Stenålder lärarhandledning

7/29/2019 Stenlder lrarhandledning

1/14

P egen hand i Gudar och GPS

STENLDERN

Det hr r en handledning som beskriver stenldersdelen iutstllningen Gudar och GPS p rebro lns museum.

Handledningen berttar om stenldern i rebro ln, beskriverutstllningen och ger dessutom ngra ingngar till egna diskus-sioner.

Den riktar sig till lrare med elever i bde grundskola och gym-nasiet. I slutet av handledningen finns en ordlista och tips pider om hur ni kan flja upp besket.


2/14

rebro lns museum

rebro Lns museum r ett av Sveriges ldsta lnsmuseer med rtter i en forn-

minnesfrening frn 1856. Lnsmuseet speglar historien i rebro ln.

Hr i huset finns flera fasta utstllningar Gudar och GPSsom berttar om

bondeliv frn forntid till 1800-tal i vrt ln, Klenodkammarenmed bl.a. en

silverskatt frn vikingatiden, Medeltidens kyrkasom visar kyrkliga skulpturer,

altarskp m.m. Hr visas ven tillflliga utstllningar av konst och kultur-

historia. Drutver finns ocks Idrottshistoriska sllskapetmed olika idrotts-

historiska utstllningar.

Hr i rebro finns ven Lnsarvetsom r museets kunskaps- och forsknings-

centrum med arkiv, foto- och fremlssamlingar. Lnsmuseet har dessutom

anlggningar i bl.a. Karlskoga, Nora och Askersund.

Utstllningen Gudar och GPS hand-

lar om bondeliv och titeln antydervrt frhllningsstt till mat fr

dagen, och lite till - grunden fr vr

verlevnad! Den tar sin utgngspunkt

i frhllanden som de varit och r i

rebro ln med brjan i stenldern,

med nedslag i jrnlder och 1800-

talets bysamhlle.

En modell pvggen som ensymbolisk bildav rebro ln,mter beska-ren i utstll-ningen.Av Lars Agger

Gudar och GPS


3/14

Trivselregler

Fr att besket ska bli s bra som mjligt, tnk p fljande:

Ansvar fr gruppenLraren ansvarar fr klassen under besket i museet. Vi rekom-menderar att elevgrupper t.o.m. hgstadiet gr tillsammansmed lrare.

SkolmaterialDet finns skrivplattor att lna i entrn. Anvnd inte vggar som

skrivunderlag eftersom det blir mrken. Anvnd endast blyerts-pennor i utstllningssalarna om eleverna behver teckna elleranteckna.

Var frsiktig i salarnaRr er lugnt i salarna och tnk p ljudnivn, tala i normal sam-talston. Visa hnsyn till andra beskare och pgende visning-ar. Grupper under ledning av museets personal har fretrde isalarna. Lmna ryggsckar, strre vskor, paraplyer etc. i gar-deroben. Man fr inte dricka eller ta i salarna.

FotograferingDet r inte tilltet att filma eller fotografera i utstllningssalarna.Upprepade blixtar r inte bra ur bevarandesynpunkt.

Upplev utstllningen med fingrarna!I utstllningen Gudar och GPS r det tilltet att rra vid frem-len/rekvisitan som finns men uppmana eleverna till frsiktighet!Observera att det i andra utstllningar inte r tilltet att vidrrafremlen.

Informera dina elever om ovanstende.


4/14

I vrt ln var det stndig vinter fr 100 000 r sedan istiden. Men sedan brja-

de isen smlta, det tog flera tusen r. Landet hjde sig och steg ur smltvattnetoch det som frst steg ur havet i vra trakter var Adolfsbergshjden, Kglan-

omrdet i norr, Kilsbergen i vster och Tylskog i sder.

Fr ca 9500 r sedan nr isen frsvunnit brjade mnniskan hitta hit sderifrn.

De kom i enkla btar och till fots. Frst levde man av att jaga och samla. Den

tiden kallas jgarstenldern. Mnniskorna var nomader och vandrade efter rs-

tiderna och bytesdjuren som fanns i havet s vl som p land.

Fr ca 6 000 r sedan brjade man i vrt ln att bruka jorden och hlla tam-

boskap man pratar om bondestenlder. Att leva av jordbruk innebr mer

arbete men det ger bttre mjligheter fr verlevnad och befolkningen vxer.

