1

Nationella riktlinjer för vård och omsorg

vid demenssjukdom

Sammanställt av

Signe Andrén

leg. sjuksköterska

dr med vetenskap

© Signe Andrén

1

Socialstyrelsen

NATIONELLA RIKTLINJER

� Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger på ett personcentrerat förhållningssätt

� Andra rekommendationer är diagnostik, läkemedelsbehandling, utbildning, teamarbete, omvårdnad, dagliga aktiviteter, boende och stöd till närstående

� Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör följa upp och utvärdera olika åtgärder

© Signe Andrén

2

2

VEM VÄNDER SIG RIKTLINJERNA

TILL?

�Politiker�Tjänstemän�Verksamhetschefer�Vård och omsorgspersonal

3

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Socialstyrelsen har även sammanställt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som är de viktigaste för personen med demenssjukdom och deras närstående.

© Signe Andrén

4

3

FAKTA OM DEMENSSJUKDOM

� Samlingsnamn för många olika sjukdomar� Alzheimers sjukdom är vanligast, 60%� Sjukdomen yttrar sig på många olika sätt och förändras över tid

� Sjukdomen går ej att bota men kan lindras� Vården och omsorgen bör inriktas på ett gott liv� Sjukdomen påverkar hela familjen

5

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� 2013 - 160 000 personer med demenssjukdom� 2025 - 180 000 personer med demenssjukdom� 2050 - 240 000 personer med demenssjukdom

� 24 000 personer insjuknar varje år

� Samhällskostnaderna är 51 miljarder/år � Kommunerna bär 85% av kostnaderna� Landstingen bär 5% av kostnaderna� Närstående bär 10% av kostnaderna

6

© Signe Andrén

4

FÖREKOMST AV DEMENSSJUKDOM

� Ålder� Under 65 år� 80 år� 90 år

� Downs syndrom� 54 år� 65 år och äldre

� Förekomst� Mindre än 1 %� 20 %� 50 %

� Downs syndrom� 50 %� 75 %

© Signe Andrén

7

SJUKDOM - FÖREKOMST

© Signe Andrén

8

� Demenssjukdom� KOL� Schizofreni� Parkinsons sjukdom� Astma� Stroke� Diabetes� Cancer� Hiv/Aids

� 160 000� 150 000� 30–40 000� 20 000� 90 000� 100 000� 310 000� 380 000� 3 200

5

DEMENSSJUKDOMENS OLIKA

STADIER

� Mild demenssjukdom tidigt skede kan klara sig utan stora insatser

� Måttlig demenssjukdom behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor

� Svår demenssjukdom behöver hjälp med det mesta

9

© Signe Andrén

DEMENSSJUKDOM

� Personer med demenssjukdom kan lida av sina symtom. Lidandet kan förstås som en känsla av hemlöshet, att ha hamnat utanför meningsfulla sammanhang. Dåligt minne innebär att det är svårt att hålla kontakt med det som händer.

10

© Signe Andrén

6

FORTSÄTTNING

� Person med minnesproblem kan drabbas av

� Agnosi (svårighet att tolka sinnesintryck) - gör det svårt att upprätthålla meningsfulla relationer

� Apraxi (svårighet att utföra avsiktliga handlingar) - gör det svårt att deltaga i meningsfulla aktiviteter

� Försvårat abstrakt tänkande - ger svårighet att orientera sig och gör det svårt att känna sig hemma i tillvaron

11

© Signe Andrén

SYFTET MED RIKTLINJERNA

� Stöd för beslutsfattare inom kommuner, landsting och regioner som skall fördela resurser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården

� Även rekommendationer för det dagliga vård-omvårdnads- och omsorgsarbetet

� Fokuserar på de områden där behovet av vägledning är störst

� Rekommendationer avser gruppnivå

12

© Signe Andrén

7

FORTSÄTTNING

� Riktlinjerna skall stödja utvecklingen av vårdens och omsorgens kvalitet och stärka den demenssjukes möjlighet att få en god vård och omsorg i hela landet

� Ge stöd till anhöriga/närstående� Det övergripande syftet är kvalitetsutveckling och god resurshållning

13

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att hålla innehållet i nationella riktlinjer aktuellt genom återkommande uppdateringar och kompletteringar samt att följa upp och utvärdera riktlinjernas effekt på vård och omsorg

14

© Signe Andrén

8

EVIDENS

� Att tillämpa evidensbaserad vård och omvårdnadinnebär att man bygger sina beslut på bästa tillgängliga vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar

