Språkdöd och hotade språk. · större språk, ett språk vilkas talare har mera makt, blir situationen än mer hotande. Om ett språk börjar förlora vissa domäner till ett annat

Lunds UniversitetInstitutionen för Lingvistik

Språkdöd och hotade språk.

Specialarbete i lingvistik, 41-60 poäng.

Framläggs vt 2007.

Fil. mag. John Pared, Helsingborg. 042-21 25 29.Handledare och bedömare: professor Jan-Olof Svantesson.

Abstract

The idea of language death is examined as well as the idea of endangeredlanguages. The situation for the small Tsova-tush language in Georgia is presented.The future situation for languages that are considered endangered is completelyunknown: in some cases it might be good, in others disastrous, e.g. if there is nowritten language. As to Tsova-tush the situation seems to be serious, but the futuredepends on the speakers´ wi l l to maintain the language.

1

InnehållsförteckningSida:

Figurförteckning och bilagor 21 Bakgrund 21.1 Metod och material 31.2 Exempel på s.k. språkdöd, återupplivade språk och

på hotade språk 31.3 Orsaker till språkdöd 51.4 Tsova-tush 62 Resultat av enkätundersökningen. Enkäten 83 Slutsatser från ekäten 143.1 Privata förhållanden 143.2 Offentliga förhållanden 163.3 Övrigt 163.4 Följande sammanfattning kan göras 174 Avslutande del med kommentarer 174.1 Vad kan man göra för att undvika s.k. språkdöd och för att återuppliva döda språk? 174.2 Är det så illa om ett språk mer eller mindre dör? 184.3 Är många av världens språk idag verkligen hotade? 194.4 Sammanfattning 19Litteraturförteckning 21Appendix. Enkäten till 50 tsova-tushtalare 24-34

2

Figurförteckning och bilagorPå sidorna 14-20 förekommer det 17 diagram avseende enkäten bland tsova-tushtalare i Georgien.

I ett appendix förekommer det följande bl.a. bilagor som kan nämnas här.

Originalenkäten (på georgiska), karta över språkgrupper i Kaukasus (Internet) ochkarta över språk i Kaukasus (Internet).

1 BakgrundInom ämnet språkdöd och hotade språk har det skrivits en hel del. Se bl.a. följandeverk:

Grenoble, Lenare A. and Whaley, Lindsay J., 1998: Endangered languages.Cambridge.

Janson, Tore, 1997: Hur språk försvinner. I: Språken och historien. S. 195-210.

Söhrman, Ingmar, 1997: Språkdöd, språkbyte och återupplivade språk. I: Språk,nationer och andra farligheter. Smedjebacken. S. 154-168.

Crystal, David, 2000: Language Death. Cambridge University Press.

Språk förändras ständigt på alla nivåer. Detta gäller även deras utbredning ochrelativa status, ofta som en konsekvens av politiska, ekonomiska eller kulturellafaktorer. En utveckling som går allt fortare är att talare av minoritetsspråk går över tillatt tala andra språk. När barnen inte längre växer upp med dessa minoritetsspråk blirföljden att språken försvinner med den äldre generationen. Av de 5-6000 språk somfinns idag betraktas så många som hälften vara i fara. Om inte kraftfulla åtgärdersätts in för att stödja språkanvändningen kommer nästa steg att bli att språket intekommer att ha några goda modersmålstalare kvar och slutligen språkdöd. (Fritt efterHotade språk: språkdöd och revitalisering.)

Söhrman menar att det endast är om ett folk självt vill bevara sitt språk som det ärmöjligt att få det att leva vidare. (Söhrman, s. 167.) Janson skriver beträffande olikaspråks olika utveckling, att en del dör medan andra består: ”Skillnaden beror inte påyttre förhållanden, utan på traditioner, historia och egna val”. (Janson, s. 207.)

1.1 Metod och material

Metod för genomförandet av denna undersökning är följande.

Metodiken är att presentera en bakgrund, presentera citat och referat frånlitteraturen, presentera två enkäter och slutligen presentera slutsatser av det anförda.

3

Beträffande tsova-tush används framför allt en i Georgien genomförd enkät bland 50tsova-tushtalare som jag sammanställt och analyserat. År 2000 gav MananaKobaidze Kock på Institutionen för Lingvistik vid Lunds Universitet en enkät pågeorgiska till en kvinna i Georgien som talar tsova-tush. (Tsova-tush har ju inte någotskriftspråk.) Denna kvinna sökte sedan upp 50 tsova-tushtalare och förelade demenkäten. Jag har fått en engelsk översättning av enkäten. Denna översättningomfattar 8 s.

Jag har indirekt riktat ett antal frågor angående tsova-tush till en professor i Georgienoch fått svar.

Angående tsova-tush förekommer vissa muntliga uppgifter av två personer som jagintervjuat på institutionen i Lund och skriftliga uppgifter från en lingvistikprofessor iGeorgien. Se bl.a. avd. 2.4.

Handledare och bedömare är Karina Vamling, senare Arthur Holmer och slutligenprofessor Jan-Olof Svantesson. Behjälpliga har även varit Manana Kobaidze-Kock och Revaz Tchantouria. Revaz Tchantouria har översatt enkätens svar tillengelska.

1.2 Exempel på s.k. språkdöd, återupplivadespråk och på hotade språk.

Exempel på språkdöd är gäliskan i Skottland som i de flesta delar av landet är heltförsvunnen. Det finns särskilt väl dokumenterat vad som har hänt med den dialekt avgäliskan som talades i East Sutherland (Fritt efter Janson, s. 195.)

Exempel på återupplivade språk är hebreiskan. (Janson s. 201. Voionmaa, s. 2.) Hanskriver vidare att den bibliska hebreiskan försvann som talspråk redan för drygt tvåtusen år sedan, men att den återupplivades under 1900-talet och att den nu brukassom dagligt språk i den nya staten Israel. (Fritt efter Janson s. 201.) Vidare språket manxpå Isle of Man. Den sista talaren, Edward (Ned) Maddrell, dog 1974. Sedan dess harett återupplivande av språket ägt rum, bl.a. i skolor. Språket har formellt settundervisats i skolor sedan 1992, men är inte obligatoriskt. (Fritt efter The ManxLanguage (Y Ghailck), s. 1.)

Begreppet språkdöd är som nämnts inte okontroversiellt. Tore Janson ifrågasättertermen i sin informativa artikel. Han anför att Nancy Dorian, en amerikansk forskare,lanserade uttrycket Language Death. Janson är tveksam till denna term som blivitrelativt vedertagen. Han vänder sig emot att man menar att en språk lever. Så längeett språk används existerar det. När det inte längre används, existerar det inte.Janson menar att det som händer vid s.k. språkdöd är att människor börjar tala ettannat språk än det som man talat. Han menar att det egentligen rör sig omspråkbyte. (Janson, s. 197-198.) En annan skribent menar att detta begrepp skall förståssom en metafor och inte som något oåterkalleligt. Det finns exempel på språk som

4

revitaliserats efter att ha varit praktiskt taget oanvända under långa tider. Få talareinnebär alltså inte att ett språk kommer att dö. (Voionmaa, s. 2.)

”Crystal calculates that only 4% of the globe’s 6 billion speak 96% of the languages…For 51 of these 6000 languages, a lone speaker survived at the time of writing. “Denna talares död skulle utgöra ytterligare ett språks död. (Crystal, D.: Language Death.Litteraturhänvisning nr 2 i litteraturförteckningen med denna titel.)

En annan (Krauss, 1992) talar om tre kategorier.

1. Moribund: ’languages no longer being learned as mother tongue by children’.2. Endangered: ’languages which, though now still being learned by children will – if

the present conditions continue – cease to be learned by children during thecoming century’

3. Safe: languages with ’official state support and very large numbers of speakers’.

(Fritt efter Gloria Kindell, s. 1.)

