Solfbladet Maj 2009 / Årgång 3 Nr. 5

Solfbladet maj 2009 1

SOLFBLADETMaj 2009 / Årgång 3 Nr. 5

Fredrikas byter ägare

s. 8–9

Catherine gör vacker konst

s. 7

Två nya butiker

s. 10–11

Möt Mindaugas Leita

s. 6

Kärleken förde Robert till Solf!sid. 4–5

AV SArA BergStröm,redAktör för SolfBlAdet

LEDARE

2 Solfbladet maj 2009

Solfbladet ges ut av Solf byaråd r.f., en förening som har fungerat sedan år 2000 för att driva Solfs invånares intressen, öka trivseln och gemenskaps-andan, samt befrämja en positiv utveckling av byn.

I styrelsen sitter representanter från många olika föreningar som verkar i Solf med omnejd.

Redaktion: Sara Bergström (ansv.), Fredrik Båsk, Jonas Forth, Jan Jacobson, Anna Norrgrann

Sammanfattning: Lotta Molander

Översättningar: Sirpa Båsk

Annonser: Mikael Englund, Anna-Lena Sjöberg

Pärmbild: Jonas Forth

Layout: Kustmedia Ab

Tryck: Fram 2009

Upplaga: 830 ex

Byarådet har glädjen att presentera en ny ordförande, Lotta Risku (se närmare

presentation här intill). Efter två år med Atle Rosendahls vackra egenhändigt tillverkade ordförandeklubba i handen tyckte jag det var dags att inse att också mitt dygn bara har 24 timmar och att man inte kan vara med överallt. Åtminstone inte medan man arbetar och har tre ganska små barn och dessutom andra engagemang. Jag fortsätter ändå gärna ansvara för utgivningen av Solfbladet och sitter därför också i fortsättningen med i byarådets styrelse.

Det har varit och är roligt att jobba med byarådet! Vilka duktiga engagerade män-niskor det finns här i Solf! Lotta nämner byagemenskapen som en viktig faktor då hon och hennes familj valde att bosätta sig här. Och den kommer fram i alla möjliga sam-manhang. Nu i våras ordnade byarådet för första gången ett städtalko i byn. Det var ett jippo som vi tror att ska bli årligen återkom-mande och som drogs igång efter ett initiativ av Ingmar Sandvik. För gärna fram flera idéer till byarådet! Byarådets postlåda finns utanför ingången till Axet.

Under det här året planerar byarådet att köpa skyltar med byagruppsnamn att sät-tas upp vid postlådorna, förutsatt att vi får finansiering. Ett nytt busshållplatstak är på kommande till korsningen Alholmavägen-

Solfvägen. Ett par skrivelser som har lämnats in till kommunen om lättrafikled vid Tack-holmsvägen och farthinder till Himisbackvä-gen (se notiser på annan plats i tidningen) har gett resultat. Byarådet ger ut Solfbladet två gånger per år, förmedlar tomter, upprätthåller Solfs hemsida, ordnar rödmyllekokning på våren och kommer förhoppningsvis att vara med och ordna julöppning i slutet av året. För tillfället är vi 18 medlemmar i styrelsen, men alla föreningar som ännu inte är med är när som helst varmt välkomna att välja sin representant.

Solf växer hela tiden och nya Solfbor flyttar in. Många som sökte plats till det nybyggda dagiset rymdes inte med. Årskullarna 2003 och 2004 är rekordstora och kommer att delas in i två klasser när de börjar skolan. I takt med att inflyttningen ökar är det oer-hört viktigt att nya och gamla Solfbor hittar varandra och att byagemenskapen finns kvar. Danny Wallace, som skrev boken om Man-nen som sade ja, som sedermera blev filmen Yes man med Jim Carrey i huvudrollen, ger enligt sedvanlig amerikansk modell tips om tre steg till ett mer positivt liv: 1) Le oftare, 2) prata med en främling och 3) ta en risk. Det är osäkert om det stärker byagemenska-pen, men det skadar åtminstone inte. Men - den som har sett filmen vet också att livet kan bli lite väl spännande om man säger ja till allt. Hahaha.

Byte på ordförandeposten

Det är stor efterfrågan på tomter i byarna i Solf! Vi behöver fler tomter att erbjuda i broschy-ren. Har du en eller flera tomter att sälja, ta kontakt med Bengt Brors, tel. 050-585 5700.

Tomten märks ut på en karta över Solf och där antecknas säljarens telefonnummer, så att intresserade kan ta kontakt direkt med säljaren.

Vill du sälja en tomt?

INNEHÅLLSid. 2: Ledaren: Byte på ordförandeposten

Sid. 3:Byarådets nya ordförande är en tidsoptimist

Sid. 4–5: Kärleken förde Robert till Solf

Sid. 6: Hårt arbete nyckeln till det finländska samhället

Sid. 7:Små medel föder vacker konst

Sid. 8–9: Skiftesbyte på Fredrikas i som-mar

Sid. 10–11:Inredning och presenter i nya butiker i Solf

Sid. 12–13:Solf IK firade 75-årsjubileum

Sid. 14–15:Gårdsgrupper i Solf: Långmossen

Sid. 17:”Hantverk för alla” på Stundars

Sid. 18–19:Suomenkielinen yhteenveto


3. Vad vill du som nyvald ordfö-rande för Solf byaråd jobba för? Jag hoppas jag kan bidra med nya insik-ter och idéer om hur verksamheten kan utvecklas med aktiviteter som sammanför människor i alla åldrar och lockar med också nyinflyttade Solfbor och ger dem en dos av den goda bya-andan.

4. Det bästa med Solf? Det är nog som jag redan nämnde den starka vi-känslan och livskraften. I dagens

Byarådet säljer Solf-frimärken och Solf-väskor! Ett ark om åtta frimärken kostar 12 euro. En väska kostar 5 euro.Produkterna säljs på Axet (kontant betal-ning) och vid Stundars butik. Kan också köpas direkt av kassör Bengt Brors.

Köp frimärken och väskorfrån Solf

Osta Sulvanpostimerkkejä ja kassejaKylätoimikunta myy Sulva-postimerkkejä ja Sulva-kasseja! Postimerkkiarkki maksaa 12€ ja kassi maksaa 5€.Tuotteita myydään Axetissa (käteismaksu) ja Stundarsin kaupassa. Tuotteita voi ostaa myös suoraan rahastonhoitaja Bengt Brorsilta.

Byarådets nya ordförande är en tidsoptimist

Namn: Charlotta ”Lotta” Risku

Familj: Just nu är jag mammaledig och hemma med Hilja, 2 år, och Edvin, 4 månader. Annars jobbar jag som produktchef på KWH Pipe. Gift med Niclas Risku, slöjdlärare som jobbar på Resurscentret Föregång-arna i Vasa.

Född/uppvuxen i: Född i Nådendal och uppvuxen, förutom där, i Tavas-tehus och Borgå.

Bor nu: På Lingonholmen vid Söder-fjärdens kant i ett gammalt 1700-tals stockhus flyttat från Kärklax i Maxmo

Intressen : Segling

1. Beskriv dig själv! Jag är väl nog ganska envis och en verklig tidsoptimist. ”Det omöjliga tar bara lite längre tid att göra”!