� Som ett komplement till annan kunskap � Det sammanvägda resultatet

15

© Signe Andrén

OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV

RIKTLINJERNA

� Rekommendationerna omfattar hela vårdkedjan samt förebyggande arbete och riskfaktorer

� De flesta personer med demenssjukdom finns inom kommunens vård och omsorg och landstingets primärvård

16

© Signe Andrén

9

TRE TYPER AV

REKOMMENDATIONER

� Rekommendationer om vad som bör göras 10 gradig skala 1 – högst prioritet

� Åtgärder som inte bör utföras rutinmässigt (icke-göra)

� FoU rekommendationer

17

© Signe Andrén

REKOMMENDATIONER

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

18

© Signe Andrén

10

ATT FÖREBYGGA

DEMENSSJUKDOM

� Riskfaktorer som ej går att påverka- hög ålder- genvarianten APOE4- Downs syndrom- släkting med Alzheimers sjukdom

19

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Faktorer som kan minska risken för att insjukna i demenssjukdom- fysisk aktivitet (3)- mentalt och socialt stimulerande aktiviteter (3)- behandling av högt blodtryck i medelåldern (3)

20

© Signe Andrén

11

UTREDNING OCH DIAGNOSTIK

� Det finns ett stort behov av att hälso- och sjukvården förbättrar diagnostiken så att man tidigt kan upptäcka sjukdomen och personen kan få adekvat vård och omsorg

21

© Signe Andrén

BASAL DEMENSUTREDNING

� Denna syftar till att fastställa- om personen har en demenssjukdom eller annan sjukdom som orsakar symtomen- vilken typ av demenssjukdom- vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen medför och vad man kan göra för att minimera eller kompensera dessa

22

© Signe Andrén

Normalt åldrande

MCI Demens

12

FORTSÄTTNING

� Basal demensutredning� - strukturerad anamnes (1)� - intervjuer med närstående (1)� - bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (1)� - kognitiva test, MMSE, klocktest (1)� - strukturerad bedömning av funktions- och

aktivitetsförmåga (1)

23

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Hjärnavbildning med datortomografi (2)

� Blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (2)

� Vid klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HIV, neurosyfilis (1)

24

© Signe Andrén

13

UTVIDGAD DEMENSUTREDNING

� Utvidgad demensutredning- neuropsykologiska test (2)- hjärnavbildning med magnetkamera (2)- lumbalpunktion för analys av biomarkörer (2) - hjärnavbildning med SPECT (4)

25

© Signe Andrén

DATORTOMOGRAFI

MAGNETKAMERA

� Datortomografi eller magnetkamera kan bidra till att identifiera personer med Alzheimers sjukdom vilket har betydelse vid valet av medicinsk behandling

� Avbildning av hjärnan med datortomografi och magnetkamera kan bidra till att identifiera andra sjukdomstillstånd i hjärnan som tumörer och hjärnblödningar

26

© Signe Andrén

14

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR

GOD VÅRD OCH OMSORG

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör� Ge personcentrerad omvårdnad (1)� Säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete (2)

� Ge personal (främst vårdbiträden och undersköterskor) möjlighet till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback (1)

27

PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD

� Bemöter personen med demenssjukdom som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner

� Strävar efter att förstå vad som är bäst för den sjuke� Värnar om självbestämmande och möjlighet till medbestämmande

� Ser den demenssjuke som aktiv samarbetspartner� Bekräftar den sjukes upplevelse av världen� Strävar efter att involvera sociala nätverket� Försöker upprätta en relation till den demenssjuke 28

© Signe Andrén

15

FORTSÄTTNING

� Personcentrerad omvårdnad innebär att man särskilt beaktar annan kulturell eller språklig bakgrund - möjlighet att utöva sin religion- få kulturellt anpassad mat- bevara sina kulturella traditioner- tillgång till personal som talar samma språk som personen med demenssjukdom

Rekommendationerna avser både ordinärt boende och särskilt boende 29

© Signe Andrén

MULTIPROFESSIONELLT TEAMBASERAT

ARBETE

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (2)

� Multiprofessionellt arbete syftar till kontinuitet i vården och omsorgen, underlättar bedömningar och tillgodoser omsorgen ur ett helhetsperspektiv

30

© Signe Andrén

16

FORTSÄTTNING

� Vilka som skall deltaga i det multiprofessionella teamet kan variera över tid

� Det finns många olika sätt att organisera det multiprofessionella arbetet

� Läkare, demenssjuksköterska, leg. sjuksköterska, biståndshandläggare, enhetschef, undersköterska, vårdbiträde, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog

� Demensteam som finns i vissa kommuner och landsting är ett annat exempel

31

© Signe Andrén

UTBILDNING

� Utbildning av personal kan bidra till att personalens kunskap ökar och deras uppträdande mot och attityder till den sjuke påverkas positivt

� Utbildningen kan leda till att antalet beteendemässiga och psykiska symtom minskar

� Handledning i kombination med utbildning påverkar arbetstillfredsställelse, upplevelse av utbrändhet och har positiv betydelse för omvårdnadens innehåll

� Utbildning kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback som bedrivs långsiktigt tycks ge bäst effekt

32

© Signe Andrén

17

TIDIG SOCIAL UTREDNING

� Socialtjänsten bör � genomföra en tidig � social utredning (1)

33

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Genom att samla in information om bakgrund, familjeliv, relationer, socialt nätverk, yrkesliv, särskilda händelser i livet, intressen, personlighet samt vilka förmågor personen har kvar både rent praktiskt och mentalt kan man få underlag för att bedöma och utforma biståndsinsatser. Närstående kan också bidra med viktig information

34

© Signe Andrén

18

FORTSÄTTNING

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör� minst 1 gång/år göra en medicinsk och social uppföljning av

� - läkemedelsbehandling (1)� - kognition (1)� - funktions- och aktivitetsförmåga (1)� - allmäntillstånd (1)� - beteendeförändringar (1)� - beviljade biståndsinsatser (1)

35

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Socialtjänstens uppföljning syftar till att bedöma om behov blir tillgodosedda och om det är aktuellt att ompröva biståndsinsatser och hemsjukvård

� Gemensam bedömning (HSL, SOL) är ofta en förutsättning för att personen skall få samtliga behov tillgodosedda

36

© Signe Andrén

HSL

SOL

19

LÄKEMEDELSBEHANDLING

� Kolinesterashämmare kan bidra till att minska kognitiva symtom och upprätthålla den globala funktionsförmågan (allmäntillstånd, beteende, kognition, ADL-förmåga) hos personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Cirka 2/3 av dem som behandlas uppvisar mätbar positiv effekt

� Memantin kan bidra till att minska kognitiva symtom och upprätthålla den globala funktionsförmågan (allmäntillstånd, beteende, kognition, ADL-förmåga) hos personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom 37

© Signe Andrén

REKOMMENDATIONER OM

LÄKEMEDELSBEHANDLING

� Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med

� mild till måttlig Alzheimers sjukdom (2)� Aricept ® (donepezil)� Exelon ® (rivastigmin)� Reminyl ® (galantamin)

� måttlig till svår Alzheimers sjukdom (3)� Ebixa ® (memantin)

38

© Signe Andrén

20

FORTSÄTTNING

� Följa upp behandling i samband med inställning av dos och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning (1)

39

© Signe Andrén

fortsättning

� Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda- Kolinesterashämmare för behandling av lindrig kognitiv störning (icke-göra)

- Kolinesterashämmare eller memantin för behandling av vaskulär demens (icke-göra)

- Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för vetenskapliga studier erbjuda

- Kolinesterashämmare eller memantin för behandling av frontotemporal demens (FoU)

21

AKTIVITETER OCH FYSISK

TRÄNING

� Socialtjänsten bör erbjuda möjlighet att deltaga i

� individuellt anpassade aktiviteter och fysisk aktivitet (1)

� Individuella aktiviteter till exempel hushållssysslor, utomhusvistelse, underhållning, musik, dans

� Socialtjänsten kan erbjuda � massage och aromterapi (6)� Snoezelen (8)

41

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Fysisk träning kan ges i form av regelbundna promenader

� Fysisk träning kan även ges i form av regelbunden funktionell träning exempelvis gång- balans och rörlighetsträning som är individuellt utformad

42

© Signe Andrén

22

FORTSÄTTNING

� Hälso- och sjukvården kan utöver den dagliga fysiska aktiviteten även

� erbjuda kombinerad träning som är individuell, funktionell och med medelhög intensitet (5)

� erbjuda möjlighet till fysisk träning i form av individanpassade träningspromenader (7)

43

© Signe Andrén

REKOMMENDATION

TEKNISKA HJÄLPMEDEL

� Hälso- och sjukvården kan � erbjuda kognitiva hjälpmedel vid mild-måttlig demenssjukdom (4)

� erbjuda elektroniska trygghetssystem i form av individuella (4) och generella larm (5)

� Hälso- och sjukvården bör� ge stöd i användningen och följa upp all användning av hjälpmedel (2)