Detta nya stt att leva innebr frndringar i levnadsstt och kultur: Man bor

lngre p samma stlle, kvinnorna fder fler barn, man brjar anvnda krukor

och krl av keramik. Fortfarande r jakt, insamling och fiske viktiga inslag i hus-

hllet.

Arkeologerna kallar denna kultur fr trattbgarkultur efter formen p lerkrukor

man funnit. Man vet inte riktigt om detta stt att leva som jordbrukare har

spritts via invandring eller via resor och utbyten. Kulturen r spridd frn norra

Tyskland och Polen upp genom Skandinavien till Mlardalsomrdet.

Stenldern i rebro ln


5/14

Stenldern p museet - Skogsmossen

Stenldern i utstllningen beskrivs genom att beskaren vistas p en 5 700 r

gammal boplats frn de frsta bndernas tid. Vi kallar den Skogsmossen efter enverklig plats. Arkeologerna fann den nr Mlarbanan byggdes ver Kglan sder

om Fellingsbro.

Fr 5 700 r sedan var Kglan en halv i Litorinahavet och landskapet ett skr-

grdslandskap. Skogarna bestod av dellvtrd och i havet simmade slar. I nr-

heten fanns ocks insjar med stvatten. Medeltemperaturen var 2-3 hgre n

idag s klimatet var milt och behagligt.

En karta p vggen visar var Skogsmossen ligger och hur land och hav var be-

lgna fr ca 5 700 r sedan.

Varfr sger vi stenldern?Efter tusentals r har det mesta av stenldersfolkens saker multnat och blivit

jord. Nstan det enda som finns kvar r av sten. Det r drfr vi kallar perioden

fr stenldern. Men det r viktigt att komma ihg att man ocks hade saker av

vidjor, tr, rtter, skinn, bark, djurben mm.

BoplatsenP boplatsen i utstllningen finns en fasad av ett

hus med tillhrande grdsplan. Boningshuset p

Skogsmossen hade en rad stolpar mitt i som hll

upp taket. Vggarna bestod av fltverk av grenar

och kvistar med lerklining utanp. Vr husfasad rbyggd med dessa tekniker.

P grdsplanen framfr huset finns en eldstad, ler-

krukor med hasselntter och sd, djurben, en fgel

(storlom), skinn av olika djur, en slipsten och sten-

yxor. I bakgrunden hrs ljudet frn en stensmed.

Eleverna fr grna knna p benen, sden, krukor-

na och de andra fremlen.


6/14

Skogsmossens invnare lagade sin mat ute p grdsplanen. Hr fann arkeologer-

na spr av eldstder och rester av djurben. En bit frn kket fann man sten-

smedens arbetsplats. Dr fanns mnga avslag (stenflisor) efter smedens arbete.

Nra huset fanns en liten sj. Arkeologerna fann stolphl i marken dr en bryg-ga lett ut i vattnet.

Vem bodde i huset?I huset fr man tnka sig att en familjegrupp om 10-12 personer bodde. Kanske

mamma-pappa-barn samt ngon ogift moster eller frldrals kusin, kanske en

farmor Komplicerade familjefrhllanden fanns ven d och det var skert

vanligt med foster- och styvfrldrar. Mnga barn dog nr de var sm.

Mat fr dagenBondelivet frde med sig ett slitsamt arbete med att rja mark, bearbeta jorden

med grvkpp och hacka, att s, att skydda kern frn betande djur och att skr-

da varje ax fr hand. Man rjde mark med hjlp av yxa, sedan brnde man mar-

ken. Yxan blev ett betydelsefullt redskap fr kerbruket och r en vanlig offer-

gva. Sdesslag som odlades var korn och vete. krarna var sm, som glntor i

skogen. Nr man var bofast kunde man ocks ha tamboskap som nt, fr/get

och gris som gick fritt omkring. Man hgnade in krarna s att inte de betande

djuren skulle ta upp skrden. Hunden r mnniskans ldsta husdjur.

Mnniskorna jagade vilda djur som

t.ex. hjort, rdjur och rv. Man anvn-

de spjut samt pil och bge. Kanske hade

man nt att fnga fglar i. I havet fiska-de man och jagade vikaresl med har-

pun.

Man tillvaratog alla delar p djuret.