2. Varför flyttade ni till Solf? Vi blev nog charmade av både omgiv-ningen, de människor vi mötte och den starka bya-andan. Trots att vi båda var nya här blev vi varmt välkomnade av både blivande grannar och andra vi kom i kontakt med.

värld där landsbygden avbefolkas är Solf ett glädjande exempel att så inte alltid behöver vara fallet.

5. Viktigast för dig just nu? Familjen

”Jag hoppas jag kan bidra med nya insikter

och idéer...”


I ett traditionellt rött 1800-talshus mitt i byn bor Robert Corriveau. Kärleken fick honom att emigrera från USA till Solf, och han har kommit för att stanna.

AV AnnA norrgrAnnBild: JonAS forth

Man kan inte låta bli att skratta då Robert Corriveau berättar historia efter historia om sin upptäcktsfärd om livet på den öst-erbottniska landsbygden. Han motsvarar mycket väl den stereotyp vi finländare har om hur amerikanerna är, det vill säga, pratsamma och öppna.

– Första gången jag skulle spola en toa-lett tog det 20 minuter, jag förstod inte att knappen ligger ovanpå stolen utan trodde att det var någon slags dekoration, säger Robert och skrattar åt sig själv.

– I USA har man en liten vippa på sidan, förklarar han vidare.

Bastun är ju en klassiker då man talar med utlänningar i Finland, och naturligtvis har också Robert erfarenhet av den. Han minns mycket väl sitt första bastubesök.

–Jag hade verkligen aldrig sett en bastu tidigare.

Den första chocken kom då han för-väntades vara naken, den andra då han skulle hoppa i en snödriva efter värmen.

Dessutom stod fruns familj och hejade på då han skulle ut i snön.

–Då tänkte jag nog att ni finländare är lite galna, säger Robert och skrattar igen.

Robert behöll shortsen på men gav snön en chans, och det har blivit fler bastubad. Efter flera år i Finland har han vant sig med de flesta av finländarnas och Solfbornas egenheter, och i dag skulle han aldrig byta

bort sin tillvaro. Men hur hamnade den här amerikanen i Solf egentligen?

Flyttat mycketRobert föddes I Los Angeles men flyttade runt mycket under uppväxten. Då han var i tjugoårsåldern arbetade han i New Hampshire som assistent åt handikappade personer, och det var där han träffade som-marvikarien Marie från Sundom.

–Jag blev kär, säger han. På den vägen är det. Efter några år i USA

flyttade Marie och Robert till Finland för att Marie skulle få studera. År 2003 gifte de sig, och för tre år sedan föddes dottern Cornelia. Sitt drömhus hittade de för ett år sedan i Solf - det bästa bostadsområdet år 2006. Även om han var lite skeptisk till skylten som pryder infarten till byn, har han lärt sig att det ligger en hel del sanning bakom den.

– Alla ställen har ju en liknande väl-komstskylt. Men här stämmer det faktiskt, folk är så vänliga, säger Robert.

GrannsämjaAtt Solfborna är hjälpsamma har Robert fått erfara under renoveringen av famil-jens 1800-talshus. Han är husbyggare till yrket och har gjort i stort sett allt arbete i huset ensam. Men då han kom till Finland och sökte jobb inom byggbranschen blev han förvånad över hur mycket papper det krävdes för att bevisa att han hade den yrkeskunskap som krävdes. Till sist bad

Kärleken förde Robert till Solf

Roberts dotter Cornelia älskar att bli foto-graferad och visar upp sitt bästa leende.

Då renoveringen är klar kommer här att finnas två stora rum med en toalett.

Ända sedan inflyttningen för några år sedan har Robert arbetat med att reno-vera huset på olika sätt. Nu är det vinden som står i tur.

Cornelia har dukat upp en hel måltid åt familjen Cor-riveau.


han arbetsgivaren ta honom på prov i två veckor så att han kunde bevisa vad han gick för, och han fick jobbet.

– Det bevisade att folk här är villiga att ge varandra en chans.

Familjens hus har han renoverat från grunden på egen hand. Men om han har behövt hjälp har den alltid funnits till hands.

– En bekant lånade ut sin traktor och hjälpte mig att få takbjälkarna på vinden på plats, säger han och pekar upp i taket på den halvfärdiga vinden.

Vinden var tidigare bara ett förrådsut-rymme, men Robert har höjt upp taket och nu ska det bli en ordentlig övre våning. I september kommer det att finnas två sov-rum, ett stort badrum och en öppen spis där, förklarar Robert samtidigt som han visar oss runt bland byggbråtet.

I september kommer nämligen familjen från USA på sitt första finlandsbesök. Åter kommer vi in på kulturchockerna. Robert har berättat om de flesta kulturskillnaderna för sin familj, men trots att de har hört en hel del lär de ändå stå inför en hel del överraskningar.

– Bara en sådan liten sak som att man inte har heltäckningsmattor här är ju un-derligt i en amerikans ögon, säger han.

Expertkommentator

Som amerikan i Österbotten får han också konstant leka expert i det mesta som be-rör USA, och det här är långt ifrån första gången han blir intervjuad för att han är just amerikan. Under det amerikanska presidentvalet till exempel fick han svara på flera frågor om kandidaterna. Men han tycker bara att det är roligt att folk är intresserade av hans bakgrund och han

svarar gärna på frågor. Men han tycker att finländarna gärna skulle få vara lite mera utåtriktade till sättet.

– Jag har lärt mig att inte gå omkring och dunka folk i ryggen som vi gör i USA, finländarna vill inte att man rör för mycket, säger han med ett skratt.

Saknar språketAtt Robert trivs i Solf går inte att ta miste på. Även om vissa saker tar längre tid att vänja sig vid, som att inte kunna använda sig av sitt eget språk. Det som han saknar mest från USA är nämligen engelskan. Trots att han lärt sig svenska väldigt bra, saknar han känslan av att förstå allt som händer runt omkring honom. Men han vill inte flytta tillbaka till USA, speciellt inte efter att han blivit pappa. Han öser beröm över det finländska skolsystemet.

– Det är så bra och tryggt. Här behöver jag inte oroa mig för att barnen måste gå genom en metalldetektor vid skolporten. Det gjorde jag själv nämligen, säger han.

Under intervjun har tre-åriga Cornelia dukat upp en kaffebjudning på bordet med liten servis och plastbakelser. Det för samtalet in på det som Robert tycker allra bäst om i Solf. Nämligen familjelivet i det egna huset - och Stundarsgrisarna.

Robert uppskattar det finländska samhället och beundrar den gemenskap som han sett här.


Det är med hårt arbete och en framåt-strävan som Mindaugas, eller Minde som han också kallas, funnit sin plats i det finländska samhället och nu bygger upp sitt företag WB Partners. Mindaugas som är hemma från Kaunas i Litauen kom till Finland för 15 år sedan.

– Det började med att min syster bjöd mig till Finland för att jag skulle få lite semester. Jag fick senare ett två månaders visum och flyttade in vid Olav Englund i Solf. Där jobbade jag som alltiallo, berät-tar han.

Mindaugas som är ingenjör till yrket jobbade i fabrik år 1991, då Sovjetunio-nens fall och Litauens frigörelse ledde till instabilitet i landet. Familjens mark och hus hade under åren tagits av ryssarna och

Hårt arbete nyckeln till det finländska samhällets dörr

Jag svänger in på en gård vid gränsen mellan Solf och Tölby och stegar fram till mannen som möter mig på trappan. Jag sträcker fram handen för att hälsa redan innan jag nått dörrtröskeln, men möter inte en hand i min. Mindaugas Lei-ta välkomnar mig in i farstun med en svepande handrörelse och fattar min hand direkt därpå. Jag har mött en man med principer.

