Embed Size (px)
Citation preview
1
Lärarens handbokSpelet Lagstiftarna
WWW.RIKSDAGEN.FI
2
Denna handbok innehåller en disposition för en lektion före spelet, ett grundläggande informationspaket om lagstiftning samt anvisningar för lärarens uppgifter under spelets gång.
Vad går spelet ut på?Syftet med Lagstiftarna är att visa spelarna hur en lag kom-mer till i Finland och hur riksdagsledamöterna arbetar.
Lagstiftarna bygger på behandlingsfaserna för ett lagförslag samt på mellanavsnitt och -spel, som informerar om verk-samheten i riksdagen. Spelet omfattar fem olika propositio-ner, av vilka eleverna väljer en som behandlas i samtliga faser ända fram till att den godkänns eller förkastas.
Spelet kan spelas av högst åtta spelare som representerar olika partiers riks-dagsgrupper. De övriga medlem-marna i gruppen bildar riksdags-grupperna. En spelare använder en pekskärm och en spelkontroll för att flytta på sin egen spelfigur. Spelet omfattar dels avsnitt på pek-skärmen som bara visas för spelaren dels händelser på filmduken som visas för alla, t.ex. plenum och ut-skottsarbete.
Bästa lärare,Spelet Lagstiftarna är ett nytt och innovativt sätt att studera lagstiftningsprocessen, parlamentarismen och politiken och kan spelas på Infocentrum i riksdagens tillbyggnad och på riksdagens webbplats. Lagstiftarna är avsett för högstadieelever och ännu äldre elever. Innan man börjar spela är det bra att gå igenom några saker med eleverna och på så sätt förbereda dem för spelets gång.
3
HUR SKALL MAN FÖRBEREDA SIG FÖR SPELET? (1–2 lektioner i anknytning till samhällslära)
1 Lektionen inleds t.ex. med en diskussion med eleverna om vilka de anser vara de största problemen i det fin-
ländska samhället och hur dessa borde lösas.
2 Efter diskussionen redogör läraren för den finländska demokratin, riksdagen och lagstiftningen. Man strävar
efter att lösa problem i samhället bl.a. genom att stifta lagar. Förändringar i samhället, teknikens utveckling eller en EU-rättsakt kan göra det nödvändigt att omarbeta en lag eller stif-ta en ny lag. Följande avsnitt följer strukturen i Lagstiftarna:
ValI riksdagsvalen, som hålls vart fjärde år, väljs 200 riksdagsle-damöter.
Alla finländska medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år har rätt att rösta. Varje röstberättigad kan ställa upp som kan-didat i riksdagsval.
I Finland röstar man direkt på en person, inte på kandidat-listor som i många andra länder. Nästan alla kandidater har utsetts av partier. En valmansförening med minst 100 med-lemmar kan utse en egen kandidat. Med parti avses en regist-rerad förening som upptagits i partiregistret.
Landet är indelat i 15 valkretsar. Hur många riksdagsledamö-ter varje valkrets får beror på antalet invånare i valkretsen. Undantaget är Åland, där man alltid väljer en riksdagsleda-mot. De röstberättigade kan bara rösta på kandidaterna i sin egen valkrets.
I början av spelet väljer eleverna vilket partis riksdagsgrupp de vill höra till. Riksdagsgrupperna presenteras redan på lektionen och eleverna får fundera på vilken riksdagsgrupp de vill spela i. Det konkreta valet görs när spelet börjar.
4
Centern i Finland Arbete för hela Finlands väl.Centern i Finland värdesätter att människan är fri, självstän-dig, initiativrik och företagsam. Tolerans och tankefrihet hör också till centerpartiets värderingar. Vi framhäver samhö-righeten mellan människorna och ansvaret för dem som är i en svagare position. Centern bygger broar mellan motsats-förhållandena i samhället. Centern betraktar förhållandet mellan naturen och människan som en allians. En civiliserad jämlikhet är framtidens viktigaste jämlikhetsfråga.
Finlands Socialdemokratiska partiSocialdemokratin eftersträvar ett fritt, jämlikt, solidariskt och rättvist samhälle, där var och en handlar efter bästa för-måga för den egna och den gemensamma välfärden. Var och en, såväl kvinna som man, ska ha en jämlik möjlighet till välfärd, trygghet och att fatta beslut i arbetet, familjen och hela samhället. Socialdemokratiska partiet uppkom som en
följd av den internationella arbetsrörelsen. Partiet ser till löntagarnas ställning och rättigheter på arbetsmarknaden.
Samlingspartiet Samlingspartiet vill att Finland ska vara ett rättvist sam-hälle. Ett samhälle som bär ansvar och bryr sig om, och där man har möjlighet att klara sig men blir omhändertagen om man inte gör det. Särskilt viktigt är det att tänka på framti-den – ett hurdant land vi vill lämna till våra barn och ung-domar. Samlingspartiet är ett borgerligt allmänparti som bär ansvar för hela Finland. Vår ideologi bygger på frihet, tolerans, företagaranda och socialt samvete.