Från regeringskansliet kommer upplysningen att det finns språkforskare som höjer ettvarningens finger för att det inom hundra år kan komma att finnas endast 500 språk ihela världen. Språken delas in i tre kategorier: döende språk, språk i fara och säkraspråk. (Fritt efter Malmberg, Stina, s. 1.)

Det anses för närvarande finnas mellan 4 000 och 6 000 språk. Svårigheten har attgöra med den diffusa gränsen mellan språk och dialekt. En definition på ett språk är:”a language is a dialect that has an army and navy”. (Åhlberg, s. 11.).

I UNESCO RED BOOK ON ENDANGERED LANGUAGES: EUROPE presenterasspråk som anses vara hotade. Bland dem finns samiska språk, liviska (Lettland) (senedan), karelska, väst-, ost- och nordfrisiska, irisk gaeliska, gaeliska på ön Man,skotsk gaeliska, korniska, bretonska, asturiska, aragonesiska, vallonska,rätoromanska, dalmatiska, baskiska, jiddisch och ladino (s.k. judespanska).

Ett språk i vår närhet är liviskan som är hotad. Det är besläktat med estniskan, mentalas i Lettland. (Fritt efter Lindh, s. 1.) (Språket tillhör den östersjöfinska språkgruppenoch har ca 2 000 talare i trakten kring Dundaga, ca 150 km nv om Riga. Fritt efter

Norstedts Uppslagsbok, 1982.)

I Himalaja-regionen finns det flera språk som anses vara hotade. (Language Death, s. 1.)

Ett dilemma i sammanhanget är att långt ifrån alla världens språk har blivit riktigtidentifierade och studerade. Man uppskattar att det finns ca 6 000 språk. Sannoliktkommer hälften att försvinna under de kommande 100 åren. Det innebär att igenomsnitt ett språk dör var fjortonde dag. (Fritt efter Language Death. Om den bok som stårunder Crystal i litteraturförteckningen. S. 1.)

(Det kan nämnas att det finns ett ”Partnership for Linguistic and Biological Diversity”med namnet Terralingua. Vidare finns det en Foundation for Endangered Languages.De finns att se på på Internet. Den senare syftar bl.a. till att ”support the use ofendangered languages in all contexts: at home, in education, in the media, and insocial, cultural and economic life”. S. 1.)

5

1.3 Orsaker till språkdödOrsakerna till den s.k. språkdöden anses ligga i ”politiska, sociala och kulturellamaktförhållanden, som i sin tur ger upphov till en medveten eller omedvetenlingvistisk imperialism eller ’lingvicism’ [---]”. (Åhlberg, s. 12.)

Åhlberg talar vidare om språkregimentering och åberopar förhållanden som rådde såsent som på 1950-talet i de norra finsk- och samisktalande delarna av Sverige.Folkbiblioteken fick då inte inköpa litteratur på dessa båda språk. (Ibid.)

Den s.k. globaliseringen gynnar i stor utsträckning engelskan. Dennas frammarschhänger naturligtvis samman med den amerikanska politiska, militära och ekonomiskadominansen och påskyndar tillsammans med ett på sina håll aktivt språkförtryckhomogeniseringen av kulturella former och är därmed också en bidragande orsak tillspråkdöden. (Fritt efter Åhlberg, s. 12-15.)

Angående inflytande av ”starkare” språk, menar Ann-Mari Ivars att små språk somsaknar officiell status är de mest hotade. Om talarna dessutom har kontakt med ettstörre språk, ett språk vilkas talare har mera makt, blir situationen än mer hotande.Om ett språk börjar förlora vissa domäner till ett annat språk, brukar detta vara enförsta alarmklocka. Infiltration inifrån kan förekomma av ett dominerande språk. Fråndialektalera har man kunnat konstatera att hela upplösningen kan gå på mindre än100 år. (Fritt efter Ann-Mari Ivars. Utdrag ur Hett Stoff 3/1998, s. 1.) En utveckling som sker iallt snabbare takt världen över är att talare av minoritetsspråk går över till att talaandra språk. ( Hotade språk: språkdöd och revitalisering, s. 1.) Även status etc. spelar en storroll: det nya språket anses innebära status, prestige och social framgång och kandärmed anses hjälpa till att få anställning. (Fritt efter Holmes, Janet, s. 1.) Sven Öhmanhävdar att man i det gamla Gallien invaderades av ett främmande språks vokabuläroch att detta hände på bara något århundrade. (Man talade innan ett keltiskt språk.)(Öhman, Sven, s. 1.)

Angående politiska skäl anförs det i ett grupparbete ungefär följande. De som harden politiska makten kan utöva en enormt inflytande på övriga personer i landet ifråga vad gäller val av språk. När statliga institutioner, det juridiska systemet ochundervisningen koncentreras på ett visst språk, får detta stora följder. Detta harkunnat iakttas i både Australien och Amerika (indianer). Språket talas knappastlängre, det försvinner. (Fritt efter Språkvalet i flerspråkiga samhällen, s. 16.) Jämför medtsova-tushs situation.

Vad gäller språks vitalitet anför Grenoble and Whaley att bl.a. Fishman utarbetatmetoder för att avgöra språks relativa vitalitet. Dessa metoder grundas påupplysningar som demografiska data om talarmiljöer (speech communities), språkspolitiska status och det sätt på vilket språk överförs till den yngsta generationen italargruppen. (Grenoble and Whaley, s. 23.)

Samma författare presenterar Edwards´ ”framework for the typology of minoritylanguages” (Grenoble and Whaley, s. 25) och Edwards´ ”sample questions” (Grenoble andWhaley, s. 26). De senare, som är från 1992, är 33 till antalet. Härmed några ex.

6

”1 Number and concentration of speakers? [---]

11 Aspects of the language-identity relationship? [---]

23 Type of school support for language?” (S. 25.)

I samma bok påpekas det att de personer som under kolonialtiden kom till Afrika inteutgjorde någon större numerär, vilket är av betydelse. Vidare är språkförekomstenrik. (Grenoble and Whaley, s. 43.) Faran i Afrika är numera konkurrens från andrainhemska språk. (Grenoble and Whaley, s. 42.)

I det forna Sovjetunionen förelåg en avsevärd centralstyrning under auktoritäraformer. Detta ledde till att inhemska språk gick förlorade. (Grenoble and Whaley, s. 49.)

Mufwene skriver att engelskan spreds bland infödda amerikanare och hotade derasfäderneärvda språk. Den primära orsaken behöver inte ha varit skolsystemen utandet socioekonomiska system som foreleg och som gjorde det allt nödvändigare attbehärska engelskan. (Fritt efter Mufwene, Language Endangerment: What have Pride and

Prestige got to do with it? S. 3.)

Åberopande Irland och infödda amerikanare menar samme författare att det blev meroch mer betungande att tala båda språken. Han menar att om tvåspråkigheten förtmed sig förlust av kunskaper i det fäderneärvda språket är det knappast befogat atthävda att brist på stolthet i dylikt arv är orsaken till byte av modersmål. Så kommersjälva orsaken: ”Practicality and the principle of least effort seem to be theexplanation”. (Ibid.)

Om ett språk inte längre fungerar som kommunikationsspråk i hemmet är situationennormalt sett hotad för det. Ett döende språk är ett språk som inte längre talas avinfödda talare, av barn. (Fritt efter Ladefoged, On Endangered Languages, s. 1.)

1.4 Tsova-tush

Tosva-tush är ett språk som talas i nordöstra Georgien av ca 2 500 personer.Språket tillhör de kaukasiska språken, nämligen en grupp som kallas nachspråken.Språket utmärks av en ergativ satsstruktur och ett rikhaltigt system avsubstantivklasser. (NE. Uppslagsord: bats.) Språket har inte något skriftspråk: det finnsvarken några dialekter av tsova-tush eller ett skriftspråk. Talarna av tosva-tushanvänder georgiska som sitt skrivna språk. (Fritt efter The Bats, s. 1.)

