i fokusSTADEN

Specialutgåva

HÅLLBAR STADSUTVECKLING – FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET

Nästa nummer 36 sidor

Premiär!

2013 TIDNING FÖR HÅLLBART HÄNGIVNA

I en komplex omvärld krävs en bred förstå- else som grund för utvecklingsprojekt i allt från mindre bostadsområden till stadsom-vandlingsprojekt och översiktlig planering.

På kontoret samarbetar arkitekter, land-skapsarkitekter, planeringsarkitekter och etnolog/kulturgeograf för mer sinnligt och upplevelserikt utformade miljöer.

Målet med allt arbete är alltid den önskade upplevelsen av den byggda miljön - med män-niskan i fokus.

www.radar-arkplan.se ⌂ 031-10 98 90 kontoret@radar-arkplan.se

Kontoret med människan i foKus

staden_i_fokus 2.indd 1 2012-11-19 07:43:58

STADEN i fokus ges ut av Lusema AB i samarbete med Ann-Sofie Oscarsson Greider och Ditte Pettersson från Metra Reportage.

Adress: Staden i fokus Lilla Risåsgatan 20 413 04 Göteborginfo@stadenifokus.se

STADEN i fokus

Prenumerationer: pren@stadenifokus.se, ellerwww.stadenifokus.se

Annonser: Björn Anderssonbjorn@stadenifokus.se0768 - 07 97 92Annonspriser och utgivningsplan sewww.stadenifokus.se

Trycks av: Vindspelet Grafiska AB, Borås

Chefredaktör & ansvarig utgivare: Ann-Sofie Oscarsson Greider.ann-sofie@stadenifokus.se0707 - 15 84 03

Redaktör: Ditte Petterssonditte@stadenifokus.se0707 - 35 23 34

Vd: Monica Anderssonmonica@stadenifokus.se

Detta är nästan det första numret av Staden i fokus. I år är det 25 år sedan Gro Harlem Brundtland ledde den berömda FN-kommission där begreppet hållbar utveckling lanserades globalt. Mycket har hänt sedan 1987 men det mesta återstår att göra både för att hejda klimatkrisen och för att anpassa samhället till kommande tider. Det är här vi vill vara med.

I Brundtlandrapporten finns följande definition: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Något som kräver ansvarstagande av oss alla. Och både viljan till det och kunskapen finns hos oerhört många. Det bubblar i kommunerna, på högskolorna, i rader av innovativa företag och hos enskilda.

Befolkningen växer och det behövs bostäder och arbetsplatser och ställen att mötas på. Detta resulterar i att städer konkurrerar med varandra för att locka till sig nya invånare, turister, företagare och studenter.Men hur gör man för att åstadkomma en uthållig framtid?

Staden i fokus mål är att följa med på vägen. Vi börjar i nummer ett som kommer ut i februari med 36 fullmatade sidor.Vår ambition är att inspirera alla dem som deltar i utvecklingen: stadsplanerare, arkitekter, upphandlare, beslutsfattare,landskapsarkitekter, anläggare, byggare, entreprenörer och hantverkare men också stadsborna själva.

I varje nummer fördjupar vi oss i ett spe-ciellt tema. Det kan handla om en stad i omvandling, aktuell forskning, innovationer på miljöområdet, poli-tiker som vågar, byggbolag med nya idéer eller hur de demokratiska intentionerna följs.

Premiär!

Ditte

MonicaAn

n-So

fie

3

Omslag: Ann-Sofie Oscarsson Greider

STADEN i fokus

LÄSVÄRT

NOTERVÄRT

Hela staden Social hållbarhet eller desintegrationRedaktör Tapio SalonenBorea Bokförlag, 2011

Tilltalande tillgänglighetRapport 2012, ges ut med stöd av Arkus och Trafikverket

Tillgänglig utemiljö ska vara en självklarhet. Det budskapet har rap-porten som landskapsarkitekterna Bibi Leine och Lise Hellström gett ut. Den riktar sig till projektörer och för-valtare inom arkitektur- och byggsek-torn. I bild och text tar de fram aspekter som orienterbarhet, tydlighet, trygghet och attraktivitet.

Bortom BNPNationalekonomi och företags-ekonomi för hållbar utvecklingPeter SöderbaumStudentlitteratur, 2011

Boken skildrar den strukturomvandling i städer som sker i hela västvärlden idag fast med Landskrona som modell. Den undersöker mötet mellan det privata och det offentliga i staden som inte längre hålls samman, varken socialt eller som enhet samt ställer frågan vad delaktighet och välfärd har för plats i modern stads-utveckling.