Vänsterförbundet Varje människa har rätt till en tillräcklig utkomst och ett tryggt liv. Jämlikhet och rättvisa, respekt för medmännis-kan och att hjälpa de svagare är viktiga frågor för oss. Alla människor är jämlika och alla ska få sin röst hörd när beslut fattas. Vi värnar om den off entliga servicen, t.ex. daghem, skolor, hälsocentraler, bibliotek samt buss-, bil- och tågtrafi -ken. Vi vill hålla sjöarna, havet, skogarna, marken och luften rena. På en ren jord kan vi leva väl även i framtiden.
PARTIERNAS RIKSDAGSGRUPPER:
5
Gröna förbundet Gröna förbundet vill ha ”mer tid, mindre bråte”. Vi behöver mer tid för våra vänner, barn och oss själva i stället för bråd-ska och varuproduktion. Bra sjukhus, hälsocentraler, skolor, bibliotek och daghem, och en smidig kollektivtrafi k, bidrar till större bekvämlighet. Vi försvarar miljön och stödjer an-vändningen av sådana naturtillgångar där mindre mängder ger mer. I medborgarsamhället skall var och en ha möjlighet att påverka beslutsfattandet.
Svenska Folkpartiet Vi arbetar för att- du ska kunna känna dig som hemma och trygg i Finland oberoende av din hudfärg och om du är kvinna, homosexu- ell eller döv- du ska kunna gå i bra skolor på fi nska eller svenska- alla dina bekanta ska ha en arbetsplats att gå till- föräldrar ska kunna tillbringa mer tid tillsammans med sina barn utan att detta äventyrar karriären- du och din familj ska kunna leva och arbeta på landsbygden- du ska kunna simma i havet även om 20 år.
Kristdemokraterna i Finland Kristdemokraternas viktigaste värderingar är respekt för människovärdet, rättvisa, trygghet, stöd till familjer och ett sunt liv. Kristdemokraterna vill bygga upp ett samhälle där människorna bryr sig om varandra och tar hand om de sva-gare. Samhället ska uppmuntra individerna att ta ansvar och idka företagsverksamhet. Närhet, respekt för medmän-niskan, att känna igen vad som är rätt och vad som är fel är utgångspunkterna för allt. Välfärden kan inte bara bygga på materialistiska värderingar. Kristdemokraterna vill arbeta för en intellektuellt hållbar och ekologiskt ansvarsfull ut-veckling.
Sannfi nländarna Den sannfi nländska ideologin kräver att individerna i sam-hället ska ha rätt till ett människovärdigt liv. Varje medbor-gare är lika unik och värdefull. Alla behövs. Möjligheten att arbeta och känna social trygghet ska garanteras för varje fi nländsk medborgare. Sannfi nländarna är inställda på sam-arbete över partigränserna för att ovan nämnda mål skall uppnås. Sannfi nländarna är ett tryggt och konstruktivt al-ternativ som aktivt åtgärdar missförhållanden.
6
Hur regering och opposition bildasDe kandidater som väljs in i riksdagen bildar riksdagsgrup-per och förhandlar efter valet om regeringsprogrammet och statsrådets sammansättning. Riksdagen väljer statsminister, och denne utnämns av presidenten. De övriga ministrarna utnämner presidenten enligt förslag av statsministern. Den nuvarande regeringen består av 18 ministrar och regerings-arbetet leds av statsministern.
Oppositionen är en väsentlig del av det parlamentariska systemet. De riksdagsgrupper som inte är representerade i regeringen utgör oppositionen. Oppositionen följer upp regeringens beslut och strävar efter att ändra maktförhål-landet i nästa val. Minst 20 riksdagsledamöter, vanligtvis representanter för oppositionen, kan även lämna in en in-terpellation. Om interpellationen vid votering leder till misstroendevotum, skall regeringen eller en enskild minis-ter avgå. Detta är dock mycket ovanligt.
Vad är ett lagförslag?Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. En ny lag stiftas eller en gammal lag ändras genom en proposition av regeringen eller en lagmotion av en riksdagsledamot.
Det lämnas 250-300 propositioner och väcks 150-200 lag-motioner varje år.
Regeringens propositioner bereds av ministerierna och be-handlas av statsrådet. Republikens president ger dem till riksdagen vid presidentföredragningen en gång i veckan. En enskild riksdagsledamot kan lämna en motion när som helst när riksdagen är samlad.
Förutom Finlands grundlag finns det så kallade vanliga lagar. Vanliga lagar inverkar på medborgarnas dagliga liv, t.ex. utbildningen, hälsovården och trafiken.
Grundlagen innehåller bestämmelser bl.a. om medborgar-nas grundläggande rättigheter, riksdagens, republikens pre-sidents, statsrådets och domstolarnas ställning samt lan-dets internationella relationer.
7
Behandlings-gången för ett lagförslag
Stora utskottet
Riksdagens svar eller skrivelse
Regeringens proposition
Motion av riksdagsledamot
Remissdebatt
Fackutskott
Första behandlingen
Allmän debatt
Detaljerad behandling
Andra behandlingen
- godkänns eller förkastas
Ett förslag som gäller grundlagen skall först godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Därefter skall lagförslaget vila över ett val till nästa riksdag. Den riksdag som samlas efter valet fortsätter behandlingen av det vilan-de lagförslaget. Lagförslaget kan godkännas med två tred-jedels majoritet.
Ett lagförslag kan förklaras brådskande med ett beslut som understötts av minst fem sjättedelar av rösterna. Då skall förslaget inte vila över valet utan kan godkännas med minst två tredjedelars majoritet av rösterna.