AV JonAS forth

det är med en ödmjuk inställning han ser på Finland.

– Kyss fötterna på Mannerheim, för att Finland får vara fritt, utbrister Mindaugas, och tillägger; jag hoppas att det som skedde i Litauen aldrig kommer hit.

Som en annan världHan kommer väl ihåg de första intrycken från år1994 då han först anlände till Fin-land.

– Jag tyckte om det direkt men det var som en annan värld. Det första jag kände var att det var så lugnt och tryggt. Att man kunde gå ut och lämna dörren olåst, berättar han.

För att komma in i det finländska sys-temet och lära sig svenska har han under åren studerat på Svenska yrkesinstitutet och Korsholms skolor och utbildat sig bl.a. trädgårdsmästare och rörmokare.

– Då jag först kom hit så var det inte så lätt att hitta arbete så jag började fundera varför jag inte också kunde starta en fin-ländsk-litauisk firma där man skulle sälja bra material, berättar Mindaugas.

WB Partners startade sin verksamhet år 2003 och Mindaugas började med att sälja massiv parkett importerad från Litauen. Träet kom från de såväl de litauiska sko-garna som de omkringliggande länderna Polen, Vitryssland och Bulgarien.

– Jag säljer endast bra kvalitet. Om det inte var bra kvalitet skulle jag inte sälja det, berättar Mindaugas stolt.

Han har återförsäljare genom Vasa Färg och Casa Ceramica i Vasa men också kun-der i Ylivieska och Seinäjoki. Han driver firman på sidan om jobbet vid Vacon och har nu också övergått till att ta in badrums-inredningar och bambugolv.

– Jag skulle säga att det går åt mer än före krisen började. Det är kanske en eko-nomisk nedgång men folk börjar nog reno-vera sina hus och bostäder snart, förklarar Mindaugas.

Det är klart för honom att han och hus-trun Karin stannar i Finland och dröm-marna är enkla men samtidigt stora.

– Jag drömmer om att få fortsätta med jobbet och firman, jobba hårt och få vara frisk. Det är inte lätt att komma in i sys-temet men jag är på väg upp, säger Min-daugas och ler.

Wood Build Partners hemsida finns på adressen www.wb-partners.fi

Mindaugas I var också namnet på Litauens kung år 1200–1263.

Bambun kan färgas för att passa olika behov.

Mindaugas demonstrerar de kraftiga bambustammarna som senare blir till slittåliga golv.

Det finländska klimatet med mörka årstider kan vara väl så påfrestande för psyket, men walesiska klädkonstnären Catherine Davies, som bosatt sig vid randen till Söderfjärden, finner inspiration för sin konst och ser något vack-ert i alla Finlands väder. Inte ens en bruten fot på grund av isigt underlag har kunnat ändra på hen-nes inställning.

AV JonAS forth

– Jag uppskattar att det finns tid för allt. Människor gör saker på ett lugnare sätt. Allt är organiserat och man kan lita på människor. Alla hälsar på en, naturen är vacker och himlen är stor på grund av de stora vidderna vid Sö-derfjärden. Och så har jag ju min familj här i Solf, berättar Catherine.

Familjen hon talar om är familjen Landsgärds i vars lillstuga Catherine bor sedan några månader tillbaka.

Små medel föder vacker konst

Hon älskar sitt tillfälliga hem och kal-lar stugan vid sitt walesiska namn - Ty bach twt - en liten stuga.

– Jag träffade Gun-Lis Landgärds vid påskbrasan i Solf. Hon tyckte om min jacka som jag gjort av en gammal filt och rekommenderade att jag skulle söka in till Yrkesakademin i Vasa för att utveckla mina kunskaper och min svenska. Jag gjorde senare en jacka åt Gun-Lis också, inspirerad av de färger som jag fann på deras gård, berättar Catherine.

Det var genom Artist in Residence-programmet vid Stundars år 2005 som

Catherine först mötte Finland. En norsk vän som också besökt Stun-dars några år tidigare tipsade henne om programmet och hon bestämde sig för att ansöka om en plats. Hon tycker att Artist in Residence-pro-grammet gett goda möjligheter till en vidare utveckling för konstutöv-ningen genom bl.a. stipendier.

– Jag gjorde smyckeskonst och klädkonst i två månader och kom se-nare tillbaka till Finland och jobbade med Tobias Mellberg på tvålfabriken i Vasa i ytterligare några månader, berättar Catherine.

Catherine har jobbat som volontär och arbetat med projekt inom natur-bevaring under olika repriser, senast med en visit i Argentina. Där skapade hon bl.a. väskor tillsammans med lokala tillverkare och använde åter-använda plastpåsar som material.

– Jag arbetar fortfarande som en konstnär men har börjat närma mig ett industriellt sätt att arbeta. Men allt jag gör måste ha en liten berät-telse och ge inspiration, förklarar Catherine. Jag tror också att konst och design blir intressant då man an-vänder sig av alla kunskapsområden man har och är intresserad av. Man blir mer kreativ då man har mindre att röra sig med, fortsätter hon.

Operadräkter i VenedigCatherine är klar med sin utbildning vid Yrkesakademin. Härefter väntar en två veckors praktikperiod i Vene-dig i en ateljé som skapar dräkter för opera, teater och film och därefter en teateruppsättning i Wales. Trots att Finland är henne kärt så ser Cathe-rine ändå att hon skulle vilja utbilda sig ytterligare utomlands, och gärna på ett nytt språk.

– Jag har byggt upp ett så pass stort ordförråd att jag tänker söka in till en skola i Göteborg som spe-cialiserat sig på historiska kläder och teatrala kostymer. Sedan skulle jag vilja ta en magisterkurs i teatersöm-nad och helst på spanska, berättar Catherine.

Platser såsom Öjberget där hon fotograferat lavar och ibland plockat svamp är ett av de kära ställen som hon kommer sakna och naturligtvis också familjen Landgärds.

– Jag känner mig fridfull här och jag kommer gärna tillbaka till Fin-land, bara jag hittar nya jobb, kon-staterar Catherine.

Catherine poserar i sina egna alster. foto: michAl moSkop från iSrAel.

De flesta klädesplaggen har unika detaljer insydda i tyget. Catherine skissar

på nya modeller vid sitt arbets-bord. Hon trivs i den rustika all-mogemiljön.


Pensionen kom emot och det fanns sju intressenter som ville ta över restaurang Fred-rikas. Ralf Kvist bestämde sig slutligen för att sälja åt Tom Söderholm. Den 15 juni kom-mer bytet att ske i all stillhet.AV fredrik BåSk

Efter att ha jobbat trettio år i branschen och ägt Fredrikas i närapå 18 år så vill Ralf göra något nytt.

– Det mest akuta på agendan just nu är att få ordning på hemgården. Tror nog att jag ska vara städkarl några dagar nu, säger Ralf.

Det var under lågkonjunkturen på 90-ta-let som Ralf fick chansen att bli krögare på

Fredikas. På den tiden var han nöjd så länge han hade ett arbete.

– Det var svåra tider och man gjorde allt för att få behålla sitt arbete. När chansen gavs att bli ägare så var jag inte sen att ta den, säger Ralf.

