40
Sommar 2012 SWEA-bladet Schweiz www.swea.org/zurich www.swea.org/geneve Viveca Sten Mord i skärgårdsidyll 100-årsjubilarer August Strindberg och Raoul Wallenberg Alla kan bli författare Skolföreningen får celebert besök

Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

Sommar 2012

SWEA-bladet Schweiz

www.swea.org/zurich www.swea.org/geneve

Viveca Sten Mord i skärgårdsidyll

100-årsjubilarer August Strindberg och Raoul Wallenberg

Alla kan bli författare Skolföreningen får celebert besök

Page 2: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

A heritage, hard work, a great idea, a talent. Each fortune has its own history, and the people behind it have their own individual needs. With international presence and more than 150 years of experience, we have the required knowledge to meet your expectations.

For a personal Wealth Management solution just for you, contact Private Banking in Switzerland at + 41 22 704 01 [email protected] www.sebgroup.com/privatebanking

Private Banking makes life easier

Ad_5_Switzerland_2012-­01-­25.indd      1 25/01/2012      15:07:06

Page 3: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

3

Omslagsbilden är tagen av: Anna-Karin Delort-Brazee

Annonsprislista 2011, priser i CHF

1 nummer 2 nummer

Visitkort 60x85 mm 30 60

1/4 sida 220 400stående 95x135 mm liggande 190x70 mm

1/2 sida 250 450stående 95x297 mm liggande 190x135 mm

Helsida A4 400 700210x297 mm (+5 mm utfall)

Insida omslag A4 450 750210x297 mm (+5 mm utfall)

Baksida A4 550 950210x297 mm (+5 mm utfall)

Yrkesregister 60 100

Ordförande Malins ord ..............................4

Ordförande Saras ord ...............................5

Att bo på internat .................................. 6-7

Svenska Klubben 50 år ............................7

Från bank till mode ............................... 8-9

Tre inspirerande dagar

för skolföreningens elever ................. 10-11

Lära-känna-kväll i Zürich .........................12

Filippa K inspirerar Sweorna i Zürich ........13

Mina SWänner .......................................15

Viveca Sten exporterar

mord i skärgårdsidyll ......................... 16-17

Årsmöte i Genève & Zürich .....................18

Schloss Hallwyl i kanton Aargau ..............19

Raoul Wallenberg fyller 100 år.................20

Motioner ................................................21

August Strindberg och Siri von Essen 22-23

Nya prästparet Parkman .........................24

Estelle – en svensk prinsessa är född .....25

Fyra år in the Midwest USA .............. 26-27

Henförd över svensk debatt ....................28

Införsel av hundar

och katter till Sverige...............................30

Körkort - nya regler .................................30

Vårterminen med läsecirkeln i Genève .....31

Tekniksidan ............................................32

SWEA rekommenderar ...........................33

SWEA Arrangerar ...................................34

SWEA informerar ....................................35

Att vara granny/nanny i London ..............36

Underground Apéro i Zürich ....................37

Yrkesregister ..........................................38

Tryckeri: Druckzentrum AG, ZürichAnsvariga utgivare: Sara Jegeman-Henauer och Malin MillerRedaktörer: Anna-Karin Delort-Brazee och Cecilia CamredonLayout: Ebba Warnhammar FehnAnnonsförsäljare: Eva-Lotta SternmarkerKorrektur: Anna Hegnelius-Wiberg, Sara Jegeman-Henauer, Maria Gårdemyr, Inger Forssell, Anna Seefeldt

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag.

I år är det 100 år sedan August Strindberg dog och lika många år sedan Raoul Wallenberg föddes. Dessa män har inte bara fascinerande levnadsöden att bjuda på, de har också båda anknytning till Schweiz vilket ni kan läsa om här. En annan jubilar är förstås SWEA Genève som firar 20 år i år! Vi hoppas att många sluter upp på kalaset i september.

Men innan dess firar vi förstås sommar och semester, och vare sig den avnjuts i Sverige, Schweiz eller någon annanstans så glöm inte att ladda upp med bra sommarläsning. I Zürich hade vi nyligen besök av deckarförfattarinnan Viveca Sten. Nu är vi många som har läst och varmt kan rekommendera Vivecas Sandhamnsserie.

Mer om denna mångfacetterade kvinna kan ni läsa i Elisabeth Forslunds intervju. Liksom i tidigare nummer av Swea-bladet berättar Genèves aktiva läsecirkel om många bokpärlor att ta med sig i hängmattan i sommar.

Tillkomsten av detta nummer av Swea-bladet har varit en uppfriskande utmaning. Vi kom i gång så sent med arbetet på grund av Anna-Karins sena entré som redaktör, och dessutom har Cecilia tillfälligt flyttat till London för att vara Granny-Nanny (läs kåseriet i slutet av tidningen). På bara ett par veckor har vi med friskt mod och digert samarbete mellan Zürich och Genève lyckats få ihop en mängd spännande

artiklar. Fast det här med god organisation och samarbete är förstås aldrig främmande för en Swea, och dessutom får man vara glad om man bara har lite slit med ett Swea-blad… om man ska tro Strindberg alltså.

”Att slåss med troll, befria prinsessor och döda varulvar, det är att leva.”

Cecilia Camredon, redaktör Genève

Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich

Redaktörernas sidaMissa aldrig ett tillfälle att fira! I detta nummer av Swea-bladet har vi sannerligen inte försatt den chansen utan uppmärksammar flera jubilarer.

Innehållsförteckning

Page 4: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 14

Foto saknas

Ordförande Malins ordI detta mitt första inlägg som ordförande i SWEA Genève vill jag först och främst tacka er alla för ert förtroende. Vi i den nya styrelsen hoppas att vi skall kunna föra SWEA framåt och planera trevliga program.

Styrelsen Genève

Ordförande: Malin Miller [email protected]

Vice ordförande & medlemsansvarig:Margareta [email protected]

Sekreterare: Karin Orehag Janssonkarin.orehag@ gmail.com

Kassör:Marianne [email protected]

Redaktör/Webansvarig:Cecilia [email protected]

Programkommitté: Gunilla Sjö[email protected]

Programkommitté:Filippa Wåhlinfilippa.wahlin@ gmail.com

Jag har nu anmält mig till SWEAs Regionmöte i Wien i oktober. Det vore ju trevligt om flera från SWEA vill följa med, så titta gärna på programmet – det är ju ett ypperligt tillfälle att besöka Wien med ett skräddarsytt program.

Men det är ju för mig som ordförande inte bara en nöjesresa utan jag skall representera er alla där under den två dagar långa konferensen. Jag har förstått att det finns flera åsikter om t ex vår kassa som vi har svårt att använda på grund av de amerikanska lagarna. Men som en medlem sade: - Om vi stannar kvar inom SWEA men är beredda att göra om vår klubb på så sätt att vi betalar skatt på våra tillgångar så är det ett sätt att komma åt dem och använda dem som vi vill – men på ett klokt sätt förstås. Något att fundera på kanske.- Stadgarna är mossiga, sade en annan medlem, och det håller jag med om och tar gärna upp dessa frågor på regionmötet.

Jag skulle vilja i denna ordförandekolumn passa på att uppmana er som medlemmar att fundera över hur vi kan föra SWEA framåt och förnya SWEA och ge en ny mening åt den fantastiska sammanslutning av kvinnor som vi faktiskt är. Vi i styrelsen har redan idéer som vi kommer att föra fram under hösten.Jag tar gärna med mig idéer och förslag från er som passar att ta upp på regionkonferensen så ta tillfället att göra er hörda. Vi är faktiskt den största SWEA-avdelningen utanför Sverige så våra synpunkter borde väga tungt.

Vi är redan inne i maj och vips är det dags för SWEAs ”skolavslutning” som vi traditionsenligt avslutar med en trevlig sommarlunch hos Eva Törnqvist. Jag vill passa på att tacka Eva så hemskt mycket för att du så hjärtligt ställer upp med ditt vackra hem för SWEA-evenemang. Det uppskattas såväl av alla oss medlemmar som av vår kassa.

Så väl mött på sommarlunchen torsdagen den 14:e juni.

Malin MillerOrdförande för SWEA Genève

Page 5: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

5

Ordförande Saras ordFörst och främst vill jag tacka för förtroendet över att ha blivit vald till ordförande för SWEA Zürich. Det blir ett hedersuppdrag för mig att som relativ ny medlem välkomnas in till en av de största och mest aktiva avdelningarna inom SWEA. Jag vill särskilt tacka den förra styrelsen för den höga standard på nyhetsbrev, tidning och användandet av ny teknik som de efterlämnar.

Styrelsen Zürich

Ordförande: Sara Jegeman-Henauersweazurichordforande @gmail.com

Vice ordförande:Anna Hegnelius-Wibergsweazurichinfo@ gmail.com

Redaktör:Anna-Karin Delort-Brazee sweazurichredaktion@ gmail.com

Sponsring:Carina [email protected]

Sekreterare:Paula Fernströ[email protected]

Kassör:Maria Gå[email protected]

Medlemsansvarig:Maria Spö[email protected]

Programråd:Nathalie [email protected]

Stipendier & donationer:Gaby Roseensweazurichfond@ gmail.com

PR:Anna [email protected]

Nyheter & social media:Maria Torbjö[email protected]

Produkter & lotterier:Sofia Prü[email protected]

Min ambition som ordförande är att SWEA ska finnas till för alla som vill ha en svensk paus i vardagen; nya medlemmar, gamla, och "periodare", för behovet går ju upp och ner. Ibland behöver man mer av den svenska gemenskapen, ibland mindre.

Jag tycker själv att det periodvis är jobbigt att vara invandrare i ett land, med ett för mig nytt språk. Då kan det vara väldigt skönt att vila sig i ett styrelsemöte på ren svenska. Och framförallt träffa Sweor som gått igenom samma sak, och som lyckats med att lära sig använda "der", "die" eller "das" på rätt ställe. Det inspirerar!

För en tid sedan var jag med på min första telefonkonferens med Oema regionens alla ordförande. Med basen i SWEAs gemensamma värderingar och syften, är det oerhört intressant att få ta del av hur unika våra lokala avdelningar blir genom

att anpassa sin verksamhet till sitt respektive lands geografiska, kulturella och politiska förutsättningar. Flera avdelningar har t ex programaktiviteter som liknar traditionella biståndsprojekt.

Jag reste nyligen privat till New York. En vecka innan avresan hade jag hört av mig per mejl till Swea systrarna ”over there” för att se om de hade några aktiviteter på gång som man kunde vara med på. Självklart hade de det! Jag blev medbjuden på en båttur med lunch på Hudson River, och en kul kväll på Times Square med avslutande besök på en av Broadways alla musikaler.

Så, Kära Sweor, en uppmaning till er alla, nu inför sommarens stundande ledighet med resor och roliga upplevelser, var aktiva i ert lokala nätverk och använd er av det globala systerskapet!

Sara Jegeman-Henauer Ordförande för SWEA Zürich

Page 6: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 16

Men lika många gånger får jag direkt en förfrågan om var min familj bor eller om jag känner si eller så, eftersom de flesta på ett eller annat sätt känner någon som också tagit studenten därifrån. Men för de flesta är att gå på internat någonting som är långt ifrån det normala. Och det är det. Jag kan nog få många andra gamla internatelever att instämma med att man måste nog ha varit en internatelev själv för att helt känna till vad det egentligen innebär.

För det första betyder kompisar något annat än vad det gör någon annanstans. De blir ju självklart det viktigaste när man inte har sin familj hos sig. Istället får man helt plötsligt 25 systrar runt sig, dygnet runt. Man behöver inte gilla alla, men man lär sig nog något från varenda person man har fördelen att få bo ihop med, speciellt att lära sig att läsa olika karaktärer. Allt från de morgontrötta till de rastlösa, de som ville ha rent och städat på sina rum, de som spelade hög radiomusik med öppen dörr och fönster, de som smög ut på nätterna på den gamla klassiska ”vinter promenaden”, de som pluggade långt in på natten, och de som alltid hängde i köket. Allt hade sin betydelse. Var ens dörr öppen var man sällskapsjuk. Hängde man i köket, detsamma och kanske lite sötsugen. Om någon var inlåst på sitt rum betydde det oftast att man inte skulle störa. Om någon

skulle komma och knacka på din dörr betydde det för det mesta att de behövde dig där i stunden. Och om det var någon som verkade lite nere, betydde det kanske bara att de var sällskapsjuka och behövde bli pushade till att följa med på ett aerobics pass på kvällen i sporthallen.

I internatlivet finns dessutom väldigt många nivåer av att vara social. Det mest naturliga var nog att komma hem klockan tio på kvällen då ytterdörren låstes för natten och att sätta sig ner i de stora sofforna och titta på ett avsnitt av Desperate House Wives med alla andra tjejer på hemmet. Men man kunde också lika gärna sätta sig brevid en kompis i hennes rum, båda med sina datorer framför sig tittande på varsin serie... med hörlurar i öronen för att vi inte helt orkar umgås men ända känner för att vara ”sociala”. Som min bror också har påpekat... ens internatvänner blir de vänner som man faktiskt kan vara behagligt tyst runt, utan att känna sig tvingad att komma på ett samtalsämne. Detta beror väl på att det blir en väldigt närgången relation man får med kompisarna eftersom man är runt varandra större tiden av dygnet. Som sagt, ”hemma” blir ju bland kompisarna på hemmet, och ”borta” kan vara något så lite som med sina kompisar i klassen även om de bor i huset bredvid. Allting är verkligen relativt i internatvärlden. Det blev en stor grej att få åka in till stan på helgerna, och helt plötsligt uppskattar man sina föräldrar som aldrig förr... och inte bara för att man för en gång skull fick slippa kokt potatis till lunch och middag!

Det finns vissa minnen jag har från Sigtuna, tiden som jag inte tror är speciellt normalt i ”den verkliga världen”. En gång till exempel, glömde jag att låsa min dörr och fick en fin överraskning när jag kom tillbaka... hela rummet var täckt i

toalett papper. Eller, som man säger på Amerikanska; mitt rum hade blivit ”T.P’d”. En annan grej är att det alltid fanns någon som gjorde chokladbollar i köket. Fast det gick aldrig så långt att de blev bollar för alla hann äta upp degen innan det gick så långt. Alla hämtade en sked och åt direkt ur skålen. Detta på grund av att det inte fanns någon mening med att försöka spara dem i kylen eftersom då skulle förmodligen någon annan äta dem innan man själv hann fram. Sedan är det ju det där med kamratuppfostran. En oskriven regel som alla verkar leva med och acceptera. Hur man betedde sig runt det visade väldigt starkt en människas styrka och svagheter, så det var ingen ”Ondskan”-situation precis eftersom det inte går att uppföra sig hur som helst, oavsett hur mycket en elev njöt av att vara tredjeringare.

För mig var det också en viktig länk till det utlandsvenska samhället. Jag kände igen vissa som jag gått i skola med i Singapore och Luxembourg, och som likt mig, hade sina föräldrar fortfarande baserade utomlands men gärna ville få en svensk skolutbildning. Det blev också helt plötsligt normalt att stöta på klass kamrater på flygplatser runt om i Europa eftersom alla reste hem och tillbaka till skolan ungefär vid samma tider. Det kan jag sakna än i dag, för det fick mig helt allvarligt talat, att känna mig lite cool, och som en verklig ”världsinvånare”. Det blir man på internat. Just på Sigtuna fanns det elever från hela Sverige, många med anknytningar till utlandet. Jag har vänner i Skottland, Spanien, USA idag, och jag njuter av att kunna resa och hälsa på gamla klasskamrater.

Att bo på internatAtt bo på internat är nog en av de mest fördomsfulla saker jag kommer ha gjort i min livstid. Om någon frågar var jag gick gymnasiet och jag svarar ”Sigtuna”, får jag förmodligen ett lite tveksamt ”jaha” tillbaka och sedan en lite obekväm tystad.