En motion som väcks av en riksdagsledamot kallas parallell-motion, om den med avseende på ämnesområdet relaterar till en proposition som regeringen har lämnat till riksdagen. En proposition och lagmotion som berör samma ärende be-handlas samtidigt och ett gemensamt utskottsbetänkande görs om dem.
I Lagstiftarna väljer spelarna att spela med en av fem olika regeringspropositioner. Eleverna kan redan i förväg tänka ut vilken proposition de skulle vilja spela med.
8
1
REGERINGSPROPOSITIONERNA ÄR:
Regeringens proposition om att upphöra med årskurslöst gymnasium
I propositionen föreslås en ändring av 7 § i gymnasielagen som innebär att det kursbundna årskurslösa gymnasiet ändras tillbaka till klassundervisning i årskurser.
I den föreslagna modellen indelas gymnasieundervisningen i tre årskurser. Årskurserna bildas utifrån de valda ämnena, varvid ämnesutbudet begränsas i någon mån. Ändringen gäller nya elever som börjar i gymnasiet. De elever som för närvarande studerar enligt det kursbundna programmet kan fullfölja studierna enligt denna modell. c Mitt val
9
2 3Regeringens första tilläggs-budgetproposition för i år
Regeringen har lämnat den första tilläggsbudgetpropositio-nen för i år till riksdagen.
Regeringen föreslår extra anslag om 100 miljoner euro.
I propositionen skall sammanlagt 100 miljoner euro förde-las enligt följande: - humanitär hjälp till naturkatastrofområden (10 miljoner) - byggande av motions- och idrottslokaler (15 miljoner) - förbättring av oljebekämpningsberedskapen i kuststä-
derna vid Finska viken (25 miljoner) - förbättring av vården av dementa åldringar (30 miljoner) - underhåll av vägar och byggande av leder för lättrafi k (20 miljoner).
c Mitt val
Regeringens proposition om sänkning av den allmänna rösträttsåldern till 16 år
I propositionen föreslås ändring av 14 § i grundlagen och sänkning av rösträttsåldern till 16 år.
I propositionen förslås att den nuvarande rösträttsåldern 18 år sänks till 16 år i statliga val och omröst-ningar. Sänkningen av åldersgränsen gäl-ler även kommunval, där varje 16 år fyllda fi nländsk medborgare och i Fin-land fast bosatt utlänning ska ha rätt att rösta.
c Mitt val
10
4 5Regeringens proposition om höjning av bensinskatten
I propositionen föreslås ändring av lagen om accis på flytan-de bränslen genom höjning av accisen på motorbensin, som är skadlig för miljön.
Enligt propositionen kan man främja användningen av mil-jövänliga produkter och tjänster genom att höja accisen på bränslen som förorenar luften eller är skadliga på annat sätt, särskilt bensin. Med ändringen strävar man efter att ut-veckla kollektivtrafiktjänsterna som ett alternativ till privatbi-lismen samt att inrikta miljöskatten direkt på förbrukningen.
c Mitt val
Regeringens proposition om åtgärder för att underlätta arbetskraftens rörlighet inom hälso- och sjukvården
I propositionen föreslås ett mildrande av kraven på språk-kunskaper, för utlänningar som avlagt läkar-, sjukskötar-, närvårdar- eller barnskötarexamen, för att underlätta ar-betskraftens rörlighet.
Propositionen bygger på det gällande EU-direktivet om öm-sesidigt erkännande av examina, vilket förutsätter ändring-ar i den nationella lagstiftningen. Enligt propositionen skall man underlätta rörligheten för arbetskraften och yrkesutö-vandet i Finland för personer som utomlands avlagt dessa examina i hälso- och sjukvårdssektorn. En väsentlig mild-ring av de nuvarande kraven på språkkunskaper förebygger den hotande arbetskraftsbristen i hälso- och sjukvården.
c Mitt val
11
PlenumPlenum hålls vanligen tisdagar, onsdagar, torsdagar och fre-dagar. Dagordningen, dvs. föredragningslistan för plenum innehåller ärenden som skall tas upp, uppgifter om vilka skeden av behandlingen de är i samt relaterade dokument. Talmannen leder plenum. Talmannen deltar inte i debatter och omröstningar. Han eller hon leder plenum och upprätt-håller ordningen samt ger förslag till beslut eller omröst-ning. Första och andra vice talmannen turas om med tal-mannen att leda plenum.
RemissdebattBehandlingen av ett lagförslag börjar alltid med en remiss-debatt i plenum. I remissdebatten fattas inga beslut om innehållet i lagen. Syftet med remissdebatten är att ge un-derlag för arbetet i utskottet ur olika synvinklar. Remissde-batten slutar med att riksdagen utifrån talmanskonferen-sens förslag beslutar till vilket eller vilka utskott ärendet skall remitteras till för betänkande eller utlåtande. I plenum ges riksdagsledamöterna möjlighet att yttra sig i den ord-ning de begärt om ordet.
12
Talmannen övervakar att varje talare håller sig till ämnet. Om talaren avviker från ämnet får han eller hon en påmin-nelse av talmannen. Om talaren inte iakttar påminnelsen kan talmannen förbjuda honom eller henne att fortsätta tala.