44

© Signe Andrén

23

REKOMMENDATION - SPECIFIKA

TEKNIKER

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan� använda Realitetsorientering (6)� använda Reminiscence och Validation (8)

45

© Signe Andrén

BETEENDEMÄSSIGA OCH PSYKISKA SYMTOM VID DEMENSSJUKDOM

� Aggressivitet� Skrik� Vandring� Plockande� Störd dygnsrytm� Ångest� Depression� Hallucinationer, vanföreställningar

46

© Signe Andrén

24

BPSD

� Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsperioden någon form av BPSD

47

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Beteendeförändringar kan� tolkas som behov som inte är tillgodosedda, kommunikationsproblem och svårigheter att tolka och orientera sig i den omgivande miljön

� bero på orealistiska eller för stora krav, brist på meningsfulla aktiviteter, smärta eller annan sjuklighet

� bero på hög läkemedels dos eller olämpliga läkemedel

� bero på hjärnskadan

48

© Signe Andrén

25

SYFTE MED UTREDNING AV

BPSD

� Kartläggning och beskrivning av symtom, hur de yttrar sig över dygnet, i vilka situationer eller miljöer de uppstår

� Bedömning om basala behov blir tillfredsställda� Miljö, interaktion med personal och närstående� Medicinsk utredning, fysiskt, psykiskt status� Genomgång av läkemedel, sanering av läkemedel med ogynnsam effekt

49

© Signe Andrén

REKOMMENDATION VID BPSD

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör � Utreda bakomliggande orsaker, åtgärda dessa (1)� Erbjuda SSRI-preparat vid samtidig depression (3)

� Då omvårdnadsinsatser och anpassning av miljön är otillräckligt pröva

� Memantin (ebixa) vid Alzheimers sjukdom (6)� Kortverkande bensodiazepiner vid oro, ångest (6)

50

© Signe Andrén

26

FORTSÄTTNING

� Antipsykosmedel risperidon (7) eller Haloperidol (8)

� Klometiazol under natten (8)� Antipsykosmedel (quetiapin) vid vanföreställning och hallucinationer vid måttlig-svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (9)

51

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Behandling med bensodiazepiner, antipsykosmedel och klometiazol förutsätter kort behandlingstid och utvärdering av effekten efter två veckor samt regelbundet ställningstagande till utsättning eller dosminskning

� Hälso- och sjukvården bör inte� Behandla med antiepileptika (karbamazepin, valproat, topiramat (icke-göra)

52

© Signe Andrén

27

KONFUSION

� Konfusion kan orsakas av mindre påfrestningar som trötthet, infektion, smärta, läkemedel eller stressen av ett miljöbyte

� Konfusion kan även orsakas av allvarliga sjukdomstillstånd som hjärtinfarkt, cirkulationsstörning i hjärnan, blodpropp i lungan, blödning i hjärnhinnan efter en lättare fallskada

53

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Utredning vid konfusion� Kartläggning av symtom, vilken tid på dygnet de uppstår, vad de utlösts av

� Medicinsk bedömning, fysiskt och psykiskt status� Bedömning av om personen får basala behov tillfredsställda

� Bedömning av omgivande miljö, interaktion med personal och närstående

� Genomgång av läkemedel och sanering av läkemedel med ogynnsam effekt

54

© Signe Andrén

28

REKOMMENDATIONER VID

KONFUSION

� Hälso- och sjukvården bör� Utreda och behandla bakomliggande orsaker (1)

� Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatservisat sig otillräckliga

� - pröva behandling med antipsykosmedel (risperidon, haloperidol) (8)

� - pröva aktivering dagtid med tillägg av klometiazol nattetid (8)

55

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Behandling med antipsykosmedel och klometiazol förutsätter en kort behandlingstid och utvärdering av effekten efter två veckor samt att man regelbundet tar ställning till utsättning eller dosminskning

56

© Signe Andrén

29

DAGVERKSAMHET

� Syftet med dagverksamhet är att ge vård och omsorg till personer med demenssjukdom och samtidigt erbjuda närstående och ibland även personal i hemtjänsten en tillfällig avlösning

57

© Signe Andrén

DAGVERKSAMHET

� Socialtjänsten bör � erbjuda dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (2)

� Yngre personer bör erbjudas plats som är specifikt anpassat för deras behov (3)

� Kostnad för dagverksamhet har visat sig vara kostnadseffektiv. Kostnaden för en dag i dagverksamhet motsvarar 1-2 timmar hemtjänst.