I denna uppsats tas två undersökningar upp, nämligen en enkät som tillställts 50talare av tsova-tush i Georgien och ett antal frågor om tsova-tush som jag indirektkunnat ställa till en man i Georgien. (I båda fallen: se nedan.)

Beträffande den senare undersökningen så ställdes frågorna år 2001 på så vis attjag indirekt fick ställa dem till en professor i lingvistik. Svaren blev ungefär som följerpå svenska.

1) Det finns ca 3 000 talare av tsova-tush.

7

2) I stort sett alla bor i Ahmeta-regionen. By: Zemo-Alvani. (Namnet betyder ÖvreAlvani på georgiska.) (Intelligentian bor i huvudsak i Tbilisi. På skämt sades detatt några begett sig till Sverige.)

3) Bats-bi (=tsova-tush) är ett nachspråk. Talarna är numera assimilerade och ärgeorgier. De går i georgiska skolor. (Kommentar av Manana Kobaidze Kockungefär: på vintern bor man i Alvani och på sommaren i bergområdet. I Kakhetiasom är en region i stort sett som Skåne ligger byn Alvani.)

4) Ca 70 % av talarna av tsova-tush är unga människor.

5) Kvinnor försvarar språket mest. (Hemmafruar.)

6) Idealiskt med tvåspråkiga personer (”bilinguer”). Det är viktigt att få arbete.(Georgiska är ett s.k. statligt språk, engelska viktigt.) Där är det också viktigt att fåutbildning. Georgiska lärs från barndomen. Georgiska är tsova-tushtalarnas andramodersmål.

a) Det som saknas i tsova-tush (som ju inte har något skriftspråk) får de avgeorgiskans skriftspråk. (De respekterar att Georgien är deras hemland.)(Otydliga anteckningar.)

b) Georgiskan som andra språk behövs för kvalificerade arbeten.

c) De har stor vilja att åka och studera eller arbeta i städer. Föräldrar försöker köpabostäder åt dem i städer. (Underförstått: alla som bor i städer talar georgiska.)

d) Tsova-tushtalare betraktar sig som georgier. I passet står det att nationaliteten ärgeorgisk.

e) Så småningom lämnar ungdomar byar. Då får språk av ”mindre” betydelsesvårigheter. Det att svårt att göra en prognos. Språket är hotat om tendensenfortsätter att ungdomar flyttar till städerna o.s.v.

7) Enligt denne mans mening har alla minoritetsspråk som inte har ett skriftspråkdålig prognos. Om människorna själva inte vill glömma sitt språk så betyder detväldigt mycket.

(Så anfördes en dikt.)

(I något sammanhang sade den som relaterade vad som sagts ungefär attprognosen är dålig om talarna av tsova-tush gifter sig med personer som inte tillhörsamma folk och inte talar tsova-tush. Det kan leda till språkdöd. Det var säkert enmycket bra kommentar.)

Se vidare avd. 3.1 om en enkät som gjorts bland tsova-tushtalare.

8

2 Resultat av enkätundersökningen.Här följer en redogörelse för resultatet av enkäten.

Enkäten anförs i sin helhet (på engelska) i appendixet. Efter den kommer detaljeradekommentarer till resultatet. Enkäten tar upp frågor av följande typ. (Numren har sattsdit av mig. Se appendix.)

2) Mother tongue.6) Mother’s home language.24) Lang. spoken to mother in nonpublic situations.35)a) Mother answ. in nonpublic situations.46) Lang. spoken to mother in public situations.71) Lang. spoken by father to mother.73) Preferred language for everyday conversation.79) Preferred language for sport.80) Everyday conversation most often in.81) Conversation about personal matters most often in.92) Lang. sp. at home to your spouse.96) Your children answer you at home in.104) The children speak among themselves in.128) Which lang. do you use when in sudden fear, pain?129) Lang. in dreams.130) Lang. used to infants (without others listening).

Härmed 17 diagram avseende vissa av de frågor som förekommer i enkäten.

Stapel 1: georgiska. Stapel 2: tsova-tush. Stapel 3: (i förekommende fall) georgiskaoch tsova-tush. Om staplarna anger något annat står detta.

Observera att procentaxeln inte alltid har samma skala.

Ovan: diagram 1. Fråga 2). Mother tongue. En förkrossande övervikt för georgiska.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2 3

Serie1

9

Ovan: diagram 2. Fråga 3). Home language. En ganska jämn fördelning mellan debåda språken alltså, men 71 % talar båda.

Ovan: diagram 3. Fråga 4). Mother tongue of mother. Inte en enda har tsova-tushsom modersmål.

Ovan: diagram 4. Fråga 5). Mother tongue of father. Inte en enda har tsova-tush sommodersmål.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2 3

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

10

Ovan: diagram 5. Fråga 24). Language spoken to mother in nonpublic situations. Enjämnare fördelning. Dock en övervikt på 18 % för georgiska.

Ovan: diagram 6. Fråga 25). Language spoken to father in nonpublic situations. I detstora hela som den förra frågan.

Ovan: diagram 7. Fråga 27). Language spoken to older relatives in nonpublicsituations. En ganska jämn fördelning.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

11

Ovan: diagram 8. Fråga 32). Language spoken to doctor in nonpublic situations. 0 %för tsova-tush.

Ovan: diagram 9. Fråga 57). Language spoken to you by father in public situations.Bara 17 % för tsova-tush.

Ovan: diagram 10. Fråga 72). Language spoken by mother to father. Bara 10procents övervikt för georgiska.

Ovan: diagram 11. Fråga 67). Language spoken to you by strangers in your village inpublic situations. Förkrossande: 100 % för georgiska.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

12

Ovan: diagram 12. Fråga 73). Preferred language for everyday conversation. 25procents övervikt för georgiska.

Ovan: diagram 13. Fråga 81). Conversation about personal matters most often in. Enanmärkningsvärt hög procent för georgiska.

Ovan: diagram 14. Fråga 129). Language in dreams. Synnerligen förvånande ochnegativt för tsova-tush. Om man inte ens i någon större utsträckning drömmer påtsova-tush ser det illa ut.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

13

Ovan: diagram 15). Fråga 154). Do you speak Georgian? Spapel 1: fluently. Stapel 2:well. Bara 88 % talar språket flytande.

Ovan: diagram 16. Fråga 155). Do you speak any other language? Svar: tsova-tush.Stapel 1: fluently. Stapel 2: well. Stapel 3: so-so. Stapel 4: a little. Bara 28 % talarspråket flytande (!). Ca 27 personer (ca 75 %) talar tsova-tush någotlunda bra. Dock:14 personer svarade inte.

Ovan: diagram 17. Fråga 153). Do you speak Russian? Stapel 1: fluently. Stapel 2:well. Stapel 3: so-so. Stapel 4: a little. 31 personer talar åtminstone litet ryska. Deövriga 19 svarade inte.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2 3 4

Serie1

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1 2 3 4

Serie1

14

3 Slutsatser från enkäten

Det bör betonas att bortfallet i vissa fall har varit påfallande högt, varför vissförsiktighet är tillrådlig vad gäller slutsatser som dras av denna enkät.

Praktiskt taget alla är från vad vi kan kalla Zemo Alvani.

Av enkäten kan man dra följande försiktiga slutsatser.

3.1 Privata förhållanden

Fråga 1): man känner sig ungefär som georgier, men med tsova-tushbakgrund. Såkan man väl tolka svaren. Beträffande modersmålet (2)) så anses det av praktiskttaget samtliga vara georgiska. Detta får betraktas som något märkligt då de ju alla ärtsova-tushtalare. Eventuellt uppfattar man begreppet på ett annat sätt eller också rördet sig om ett missförstånd. Inte en enda har svarat bara tsova-tush (!).