Kttet t man frsts. Av horn och ben kunde man gra redskap. Skinnet an-

vndes till klder och senorna anvndes till sytrd och strngar till pilbgar.

Husdjuren mjlkades. Blodet frn slaktade djur togs till vara och blandades med

t.ex. honung och malen sd. Detta blev till en grt som kryddades och jstes.Det r en typisk stenldersrtt! Tran och fett tillvaratogs ocks.


7/14

Man anvnde vxter i naturen till mat och kryddor. I en av krukorna p

grdsplanen kan man se sd, torkad svamp och ntter. Br och frukt var godis,

kda kunde man tugga p, som tuggummi. Som stningsmedel kunde man an-

vnda honung eller bjrksav. Maten lagades i kokgropar i marken eller i krukorsom hettades upp i elden. Krukorna anvnde man ven fr matfrvaring. Maten

kunde ocks torkas eller jsas fr att hlla lngre.

Att diskuteraHur sg vardagen ut fr ett barn p stenldern? Frsk fundera ochfantisera; hjlpa till med jakt, plocka br, vakta elden, lra sig hantverk,passa smsyskon osv Skillnader och likheter mellan d och nu.

Vad gjorde man hela dagarna?Kunde man prata som vi?Hur frndrades vardagen och livet nr man brjade odla och hllatamdjur i stllet fra att bara jaga och samla?

Hur gr man upp eld?Antingen s hr: En svamp, fnskticka, kokas med bjrkaska och torkas. Delar

av den skrs i strimlor och bultas ut. Tv stenar sls mot varandra. Det blir gnis-

tor som fr fste i fnsket. Torrt grs tar ver elden frn det pyrande fnsket och

veden i brasan kan tndas.

Eller s hr: Med en pilbge med lderrem eller starkt snre som strng, fr man

en pinne att snurra mot en trbit. Det blir mycket varmt p trbiten. Torrt grs

som man hller intill tar eld. P Skogsmossens hus hnger en eldbge man kan

titta p.


8/14

Stensmeden och yxornaAtt tillverka redskap av sten var ett viktigt arbete. Mnga stenflisor av flinta frn

en stensmeds arbetsplats har hittats p Skogsmossens grdsplan. De kan vara

sylvassa och det var skert vanligt att man skar sig eller fick dem i gonen nrman arbetade. Strre avslag kunde bearbetas och anvndas som skrapor och

knivar. Knivar, skrapor, pilspetsar och spn av flinta, skiffer och kvarts visas i

montern ovanp tittskpen.

Bredvid tittskpet finns det fem stycken riktiga

stenyxor, med nygjorda skaft. Yxorna r spnnan-

de att knna p, de r ju faktiskt flera tusen r

gamla. Bilder och texter i tittskpet visar och be-skriver hur en stensmed arbetade.

Att man hittat redskap och yxor av flinta sger oss

att man har haft kontakter med Skne och Vst-

kusten dr det fanns gruvor med flintasten vid

denna tid. Man tror att de som bodde p Skogs-

mossen frdades till samlingsplatser dr mnni-

skor frn strre omrden trffades ett par gnger

per r. Dr kunde man ha gemensamma riter, gra upp om gifterml, utbyta g-

vor och gra affrer.

Att diskuteraGissa hur lng tid det tog att ta sig till Skne p stenldern!(Svar: Ca 2-4 veckor om man paddlar, nnu lngre till fots och d r det

tyngre att bra t.ex. flinta med sig hem).Varfr hittar man yxorna av sten i jorden men inte skaften av tr?Hur gr man hl i en sten? (Svar: T.ex. med ett rrben, man nter ut etthl med hjlp av sand och vatten).

Om kult och offerDen lilla sjn intill boplatsen var en helig plats fr mnniskorna p Skogsmos-

sen. Frn bryggan offrade de krukor, yxor, malstenar, brnda djurben av svin

och sl, redskap av porfyr, flinta och kvarts.


9/14

Vissa av fremlen har spr av att ha varit i elden innan de offrades i vattnet och

ibland har de avsiktligt slagits snder. Nr flinta hettas upp i elden exploderar

den med en knall. Ngot som stenldersmnniskorna kanske tyckte var magi!

Vatten och eld leder in i gudavrlden. Gudarna fanns i allt levande, i vdret, ijaktbytet, i vxter, skogar, i marken och i havet. Verkligheten bemstrades ge-

nom offer och ceremonier ett samtal med gudavrlden.