58

© Signe Andrén

30

REKOMMENDATION FÖR

FLYTTNING

� Socialtjänsten bör

förbereda flytten genom att i god tid ge information och om möjligt engagera närstående, ge möjlighet till platsbesök samt ta del av personens sjuk- och livshistoria (2)

59

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Det är viktigt att personalen som skall ta emot personen med demenssjukdom är väl förberedda och har träffat personen och närstående samt fått information om livshistoria och behov av vård och omsorg

60

© Signe Andrén

31

FORTSÄTTNING

� Flyttning från egen bostad till särskilt boende kan orsaka ångest, förvirring, nedstämdhet, känslor av hjälplöshet, hopplöshet och övergivenhet samt mer fysiska uttryck som magbesvär, sömnsvårigheter och viktförlust

61

© Signe Andrén

SÄRSKILT BOENDE

� Socialtjänsten bör- erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (3)

62

© Signe Andrén

32

SÄRSKILT BOENDE

� Socialtjänsten bör tillhandahålla en god fysisk miljö- personligt utformad (1)- berikad och hemlik (1)- säkerställa en lugn ljudmiljö (2)- erbjuda möjlighet till utomhusvistelse (2)- färgsätta och utforma den fysiska miljön så att den underlättar möjligheterna att orientera sig (4)

63

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� En hemlik miljö har visat sig bidra till ökad samvaro och lägre förekomst av agitation, oro och psykotiska symtom

� En hemlik och berikad miljö kan underlätta orientering, öka interaktionen, minska oro, agitation samt öka välbefinnande

� En lugn ljudmiljö kan minska agitation, oro, aggressivitet

64

© Signe Andrén

33

FORTSÄTTNING

� Färgkontraster kan underlätta orienteringsförmågan

� Genom att undvika färgkontraster i golvet kan feltolkningar undvikas

� Utomhusvistelse kan bidra till att normalisera dygnsrytmen, minska aggressivt beteende och öka välbefinnandet

65

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Socialtjänsten bör� erbjuda en psykosocial miljö (atmosfär) som kännetecknas av trygghet, tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen (1)

66

© Signe Andrén

34

FORTSÄTTNING

� En god psykosocial miljö fokuserar på det personliga och individuella, tid och utrymme för meningsfulla aktiviteter och social samvaro, en generositet hos personalen att bjuda på sig själv och ge det lilla extra och en flexibilitet vad gäller rutiner

� En god psykosocial miljö kännetecknas också av att personalen bekräftar den demenssjukes upplevelse av tillvaron och främjar en känsla av att vara välkommen, ett övergripande lugn där tempot i vårdarbetet tar utgångspunkt i den demenssjukes personliga rytm, en miljö som är bekant samt understödjer den sjukes personlighet

67

© Signe Andrén

STÖD TILL NÄRSTÅENDE

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör� Erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stöd program (2)

� Erbjuda olika former av avlösning (2)� Erbjuda kombinationsprogram (3)� Erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till närstående till yngre personer med demenssjukdom (3)

68

© Signe Andrén

35

FORTSÄTTNING

� Avlösning kan ske genom att personen med demenssjukdom vistas tillfälligt på särskilt boende eller dagverksamhet

� Avlösning kan vara att den närstående ersätts med personal och får möjlighet att lämna hemmet under några timmar

69

© Signe Andrén

STÖD MED ATT ÄTA

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör� Diagnostisera ät problem genom att använda strukturerat bedömningsinstrument (2)

� Ge individuellt anpassat stöd vid måltiden (2)� Socialtjänsten bör inom dagverksamhet och särskilda boenden anpassa måltidsmiljön (2)

70

© Signe Andrén

36

FORTSÄTTNING

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör� Regelbundet bedöma näringstillstånd (vikt, BMI, viktförlust) vid viktförlust och misstänkt undernäring (1)

71

© Signe Andrén

SKAPA EN GOD

MÅLTIDSSITUATION

� Åtgärder som kan vara aktuella vid måltiden är individuellt anpassat stöd vid måltiden (beröring, uppmuntran, att visa hur man gör, mimik, initiering m.m.) ge personen möjlighet att själv ta mat och tillräckligt med tid för att kunna äta i lugn och ro, anpassa den fysiska miljön (kontrasterande färger i dukningen), ta hänsyn till kulturella och religiösa aspekter

72

© Signe Andrén

37

REKOMMENDATION VID

UNDERNÄRING

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör � Öka näringsintag genom energiberikning av mat och dryck, extra mellanmål och konsistensanpassning (1)

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan � Öka näringsintag genom näringsdrycker (5)

73

© Signe Andrén

MUNVÅRD

� Dålig tandstatus kan medföra undernäring, smärtupplevelser, lunginflammation och frätsår i munnen.