Vidare är hemspråket (3)) i de flesta fall både georgiska och tsova-tush (71 %). Detär en tvåspråkig miljö och man skiljer inte så mycket på de båda språken. Bara 6personer svarade bara tsova-tush. I släkten (4)-7)) dominerar georgiskan stort sommodersmål bland mödrarna och fäderna, medan deras hemspråk hos en majoritet(60 resp. 68 %) var tsova-tush.

Det först tillägnade språket (8)) är för det mesta georgiska (35 %), med båda språkenhack i häl (33 %) och tsova-tush på 31 %. En ganska jämn fördelning alltså.

I icke offentliga sammanhang (24)-45)) har tsova-tush övertaget i bara två fall,nämligen vad gäller fråga 29) (language spoken to persons of the same age innonpublic situations) och fråga 36)a) (father answers in nonpublic situations).Procenttalen är 45 resp. 48. Detta måste anses vara förvånande då man föreställersig att tsova-tush just talas i privata sammanhang. Det kan tyda på att situationen förspråket är ganska allvarlig.

Både fäderna och mödrarna talar mest georgiska med den andra parten, menskillnaden är inte så stor. (Frågorna 71) och 72).) Sådana siffror hade man kunnatvänta sig litet oftare.

I vardagslag talar man oftast georgiska (73)). Även vad gäller personliga ting ochpolitik, litteratur, konst, vetenskap och sport dominerar georgiskan, minst beträffandepersonliga ting, vilket man ju kan vänta sig. (74)-79).)

Det språk som används hemma till den äkta hälften och barnen och av dessa är somväntat ofta tsova-tush. (91)-97).) Till den äkta maken eller makan talas det tsova-tushi 54 % av fallen (92)). Denna senare använder i 62 % av fallen tsova-tush (93)). Avde intervjuade använder 58 % tsova-tush till sina barn hemma (94)). I övrigtdominerar georgiskan.

Anmärkningsvärt är det att barnen sinsemellan till 83 % talar georgiska (104)) och attfamiljemedlemmar, låt vara utanför hemmet, till 78 % talar georgiska (105)). Det

15

faktum att så många barn talar georgiska sinsemellan kan, men behöver inte, tydapå att språket mer eller mindre försvinner inom ungefär en generation om inte någotspeciellt inträffar.

Fråga 128) är mycket intressant då det mera handlar om känslor och instinktivtbeteende. Om tsova-tush inte har en stark ställning här, torde språket väl knappastha det någonstans. Eller stämmer detta antagande inte? Tyvärr är det bara 40 %som använder tsova-tush när de till exempel slår sig på tummen. En närliggandefråga är 129): på vilket språk drömmer man? Tyvärr ser det ännu mörkare ut här förtsova-tush: procenten är 73-22 till förmån för georgiskan. När man enskilt talar tillbarn (130)-131)) blir det i det ena fallet en övervikt för tsova-tush. Frågorna tycksdock vara i stort sett identiska. I samtal med djur (132)) dominerar tsova-tush klart(64-33 i procent).

Om man vill att någon skall tycka om en (148)) dominerar tydligen även härgeorgiskan, även om tsova-tush hävdar sig tämligen väl (35 %). Vad gällerpreferensen beträffande familjespråk, det egna och ens barns, så dominerar tsova-tush (149), 61 %). Här har vi kanske styrkan hos detta lilla språk: man vill,åtminstone egentligen, tala det. Se avd. 2 och vad Söhrman och Janson sagt omdetta.

3.2 Offentliga förhållanden

Ca 48 % har högre utbildning. Högre utbildning torde befrämja talandet ochskrivandet av georgiskan på bekostnad av tsova-tush.

I offentliga sammanhang har georgiskan (46)-70)) hela tiden ett stort övertag.Genomsnittet ligger uppskattningsvis på en 90 %. Detta var väntat. Det tycks docksom om man kanske till och med skäms för att tala tsova-tush i offentligasammanhang. Hur skall man annars förklara att man inte ens i någon störreutsträckning talar tsova-tush med föräldrar, syskon eller andra släktingar offentligen.Kan det vara så att man anser sig vara så tvåspråkig att det inte spelar någon rollvilket språk man talar offentligen och att det blir georgiska då detta är statens språk?Knappast. Se fråga 155): bara 10/36 ansåg sig tala tsova-tush flytande. Det tyckssom om det föreligger ett s.k. socialt tryck i dylika sammanhang. Till kolleger talasdet, till och med i den egna byn, offentligen bara georgiska (fråga 55)).

Samma personer, men offentligen (98)-103)), använder praktiskt taget barageorgiska. I tre fall är det till 100 % georgiska (99), 101) och 103)).

Så fort man är utanför regionen dominerar georgiskan mera än annars (133)-134)).Det räcker tydligen med att man inte är hemma. I dessa frågor behöver man ju inteuppfatta situationen som offentlig. (Jämför 30).)

Det är egentligen förvånande att man inte i högre utsträckning talar georgiska tilllandsmän som är lärare utanför den egna regionen (135)). I 15 % talar man ju tsova-tush.

Utanför regionen talar man tämligen allmänt georgiska. (140)-143).) Bara tillsläktingar förekommer tsova-tush i någon nämnvärd utsträckning (140), 26 %).

16

3.3 Övrigt

Frågorna 73) och 80) är snarlika, så också svaren. Georgiskan dominerar.

Samtal (81)-86)) äger mest rum på georgiska. Bara fråga 81) har en viss balans, 63resp. 35 %, i de övriga fallen ligger georgiskan på ca 90 %. (Samtal är ett begreppsom givetvis kan vara både privat och offentligt.)

Frågor som rör skriftspråk, exempelvis 144)-147), är tämligen överflödiga då ju tsova-tush inte har något skriftspråk.

På frågorna 153)-155) är bortfallet påfallande stort, särskilt vad gäller tsova-tush(155)). Varför är det så? Det är överraskande att inte alla anser sig tala georgiskaflytande. Vad gäller tsova-tush så är det bara 10 av 36 som anser sig tala språketflytande. Om man adderar de som talar georgiska flytande (37) och de som talartsova-tush flytande (10) så blir det inte alla 50. Givetvis talar var och en åtminstoneett språk flytande. Förklaringen är att bortfallet som sagt är stort. På den sista frågan,nr 181), är bortfallet synnerligen stort. Kanske har de tillfrågade inte riktigt förståttfrågan eller också har de måhända inte så stort intresse av den. Det kan nämnas atttre personer skulle vilja förbättra sina färdigheter i tyska. Intressant är det att tvåpersoner skulle vilja förbättra sina kunskaper i tsova-tush (och ryska).

3.4 Följande sammanfattning kan göras.

Grundläggande är att de personer som talar tsova-tush, sedda som grupp, ärtvåspråkiga. Man skiljer inte så mycket på de båda språken.

Resultaten är något motsägande, men sammanfattningsvis: man kan grovt sett sägaatt tsova-tush ibland dominerar i privata sammanhang medan georgiska föredras ioffentliga sammanhang.

Tsova-tush dominerar i följande sammanhang: i föräldrars hemspråk; i icke offentligasammanhang märkligt nog i bara två sammanhang; hemma till make och hemma tillbarn; enskilt till barn (med andra som lyssnar); till djur; i familjen föredras tsova-tush.

Georgiskan dominerar sammantaget och i följande sammanhang: i offentligasammanhang. (Situationen behöver ej uppfattas som offentlig. Se frågorna 98) och103).) Vidare i föräldrarnas modersmål; i det egna modersmålet. (92 %.Missförstånd?) I vardagslag; till och med i samband med personliga ting; i makesmodersmål; när barn talar sinsemellan; vid plötslig fara; enskilt till barn; till personsom man vill bli omtyckt av.

4 Avslutande del med kommentarer

Här följer en avslutande del med kommentarer.

17

4 .1 Vad kan man göra för att undvika s.k.språkdöd och för att återuppliva döda språk?