Björka elevhem (www.sshl.se)

Page 7: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

7

Visst, det tog mig två år innan jag kunde äta kokt potatis igen. Men att ha fått gå på internat har verkligen lämnat sina spår i att man uppskattar så mycket mer. Först och främst uppskattar man så klart att slippa skolluncher och -middagar. Eller rättare sagt, kokt potatis. Men framför allt uppskattar man sin familj. Trots att jag bott hemmifrån nu i över sex år så längtar jag ofta hem och efter att få bli ompysslad av mamma, någonting som man verkligen längtade efter när man var internatboende. Man uppskattar vänskap oerhört. Inte för att andra inte gör det, men under internattiden betydde det så oerhört mycket för ens egen välbefinnande. Och slutligen... internat låter en finna sin plats bland hundratals elever och lära känna sig själv likasåväl andra.

Text: Ebba Wiberg, Internat elev på Sigtuna Humanistiska Läroverk, Student 2008

Jag som lycklig student med mina föräldrar.

SPANNORTHotel & RestauRant

ExPERiENcE ThE SPiRiT Of SWiTZERLAND.

spannort Hotel & Restaurant combines the very best of swiss and swedish hospitality.

While ours is a traditional alpine hotel set amongst majestic swiss mountains, we aim to stand out from the crowd with stylish design features, friendly yet highly professional service and culinary excellence.

located in engelberg, a short and scenic hour-long drive from Zürich, spannort Hotel can also be reached in under two hours from Basle and Bern. this easy accessibility means it’s the perfect swiss mountain destination for a quick getaway. With stunning scenery and a huge variety of activities whatever the season, engelberg is always worth a visit. Make spannort Hotel your base for a few leisurely days or allow us to host your next business event.

We look forward to welcoming our many swedish-swiss guests and friends to spannort Hotel & Restaurant in engelberg!

Yours sincerelystefan Brunqvist & Family

steFan BRunQVIstDirektor /General Manager

spannortHotel & Restaurant

engelberg | switzerlandt +41 (0)41 639 60 20

[email protected]

ristretto.ch

Jubileumsmiddagen hölls på Hotel Beau-Rivage Palace i Lausanne. Med detta unika hotell, samt sjön och bergen som bakgrund, kunde inte denna kväll bli något annat än lyckad.Kvällen gästades av Prinsessan Christina Fru Magnusson samt Carl-Gustav Petersén, från Bukowskis International, som bjöd på konstkåseri med Johan Cederlund, chef för Zornmuseet i Mora.Maten och stämningen var på topp hela kvällen och det bjöds till och med upp till dans efter middagen.

Tack Svenska Klubben Genève Lausanne för en mycket trevlig fest.

Text: Filippa Wåhlin

Svenska Klubben 50 årLördagen de 5e maj var det dags för fest!

Page 8: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 18

Annika kom till Schweiz 12 år gammal. Bodde i Chêne-Bourg/Genève och gick på Ecole Internationale i Grange Canale/Genève. Vidare studier gjordes på Webster University där hon studerade till en BA i management och amerikansk accounting (tanken var nämligen att dra till USA). Men det blev ett år i Madrid som hon älskade.

Tillbaka till Genève fann hon anställning på Banque Scandinave en Suisse (där hon satt mitt emot sin blivande make!!) sedan vidare till Banque Edouard Constant samt Nordea där hon sålde Luxemburg fonder och sista anställningen var hos Axa. Men det kändes inte så bra så hon beslöt sig för att stanna hemma och ta hand om sina två barn Lucas 10 och Zoe 11.

1. Från bank till mode ett ganska stort hopp. Varför kläder och varför inte egen fondfirma?Intresset for kläder har alltid funnits där. Bankvärlden är en väldigt manlig värld och i Schweiz kanske mer än så och mycket konservativ. Min kusin designar för Martha Ridewear och när hon pratade om sin värld lät det väldigt spännande.När jag arbetade på Nordea träffade jag en kollega Marie som alltid var så otroligt stiligt klädd. Jag frågade vad hon bar på sig och det var alltid skandinaviska marken! När jag fick nys om att hon hade startat en

skandinavisk klädaffär i London tog jag kontakt med henne och på den vägen är det! Vi drog till Stockholms modemässa i höstas tillsammans. Kollektionerna köptes in även innan jag ens hade skrivit på ett hyreskontrakt för en lokal!

2. Vad är det mest utmanande respektive roligaste med att starta eget?Det roligaste är nog variationen på arbetsuppgifterna. Från dekorationen i butiken, fönsterskyltningen, inköpen, marknadsföringen av butiken. Relationen till kunderna är fantastisk.

3. Vad är det för skillnad mellan det skandinaviska modet och det övriga europeiska modet?Jag tycker att i Skandinavien lyckas man klä sig coolt men ändå lyckas man bevara det feminina. Det är elegant i sin enkelhet. Materialen är väldigt viktiga i den svenska modeindustrin. Man tycker om att arbeta mycket med rena material som siden, linne, bomull. Det är lätt att bygga upp en basgarderob där man sedan lätt kan klä upp sig samt klä ner sig!

4. När du väljer ut dina kollektioner till din butik vad har du i åtanke? Vad du själv tycker om? Kunden? Vad är det som kan sälja bäst?Eftersom det den här gången var min första gång jag skulle välja ut mina kollektioner fick jag mycket stöd och hjälp av Marie i London och kunde luta mig lite pa hennes erfarenheter. Det är ju viktigt med ditt urval att kunna ‚’’target’’ dina kunder. Jag hade i åtanke både dem som jobbar och inte jobbar, åldersgrupper osv.

5. Vilken är din favorit bland de olika modeskaparna i världen (förutom de skandinaviska)?Det kom ett snabbt svar, Dolce Gabanna! Samt Burburry. Dolce Gabanna för sin litet galna sida och Burburry var ju perfekt i bankvärlden!

6. Vad är skillnaden i klädstil mellan en kvinna i Genève och Stockholm?I Genève är det väldigt konservativt i stil och sparsmakat med färg mycket svart och vitt. (du vet på alla fester är ju den lilla svarta ett säkert kort!) Det är lågmält, man vågar inte stå ut och väldigt märkesbundet. Stockholm som ju är en storstad söker man mer det individuella i modet, man vågar synas mer.

Från bank till modeVi har tänkt att i vår tidning ha en intervjuserie om svenska entreprenörer som etablerat sig i Suisse Romande. Först ut i serien är Annika Cortellini som i mars startade en modebutik i Mies, Vaud, specialiserad på skandinaviska märken såsom Dagmar, Busnel, Anna Holtblad, Filippa K med många fler.

Annika Cortellini

Page 9: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

9

7. När du pratar mode vad tänker du på helst? Mönster ? Kontakt med materialet ? Färg ? Skärning?Det är viktigt att se en helhet. Materialet står ju också väldigt mycket för kvaliteten på plagget. Jag har en tendens att välja bort mönster det kan ju vara litet klurigt, men det beror ju också på modet, ibland skall det vara mer mönster. Tillskärning på byxor är ju A och O. Ingen vill ju gå omkring med en potatissäck!

8. Är du modemedveten med din man och barn också?Nar jag mötte min man så var det en person som klädde sig för att han av naturliga skäl var så illa tvungen! Men han har under åren blivit upptränad och är nu riktigt duktig på att välja ut och matcha ihop! Min son är imponerande duktig, jag tar honom till en butik att köpa kläder så vet han genast vad

han vill ha och vad som passar ihop. Min dotter däremot har mindre intresse av att gå på modeshopping. Men det kanske ändrar sig ju äldre hon blir.

9. Till sist frågan som man kanske frågat dig mest vad står namnet på din butik för ALYZCO?Det är en sammansättning av namnen på alla i min familj AnnikaLucasYvesZoeCortellini.

Om du är egen företagare eller känner till någon som är det så hör av dig så kommer vi gärna och gör en intervju för att få veta mer om ditt företag.

Text och intervju: Malin Miller

Bild: Lucien Kolly, Horizons Photo, Tannay

Page 10: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 110

Tre inspirerande dagar för skolföreningens elever

Syftet med författarträffen var att ge eleverna kunskap om svensk litteratur och hur en bok kommer till både vad gäller text och bild. Tanken var självklart också att inspirera eleverna till att läsa mer, skriva egna berättelser och själva teckna. Att få träffa en känd svensk författare stärker även elevernas svenska identitet, något som känns extra angeläget när man är bosatt utanför Sveriges gränser. Lärarna i skolföreningen förberedde redan under våren eleverna genom att läsa böcker av författarna och skriva upp frågor.

Dessutom gick en dubbellektion åt till gemensam bio med filmen Eva & Adam.

Måns och Johan är ett väl inarbetat team och har arbetat tillsammans i över 25 år. Främst har de gjort tecknade serier, men även text- och bilderböcker. De har också skrivit manus för TV och film, bl. a. Eva & Adam, julkalendern om Ronny & Julia samt julkalendern om Hotell Gyllene Knorren.

För att hinna träffa alla elever tillbringade Måns och Johan tre dagar hos skolföreningen. De arbetade i två timmar per grupp om maximalt 25 elever, med kort avbrott för mellanmål. Knappt hade

de landat och checkat in på hotellet förrän det bar av till eleverna i Zug. På kvällen fick lärarna och styrelsen tillfälle att bekanta sig närmare med Måns och Johan vid en gemensam middag i Zürich. Det bjöds på traditionell ”Zürich geschnetzeltes mit Rahmsauce”. Dagen därpå hölls två träffar strax utanför Zürich. Det var klasserna i Herrliberg och lite senare på eftermiddagen väntade alla eleverna i Zumikon. Den sista dagen var det eleverna från Zürich, Baden och Wädenswil som stod på tur och

träffen ägde rum i svenska kyrkans församlingshem. Därefter var det dags att säga hej då till Måns och Johan som skulle flyga hem samma kväll.

Måns och Johan gjorde ett fantastiskt arbete tillsammans med barnen. Måns lyckades redan från första början fängsla eleverna. Inspirationen och glädjen bland barnen gick inte att ta miste på och det

märktes att både Måns och Johan har lång erfarenhet av att prata till och med barn. Måns inledde med att försöka rita en prinsessa. Det tog en bra stund, och trots det såg det mer ut som en grinig trollunge med ovanligt stripigt hår. Till barnens förtjusning var det absolut ingen tvekan om att Måns inte kunde teckna speciellt bra. Varenda barnunge i klassen hade gjort det bättre!

När det blev Johans tur berättade han om hur han försökte teckna serier, men aldrig kom mycket längre än till första rutan, eftersom han inte visste vad han skulle skriva i pratbubblorna. Och vad gör man då? Svaret var uppenbart, man skaffar sig en kompis som man kan jobba ihop med! Det var just det Måns och Johan gjorde när de spontant träffades på en fest 1984 och upptäckte att de kunde komplettera varandra i sitt skapande. Efter den inledningen var isen bruten. Måns och Johan pratade omväxlande och Johan illustrerade

I april genomförde Svenska Skolföreningen i Zürich en författarträff med den kända duon Måns Gahrton, författare och Johan Unenge, illustratör och författare. Måns och Johan lyckades med att både presentera spännande information kring sina böcker och inspirera till att själv skriva och teckna. Allt detta med en underton av att man kan göra vad man vill, bara man tror på det. Enligt Johan kunde vi alla bli författare, bara vi har penna, papper och fantasi. Och enligt Måns är jobbet till och med ledigt så det är bara att sätta igång!

Fakta om Svenska Skolföreningen Syfte: undervisning i kompletterande svenska, handledning av högstadie- och gymnasieelever

Antal elever: 140

Antal medlemmar: 90

Grundad: 1992

Upptagningsområde: kantonerna Zürich, Aargau, Schwyz, Zug, Schaffhausen

Målgrupp: elever i årskurs 2 tom gymnasiet

Förankring: erkänd av skolverket och kantonala skolförvaltningar, medlem i SUF

Mer information: www.svenskaskolforeningen.ch, [email protected]

Författarbesök i Svenska Skolföreningen”man kan göra vad man vill, bara man tror på det”

Page 11: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

Schweizergasse 108001 Zürich

nästintill oavbrutet på tavlan. Måns fick frågan vad som fångar allas intresse mest när det gäller att hitta något att skriva om. Svaret var kärlek. De berättade själva om sina första förälskelser, om tjejen de var så förälskade i, men som de aldrig ens lyckades riktigt prata med, trots att de gick i samma klass. Tänk vad konstigt, när man inte är kär går det utmärkt att prata med varandra, men när man plötsligt får den där pirriga känslan i magen, då får man plötsligt inte ur sig ett enda ord! Det var så idén föddes till serien i Kamratposten om Eva & Adam som sedan blev böcker och även film. Efter pausen tittade alla en kort stund på första avsnittet av Hotell Gyllene Knorren och diskussionen fördes över till familjen Rantanen som är handlingens huvudpersoner. Här blev det många frågor om hur man skriver ett filmmanus och hur livet kan te sig som barnskådespelare. Därpå följde en utmanande och inspirerande lektion i hur man tecknar serier. Johan garanterade att alla kommer att kunna lära sig att rita hur proffsigt som helst på bara tio minuter. HUR ska det gå till? undrade alla. Desto mer förbluffade blev både barn och föräldrar av resultatet. Man ritar upp en mur med bara två streck och några få tegelstenar, vilket enligt Johan är bus-enkelt! Sen ritar man några fartstreck som försvinner bakom hörnet. Det är självklart också bus-enkelt och sist fyller man på med stjärnor och

blixtar samt passande ord som ”swisch” ”pang” eller ”aj aj aj”. När man har kommit så långt räcker det med att lägga till en kort text i stil med ”Prinsessan Madeleine cyklar i Zürich” och trots att man aldrig ser henne, vet alla vad som händer. Allt man vill rita behöver inte synas på papperet utan där kan den egna fantasin få ta vid. De två intensiva timmarna avslutades med att Måns och Johan signerade medtagna böcker och filmer. Hela evenemanget var mycket uppskattat, inte bara av våra elever utan även föräldrarna som fått sitta med och lyssna i bakgrunden. Efter en så lyckad författarträff återstod för oss i styrelsen bara att ställa oss frågan hur vi ska lyckas toppa detta nästa år. Det känns nästintill omöjligt.

Text: Birgitta Rhomberg, Svenska Skolföreningens

ordförandeBild: Birgitta Rhomberg

och Marie Hamilton

Johan Unenge

Måns Gahrton

Page 12: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 112

Skandinaviska BarnkläderJag,Nina Kern organiserar hemförsäljning här i Schweiz,med 2 svenska barnklädesmärken.LuckyEllen ochWilma&Morris.Kika gärna pa min hemsida: www.agentursysteryster.com eller pawww.luckyellen.com & www.wilmamorris.comBli Värdinna och fa Rabatt vid köp av dessa 2 märken.Lucky Ellen kan oxa köpas Online: www.luckyellen.comOch i var oxa över min egen Webshop.Information följer...Ni kan na mig pa: [email protected]

Gästvåning centralt i

KlostersVid intresse kontakta

Marianne [email protected]

Kalle ekorre och dagg-‐

masken Sven är världens

bästa kompisar! De är sex

år gamla och älskar fart och

spänning.Fulla av idéer och hyss ham-‐

nar de i en massa tokiga och

farliga situationer....Vad som händer mer med

Kalle och Sven får ni läsa

om i boken!

Maria Spörri-­Hedberg

Kalle ekorre och daggmasken Svens äventyr!

9 789186 539764

ISBN 978-91-86539-76-4

Barnbokför 3-8 åringar av: Maria Spörri-HedbergEndast 25 chf.

Beställ här: [email protected]

Lära-känna-kväll i Zürich

Maria Spörri-Hedberg, medlemsansvarig i Zürich, hälsade alla välkomna och berättade om SWEA Zürich och vår verksamhet. Därefter fick var och en tillfälle att presentera sig, och som vanligt är det alltid lika

intressant att höra på de olika berättelserna och få reda på hur och varför alla hamnat i Zürich. Nathalie Clarling, programansvarig i Zürich, berättade om vårens kommande program och påminde om att alla är alltid

välkomna att delta med tipsa och ideer på aktiviteter.