� Muntorrhet som medför svårighet att äta och svälja liksom dålig tuggförmåga är riskfaktorer för undernäring

74

© Signe Andrén

38

REKOMMENDATION OM MUNVÅRD

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör

� Regelbundet göra en strukturerad bedömning av munhälsan (1)

75

© Signe Andrén

URININKONTINENS

� Faktorer relaterade till demenssjukdomen kan bidra till urininkontinens

� Svårigheter med rörelse och förflyttning� Svårigheter att hitta till toaletten� Svårighet att känna igen att man är på toaletten� Svårighet att klä av sig

� Studie från särskilt boende visade att endast 22 % av patienterna använde hjälpmedel som var anpassade till läckagevolymen

76

© Signe Andrén

39

REKOMMENDATION

URININKONTINENS

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör� Tillhandahålla individuellt utprovade absorberande produkter (1)

� Erbjuda toalettassistans i form av vaneträning (3)

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan � Erbjuda schemalagda toalettbesök i kombination med andra interventioner(5)

77

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Hälso- och sjukvården bör inte� Erbjuda uppmärksamhetsträning (icke-göra)� Erbjuda blåsträning (icke-göra)� Erbjuda bäckenbottenträning till kvinnor (icke-göra)

� Långvarigt behandla med kateter

78

© Signe Andrén

40

REKOMMENDATION

FÖRSTOPPNING

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör � säkerställa regelbundna toalettvanor som förebyggande och behandlande åtgärd (1)

� Säkerställa en fiberrik kost och adekvat vätskeintag samt erbjuda fysisk aktivitet som förebyggande åtgärd (1)

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan� erbjuda magmassage för att behandla förstoppning (8)

79

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Tecken på förstoppning vid demenssjukdom

� Trötthet, nedsatt aptit, spänd mage� Rastlöshet, irritabilitet� Desorientering� Aggression

� Cirka 60 % drabbas av förstoppning vid demenssjukdom.

� Övriga befolkningen 15 %� Vårdboende 55 – 80 %

80

© Signe Andrén

41

REKOMMENDATION VID FALLRISK

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Regelbundet bedöma fallrisken genom kartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av fallrisk (1)

81

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING FÖRHÖJD

FALLRISK

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan

erbjuda höftskyddsbyxa (8)

82

© Signe Andrén

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten börGenomföra flera samtidiga åtgärder, till exempel översyn av läkemedel, fysisk träning, förändring av boendemiljön (1)

42

FORTSÄTTNING

� Risken att falla är ungefär dubbelt så hög för personer med demenssjukdom som för äldre personer utan kognitiv nedsättning

� Nio av tio personer med demenssjukdom som läggs in på sjukhus på grund av skada har skadats genom ett fall

83

© Signe Andrén

REKOMMENDATION FÖR ATT

FÖREBYGGA OCH BEHANDLA

TRYCKSÅR

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör � Bedöma risken för trycksår med hjälp av klinisk bedömning och strukturerade bedömningsinstrument (1)

� Förebygga och behandla trycksår genom lägesändring, tryckavlastning, tryckminskning samt behandla de bakomliggande orsakerna (1)

84

© Signe Andrén

43

FYSISKA

BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER

� Fysiska begränsningsåtgärder inskränker rörelsefriheten

� Exempel är bälten, selar, brickbord och sänggrindar

85

© Signe Andrén

REKOMMENDATION OM FYSISK BEGRÄNSNING

� Hälso- och sjukvården bör � Kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den fysiska begränsningsåtgärden (1)

� Erbjuda personalen utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder (1)

86

© Signe Andrén

44

FORTSÄTTNING

� Begränsningsåtgärder i särskilt boende 25 %

� Personal med sämre kunskaper använder begränsningsåtgärder i högre utsträckning

� Personal med lång anställningstid använder begränsningsåtgärder i lägre utsträckning

� Psykosociala arbetsmiljön är relaterad till förekomsten av fysiska begränsningsåtgärder

87

© Signe Andrén

ATT FÖRHINDRA VANVÅRD

� Personer med demenssjukdom har cirka dubbelt så stor risk än andra äldre att utsättas för vanvård

� Utbildning är en åtgärd som används för att ge personalen möjlighet att upptäcka och förhindra vanvård

88

© Signe Andrén

45

REKOMMENDATION FÖR ATT MINSKA

RISKEN FÖR VANVÅRD

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör � Erbjuda personal sådan utbildning att de ökar sin kompetens att identifiera, dokumentera och rapportera vanvård (1)

89

© Signe Andrén

DEFINITION AV VANVÅRD WHO

� Vanvård synonymt med övergrepp och misshandel

� Denna handling kan vara fysisk, psykologisk/känslomässig, finansiell eller helt enkelt återspegla avsiktlig eller oavsiktlig försummelse

90

© Signe Andrén

46

FORTSÄTTNING

� Faktorer som är relaterade till demenssjukdom som stort vårdbehov, fysiskt beroende, sämre ADL förmåga, högre grad av BPSD, förändrad sinnesstämning och kognitiv nedsättning ökar risken för vanvård.