Under de 18 år som följde så insåg Ralf att det blev mer än ett jobb, det blev en livsstil.

– Jag hade aldrig svårt att stiga upp och fara till arbetet på morgnarna. Men på senare år så blev det allt tyngre att ha kvällsöppet, säger Ralf.

Fungerande konceptFredrikas nya ägare Tom Söderholm tror att den största utmaningen är att inte ändra för mycket på ett fungerande koncept, men samtidigt få in nya fräscha idéer.

– Köket ska uppdateras, men det syns ju inte utåt. Men om sanningen ska fram

Skiftesbyte på Fredrikas i sommar

så blir det alltid förändringar när det byts ägare, säger Tom.

På hemmafronten blir det också om-ställningar. Hittills har han kört med sex-dagarsveckor på sin bistro i Saluhallen. I fortsättningen blir det sju dagar i veckan som gäller.

– Det kommer att ta sin tid, men vi kom-mer att vänja oss. Familjelivet är mycket vik-tigt för mig och jag vill spendera så mycket tid som möjligt med mina barn, säger Tom.

Intresset för kockande väcktes som 15-åring hos Tom. Då jobbade han för första gången som pizzabagare.

– Det var många svängar fram och till-baka mellan att sälja telefoner, jobba på båtarna och slutligen att arbeta på gästgi-veriet i Solf som gjorde att jag ville satsa på något eget, säger Tom.

Det egna blev en bistro i Saluhallen, senare har det blivit ett café i Kuntsis konst-

NOTISER

Farthinder vid Himisback-vägen

Tekniska nämnden i Kors-holm har beslutat att pla-cera en hastighetsdäm-pande gupp av gummi på Himisbackvägen mellan Tallbackvägen och Näsvä-gen. Solf byaråd har i en skrivelse anhållit om ett farthinder för att förbättra trafiksäkerheten i området. Flera invånare har påpekat att många bilister kör för hårt på Himisbackvägen och eftersom många barn rör sig i området då de tar sig till och från lekparken på Tallbackvägen har det uppstått farliga situationer. Himisbackvägen saknar lät-trafikled eller trottoar just på avsnittet Tallbackvägen - Näsvägen. Ett hastighets-dämpande gupp av gummi kan användas sommartid, men tas bort till vintern för att inte störa snöröjningen. (SB)

Lättrafikled längs Tack-holmsvägen

Solf byaråd och Korsholms sportryttare har också an-hållit om att en lättrafikled byggs längs Tackholmsvä-gen. Daghemmet, Pulsen, Tähtipyörä, ridplanen och skolan samt kommande skolbygge förorsakar om-fattande trafik längs vägen. Kommunen meddelar att i detaljplaneändringen som görs i samband med skolbygget kommer väg-området att förstoras för en kommande lätt-trafikled/trottoar. Tekniska nämnden konstaterar att byggande inte är möjligt detta år, men tas med i kommande bud-geteringar. (SB)

museum och nu är Fredrikas följande ut-maning.

– Min bistro i Saluhallen säljer jag vidare och jag har en kompanjon som är med och sköter caféet. Det betyder att jag kommer att satsa på Fredrikas de närmaste åren, säger Tom.

Förändringarna som kommer att ske på Fredrikas är ännu mycket öppna.

– Vi har funderat på längre öppethåll-ningstider, kanske någon à la carte meny och möjligen pizzor. Men det är fortfarande öppet, säger Tom.

Sporthörna för hockey och Formel 1

En annan förändring som Tom nämner är en sporthörna i kabinettet.

– Där kan man till exempel visa hockey-VM och Formel-1 tävlingar, säger Tom.

Ägarbytet kommer att gå lugnt till. Ralf stänger på kvällen och Tom öppnar nästa morgon.

– Så är det i alla fall tänkt, säger både Tom och Ralf.

Ägarbytet kommer att gå lugnt till. Ralf stänger på kvällen och Tom öppnar nästa morgon.

Fredrikas nya ägare Tom Söderholm tror att den största utmaningen är att inte ändra för mycket på ett fungerande koncept, men samtidigt få in nya fräscha idéer.



För den som är intresserad av inredning, smycken och present-artiklar finns det numera två butiker i Solf som säljer sånt – Christinas shop och Cirkas. Båda finns på nätet och så kan man åka hem till Christina och Sirkka och handla.

AV JAn JAcoBSon

Christinas shop har funnits i några månader nu.

– Jag har alltid älskat inredning och läser massor av böcker och tidningar, säger Christina Hast. Då har jag märkt att det är väldigt vanligt med gårdsbutiker i Sverige, medan det inte finns så mycket av det i Finland ännu.

Nu ska det småningom bli både webshop och gårdsbutik på Himistået, men än så länge har hon butiken i hemmet. Hon och hennes man Tony håller på att renovera en del av den gamla ladugården till gårdsbutik och hoppas ha den klar till sommaren.

Där finns än så länge märken efter tjurarna från den tiden då Christinas moster och morbröder bodde på den här gården. Själv har Christina vuxit upp i Helsingby men för sex år sen flyttade hon och Tony med de tre barnen till släktgården i Solf med anor från 1800-talet.

Christina har jobbat som barnskötare i en förskola, men när minstingen som nu är drygt ett år gammal föddes började hon fundera på att börja med något annat. Nu går hon en företa-garskolning och tänker sig gärna en framtid i gårdsbutiken.

Lantlig romantisk stilInredningsintresset och den lantliga romantiska stilen som hon gillar ledde till valet av produkter till butiken, men så kom hon också in på smycken. Och nu är det för tillfället de produkter som säljer mest. Christina gör också egna smycken och inom kort är hon på väg till Stockholm på en smyckeskurs. I framtiden kommer hon också att erbjuda sådana själv.

Stockholm och mässorna där är också annars både en inspiration och ett sätt att hitta produkter. Christina tar dels själv in från Sverige, dels via finländska grossister.

I webshoppen som precis har blivit klar finns en lång rad produktgrupper – smyckestillverkning, barn, sovrum, kök, prydnad, lampor band och knappar…adressen är www.christinasshop.fi.

I tillägg till gårdsbutiken och webshoppen har Christina också en syateljé, så i framtiden kommer hon säkert att ha egna alster i gårdsbutiken.

Inredning och presenter i nya butiker i SolfChristinas ShopHimistået 23Köranvisning: till höger från Myrvägen, löper parallellt med Himis-backvägenwww.christinasshop.fi

Inredningsintresset och den lantliga romantiska stilen som hon gillar ledde till valet av produkter till butiken. Christina gör också egna smycken och inom kort är hon på väg till Stockholm på en smyckeskurs.


300 olika produkter i webshoppen

För Sirkka Mykrä som har webshopen cirkas.fi började det med smycken och burkar som hon gjorde själv och började sälja på marknader på Stundars. För några år sen startade hon firma för att kunna sälja till bekanta och bekantas bekanta.

– Det var då jag kom på att jag gärna ville tillverka mera och att jag ju kan sätta ut försäljningen på nätet. Och på den vägen är det. Det är bara det att det har blivit allt mindre av smycken och massor av annat, säger Sirkka som idag har över trehundra olika produkter i webshoppen.

I oktober öppnade hon och har annonserat både i lokalpres-sen och i finska inredningstidningar. Och kunderna kommer från hela landet, mest från finska orter.