Kvällen fortsatte i en härlig stämning med goda smörgåsar, mycket prat och skratt. Text och bild: Maria Spörri-Hedberg

Onsdagen den 7 mars var det återigen dags för en Lära-känna-kväll i Svenska kyrkans lokaler i Zürich. Ett tiotal nya och gamla Sweor samlades och fick chansen att mingla och presentera sig för varandra.

Fika och samtal runt bordet

Kul att träffa nya sweor

Page 13: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

13

Vid SWEA-regionen MEMA:s (Mellersta Europa, Mellanöstern och Afrikas) regionmöte i Paris den 6 oktober, kommer Filippa att ta emot utmärkelsen med motiveringen;“Filippa Knutsson får utmärkelsen för sitt framstående entreprenörskap som bidragit till svensk klädindustris utveckling, spritt goodwill för svensk design och företagsamhet både i Sverige och utomlands.“

Vi var ett tjugotal modesugna Sweor som träffades den 22 mars för att bli inspirerade av färg och form, i Filippa K:s butik på Schweizergasse 10, i centrala Zürich. Butiksägaren Patrick Kamm välkomnade oss med apéro och gott tilltugg, samt uppskattade rabatterade priser. Kvällen inleddes med att stylisten Alexandra Örhn presenterade vårkollektion för 2012 och berättade om företagets bakgrund och grundidé: att göra enkla och stilrena kläder i bra passform.

Sedan starten för 19 år sedan finns det numera Filippa K-butiker i ett tjugotal länder och företaget har en årlig omsättning på 500 miljoner kronor. Alexandra visade sedan sina favoritplagg ur kollektionen och gav stilsäkra

tips till Sweorna på plats. Kvällen till ära hade man hyrt in en make-up artist som upplyste oss om hur den rätta sminkningen ska läggas. Med skumpaglas i handen var det sedan underbart enkelt att shoppa loss.

Varma gratulationer till Filippa Knutsson från Sweorna i Zürich!

Text och bild: Sara Jegeman-Henauer

Filippa K inspirerar Sweorna i Zürich Man kan väl säga att det var med utsökt fingertoppskänsla som Zürich Programrådsgrupp organiserat en inspirationskväll med Filippa K:s klassiska och stilrena design, nu när vi vet att just Filippa Knutsson blev mottagare av SWEA Internationals hedersbetygelse “Årets svenska kvinna 2012“.

Eva-Lotta Stenmarker blir sminkad. I bakgrunden syns Jenny Rosenberg.

Kvällens värdar Annika Pettersson och Patrick Kamm med stylisten Alexandra Öhrn.

Mor och dotter, Sarah och Maria Spörri-Hedberg, gillar Filippa K.

Page 14: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SVERIGES LEDANDE INTERNATSKOLAGymnasie- och grundskoleutbildning på svenska eller engelska. IB‑program sedan mer än 30 år med mycket goda resultat. Mångfald av fritidsaktiviteter och nära kontakter med högskolor och näringsliv. Vår skola ligger i idylliska Sigtuna, invid Mälaren, nära till både Stockholms kulturliv och Arlanda flygplats.

Kom och besök SSHL, ett Sverige i internationell tappning. Vi ställer upp under hela läsåret och visar verksamheten. Vi erbjuder också möjligheten att lära känna skolan och internatlivet genom provboende.

Under sommaren erbjuder vi sommarkurser i svenska och matematik samt konfirmationsläger.

SIGTUNASKOLAN HUMANISTISKA LÄROVERKETTelefon: +46 8 592 571 00

www.sshl.se

Page 15: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

15

Namn: Emelie Högstedt

Födelsedag: 27 februari

Familj: Maken Gustaf & Högstedt Junior på G i sommar

Bor: Zürich

När och varför jag kom till Schweiz: Ett nytt jobb 2007 tog mig till en då vit fläck på kartan – Schweiz och Luzern.

Det bästa med Schweiz: Läget i Europa, miljön och att allt ”funkar” ger en härlig livskvalité.

Det sämsta med Schweiz: Allt är så problemfritt att det finns en tendens att göra små problem till stora, som att skälla på grannen ovanför som går med sina hälar i golvet...

Så tycker jag att det är att vara utlandssvensk: Frustrerande då och då men oftast spännande och ögonväckande.

Här kommer jag ifrån i Sverige: Göteborg

Vad jag saknar mest från Sverige: Mina gamla vänner, färskheter från havet och saltlakrits från Gôttepôjkarna (Gbgs bästa godisbutik).

Sysselsättning: Projektledare inom marknadsföring & kommunikation

Mina intressen: Mat, böcker & skrivande, friluftsliv i schweiziska bergen, och att ”pyssla” med allt från möbelrenovering & inredning till målning & grattiskort.

Jag reser gärna till: Frankrike regelbundet och högst upp på önskelistan står en längre rundresa i Australien & Nya Zeeland.

Det här gör mig glad: Äkta kärlek & sann vänskap.

Det här gör mig arg: Segregationen som sker i Sverige mellan etniska och icke-etniska svenskar och som blir så tydlig när man ser den på håll.

Restaurang jag vill rekommendera: Båda i Zürich men helt olika – Maison Blunt i Kreis 5 och Fischstübe i Kreis 8.

Bok jag vill rekommendera: ...och som ligger på mitt nattduksbord nu är ”Men inte om det gäller din dotter” med Jan Guillou.

Film/föreställning/utställning jag vill rekommendera: Hyr filmen ”The Iron Lady” med fantastiska Meryl Streep och slipp bions ”glasspaus”.

Min magiska plats på jorden: Varsomhelst i världen i sällskap av min käresta eller i goda vänners lag.

Det här kommer jag aldrig glömma: Vad jag gjorde och var när nyheten om Prinsessan Dianas död och 9/11 gick ut.

Mina planer för framtiden: Att försöka njuta av nuet och inte planera för mycket för framtiden blir aldrig som man tänkt sig.

Mitt SWEA-jag: jag blev medlem i SWEA Zürich 2009 och var aktiv i samma styrelse 2010-2012 som Vice Ordf. och Kommunikationsansvarig.

Från mitt fotoalbum: Böcker, mat, en alptopp, kärlek och vänskap är några av livets härliga ingredienser.

Mina SWänner

Page 16: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 116

Inspirerande berättar hon om hur böckerna kommit till och om hennes kärlek till Sandhamn och Sandön. Där har hon och hennes familj tillbringat alla somrar sedan fem generationer tillbaka. Faluröda hus med vita knutar och en solnedgång mellan klipporna finns med i powerpointpresentationen. Sandhamns värdshus med anor från 1600-talet likaså. Filmatiseringen av hennes tredje och fjärde bok har nyligen påbörjats. Hennes böcker sprids över världen och fler utländska besökare får upp ögonen för Stockholms skärgård. − Utländska journalister berättar ofta att de vill åka till Sandhamn när de läst mina böcker. De har precis sett framför sig hur det ser ut. Romanerna har turistvärde – det tror jag.

Svenskar om livspussletViveca Sten pratar engelska, franska, tyska och danska. Danska lärde hon sig i jobbet. Som chefsjurist på svensk-danska posten, Postnord, blev hon ansvarig för dansk personal och var tvungen att läsa texter på grannspråket.− Jag lyssnade på mina egna böcker på danska i bilen. Texterna kände jag till så det var effektivt. Danmark och Norge var de första länderna

som översatte hennes böcker. Nu finns de på tretton språk och utgivningsrättigheterna har sålts till femton länder. Frankrike, Tjeckien, Ungern och Japan står på tur nästa år. Har hon någon tanke om varför svenska deckare säljer så bra utomlands? − Den klassiska engelskamerikanska deckaren är hårdkokt. Huvudpersonen är ofta en socialt inkompetent medelålders man. Det förekommer mycket våld och blod. Svenska kriminalromaner är mer relationsbaserade och vardagsnära. Jag tror utländska läsare uppskattar skildringen av livspusslet.

Juridisk hjärnaHur kom det sig att du som trebarnsmamma mitt uppe i karriären började skriva deckare?

− Jag hade skrivit ett par fackböcker. Förlaget ville att jag skulle skriva mer men jag tyckte det kändes tråkigt. Samtidigt gick jag chefsutvecklingsprogrammet Ruter Dam där vi skulle formulera personliga mål. Mitt blev att skriva skönlitterärt. Jag visste att jag ville skriva om Sandhamn – man ska gräva där man står. Det passar en juridisk hjärna att skriva deckare eftersom det finns en logik och krav på en struktur. Det får inte finnas några lösa trådar. Så drillas jurister från början. − Jag fick en idé när jag gick en promenad med min dotter. Vi gick på stranden. Solen sken och det var varmt. Plötsligt fick jag en bild av att det låg en död kropp där. Jag skrev på all ledig tid i ett och ett halvt år. Efter familjens påtryckningar tog hon ut tre böcker ur bokhyllan, slog upp förlagen och skickade in manuset till dem. Forum ringde och sa att de ville ge ut boken. − När jag lagt på var jag tvungen att ringa upp igen och fråga om det verkligen var sant.

Viktig personifieringViveca Sten beskriver sig själv som drillad i affärer. Första gången hon träffade förlaget överlämnade hon en mapp med synopsis för andra och tredje boken, ett persongalleri, en marknadsföringsplan och en målgruppsanalys.

Viveca Sten exporterar mord i skärgårdsidyll Svenska deckare har blivit en exportsuccé och mötesrummet på det internationella advokatkontoret i Zürich är fyllt av nyfikna åhörare. Deckarförfattaren Viveca Sten håller sin presentation anordnad av Svensk Schweiziska Handelskammaren och SWEA på engelska.

Viveca Sten Född: År 1959 i Stockholm

Bor: Danderyd utanför Stockholm samt i Sandhamn på Sandön

Familj: Man, tre barn i åldrarna 13 till 19 år

Bakgrund: Chefsjurist på PostNord fram till hösten år 2011. Har även jobbat på SAS, LetsBuyit.com och har skrivit flera juridiska fackböcker

Utbildning: Juridikexamen från Stockholms universitet och civilekonom vid Handelshögskolan

Böcker: I de lugnaste vatten (2008), I den innersta kretsen (2009), I grunden utan skuld (2010), I natt är du död (2011)

Aktuell: Boken I stundens hetta kommer ut 20 juni 2012. Skriver krönikor i Aftonbladet varannan vecka

Viveca Sten

Ett femtiotal sweor och andra intresserade hade kommit för att lyssna på Viveca

Page 17: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

17

− Vanligtvis får de in manus med kaffefläckar. De höll på att trilla av stolen. Vikten av att kunna marknadsföra sig som författare tror hon blir viktigare och viktigare. Hemsidan har funnits med sedan första boken kom ut år 2008. Hon håller kontakten med läsare via Facebook. Twitter har hon inte tid med. − I deckargenren måste du vara beredd att tala om vem du är och personifiera varumärket. Annars är det svårt. Känner du igen ”Viveca Sten” i bokhandeln så är chansen större att du tar min bok. Det är en global utveckling. Varumärkena blir betydelsefullare. Så är det med allting. Resmål, klockor, kläder, handväskor och barnvagnar. Du har sagt i en intervju att du är en tävlingsmänniska?− Ja, absolut. Så har jag jobbat i tjugofem år. Jag vill göra ett bra jobb, prestera och bli bättre.

Visste inte vem mördaren varFram till i höstas skrev Viveca på sin lediga tid. Till slut blev det ohållbart. Nu ägnar hon sig åt författandet. Juridiken vill hon inte ge upp och har tackat ja till ett styrelseuppdrag. Som driven affärskvinna är hon van att arbeta strukturerat och går ofta upp klockan sex. − Jag sätter på min dator, fäller upp locket och skriver. Det kanske inte blir bra men då skriver jag om. Vissa ögonblick klaffar allting: texten är fantastisk – det bara flödar. Då blir jag väldigt asocial – vill inte äta middag och bara vara med min text. Så är det bara tjugo procent av tiden. Vad tycker familjen om att du skriver? − Min man ser på mig när jag behöver vara ifred och skriva. Blicken blir inåtvänd.

Han brukar säga: gå och sätt dig i arbetsrummet så handlar jag, fixar middag och tar hand om ungarna. I september förra året skrev jag slutet på kommande boken I stundens hetta. Jag visste inte vem mördaren var och skrev hela helgen. När jag vacklade ut på söndagskvällen stod han med ett glas vin i handen och frågade: Hur känns det? Han är fantastisk. Det finns fördelar med långa äktenskap. Vi har varit tillsammans i snart trettio år.

Halkade utför Research tar upp en stor del av Vivecas tid. Varje detalj ska stämma och till sin hjälp har hon en poliskommissarie från Nackapolisen. − Jag kan fråga honom om allt. Var sitter kommunikationsradion? Vilken nyans har väggfärgen i förhörsrummet? Hur handskas ni med en förtvivlad anhörig? När hon skrev boken om kustjägarna "I natt är du död" fick hon specialtillstånd att besöka Korsö för att kunna förmedla den rätta känslan till läsarna. − Det är en våldsam jakt i slutet av boken. Jag sprang precis den sträckan. Hukade bakom en klippa och halkade utför en slänt. Jag kände efter: hur känns det att snubbla och hugga tag i en liten tall som ger vika? Sedan gjorde jag intervjuer med kustjägare och reservofficerare och läste många böcker.

Ny bok i juniFemte boken I stundens hetta kommer ut den 20 juni. Förra året följde hon två poliser i hasorna hela midsommarhelgen för att höra hur de uttryckte sig och se vad som hände. Innan dess hade Viveca klättrat runt på en polisbåt och tittat in i maskinrummet.Allt för att kunna redigera slutmanuset korrekt. − Boken utspelar sig under drygt hundra

timmar och skildrar hur det sker ett mord mitt under midsommarfirandet. Har du varit i Sandhamn under den helgen? Det är bedrövligt. Fruktansvärt mycket ungdomar, alkohol och fylla. I boken kommer en ung flicka kommer fram ur folkmassan och kollapsar i sanden framför polisen. Vad har hon varit med om? Så hittas en död kropp på stranden. Frågan är: vem är offer och vem är mördare i midsommarnatten?

Är du mörkrädd?− Jag sitter ofta ensam i Sandhamn och skriver. På vintern är det kolsvart därute men jag är inte mörkrädd. När jag skrev slutet på I grunden utan skuld var det mycket snö och mörkt. En väninna tvärs över ön bjöd på middag. Precis när jag kom till kyrkogården slocknade ficklampan. Jag blev helt desorienterad. Känslan av att vara alldeles ensam i mörkret tog jag med mig när jag skrev slutet på boken.

Undersöker drivkrafterI grunden vill hon undersöka vad det är som gör att människor begår mord. Varje bok beskriver en drivkraft och har ett nyckelord. I stundens hetta är drivkraften raseri och nyckelordet sorglig. − Det handlar om att omsätta en äkta känsla i böckerna. Människor ska se det som sker framför sig. Bästa belöningen är när läsare hör av sig. På Facebook får jag omedelbar feedback. Det är jättekul.Viveca Sten är intresserad av historia – kanske kommer en historisk roman någon gång i framtiden? Just nu är hon dock alltför nyfiken på hur det går för juristen Nora, läkaren Henrik och den snälle kriminalinspektören Thomas för att sluta skriva om morden i Sandhamn.

Paula Fernström, Göran Hasselgren, Viveca Sten Anna-Karin Delort-Brazee, Maria Spörri-Hedberg, Elisabeth Forslund

Anna Hegnelius-Wiberg, Emelie Högstedt

Page 18: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

Parenthood PuzzleZürich | Swedish Parenting groups

Kurser och CoachingNu finns det möjlighet för stöd och hjälp till er föräldrar med barn 0-4 år. Kontakta oss på Parenthood Puzzle,

Vi lyssnar!www.parenthoodpuzzle.com

GenèveSWEA Genève bjuder till varje årsmöte in en gäst: i år var det journalisten, författaren och redaktören för Svenska Dagbladets Idagsida, Agneta Lagercrantz, som mycket spontant och medryckande berättade om sitt arbete och sina erfarenheter.Årsmötet hölls den 21:a februari på Best Western – Hôtel de Chavannes-de-Bogis. 35 Sweor deltog i årsmötet med efterföljande middag.