� Andra faktorer som kan öka risken för vanvård är inadekvat utbildning, hög arbetsbelastning, stressande arbetssituationer och negativa attityder.

91

© Signe Andrén

PALLIATIV VÅRD I LIVETS

SLUTSKEDE

� Den palliativa vården syftar enligt WHO till att

� Lindra smärta och andra plågsamma symtom � Bekräfta livet och betrakta döendet som en normal process

� Inte påskynda eller fördröja döden� Integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientvården

� Stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till döden

� Stödja de närstående under patientens sjukdom och i deras sorgearbete

92

© Signe Andrén

47

FORTSÄTTNING

� Genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov

� Främja livskvalitet och även påverka sjukdomsförloppet i positiv bemärkelse

� Vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet, såsom kemoterapi och strålning, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma komplikationer

93

© Signe Andrén

REKOMMENDATIONER VID LIVETS

SLUT

� Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör � ge palliativ vård enligt Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer (1)

� Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten kan

� i undantagsfall erbjuda sondmatning (10)

94

© Signe Andrén

48

FORTSÄTTNING

� Studier visar att sondmatning inte förbättrar nutritionsstatus, minskar förekomsten av trycksår, förebygger aspirationspneumoni, lindrar lidande, förbättrar funktionsstatus, ger ökad livslängd eller förbättrar livskvaliteten

95

© Signe Andrén

VÄRDEGRUND OCH

LAGSTIFTNING

� De grundläggande värderingarna som uttrycks i lagstiftningen innebär att

� Integritet och självbestämmande respekteras� Insatser på jämlika villkor och att insatser är lättillgängliga

� Få sina rättigheter respekterade� Skall kunna känna sig trygga� Inte får diskrimineras t.ex. uteslutas från vård och omsorg på grund av kön, etnicitet, ålder, diagnos

96

© Signe Andrén

49

FORTSÄTTNING

� De grundläggande värderingarna uttrycks i� Socialtjänstlagen (2001:453)� Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)

� Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

� Stöd i Regeringsformen och Europakonventionen om skydd för mänskliga rättigheter

97

© Signe Andrén

ETIK EN DEL AV VÄRDEGRUNDEN

� Etiska problem kan diskuteras utifrån etiska principer som att

� Respektera livets okränkbarhet� Respektera den andres autonomi� Göra gott och inte skada� Handla rättvist

98

© Signe Andrén

50

FORTSÄTTNING

� Respektera livets okränkbarhet – att handla så att man inte förkortar eller förlänger livet på ett onaturligt sätt

� Att respektera den sjuke personens autonomi –att kunna kommunicera med den sjuke personen så att man kan förstå vad han eller hon upplever, tänker, vill, föredrar, inte vill, tycker illa om m.m. Att försöka tolka personens svar

99

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Att göra gott och inte skada – handlar om att känna till alternativa handlingar, t.ex. vad forskning eller vad beprövad erfarenhet pekar på. Att kunna tolka den sjukes reaktioner

� Att handla rättvist – innebär att inte diskriminera personer med demenssjukdom

� Etik handlar inte bara om svåra val utan om hur man förhåller sig till varandra i vardagen

� En etisk utmaning kan vara att förstå ett svårtolkat beteende

100

© Signe Andrén

51

FORTSÄTTNING

� Personer med demenssjukdom kan behöva hjälp med att upprätthålla sin självkänsla genom att påminnas om sin historia och bemötas som en värdefull kommunikationspartner.

� Om personer med demenssjukdom behandlas med respekt kan de uppleva sig som värdefulla trots alla problem

101

© Signe Andrén

PERSONER SOM LIDER BEHÖVER

TRÖST

� Vård och omsorg bör ge möjlighet till tröst

� Den fysiska miljön kan vara tröstande genom att ge upplevelser av skönhet genom konst, musik, saker som personen med demenssjukdom upplever vackra.