Det krävs nytänkande i national- och företagsekonomi för att nå hållbar ut-veckling samt ett annat sätt att se på bland annat människor, organisationer, marknader och beslutsunderlag. Boken kritiserar den neoklassiska teorin och presenterar en alternativ begreppsapparat för nationalekonomin.

Röster från SlussenFörlag: Dokument Press, 2011

En antologi som tar upp planerna kring den nya Slussen. Arkitekturkritiker, soci-ologer och författare debatterar om Slus-sen och förutsättningarna för det offent-liga rummet.

Första rondellenÖvertorneå har invigt sin första ron-dell. Obelisken är designad av Mikael Axbrant och avtäcktes av Rolf Kummu, kommunchef samt Henry Barsk, kultur- och fritidssamordnare. Rondellen ingår i Matarängivägsprojek-tet för ombyggnation av vägnätet, belys-ning och busshållplatser.

Foto: Övertorneå kommun

Deltagandet var hela 80 procent då alla i åldrarna 6 till 12 år promenerade till vallokalen med riktiga bås och val-

Barn röstade fram sin favoritlekplats I skolan fick barnen själva rita den lek-plats de ville ha och tre av förslagen gick till omval.

Umeå får Sveriges Arkitekters planpris

Juryns motivering lyder: ”Stadens ar-bete med en fördjupad översiktsplan för de centrala stadsdelarna speglar en lång tradition av samtal, aktioner och planering av staden som på många sätt är unik i Sverige.”Sveriges Arkitekter tycker att ”Det radikala i förslaget är att strategin är operativ. Den genomförs samtidigt som den tänks. Den omprövas och an-passas.”

4

sedlar för att lägga sina röster. Det vinnande förslaget som innehåller en häftig linbana fick 5 399 av dessa. Borås Stad har varit tydli-ga med att omröstningen är beslutande. Och nu lo-var man att lekplatsen ska byggas i Stadsparken. Den ska stå klar hösten 2013, budgeten är på 4 miljoner.Ill

: Nina

Ande

rsso

n

De flesta stadsmurar och por-tar är borta ur historien. Men som-liga önskar dem tillbaka, kanske inte främst runt staden utan för att sär-skilja en viss yta från en annan. Och dämed kunna ha koll på vilka som har tillträde.Visst ser det trevligt ut med en vacker grind. Bara den är öppen.

GENERA 2013 Madrid

Den årliga mässan Energy and Envi-ronment International Trade Fair hålls 26, 27 och 28 februari på IFEMA Exhi-bition Center. Här presenteras nyheter inom bland annat bioenergi, vindkraft och solenergi.

Miljöcertifiering av byggnader utvecklas

Sweden Green Building Council certifierar miljösmarta byggnader. Nu vill man gå ett steg längre och in-begripa även den ekonomiska och sociala hållbarheten. De sociala as-pekterna är ofta diffusa och det är svårt att förstå vad de innebär. – Det är detta som är bra med certi-fieringar, här ska allting vara konkret mätbart, säger Bengt Wånggren, vd på Sweden Green Building.

SEVÄRT

MIPIM 2013

Mässan med inriktning hållbara städer hålls på Palais des Festivales i Cannes, Frankrike 12-15 mars.

Ekokommuners årskonferens i Borås

Sveriges ekokommuner förlägger sin konferens till Borås 2013. Representanter från 84 kommunerträffas i två dagar i slutet på april och ägnar sig åt ekologisk samhällsplan-ering.

Gnosjö har sänkt koldioxidutsläppen med 98 procent.EU:s mål att minska koldioxidutsläp-pen med 20 procent från år 2000 till år 2020 har Gnosjö uppnått flera gånger om. Två betydelsefulla insatser är byte från olja till biogas i uppvärmning av kommunens fastigheter samt köp av grön el.

Drastisk minskning av utsläpp i Gnosjö

Så påverkarvindkraften miljön

Den 5 till 7 februari bjuder Naturvårds-verket och Energimyndigheten in till Conference on Wind power and Envi-ronmental impact CWE 2013 på Stock-holms universitet. Ny svensk och internationell forskning presenteras med fokus på vindkraftens påverkan på miljön.

