ✔

Handels ✔ ✔ ✔

Hotell och restaurang

✔ ✔

iF Metall ✔ ✔

kommunal ✔ ✔ ✔ ✔ ✔

livs ✔ ✔ ✔ ✔ ✔

Musikerna ✔* ✔* ✔

Målarna ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔

Pappers ✔ ✔ ✔ ✔ kan ingå

Seko ✔ ✔ ✔ ✔

Transport ✔ ✔ ✔

*Musikerförbundet har grupplivförsäkring och Olycksfallsförsäkring i förenade Liv. övriga förbund har försäkringarna i folksam

Medlemsförsäkringar gäller där fackförbund, avdelningar eller klubbar har slutit egna försäkringsavtal för sina medlemmar.

Medlems-försäkringar i lo-förbunden

Så olika är förbundens försäkringar


LO-PAKETET

Foto: BERTIL ERICSO

NFoto: Y

VON

NE ÅSELL

Tvättstugan är rymlig. Iband är det värre när trånga trapp-uppgångar får tjänstgöra

som informationssalar.– Så här improviserat är det

nästan alltid. På enstaka byggen finns flera målare som kan få in-formation samtidigt men annars arbetar de ofta en och en, säger Calle Fridén.

Stig Fagerström renoverar för tillfället de allmänna utrymmena i ett höghus i Högdalen, i södra Stockholm.

Några vändor med facklig för-säkringsinformation har han nåtts av redan tidigare, och även fått ut pengar från en av försäk-ringarna.

– Ja, när jag blev uppsagd på grund av arbetsbrist och fick ut 19 000 kronor på fackets AGB-försäkring.

– Men de pengarna är slut nu, säger han och skrattar.

Den här gången handlar informa-tionen mest om att få hjälp att välja pensionsförvaltare.

– Jag gjorde inget val när alla skulle välja om förra hösten. Men jag är inte mer än 56 år så det är ju trots allt en bit kvar tills jag ska börja ta ut pensionen, säger Stig Fagerström.

För de år som är kvar vill han hitta en förvaltare där pengarna förhoppningsvis växer bra.

Calle Fridén och Lars Eriksson sticker inte under stol med att de själva föredrar Folo, Folksam LO Pension, eftersom all vinst där går tillbaka till medlemmarna.

Men vilken förvaltare du än väl-jer är återbetalningsskyddet vik-tigt om du har anhöriga, anser de. Återbetalningsskyddet gör att din pension betalas ut till de närmaste om du dör.

Stig Fagerström står lutad över pensionsblanketten som är upp-lagd på tvättmaskinen. Förutom att säga ja eller nej till återbetalnings-skydd måste han också ta ställning till det som kallas ”familjeskydd”. Det är ett extra men, enligt Calle Fridén, mycket dyrt skydd för ef-terlevande.

De hinner också med en del information om medlemsförsäk-ringar, alltså försäkringar som

kommer med det fackliga medlem-skapet. Sådan information behövs, enligt Lars Eriksson.

– Många blir till exempel dub-belförsäkrade om de inte vet till-räckligt mycket om sina medlems-försäkringar, säger han.

– Nyligen träffade jag en kille som var medlem i Byggnads och som hade en hemförsäkring i ett privat försäkringsbolag. I och för sig har Byggnads ingen hemför-säkring i medlemskapet, men jag frågade var hans fru var medlem.

– Hon jobbade på Ica och fanns i Handels, så de hade ju redan en mycket bättre hemförsäkring ge-

nom henne än den han betalade för till det privata bolaget.

Calle Fridéns och Lars Erikssons informationsresor är ett samarbe-te mellan Byggnads, Elektrikerna och Målarförbundet. Åtta veckor ska de resa runt.

– Det finns ett enormt sug efter information om fackets försäk-

ringar. Förra gången var vi ute i tolv veckor och fick ut ersättningar för uppskattningsvis bortåt 1,7 miljo-ner kronor, säger Calle Fridén.

– På ett ställe fick jag ut AGB-ersättning för 30 personer samti-digt. Det mesta är faktiskt inte så svårt att få ut eftersom det finns tydliga regler, men anmälning-arna måste skickas in, säger han.

De stoppar ned Stig Fagerströms ifyllda pensionsvalsblankett i väs-kan. Från tvättstugan ger de sig av för att leta rätt på nästa medlem, en målare som just då rustar upp ett äldreboende i Barkarby, norr om staden.

— Så häääär mycket får du! Calle Fridén och Lars Eriksson berättar om fackets försäkringar för Stig Fagerström. Foto: janerik henriksson

Dina försäkringar

De träffas i tvättstugan och pratar försäkringar. En udda plats men inte ovanlig. Rådgivarna Calle Fridén och Lars Eriksson får ta det utrymme som bjuds när målaren Stig Fagerström ska få facklig försäkringsinformation.

De vet hur du får loss pengar

försäkringsråDgivare

P LO-förbunden har omkring 8 000 försäkringsrådgivare. Deras upp-gift är att informera om LO-med-lemmarnas kollektivavtalade för-säkringar ute på arbetsplatserna.

P Du kan själv boka en medlems-kvart – ett samtal där du tillsam-mans med en försäkringsrådgivare går igenom de försäkringar som just du har i lag, via kollektivavtal och genom medlemskap i ditt fack-förbund. Du får då hjälp att söka ersättning om det visar sig att det finns anledning.

försåkringstips som lönar sig att följa

Här är den fackliga försäkringsråd-givaren Calle fridéns bästa tips när det gäller fackets försäkringar:

1 Gå i lugn och ro igenom

den försäkring-sinformation du får och ta reda på dina rättigheter.

2 Tänk långsiktigt och tänk på dina

anhöriga. När du väljer förvaltare för avtals-pensionen är det viktigt att du begär återbetaln-ingsskydd själv om du vill ha det. Det är inget som sker med automatik.

3 Om du är osäker, ta

kontakt med facket för att få hjälp.

4 Var inte rädd för

blanketter. Ta hjälp om det är krångligt.

5 Se till att försäkringarna utnyttjas. Alldeles för

mycket pengar blir aldrig uthämtade. Många har varit föräldralediga eller ramlat och skrapat sig utan att kolla upp om det kan ge något på försäkringen. Kolla hellre en gång för mycket än en gång för lite.

6 Kontakta en kostnadsfri

försäkring-srådgivare från Folksam som kan se över hela ditt försäkringsskydd.

7 Kräv kollek-tivavtal. Utan

kollektivavtal gäller inte några fackliga försäkringar.

JPå ett ställe fick jag ut aGB-ersättning

för 30 personer samtidigt.

Beställ fler exemplar – det är graTis!Kontakta Inga-Britt Sillén på LO-Tidningen så tar hon hand om din beställning. Ange namn, adress och hur många exemplar du behöver.

E-post: [email protected]: 08-796 27 00Adress: LO-Tidningen, Box 1372, 111 93 Stockholm

Documents

socialförsäkringar Dina försäkringarlotidningen.se/wp/wp-content/uploads/2010/06... · 2011. 3. 24. · lo-Tidningen nr 34 | 22 okTober 2010 dina försäkringar 3 Basbelopp –