� Kontakt med familj, vänner, barn, djur, musik, dans och natur är möjligheter där den demenssjuke kan finna tröst

102

© Signe Andrén

52

SÄRSKILDA BEHOV -KONTINUITET

� För en förtroendefull relation skall kunna växa fram krävs en varaktighet i kontakten

� Det innebär att personen med demenssjukdom möter samma personal eller ett litet team under en längre period

103

© Signe Andrén

SÄRSKILDA BEHOV - GOD MAN

� Om personen med demenssjukdom inte kan ta ställning till en insats skall socialnämnden ta initiativ till att involvera god man, förvaltare eller annan ställföreträdare för den enskilde i planeringen

104

© Signe Andrén

53

SÄRSKILDA BEHOV - SAMVERKAN

� Det är angeläget att socialtjänsten och hälso- och sjukvården samarbetar så att den demenssjukes samlade behov kan tillgodoses

� Kommunikation mellan den demenssjuke, närstående och personalen är av avgörande betydelse för vård- och omsorgsplaneringens resultat

105

© Signe Andrén

UPPFÖLJNING

� Socialstyrelsen har utarbetat indikatorer för uppföljning av vården och omvårdnaden av personer med demenssjukdom

106

© Signe Andrén

54

KVALITETSINDIKATORER

� 1. Andel personer med demenssjukdom som fått demensdiagnos senaste året

� 2. Andel personer med demenssjukdom som genomgått basal demensutredning

� 3. Andel personer med mild till måttlig AD, som behandlas med demensläkemedel

107

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� 4. Andel personer med demenssjukdom som har plats på dagverksamhet

� 5. Andel personer med demenssjukdom i permanent särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom

� 6. Andel personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel

� 7. Andel personer med demenssjukdom i primär- eller specialistvård, vars tillstånd följs upp av hälso- och sjukvården minst en gång per år

108

© Signe Andrén

55

INDIKATORER FÖR SÄRSKILT BOENDE

� I uppföljningen för särskilt boende registreras

� personens status

� läkemedelsbehandling

� eventuell omvärdering av diagnos

� omvårdnadsåtgärder

� skattning av livskvalitet

109

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Vanlig aktivitetsnivå vid

- måltid

- förflyttning

- toalettbesök

- bad/dusch

- personlig hygien

� Riskbedömning vid

� Fall

� Trycksår

� Undernäring

� Munhälsa

© Signe Andrén

110

56

FORTSÄTTNING

� Personcentrerad vård� Levnadsberättelse

� Individuella miljöanpassningar

� Strategier för bemötande

� Personcentrerade aktiviteter som erbjuds

� Skydds- och begränsningsåtgärd

� Åtgärder vid framtida försämring

� Livskvalitet vid svår demens

111

© Signe Andrén

EKONOMISKA KONSEKVENSER

� Socialstyrelsen bedömer att kostnaderna för både kommuner och landsting kommer att minska bland annat genom att vård och omsorg kan tillgodoses ur ett helhetsperspektiv.

� Socialstyrelsen förväntar sig att en långsiktig kompetensutveckling som innehåller både utbildning och handledning kommer att minska personalomsättningen

� Utbildning och handledning har visat på ökad arbetstillfredsställelse och minskad upplevelse av utbrändhet

112

© Signe Andrén

57

FORTSÄTTNING

� Antalet utredningar beräknas öka med 7 000/år till en kostnad av 41 – 59 miljoner

� Bidrar till ett mer adekvat omhändertagande och ett minskat behov av akuta åtgärder som sjukhusinläggningar

� Kostnader för utbildning och handledning beräknas öka på kort sikt men bedöms minska på längre sikt

� Läkemedelskostnaderna beräknas öka med 170 miljoner kronor. De totala kostnaderna förväntas vara oförändrade eller minska

113

© Signe Andrén

FORTSÄTTNING

� Rekommendation om dagverksamhet beräknas öka kostnaderna på kort sikt. Kostnader på lång sikt kommer att minska beroende på att hemtjänst, korttidsvård beräknas minska och flytt till särskilt boende framflyttas

� Småskaligt demensboende bedöms ge förbättrad livskvalitet, förbättrad kommunikation, ökad samvaro och kan på sikt leda till mindre kostnader för landstinget

114

© Signe Andrén

58

FORTSÄTTNING

� Rekommendationer för närstående bedöms öka kostnader på kort sikt

� Stödinsatser för närstående förväntas ha positiva effekter på närståendes hälsa genom minskad depression, stress och ohälsa. Minskar landstingens kostnader på sikt

115

© Signe Andrén

TACK FÖR DIN UPPMÄRKSAMHET!

116

© Signe Andrén