Innehåll6 Ola Andersson fokuserar

8 Utvecklingen i Nordost

10 Om kommande tema

11 Boråsare tänker långt

12 Den energiska staden

14 Hoppfullt i Ludvika

5

“Strax utanför den stora staden stod den väldiga naturen och hade gott

om tid. “ Per Tufvesson

TÄNKVÄRT

FOKUSERAT

Enligt Nationalencyclopedin betyder ”förort”: ”avgränsat samhälle eller bostadsområde inom en större stadsregion…starkt beroende av den större stadens utbud…”.Idag används ”förort” istället som samlingsbegrepp för storskaliga bostadsområden byggda under slutet av sextiotalet och början av sjuttiotalet. Det döljer det faktum att till exempel Djursholm och Saltsjöbaden är förorter i lika hög grad som Fittja eller Bergsjön.Ordet ”miljonprogram” syftar på ett politiskt pro-gram som mellan 1965 och 1975 såg till att bostads-bristen i Sverige försvann genom byggandet av en miljon bostäder. Miljonprogrammet är inte en viss sorts bostäder i vissa områden. Miljonprogrammet är samtliga bostäder som byggdes i Sverige mellan 1965 och 1975. Skall vi komma till rätta med problemen i de områden vi syftar på när vi talar om ”miljonpro-gram” eller ”förorter” måste vi vara exaktare än så.De är storskaliga bostadsområden byggda enligt den

modernistiska stadbyggnadsdoktrinen under slutet av sextiotalet och början av sjuttiotalet. De är funktion-separerade, trafikseparerade och består av friliggande huskroppar fritt placerade i landskapet, hus i park. De ligger långt från centrum och är oftast avgränsade från sin omgivning av grönområden. Just detta är deras problem. Själva poängen med fler-bostadshus är att de tillåter en större täthet. Tätheten i sig är inte ett självändamål, men den möjliggör det sociala, ekonomiska och kulturella utbud som är fler-bostadshusets existensberättigande. Isoleringen från omgivande stadsdelar gör att detta utbud saknas i des-sa områden, vilket gör den storskaliga bebyggelse med flerbostadshus poänglös och stadsdelarna oattraktiva.

Denna bristande attraktivitet gör att de invånare som har möjlighet att välja oftast flyttar därifrån. Kvar blir de som inte kan välja. Resultatet syns i statistiken för

Förortens isolering

Ola Andersson är praktise-rande arkitekt och delägare i A1 arkitekter Stockholm, som 2012 tilldelades priset ”Årets Stockholmsbyggnad” för sina enbostadshus i kvarteret Mursmäckan i Kärrtorp.

Han är också verksam som skribent i dags- och fackpress och författare till boken ”Vykort från Utopia”, som hyl-lades av en enig kritikerkår när den släpptes i våras.

Foto: Per Kristiansen

6

klassen, har tunna ytterväggar av stående plank ut-vändigt klädda med fasadpanel eller revetering.Inte heller är det estetiken. Vore det så skulle alla områden byggda enligt dåtidens arkitektoniska upp-fattning vara oattraktiva. Så är det inte. De områden byggdes samtidigt och ser exakt likadana ut, men som ligger på Södermalm i Stockholms innerstad, är nästan lika eftertraktade som sekelskifteshusen runt-omkring.Problemet med dessa områden är deras isolering, de-ras bristande tillgänglighet till den övriga staden. Det är det som gör deras storskaliga bebyggelse med fler-bostadshus oattraktiv. Det är inte tekniken, inte este-tiken, inte den bristande isoleringen – tvärtom! Det är just deras isolering från det omgivande samhäl-let som är dessa områdens grundläggande problem.

Ola Andersson

dessa områden som låga genomsnittliga årsinkoms-ter. Fattiga människor samlas här, avskurna från det omgivande samhället, och de sociala problemen kom-mer som ett brev på posten. Men det är inte dessa områden som skapar fattig- domen. Den har andra orsaker. Det går bra för många av deras invånare. Men när det gör det, flyttar de oftast därifrån.

Det är inte dessa områdens tekniska standard som är problemet. Den teknik med vilken de är byggda är på många sätt överlägsen dagens nyproduktion. Idag putsar vi utan att skämmas direkt på isoleringen och bygger innerväggar av enkla gipsskivor. Så illa är det sällan eller aldrig ställt i dessa områden.Inte heller är deras energiförbrukning problemet. Deras energivärden är långt bättre än villorna i Brom-ma och Enskede som, trots att de ligger i tiomiljoners-

Debatten i fokus. Staden i fokus ger stort utrymme åt reflektioner, kommen-tarer och repliker i kommande nummer. Vi har utrymmet ni har åsikterna.