UtskottPlenum är den synligaste delen av riksdagens arbete. Arbe-tet i utskotten är mer främmande för de flesta. Riksdagen har 14 permanenta fackutskott. Därutöver finns stora ut-skottet, som är riksdagens EU-utskott.
Varje riksdagsledamot är vanligtvis medlem i två utskott. Fi-nansutskottet har 21 medlemmar och de övriga fackutskot-ten 17 medlemmar. Stora utskottet har 25 medlemmar. Ut-skotten utreder effekterna av lagförslagen ur olika synvinklar.
Utskotten hör experter, t.ex. medborgarorganisationer, ve-tenskapsmän och andra instanser som utskottet anser är viktiga för behandlingen av frågan. Utskottet ger ett betän-kande eller ett utlåtande, som anger utskottets ställning till propositionen. Utskottet kan föreslå att lagförslaget god-känns oförändrat eller förändrat; det kan också föreslå att lagförslaget förkastas. Om antalet röster vid omröstning är jämnt avgör lotten.
Medlemmar i utskottet som är av annan åsikt än majorite-ten kan lämna en reservation till betänkandet. Från utskot-tet skickas lagförslaget till plenum, där det behandlas i två omgångar.
Det kan ta flera månader för utskottet att behandla frågan. De flesta förslagen behandlas på två till fyra månader, men stora lagstiftningsprojekt kräver betydligt längre tid. De re-geringspropositioner och motioner som inte har behandlats när valperioden löper ut förfaller.
13
14
FACKUTSKOTTENS UPPGIFTER
Grundlagsutskottet grundlagen, lagstiftning som i sak nära anknyter till grundlagen, vallagstiftning, ärenden som gäller de högsta statsorganen och Ålands självstyrelse samt medborgarskaps-, språk- och partilagstiftning
Utrikesutskottet fvrågor som gäller godkännande eller införande av fördrag, annan utrikesförvaltning samt den allmänna säkerhetspoli-tiken, utrikeshandelspolitiken, biståndsarbete och interna-tionella organisationer
Finansutskottet propositionen om statsbudgeten, andra propositioner som gäller ekonomiska frågor, såsom lagstiftning om skatter och avgifter av skattekaraktär samt statslån
Förvaltningsutskottet statsförvaltningens allmänna organisation, statens regio-nal- och lokalförvaltning, statens personalpolitik, den all-männa ordningen och säkerheten, räddningsväsendet, gränsbevakningsväsendet, utlänningsärenden, kommunala och kyrkliga frågor
Lagutskottet familje-, kvarlåtenskaps-, obligations- och sakrätt, straff - och processrätt, ärenden som gäller allmänna domstolar samt förvaltnings- och specialdomstolar
Kommunikationsutskottet landsvägs-, järnvägs-, insjö- och fl ygtrafi k, sjöfart, telekom-munikationer och annan kommunikation
15
Jord- och skogsbruksutskottetjord- och skogsbruk, veterinära frågor, jakt, fi ske, renskötsel och djurskydd
Försvarsutskottet värnplikt, försvarsmakten och lagstiftning för undantagsför-hållanden
Kulturutskottet fostran, utbildning, vetenskap, konst, allmän kulturverk-samhet, idrott, ungdomsarbete och studiestöd
Social- och hälsovårdsutskottet social- och hälsovård, ekonomisk grundtrygghet, socialför-säkring och pensionslagstiftning
Ekonomiutskottet handel, industri, näringsverksamhet, konsumentskydd, kon-kurrens, privat försäkringsverksamhet, energiekonomi samt lagstiftning om valuta- och värdepappersmarknaden
Framtidsutskottet frågor som gäller framtidsutsikter och -modeller samt rap-porter om forskningen på området, eff ekterna på samhället av den tekniska utvecklingen, teknikutvärdering
Arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet arbetsmiljö, arbetskraft samt sysselsättnings-, jämställd-hets- och civiltjänstfrågor
Miljöutskottet boende, planläggning, byggande, avfallshantering samt mil-jöskydd och naturvård
16
Första behandlingenI första behandlingen förs en allmän debatt om lagförslaget utifrån utskottets betänkande. Utskottets ordförande har rätt att yttra sig först och presenterar utskottets betänkande vid plenum.
Den allmänna debatten följs av en detaljerad behandling av lagförslaget. Då fattas beslut om innehållet i lagförslaget. Vid behov röstar riksdagen om innehållet i de enskilda be-stämmelserna. Talmannen röstar inte, och därför är antalet röster vid omröstning i plenum högst 199. Omröstningen utförs maskinellt, genom att riksdagsledamöterna står upp eller som en öppen omröstning. Talmannen meddelar vote-ringssättet.
Andra behandlingenDen andra behandlingen kan börja tidigast tre dagar efter att den första behandlingen har slutförts. Riksdagsledamö-terna antingen godkänner eller förkastar lagförslaget. Då går det inte längre att göra ändringar i själva innehållet. Det händer mycket sällan att en regeringsproposition förkastas.Efter den andra behandlingen skall republikens president inom tre månader stadfästa en lag som riksdagen har god-känt.
17
I slutet av lektionenÅtta spelare kan använda pekskärmarna i Lagstiftarna. Re-dan i slutet av lektionen kan man välja vilka åtta elever som skall spela.
