Stenkoll #109

RÄTT MÄTT GER RÄTT TÄKTLÄGE

#109NOVEMBER 2010

EN TIDNING FRÅN SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI

| Dammproblemet under lupp | Vi som jobbar i Aletäkten | Krossentreprenörerna får grupp

KR

OSS

OR

DE

T


POSTTIDNING BReturadress: Krossordet StenkollSveriges BergmaterialindustriBox 55684102 15 Stockholm

ST

EN

KO

LL

#109 N

OV

EM

BE

R 2010

Vi lyssnade på våra kunder och skapade en ny generation VSI-slagkrossar

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.

LOKALKONTOR: BOLLNÄS TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00,

KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00

www.miningandconstruction.sandvik.com

För gruv-, anläggnings- och återvinningsindustri

Sandviks CV200-serie VSI-krossar består av sex nya modeller, framtagna för attmöta kundernas krav, men utan att ge avkall på de fördelar som fanns i tidigaremodeller. Fokus ligger på Miljö, Hälsa & Säkerhet. Med CV200-serien får dureducerade stilleståndstider för underhåll, ett säkrare handhavande av krossen,minskad energiförbrukning och därigenom mindre utsläpp som påverkar miljön.

Sandvik kan nu erbjuda den lägsta energiförbrukningen inom VSI-krossning,tack vare en innovativ konstruktion på både rotor och krossens matningssystem.

Alla uppgraderingar kan eftermonteras på befintliga krossar!

• ny utformning av slitdelar

• lägre energiförbrukning

• förenklade reservdelsbyten

• minskad driftkostnad/ton

STEN0210_ANNONS_.indd 2 2010-11-12 14:09:52

3krossordet 109

redaktion

innehåll

15Mätmetoder placerar täkten rättsid

5 ledaren Björn strokirk, vd på sBMi, tycker sverige ligger långt efter övriga eu-ropa i satsningar på infrastruktur. 7 anslagstavlan

8 nyheter 10 krossentreprenörerNu får krossentreprenörerna en egen grupp inom sBMi. 12 Upp stiger sveviaVägverket Produktion blev svevia med 2 800 anställda. Här presente-ras det nya företaget. 15 placera täkten rätten täkts placering kan spara pengar och även vara bra för miljön. Mo-derna mätmetoder hjälper till.

20 daMM i täkternaen täkt dammar, det har den alltid gjort. Hur ska man hantera proble-met för att skapa en modern ar-betsplats?

24 sBMi:s Branschdagar ger kUnskapsBMi:s branschdagar lockar många besökare. i Jönköping samlades 120 personer och stenkoll var på plats och rapporterar från pro-grammet.

32 Bättre krossBetongindustrin står för utmaning-en att byta ut naturgruset mot krossmaterial. Här berättar Ce-mentas Hans-erik Gram om utma-ningarna och lösningarna.

36 ta strid oM värdenaVillkoren för täkttillstånd varie-rar från länsstyrelse till länssty-relse. sara selegran på svevia uppmanar branschen att ta strid för värdena för att få enhetliga villkor. 39 Underentreprenör-ens vardagUnderentreprenörer är vanliga in-om bergmaterialindustrin. Hur är deras vardag? Möt entreprenörer-na i Aletäkten. 46 sBMi:s nollBeräk-ningett uteblivet täkttillstånd är dyrt för samhället. sBMi:s nollberäkning visar hur dyrt.

krossordet stenkoll

ansvarig utgivare Björn strokirkchefredaktör roger Anderssonart director Jenny Almersdottervetenskapsjournalist kim Bergströmomslagsbild kalle Assbring prenumerationsärenden [email protected] Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. annons/MarknadPatrik swenzén [email protected] otter [email protected] adresssBMiBox 55684102 15 stockholm hemsidawww.sbmi.se tryck trydells tryckeri AB

övriga medarbetareeva edberg, kalle Assbring, Björn strokirk, Joakim Heise, Leena eriksson och kim Bergström

issn 2000-7361

stenkoll ges ut av sBMi, bergmaterialindu-strins branschorganisation. Vi tar tillvara branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kvalitets- och kompetensut-veckling.

Boel Ferm är flitigt anlitad fotograf till tidskriften Betong. som journalist har hon jobbat på dala-demokraten och Borås tid-ning. till detta nummer av stenkoll har hon besökt krossentreprenörerna på Aletäkten och både fotat och skrivit.

carina tyskbo är frilansjournalist med er-farenheter från bland annat dagens Nyhe-ter, tidskriften Betong och Plaza interiör. I detta nummer är hon reporter på plats på sBMi:s branschdag i Jönköping.