Foto: An

n-So

fie O

scar

sson

Gre

ider

7

STADEN i fokus

Foto: Mats Udde Jonsson

– Alla ska kunna känna sig som göteborgare och för att lyckas behöver vi föra samman staden med de nordöstra stadsdelarna, utveckla det som redan finns och skapa nytt.

Text: Ditte Pettersson

Det säger Cajsa Malmström, kommu-nikatör i Sveriges största EU-projekt för hållbar stadsutveckling.Framtidsbilden av nordost: Göteborgare och turister strömmar till de attraktiva besöksmålen, fler väljer att flytta hit, kul-tur- och näringslivet har vuxit, områdena har blivit tryggare, det är lättare att färdas inom och emellan stadsdelarna och avfar-terna från de stora lederna är fler.

Vi befinner oss på Angereds Torg. Cajsa Malmström som delvis har ansvar för des-tinationsutvecklingen, att sätta nordost på kartan, visar var aktivitetsstråket, en av stadsmiljösatsningarna, ska ligga. Det börjar här och sträcker sig ut mot gröna kullar långt där borta – mot Lärjeåns Kafé och Trädgårdar. Idag upplevs gångvägen som otrygg och ogästvänlig. Utanför kulturhuset Blå Stäl-let ligger en gammal torrlagd plaskdamm bestående av endast grästuvor. Bredvid ett populärt utegym.

Cajsa Malmström berättar om det kommande stråket. Ett ställe för akti-viteter och avkoppling som knyter ihop allt: kultur, natur, idrott, bostäder, handel och näringsliv. Dessutom ska en stor ut-flyktslekplats för alla åldrar att anläggas i Angereds Stadspark.Vi passerar Angeredsgymnasiet.

– Där borta byggs Göteborgs största bad-hus med hela sex bassänger, säger hon och pekar på en enorm byggnad lite längre fram. Den rymmer även idrottsanlägg-ning och ishall och för första gången har man lyssnat till vad konståkarna har för behov.

Efter en stunds traskande når vi Lärje-åns dalgångar med stora ängar för fram-tida evenemang. En möjlighet man tänker fundera över i samarbete med Göteborg & Co, ett kommunalt bolag vars uppgift är att marknadsföra Göteborg.– Vi arbetar utifrån Göteborgs Stads tre hållbarhetsdimensioner som har sin grund i Brundtlandrapporten: den ekono-miska, den sociala och den ekologiska. Det handlar också om att minska segre-gationen och hur vi ska nå integration, förklarar Cajsa Malmström och fortsätter:– Människor ska kunna tillfredsställa sina

Nordost tar plats på kartan

I nordost finns många platser att besöka men dessa känner få göteborgare till.Ändå utgör Angered och Östra Göteborg en fjärdedel av stadens yta, här bor 90 000 invånare.

8

behov oavsett var de bor och oavsett ålder, etnicitet och kön. Vi lägger en struktur, gör insatser för att skapa en trygg, inspi-rerande miljö med hälsosamma aktivi-teter.

Vi landar på kontoret efter den långa promenaden. Skrivborden är fulla av pap-pershögar och miljön ser lika kreativ ut som själva satsningen.– Vi ville inte ha någon toppstyrning utan har satsat på en liten ledning med sju an-ställda och gjort allt för att undvika arbete i stuprörsform. Det handlar om en bred samverkan som sker tillsammans med sex kommunala förvaltningar och bolag. Allt som allt är det 17 olika delprojekt som ska genomföras. Projektet drivs i bolagsform, ett smidigt sätt då man jobbar tvärsektoriellt. Målet är att utveckla företagandet, kulturlivet, stadsmiljön och attraktiviteten i området. Utgångspunkten är att ta vara på det som redan finns i form av bebyggelse, närings-verksamhet och naturtillgångar.

Planerna för näringslivet är att stödja en-treprenörer som vill starta samt de min-

dre företagen som inte kommit så långt. – En inledande kartläggning har gjorts och det finns 3 600 företag här, 70 procent har som mål att växa och utifrån det har Business Region Göteborg skräddarsytt två småföretagarcenter, berättar Cajsa Malmström. – När vi pratade med de kvinnliga före-tagarna önskade de ett nätverk, då bjöd vi in till ett sådant – 45 företagare kom!Flera andra seminarier har arrangerats, med ett hundratal deltagare varje gång.

I projektet ingår också att marknads-föra kommunens mark för att locka större företag att bygga nytt. Och i samarbete med fastighetsägare försöker man fylla de tomma lokaler som redan finns, med nya verksamheter.