– Jag har satsat mest på det. I Sverige finns massor av web-shoppar som sysslar med inredning, men här finns det inte lika många. Och tröskeln är högre för en finskspråkig än en finlandssvensk att beställa från Sverige, säger Sirkka.

För elva år sen flyttade hon med familj till Solf och byggde hus på Långlandsvägen, en sidoväg till Solf ängsväg. I år har Sirkka gått ner till halvtid på sitt ordinarie jobb för att hinna med webshoppen och hon säger att hon inte riktigt hade räk-nat med att den skulle öka så snabbt som den har gjort. Bra hjälp har hon också av övriga familjen, man och tre vuxna barn som både uppmuntrar och hjälper till.

Om Sirkka ska välja en storsäljare så är det textilierna, som hon säger att hon från början inte ens var så intresserad av. De kom med mera av en slump. Annars väljer hon bara sådana produkter som hon gillar själv.

– För det ska ju vara roligt det här, säger hon.

Inredning och presenter i nya butiker i Solf

Bild: JohAnnA BJörknäS

CirkasLånglandsvägen 48Köranvisning: ca 3,5 kilometer efter Solf ängsväg, sen till högerwww.cirkas.fi

Bild: JohAnnA BJörknäS

Sirkka Mykrä.

Om Sirkka ska välja en storsäljare så är det textilierna. Annars väljer hon bara sådana pro-dukter som hon gillar själv.


UtdrAg Ur Ann-mAy cArlSon-WikStrömS tAl Vid SportStUgAn 26.4

Bild: SArA BergStröm

Ungdomsföreningen i Solf hade tagit upp idrott i sin verksamhet redan år 1924. Inom skyddskåren idrotta-des livligt. Friidrott, skidlöp-ning och orientering fanns på programmet. Hösten 1933 samlades dock en skara entusiaster och beslöt att bilda en idrottsförening under namnet Idrottsfören-ingen Start.

Konstituerande möte hölls 31 jan. 1934 och första ordf. blev Nils Ström. Redan från första året var man mycket aktiv. Man köpte mark till en sportplan, där nuvarande Solf Rör finns. Man hade klubbkamp i friidrott mot Helsingby. Man spelade bo-boll och man höll festsoaré, maskerad och julfest, allt med digert program. Avsikten var förstås att få in pengar att betala sport-plansbygget med.

Följande år, alltså 1935, inledde man fotbollsverksamhet och man hade både dam- och herrgymnastiklag. År 1936 blev det klart att föreningen inte kunde heta

Idrottsföreningen Start, namnet var redan upptaget, varför det blev Solf idrottsklubb. Nu kom förslag att orientering skulle tas med i programmet och 1938 satsade man hårt på den grenen genom att köpa kom-passer. Verksamheten var livlig på alla fronter fram till hösten 1939, då kriget lamslog allt.

Vid årsmötet i januari 1945 ser man igen framåt, ”Ny framtidstro”, skriver sekr. Det var mycket som behövde göras och det behövdes pengar. Sportplanen hade förfallit och man behövde ett hus för omklädning och materialförvaring. Man köpte ett gam-

malt hönshus och drog det på medar från Västersolf med hjälp av tre hästar. Man övade in teaterpjäs nu liksom senare och gjorde turnéer. Man började hålla fest på Tjugondagknut, vilket blev en långvarig tradition.

Sportstugan byggsÅr 1951 börjar planeringen för att flytta sportplanen till skifteslagets mark invid folkskolan. Det krävde mycket arbete. Dessutom inser man behovet av ett ser-vicehus för skidåkningen, orientering och terränglöpning. Man köper tomt och börjar

Solf IK firade 75-årsjubileum

Ann-May Carlson-Wikström höll festtalet om Solf IK:s 75-åriga historia.

Nicke Ljungars tog emot barnens snabba bollar i en het dräkt i värmen.

Simon Vestlund lägger in en rejäl träff medan klass-kamraterna William Berg och Samuel Wikman ser på.


planeringen av sportstugan. Bertel Strandén gjorde ritningar, Bruno Vestlund som ordf. för byggkommittén gjorde ett stort arbete tillsammans med övriga kommittémedlem-mar av vilka också Ingmar Östman ännu finns med i vår skara. Nu visades prov på den talkoanda som Solf alltid varit känd för. Man samlade in stockar gratis och man gjorde otaliga talkodagar. Dessutom behöv-des förstås både lån och tipspengar.

År 1960 kunde sekreteraren skriva: ”man kan med stolthet säga, att stugan blivit klar för användning. Ett stort verk i klubbens historia. Byggnadskommittén har all heder av sitt verk”.

Stugan har sedan genomgått flera reno-veringar och ombyggnader. Nu finns sedan flera år tillbaka planer, som ni kan se där inne, på en större ombyggnad, om man bara får medel därtill.

ElljusspårIn på 1970-talet inleddes följande stora projekt, nämligen byggandet av elljusspår. Igen blev det insamlingar av både lump för försäljning och så insamling av stockar. Igen mängder av gratistimmar och gratis dagsverken. Spåret har förlängts och varje skede har inneburit stora uppoffringar av dem, som dragit projektet. Tack vare Arne Lervik med medhjälpare har vi haft fina spår att åka i varje vinter, om det bara funnits snö. Oftast har också Solf varit först här i vasatrakten med att ha spåren i skick.

1980 gjorde jaktföreningen och idrotts-klubben ett samarbetsavtal som ledde till att ett slakthus byggdes på parkeringen alltså på tomten intill sportstugan. Marken ägs av jaktföreningen. Klubben får förvara en del material i huset och också utnyttja det vid större tävlingsarrangemang.

Talkoarbetet har fortsatt och ännu bör Pulsen nämnas. Servicehuset, som fick bidrag för materialkostnader från kom-munen, men som förverkligades med hjälp

av hundratals talkoarbetare i slutet av 1990-talet. Vi får bara hoppas att vi snart igen skulle få använda alla Pulsens utrym-men.

Inte nog med Pulsen, sen fortsatte man att förverkliga planerna på en simbassäng. Redan år 1967 hade frågan om en simbas-säng intill sportplanen förts fram på ett årsmöte. Planerna har grott och förts fram igen i mitten av 1970-talet. År 2004 är bassängen klar som ett samarbete mellan många instanser. Det tog nästan 40 år från det tanken fördes fram första gången.

I samband med 50-årsjubileet skrevs att ledarbristen är stor. Så har det varit då och då och det har förstås satt sina spår i verk-samheten också. Någon gren har alltid haft en energisk ledare. Vi får hoppas att det också i fortsättningen finns klubbmedlem-mar, som ställer upp som ledare. Vi äldre behövs med också som föredömen.

I en liten klubb som vår, gäller det ju främst att ge våra ungdomar sunda och goda fritidssysselsättningar, som ger dem en bra grund i livet, precis, som det sades vid starten. Vårt samhälle har förändrats otroligt mycket sen 1930-talet, men jag vill tro, att den sunda fritidssysselsättning, som idrottsklubbarna kan ge, fortfarande behövs som motvikt till allt det nya.

Vi ska hoppas att det ideella arbetet och den talkoanda, som i alla tider varit utmär-kande för Solf, fortgår, så att Solf Idrotts-klubb kan fira både 80- och 100-årsfest.

Fotnot: Ann-May Carlson-Wikström har varit medlem i Solf IK sedan 1949 och med i orien-teringssektionen i något över 30 år och också ordförande för orienterarna i 7 år.