Vid årsmötet den 21:a februari skedde stora förändringar i SWEA Genèves styrelse. Nästan hela vår styrelse avgick på grund av 4-årsregeln, på grund av flyttning eller på grund av bristande tid.

Den nya styrelsen valdes in på två år och består utav:Malin Miller Ordförande NyvalMargareta Sprecher Vice Ordf/Medlemsansvarig Omval Karin Orehag Sekreterare NyvalMarianne Kermisch Kassör NyvalCecilia Camredon Redaktör/Webansvarig OmvalGunilla Sjölin-Forsberg Programkommitté NyvalFilippa Wåhlin Programkommitté Nyval

Text: Cecilia Camredon

ZürichSWEA Zürich hade sitt årsmöte den 22 februari och även här slöt ett glatt gäng upp. Årsmötet ägde rum på Volkshaus i centrala Zürich. Efter mingel och årsmöte intogs en middag i goda vänners lag. Även i Zürich valdes nya medlemmar in i stryelsen och resultatet ser ni nedan:

Den nya styrelsen valdes in på två år och består utav: Sara Jegeman-Henauer Ordförande NyvalAnna Hegnelius-Wiberg Vice ordförande, NyvalPaula Fernström Sekreterare OmvalMaria Gårdemyr Kassör Nyval Gaby Roseen Donationer och stipendier, Omval Maria Spörri Medlemsansvarig OmvalAnna Seefeldt Ledamot OmvalNatalie Clarling Programråd OmvalAnna-Karin Delort-Brazee Ledamot Nyval Maria Torbjörnsson Ledamot NyvalCarina Ericson Ledamot Nyval Sofia Prüller Ledamot Nyval

Text: Anna-Karin Delort-Brazee

Årsmöte i Genève & ZürichSWEA:s årsmöten är utmärkta tillfällen för Sweor att träffas och knyta nya kontakter, presentera SWEA för svensktalande vänninor samt att genom närvaron vid beslutsmötet få viss insikt i SWEAs organisation och arbete.

Årsmötet i Zürich

Page 19: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

19

Vårt besök började, i slottets äldsta del, med en presentation av greve Burkhard III. von Hallwyl (1535–1598) . Han hade fem barn och var gift med en kvinna som fick spetälska. P.g.a. hennes sjukdom skildes de och han gifte om sig. Vi fick berättat att han dokumenterade över 300 medicinska recept för behandling av olika sjukdomar i en inbunden bok. Boken som kopierats i, vad man vet 12 exemplar, visar bokens värdefulla innehåll, då kopieringen gjordes genom att allt skrevs av för hand med sirlig stil. Greven, som inte hade några studier i medicin, hade ett brinnande intresse för att bota. Något som man tror berodde på att han miste sin första hutru och inte kunde göra något för att bota henne. Den kopia av boken som finns på slottet har förmodligen använts ända in på 1900-talet, då man hittat anteckningar med kulspetspenna (vilken uppfanns i början på 1900-talet).Vi fortsatte vår vandring runt ringmurens insida. Slottet ligger på tre öar. Den äldsta delen, från 1300-talet, är byggd på fast mark. Den andra delen byggdes på sumpmark där ett ekfundament med pålar är grunden. Den tredje delen är en kvarn, byggd på fast mark

utanför de två andra, är en del av helheten. Vattnet runt slottet flyter i en åtta i den vackra vallgraven som skapats genom att sumpmarken kunde bebyggas. Nästa del vi besökte var, från svenskt perspektiv, den mest intressanta. Här ”möter” vi Vilhelmina von Hallwyl (1844-1930, född Kempe). Hon var dotter till den förmögna familjen Kempe, som ägde Ljusne

Voxna Bruk. Hon gifte sig (1865) med Walther von Hallwyl, tyskromersk greve som vid giftermålet var kapten vid den schweiziska generalstaben. Deras möte är en spännande kärlekshistoria. Vilhelmina på resa till en tysk kurort, tillsammans med sina föräldrar, träffade då greve Hallwyl. De blev förälskade och redan efter 14 dagar förlovade de sig. Vilhelminas föräldrar var emot förlovningen

men när de fick veta att det var en ”riktig” greve, gav de sitt medgivande. Det sägs också att Vilhelmina, livligt uppvaktad i Stockholm, var misstänksam mot alla beundrare. Hon trodde att de bara var ute efter hennes

pengar. Det var dock hennes pengar som räddade Schloss Hallwyl åt Schweiz*). Walther och Wilhelmina köpte 1874 slottet av brodern, Hans Theodor von Hallwyl, som i egenskap av äldste sonen ärvt slottet. Brodern spenderade sina pengar på att bygga om slottet i nygotisk stil, vilket ledde till att han gick i konkurs. Eftersom Walther bodde i Stockholm, användes inte slottet under tre decennier. När paret Hallwyl kom till slottet

1910, bestämde Wilhelmina att slottet skulle återställas till ursprungligt skick. Vilhelmina var en stark kvinna, förutseende om historiens utveckling och värdet av att bevara slottets 700-åriga anor. Hon donerade all inredning bl a den värdefulla boken med medicinska recept till kanton Aarau samt möbler, smycken, tavlor mm till Landmuseum i Zürich. Hon visste att slottet, som saknade rätt inomhusmiljö, inte skulle kunna bevara dessa i ursprungligt skick. Därmed kan de värdefulla föremålen idag beskådas av många, ett bidrag till Schweiz historia.

Efter makens död 1925 etablerade Wilhelmina ”Hallwyl-Stiftung” och slottet gjordes tillgängligt för allmänheten. År 1994 skänktes slottet till kanton Aargau, med förbehåll att kantonen skulle förvalta slottet och göra en välbehövlig renovering, vilket gjordes under åren 1997-2004.Den avslutande delen i vår guidade tur handlad om Franziska Romana, en annan spännande kvinnohistoria. Men den historien tycker vi att ni som är intresserade av själva skall undersöka ……. *) I Stockholm finns Hallwylska palatset, också är värt ett besök.

Schloss Hallwyl i kanton AargauDagen då sommaren kom till Zürich, den 26 april, åkte vi till Schloss Hallwyl. När vi klev av bussen såg vi slottet bakom den prunkande grönskan. Efter en kort promenad kom vi fram till slottet med bron som via vallgraven ledde oss in till borggården. Där inne strålade solen i ett värmande mottagande tillsammans med vår guide Frau Annagret Fisch.

Page 20: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 120

Tre månader efter Strindbergs död föddes Raoul Wallenberg. Då han var faderlös redan vid födseln, kom hans farfar Gustaf Wallenberg att dra upp riktlinjerna för hans framtid och hans ambition var att ge sonsonen en bred internationell utbildning med resor till olika delar av världen och införskaffande av gedigna språkkunskaper. Målet var att Raoul Wallenberg skulle få en bra grund för en framtida chefstjänst vid den familjeägda Stockholms Enskilda Bank. Så blev det dock inte av olika anledningar och han började så småningom istället att arbeta på en handelsfirma som sysslade med export och import av livsmedel mellan Sverige och Ungern.

Mot bakgrund av den försvårade situationen för Ungerns judar efter den tyska ockupationen 1944 önskade den amerikanska regeringens War Refugee Board i Skandinavien att skicka en person från det neutrala Sverige för att bistå den svenska legationen i Budapest att organisera en räddningsaktion för att klara anstormningen av förföljda judar som sökte svenskt skydd. Raoul Wallenbergs rekommenderades till detta uppdrag och hans ankomst ledde till en kraftigt utökad personalorganisation med lokal personal för att utfärda skyddspass och iordningsställa skyddade bostäder. Tiotusentals människoliv räddades genom de insatser som genomfördes av bl a den svenska legationen under ledning av Raoul Wallenberg. I förhandlingar

med den nya ungerska nazistregeringen (pilkorsarna) lyckades Wallenberg utverka ett godkännande för utfärdandet av 4 500 svenska skyddspass. Innehavarna av dessa kunde kräva skydd från pilkorsregimens övergrepp och slippa bli uttagna till deportering. Wallenberg ansvarade även för de 30-tal skyddade hus, ”svenskhusen”, som inrättades i det så kallade internationella ghettot i Budapest. Ghettot hade konstruerats av pilkorsarna för de judar som stod under internationellt beskydd. En omfattande organisation krävdes för att förse husen med mat och mediciner.

Judar deporterades till förintelseläger och arbetsläger både med hjälp av tåg och de beryktade ”dödsmarscherna” mot den österrikiska gränsen. Wallenberg ingrep vid flera tillfällen personligen vid järnvägsstationer och längs med vägar för att rädda så många som möjligt med hjälp av utdelade skyddspass.

Raoul Wallenberg försvann från Budapest den 17 januari 1945. Ryska styrkor hade då intagit Pest-sidan av staden och Wallenberg arresterades efter att frivilligt ha mött de ryska trupperna och begärt att bli förd till militärhögkvarteret i östra Ungern. Hans senare öde i rysk fångenskap har ännu inte blivit klarlagt, men enligt ryska uppgifter avrättades Wallenberg i Ljubljanka-fängelset i Moskva 1947.

Raoul Wallenberg har blivit en symbol för humanism, mod och självuppoffring under svåra omständigheter och han är den svensk som fått flest platser, gator, torg och parker uppkallade efter sig. Det finns över trettio monument över hela världen som hedrar hans minne.

Raoul Wallenberg och SchweizDen svenska legationen i Budapest arbetade parallellt med bl a den schweiziska legationen, som hade i uppdrag att dela ut ca 8 000 så kallade Palestinacertifikat, vilka gav innehavarna rätt att, tillsammans med sina familjer, utvandra till Palestina. De ungerska myndigheterna accepterade innehavarna av certifikaten som utländska medborgare och undantog dem från de judiska bestämmelserna. Ytterligare en schweizisk anknytning till Raoul Wallenberg är hans halvbror, Guy von Dardel, som bosatte sig i Genève 1954 och som var med och byggde upp CERN, där han var verksam som forskare. Guy von Dardel var mycket aktiv i olika åtgärder för att bringa klarhet i broderns öde och han var ledare för forskningen i arkivet till Vladmir-fängelset, där Wallenberg enligt vittnen skulle ha varit levande efter det officiella ryska dödsdatumet.

Text: Anna Rönneskog

2012 - hundraårsjubiléernas årRaoul Wallenberg fyller 100 år 4 augusti 2012

2012 är hundraårsjubiléernas år. Det var t ex 100 år sedan Titanic förliste och i Sverige var det 100 år sedan vi höll sommarolympiaden på Stockholms Stadion (på den tiden då även poesi ingick som olympisk gren). August Strindberg dog år 1912 (se fristående artikel) och detta år är också födelseåret för Raoul Wallenberg, den svensk som fått flest platser, gator och torg uppkallade efter sig på grund av de insatser som han gjorde i Budapest 1944-1945 för att rädda så många ungerska judar som möjligt undan förintelsen.

Raoul Wallenberg Foto: Armémuseum

Page 21: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

21

www.mosaic-shop.chGemeindestrasse 73 �• 8032 Zürich

044 251 18 19

Mosaic presents special gifts, fashion jewelry, interiors and furniture mostly from

Scandinavia. We are located in the heart of Zurich-Hottingen �– Welcome!

MotionerEn motion är ett förslag på förändring. För att vi ska kunna ta upp en enskild medlems förslag till förändring inom SWEA på regional eller internationell nivå så måste det ske med en motion. En avdelningsstyrelse och en regionstyrelse kan lägga en motion. Även en medlem kan lägga en motion.

Om en medlem vill lägga ett förslag (motion) till regionstyrelsens årsmöte så måste förslaget först diskuteras med den lokala styrelsen. Om styrelsen anser att förslaget bör tas upp regionalt så skriver den lokala styrelsen en motion som sedan tas upp till diskussion vid det regionala årsmötet. Denna motion måste vara styrkt av ytterligare två (2) avdelningar i regionen. Motionen ska skickas till Kansliet senast två (2) månader innan mötet.

Motionen ska skrivas på ett speciellt motionsformulär som finns på Kanslisidan. Ska motionen endast gå till regionen kan man skriva all text på svenska (ej USA-avdelningar). Ska motionen gå till SWEA International ska motiveringen skrivas på svenska men motionsrubrik och motionsmening ska skrivas på engelska.

Om motionen endast berör den egna regionen behöver man inte skicka den vidare till de andra regionerna. Om motionen berör alla regioner så måste den skickas i god tid till alla regionordföranden så att motionen kan tas upp på alla regioners agenda.De motioner som avdelningsstyrelsen ska besluta om att ta upp på regionens årsmöte är motioner som rör hela regionen eller hela SWEA International, inte lokala frågor. Om en avdelning vill lägga fram en motion vid det IÅM ska motionen skickas till den kommitté som ärendet berör. Motionen måste komma in senast tre (3) månader innan IÅM. Den ska vara undertecknad av tre (3) avdelningar, en (1) region och den kommitté som har behandlat motionen. Motionen ska sedan skickas till Kansliet senast åtta (8) veckor innan IÅM. Om motionen inte hör hemma i någon kommitté skickas den direkt till kansliet åtta (8) veckor innan IÅM.

Motioner från en kommitté ska godkännas och justeras av kommittén i god tid innan den skickas till kansliet inför ett IÅM. Kommittémotioner ska vara styrkta av kommittémedlemmarna.Inför ett IÅM ska ordförande, vice ordförande och sekreteraren gå igenom inkomna motioner för att ev. slå samman likartade motioner eller för att sålla bort motioner som redan tagits upp vid tidigare IÅM. Detta måste naturligtvis ske i samråd med dem som lagt motionen.Problemet är att alla "motioner" inte alltid är motioner. Det är därför av vikt att den person eller avdelning som tänker lägga en motion först diskuterar den med sin RO. Genom detta förfarande spar man onödigt arbete. Många gånger kan man göra förändringar utan att gå så långt som till motioner.

Annette Åsberg / RO VAMEIngrid Westin / RO OEMA2012-05-14

Page 22: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 122

Strindberg gör sig omöjlig i Sverige I slutet av 1870-talet är Strindberg i 30-årsåldern och lever tillsammans med Dramatenskådespelerskan Siri von Essen. Siri har några år tidigare lämnat sitt äktenskap med friherre Gustaf Wrangel för att satsa på en skådespelarkarriär. Hennes livsvändning var både oväntad och chockerande, och egentligen var hon, med sina 24 år, alldeles för gammal för att göra skådespelardebut. Men hennes talang övervinner alla hinder, och Siri blir snabbt en firad skådespelerska. Relationen mellan August Strindberg och Siri von Essen har till en början för avsikt att vara en kärleksrelation mellan två arbetande jämlikar. De umgås i konstnärskretsar och representerar en fri och modern livsstil. Den moderna relationen övergår däremot i ett traditionellt äktenskap när Siri plötsligt blir gravid trots att August ivrigt försäkrat att han var steril. 1880 föds parets första dotter Karin och Siris karriär blir plötsligt svårhanterad.

Strindbergs är vid denna tid en hyllad men omdiskuterad författare i Sverige. Lyckan hade vänt för honom när romanen Röda Rummet publicerades 1879 och blev en stor publiksuccé. Boken är en självbiografisk skildring av Strindbergs bohemiska ungdomsår. Den blev startskottet på den litterära period som litteraturhistorien kort och gott kom att kalla för ”80-talet”, då realism, problematisering och en negativ samhällssyn stod i centrum. Ytterligare ett verk gör Strindberg uppmärksammad: Mäster Olof, ett drama som hade refuserats om och om igen under flera år, sätts upp 1881 på

Nya Teatern och blir en omedelbar succé. Strindberg anses vara en modern författare och en förgrundsfigur i det ”nya Sverige”. Men han balanserar hela tiden på gränsen till det accepterade. Hans hårda kritik mot kyrkan, kungen och det offentliga Sverige ses inte med blida ögon. Efter ett antal romaner och starkt samhällskritiska texter, är han så omdiskuterad och kritiserad att han anser sig tvungen att lämna landet. Siri har i sin tur blivit uppsagd från Dramaten 1881 eftersom hon då väntade parets andra barn. Som nybliven tvåbarnsmor kämpar hon med sin karriär. Beslutet att lämna Sverige är inte välkommet från Siris sida, men eftersom Strindberg lovar att specialskriva pjäser för henne efter hemkomsten ett år senare accepterar hon att lämna Sverige tillsammans med honom.