När det gäller kulturen bidrar projektet dels till fler mötesplatser och dels till att stärka förutsättningarna för att driva kul-turverksamhet på ett affärsmässigt sätt.– Vi har haft kurs i företagande för kul-turentreprenörer och sex nya företag har redan bildats.

Cajsa Malmström pratar sig varm om ett företag som tänker satsa på ekoturism i framtiden. Viljan och uppfinningsrikedo-men är stor och nordost en bit på väg. Nu återstår halva projekttiden.– Vi måste nu se till att slutföra våra uppdrag och att lämna över resultatet till de förvaltningar och bolag som ska ansvara för de olika områdena framöver. Samtidigt inventerar vi behoven och möj-ligheterna att göra nya satsningar som är viktiga för utvecklingen.

Annonsera i STADEN i fokus

KontaktaBjörn Andersson

0768 - 07 97 92bjorn@stadenifokus.se

Prislista och utgivningsplan finns på www.stadenifokus.se

Utveckling Nordost AB är ett göteborgskt samverkans-projekt som varar mellan 2011 och 2013.

Finansieras av Göteborgs Stad med 74 miljoner och Europeis-ka regionala utvecklingsfonden som bidrar med 49 miljoner.

se www.utvecklingnordost.se

Nordost tar plats på kartan

9

i fokus

STADEN

Specialutgåva

HÅLLBAR STADSUTVECKLING – FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET

Nästa nummer 36 sidor

Premiär!

2013

TIDNING FÖR HÅLLBART HÄNGIVNA

Betongbänk i enkelt formspråk med subtila de-taljer. Bänkskivan döljer LED-armaturer som skapar ett inbjudande rum av ljus när dagen går över till natt. Möjlighet finns också att få värmeslingor som värmer sittytan.Sittytans mjuka välvning möter gavlarna i ger-ing där den rundade formen följer utsidorna mot underlaget.

CURB

Gavlarnas grovputsade insidor kontrasterar mot bänkens mjuka, släta utsida. Arm- och rygg- stöd växer ut ur den slutna formen och böjer sig vänligt för den som behöver stöd.

www.benchlight.se

Varje utgåva innehåller ett tema. I nummer ett tittar vi närmare på hur samarbeten mellan olika parter på skilda nivåer fungerar.Nedan två smakprov!

Samverkan börjar på akademisk nivå

Tema Samarbete

– Vi behöver tänka transdisciplinärt och tvär-professionellt för att nå det samhälle vi vill ha. Det menar forskaren Ylva Norén Bretzer på För-valtningshögskolan i Göteborg.

Utvecklingen mot hållbarhet är den stora utmaningen under kommande år. Det är Ylva Norén Bretzer övertygad om. Hon leder ClueE, ett forskningsprojekt som undersöker möjligheten till energieffektivisering vid renovering och ny-byggnation inom allmännyttan.

För att skapa förutsättningar för det ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektivet gäller det att få ihop alla bitarna. Och det börjar redan på den akademiska nivån.

– Enkelt uttryckt kan man säga att universitet och högskolor formaterar hjärnor som ska arbeta inom olika professioner, till exempel arkitekter, ingenjörer, samhällsvetare och så vid-are. Detta avspeglar sig sedan ute på institutioner och fack-förvaltningar. Var och en jobbar med sitt.

Ylva Norén Bretzer pratar om den kommunala verksamheten där det finns en tydlig linjestruktur, de olika områdena har sina respektive budgetar och uppdrag. Detta befäster stup-rören, pusselbitarna sitter inte ihop.

– Organisationsstrategerna idag arbetar med att ytterligare stärka det här arbetssättet, utrymmet för samverkan är ifrå-gasatt.

Men det finns former som fungerar. Ylva Norén Bretzer tar Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (kallat DELTA) som exempel. Det startade 2005 och består av Göteborgs Stad, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och regionen. För första gången fick myndigheter slå ihop sina ekonomiska medel för ett gemensamt syfte genom en lagändring. Samord-ningsförbundet är en juridisk person som själv avgör vad resurserna ska användas till. / Red .

10

Långsiktiga planer i Borås

Foto: Monica AnderssonTrappan vid Sandwalls plats. 2011 utsågs Borås till Årets Stadskärna.

11

I Borås lever stadskärnan tack vare samverkan och god planer-ing. De bilfria gatorna växer med en om året och det offentliga rummet har vänts mot Viskans vatten. Nu vill kommunen och näringslivet knyta ihop city med köpcentret Knalleland.