Förutsatt att man vill undvika s.k. språkdöd, vad kan man göra åt denna företeelse?

Grenoble and Whaley talar bl.a. om viljan (angående revitalisering av språk).Samhället eller en del av det som talar ett visst språk måste vara observant på allade attityder som det har, inte minst vis-à-vis andra grupper, innan det kan lyckas medatt revitalisera språk. Talarna av språket i fråga måste absolut vara engagerade i attåtgärder för att revitalisera språk skall lyckas. Andra kan inte förbättra ett språksställning åt en. Man måste själv göra det. (Fritt efter Whaley and Grenoble, s. xi.) JamesCrawford skriver att språk aldrig dukar under bara på grund av press utifrån (utom ifall av fysiskt folkmord). Talarna själva måste medverka till det. Förändringar vadgäller attityder och värderingar som avskräcker från att undervisa i modersmålet ochuppmuntrar lojalitet gentemot det dominerande språket spelar en stor roll. (Fritt efterCrawford, s. 3.) (Nigel Crawhall hävdar att samhällen inte frivilligt ger upp sina språk.Det är förhållandeni den yttre miljön, nästan alltid ekonomiska eller politiska, som göratt folk förlorar tron på det som de vet och kapitulerar inför den dominerandekulturen. Fritt efter Crawhall. S. 1..)

Crystal menar att följande bör vidtagas i syfte att förebygga språkdöd: man börinskaffa upplysningar, skapa medvetenhet och skapa för modersmålet positivaattityder. Han fortsätter med att hävda att man måste främja äktheten hos denna delav samhället. Detta innebär att det är nödvändigt att godta förändringar och atterkänna de dialekter som finns. Hela frågan om språket måste ses som en del avkulturen. (Fritt efter Crystal, Language Death, 2000, s. 1.)

Crystal föreslår följande åtgärder vad gäller att vitalisera språk: “[---] increasing theprestige, wealth, and power of language speakers; giving the language a strongpresence in the education system; giving the language a written form andincouraging literacy; and access to electronic technology (the latter being more of a“possibility” than a reality in most cases)”. Författaren slår också ett slag för ettbetonande av betydelsen hos destriktiv lingvistik och understryker det väsentliga Iarbete på fältet. Ett särskilt revitaliseringslag bör bildas som i sig har bl.a. lärare,andra experter och lingvister. (Fritt efter Crystal, Language Death, 2000, s. 1 f.) Beträffandeskriftspråk: tsova-tush saknar ju ett dylikt, vilket talar för att det skulle gå attåteruppliva språket om det en gång försvunnit.

4.2 Är det så illa om ett språk mer eller mindredör?Är det egentligen så illa om ett språk mer eller mindre dör? Vad förlorar mandärigenom? I stort sett kan man peka på följande.

Under rubriken ”Än sen då?” skriver Stina Malmberg: ”Är det så farligt om de därsmå språken dör ut – det räcker väl bra med 500?” Hon menar att det väl finns olikauppfattningar i denna fråga. Otvivelaktigt är det värdefullt att folk med lätthet kan

18

kommunicera med varandra i världen. Hon menar dock att priset, att tusentals språkskall försvinna, är för högt. Hon sjunger så en lovsång till de enskilda språken: varjespråk representerar en verklighetsuppfattning och det nuvarande systemet medspråklig mångfald utgör därmed en garanti för alternativa filosofier, vetenskaper ochspråkliga bilder. (Fritt efter Stina Malmberg, ”Svenskan – ett minoritetsspråk?”, s. 1.)

Vi kommer aldrig ens att ha en möjlighet att uppskatta människans fulla kapacitet omvi förlorar språklig mångfald. Vidare menar ett par författare med kraft följande: ettspråks ordförråd återspeglar ting som är väsentliga och vanliga för talarna.Grammatiken motsvarar talarnas behov. Denna mångfald, utvecklad under miljontalsår, gör att språkdöd är något som inte går att reparera. (Båda citaten: fritt efter Grenobleand Whaley, s. 189 f.)

Samma författare påpekar att det är en komplicerad process att återställa ett språksom försvunnit. (Se Grenoble and Whaley, s. 96 f.)

Det kan nämnas att den internationellt så kände språkforskaren och politiskedebattören Noam Chomsky under besök i Sverige i september 2002 på frågan vadhan tycker om att språk dör menade att det är en stor mänsklig och kulturell förlust.

Peter Ladefoged menade dock att folk sett språk försvinna under hundratals år,sannolikt mera; språk kommer alltid och går. Han hänvisade till latinet som försvannhelt. Så jämför han med engelskan som inte talades tidigare än för 1 200 år sedan.Om man går tillbaka 1 500 år finns det inte något engelskt språk. (Fritt efterLadefoged, On Endangered Languages, s. 2.) Hans uppfattning var att lingvisterskulle registrera hotade språk, men inte nödvändigtvis försöka bevara dem. (Hanförutsade att bara ungefär en handfull språk skulle vara bevarade om 1 000 år.) Hanvar inte någon förespråkare av att bevara dessa språk. Detta skulle kunna försvagaden nationella enheten, uppmana till stamsystem och ta i anspråk knappa resurservilka annars kunde användas för utveckling. (Fritt efter Peter Ladefoged, Wikipedia,s. 3.)

I motsats till praktiskt taget alla andra forskare, t.ex. Stina Malmberg, Grenoble ochWhaley samt Chomsky ovan, ansåg Ladefoged, som för övrigt var fonetiker, att detinte är så negativt med språkdöd.

4.3 Är många av världens språk idag verkligenhotade?Stina Malmberg anför att man räknar med att det finns ca 6 000 språk: 3 000 i Asien,1 900 i Afrika, 900 i Amerika och 275 i Europa. I nio länder talas det fler än 200 språksom tillsammans utgör mer än hälften av världens språk. I 22 länder, där det finns flerän 100 språk, motsvarar summan av dessa 83 % av alla språk. (Fritt efter StinaMalmberg, Svenskan – ett minoritetsspråk?, s. 1.)

19

En del menar att 9 av 10 språk är hotade till sin existens. Detta innebär ca 5 000-5 500 stycken. De hotar att försvinna inom ett sekel. (Krauss 1992:7.) (Fritt efterVoionmaa. Egentligen professor Jahr.)

4.4 SammanfattningDet finns knappast något stöd i litteraturen för att det inte skulle vara en så storförlust om även ett större antal språk dör. Tvärtom hävdar praktiskt taget alla experteratt språkdöd är en bl.a. kulturell förlust. Vidare är det uppenbart att talarna av tsova-tush har intresse av att tala detta språk, framför allt privat i hembygden. Se t.ex. fråga148). Dock dominerar georgiskan på de flesta områdena. (Se avd. 5.)

I korthet kan följande sägas om s.k. språkdöd.

S.k. språkdöd förekommer, d.v.s. språk försvinner, åtminstone tills vidare. Detta harsåvitt man vet förekommit i alla tider. Dock anses takten med vilken språk försvinnervara högre än någonsin.

En orsak till s.k. språkdöd numera anses vara den s.k. globaliseringen. Om ett folkverkligen vill behålla sitt språk, lyckas det ofta. En sådan vilja är ibland enförutsättning för att ett hotat språk skall överleva.

Effekterna av s.k. språkdöd har av praktiskt taget alla som uttalat sig beskrivits somolyckliga ur bl.a. kulturell synpunkt.

Sammantaget kan man anföra följande om tsova-tushs framtid.

Den stora enkäten borde ha haft med frågor av emotionell art vad gäller tsova-tush.Exempelvis kan det föreligga generationsklyftor därför att de unga inte förstår äldresläktingar. Känslomässigt sett kan detta vara viktigt för denna befolkning. Manförlorar en del av sin historia och sin identitet. (Även missförstånd kan uppstå.) Dettakommer förhoppningsvis att tas upp i någon annan undersökning.