Jan Enegren och Erik Smeds säljer korv till Brita och Bruno Vestlund.

Solf IK har haft flera dräkter genom åren.

Inne i sportstugan fanns en utställning om de 75 åren.


Långmossen utgör en del av det område som ursprung-ligen gick under benäm-ningen “Kärrängarna”. Det naturliga var att ängarna svämmade över vår och höst eftersom det i huvudsak fanns endast naturlig dräne-ring (Solf å). AV pehr-görAn näSmAn

Före nyskiftet var fäbodsystemet allmänt utbrett. I Långmossen fanns tre fäbodstäl-len med flera fäbodar och tillhörande ut-hus. De fanns på Mosobacken, Mässbäcken och Långfallet. Det var nämligen tillåtet att låta djuren fritt beta i skogen och då hade man stor nytta av att ha fäbodarna samlade i grupper.

Till följd av skiftesregleringen upphörde förutsättningen för fäboddriften. Varje bonde ägde efter denna betesrätt endast i sitt eget skogsskifte, till vars närhet han flyt-tade sina hus från den gamla fäbodvallen. Behovet av fäbodar minskade efterhand och fäbodlivet upphörde. I dag finns tre fäbodar kvar, nämligen ”Finnas”, ”Erkas” (”Alla Tiders”) flyttad till Stundars och ”Jockas”, fäbod som också använts som fiskarstuga, flyttad från Sundom 1912 till sin nuvarande plats i närheten av Östmans bostadshus.

Storskiftesregleringen i Solf, som påbör-jades senare delen av 1800-talet och blev färdig i början av 1900-talet, berörde också Långmossen. Små skiften slogs samman för att få större sammanhängande hemman. Avsikten var att de som tilldelades jorden skulle bosätta sig på hemmanet. Alla ville inte flytta ut till den nya platsen utan sålde sitt hemman.

Året runt boende i Långmossen kom igång på allvar först efter storskiftesregle-ringen 1902. Tidigare hade det varit som-marboende, fäbodar!!

Här följer en förteckning över boende i Långmossen under 1900-talet fram till våra dagar.

1. John och Signe Thors köpte hemmanet och gården av Sandra Blom 1920, sonen Sven tog över hemmanet i slutet av 1960-talet. Sålde det åt Christer och Eivor Finne 1988, de har grönsaksodling.

2. Louise Björkas f. Nyman byggde gården 1984, bor där tillsammans med sambon Stig-Erik Sand.

3. Nancy f. Nyman och Samuel Östman bygg-de gården 1979, de driver företaget Solf Pallservice Ab.

4. Här byggde Mats Buss ett bostadshus, oklart när, det revs i slutet av 1920-talet.

5. ”Skinnas”. Verner och Signe Björk till-sammans med Verners föräldrar flyttade hit 1902. Ny stuga byggdes 1935. Sonen Ingvald med hustrun Märta tog över 1961.

Gårdsgrupper i Solf: LångmossenCopyright Lantmäteriverket

12

3 4

567

8

9

10 11

1213

1415

16

17


Har du idéer som byarådet ska ta sig an?Kontakta [email protected]

De sålde hemmanet och gården åt Alexan-der och Elna Nyman 1973, det ägs idag av dödsboet. Sonen Göran Nyman bor i gården.

6. Jonas och Ellen Björksten byggde bostads-huset på 1920-talet, såldes 1972 åt Pekka Ala-Aho, används som sommarstuga.

7. I denna stuga bodde Anna Nyqvist f. Skin-nars med barnen, mannen åkte till Amerika 1899. Stugan är obebodd.

8. ”Skärigubbis” Det här hemmanet har under 1900-talet haft hela 14 ägare, alla har inte bott i gården. Följande familjer har bott här: Herman och Maria Jåfs, Isak och Sofia Qvist, Viktor och Ulla Vesterback, Edvard och Anna Sand, Ivar och Amanda Holm, Ivar Tallgren och Oiva Nyman, Einar och Anni Backman, Emil och Gunne Wilson, den sista som bodde här var Anders Ström en äldre man från Vallgrund, efter honom kallas stället ”skärigubbis” eller ”gubbis”. Gården revs i slutet av 1960-talet.

9. Sofia Qvist flyttade hit efter mannen Isaks död 1906, då hemmanet delades.

Här bodde också Maria Qvist (”Kvistis Mari”) med sonen Olle en tid innan de flyttade till Mobacken.

10. Johannes och Vilhelmina Vestermark kom hit som utflyttare 1902. Hemmanet såldes åt Karl och Matilda Ståhl från Björköby 1933. Dottern Hilda och mannen Ivar Sand övertog hemmanet 1946. Jan och Eva-Stina Lindblom köpte 1997 gården som de rev och flyttade in i nytt hus 2001.

11. Nils och Heisel Snickars byggde gård 1941. Helge och Elvi Konn arrenderade hemma-net och bodde några år i gården omkring

1950. Sedan var den obebodd och revs på 1970-talet.

12. Evald och Elin Rönn från Mo-backen byggde gård och flyttade hit 1948. Gården såldes 1975 åt Håkan och Agneta Holmberg. De i sin tur sålde åt Leif och Sonja Tast 1991. Nu ägs den av Marika och Kari Salmi.

13. Ny gård byggd av Åsa och Bjarne Sundbäck.

14. Anders och Maj-Lis Snickars byggde uthus med bostad på än-dan 1945, nytt bostadshus bygg-des 1947. Jord och gård såldes åt Bernhard och Judit Paxal 1951.

15. Ingvar Backlund och Stina-Britt Gullqvist byggde sin gård 1982.

16. Hit flyttade Oskar och Maria Pått 1914, till den stuga de byggt nå-got år tidigare. Oskar gifte sig andra gången med Lydia Hägg-blom från Malax. Dottern Elin gift med Sven Backlund tog över jordbruket 1954. I dag bor Elin ensam i stugan.

17. Helge och Irene Kvist byggde uthusrad med bostad på ändan 1931. Nytt bostadshus byggdes 1945. Stugan står tom men an-vänds ibland som sommarstuga.

källor:

Solf SockenS hiStoriA

Boende i området

hemBygdSforSkArgrUppen

www.aktia.�

Det räcker inte med att oroa sig över miljön. Vi påverkar miljön genom våra val.

Aktia Miljölån beviljas renoverings- och förnyelseprojekt som leder till miljövänligt slutresultat. Vi berättar gärna mera.

Finansiera din miljögärning med Aktia Miljölån.

Aktia SolfSolfvägen 213010 247 5210


En lördag i slutet av april samlades ett gäng ivriga städare i strålande solsken vid UF-lokalen för att se till att största delen av centrum blev uppsnyggat.

Initiativet till ett städtalko kom av Ing-mar Sandvik som hade sett att Vasaborna

Städtalko i Solf

Rödmyllekokning

Rödmyllekokningen den 24 april blev ett rekordstort evenemang. 1400 liter rödmylla koka-des. Färgen kan beställas av Bengt Brors, 344 0184 eller 050-585 5700.Rödmyllan saluförs i 10- och 20 litersdunkar och kostar 2 euro/liter. (PB)

Städtalkot blev det första jippot att ordna för byarådets nya ordf Lotta Risku, med barnen Hilja och Edvin. (Bild: Peter Båsk)

Carina Hovi och Thommy Bergström sorterar Solfskräpet i stora säckar. (Bild: Sara Berg-ström)

ordnade ett liknande evenemang efter för-sta maj. Byarådet nappade på idén och tror att det här kommer att bli en återkom-mande tradition.