Ett antal års strävsamt arbete har krävts för att stärka Borås city. Det som har be-tytt mest är att man lyckats skapa ett of-fentligt rum där människor tycker om att vistas. – En av de enskilt viktigaste delarna är omvandlingen av Sandwalls plats. Vi tog bort alla p- platser, bilar och bussar, an-lade ett torg och ökade tillgängligheten till ån. Nu har vi en mötesplats med bland annat gott om uteserveringar och pubar och ett mer livfullt city, säger Bengt Himmelmann, samhällsplaneringschef i Borås.

Idag bor 1 200 människor i centrala Borås, om några år ligger siffran på 5 000 genom ökat bostadsbyggande. Insikten om att city tömdes på folk när alla åkte hem från sina jobb och affärerna stängde, in-nebar att alla är ense om behovet av nya bostäder.

En lika viktig del i planeringen har varit att stärka handeln i centrum genom att inte tillåta fler externa köpcenter. Diskus-sionen började redan på 1990-talet. Då låg både handlarna, fastighetsinnehavarna i centrum och politikerna i fejd med varan-dra. Butikerna hotades av stormarknaden och ägarna krävde fler p-platser för att locka kunder. Politikerna sa nej och de-batten var högljudd. Borås tidning klev då in och erbjöd en gratis helsida att annonsera på om parter-na kunde enas. De föresatte sig att försöka samlas. Men istället för att utgå ifrån da-gens problem fokuserade de på en fram-tidsbild av staden.

Och snart utökades gruppen från kom-munen, fastighetsägarna och köpman-naförbundet till att också omfatta de som använder innerstaden mest; butiksägarna, studentkåren, svenska kyrkan, ungdoms-föreningen et cetera.

Av stor betydelse var enigheten om långsiktiga spelregler i översiktsplanen. Reglerna skulle vara länge - betydligt längre än till nästa mandatperiod.

I november i år presenterade kommunen och näringslivet en handelsutredning där de vill knyta ihop de tre enheterna city, textilcentret Simonsland och Knalleland. Men om detta är en bra lösning råder det dock delade meningar om. / Red

I nummer ett av Staden i fokus fördjupar vi oss i planeringen av Borås och vad sam-arbete kan leda till.

En ny energimarknad med inte-grerad urban energiproduktion. Det är en av stadsplaneringens stora utmaningar de kommande åren. Staden i fokus tar tempen på trenderna.

Text: Morten Valestrand

Solfångarna håller på att flytta från fjärrvärmebolagens stora anläggningar på bottenplan till stadskvarterens tak. Fastighetsägarna har blivit värmelever-antörer.

Solfångare på tak är ingen nyhet. Det nya är att större anläggningar kopplas sam-man med fastighetens fjärrvärmesystem, i samarbete med fjärrvärmeleverantören.Ett värmeöverskott kan då kvittas mot fjärrvärmeleveransen i form av nettodebi-tering. En direktkopplad solfångaranlägg-ning kan i princip byggas hur stor som helst bara det finns ett värmeöverskott som kan säljas vidare.– Möjligheten till nettodebitering eller liknande av överskottsvärme kommer att ha en spinoff-effekt på hela solvärmebran-schen, tror Mikael Gustafsson på Svensk Fjärrvärme.

Solvärmemarknade påverkas dessu-tom positivt av ökande avfallssorter-ing, mer hushållande med biobränslen, samt att värmepriset allt oftare differen-tieras över året. Mikael Gustafsson tror därför att solvärmen står inför en stark marknadsutveckling.

Antalet anläggningar kommer att öka. Särskilt i mindre värmenät utan kraft-värme kan det bli attraktivt, säger han.Då gäller direkt- eller primärkopplade solfångare med värmeväxlare, men utan ackumulator. Idag är det endast Sve-rige och Österrike som har erfarenhet av sådana system.

Konceptet utvecklades först som ett experiment av energibolaget EON till bomässan Bo01 utanför Malmö, men har idag blivit solvärmens chans till över-levnad i fjärrvärmenäten.Tidigare var det stordrift som gällde. På åttio- och nittiotalet byggdes några av världen största solfångaranläggningar upp av svenska fjärrvärmebolag. Varken marknaden eller teknologin var emeller-tid mogen.Det har bland annat varit svårt att få solvärmen att fungera tillsammans med spillvärme och avfallsförbränning. Idag finns endast Kungälv Energis solfångar-fält kvar, stort som fem fotbollsplaner.