Tsova-tushs framtid torde vara ganska oviss eller svag. För en svagare ställning talarföljande.

Befolkningen tycks utan vidare acceptera att georgiska är det nationella språket. Ensådan inställning kan vara farlig för det egna språket. En anpassning till ett annatspråk, en annan kultur osv. innebär ofta en försvagning av det egna språket.

Redan nu föreligger tvåspråkighet. Detta är ofta det första steget mot s.k. språkdöd.

De unga tycks numera i allt större utsträckning flytta till städerna, i många fall gifta sigmed personer som inte talar tsova-tush och de talar dagligen bara georgiska. I ochmed att de inte kan förväntas att i någon större utsträckning föra tsova-tush vidare,ser språkets framtid dyster ut.

20

Tsova-tush har inte något skriftspråk. Detta innebär givetvis stora svårigheter attrekonstruera språket om det skulle dö ut. Jämför Söhrmans uttalande om attsituationen blir mycket svårare när det handlar om skriftlösa språk som talas av enfattig bondebefolkning i Afrika eller Latinamerika. (Söhrman, s. 156.) (Om någon formav inspelningar finns, torde dessa knappast räcka för att rekonstruera hela språket.)Även Crystal talar om ”giving the language a written form”. (Se avd. 5.1.)

I sammanfattningen av den större enkäten framhålls att georgiskan dominerarsammantaget. (Avdelning 5.)

För en inte så svag ställning talar följande.

Under en lång följd av år har man talat tsova-tush och dessutom ett annat språk, oftageorgiska. Detta har hittills inte lett till s.k. språkdöd, dock har språket försvagats.Detta tyder på att språket trots allt har en stark ställning bland dess talare och att detkan tåla även starka påfrestningar.

Enligt uppgift älskar tsova-tushtalarna sitt språk. Dock accepterar de att georgiska ärdet nationella språket.

Man talar om att ca 50-90 % av de nuvarande språken är hotade under det närmasteseklet. (Se ovan.)

Tsova-tush kommer sannolikt att bestå som språk och kanske till och med att få ettskriftspråk om det inte uppstår ett uppenbart och grymt förtryck av de som vill talaspråket och om talarna är besjälade av en djupt sittande vilja att tala språket och attföra det vidare. Nationalism, t.ex. traditioner, gynnar uppkomsten av en sådaninställning. Hebreiskan skulle inte ha haft sin nuvarande ställning utan ett välutvecklat sinne för traditioner. En nationell väckelse av något slag skulle tvivelsutankunna ha en gynnsam effekt på tsova-tush. En sådan väckelse kan uppstå av fleraolika skäl, t.ex. genom ett krig. En av de saker som nationalism för med sig är just attslå vakt om det egna språket.

LitteraturförteckningJag har tagit del av framför allt följande litteratur. (Det finns en hel del av välja mellaninom ämnet språkdöd och hotade språk.)

Bats. Nationalencyklopedin.

Bats. (http://www.tooyoo.l.u.tokyo.ac.jp/Redbook/AsiaPacific/caucasus.html)

Bats, The. (The Red Book of the Peoples of the Russian Empire.) (http://www.eki.ee/books/redbook/bats.shtml)

Conservation of Endangered Languages, The. (Länkar.) (http://www.bris.ac.uk/Depts/Philosophy/CTLL/el.html)

Country data. (http://www.parliament.ge/GENERAL/C_D/countrydata.html)

21

Crawford, James, Endangered Native American Languages: What Is to Be Done,and Why? 1994. (http://www.ncbe.gwu.edu/miscpubs/crawford/)

Crawhall, Nigel, The death of a ’useless language’. 1997. (http://www. Sn.apc.org/wmail/issues/970530/NEWS32.html)

Crystal, David, Language Death. Cambridge University Press, 2000.(http://dannyreviews.com/h/Language_Death.html)

Crystal, David, Language Death. (Printed with permission.) (http://www.caslt.org/research/languagedeath.htm)

Foundation for Endangered Languages, The. (http://www.bris.ac.uk/Depts/Philosophy/CTLL/FEL/)

Georgien. Två platser. (NE. CD-ROM-skiva.)

Georgien. (http://www.upv.som/infol/lander/g/georgi.html)

Georgia. Geography. (http://www.parliament.ge/GENERAL/GEOGRAPHY/geograph.htm)

Georgien. (http://www.ui.se/fakta/europa/georgien.htm)

Grenoble, Lenare A. and Whaley, Lindsay J.: Endangered languages. Cambridge,1998. 361 s.

Holmes, Janet: Bevaring av språk och språkskifte. Ur: An introduction tosociolinguistics, London and New York. 1997.

(http://www.hum.gu.se/_romdm/SL/SLht99GruppRedov/SL.Kap03.BevaringSkifte.html)

Hotade språk – Endangered languages. (Länkar.) (http://www.ling.lu.se/education/homepages/ALS017/SOCIOASP/)

Hotade språk: språkdöd och revitalisering. (http://www.ling.lu.se/education/homepages/ALS017/SOCIOASP/)

Hudson, Richard Anthony: Sociolinguistics. Cambridge, 1996. 279 s.

International Clearing House for Endangered Languages, The. (Länkar.) (http://www.tooyoo.l.u-tokyo.ac.jp/ichel.html)

Janson, Tore, Hur språk försvinner. I: Språken och historien, 1997. S. 195-210.

Ivars, Ann-Mari: Försvinner språket? Utdrag ur Hett Stoff, 3/1998. (http://www.abo.fi/fc/hettstoff/hs3_98.html)

22

Kaukasien. (Länkar.)

(http://www.ling.lu.se/education/homepages/ALS017/SPRFAM/KAU…/OvKaukas.htm)

Kaukasiska språk. (http://www.ling.lu.se/education/)

Kindell, Gloria, Endangered Language Groups. 1999. (http://www.ling.lu.se/education/homepages/ALS017/SOCIOASP/)

Ladefoged, Peter. I: On Endangered Languages. Adele Horne talade med dr PeterLadefoged. Den 25 juli 2006. Adress:(http://www.pbs.org/pov/pov2006/tailenders/special_languages.html)

Language Death. (Om den bok som står under Crystal ovan.) (http://www.quis.co.uk/language_death.htm)

Language Death. (Bibliografi.) (http://iias.leideuniv.nl/host/himalaya/individ/ld.html)

Language death. General works. (Mindre bibliografi.) (http://www.ethnologue.com/show_subject.asp?code=LGD)

Language groups in the Caucasus region. (http://wings.buffalo.edu/soc-sci/linguistics/dryer/map.caucasus.GIF)

Lindh, Maria, …och andra som är på väg att dö ut. (http:/www3.lu.se/info/lum/LUM_04_97/LUMA_08_sprakdod.html)

Malmberg, Stina: Svenskan – ett minoritetsspråk? Regeringskansliet. (Författaren ärspråkexpert i regeringskansliet.)

(http://www.justitie.regeringen.seettaar/_klarsprak/sprakexperter…/minoritetssprak.ht)

Map of Caucasus. (http://www.sochi.ru/dsi/map-c.htm)

Museum of Human Language, The.

(http://www.geocities.com/agihard/mohl/mohl_entrance.html#Definition%20of%20Language)

The Manx Language (Y Ghailck). http:/www.iomguide.com/manxlanguage.php

Myfwene, Salikoko S.: Language Contact, Evolution, and Death; How Ecology Rollsthe Dice. (http://humanities.uchicago.edu/linguistics/faculty/mufw_lang.html)

Myfwene, Salikoko S.: Language Endangerment: What have Pride and Prestige Gotto Do with It? (http://humanities.uchicago.edu/linguistics/faculty/mufw_enda.html)

23

Norstedts Uppslagsbok, 1982.