VAD SKALL LÄRAREN GÖRA UNDER SPELETS GÅNG?Lagstiftarna har åtta spelare som använder pekskärm. De andra gruppmedlemmarna följer spelet bakom de egna riks-dagsgruppernas pekskärmar. Ibland visas sådana delar för spelarna som inte syns på fi lmduken, men då visar fi lmdu-ken i stället information som det är bra att de andra grupp-medlemmarna tar del av. Dessutom följs en spelares före-havanden på fi lmduken. Läraren kan med hjälp av sin egen skärm följa hur långt spelarna har kommit och läsa anvis-ningarna för respektive fas. Särskilt i början av spelet måste läraren göra vissa saker på sin egen skärm för att spelet skall gå framåt.
18
ANVISNINGAR
1. Under lärarens ledning väljs åtta elever i gruppen som skall vara de egentliga spelarna. Dessa sätter sig framför pekskärmarna. Varje pekskärm representerar en riksdags-grupp. De övriga gruppmedlemmarna ställer sig bakom spe-larna och följer med spelets gång antingen från skärmen eller från fi lmduken.
2. I början av spelet väljer läraren spelets språk (finska eller svenska). Läraren väljer språket på sin egen skärm. Därefter startar en välkomstanimation på skärmarna och fi lmduken.
3. Presentationerna av partiernas riksdagsgrupper visas därefter både på skärmarna och fi lmduken. När alla presen-tationer har lästs upp, väljer läraren knappen ”Gå till val av riksdagsgrupper”, varvid presentationerna stängs och skär-men visar ett fönster där man väljer grupp. Eleverna går till den pekskärm som representerar den valda riksdagsgrup-pen. Varje elev trycker på en knapp på pekskärmen som re-gistrerar valet av riksdagsgrupp. Nu har partiernas riksdags-grupper bildats. Pekskärmarna för de riksdagsgrupper som inte har valts är inte med i spelet. En spelare som inte får några medlemmar med i sin riksdagsgrupp kan spela ensam vid pekskärmen. När allt är klart trycker läraren på knappen
”Riksdagsgrupperna har valts” på sin egen skärm, och spelet kommer igång.
4. Riksdagsgrupperna indelas i regerings- och oppositions-grupper. Lagstiftarna har alltid en majoritetsregering. Detta innebär att läraren skall hänvisa eleverna till icke-reserve-rade pekskärmar om det fi nns för få riksdagsgrupper. Det måste fi nnas åtminstone tre riksdagsgrupper för att en ma-joritetsregering skall kunna bildas.
5. Varje spelare väljer en fi gur som han eller hon spelar med hela spelet igenom. Spelaren kan välja olika kläder och ac-cessoarer till fi guren samt ge den ett namn. Läraren skall se till att det inte tar för lång tid att bygga upp fi gurerna.
6. Regeringspartiernas riksdagsgrupper överlägger en stund om vilken av regeringens propositioner som skall väl-jas för spelet. När spelarna har kommit överens om vilken proposition som skall spelas väljer den största regerings-gruppens spelare denna på sin egen pekskärm. Läraren skall se till att det inte tar för lång tid att välja proposition.
7. Nu kan det egentliga spelet börja. Spelarna går till sina arbetsrum (ett i riksdagshuset och ett i tillbyggnaden). Den spelare i en oppositionsgrupp som först trycker på parallell-
19
motionsknappen får väcka en parallellmotion. Undantaget är regeringens proposition till tilläggsbudget, som man inte kan göra en parallellmotion till utan ett ändringsförslag. Lä-raren skall se till att någon gör en parallellmotion eller ett ändringsförslag, eftersom detta är en förutsättning för att spelet skall fortsätta.
8. En summer kallar till remissdebatt i plenum. Spelarna förfl yttar sig till remissdebatten via två olika mellanspel. Mellanspelet är beroende av vilket av arbetsrummen spela-ren kommer från.
9. Remissdebatten är den första gemensamma scenen som visas på fi lmduken. Spelarna förfl yttar sig till plenisalen och pekskärmarna visar riksdagsledamotens panel i plenisalen. Varje spelare skall trycka på närvaroknappen.
10. Efter remissdebatten kan spelarna välja att förfl ytta sig till något av fyra lägen: caféet i Infocentrum, frågelek på tv, tv-intervju eller mottagning av delegation.
11. Varje spelare får en kallelse till utskottet på sin egen pek-skärm. Därefter går spelarna via tre olika mellanspel till ut-skottet. Mellanspelet beror på vilket läge spelaren startar från.
12. Utskottet är en gemensam scen som visas för alla på fi lmduken. Spelarnas pekskärmar visar bordet i utskottet, som har en närvaroknapp som man skall trycka på.
13. Efter utskottet väljer spelarna att fortsätta till tidnings-läsesalen, Riksdagens kafé eller arbetsrummet.
14. En summer kallar till första behandling i plenum. Spe-larna går till den första behandlingen via fyra olika mellan-spel beroende på vilket läge de startar från.
15. Första behandlingen är en gemensam scen som visas för alla på fi lmduken. Varje spelare skall trycka på närvaro-knappen. Under första behandlingen röstar man om utskot-tets betänkande och reservationen i betänkandet. Läraren skall se till att spelarna röstar.