Nu växer det fram en ny generation solvärme med decentraliserat ägande och enklare teknik. Solvärmen har tagits över av fastighetsägarna, och över hela landet finns ett trettiotal fastighetsägda anlägg-ningar anslutna till fjärrvärmenät, bland annat i stadsdelen Gårdsten i Göteborg.– Solvärmen måste dock ses som ett komplement med möjlighet till sam-arbete mellan fjärrvärmeföretagen och fastighetsägarna, säger Jan-Olof Dalen-bäck, professor i installationsteknik vid Chalmers Tekniska Högskola och en av världens främste forskare på solvärme.

Solvärme blir därför mest intressant i mindre anläggningar med förädlade bio-bränslen som exempelvis pellets, enligt Dalenbäck. Mikael Gustafsson tror även att en stor drivkraft i utvecklingen är att solfångartekniken överlag har blivit bättre.– Primärkopplad teknik är relativt enkel och har små krav på reglering och styr-ning, säger han.En utmaning för en del fastighetsägare blir dock att hämta tillbaka den värme-kunskap som försvann när de oljeeldade panncentralerna byttes ut mot fjärr-värme, menar Jan-Olof Dalenbäck.– Det påverkar även solvärmen, där sköt-seln kan halka efter på grund av kunskapsbrist.

STADEN i fokus

Sol i den energiska staden

Markplan. Sveriges sista jättefält för solfångare finns i Kungälv.Foto: Morten Valestrand

Ombytta roller. Idag säljer Gårdstens-bostäder solvärme till Göteborg Energi.Foto: Gårdstensbostäder

Solvärmekurs

Branschföreningen VVS

Företagen, Slussen.biz och

Svensk Solenergi arrangerar

installatörskurser i solvärme-

teknologi i Stockholm och

Göteborg. Bland annat av-

handlas konstruktioner, instal-

lationer, drift och ekonomi.

Se slussen.biz för information.

12

vackert, tryggt, funktionelltbelysningsplanering för offentlig miljö

besök www.phosforos.com

This town ain't big enough for the both of us.

Thank God, for urban sprawl!

Ill: Dan

Gre

ider

13

Ludvika i startgroparnaför att hinna få färdigt nya bostäder i tid.

Detaljplanerna är flexibla inför de be-hov som förväntas uppkomma. Där finns ytor för villor, flerfamiljshus, butiker och vad som kan behövas. Både i centrala de-lar och på strandnära tomter någon kilo-meter från centrum.Men det är inte bara den stundande gruvexpansionen som gör att Ludvika ser framtiden an med tillförsikt. Ortens stora arbetsgivare, ABB, har signalerat om några hundratalet nyanställningar och dryckesproducenten Spendrups ska flytta sitt huvudkontor från Stockholm till Ludvika.

Planen är att bygga bostäder i och kring befintlig bebyggelse i centrala Ludvika och om det blir aktuellt i närliggande byar. Så långt det är möjligt använder

Ludvika kommun har detaljplaner klara för att snabbt kunna bygga nytt när och om malmbrytningen tar fart – en välkommen injektion för bygden.

Text: Lars Soold

I Ludvika, Smedjebacken och Gränges-berg förbereder man sig, som på andra orter i Sverige, för nysatsningen inom gruvindustrin. Det har talats om att flyga in gäst-arbetare till gruvorna, fast det vill man helst inte i Ludvika.– När gruvorna kommer igång är det förstås upp till fastighetsägarna om de vill bygga. Men de väntar på startsig-nalen, berättar kommunalrådet Maria Strömkvist(s). – Vi har tagit fram detaljplaner i förväg

man sig av den infrastruktur som finns. Nästa år uppförs 55 nya hyresrätter mitt i centrum där ett av husen är ett miljöcer-tifierat åttavåningshus som kommer i fär-diga sektioner. Efter dessa byggs troligen ytterligare 30 lägenheter.Göran O Sundell, stadsdirektör, förklarar:– Lägenheterna är till för ABB:s unga civilingenjörer som får nära till allt i cen-trum och 300 meter att gå till jobbet. Vi gör vad vi kan för att hjälpa ABB, efter-som kommunen är mycket beroende av företaget.

Närheten till arbetsplatsen är ett medve-tet grepp för att försöka bryta en gammal och mycket stark vana hos invånarna, den att ta bilen även för korta förflyttningar.– Det är en kultur som sitter djupt här. Men med tanken på miljön måste vi göra vad vi kan för att bryta den.Vid all nybyggnation och större föränd-

Foton: Nordic Iron Ore AB.Ny malmbrytning skapar tro på en ljusare framtid.