Nysvenska studier 8 Sven Öhman Svenska Dagbladet 12 december 1999. (http://fenix.ling.uu.se:8080/nusvenska/_nusstu/00000011.htm)

Peter Ladefoged. Wikipedia. 7 mars2007.

(http://en.wikipedia.org/wiki/Peter_Ladefoged)

Resource Center on National Minorities. A fortress of languages. (Bl.a. lista över 51språk i Kaukasus.) (http://5c.azeri.com/rcnm/html/map.htm)

Schiffman, Harold F., Diglossia as a Sociolinguistic Situation. 1999. (Länkar.) (http://ccat.sas.upenn.edu/~haroldfs/messeas/diglossia/index.html)

Språkdöd och språklig mångfald. Anteckningar från ett samtal med Ernst Håkon Jahr.Av Kaarlo Voionmaa. Multiethnica, nr 21 (1998), s. 38-40. (http://www.multietn.uu.se/ArtiklarME/voion.html)

Språkvalet i flerspråkiga samhällen. (Grupparbete.) (http://www.hum.gu.se/~romdm/SL/SLht98GruppRedov/)

Söhrman, Ingmar, Språkdöd, språkbyte och återupplivade språk. S. 154-168. I:Språk, nationer och andra farligheter. 1997.

Teorier och språkförändring. (Grupparbete.) (http://www.hum.gu.se/~romdm/SL/SLht98GruppRedov/)

Terralingua. (Partnership for Linguistic and Biological Diversity.) Bibliographies onLanguage Endangerment, Perservation, and Diversity. (http://www.terralingua.org/elbiblio.html)

Terralingua. (Partnership for Linguistic and Biological Diversity.) Resources forpreserving linguistic and biological on-line bibliographies • publications • reports ofactivities • action alerts… (Länkar.) (http://www.ling.lu.se/education/homepages/ALS017/SOCIOASP/)

UNESCO Red Book on Endangered Languages: Europe. (Förteckning över hotadespråk.)(http://uk.dir.yahoo.com/Social_Science/Linguistics_and_Human_Languages/Languages/Endangered_Languages/)

Voionmaa, Kaarlo: Språkdöd och språklig mångfald. Anteckningar från ett samtalmed Ernst Håkon Jahr. Multiethnica. Meddelande från Centrum för multietniskforskning, Uppsala univers i tet . Nr 23 (1998), s id. 38-40.(http://www.multietn.uu.se/ArtiklarME/voion.html)

Åhlberg, Lars-Olof: Språk, kommunikation och kultur. Reflexioner kringspråkmångfald och språkdöd. I: Tidskrift för kulturstudier 2 (1997).

24

Öhman, Sven: Nysvenska studier 8. Sven Öhman i Svenska Dagbladet 12 december1999.

Appendix. Enkäten till 50 tsovatush-talare

Här följer en bilaga, nämligen den enkät som förelades 50 tsovatush-talare och dessresultat. Se avd. 2.

Här kommer frågorna. (Jag har numrerat frågorna. På grund av vissa praktiska skälhar vissa frågor utgått. Därför är alla nummer inte med. De här medtagna frågorna äreffektivt sett 113 st.) Efter varje fråga kommer svaret. Det har samma nr som frågan.Resultaten av enkäten är som följer.

(Förkortningar: G = georgiska. TT = tsova-tush. R = ryska. Oss = ossetiska. Arm =armeniska. T = tyska. Eng = engelska.)

Procenttalen är ibland avkortade. Ofta är svar som Georgian sometimes, Tsovs-tushsometimes inte medräknade. Efter alternativtecknet (/) anges ofta under G(georgiska) det antal svar som inkommit.

1) Nationality

G: TT: Övrigt:

1) 9/50 = 18 %. (Ensam): 0 = 0 %. G o. TT: 41 = 82 %. (G m. i 100 %av fallen.)

2) Mother tongue

2) 6/50 = 92 %. (Ensam): 0 = 0 %. G, TT: 4 = 1 %. (G m. i 100 % av fallen.)3)Home language

3) 8/49 = 16 %. 6 = 12 %. G, TT: 35 = 71 %. (G m. i 88 %.)

4)Mother tongue of mother

4) 45/50 = 90 %. 0 = 0 %. Arm: 1. Oss: 2. R: 2.

5)Mother tongue of father

5) 48/50 = 96 %. 2 = 0 %.

6)Mother’s home language

6) 16/50 = 32 %. 30 = 60 %. R: 1. G, TT: 2. G, R: 1. (G m. i 19/50 = 38 %.)

25

7)Father’s home language

7) 11/50 = 22 %. 34 = 68 %. G, TT: 5 = 10 %. G m. i 16/50 = 32%.

8)First language acquired

8) 17/49 = 35 %. 15 = 31 %. R, G: 1. G, TT o. TT, G: 16 = 33 %.G m. i 34/49 = 69 %.

9)When did you start learning Georgian?

9) At home: 15/22 = 68 %. At school: 5 = 23 %. Before school, in the

neighbourhood: 1. Before school, inkindergarten: 1. 28 personersvarade inte.

10)Sex

10) Kvinnor: 25 = 50 %. Män: 25 = 50%.

11)Your age

11) 50 personer. Yngst: 3 13-åringar.Ä lds t : 1 85 -å r i ng . Dengenomsnittliga åldern: ca 38 år.

12)Born in Alvani

12) Yes: 48/50 (inkl. en som skrevAlvani) = 96 %. No: 1. 1 från ZemoAlvani. (Zemo betyder övre.) Jaghar hört att alla är från ZemoAlvani. I NE, i den senarehänvisningen under Bats, står detatt befolkningen bor i Zemo Alvani.(S. 1.)

14) Where do you live? Alvani: 27/40 = 54 %. Zemo-Alvani:12 = 30 %. Alvani, Tbilisi: 1. (10 harej svarat.)

16) Education.

26

16) Incomplete secondary: 11/44 = 25%. Secondary: 7 = 16 %.Incomplete higher: 5 = 11 %.Higher: 21 = 48 %. (6 personersvarade inte.)

24) Lang. spoken to mother in nonpublic situations

24) 28/49 = 57 %. 19 = 39 %.

25) Lang. spoken to father in nonpublic situations

25) 27/49 = 55 %. 19 = 39 %.

26) Lang. spoken to siblings in nonpublic situations

26) 24/47 = 51 %. 23 = 49 %.

27) Lang. spoken to older relatives in nonpublic situations

27) 26/49 = 53 %. 22 = 45 %.

28) Lang. spoken to younger relatives in nonpublic situations

28) 26/49 = 53 %. 19 = 39 %.

29) Lang. sp. to pers. of some age in nonpublic situations

29) 20/49 = 41 %. 26 = 53 %.

30) Lang. sp. to neighb. in nonpublic situations

30) 27/49 = 55 %. 18 = 37 %.

31) Lang. sp. to strangers fr. your vill. in nonpublic situations

31) 47/49 = 96 %. 1 = 0 %.

32) Lang. sp. to doctor in nonpublic situations

32) 46/49 = 94 %. 2 = 0 %.

33) Lang. sp. to officials in nonpublic situations

33) 48/49 = 98 %. 1 = 0 %.

34) Lang. sp. to colleages in nonpublic situations

27

34) 43/46 = 93 %. 0 = 0 %.

35) a) Mother answ. in nonpublic situations

35) a) 23/49 = 47 %. 20 = 41 %.

36) a) Father answ. in nonpublic situations

36) a) 22/48 = 46 %. 23 = 48 %.

37) a) Siblings answ. in nonpublic situations

37) a) 31/47 = 66 %. 13 = 28 %.

38) a) Older relatives answ. in nonpublic situations

38) a) 26/48 = 54 %. 21 = 44 %.

39) Younger relatives answ. in nonpublic situations

39) 42/48 = 88 %. 4 = 1 %.

40) Pers. of same age answ. in nonpublic situations

40) 31/48 = 65 %. 13 = 27 %.