Innehall #109

STEN0210_03_innehallJ.indd 3 2010-11-15 11:24:09

Framtiden har landat. Det är bara att haka på.

Kapacitet. Smidighet. Driftsäkerhet. Utifrån dessa ledord presenterar Maskin Mekano ett nytt sorterings-verk på lastväxlarram fullproppat med användbara fördelar.

Allt material har fått en prislapp. Allt mer ska återvinnas. Och en viktig del i återvinningen handlar om sor-tering. En modern maskin som ska leverera i förhållande till kravbilden måste innehålla en mängd tydliga fördelar för att möjliggöra lönsamhet. För det som kostar idag är tid, transporter och bränsle.

Därför är Lv 302 T3 uppbyggd på lastväxlarram. Det ger överlägset billigast flyttkostnad. Maskinen är eldri-ven, det ger klart lägst bränsleförbrukning. Sikten är dubbeldäckad, den är enkel, snabb och billig att byta fraktion på. Det ger möjlighet att köra även små partier med lönsamhet. Maskin Mekanos sorteringsverk byggs i Sverige och är kända för att vara robusta in i minsta detalj.

Välkommen till Maskin Mekano. Din partner för produktivitet.

maskin

mekan

o

Maskin Mekano AB, Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, [email protected], www.maskinmekano.se

STEN0210_ANNONS_.indd 4 2010-11-12 14:09:53

krossordet 109 5

Sverige är ett glest befolkat land. Det innebär den fördelen att vi har stora ytor att verka på. Nackdelen är att vi får långa avstånd och restider.

Det kan vi minska med en bra infra-struktur som underlättar produktion och distribution av varor och ökar nä-ringslivets effektivitet och konkurrens-kraft. Detta gynnar också den politiskt prioriterade arbetslinjen.

När infrastrukturen förbättras kor-tas restiderna och man kan söka arbete längre bort. Det ger bättre matchning på arbetsmarknaden och större varu-marknad vilket gör samhällsekonomin mer dynamisk och stabil.

SBMI har varit en av organisationerna inom Svenskt Näringsliv som låtit en konsultfirma ta fram en rapport som belyser svensk infrastruktur i en inter-nationell jämförelse. Den kommer att överlämnas till regeringen inom kort.

Rapporten ger en dyster bild av läget där vi ligger långt ner i många nyckeltal. Två exempel där vi släpat efter de senas-te 20-30 åren är underhåll och nyinves-teringar av infrastruktur som andel av BNP. Med tanke på våra avstånd borde vi snarare ha legat över genomsnittet.

Den borgerliga regeringen har ökat trafikanslagen något och har de senas-te åren sett till att finansiera det som påbörjats. Det är bra. Tyvärr vill reger-ingen inte öka satsningarna till en eu-ropeisk nivå. Det är inte bra. Dåliga transporter kostar oss alla tid och där-

med pengar. Tyvärr tycks de inte kosta staten något.

När man i höst har åkt E4:an söderut från Stockholm har man ofta hamnat i bilköer beroende på att mittfilen varit avstängd. Orsaken är att man ska resa belysningsstolpar i mittremsan mellan körbanorna.

Hur ofta har ni sett någon jobba där när ni har passerat? Det är givet att man stänger av körfält så att arbetet kan utföras under säkra förhållanden.Men tänk om Trafikverket fått betala hyra för avspärrad väg… Tror ni att fler entreprenörer hade varit engagerade samtidigt? Tror ni att man hade jobbat tvåskift?

Tid är pengar. Därför behöver vi se på kostnaderna på ett nytt sätt. Trafi-kanternas tid måste ges ett värde som kan ställas i relation till de kostnader för vägtrafiken som går över statsbud-geten. Inom nationalekonomin finns teknik att göra så kallade cost-benefit-analyser. Man beräknar exempelvis värdet av den förlorade arbetstiden och kapitalkostnaden för fordon och deras last.

Trafikverket har kunskaper om hur man gör sådana kalkyler men det ver-kar inte som om man använder dem när man planerar förnyelse och under-håll. Varför?

Samhällsekonomiska kalkyler bör styra vad som ska prioriteras. De bör även påverka nivån på investeringarna. Fattas det pengar får man låna.