14

ringar i stadsplaneringen följer kom-munen sina gängse rutiner för informa-tion och delaktighet hos invånarna. – Sedan, berättar Maria Strömkvist, kallar vi alltid till ett stormöte. Dit bru-kar företrädesvis de komma som är kritiska eller har något att diskutera. De som tycker att planerna är bra ser vi oftast inte så mycket av.

Det stora behovet av bostäder och samhällsservice kommer med största sannolikhet att emanera ur den plan-erade malmbrytningen. Planerna är att tre gruvor ska starta brytningen 2015-2017.När klarsignalen kommer från gruv-bolagen räknar Maria Strömkvist med att byggtiden och gruvornas prospekter-ing ska kunna genomföras parallellt så att nya bostäder kan stå klara när bryt-ningen väl startar.Kommunen utgår ifrån att en gruvas livslängd är på mellan 12 och 16 år. Den ekonomiska livstiden kan förstås bli kortare om den internationella efterfrå-

gan på malmen skulle vika.

Ingen vet vad som händer i ett längre perspektiv. Men för kommunen gäller det att vara beredd och kunna erbjuda män-

• Transportmöjligheter ska stärkas genom upprustning av järnvägarna (Bergslagspend-eln och Bergslagsbanan). Det-ta stärker både näringslivet och möjliggör en återöppning av gruvor i regionen. Även pendlingsstråken till och från Ludvika ska förbättras för att skapa bättre möjligheter att ta del av regionens arbets-marknad.

niskor och företag den service de behöver.– När gruvorna har stängt vill vi stå här med nya invånare som kan få jobb här el-ler pendla till arbeten i närheten, hoppas Maria Strömkvist.

Ur översiktsplanen:

• För att möta näringslivets arbetskraftsbehov och för att nå befolkningsmålet med 27000 invånare till år 2020, är det viktigt att erbjuda bostäder i at-traktiva lägen. Kommunen har valt att främst satsa på både centrala bostäder i Ludvika och dessutom pekas ett antal sjönära bostadsområden ut som ska stärka underlag för ser-vice i de orter som ligger efter de stora stråken.

15

Kommunalrådet Maria Strömkvist(s) har detaljplanerna redo.

Foton:

And

ers

Abra

hamss

onGöran O Sundell, stadsdirektör, vill minska bilåkandet

Ja tack!

Tidningen som håller koll på vad som händer på vägen mot den hållbara staden. Vi knyter ihop geografin och ger överblick. Från norr till söder – från uthållighetens Örnsköldsvik till solfångarnas Lund. Vi inspirerar och presenterar den hållbara planeringens verktygslåda.

.

Här är den !

TEMAN DEBATT FORSKNING PORTRÄTT REPORTAGE

STADENi fokus

Nr 3 juni 2012 Pris 59 SEKtema

BARN

Miljömärkt stadsdel i Strömstad

s 9

så kommer de med

tidigt i planeringen

...

Nr 1 mars 2012 Pris 49 SEK

partnerskapets förlovade stad

tema

Krönika

STADENNr 1 mars 2012 Pris 59 SEK

i fokus

GÖTEBORGHållbarhet på export Sol och vind i urbana miljöer s 18

s 25

om segregation i blandstaden

tema

Strömstads nya miljöstadsdel

i fokus

UrbanismMinskande K-märkning Eco Now 2012

Nr 2 maj 2012 Pris 59 SEK

STADEN

s 7

s 22

s 25

URBANISMFORSKNINGBORÅS TEKNIKINNOVATIONERGENTRIFIERINGEKONOMI TRAFIKARKITEKTUR LULEÅCULTURAL PLANNINGBYGGANDE KALMARUPPHANDLINGSRAMARSOL OCH VIND I STADENWHITE FLIGHT UPPSALAKLIMATANPASSNINGGRÖNYTOR CERTIFIERING

.

..

..

.

Nästa nummer 36 sidor

Prenumerera på STADEN i fokus! Sveriges nya tid-ning med ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv. Ett forum för urban utveckling och uthållig planering.

Bläddra på websidan: www.stadenifokus.se och beställ din prenumeration där. Eller mejla till pren@stadenifokus.se

Fem nummer för 500 kronor perår exkl moms.

www.stadenifokus.se

i fokusSTADEN

Specialutgåva

HÅLLBAR STADSUTVECKLING – FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET

Nästa nummer 36 sidor

Premiär!

2013

TIDNING FÖR HÅLLBART HÄNGIVNA

STADEN i fokusLilla Risåsgatan 20413 04 Göteborg