Folket delades in i städzoner och skaran räckte till så gott som hela centrum. Nästa

år kanske vi räcker till för de andra byarna också!

Axet bjöd på kaffe och saft och Björn Ljungqvist och Tom Kecklund från full-mäktige informerade om avlopp och skol-bygge. (SB)

Bjarnes musikskola inleder sin undervis-ning hösten 2009 onsdagen den 2 sep-tember. Anmälan görs inom maj månad via hemsidan www.botnia.org/bjarnes-musikskola

Musikskolan är till för både barn och vux-na från Solf som vill lära sig spela något instrument.

För ytterligare information - ring verksam-hetsledare Isabella Häger-Björkgren tfn 0456524496 (vardagar dagtid).

Stundars r.f. har under många års tid värnat om de traditionella hantverken. Det här som en naturlig följd av att flera av husen i musei-byn är hantverkarverkstäder och backstugor vars inne-vånare fick försörja sig som stickerskor, skräddare, sko-makare, kvastbindare osv.

AV JohAnnA nordenSWAnBild: StUndArS

År 1993 bildades Stundars Hantverkare-gille r.f. efter modell från Klosterbackens Gyllene Äpplets gille. Gillet, som idag heter Hantverkaregillet Björken r.f. har ca 100 medlemmar och tillämpar skråväsendets utbildningssystem med lärlingar, gesäller och mästare.

Sommarens välbesökta hantverkardagar på Stundars är bekanta tillställningar för de flesta solfbor. Hantverkardagar ordnas även för skolelever i maj.

Vi vill gärna fortsätta med hantverks-demonstrationer ännu om 10, 15 eller 20 år framåt. Frågan är om det då finns kun-nigt folk att tillgå? För att råda bot på det här har Stundars och Hantverkaregillet Björken r.f. satt igång ett tvåårigt Leader-projekt med namnet ”Hantverk för alla”. Syftet med projektet är att öka intresset för traditionella hantverk och rekrytera nya utövare.

Det här vill vi göra genom att erbjuda 11 pröva-på kurser från april till september under veckoslut eller vardagkvällar. Bland kurserna finns smide, bleckslagning, drej-ning, träsnide, verktygsvässning och kloka gummans örtkurs. Man kan även få lära sig att göra en ”mosamatta” eller matta av björnmossa, kvastar och matta av björkris och kråkris samt en traditionell klack-matta. Kursdeltagare kan också få pröva på matlagning och vardagssysslor från förr eller att slöjda ”unplugged”.

Mera information fås från Stundars tfn 06-344 2200 eller hemsidan www.stundars.fi

”Hantverk för alla” på StundarsAnmäl dig till Bjarnes musikskola

Bengt Sjöberg, född i Solf, bosatt i Vasa, har sammanställt en bok om släkten Sjö-berg. Här finns stora chanser för solfborna att hitta sina rötter. Boken innehåller ca 4 600 namn och 1100 tabeller.

Stamtavlan utgår från Johan Johansson Sjöberg, född 1719 och hans maka ElsaMattsdotter Ollandt, född 1718, bosatta i Munsala. Deras son Jacob Sjöberg,född 1741, blev tillsammans med makan Margaretha Jonaedotter Backhemmingnybyggare i Solf ca 1780.

Boken kan beställas av Bengt Sjöberg ([email protected], 0400-168614) eller köpas på Lafkan i Vasa. Den ges ut av Vasanejdens släktforskare r.f. och kostar 30 euro.

Nyutkommen bok om släkten Sjöberg i Solf



90-luvun laman aikana Ralf Kvist sai mahdollisuuden tulla Fredrikasin ravintoloik-sijaksi.fredrik BåSk

– Oli huonot ajat ja teimme kaikkemme, että voimme pitää työmme. Kun mahdol-lisuus omistajaksi avautui, en miettinyt pitkään, sanoo Ralf.

Seuraavan 18 vuoden aikana Ralf huo-masi, että tästä tuli enemmän kuin työ, siitä tuli elämäntapa.

– Minulle ei ollut koskaan vaikeaa nous-ta aikaisin aamulla ja lähteä töihin. Mutta viime vuosina ovat iltavuorot olleet yhä raskaampia, Ralf sanoo.

Fredrikasin uusi omistaja Tom Söder-holm miettii, että suurin haaste ei ole muuttaa liikaa toimivaa konseptia, mutta toisaalta olisi hyvä tuoda uusia, raikkaita ideoita. Fredrikasissa tapahtuvat muutok-set ovat vielä hyvin avoimina.

– Keittiö päivitetään, mutta sehän ei näy ulospäin. Olemme myös miettineet pitempiä aukioloaikoja, ehkäpä á la carte meny ja myös pizzat ovat mahdollisia, Tom sanoo.

Toinen Tomin mainitsema muutos on urheilukulmaus kabinetissa. Siellä voisi

Aikakauden vaihdos Fredrikasissa kesällä

Sisustuksesta, koruista ja lahjatavaroista kiinnos-tuneille löytyy Sulvalta nykyään kaksi kauppaa – Christinas shop ja Cirkas. Molemmat löytyvät ver-kosta ja sekä Christinan että Sirkan luo voi mennä kotiin tekemään kauppo-ja.JAn JAcoBSon

Christinas shop on ollut toiminnassa muu-taman kuukauden.

– Olen aina rakastanut sisustamista ja luen valtavat määrät lehtiä ja kirjoja, sanoo Christina Hast. Nyt pikkuhiljaa tulee ole-maan sekä verkkokauppa että pihakauppa Himiståetilla, mutta toistaiseksi hänellä on kauppa kotonaan. Miehensä Tonyn kanssa hän kunnostaa osan vanhasta navetasta pihakaupaksi ja toivoo, että se valmistuisi kesäksi.

Christina on Helsingbystä, mutta on asunut Sulvalla kuusi vuotta Tonyn ja kol-men lapsensa kanssa sukutalossa, joka on peräisin 1800-luvulta.

Verkkokaupassa löytyy pitkä rivi tuote-ryhmiä: korujen valmistus, lapset, makuu-huone, keittiö, koristeet, lamput, nauhat ja napit... Kiinnostus sisustamiseen ja maa-laisromanttinen tyyli, josta hän pitää, johti kaupan tuotevalikoimiin, mutta sitten hän keksi myös korut. Ja tällä hetkellä ne myy-vät parhaiten. Christina tekee myös omia koruja. Vähitellen hän voi varmasti myös alkaa myydä tuotteita ompeluateljeesta, joka on pihakaupan yhteydessä.

Sirkka Mykrän, jolla on verkkokauppa Cirkas, toiminta alkoi itse tehdyillä koruilla ja purkeilla, joita hän alkoi myydä Stund-arsin markkinoilla. Muutama vuosi sitten

Sisustusta ja lahjoja uusissa kaupoissa Sulvalla

näyttää esimerkiksi jääkiekon MM-kisoja ja Formula-1 kilpailuja.

Kotipuolessa tapahtuu myös muutoksia. Tähän asti hän on tehnyt kuusipäiväisiä työviikkoja bistrossaan Kauppahallissa. Jatkossa työviikot tulevat olemaan seitse-mänpäiväisiä.