Strindberg i FrankrikePå hösten 1883 ger sig paret Strindberg av till Frankrike tillsammans med sina döttrar Karin och Greta.

Förevändningen för resan är att August, för Bonniers räkning, ska skriva en uppsats om Carl Larsson och den skandinaviska konstnärskoloni som etablerats i Grèz-sur-Loing. Paret ska vara borta under ett år och Siri, som nu är gravid med parets tredje barn, är angelägen om att sedan återvända till Sverige.

Vistelsen i Grèz varar endast i ett par veckor. Tillsammans med ett antal konstnärskollegor lever Carl och Karin Larsson här en behaglig och fri tillvaro. De målar på dagarna och träffas på en restaurang på kvällen för att gemensamt äta, dricka och samtala. Den Strindbergska familjen blir väl mottagen i Grèz. Strindberg är förstås en välkänd gäst, och Siri, som älskar det sociala och mondäna

livet, lever upp i sällskapet på kvällarna. Men den behagliga tillvaron är trots allt för behaglig och lugn för Strindberg, och paret bestämmer sig snabbt för att resa till Paris. I Paris bosätter de sig, till Siris förtvivlan, långt från den skandinaviska

August Strindberg och Siri von Essen - ett utlandsboende par I år är det hundra år sedan August Strindberg dog. I Sverige firar man ”Strindbergåret” och hans livsverk ställs i fokus för en mängd föreställningar och aktiviteter. August Strindberg är vår stora nationalskald och den absolut främsta skildraren av framväxten av det moderna samhället. Men Strindberg har ofta betraktat det svenska samhället på avstånd. Under långa perioder av sitt liv levde han med sin familj utomlands. En speciellt kreativ period hade han i Schweiz där han bland annat skrev verket Giftas, som kom att få en avgörande betydelse för hans fortsatta liv.

August Strindberg

Page 23: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

23

kolonin och deras liv blir till en början ganska ensamt. En dag knackar det dock på dörren och den norske författaren Björnstjerne Björnson gör entré, för eftervärlden kanske mest känd som författare till den norska nationalsången: ”Ja, vi elsker dette landet”. Han har liksom Strindberg flytt från den uppståndelse hans böcker skapat på hemmaplan. Björnson och Strindberg utvecklar en stark vänskap. I Paris spenderar de dagarna att ta långa promenader och diskutera tillsammans. Det finns däremot en avgörande skillnad i hur de båda förhåller sig till kvinnofrågan, och vänskapen får ett abrupt slut när Björnson uppmanar Siri att överge sin karriär till förmån för sin man. Strindberg vänder sig då i vrede mot sin tidigare idol, och bestämmer sig för att lämna Paris. Men de reser inte tillbaka till Sverige som Siri önskar, utan till Schweiz.

Strindberg i SchweizFör Siri kommer beslutet att resa till Schweiz som en chock. August har lovat att de ska resa hem och dessutom har premiären av Lycko-Pers resa, en av de pjäser som August lovat att specialskriva för Siri, blivit en stor succé i Sverige. Nu skulle Strindberg kunna göra sig helt skuldfri samt tryggt återvända till Sverige utan fiender. För Siri är valet självklart: De ska resa hem och leva ett tryggt liv med två yrkeskarriärer. Men Strindberg har inga planer på att resa hem.Paret reser istället till Genève. Man tror efteråt att en av anledningarna till Strindbergs val av Schweiz som exilland var att de Ryska nihilisterna fått en fristad här. I Schweiz, som Strindberg såg som en demokratisk idealstat kunde hans samhällskritik får näring och hans kreativitet kom att blomstra. I Genève föds parets tredje barn Hans och för att komma undan den starka värmen

vid Genèvesjön flyttar paret upp i bergen, till byn Chexbres. Tillskillnad från det hektiska umgänget i Frankrike, träffar de i Chexbres lokalbefolkningen och umgås med pensionatets ägare och gäster. August hyr ett litet arbetsrum i en intilliggande bondgård och skriver outtröttligt. Under denna korta period råder harmoni i August och Siris liv. Detta ska bli deras sista år utomlands och Strindberg beskriver tiden i här som ”en enda lång söndag”.

I Chexbres skriver Strindberg boken Giftas på endast åtta veckor. Giftas är en novellsamling och harmonin i det egna äktenskapet speglar sig i Augusts lätta och humoristiska stil. Med boken Giftas öppnar Strindberg dock upp för en ny könsrollsdebatt. Den starka identitet som

Strindberg fått som kvinnohatare har sitt ursprung här, trots att många

hävdar att Giftas just tyder på motsatsen.

Samtidigt blir hans kritik av det svenska samhället allt hårdare och han blir mer och mer vågad i uttrycket av sina personliga åsikter. I boken ingår en novell som Strindberg kallar

”Dygdens lön”. Han går hårt åt mot kyrkan

och skriver om Jesus på ett sätt som skulle göra honom

omöjlig i Sverige. När Siri får läsa novellen blir hon förtvivlad och

avråder honom från att publicera den. Hon inser att novellen skulle komma att väcka så starka reaktioner så att en hemresa skulle bli utesluten. Men tanken på reaktionerna gör August upprymd, och den 27 september 1884 publiceras Giftas i Sverige. Redan efter en vecka blir August åtalad för ”hädelse emot Gud eller gäckeri av Guds ord eller sakrament”.

Siri har insjuknat i feber och i Sverige är det uppror kring Strindberg. Han måste hem och försvara sig, men eftersom han inte vill lämna sin sjuka hustru, blir det slutligen Bonnier själv som får komma ner till Schweiz och hämta hem Strindberg.

Strindberg frias av rådhusrätten i Stockholm, och resan blir allt annat är det skräckscenario han förväntat sig. Flera tusen personer möter honom på Stockholms centralstation och han tas emot som en hjälte. Men inom Strindberg är det något som har förändrats. När han kommer åter till Schweiz är han plågad av förföljelsemani. Speciellt förföljd känner han sig av feministerna, som mycket riktigt hade reagerat starkt på Giftas och startat en stark kritik mot Strindberg. Han anklagar Siri för att vara lierad med hans fiender och att han inte är deras barns biologiske fader. Till följd av sina tvivel skriver han pjäsen Fadren, som handlar om vanmakten hos en man som betvivlar sitt faderskap. Plågad av sin förföljelsemani tror han också att omvärlden betraktar honom som en svag och kuvad make.

1885 återvänder Siri och August till Grèz-sur-Loing. De lär nu känna Marie David, en dansk författare och Georg Brandes utomäktenskapliga dotter. Siri blir nära vän med Marie och denne tar Siri i försvar när hon alltmer ofta blir offentligt anklagad av sin make. Marie David är homosexuell, och när August får reda på detta ser han sin hustrus vänskap med andra ögon, och deras äktenskap smulas sakta sönder. Återigen har August lovat att året i Grèz ska bli deras sista utomlands, men på grund av Strindbergs förföljelsemani och eviga behov av nya miljöer för att få näring till sitt författarskap kommer deras väg hem att bli lång. Den går igenom Othmarsingen, Weggis, Gersau, genom Lindau, Köpenhamn, Klampeborg, Taarbaek och Skovlyst. I Danmark startade Siri och August en teater i ett sista försök att återigen arbeta tillsammans. 1888 skriver Strindberg pjäsen Fröken Julie till Siri, men teaterns ekonomi går inte ihop och de återvänder till Stockholm. 1891 begär makarna Strindberg skilsmässa. Ödet bestämde dock att de båda kom att gå ur tiden med 3 veckors mellanrum och därigenom är det inte bara August Strindbergs 100-årsjubileum i år utan även Siris von Essens.

Text: Anna-Karin Delort-Brazee

Siri von Essen

Page 24: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 124

I slutet av april var prästparet Parkman i Lausanne, Genève och Bern på en snabbvisit, där man hann med att träffa kyrkoråden, se på lokaler och kyrkor, träffa mamma-barngrupp och kyrkokör och diskutera överlämnandeadministration med prästparet Harling. Och efter en dryg timmes samvaro i samband med att kyrkorådets ordförande, Bengt Sagnell, visade kapellet och Lutherska kyrkan och en gemensam lunch med kyrkorådet i Genève har i alla fall jag bestämt mig. Det här kommer att bli bra. Det här också... Både Lars och Louise är lättpratade och utåtriktade personer med ett spännande förflutet och positiva visioner inför framtiden.

Lars är 56 år, uppvuxen i ett prästhem i Nordingrå, norr om Härnösand, som äldst av fyra bröder. Han prästvigdes i Härnösand 1985 och har under studietiden gjort flera avbrott för att arbeta som tjänstebiträde vid Svenska Kyrkan i Paris (1978-1979), som Pater (husfar) vid internatet på Fjellstedtska skolan i Uppsala (1979-1980), som volontär i Svenska Kyrkans Missionstjänst i Sydafrika (1980-1981) och som tjänstebiträde i Borgsjö Pastorat våren 1982. Flera år efter prästvigningen arbetade Lars som ungdoms-och gårdspräst och stiftsadjunktpå Stiftsgården i Rättvik, men sedan år 2000 har han återvänt till Härnösandstrakten där han haft olika tjänster i flera församlingar. Förutom utlandstjänstgöringarna i Paris och Sydafrika har Lars och Louise också arbetat en sommar vid Svenska Sjömanskyrkan i Middlesborough (UK).

Vid sidan om kyrkan är musiken Lars stora intresse. Han spelar flera instrument och körsång är hans stora glädje. Han

sjunger gärna och har dessutom erfarenhet av att leda körer vilket bådar gott för kyrkokören i Lausanne. Den ekumeniska gemenskapen ser han som en självklar del av kyrkans vardag, bla genom att årligen ha besökt klostret i Taizé (ca 12 mil från Genève) tillsammans med ungdomar från kontraktet. Kanske något att införa i vår församling. Han har dessutom stor erfarenhet av konfirmationsundervisning från arbetet på Stiftsgården i Rättvik, så även ungdomsverksamheten verkar säkrad. Och som landsbygdspräst är Lars både van vid och trivs med att arbeta med frivilliga medarbetare, så julbasarer, barngrupper, bokförsäljningar m m kommer säkert att fungera lysande även under Lars ledning. Och så sist men inte minst söndagens gudstjänst, som Lars vill sätta i centrum och rikta in vardagsverksamheten mot.

Sedan 1988 är Lars gift med Louise och tillsammans har de två barn. Familjen består även av Louises två äldre barn och flera barnbarn. Louise kommer i september att ta över tjänsten som Assistent och hon blir nog en av de mest välutbildade assistenter vi haft i församlingen, hon är nämligen utbildad sjuksköterska (1970), lågstadielärare (1973 och diakon (1993). Hon har goda erfarenheter av socialt engagemang och samarbete med volontärer. I Härnösands domkyrkoförsamling var hon ansvarig för att driva caféverksamhet där kyrkan, tillsammans med kommunen, gav praktikplatser och arbetsprövning till före detta missbrukare och sjukskrivna m m och de senaste åtta åren har hon bl a arbetat med att regelbundet möta ensamstående mammor med barn både i vardagen och på ett årligt läger under 5-6 dygn, där gemenskap och

förtroenden kunde djupna och växa. 1993-2001 arbetade även Louise på Stiftsgården i Rättvik, med bl a programarbete med ansvar för diakoni och genderfrågor.

Så varför söka ett jobb utomlands? På detta svarar Louise att det för henne handlar om att våga ett nytt äventyr, att vara i nya situationer, att gemensamt söka lösningar, att finna nya sätt och perspektiv att vara församling och medmänniska och att med alla erfarenheter av livet få omsätta det i vardag och fest tillsammans med nya människor i alla åldrar. Allt detta är en spännande utmaning ( och lite läskigt…), men att arbeta som diakon ger ju redan flera av dessa ingredienser mer eller mindre varje dag? Så det är väl längtan att möta nya människor, nya situationer och problem i ett annat nytt land som förbryllar, lockar och ger glädje och möjlighet till nya upptäckter!

Visst låter det positivt! SWEA-föreningarna i Schweiz hälsar prästparet Parkman hjärtligt välkomna ”hem” till oss och vi hoppas att ni kommer att trivas.

Text: Anna RönneskogBild: Bengt Sagnell.

Nya prästparet ParkmanDet har gått fem år nu. Kan ni fatta? Fem år sedan vi först träffade Per och Ingrid (Harling). Vårt prästpar här i Genève, Lausanne och Bern. Det var kärlek vid första ögonkastet. Ingen lämnades oberörd. Men samtidigt började man också oroa sig. Hur ska det gå när de slutar. Vem ska kunna ersätta dem?? Nu är det alltså dags, Nationaldagsfirandet i Aubonne blir prästparet Harlings sista officiella uppdrag som Hedersprost och assistent. I september hälsar vi Lars och Louise Parkman välkomna till vår nya sammanslagna församling; Svenska kyrkan i Lausanne-Genève-Bern. Men jag lovar, det kommer att bli jättebra, nu också.

Page 25: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

25

H.K.H Prinsessan Estelle Foto: Kate Gabor, Kungahuset

Kronprinsessparet H.K.H Prinsessan

EstelleFoto: Kate

Gabor,Kungahuset

Även i Zürich firades lilla prinsessan Estelles dop. I Meilen bjöd Paula Andersson sin svenska vänner på dopkaffe och

hade gjort den här fantastiskt fina prinsesstårtan.

Kronprinsessan Viktoria och prins Daniel har valt namnet Estelle Silvia Ewa Mary till sin dotter. Namnet Estelle blev snabbt uppmärksammat på grund av dess osvenska karaktär. Många tycker däremot att det är roligt att paret knyter an till kungafamiljens franska ursprung även om det förmodligen inte är därför prinsessan fått sitt namn. Namnet Estelle finns i släkten Bernadotte och den nya prinsessan är troligen uppkallad efter Estelle Bernadotte, som levde mellan 1904 och 1984. Hon var amerikanska och gift med greve Folke Bernadotte. Hur det än är med valet av namn så tycker väl vi Sweor att det är kul med ett internationellt inslag! Dagen efter en kunglig födsel äger alltid en vittnesbekräftelse rum. Vid denna ceremoni visas barnet upp för talmannen, statsministern, riksmarskalken samt överhovmästarinnan som undertecknar ett vittnesdokument med namn och sigil.

Den 24 januari bar alltså Överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister in prinsessan Estelle och visade upp henne för riksdagens talman Per Westerberg, statsminister Fredrik Reinfeldt, riksmarskalk Svante Lindqvist.

Den 22 maj var det sedan dags för dop i Slottskyrkan i Stockholm och många svenskar (både i och utanför Sverige) bänkade sig framför TV:n. I Sverige har dop av kungliga barn i århundraden ansetts vara en statsceremoni medan dopet har en helt privat karaktär i andra monarkier. Den vackra silverdopfunten i Slottskyrkan som används vid kungadop ritades vid slutet av 1600-talet av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. och utfördes i Stockholm av den franske silversmeden J. F. Cousinet mellan åren 1696 och 1707. Prinsessan Estelle bar en dopklänning som första gången bars av prins Gustaf Adolf när han döptes 1906. Klänningen har också burits av Kungen, Kronprinsessan Victoria samt av Prins Carl

Philip och Prinsessan Madeleine. Dopet förlöpte väl och prinsessan Estelle var lugn under hela ceremonin. Dopceremonin avslutades med att Kung Carl XVI Gustav fäste Serafimerordens tecken i form av en kraschan samt Serafimerordens ljusblå band med ordenstecken på prinsessan. Det är Sveriges högsta orden.

Tänk att vara så liten och helt ovetande om omvärldens blickar och den karusell av tradition och statsfestlighet som man har satt igång!

Den som vill läsa mer om prinsessan kan läsa vidare på kungahusets hemsida: www.kungahuset.se

Text: Anna-Karin Delort Brazee

Estelle – en svensk prinsessa är född Den 23 januari 2012 föddes en prinsessa, närmare bestämt Hennes Kungliga Höghet Prinsessan Estelle, Hertiginna av Östergötland.