Idag försvåras finansieringen av att stora och viktiga investeringar i vägar och järnvägar direktavskrivs, trots att de tillväxtbefrämjande effekterna finns under årtionden. Därför bör större in-frastrukturprojekt, precis som alla sto-ra investeringar, skrivas av under en rimlig lång ekonomisk livslängd.

Rätt investeringar bidrar till ett mer hållbart samhälle, eftersom flaskhalsar ger samhället ökade mil-jöutsläpp och kostar de köande tid och pengar. Satsningarna på infra-struktur borde öka.

Vad kostar köerna dig?

Björn Strokirk, vd, SBMI

Ledaren

STEN0210_05_ledare.indd 5 2010-11-15 11:28:20

Vi är ett högteknologiskt företag, med kontinuerlig utveckling av våra mätsystem som vi använder med stor framgång över hela landet.

Vi samarbetar med bl a Skanska, NCC Roads, Swerock och Sydsten rörande vibrationsmätning kring ett antal bergtäkter. Dessa täkter ligger bl a i Rockneby, Veberöd, Dalby, Spånstad, Bohus, Falun och Sälgsjön. Våra instruments goda förmåga till långtidsmätning, med inrapportering och webbpre-sentation, medför kostnadsbesparingar genom att ha årsmätning.

Läs mer om oss på www.metron.se

GÖTEBORG | FALUN | SUNDSVALL www.metron.se

Bra vibrationer? Vi vet.

AnslagstavlanSkriv till oss på adressen SBMI | Box 55 684 | 102 15 Stockholm

I SENASTE NUMRET av Stenkoll fi nns en artikel ”För ballast i tiden” (sid 43). I artikeln uttalar sig bland andra Dan Sennerby, Trafi kverket, om att det inte var genomförbart att transportera okrossat berg med järnväg från bland annat Norrströmstunneln.

Vi inom FreightC har i januari i år blivit kontaktade av NCC, en av aktörerna i Norrströmstunneln AB, och blivit ombedda att lämna en of-fert för ca 750 000 ton berg med start 1 juli i år. Vi har lämnat en offert där vi beskriver att vi kan transportera berget okrossat 0-800 mm utfall exakt som bilarna transporterar sitt berg. Kontakter har tagits med samtliga som uttalat sig i artikeln utom Niklas Skoog på Jehanders och samtliga var förvånade att dessa uppgifter från NCC inte framkommit.

/Lars Svensson

75 %tror att de kommer ha nytta i sitt arbete av det de lärde vid

branschdagen i Jönköping.

besökte totalt de båda branschdagarna i Jönköping och Umeå. 120 i Jönköping och 70 Umeå.

190

KURSER VÅREN 2011KOM IHÅG ATT ANMÄLA ER TILL VÅRENS KURSER:

Säker Maskinoperatör 17 januari 2011, anmälan senast den 20 december 2010

Produktion I 18-20 januari 2011, anmälan senast den 20 december 2010

Praktisk maskinhantering 23 mars, Sydstens stenbrott Dalby, anmälan senast den 1 mars

Produktion II del 1 och 2 14-16 februari, anmälan senast den 25 januari

Bergsprängning för beställare 17 mars, anmälan senast den 22 februari

STEN0210_07_anslagstavlan.indd 7 2010-11-15 15:44:51

krossordet 1098

Nyheter

TamTron, en finländsk tillverkare av vågutrustning för bygg-, anläggning och gruvfordon, har konstruerat en ny version av sitt program av vågar för att förbättra vägningsprocessen för hjul-lastare. Den nya vågen heter Pro+ och ger möjligheter till dataöverföring via internet eller genom användning av USB-minne. Viktkorrigeringen för lu-tande underlag sker automatiskt upp

till lutningar på 12,9 grader. Vågen kompenserar också automatiskt för bomhastighet, tippning och accelera-tion.

Vågen har en större bakgrundsbelyst display än vad som är vanligt och ett ergonomiskt tangentbord. Riktiga bok-stäver och symboler gör displayen lät-tavläst. För maximal kontroll vid alla tillfällen är vågen försedd med start-

Finsk våg med nya Finesser

spärr och kan tas i drift endast efter in-matning av en personlig PIN-kod.

Vågprogrammet omfattar tre mo-deller: Tamtron Pro+ 100, Tamtron Pro+ 200 och Tamtron Pro+ 300 Inter-net, som väljs efter behov. Den mest avancerade modellen, 300 Internet, skriver ut resultaten samtidigt som de överförs till kontoret. På så vis kan fakturering ske omedelbart.