16. Andra behandlingen av lagförslaget visas på fi lmduken, men denna spelas inte i egentlig bemärkelse. Till sist visas den bästa spelarens fi gur och hans eller hennes poäng på fi lmduken.
20
Spel
ets
gång
Välj
a pa
rti
Välj
a fi
gur
Välj
a pr
opo
siti
on
Rik
sdag
sled
amo
tens
arb
etsr
um
Svar
a på
tele
fons
amta
l / u
ttry
cka
åsik
ter
1 p. /
sam
tal (
max
. 2 p
.)
Gör
a än
drin
gsfö
rsla
g el
ler
para
llellm
otio
n (e
ndas
t för
en
oppo
sitio
nssp
elar
e), 3
p.
Läsa
e-p
ost,
1 p.
Kal
lels
e ti
ll r
emis
sdeb
att
i ple
num
Mel
lans
pel
från
arb
etsr
umm
et
i til
lbyg
gnad
en t
ill
rem
issd
ebat
ten
Mel
lans
pel
från
arb
etsr
umm
et
i til
lbyg
gnad
en t
ill
rem
issd
ebat
ten
Avk
lara
d la
byrin
t, 2
p. fö
r av
klar
ad la
byrin
t+1
p. f
ör s
nabb
t avk
lara
d la
byrin
t (m
ax. 3
p.)
Hitt
a rä
tt d
örr,
2 p.
när
dör
ren
hitt
as,
+1 p
. om
dör
ren
hitt
as s
nabb
t (m
ax. 3
p.)
Rem
issd
ebat
t
Tryc
ka p
å nä
rvar
okna
ppen
, 2 p
.
Förs
enin
g, A
VD
RAG
, 2p.
Till
tala
rna
(2 s
t.), 3
p.
Välja
uts
kott
,1.
Snab
bast
rätt
med
förs
ta s
vare
t 6 p
.(N
äst s
nabb
ast r
ätt m
ed fö
rsta
sva
ret 5
p.)
2. S
nabb
ast r
ätt m
ed a
ndra
sva
ret 4
p.
(Näs
t sna
bbas
t rät
t med
and
ra s
vare
t 3 p
.)3.
Sna
bbas
t rät
t med
tred
je s
vare
t 2 p
.(N
äst s
nabb
ast r
ätt m
ed tr
edje
sva
ret 1
p.)
Tv-in
terv
ju o
m l
agfö
rsla
get
Mo
ttag
ning
av
dele
gati
on
Caf
éet
på In
foce
ntru
m
För
stån
dpun
kt 1
p.
För
stån
dpun
kt 1
p.
För
stån
dpun
kt 1
p.
Kal
lels
e ti
ll u
tsko
tt (fl
ytt
till
ett
mel
lans
pel
bero
ende
på
vilk
et l
äge
spel
aren
bef
ann
sig
i)
Mel
lans
pel
från
tv-
inte
rvju
n ti
ll u
tsko
ttet
Mel
lans
pel
från
mo
ttag
ning
en a
v de
lega
tio
nen
till
uts
kott
etM
ella
nspe
l fr
ån in
foce
ntru
met
s ca
fé t
ill
utsk
ott
et
Väja
för
möt
ande
1 p
. för
väj
ning
allt
igen
om+
1 p. f
ör s
nabb
väj
ning
allt
igen
om
(max
. 2 p
.)
Hop
pa p
å hi
ssen
, 1 p
. när
du
kom
mer
in i
hiss
en+
1 p. o
m d
u ko
mm
er s
nabb
t in
i hi
ssen
(max
. 2 p
.)
Gå
fram
för
kam
eror
na,
1 p. o
m d
u ko
mm
er m
ed p
å tr
e bi
lder
+ 1 p
. om
du
klar
ar a
v ka
mer
orna
sn
abbt
(max
. 2 p
.)
Uts
kott
Svar
a på
nam
nupp
rop,
2 p
.
Förs
enin
g, A
VD
RAG
1 p.
Välja
sak
kunn
iga,
Snab
bast
rätt
med
förs
ta s
vare
t 6 p
.(N
äst s
nabb
ast r
ätt m
ed fö
rsta
sva
ret 5
p.)
Snab
bast
rätt
med
and
ra s
vare
t 4 p
.(N
äst s
nabb
ast r
ätt m
ed a
ndra
sva
ret 3
p.)
Snab
bast
rätt
med
tred
je s
vare
t 2 p
.(N
äst s
nabb
ast r
ätt m
ed tr
edje
sva
ret 1
p.)
Röst
a, 3
p.
Arb
etsr
umti
dnin
gslä
sesa
lR
iksd
agen
s ka
fé
Fylla
i ka
lend
ern,
3
p. /
rätt
ifyl
ldKo
pier
a ar
tikel
, 0,
5 p.
/ a
rtik
el (m
ax. 3
p.)
Hitt
a ko
rtpa
r, 0,
25 p
. / p
ar (m
ax. 3
p.)