Page 26: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 126

Denna nyhet slog ner som en bomb en dag i maj 2007 då vi bodde i det metropolitiska Madrid! Min man försökte vara positiv och var smart och tog fram en karta över USA och pratade om alla spännande ställen vi skulle kunna enkelt resa till i USA. Fantasifulla som vi är såg vi oss redan i Vilda Västern på var sin häst, i Alaska med möte med en vild björn, på skidor i Colorado i backar med 40 cm nysnö, osv.Och inte minst det argument som kanske drog mest, att barnen skulle kunna få lägga till ytterligare ett språk till de tre som de redan hade. När vi talade om för barnen att vi skulle flytta till ett engelsktalande land och att de skulle få lära sig detta nya språk, sade min äldsta dotter, sex år gammal: - Men vad då? Jag kan ju engelska redan, och hon rabblade upp Hello, Goodbye, sit down!

Så i augusti stod jag på Köpenhamns flygplats med barnen för att ta oss över Atlanten. Vi hade direktflyg till Chicago där min man Mike hämtade oss och sedan gick färden från skyskraporna ut till mer och mer glesbefolkade områden till rena, ja, cornfields! Väl framme efter tre timmars bilfärd gnuggar vi alla sömnigt våra ögon och jag öppnar bildörren och då slår emot mig en 40-gradig tropisk luftfuktighet samt högsjungande syrsor och för en sekund undrar jag: - Tog jag fel på land? Verkar som om jag kommit till tropikerna.Dagen därpå efter att ha väntat ett antal timmar på att maken skall vakna upp (we are jetlagged) är vi redo to explore! Jag säger till Mike: - Vi åker till down town och kollar in läget där. – Eh, svarar han, vad i all världen vill du göra där? – Vad menar du, säger jag, kolla in folk, ta en fika förstås! Efter många om och men från min man

som vågade påstå att där skulle inte finnas något att se och att inga människor fanns där på helgen, så svarade jag: - Vad är det för trams, man kan ju inte ha en stad utan en down town, det existerar ju bara inte, och vips var vi på väg till Down Town Peoria.

Men mycket riktigt, helt plötsligt befann vi oss i en ghost town med förvisso en

del vackra art deco byggnader men inga kaféer och än mindre en människa, bara kontorslokaler! En skyline med några höga byggnader längs floden (den bilden hade jag sett förskönad på internet och där såg det ju riktigt inbjudande och häftigt ut. But in reality.....) –Jaha, vad gör vi nu då, sa jag snopet. Men då drog vi till ett ställe som sedan blev vårt favoritställe i Peoria, Joe´s Crab Chack, ett av de få trevliga ställen som har utsikt över floden med dess typiska iron bridges.Och där började ju då förstår mötet att på en amerikansk restaurang bli störd varenda minut med: -Everything OK? – Ja, men give us a break, vi fick ju just maten.

Nästa äventyr blir på måndagen då min man

drar till jobbet och sätter en karta i mina händer för att utforska staden. No problems, man är ju resvan och att upptäcka ett nytt ställe till fots är ju alltid det bästa sättet. Eftersom det var min dotters födelsedag började vi med att leta efter ett bageri, för en amerikansk födelsedagstårta måste vi ju ha. Sagt och gjort, vi gick iväg hållande varandra i handen. Men vi hade inte hunnit långt innan

en granne längre ner på gatan ser en i hennes ögon vilsen mamma WALKING med två små barn. Hon hojtar på mig och säger; -Vart är ni på väg? –Vi ska GÅ till ett bageri som skall ligga i närheten. –Nej men gå kan ni ju inte göra, jag kör er. Och helt plötsligt satt vi alla i hennes bil och två minuter senare var vi i ett bageri. Så visade det sig: Peoria är inte en stad du går i hur gärna du än vill. För det första finns det inga trottoarer och för det andra

måste man ha haft den vilsnaste stadsarkitekt som funnits på denna planet då allt du vill bege dig till är utspritt så det är helt enkelt praktiskt omöjligt. Från den dagen började min stora karriär som chaufför, för barnen och mig själv, jag bytte ut mitt hus mot min bil som bostad!

Så gled man sakta men säkert in i den amerikanska livsstilen. Gick på Walmart, åt middag kl. 5 på en kedje- restaurang, kom alltid ut med en doggybag i handen (vilket jag saknar nu, ty då hade man ju nästa dags lunch avklarad), lät barnen få popcorn i skolan på popcorn day en gång i månaden (höll på att få en chock när jag fick en lapp hem om detta!). Peoria är en stad med 100.000 invånare och där finns faktiskt det

Fyra år in the Midwest USA......eller bilbältet eller in the cornfields som amerikanerna själva säger. Så är vi tillbaka i Europa efter fyra år i USA. När man har en man som jobbar för Caterpillar lever man under hotet att en dag kanske man kommer att hamna där. Inom Caterpillarfamiljen vet vi alla vad just där är - jo nämligen Peoria, Illinois, tre timmar söder om Chicago. (Det är nämligen i Peoria som Caterpillar har sitt huvudkontor.) Alla Caterpillar-anställda suckar och stönar när de måste åka på tjänsteresa dit och att då flytta dit ...

Hjulångare i Peoria

Page 27: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

27

mesta man behöver, små teatrar, en stor konserthall (där vi bl a sett BB King, Elton John, så man får väl inte klaga). Efter de fyra år vi bodde där öppnades det på slutet flera väldigt trevliga individuella restauranger, bl a en spansk tapas-bar och inte minst den nationellt omtalade fantastiska gourmetrestaurangen June som det bl a har skrivits om i Washington Post. Där var en granne och kom tillbaka och gastade om hur oförskämt litet det hade serverats på tallriken. Skandal!

Nej, hur det än låter så är Peoria inte en gudsförgäten liten håla. Jag stod en gång i en kö på Washington DC flygplats på väg till Rom och började samtala med en amerikan som frågade var jag bodde När han hörde svaret sa han: If it plays in Peoria it plays everywhere. Peoria är känt på den nationella kartan som representant för Medelsvenssons smak, skulle vi väl säga på svenska, varav detta ”saying” som alla amerikaner känner till.

Man kan ju inte ha bott i USA utan att ha gjort en garage sale. (Det var ett annat nöje att göra på vårkanten att på fredagar eller lördagar åka omkring på alla dessa otaliga garage sales och fynda.) Jag och min granne slog våra påsar ihop, satte upp varsin stilig skylt längs vägen och väntade på kunder. Min granne hade 60 minuters kassettband till salu. Jag sade till henne: - De där kan du nog kasta. Vem skulle köpa dem? Men det finns alltid en kund till allting. En dam kommer fram och frågar om banden, bl a om hon händelsevis inte hade 90 minuters tomma band. – Nej, det hade hon inte, hurså? –Jo det är nämligen så att jag bandar prästen i kyrkan så att vi kan lyssna på predikan under veckan. Ma bouche est restée ouverte. Jo då, under min tid där var det lika självklart att gå till kyrkan på söndagen som att duscha på morgonen men sedan fanns det ju de som gick ett steg längre med bibelstudier hemma tillsammans med väninnor etc. Inget fel i detta men det är ju ovant för oss sekulariserade svenskar som numera t o m säljer ut kyrkor för att göra till gallerior eller restauranger! Jag skulle inte kunna räkna alla dessa kyrkor som finns i

Peoria än mindre kunna nämna de otaliga samfund som jag aldrig begrep mig på.

Men det kanske mest spännande under våra fyra år där var att få vara med om presidentvalet Obama. Det började med duellen Hillary Clinton – Obama. Till slut blev detta som en tv-serie där jag och min man satt klistrade framför CNN varje kväll för att se vem som hade smutskastats sen sist. Att äntligen få ha blivit insatt i hur det amerikanska presidentvalet verkligen fungerar, med Kaukasus, de olika staternas betydelse och kanske också äntligen förstå varför amerikanerna röstar som de gör.

Nåväl, jag arbetade under denna period uppe i Chicago och där var ju euforin för Obama total (inte riktigt detsamma i det konservativa Peoria). Där man bl a såg David Axelrod som ju var/är Obamas chief political strategist och han hade när han var i Chicago sitt kontor på samma gata där jag jobbade, så samma kväll jag såg honom på CNN hade vi stått i samma kaffekö under lunchen! Så kom då the D-Day – Obama eller Clinton? Jag hade haft min 80-åriga moder på besök och skulle lämna av henne vid flygplatsen i Chicago på kvällen. Väl tillbaka i city ringer min man till mig och frågar: -Var är du? – Jag är trött och på väg hem.Klockan var 21.30. – Malin, du kan inte åka hem nu. This is history, du måste gå ner till Millenium Park, Hela Chicago är på väg dit och Obama skall hålla sitt segertal!

Sagt och gjort, jag drar mig dit, kommer upp ur tunnelbanan och det första jag hör är en man som ropar överlyckligt: -Obama has won!!!! Jag går ner till Michigan Ave och där får jag se tusentals mäniskor som går längs gatorna, bilar som tutar, folk sitter på biltaken (för en europé är väl den närmaste motsvarigheten ett lands seger i world cup i fotboll). Jag kommer till parken där de satt upp stora tv-skärmar överallt och ut kommer Obama med familj och då får jag en klump i halsen.-My God, Malin, you are in the middle of an historical moment in American History!

Sist men inte minst har jag lyckats utöka mitt engelska ordförråd under dessa fyra år:

Impeachment när Chicagos governor Blogojovic försökte sälja ut Obamas senatsstol blev han impeached.

Bailoutalla banker som fick ekonomiskt stöd av regeringen.

Foreclosure vi lyckades hyra ett hus som sedan visade sig hamna under foreclosure, en privatdetektiv var till och med inblandad men det får väl bli en story i sig själv en annan gång.

Kitemina barn har väldigt roligt åt och

berättar stolt (för det visste ju de förstås)att mamma inte visste vad kite (flygande drake) betydde.

Ja, man lär så länge man lever, c´est la beaute de vivre ailleurs!

Text och bild: Malin Miller

Malin Miller med familj

Page 28: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 128

Jesper Lundqvists avsikt var att inte skapa en pojkig pojke eller en flickig flicka utan helt enkelt ett barn. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Få teman blir så ivrigt debatterade i Sverige som genusfrågor. Nu blev det debatt om huruvida det är rätt och riktigt att använda ett könsneutralt pronomen. Det blev debatt om huruvida ’hen’ var den rätta benämningen för ett könsneutralt pronomen. Det blev debatt om relevansen av debatten och det blev debatt om den internationella uppmärksamhet som debatten väckte. Det är inte utan att man börjar undra hur man själv ska förhålla sig till ’hen’.

Som utlandssvensk som ständigt konfronterar internationella miljöer slogs man väl först av valet av ord… Hen? Jojo, det där kommer man ju behöva stå till svars för inför sina engelskspråkiga vänner. Men begreppet ’hen’ är inte nytt. Det har funnits på tapeten i många år och kan spåras tillbaka till 60-talet om man ska tro Hen-debattens Facebooksida (jo, det finns en sådan). Vissa grupper bland språkforskare och genusforskare har länge önskat att ett könsneutralt pronomen introduceras i det svenska språket. Valet av ord har helt enkelt kommit till för att ”han, hon, hen” känns naturligt och de olika böjningsformerna blir: ”Det är ’hens’ bil” och ”Det får du tala med ’henom’ om. Alltså, det som man förlorar i trovärdighet i ’hens’ på grund av likheten med hennes, vinner man tillbaka i ’henom’ tack vare likheten med honom. Hen-förespråkare menar att begreppet kan sudda ut traditionella könsvärderingar, som att en pojke inte får använda nagellack, samt traditionella könsroller, som att en läkare eller stadsminister systematiskt är en man när ’hen’ (blink, blink) blir omtalad i media. Förespråkarna menar vidare att det blir skönt att slippa omständiga formuleringar som ”han eller hon” när man i artiklar eller

andra texter talar allmänt om personer: ”När personen kommer in i rummet måste ”hen” ta av sig skorna.” Men som sagt, svaren från hen-kritikerna låter inte vänta på sig. Att tro att användandet av ett könsneutralt pronomen kan sudda ut könsskillnaderna är önsketänkande menar många, eftersom språket är en skildring av verkligheten och inte tvärtom. Andra betonar faran för barnens utveckling. Förskolan förväntas

nämligen bli en spjutspets vid införandet av ’hen’, eftersom man hoppas att användandet av ett könsneutralt pronomen ska fördröja den heteronormativa könsfördelningen. Fara! skriker motståndarna med motiveringen att det finns naturliga orsaker till barns prinsess- och superhjältefaser och att därför inte definiera deras kön skulle göra dem förvirrade. Som feministisk mamma till en nyligen pensionerad prinsessa och en aktiv superhjälte, håller jag mig trots allt till den senare gruppen. Jag ser mina barn som två självständiga individer med faser, som lika oreflekterat ikläder sig “traditionella

könsroller”, som “otraditionella könsroller” som “hund- eller kattroller”. Har en glittrig klänning mindre framtidsutsikter än en spindelmask, eller mer? Är en docklek mindre utvecklande en att köra runt en bil i en ring?

Frågan är om det är orden eller vårt egna strukturella tänkande som det är fel på? Och om ordet ’hen’ kommer att kunna ändra på våra värdebedömningar runt könen får väl framtiden utvisa.

Men om sanningen ska fram så känns det där med läkare och stadsminister ändå känns logiskt, så i den frågan kan jag nog tänka mig att bli en hen-förespråkare. Och tack och lov så finns det val! Om man ska hålla sig till Språkrådets rekommendationer (jo, det finns ett sådant också) så lämnas stort utrymme för personliga val:

Det står självklart var och en fritt att benämna sig eller andra hen för att ge uttryck för könsidentitet eller för en ideologisk hållning. Den här användningen av hen har en viss spridning, inte minst i hbtq-samhället. Om hen i framtiden kommer att bli accepterat även i det breda allmänspråket återstår att se.

Text: Anna-Karin Delort-Brazee

Henförd över svensk debattI januari 2012 kom Jesper Lundqvists barnbok Kivi och Monsterhund ut i bokhandeln. Det är den första barnboken som använder sig av könsneutralt pronomen. ’Hen’ är en beteckningen; inte för han; inte för hon, utan helt enkelt för ’människa’.

Page 29: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

Mies

Ö Mån-Fre: .-. & .-. | Lör: .-.K Annika Cortellini: / | / | [email protected]

A route de St Cergue | Mies

www.alyzco.com

N

Annons_Alyzco_A5mm_120411.indd 3 2012-04-11 21:41

Citronkladdkaka:

Ingredienser150 g smör1 st citron2 st ägg2,5 dl strösocker1 tsk vaniljsocker1,5 dl vetemjöl

Garneringca 1 msk florsocker

Gör så här1. Smält smöret i en kastrull. Låt svalna.2. Smörj en rund form, ca 20 cm i

diameter.3. Tvätta citronen med diskmedel och

torka den torr.4. Riv citronskalet, bara det yttersta

skalet ej det vita, på ett rivjärn.

5. Skär citronen mitt itu och pressa ur saften, använd gärna en citruspress.

6. Knäck äggen och häll på strösocker i en bunke.

7. Vispa ägg och strösocker till en ljusgul fluffig smet med elvisp.

8. Tillsätt vaniljsocker, rivet citronskal och citronsaft. Blanda till en jämn smet, använd gärna elvispen.

9. Tillsätt det smälta smöret och vetemjölet. Blanda till en jämn smet, gärna med elvispen på lägsta hastighet.

10. Häll smeten i den smorda formen.11. Grädda mitt i ugnen i 150°C i ca 35 min.12. Låt kakan svalna. Pudra över

florsocker. Vispa grädden.13. Servera kakan ljummen eller kall med

vispad grädde.

Tips till midsommar

Page 30: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 130

Från och med 1 januari 2012 gäller nya regler för införsel av hundar från EU (och länder med EU-villkor = t ex Schweiz) till Sverige. Både avmaskningskravet och antikroppskontrollen gällande rabies har tagits bort. Numera ställs bara krav på id-märkning, rabiesvaccination och sällskapsdjurspass.