Nyhetsflödet

STEN0210_08_nyheter.indd 8 2010-11-15 11:34:58

krossordet 109 9

Vägskälet

Metsos Lokotrack-serie har fått en ny medlem, Lo-kotrack Lt110C. den nya maskinen är förhållandevis lätt att trans-portera.

Lokotrack Lt110C är byggd runt den välkända käftkrossen Nordberg C110. Lokotrack LT110C finns med två feederarrang-emang och kan förses med två olika transportband. Lokotrack Lt110C är bland annat standardutrustad med det intelligenta kontrollsystemet IC500 som övervakar och optimerar hela krossproceduren och maximerar produktionen.

Lokotrack Lt110C kan lätt kombineras med andra krossar för finmaterial. Den väger 58 ton, är 15,6 meter lång, 3 meter bred och 3,85 meter hög vid transport.

Ny guMMibLaNdNiNg soM spar eNergi

per HögLuNd har utsetts till ny affärsenhetschef för NCC roads sverige Öst och tillträder formellt tjänsten den 1 januari 2011. Han är idag avdelningschef för Östergötland och kalmar län inom NCC Construction sverige, region syd. Per Höglund kommer successivt att involveras i NCC roads verk-samhet i samverkan med nuvarande affärsenhetschef för NCC roads sverige Öst, krister Andersson, som därefter övergår till andra arbetsuppgifter inom NCC roads fram till sin pen-sionering.

HaNs säLL har tillträtt en nyinrät-tad befattning som marknads- och af-färsutvecklingschef i affärsområdet NCC roads. Han kommer även ha ut-vecklingsansvar för affärsområdets as-falt- och beläggningsverksamhet i ryssland (s:t Petersburgs-området) Hans har tidigare haft ett övergripan-de ansvar för Personal (Hr), kommu-nikation och Marknad.

pierre abraHaMssoN har tillträtt befattningen som Hr-chef för affärsområdet NCC roads. Han kommer närmast från en befattning som personalansvarig hos NCC roads Öst.

JosefiN seLLéN, har fått ansvar för varumärkesfrågor in-om affärsområdet NCC roads vid sidan av sin ordinarie tjänst som informationschef hos NCC roads i sverige.

bJørNar broderstad, tidigare affärsenhetschef för NCC roads Norge, övergår till en tjänst som executive se-nior Advisor inom affärsområdesstaben där han bl a ska sam-ordna och utveckla kunskapsöverföringen mellan länder och affärsenheter i anslutning till internrevisioner och ledningens genomgång.

Leif petterssoN blir ny arbetschef inom krossgruppen fr o m 1 januari 2011. Leif Pettersson kommer närmast från rollen som affärschef vid NCC:s avdelning Mark stockholm där han ansvarat för innerstadsarbeten. Nuvarande arbetschef Lennart sundin ansvarar fullt ut för verksamheten intill års-skiftet för att därefter stå till affärsenhetens förfogande för andra sysslor.

stefaN axeLssoN har utsetts till ny regionchef Meller-sta hos swerock efter kjell Molin som går i pension.

Lars oLofssoN har utsetts till regionchef Nord hos swerock inom Grus och Berg samt transport och Maskin.

sedaN årsskiftet 2009-2010 har skanska valt att spe-cialisera sig i en rikstäckande bergmaterialorganisation, från att tidigare ha ingått som en del i regionala verksamheter. ex-akt hur organisationen ska se ut i detalj och vilka supportfunk-tioner som ska finnas är ännu inte klart. Men chefsfunktionerna ser ut så här: Per Åkerman, regi-onchef, daniel Bergström, distriktschef stockholm-Mälardalen, Johan olander, distriktschef Väst, Niclas Midlöv, distriktschef syd, Magnus Niklasson, distriktschef Göteborg, Peder olsson, projektchef södra Norrland och torbjörn kronfeldt, distrikts-chef Norra Norrland.

coNtitecH har utvecklat en ny gummiblandning som mins-kar rullmotståndet för företagets transportband. Med hjälp av den nya gummiblandningen kan energiförbrukningen vid transport av råmaterial minska med 20 procent, vilket också sänker koldioxid-utsläppen påtagligt.