Kal
lels
e ti
ll f
örs
ta b
ehan
dlin
gen
i ple
num
(flyt
t ti
ll e
tt m
ella
nspe
l be
roen
de p
å vi
lket
läg
e sp
elar
en b
efan
n si
g i)
mel
lans
pel
från
ar
bets
rum
met
i ri
ksda
gshu
set
till
fö
rsta
beh
andl
inge
n
Mel
lans
pel
från
ar
bets
rum
met
i ti
lläg
gsby
ggna
den
till
fö
rsta
beh
andl
inge
n
Mel
lans
pel
från
ti
dnin
gslä
sesa
len
till
fö
rsta
beh
andl
inge
n i
plen
um
Mel
lans
pel
från
ri
ksda
gshu
sets
caf
é ti
ll
förs
ta b
ehan
dlin
gen
i pl
enum
Kom
bine
rade
term
er, 0
,5 p
. /
utre
dd te
rm (m
ax. 2
,5 p
.) B
esva
ra e
n fr
åga,
1 p. /
rätt
sva
r (m
ax. 3
p.)
Bes
vara
EU
-frå
gor,
1 p. /
rätt
sva
r (m
ax. 3
p.)
Lösn
ing
på o
rd,
1 p. /
rätt
ord
nat o
rd
(max
. 3p.
)
Bes
vara
en
fråg
a,1 p
. / rä
tt s
var
(max
. 3 p
.)
Ple
nisa
len
inna
n de
n fö
rsta
beh
andl
inge
n bö
rjar
Bes
vara
fråg
or, 1
p. /
rätt
sva
r (m
ax. 3
p.)
Förs
ta b
ehan
dlin
gen
Tryc
ka p
å nä
rvar
okna
ppen
, 2 p
.
Förs
enin
g, A
VD
RAG
2 p
Röst
a, 4
pis
tett
ä
And
ra b
ehan
dlin
gen
Spel
ets
slut
resu
ltat
21
Spel
ets
gång
Välj
a pa
rti
Välj
a fi
gur
Välj
a pr
opo
siti
on
Rik
sdag
sled
amo
tens
arb
etsr
um
Svar
a på
tele
fons
amta
l / u
ttry
cka
åsik
ter
1 p. /
sam
tal (
max
. 2 p
.)
Gör
a än
drin
gsfö
rsla
g el
ler
para
llellm
otio
n (e
ndas
t för
en
oppo
sitio
nssp
elar
e), 3
p.
Läsa
e-p
ost,
1 p.
Kal
lels
e ti
ll r
emis
sdeb
att
i ple
num
Mel
lans
pel
från
arb
etsr
umm
et
i til
lbyg
gnad
en t
ill
rem
issd
ebat
ten
Mel
lans
pel
från
arb
etsr
umm
et
i til
lbyg
gnad
en t
ill
rem
issd
ebat
ten
Avk
lara
d la
byrin
t, 2
p. fö
r av
klar
ad la
byrin
t+1
p. f
ör s
nabb
t avk
lara
d la
byrin
t (m
ax. 3
p.)
Hitt
a rä
tt d
örr,
2 p.
när
dör
ren
hitt
as,
+1 p
. om
dör
ren
hitt
as s
nabb
t (m
ax. 3
p.)
Rem
issd
ebat
t
Tryc
ka p
å nä
rvar
okna
ppen
, 2 p
.
Förs
enin
g, A
VD
RAG
, 2p.
Till
tala
rna
(2 s
t.), 3
p.
Välja
uts
kott
,1.
Snab
bast
rätt
med
förs
ta s
vare
t 6 p
.(N
äst s
nabb
ast r
ätt m
ed fö
rsta
sva
ret 5
p.)
2. S
nabb
ast r
ätt m
ed a
ndra
sva
ret 4
p.
(Näs
t sna
bbas
t rät
t med
and
ra s
vare
t 3 p
.)3.
Sna
bbas
t rät
t med
tred
je s
vare
t 2 p
.(N
äst s
nabb
ast r
ätt m
ed tr
edje
sva
ret 1
p.)
Tv-in
terv
ju o
m l
agfö
rsla
get
Mo
ttag
ning
av
dele
gati
on
Caf
éet
på In
foce
ntru
m
För
stån
dpun
kt 1
p.
För
stån
dpun
kt 1
p.
För
stån
dpun
kt 1
p.
Kal
lels
e ti
ll u
tsko
tt (fl
ytt
till
ett
mel
lans
pel
bero
ende
på
vilk
et l
äge
spel
aren
bef
ann
sig
i)
Mel
lans
pel
från
tv-
inte
rvju
n ti
ll u
tsko
ttet
Mel
lans
pel
från
mo
ttag
ning
en a
v de
lega
tio
nen
till
uts
kott
etM
ella
nspe
l fr
ån in
foce
ntru
met
s ca
fé t
ill
utsk
ott
et
Väja
för
möt
ande
1 p
. för
väj
ning
allt
igen
om+
1 p. f
ör s
nabb
väj
ning
allt
igen
om
(max
. 2 p
.)
Hop
pa p
å hi
ssen
, 1 p
. när
du
kom
mer
in i
hiss
en+
1 p. o
m d
u ko
mm
er s
nabb
t in
i hi
ssen
(max
. 2 p
.)
Gå
fram
för
kam
eror
na,
1 p. o
m d
u ko
mm
er m
ed p
å tr
e bi
lder
+ 1 p
. om
du
klar
ar a
v ka
mer
orna
sn
abbt
(max
. 2 p
.)
Uts
kott
Svar
a på
nam
nupp
rop,
2 p
.