ID-märkningAlla resande djur inom EU ska märkas med microchip om de inte redan har en tatuering utförd före den 3 juli 2011.

RabiesvaccinationDjuret får tidigast vaccineras mot rabies då det är tre månader och får resa först när det gått 21 dagar efter att grundvaccinationen. Om grundvaccinationen består av två vaccinationer räknas de 21 dagarna efter det andra vaccinationstillfället.

PassDjur som reser mellan EU-länder ska ha pass. Du skaffar passet hos din veterinär. I passet skall veterinären notera utförda vaccinationer och behandlingar. Innan nya uppgifter om behandling förs in i passet skall veterinären kontrollera att djurets identitetsmärkning stämmer med numret som finns i passet. Samtidigt får du en kontroll av att djurets märkning fortfarande är läslig. Du får inte själv föra in några uppgifter om djuret i passet, men du kan ändra adress eller lägga till en ny ägare.

AvmaskningAvmaskningskravet och därmed kravet på en veterinärbesiktning inom tio dagar från inresa till Sverige, har slopats, men rekommenderas dock fortfarande för hundar som vistas mycket i skogen och som kan ha kommit i kontakt med vilda smågnagare.

Mer information hittar du på jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se.

Observera att reglerna ovan gäller för resa till Sverige. Kontrollera alltid vilka regler som gäller för respektive land om du planerar att resa utomlands med din hund.

Från och med 1 december 2010 gäller nya regler för dig som är bosatt i utlandet och ska förnya ditt svenska körkort. Om du är permanent bosatt i en stat inom EES får du inte förnya ditt svenska körkort i Sverige. Det ska istället ersättas med ett körkort i det land där du är permanent bosatt. Om du däremot är bosatt i en stat utanför EES kan du förnya ditt svenska körkort.

Är ditt svenska körkort utbytt mot ett utländskt?Ett körkort som är utfärdat i någon av staterna inom EES gäller även i Sverige enligt sitt innehåll. Du får bara ha ett giltigt

körkort utfärdat i en stat inom EES. Om du bytt ut ditt svenska körkort mot ett utländskt, är det svenska körkortet därmed ogiltigt. Utbytet medför att du inte har rätt att förnya ditt körkort.

Utbyte av utländskt körkort i SverigeOm du flyttar hem till Sverige får du byta ut ditt körkort från en EES-stat mot ett likvärdigt svenskt körkort om körkortet är giltigt och du är permanent bosatt i Sverige (dvs mer än ett år). Ett körkort från ett land utanför EES får normalt inte bytas mot svenskt körkort, med undantag från körkort utfärdade i

Schweiz eller i Japan. Observera dock att körkort utfärdade i Schweiz eller i Japan måste bytas ut inom ett år från det att du blev folkbokförd i Sverige. Det är viktigt att du tar reda på vad som gäller i din situation, för om du dröjer för länge med att byta ut ditt svenska eller utländska körkort riskerar du att behöva ansöka om ett nytt körkort i det land där du bor.

Mer information hittar du på www.korkortsportalen.se

Införsel av hundar och katter till SverigeNya regler från 1 januari 2012

Körkort - Nya regler från 1 december 2010

Text: Anna Rönneskog

Page 31: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

31

Personlig Träning för kvinnor 40+

Genom anpassad träning förbättras din hälsa.

Tillsammans sätter vi ihop en klok och sund kost, avvägd för träningen. Med rätt aktiviteter får du en sundare kropp och mer energi. Kontakta mig så berättar jag mer:Gå in på www.piahakansson.ch eller skicka ett mejl till [email protected]

Det hade varit svårt för en författare att hitta på ett lika osannolikt livsöde som det som rullas upp framför oss i Den röda grevinnan. Likväl är det en alldeles sann historia om sin egen mamma, som Yvonne Hirdman berättar för oss. En mamma, vars liv utgör en liten del av den europeiska mellankrigstidens historia, innan hon kom till Hökarängen i Sverige. Charlotte Hirdman föddes i Estland. Modern var från franska Schweiz och fadern tysk. Under 1920-talet levde hon ett lättsinnigt liv i Berlin innan hon gifte sig med en utfattig greve, Alexander Stenbock-Fermor. Hon förälskade sig i en tysk kommunist och var tvungen att fly till Moskva via Zürich. Därifrån lyckades hon komma ut innan den stora terrorn slog till på allvar före andra världskriget. Den röda grevinnan fick Augustpriset 2010, som bästa svenska fackbok.

Nattåg till Lissabon, av den schweisiske författaren Pascal Mercier, blev marsboken. Här i Schweiz anses den som en kultbok, men den har också växt till att bli en världsframgång.

”Om man kan leva bara en liten del av det som finns inom en – vad händer med resten?” Raimund Gregorius, lärare i klassiska språk i Bern, bryter upp från ett invant och tryggt liv och tar nattåget till Lissabon, efter att ha funnit en bok om människan, konsten och livet, som ställer denna fråga. Boken lämnar honom ingen ro och är skriven av en för honom okänd portugisisk poet och läkare. I Lissabon hoppas Gregorius få svaren på sina frågor. Sökandet efter svaren leder Gregorius in i sitt eget inre och får läsaren att inleda en dialog med sig själv.

Den franska boken Igelkottens elegans av Muriel Barbery blev aprilvalet. Också detta var en filosoferande bok, men i en förtjusande fransk miljö med ett härligt persongalleri. Boken har filmats med den skickliga skådespelerskan Josiane Balasco i huvudrollen, men filmen ger bara en svag antydan av det som läsningen av boken kan ge.

Nu återstår majträffen, då vi ska studera några av Tomas Tranströmers dikter. Vad är det som gör Tranströmers poesi så älskad, inte bara i Sverige utan världen runt? Numera är vår

egen nobelpristagare översatt till ett 60-tal språk. Det kan bero på att den förenar det enkelt naturliga med något hemlighetsfullt. Bakom diktorden döljer sig ett budskap, som trots att det förblir outsagt talar till det djupaste inom oss. Vi ska försöka komma dessa hemligheter på spåren.

Text: Britt-Marie Arvidsson

Vårterminen med läsecirkeln i GenèveVi började i januari med Faller fritt som i en dröm av den mediale professorn i kriminologi Leif GW Persson. För oss som bott utomlands i många år blev det ett stycke svensk historia, men boken är dessutom en deckare och författaren ger sin egen alternativa lösning på det ännu ouppklarade Palmemordet. En spännande och stundtals humoristisk bok, som dessutom ställer den angelägna frågan: Hur mycket sanning tål egentligen ett demokratiskt samhälle?

Page 32: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 132

Ljuv musik! Spotify, www.spotify.comSpotify är ett svenskt multinationellt företag med en online-musiktjänst för att lyssna till strömmad musik över internet.*Har du lyssnat på radion hemma och känt frustration över att inte din typ av musik spelas och du är sugen på lite ny inspiration. Applikationen Spotify kan vara lösningen. Musik direkt från servrar och du kan hitta ny spännande musik som du antingen letar upp själv eller delar med dina vänner och rekommenderar till varandra. Du kan sätta upp spellistor och dela med dina vänner och på så vis hitta ny spännande music. Tjänsten är gratis med reklam men har utvecklats vidare och har idag olika betalfunktioner, delningar via facebook och andra mer avancerade funktioner. Firman startades 2006 av svenska entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon och har verkligen tagit fart.* http://sv.wikipedia.org/wiki/Spotify

Kom ihåg allt! Wunderlist, www.wunderlist.comEn vecka senare och du kommer ihåg vad du borde har köpt/hämtat/lämnat/fixat. Du har skrivit det på listan där hemma men varje gång du är iväg så glömmer du. Nu finns en strålande digital lösning som hela familjen kan använda. Lösningen heter Wunderlist. Du laddar ner det på datorn och telefonen. När du lägger in information under ditt eget eller barnens namn, kan alla se vad dom själva har på listan att göra samt den gemensamma listan. Alla har tillgång till all information så du kan direkt se om sonen har hämtat biljetterna eller mannen har lämnat tillbaka böckerna. Det fiffiga är att du kan lägga till datum när det ska vara klart, eller stjärnmärka det viktigaste. på så vis kan man titta på en dag i taget och behöver inte bli överväldigad av att se hela listan på en gång och då gärna ge upp innan men ens har börjat! Tjänsten/Programmet är gratis.

Här är det ordning och reda! Sugarsync, www.sugarsync.comEn vecka senare och du kommer ihåg vad du borde har köpt/hämtat/lämnat/fixat. Du har skrivit det på listan där hemma men varje gång du är iväg så glömmer du. Nu finns en strålande digital lösning som hela familjen kan använda. Lösningen heter Wunderlist. Du laddar ner det på datorn och telefonen. När du lägger in information under ditt eget eller barnens namn, kan alla se vad dom själva har på listan att göra samt den gemensamma listan. Alla har tillgång till all information så du kan direkt se om sonen har hämtat biljetterna eller mannen har lämnat tillbaka böckerna. Det fiffiga är att du kan lägga till datum när det ska vara klart, eller stjärnmärka det viktigaste på så vis kan man titta på en dag i taget och behöver inte bli överväldigad av att se hela listan på en gång och då gärna ge upp innan men ens har börjat! Tjänsten/Programmet är gratis.

Tekniksidan

Lufta vinet enkelt?Vinturi, www.vinturi.com/productsMan bestämmer sig för att öppna en flaska och inser att man inte haft tid att lufta vinet. Vad gör man? En produkt som fungerar är Vinturis luftningsverktyg eller aerator som det också kallas. Man häller vinet genom aeratorn direkt i glaset eller karaffen och omedelbart får vinet en luftigare och bättre smak. Vi har även testat det på billigare viner som inte smakat super och vips, med lite luft så har du genast ett godare vin. Helt klart värt en investering!

Nä, det visste jag inte! Stumble upon, www.stumbleupon.comHar du ett stort intresse av konsthistoria, teknik, sport eller annat? Stumple upon är en sida med oändliga möjligheter att läsa om något som man inte redan vet. Slumpvis letar sidan upp websidor med information om temat du är intresserad av. Du skaffar ett konto och väljer dina intressen. Du får därefter regelbundet uppdateringar direkt per email. Besöker du sidan kan du läsa om allt möjligt. Klicka på ikonen “stumble” uppe i vänstra hörnet och vips tas man till en ny sida med information man inte själv nödvändigtvis skulle hitta. En kul grej om man är den nyfikna typen.

Page 33: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

33

I år firar Museum Sammlung Rosengart 10-årsjubileum och bjuder på ett flertal utställningar och aktiviteter. Den Rosengartska samlingen bygger på en far, Siegfried Rosengart, och hans dotter, Angela Rosengarts, gemensamma passion för modernistisk konst. Genom deras långa vänskap med Pablo Picasso kan museet stoltsera med många av Picassos verk som aldrig tidigare har visats för allmänheten. På museet finns även betydande verk av Paul Klee, Bonnard, Braque, Cezanne, Chagall, Kandinsky, Leger, Matisse, Miro, Renoir, Signac m.m.www.rosengart.ch

Efter kulturella intryck kan det även vara skönt att få lite kulinariska upplevelser! Då räcker det att man går över den legendariska

Kappelbrücke och letar sig till “La Terrazza” på Metzgerrainle 6, tel. 041- 410 3631. “La Terrazza” är en mysig italiensk restaurang som ligger längs floden Reuss. Personalen är barnvänlig och uppmärksam och framför allt är maten god!

Du som gillar musik får inte missa Blue Balls Festival i sommar. Festivalen pågår mellan 20 Juli - 28 Juli. De har ett fantastiskt program! www.blueballs.ch

Rekommenderat av: Maria Spörri-Hedberg

Och om du fortfarande har krafter kvar...Missa inte transportmuseet, Verkehrshaus! På detta upplevelsemuseum rinner timmarna iväg medan man går mellan olika hangarlikanande salar där flygplan, tåg, båtar och bilar från alla tider exponeras. Upplevelsen är lika fascinerande för små som stora och

till allas glädje får man titta, känna, sitta, prova och åka. Vad sägs till exempel om ett trädleksakståg i jätteformat som man får köra alldeles själv! På en stor innegård finns en mängd olika aktivieter (modell lyxig lekplats) för barnen, och föräldrarna kan koppla av med en kaffe i restaurangen. Helt enkelt ett måste för en barnfamilj. Men vid närmare eftertanke förtjänar besöket på Verkehrshaus minst en halvdag och kräver nog ytterligare ett Luzernbesök. www.verkehrshaus.ch

Rekommenderat av: Anna-Karin Delort-Brazee

Utflykt till Luzern!

SWEA rekommenderar

Strindberg, Wallenberg?Vill du gå i Strindbergs eller Wallenbergs fotspår i sommar?

En mängd utställningar, före-ställningar och stadsvandringar anordnas runt om i Sverige i sommar. Ta en titt på de speciella hemsidor som har satts upp speciellt för dessa två 100-års jubileer.

www.strindberg2012.se

www.regeringen.se (sök på Raoul Wallenberg)

När jag lagar mat, stryker, åker bil, buss eller går ut med hunden, ja i princip jämt när jag är ensam och inte behöver tänka... har jag antingen datorn på eller också laddar jag ner programmen i min Ipod. Jag är en hängiven ljudboks”läsare”, men har nu hittat något som nästan är ännu bättre; P3-dokumentär från Sveriges Radio. Du hittar sidan på www.sr.se och sedan söker du P3 dokumentär. I arkivet ligger entimmeslånga radiodokumentärer från 2005 och framåt och du kan lyssna på allt från Norrmalmstorgsdramat, Lasermannen, Ubåtshotet, Dagmar Hagelin, Tobleroneaffären,

Haijbyaffären, Båstadkravallerna 1968, Palmemordet, Södermannen och mer än 100 ytterligare intressanta dokumentärradioprogram om ämnen som man minns, men inte riktigt kommer ihåg eller kan detaljerna kring. Allmänbildande, underhållande och jätteintressant. Dessutom ett bra sätt att hålla svenskan vid liv för dem som kanske inte använder det dagligen. Och för er som fick mersmak på Raoul Wallenbergs liv efter artikeln i SWEA-bladet, så finns det en dokumentär även i detta ämne från 2008 i P3s dokumentärarkiv.

Rekommenderas av Anna Rönneskog

Tips på intressant radioarkiv – P3-dokumentär från Sveriges Radio

Page 34: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 134

SWEA arrangerar

Traditionellt Nationaldags-firande på Château d’AubonneTid: Onsdag den 6:e juni, klockan 18:30-20:30Plats: Château d’AubonneInformation: Konsul Edholm och kyrkoherde Harling medverkar liksom kyrkokören och damkören The Birds. Gott tilltugg utlovas. Firandet är kostnadsfritt och föranmälan behövs ej.

Sommarsweor Årets Sverigemiddag i Helsingborg 8-9 augustiSwea Örestad välkomnar alla hemvändande och sommarfirande Sweor att delta i årets Sverigemiddag som äger rum i Helsingborg den 8-9 augusti. Ett fint och generöst program väntar för de Sweor som sluter upp i “sundets pärla”.

Två stipendier kommer även att utdelas i samband med Sverigemiddagen: stipendiet för forskning i svenska språket, litteraturen och samhället och Agneta och Gunnar Nilssons stipendium för studier av interkulturella relationer.

Sommarlunch i Båstad 25 juliMissa inte heller sommarlunchen i Båstad. Swea Örestad står som arrangör även här och lunchen äger rum onsdagen den 25 juli kl 12 på Restaurang Sand Hotel Skansen.

Mer information och anmälningsblankett finns på Sweas hemsida: www.swea.org

ÖEMA regionens nästa möte hålls i Wien den 4-7 oktober 2012. Habsburgarnas gamla kejsarstad Wien sjuder av aktivitet. Förutom ett fantastiskt kultur- och musikutbud, har Donaumetropolen Wien utvecklats till ett affärscentrum med de nya EU-länderna österut. Staden är lyckligt lottad med många grönområden runt vackert renoverade byggnader i barock-, gotisk- och Jugendstil. Wien är ett mycket populärt resmål och det

har därför preliminärt reserverats hotellrum i Wiens centrum, där även Regionmötet kommer att äga rum.