– resultaten är mycket bra men vi fortsätter att arbeta för att minska energiförbrukningen hos våra transportband för att göra de mer ekonomiska och mer hållbara, säger Wilhelm schrand, forsknings- och utvecklingschef för Contitech.

koMpakt kross-prestaNda Med Lokotrack Lt110c

Per Höglund

Pierre Abrahamsson

Leif Pettersson

stefan Axelsson

Hans säll

STEN0210_08_nyheter.indd 9 2010-11-15 11:35:40

KROSSORDET 10910

NU SKA KROSSENTREPRENÖRERNAS FRÅGOR LYFTAS OCH BELYSAS. I SEPTEMBER FÖDDES BRANSCHENS ALLRA FÖRSTA KROSSGRUPP MED MÅLET ATT DRIVA EGNA FRÅGOR OCH PÅVERKA VIKTIGA OMRÅDEN. TEXT: CARINA TYSKBO

Branschen stärks med ny

KROSSGRUPP

Krossgruppen är ett sätt att gå från "vi borde" till "vi gör". Så sammanfattar Pär Johnning, NCC, kross-gruppens första möte på

Sky City Arlanda i september 2010. Den nya gruppen är ett sätt att samla alla som jobbar i täkten och att mer kraft-fullt nå tillverkare och myndigheter med branschens behov och önskemål.

– Krossentreprenörerna är med och formar omvärldens bild av vår verk-samhet, gör de fel drabbas även till-ståndsinnehavaren. Platschefen har helhetsansvaret på en täkt och kan ald-rig skylla ifrån sig. Nu fi nns det äntli-gen ett forum för krossfrågor och det är viktigt oavsett om du är ett storföre-tag eller en liten krossentreprenör, sä-ger Pär Johnning.

Under Krossgruppens premiärmöte framträdde fyra områden som särskilt viktiga att arbeta med: Utbildning, ma-skintillverkare, hälsa och risk samt av-tal. Utbildning är speciellt viktigt efter-som många trotjänare i branschen snart går i pension. Ska ungdomar re-kryteras via gymnasieutbildningar, via

KY eller genom en eventuell lärlingsut-bildning? Fördelen med lärlingar är att de blir kvar på företaget medan elever som utbildat sig på annan ort ofta fl yt-tar hem igen. Peab har redan kvoterat ett antal arbetsplatser åt lärlingar och Björn Strokirk, SBMI, berättar om en idé som han hoppas mycket på.

– Företagen i respektive län ska hitta unga människor som kan ha intresse av att jobba i bergmaterialindustrin. De skickas på kurs under några veckor och återvänder sedan till de täkter som ligger nära hemmaorten. Efter ytterli-gare praktiktid och om båda parter tycker att det känns bra, anställs de och stannar förhoppningsvis länge i branschen.

Genom krossgruppen vill man ställa högre krav på maskintillverkarna för att öka driftsäkerheten. Idag går ma-skiner sönder i allt för stor utsträck-ning. Konstruktörerna borde bli bättre på att ta vara på kunskap och erfaren-het. Maskinerna i täkten är inte heller utrustade för att skapa en tillräckligt bra säkerhet och arbetsmiljö, proble-met med fallolyckor eller kvartsdamm

som fastnar i kläderna har uppmärk-sammats.

– Krossarna idag är tyvärr som en ny, dyr vinterrock sydd i för billig sytråd - knapparna trillar ur alldeles för snabbt. Vi behöver en starkare röst mot tillver-karen. Om fl er går samman kan man ta upp besluten på rätt nivå. Idag har kö-pare och konstruktör för långt avstånd mellan varandra, säger Pär Johnning.

En annan viktig fråga är den om av-talsförhållandena mellan täktägare och underentreprenörer. Framförallt inom områdena miljö, hälsa och säker-het eller om krav i lagar och förord-ningar.

– När underleverantörerna har liten kunskap eller svagt intresse av att följa regler får branschen lätt en stämpel som icke rumsren. Fusk med körtider kontrolleras inte i samma utsträckning i en täkt som överlast i trafi ken. Här fi nns planer på att en certifi erad kross-maskinist ska ansvara för alla köpta jobb. Certifi ering kan höja statusen på yrket och engagera krossentreprenörer i frågor som traditionellt sett inte in-tresserat dem, säger Björn Strokirk.