41) Neighbour answ. in nonpublic situations

41) 28/46 = 61 %. 16 = 35 %.

42) Neighbour fr. your vill. answ. in nonpublic situations

42) 42/48 = 88 %. 3 = 1 %.

43) Doctor answ. in nonpublic situations

43) 44/48 = 92 %. 2 = 0 %.

44) Officials answ. in nonpublic situations

44) 45/48 = 94 %. 1 = 0 %.

45) Colleages answ. in nonpublic situations

45) 41/42 = 98 %. 0 = 0 %.

46) Lang. spoken to mother in public situations

28

46) 41/49 = 84 %. 8 = 16 %.

47) Lang. spoken to father in public situations

47) 40/48 = 83 %. 8 = 17 %.

48) Lang. spoken to sister/brother in public situations

48) 41/48 = 85 %. 5 = 10 %.

49) Lang. spoken to sister, brother in public situations

49) 37/44 = 84 %. 5 = 11 %.

50) Lang. spoken to older relatives in public situations

50) 42/49 = 86 %. 6 = 12 %.

51) Lang. spoken to younger relatives in public situations

51) 46/49 = 94 %. 3 = 1 %.

52) Lang. spoken to pers. of your own age in public situations

52) 42/49 = 86 %. 7 = 14 %.

53) Lang. spoken to neighbours in public situations

53) 45/49 = 92 %. 3 = 1 %.

54) Lang. spoken to strangers in your vill. in public situations

54) 47/49 = 96 %. 2 = 0 %.

55) Lang. spoken to colleages in public situations

55) 48/48 = 100 %. 0 = 0 %.

55) a) Lang. spoken to doctor in public situations. (Osäkert resultat.)

55) a) (Ca) 100 %. Uppgift erhållen på institutionen. Ejbelagd i enkäten.

56) Lang. spoken to you by mother in publ. sit.

56) 40/48 = 83 %. 8 = 17 %.

57) Lang. spoken to you by father in publ. sit.

29

57) 39/47 = 83 %. 8 = 17 %.

58) Lang. spoken to you by sister, brother in publ. sit

58) 42/46 = 91 %. 4 = 1 %.

59) Lang. spoken to you by older relatives in publ. sit

59) 42/48 = 88 %. 6 = 13 %.

60) Lang. spoken to you by younger relatives in publ. sit

60) 47/48 = 98 %. 1 = 0 %.

65) Lang. spoken to you by pers. of your own age in publ. sit

65) 45/48 = 94 %. 2 = 0 %.

66) Lang. spoken to you by neighbours in publ. sit

66) 43/48 = 90 %. 5 = 10 %.

67) Lang. spoken to you by strangers in your vill. in publ. sit

67) 48/48 = 100 %. 0 = 0 %.

68) Lang. spoken to you by colleages in publ. sit

68) 48/48 = 100 %. 0 = 0 %.

69) Lang. spoken to you by doctor in publ. sit

69) 47/47 = 100 %. 0 = 0 %.

70) Lang. spoken to you by officials in publ. sit

70) 44/44 = 100 %. 0 = 0 %.

71) Lang. spoken by father to mother

71) 28/48 = 58 %. 16 = 33 %.

72) Lang. spoken by mother to father

72) 25/48 = 52 %. 20 = 42 %.

73) Preferred language for everyday conversation

73) 29/48 = 60 %. 17 = 35 %.

30

74) Preferred language for personal matters

74) 30/48 = 63 %. 17 = 35 %.

75) Preferred language for politics

75) 41/48 = 85 %. 6 = 13 %.

76) Preferred language for literature

76) 42/48 = 88 %. 5 = 10 %.

77) Preferred language for art

77) 42/48 = 88 %. 5 = 10 %.

78) Preferred language for science

78) 42/48 = 88 %. 5 = 10 %.

79) Preferred language for sport

79) 42/48 = 88 %. 5 = 10 %.

80) Everyday conversation most often in

80) 30/48 = 63 %. 14 = 29 %.

81) Conversation about personal matters most often in

81) 30/48 = 63 %. 17 = 35 %.

82) Conversation about politics most often in

82) 43/48 = 90 %. 5 = 10 %.

83) Conversation about literature most often in

83) 43/48 = 90 %. 5 = 10 %.

84) Conversation about art most often in

84) 43/48 = 90 %. 5 = 10 %.

85) Conversation about science most often in

85) 43/48 = 90 %. 5 = 10 %.

86) Conversation about sport most often in

31

86) 43/47 = 91 %. 4 = 1 %.

91) If married, mother tongue of spouse

91) 22/25 = 88 %. 3 = 12 %. 25 personer svarade inte.

92) Lang. sp. at home to your spouse


93) Lang. used by your spouse sp. to you at home


94) Lang. you use to your children at home


95) Lang. your spouse uses to your children at home


96) Your children answer you at home in


97) Your children answer your spouse at home in


98) Lang. sp. by you to your spouse in offic.


99) Lang. used by your spouse sp. to you in offic.


100) Lang. you use to your children in offic.


101) Lang. your spouse uses to your children in offic.


102) Your children answer you in offic. in


32

103) Your children answer your spouse in offic. in


104) The children speak among themselves in


105) Lang. spoken among family members outside home.


115) Preferred language for writing personal letters


118) In which lang. do you write personal letters?


128) Which lang. do you use when in sudden fear, pain?

128) 27/48 = 56 %. 19 = 40 %.

129) Lang. in dreams

129) 36/49 = 73 %. 11 = 22 %.

130) Lang. used to infants (without others listening)

130) 25/45 = 56 %. 19 = 42 %.

131) Lang. used to infants without others listening


132) Lang. used to animals without others listening

132) 15/45 = 33 %. 29 = 64 %.

133) Lang. sp. to countrymen-neighbours outside the region


134) Lang. sp. to countrymen neighbours outside the region


135) Lang. sp. to countrymen teachers outside the region

33

135) 39/47 = 83 %. 7 = 15 %.

140) Lang. sp. to countrymen relatives outside the region

140) 35/47 = 74 %. 12 = 26 %.

141) Lang. sp. to countrymen officials outside the region

141) 44/47 = 94 %. 3 = 1 %.

142) Lang. sp. to countrymen doctors outside the region

142) 42/47 = 89 %. 5 = 11 %.

143) Lang. sp. to countrymen colleages outside the region

143) 39/45 = 87 %. 5 = 11 %.

144) Lang. used in letters home to mother

144) 47/47 = 100 %. 0 = 0 %.

145) Lang. used in letters home to father

145) 47/47 = 100 %. 0 = 0 %.

146) Lang. used in letters home to sons and daughters

146) 27/28 = 96 %. 0 = 0 %. R: 1. 22 personer svarade inte.

147) Lang. used in letters home to spouse


148) Lang. used to pers. whom you want to be liked by


149) You would like your or your children’s family lang. to be


153) Do you speak Russian…?

153) Fluently: 1/31 = 0 %. . Well: 8 = 26%. So-so: 9 = 29 %. A little: 13 = 42%. 19 personer svarade inte.

34

154) Do you speak Georgian…?

154) Fluently: 37/42 = 88 %. Well: 5 =1 2 % . 8 p e r s o n e rsvarade inte.

155) Do you speak any other language…?

155) TT: fluently: 10/36 = 28 %. (Intemånga.) Well: 13 = 36 %. So-so: 4= 11 %. A little: 9 = 25 %. 14personer svarade inte. (Varförinte?) Ca 27 personer (ca 75 %)talar TT någorlunda bra.

181) Desired improvement of language

181) R: 3. TT, R: 2. TT, R, T: 1. Eng: 1.R, T: 2. 41 personer svarade inte.

Documents

Språkdöd och hotade språk. · större språk, ett språk vilkas talare har mera makt, blir situationen än mer hotande. Om ett språk börjar förlora vissa domäner till ett annat