– Se tulee ottamaan aikansa, mutta totumme kyllä. Perhe-elämä on minulle todella tärkeää ja haluan viettää mah-dollisimman paljon aikaa lasteni kanssa, sanoo Tom.

Tomin kiinnostus kokkaamiseen herä-si 15-vuotiaana. Silloin hän työskente-li ensimmäistä kertaa pizzan paistajana. Sen jälkeen erilaisten töiden jälkeen, mm. Sulvan kestikievarissa, Tom halusi jotain omaa. Kuvaan tuli bistro Kauppahallissa, myöhemmin kahvio Kuntsin taidemuseossa ja nyt on Fredrikas seuraava haaste.

Omistajanvaihdos 15. kesäkuuta ta-pahtuu rauhallisissa merkeissä. Ralf sulkee illalla ja Tom avaa seuraavana aamuna.


Ei voi olla nauramatta, kun Robert Cor-riveau kertoo tarinan toisensa jälkeen tut-kimusmatkastaan pohjalaisen maaseudun elämästä. Hän vastaa hyvin sitä mielikuvaa, joka meillä on amerikkalaisista, eli he ovat hyvin puheliaita ja avoimia.

– Ensimmäisen kerran, kun yritin huuh-toa WC:n, se kesti 20 minuuttia, en ym-märtänyt, että nappi sijaitsee WC-tuolin yläpuolella, luulin sen olevan jonkinlai-sen koristeen, kertoo Robert nauraen. – USA:ssa tuolin sivussa on pieni vipu huuhtelua varten, selvittää hän edelleen.

Robert syntyi Los Angelesissa, mutta mu-utti usein nuoruusvuosinaan. Kaksikymp-pisenä hän työskenteli New Hampshiressä vammaisten henkilöiden assistenttina ja siellä hän tapasi kesäsijaisena toimineen Marien Sundomista. Ja sillä tiellä hän on edelleen. Muutaman USA:n vuoden jälkeen Marie ja Robert muuttivat Suomeen. He avioituivat vuonna 2003 ja kolme vuotta sitten syntyi tytär Cornelia. Vuosi sitten he löysivät unelmiensa talon Sulvalta.

Robert on ammatiltaan talonrakentaja ja on kunnostanut perheen 1800-luvun talon

Amerikkalainen kylässämme omin käsin. Mikäli hän on tarvinnut apua, on sitä aina löytynyt.

– Eräs tuttava lainasi traktorinsa ja aut-toi yläkerran kattopalkkien kanssa, hän kertoo ja osoittaa puolivalmiin yläkerran kattoa.

Yläkerta oli aikaisemmin vain varastoti-lana, mutta Robert on korottanut kattoa ja nyt siitä tulee kunnon yläkerta. Syyskuussa tulee siellä olemaan kaksi makuuhuonetta, suuri kylpyhuone ja avotakka, Robert selvittää. Syyskuussa saapuu nimittäin perhe USA:sta ensimmäiselle Suomen vie-railulleen.

Robert viihtyy Sulvalla, siitä ei voi er-ehtyä. Vaikka joihinkin asioihin tottuminen kestääkin kauemmin, kuten, että ei voi käyttää omaa kieltään. Eniten USA:sta hän kaipaakin nimenomaan englannin kieltä, vaikka hän on oppinutkin ruotsin hyvin. Mutta USA:han hän ei halua muuttaa takaisin, ei varsinkaan nyt, kun hänestä on tullut isä. Hän ylistää suomalaista kou-lusysteemiä.

– Se on niin hyvä ja turvallinen. Täällä ei tarvitse murehtia sitä, että lapset joutu-vat kulkemaan matellinpaljastimen läpi kouluun mennessään. Niin jouduin itse tekemään, hän sanoo.

Haastattelun aikana on kolmevuotias Cornelia kattanut kahvipöytään pienen kahvikaluston ja muovileivoksia. Se joh-taakin keskustelun siihen, mistä Robert Sulvalla eniten pitää. Nimittäin perhe-elämään omassa talossa – ja Stundarsin hilloposuihin.

CirkasLånglandsvägen 48Ajo-ohje: n. 3,5 km Solf ängvägenin jälkeen, sitten oikeallewww.cirkas.fi

Kylän kes-kustassa perin-teisen punaises-sa 1800-luvun talossa asuu Robert Corri-veau. Rakkaus sai hänet muut-tamaan USA:sta Sulvalle, ja tän-ne hän on tullut jäädäkseen.AnnA norrgrAnn

hän perusti firman, voidakseen myydä tuotteitaan tutuille ja tuttavien tutuille.

– Huomasin silloin, että haluan tehdä enemmän ja voin laittaa myynnin verk-koon. Ja sillä tiellä ollaan. Koruja on nyt vähemmän ja kaikkea muuta enemmän, sanoo Sirkka, jolla on tällä hetkellä yli kolmesataa eri tuotetta verkkokaupassa.

Hän muutti Sulvalle yksitoista vuotta sitten perheensä kanssa ja rakensi talon Långlandsvägenille, joka on Solf ängsvä-genin sivutie. Jos Sirkka valitsisi parhaiten myyvän tuotteen, se olisi teksitiilit, mistä hän alunalkaen ei ollut niin kovin kiinnos-tunut. Ne tulivat mukaan kuin vahingossa. Muutoin hän valitsee tuotteita, joista hän itse pitää.

– Koska tämän pitää olla hauskaa, hän sanoo.

Christinas ShopHimistået 23Ajo-ohje: Myrvägeniltä oikealle, saman-suuntaisesti Himisbackvägenin kanssawww.christinasshop.fi


R–Itella Abp

Datorer till förmånliga priser från

Vi finns i SOLF centrum (ingång till Fredrikas)

Datorer till förmånliga priser från

tel: 347 5800, epost: [email protected]´S TAXI

0500 128 374taxibuss invautrustad / taksibussi invavarastuspersonbil / henkilöauto

Barkamovägen 3, 65450 SOLF, tel. 344 0240www.ostmansradiotv.fi

Byggnads- ochRenoveringsarbeten,Grävarbeten

Peter Granholm 0500-776624

Bokförings- ochKontorstjänster

Linda Granholm 050-5970834

Solf ängsväg 489 tel/fax 3448848 [email protected]

Myrvägen 25, SOLF

Direktförsäljning. Ring 050 - 4036 472

539€

640 GB EXTERN HÅRDDISK FÖR ENDAST 67 EURO!17 TUMS

KRAFTFULL BÄRBAR DATOR TILL KANONPRIS!

www.multitronic.fi

Korsholmsesplanaden 38, VasaTel: 06-3197700, [email protected]

Öppet: Vardagar 9-17, Lördag 10-14

WD ELEMENTS 640GB

ACER EM G725 17.3” 67€

Stundars Öppet alla dagar22.6–15.8 kl. 11–17

Tel. (06) 344 2200 www.stundars.fi

Utställning: Tea Helenelund-Suominen 1.5–7.6, söndagar”Hantverk för alla”, kursprogram på hemsidan

• Tidsresor och skattjakt för barn• Husdjur i museiparken• Barnkalas 1.7• Hantverkardagar 12.7 och 2.8

Europeiska jordbruksfonden förlandsbygdsutveckling:Europa investerar i landsbygdsområden

Documents

Solfbladet Maj 2009 / Årgång 3 Nr. 5