SWEA Wien har sammanställt ett festligt och intressant 4-dagars program. Efter Regionmötet erbjuds möjligheten att delta i en resa, antingen till Salzburg eller till Budapest.

Alla Sweor är välkomna och passa på att anmäla dig redan idag! www.swea.org

SWEA Regionmöte i Wien 4-7 oktober

Årets sommar-lunch, GenèveTid: Torsdag den 14:e juni kl 12:30Plats: Hos Eva Törnqvist, Rampe de Cologny 5, 1223 ColognyTelefon: 079 541 80 74Pris: 35 CHF per personAnmälan görs senast den 7:e juni till [email protected]

Program hittas på: www.swea.org/geneve www.swea.org/zurich

Ta genast fram era almanackor och reservera fredagen den 21 september. Ty då smäller det! SWEA Genève fyller 20 år. Detta kommer att firas med en fantastisk kväll, god mat och med influgen underhållning. (Vi har dessutom reserverat ett antal rum om någon känner för att ligga över.) Det är ett toppenevenemang att knyta an nya medlemmar till SWEA så låt oss sluta upp så många som möjligt. Dra er inte för att bjuda in nya intresserade. Det kommer dessutom att bli en tvåspråkig kväll med underhållning både på svenska och franska så det finns ingen ursäkt att din fransktalande man inte kan komma med!! Och vi vill ju inte dansa bara oss tjejer emellan!Håll utkik i brevlådan för närmare presentation av kvällen!

Rekommenderas av Malin Miller

SWEAs 20-årsjubileum

Page 35: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

35

SWEA informerar

SWEA Genève på FacebookDet gäller att hänga med i tiden, så nu finns vi på Facebook, där man kan titta på programmet och mycket annat. www.facebook.com/SweaGeneve

För ytterligare information besök

www.swea.org

SWEA Internationals grundare, Agneta Nilsson, lämnar styrelsen och utnämndes vid årsmötet i New York den 21 april 2012 till Ordförande Emeritus.

Vid årsmötet i New York framförde Agneta Nilsson, SWEA Internationals grundare, till styrelsen att hon vill träda tillbaka från sin post som aktiv styrelseledamot i SWEA International, men att hon önskar fortsätta att nära följa styrelsens arbete, bli fortlöpande informerad om alla ärenden på dagordningen och alla styrelsebeslut,

närvara vid årsmöten och emellanåt andra styrelsemöten samt bidra med råd och stöd i en roll utan rösträtt.

Vidare önskar Agneta fortsätta att vara aktivt engagerad i specifika projekt som hon från tid till annan gör upp med styrelsen om och får dess samtycke till. SWEAs styrelse har därför enhälligt beslutat att bejaka Agnetas ovan beskrivna önskemål samt att tilldela henne en honorärtitel och utse henne till Ordförande Emeritus (Chairman Emeritus) i SWEA International från och med den 21 april 2012;

- för hennes hängivna arbete som grundare och styrelseledamot under 33 år;

- för hennes ovärderliga, aldrig sinande engagemang och medverkan i SWEAs utveckling;

- och för att hon gjort SWEA delaktigt av sin enastående visionära, kreativa och inspirerande förmåga till gagn för främjandet av svensk kultur och tradition i världen och initierat vår världsvida vänskap.

Fotnot: Emeritus är en titel som används i kombination med en annan titel när någon gått i pension eller dragit sig tillbaka från post. Det betecknar att de alltjämt har vissa skyldigheter och rättigheter knutna till den tidigare verksamheten.

Agneta Nilsson får honorärtitel i SWEA

Vill du bli medlem i SWEA?SWEA är ett globalt nätverk med cirka 8000 svenska kvinnor i 75 avdelningar i 33 länder. Vi är den största Sverigefrämjande organisationen utanför Sverige och vårt syfte är att sprida svensk kultur och tradition.

SWEA gör donationer och delar ut stipendier för cirka 2 miljoner kronor per år. Vårt motto: Global kompetens och lokalt stöd med världsvid vänskap!

Vill du bli medlem i SWEA Genève eller i SWEA Zürich? Besök www.swea.org/geneve eller www.swea.org/zurich.

SWEA Zürich är stolta över att ännu en gång få visa upp den goda entreprenörsanda som så många Sweor är bevis på. SWEA Kan 2013 kommer att hållas på en söndag i mitten av mars 2013, och mässan är tänkt att vara en öppen mötesplats för svenska utställare, företagare och föredragshållare.

Till skillnad från föregående år kommer mässan 2013 att vara mer komprimerad. Under 4 timmar kommer besökarna har möjlighet att dels besöka utställare och nätverka, men också lyssna till föredrag och delta i workshops.

Ett nytt forum, "Swedish Business Forum", kommer att lanseras under mässan. Detta nätverk ska fungera som ett bollplank, stöd och mötesplats för kreativa Sweor med återkommande träffar under året.

Närmare information om SWEA Kan kommer att ges i september. Ni som redan nu vet att ni är intresserade av att ställa ut eller delta på annat sätt är varmt välkomna att höra av er till oss på [email protected] alternativt till vice ordförande Anna Hegnelius Wiberg på [email protected]

SWEA Kan

Page 36: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 136

Efter att ha blivit dumpad av min man för en yngre förmåga, efter 43 års äktenskap, så tyckte jag inte att livet hade så mycket mer att bjuda mig. Så jag tänkte emigrera till Australien, och söka jobb som guvernant där. Men efter att ha funderat lite närmare över min situation, tyckte jag att jag först skulle erbjuda min dotter och hennes man att bli deras allt i allo, i London, där de för tillfället bor.Jag föreslog dem detta sommaren 2011, och de diskuterade och svarade att de gärna kunde anställa mig som Nanny/Granny för att hjälpa dem med deras två små barn, (Emma 3 år i slutet av juni 2012, och Arthur, 1 år i början av maj 2012).

Så kom det sig att jag flyttade till London i slutet av oktober, 2011. Det första att göra vara att hitta en våning, (jag tyckte att det skulle bli litet mycket av det goda, speciellt för min svärson om jag dessutom bodde hos dem.) Det gick snabbt; delar den med en flatmate, en ung kvinna på 34 år. Hennes ålder håller mig så att säga "à jour" med tiden, och jag har inte tid eller lust att sätta mig ned för att åldras.

Jag började genast mitt nya jobb. Jag var på prov i 3 månader, och sedan skulle vi diskutera om jag var tillfredsställande och om jag trivdes med mitt jobb.Min dotter hade sagt, att under veckan skulle jag bara vara Nanny, och följa föräldrarnas uppfostringsprinciper och regler och att jag fick vara "Granny" under week-endarna, d.v.s. om jag ville titta på TV med barnen, eller ge dem en karamell eller en bit choklad, så fick det bli under week-enden.

Jag har själv uppfostrat två döttrar som det var ett år emellan, men inte kom jag ihåg vilket tufft arbete det var. Visserligen hade jag barnflickor, ty jag var inte en hemma-mamma men förstod nog aldrig

vilket enormt ansvar de bar på sina axlar, och vilken litania av dagliga uppgifter de hade att göra - tvätt, samt ihopvikning av torkad tvätt, strykning är det inte ens tal om, matlagning, visserligen bara till barnen och mig själv (om jag hinner och orkar att äta), minimal städning (finns en städerska en gång i veckan för maximal rengöring) för att man skall kunna komma in utan att bli skrämd. Föräldrarna som båda jobbar heltid, vill bara vara med barnen när de kommer hem från dagens jobb eller från någon resa. Hus och hem har de inte tid med.

Mycket tid går också till att leta efter bortlagda ting och mjukisar till barnen, varav en nästan gör att jag får en hjärtattack varje gång den "försvinner" ty min dotterdotter kan inte sova utan den!

Mycket av min tid som Nanny är jag med barnen på lekplatser. I kallt eller varmt väder, i regn eller blåst, men ut skall de. Jag har blivit specialist på sandslott, gunga, klättra upp i spindelvävslika snören för att fara nedför en rutschbana, sitta med båda barnen på en gungbräda med mera, samt att diskutera med andra Nannies, från världens alla hörn.

Efter tre månader var min provtid över och min dotter och min svärson var mycket nöjda med mig. Ungefär då började jag att uppskatta mitt nya liv, väldigt mycket. Mina barnbarn blev lättare att hantera, eller jag blev bättre på att resonera med dem. Jag såg fram mot våra lekstunder, med lego, lera, penslar och målarfärg. Och livet blev fysiskt litet lättare när Arthur började krypa upp de 37 trappstegen till våningen. 10 kilo lättare!

Och jag får ton av kärlek från dem båda, vad mer kan en Mormor önska?Så som Ni kanske förstår så blir jag kvar på mitt jobb, här i London.

Text: Cecilia Camredon

Att vara granny/nanny i LondonTillbaka från söndagsmorgonens springtur i Hyde Park i London (det gäller att hålla sig fit i mitt nya jobb) sätter jag mig och skriver de här raderna om mitt "nya liv" vid 67 års ålder, som jag vill dela med mig litet av.

Page 37: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

37

Visst var det kanske ett ovanligt val för en sommardrink, att gå ner i en dunkel konstnärsateljé. Men så kul!

Den 24 maj träffades en samling Zurich-Sweor i konstnären Henry Berthos ateljé i Enge. Att kliva in i Berthos värld känns ungefär som att stiga in i en Alice i Underlandet-saga för vuxna. Här och där står kvinnliga statyer med övermålade ansikten och målningarna av kvinnor i naturlig storlek trängs utmed väggarna. Mångarmade kandelabrar, mustiga färger och tyger gör också sitt för stämningen.

I detta underland presenterade producenten och konstnärsprofilen Ueli Steinle, Berthos konstnärliga arbete. Berthos konst är gränsöverstigande och sträcker sig mellan målning, performance och dans.

Själv är Ueli Steinle en känd internationell personlighet som står bakom skapandet av Alien-karraktären i Alien filmerna. Efter sin tid i Hollywood lever han åter i hemlandet och ägnar sig bland annat åt att köpa rättigheterna till reproduktion av artister. Så under kvällen var Sweorna omgivna av ett antal look-alikes på storbildsskärm, bland annat Michael Jackson, Abba, Tina Turner, Whitney Huston, samt minglade med Henry Berthos och Ueli Steinle själva.

Sommardrinken blev sannerligen en kväll i konstens och den kvinnliga vänskapens tecken.

Text och bild: Anna-Karin Delort-Brazee

Underground Apéro i Zürich

Ueli Steinle berättar.

Ett urval av Henry Berthos tavlor

Sweorna fick en intressant presentation av Henry Berthos konst

Page 38: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

SWEA-bladet Schweiz 2012 nr 138

Svensktalande tandläkare, psykoterapeuter och jurister i Zürich området

Tandläkare

Bertil BystedtLeg.tandläkareSchwed.dipl.Zahnarzt med.dent.

Rickenstrasse 8, 8733 EschenbachTel praktik: 055 282 46 44Tel privat: 055 282 46 10Fax: 055 282 46 57Email: [email protected] www.zahnarzt-eschenbach.ch

dentes.chZAHNARZTPRAXIS HALLBERG

Bengt Hallberg Svensk leg. tandläkare Eidgen. dipl. ZahnarztLina Hallberg Eidgen. dipl. ZahnärztinKarl Hiort Svensk leg. tandläkareMaud Fässler Svensk leg. tandhygienistJasmina Ibrahimi Schweiz. dipl. DentalhygienikerinClaudia Blöchlinger Prophylaxeassistentin

Merkurstrasse 20,8640 RapperswilTel: 055 210 24 33Fax: 055 210 90 62Email: [email protected]

Ingela StigemarLeg. Tandläkare, psykologAllmänpraktik i centrum av Baar, ca 400 m från järnvägsstationen. Tandhygienist. Gratis parkeringsplats.

Inwilerstrasse 36340 BaarTel: 041 761 57 01Fax: 041 761 66 46Email: [email protected]

Peter WieslanderDr.med.dent. Tandregleringsspecialisttandreglering och barntandvård

Thalwiesenstrasse 16, 8302 KlotenTel praktik: 044 804 90 60Tel privat: 044 862 04 09Mobil: 079 320 75 84Fax: 044 804 90 65Email: [email protected]

Dr. Claes LundqvistLeg.tandl.Zahnarztpraxis Schönbühl

Schönbühlring 66005 LuzernTel praktik: 041 360 77 33Tel bostad: 041 360 04 01www.zahnarztpraxis-schoenbuehl.ch

Peer RosenkranzTandläkare Dr.med.,Dr.med.dent“Zahnärzte am Opernhaus”

Theaterstrasse 2, 8001 ZürichTel: 043 244 74 74Vid Bellevue/NZZ/Stadelhofen(Tram 2 & 4, hållplats “Opernhaus“,S-Bahn, Tram 11 & 15, hållplats ”Bahnhof Stadelhofen”) Allmänpraktik, implantat, tandhygienist www.rosenkranz.ch

HTC Zahnklinik

Jan Larsson, Mats Grahm och Karl KotinSvenska leg. tandläkare

Dr. med. dent. Elisabet Larsson Del ConsoleEidgen. Dipl. Zahnärztin

High-Tech-Center 1, Lohstampfestrasse 118274 Tägerwilen(vid Bodensjön, ett par min. från A7)Tel: 071 666 72 02Fax: 071 666 72 01Email: [email protected]. htczahnklinik.ch

Må.-Fr: 08:00-20:00Lö: efter överenskommelse

Lars FrykmanLeg. tandläkare

Sudetenweg 4,DE- 797 98 JestettenTel: +49 77 45 76 65Fax: +49 77 45 56 48

Psykoterapeuter

Christina Bader-Johansson MSc MScPsychotherapeutin ASP, leg. sjukgymnast Krankenkassebewilligung Psychotherapie

Erlenstrasse 928832 WollerauTel: 044 786 43 93Email: [email protected]

Susanne BoëthiusLeg.psykoterapeut med kantonalt tillståndDipl.analytisk psykolog CG.Jung-Institutet, Zürich

Arosastrasse 1, 8008 ZürichTel: 044 422 02 75Mobil: 079 667 81 47Email: [email protected]

Jurister

Birgitta Arve ConsultingBirgitta Arve, Anette Westman, Legal Advisers

Postfach, 8024 ZürichStadelhoferstrasse 40, 8001 ZürichTel: 044-261 52 50Fax: 044-261 55 29Email: [email protected]

RAin lic.jur. Birgitta ZbindenRechtsanwältin

Vorstadt 188200 SchaffhausenTel: 052 558 38 68Fax: 052 632 20 65 Mob: 079 566 18 38 Email: [email protected]

Dr.jur. Urs KammermannRechtsanwalt

Kammermann & KrummenacherBellariastrasse 7, Postfach8027 ZürichTel: 044 202 53 30Fax: 044 201 37 95Email: [email protected]

Advokatfirman Per EdholmAdvokat Madeleine AnkarcronaLedamot av Sveriges Advokatsamfund

Av. de Montbenon 2Case postale 7548 1002 LausanneTel: 021 213 03 30Fax: 021 213 03 37Email: [email protected]

Skulle du vilja se ditt eget företagsnamn här? Kontakta mig för mer information. [email protected]

Mvh, Eva-Lotta Sternmarker

Page 39: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas

HÄSTENS STORE GENEVE

Rue du Rhône 65, 1204 GenèveT. 022 300 08 [email protected] www.hastens.com

� e bed of your dreams

As natural as breathing Sleeping is the most natural thing in the world. At least it should be. � at's why at Hästens, we only use all-natural materials such as cotton, fl ax, horsehair and pure new wool in our beds. Visit Hästens Geneva – and experience the true beauty of nature.

Chandelier_210x297_ENG.indd 1 11-04-28 12.58.59

Page 40: Sommar 2012 SWEA-bladet Schweizzurich.swea.org/documents/sweabladet-vt12/sb-vt-12.pdf · Cecilia Camredon, redaktör Genève Anna-Karin Delort-Brazee, redaktör Zürich Redaktörernas