Förs
enin
g, A
VD
RAG
1 p.
Välja
sak
kunn
iga,
Snab
bast
rätt
med
förs
ta s
vare
t 6 p
.(N
äst s
nabb
ast r
ätt m
ed fö
rsta
sva
ret 5
p.)
Snab
bast
rätt
med
and
ra s
vare
t 4 p
.(N
äst s
nabb
ast r
ätt m
ed a
ndra
sva
ret 3
p.)
Snab
bast
rätt
med
tred
je s
vare
t 2 p
.(N
äst s
nabb
ast r
ätt m
ed tr
edje
sva
ret 1
p.)
Röst
a, 3
p.
Arb
etsr
umti
dnin
gslä
sesa
lR
iksd
agen
s ka
fé
Fylla
i ka
lend
ern,
3
p. /
rätt
ifyl
ldKo
pier
a ar
tikel
, 0,
5 p.
/ a
rtik
el (m
ax. 3
p.)
Hitt
a ko
rtpa
r, 0,
25 p
. / p
ar (m
ax. 3
p.)
Kal
lels
e ti
ll f
örs
ta b
ehan
dlin
gen
i ple
num
(flyt
t ti
ll e
tt m
ella
nspe
l be
roen
de p
å vi
lket
läg
e sp
elar
en b
efan
n si
g i)
mel
lans
pel
från
ar
bets
rum
met
i ri
ksda
gshu
set
till
fö
rsta
beh
andl
inge
n
Mel
lans
pel
från
ar
bets
rum
met
i ti
lläg
gsby
ggna
den
till
fö
rsta
beh
andl
inge
n
Mel
lans
pel
från
ti
dnin
gslä
sesa
len
till
fö
rsta
beh
andl
inge
n i
plen
um
Mel
lans
pel
från
ri
ksda
gshu
sets
caf
é ti
ll
förs
ta b
ehan
dlin
gen
i pl
enum
Kom
bine
rade
term
er, 0
,5 p
. /
utre
dd te
rm (m
ax. 2
,5 p
.) B
esva
ra e
n fr
åga,
1 p. /
rätt
sva
r (m
ax. 3
p.)
Bes
vara
EU
-frå
gor,
1 p. /
rätt
sva
r (m
ax. 3
p.)
Lösn
ing
på o
rd,
1 p. /
rätt
ord
nat o
rd
(max
. 3p.
)
Bes
vara
en
fråg
a,1 p
. / rä
tt s
var
(max
. 3 p
.)
Ple
nisa
len
inna
n de
n fö
rsta
beh
andl
inge
n bö
rjar
Bes
vara
fråg
or, 1
p. /
rätt
sva
r (m
ax. 3
p.)
Förs
ta b
ehan
dlin
gen
Tryc
ka p
å nä
rvar
okna
ppen
, 2 p
.
Förs
enin
g, A
VD
RAG
2 p
Röst
a, 4
pis
tett
ä
And
ra b
ehan
dlin
gen
Spel
ets
slut
resu
ltat
22
1. Hur ofta hålls riksdagsval i Finland?
c A vart fjärde år
c B vart femte år
c C vart sjätte år
2. Vad kallas folkvälde med ett enklare namn?
c A demografi
c B demokrati
c C demagogi
3. Hur många riksdagsledamöter väljs i taget?c A 199c B 200c C 300
4. Hur många ministrar har den nuvarande regeringen?c A 15c B 17c C 18
5. Vilken är riksdagens viktigaste uppgift?c A stifta lagarc B snacka politikc C diskutera med medborgarna
FRÅGELEK OM RIKSDAGEN
Elevens handbok avslutas meden frågelek om riksdagen. Här följer de rätta svaren på frågorna.
5. Vilken är riksdagens viktigaste uppgift?c
23
9. Vad är ett utskott?c A den utskjutande delen av Riksdagshusetc B en plats där riksdagens bästa ledamöter samlasc C en viktig del av lagstiftningsarbetet
10. Hur många riksdagsledamöter kan rösta i plenum?c A 199c B 199 + talmannenc C 200
11. Vad händer med ett lagförslag i andra behandlingen?c A det godkänns eller förkastasc B det återremitteras till utskottetc C det behandlas som andra ärende på föredragningslistan.
6. Vad är en parallellmotion?
c A ett dokument som kan jämföras
med en lagmotion
c B en motion som behandlas parallellt
med en annan
c C en lagmotion som väckts av en riksdagsledamot
och som relaterar till en regeringsproposition
7. Vad ingår i dagordningen för plenum?
c A uppgifter om när kaffe- och lunchraster
kan hållas
c B ärenden som skall behandlas i plenum, vilken
behandlingsfas de är i och vilka dokument
som hör till ärendena
c C uppgifter om vilka dagar riksdagen samlas
8. Vad syftar en remissdebatt till?
c A att skicka diskussionsdeltagarna
till sina egna rum
c B att ge kompletterande information för uts-
kottsarbetet ur olika synvinklar
c C att göra remisser med utgångspunkt i debatten
24
I spelet Lagstiftarna är spelaren riksdagsledamot. Det är riksdagsledamotens första period. Genom spelet lär man sig hur en lag kommer till och får information om allt som kan ingå i en riksdagsledamots arbetsdag.