De freml som offrats har haft stor betydelse fr mnniskorna de symbolise-

rade mat fr dagen, fruktsamhet och verlevnad. Arkeologerna har hittat tusen-

tals krukskrvor i mossen och mnga av krukorna r vackert dekorerade. P

ngra av krukskrvorna finns spr av matrester. Dessa har varit till stor hjlp nr

man daterat fynden frn Skogsmossen. Mnga av de offrade fremlen syns un-

der vattenytan.

Att diskuteraVarfr offrade man?Vad betyder symbol att en sak betyder ngot annat n det man ser?Vad skulle arkeologer om 3000 r hitta fr saker som vi lmnar efteross?Fundera p vilka spr ert klassrum skulle lmna efter sig om det ver-gavs i dag. Vad skulle framtidens arkeologer hitta och skulle de kunna

frst vad fremlen anvndes till? Vad skulle arkeologerna inte se?


10/14

Monter i golvetI golvet invid husfasaden visas fynd frn en annan Trattbgareboplats, Tjugesta-

torp som ligger ca 1 mil frn Skogsmossen. Fyndet lg i en grop intill ett hus och

bestr av en halv flintyxa, avslag, en tvrpil, keramik och brnda ben av fr ochget. Man tror att mnniskorna offrade fremlen d huset byggdes. Att offra en

yxa kan betyda att man ber om kraft.

I stolphl efter forntida hus hittar man ibland offer. Guld-

gubben som ni kan se i vikingadelen av utstllningen har

t.ex. hittats i ett stolphl. nda in i modern tid har man

ibland lmnat en form av offer eller lyckobringande freml

d man byggt ett hus. D och d hittar man faktisktbarnskor i trossbottnen d man river gamla byggnader de

r inte offrade till ngon gud, men ansgs frr bringa tur och fruktsamhet t

husets invnare.

Hr finns kartorkartorkartorkartor som visar hur Sveriges land, hav, vxter

och djur ndrades frn inlandsisens sista nedisning fr25 000 r sedan fram till nutid. De belyser speciellt Mel-

lansveriges och Skogsmossens frhllanden.

En rekonstruerad drktdrktdrktdrkt av lgskinn med plskant,

brnsten och djurtnder och tillhrande skor av ren-

skinn visar hur klder kan ha sett ut p stenldern.

Skinnen skrapades, fettgarvades och syddes till klder

med sentrd, bennlar och syl. Man vet vldigt lite om

hur stenldersmnniskan kldde sig. P andra platser i

Sverige och Europa har man i gravar hittat spr av

drkter som bland annat prytts av brnsten, djurtn-

der och rdockrafrg. Man har ocks jmfrt med

antropologiskt material och studier av senare tiders

jgare-fiskare-samlare-folk som levt i samma klimat och milj som stenlders-

mnniskan, och sett hur de gjort sina klder.

Mer kunskaper om stenlderslivet - ppna luckorna i tittskpen!


11/14

En kokbok med stenldersrecept berttar hur

kosten kan ha sett ut. Hr finns ocks ett skafferiskafferiskafferiskafferi

som visar en del av vad man t och ven ngra

fiskeredskap.

Tecknade bilder visar hur Skogsmossens mnniskor

dekorerade sina keramikkrukorkeramikkrukorkeramikkrukorkeramikkrukor med mnster av

t.ex. en nagel eller en snodd virad runt en pinne.

Dd och begravningHur begravdes de dda under stenldern? Bakom en lucka visas en modell av en

gnggrift frn Yxhult, Kumla. I den lg flera mnniskor begravda. Antagligen

har den anvnts under en lngre tid av en grupp mnniskor. Gnggrifter finns

inte i nrheten av Skogsmossen. Det sttet att begrava sina dda kom lngt

senare och p andra platser. Vid Skogsmossen har inga gravar ptrffats.

Monter p skpetP tittskpet finns tv montrar med ngra originalfre-

ml frn Skogsmossen, Tjugestatorp och andra platser

i lnet. Hr kan man titta p keramik, skrapor i kvarts

och flinta, en kniv och pilspetsar i skiffer, metkrok av

ben/horn, spn av flinta. Tnk att arkeologerna kan

rkna ut s mycket bara med hjlp av s sm flisor!

Att diskuteraBlev stenldersmnniskorna lika ledsna nr ngon dog som vi blir idag?Hur sg stenldersmnniskorna ut?Vad gjorde man om man blev sjuk p stenldern? (Svar: Offer till gudar,hjlp av lkekunniga schamaner och god kunskap om lkevxter. Hgddlighet och lg medellivslngd.)Om vi fick smaka stenldersmnniskornas mat skulle vi d tycka att

den var god? Varfr/varfr inte?Hur smakar mat utan salt?


12/14

Avslag stenavfall efter tillverkning av stenredskap.

Antropologiskt syftar hr p kulturantropologi studier av kulturer.Hur mnniskor organiserar sina samhllen och sinvardag. Genom att iaktta och leva tillsammans medmnniskor i andra kulturer lr man sig att frst hurman gr dr och varfr.

Brnsten r kda som under rmiljoner pressats samman ochblivit hrt som sten.

Flinta gr-svart, tt mineral bestende av kiselsyra. Fre-kommer som klumpar i kalksten och krita. Flinta harhg hrdhetsgrad och kan splittras i vassa bitar, skivoreller spn.

Grvkpp trbit med avhuggen mejselformad nde, primitivtredskap som anvndes fr bearbetning av jord.

Kokgrop en djup grop i jorden dr man lagar mat. Ktt ellerfisk sveps in i nver i ett ttt paket. I gropen varvaspaketet med heta stenar, och jord ses ver. P s sttkokas maten i jorden, efter ett par timmar grvs

paketet upp.Kvarts en mineral som bestr av kiseldioxid. Kvarts r sprttoch har liksom flinta musselformade brott. Kvarts kanvara genomskinlig som bergskristall eller vit ogenom-skinlig och kallas d mjlkkvarts.

Lerklining byggnadsteknik dr man smetar lera p ett underlagav fltade grenar och p s stt skapar vggar.

Litorinahavet lg dr stersjn ligger idag, fr mellan 8000-3500r sedan och tckte ven strre omrden.

Nomader r ett folk som inte r bofast, utan flyttar efter bytesdjuren och tar med sig sina enkla bostder och allagodelar.

Porfyr en kristallin, sur silikatbergart, vars frg skiftar frngrtt, brunt rtt till violett.

Rdockra ett frgpigment mne som finns naturligt i jorden.Bestr av jrnoxid. Anvndes att mla huden medsom dekoration.

Ordlista


13/14

Gra sjlv

Tillverka egna krukor eller prlor av trolldeg. Gr en rund botten, rullasedan fingertjocka ormar av degen och lgg en i taget p bottens

kant. Tumma ihop dem och lgg p nsta orm, tumma ihop dem.

Fortstt tills du tycker att krukan r lagom hg. Lt krukan vila ett tag.

Barnen kan sjlva leta reda p saker att gra mnster p krukan med

t.ex. en pinne, ett snre, en sten eller sin egen nagel.

Trolldeg: 3 dl mjl, 1 dl salt, 1-1,5 dl ljummet vatten. Brnn i 100 i

ca 1 timma. Trolldegen kan frgas med kryddor t.ex. paprika (orange),

saffran (gul), kanel (ljusbrun) och kakao (mrkbrun).

Gr forntida redskap av ben. Ta till vara ben frn mltiden t.ex. kyck-

lingben och tillverka nlar, sylar eller metkrokar. Var noga med att koka

benen tills de vitnar innan de ska bearbetas. Anvnd kniv, sandpapper,

sg. Kraftigare ben frn t.ex. revbensspjll kan sgas och slipas till har-

punspetsar.

Skriv av recept som finns i tittskpet i utstllningen och laga en stenl-

dersmltid

Forska sjlvKanske finns det en stenldersboplats nra din skola?

Lrare och elever kan sjlva ska information om fornlmningar frnstenldern genom att anvnda fornlmningsregistret p Riksantikvarie-

mbetets hemsida: www.fmis.raa.se

Fr att f mer hjlp med information om fornlmningar och historia i ditt

nromrde kan du ocks vnda dig till lnsmuseets arkiv p Lnsarvet i

rebro 019-602 87 00.

Tips p eget arbete efter besket


14/14

Egna anteckningar

Documents

Stenålder lärarhandledning