LÄS MER PÅ

MEDLEMS-

SIDORNA PÅ

WWW.SBMI.SE

STEN0210_10-11_krossgrupp_ver2.indd 10 2010-11-15 11:42:34

KROSSORDET 109 11

Branschen stärks med ny

KROSSGRUPP

3 FRÅGOR TILL 3 MEDLEMMAR1.Varför har du valt att vara med i Krossgruppen?2.Vad är viktigt att fokusera på?3. Vilka frågor ska drivas framöver?

Niklas Osvaldsson, regionchef Jehander,

region Väst

Pär Burlin, arbetschef Svevia Beläggning och

Ballast

Jarl Westin, VD Krossekonomi

www.krossning-sortering.com

SRC Screening, Recycling, Crushing Crushing

Metso

Finlay

Keestrack

Kleemann

Powerscreen

Sandvik / Extec

Sandvik / Fintec

Maximus sorteringsverk

2 och 3-däck Grovsorterare

Mobila Transportband 4065 och 4080

www.krossning-sortering.com

Krossning & Sortering SRC LtdMasugnsvägen 30, 169 87 BROMMA • Box 20203, S-161 02 BROMMA

Tel.08-579 707 80/070-619 97 80 • [email protected]

Specialisten på begagnade och nyare Krossar och sorteringsverk

från

Krossning & Sortering SRC Ltd

Sandvik UH440i 2008Fintec 1080 2008

LT 106 2008 LT 200 HP 2008

Screening, Recycling, Crushing

LT 106 2008 Crushing 2008 Crushing

Mobila Transportband 4065 och 4080Mobila Transportband 4065 och 4080

Fintec 1080 2008

Krossning & Sortering SRC Ltd

Sandvik UH440i 2008

SRC Screening, Finlay 1175 2008 Extec C12+ 2009

Reservdelar, slitdelar till alla krossar.

Leasing av krossar och sorteringsverk.

Fråga oss först!

Niklas Osvaldsson, regionchef Je-hander, region Väst1. Krossgruppen ger en möjlighet att dela maskinerfarenhet med bransch-kollegor och att påverka beslutsfatta-re.2. Att kunna föra en mer enad talan gentemot leverantörer och på så sätt även gentemot myndigheter.3. Säkerhet kring maskinerna. Teknik-frågor – att föra en dialog med leve-rantörerna kring maskinutveckling. Idag strävar man efter att kunna spara resurser på varje maskin. Allt gods di-mensioneras för klent för att spara pengar, men istället för att spara blir det tvärtom.

Pär Burlin, arbetschef Svevia Belägg-ning och Ballast1. För att få möta krossentreprenö-rernas mångåriga efterfrågan av en samlande organisation. Krossgruppen

är till för såväl krossföretagen som köparna av krosstjänster.2. Gruppen kan belysa angelägna frå-gor som krossteknik, miljö och ar-betsmiljö. Hur ska vi agera i våra täk-ter?3. Vi behöver få en samlad bild av vad som efterfrågas rent maskinellt. Som täktägare har vi ett ansvar för damm, buller och hanteringen av avfall. Vi vet vilka krav som ställs, arbetsmiljö- och miljöfrågor måste drivas medvetet.

Jarl Westin, VD AB Krossekonomi1. Därför att ett större antal medlem-mar har större möjlighet att påverka myndigheter och tillverkare av maski-ner.2. Att samla expertisen i krossbran-schen så att vi kan lära av varandra.3. Vi behöver hitta nya former för ut-bildning av ungdomar till vår bransch. I övrigt påverkan, se fråga 1.

STEN0210_10-11_krossgrupp_ver2.indd 11 2010-11-15 11:43:30

krossordet 10912

D et nya bolaget är det fjärde största väg- och anläggningsföretaget i Sverige och omsatte 2009 7,9 miljarder kro-

nor och har 2 800 anställda. Stenkoll har pratat med några av Svevias tung-viktare, VD Per-Olof Wedin, chefen för affärsområde beläggning, Henrik Löv-gren, samt miljö- & hållbarhetschefen Anders Lindström, för att försöka få om inte stenkoll så i alla fall en djupare in-blick i vad denna nygamla aktör på marknaden är för en fågel.

Ja, vad är Svevia?Henrik Lövgren: Svevia är ett bygg- och anläggningsföretag som valt att ta den smala vägen. Vi sysslar med an-läggning, drift och beläggning. Vår af-färsidé är att bygga och sköta om Sveri-ges vägar och infrastruktur. Det finns inget annat entreprenadföretag i Sveri-ge som har en så tydlig inriktning på det som vi. Vi bygger exempelvis inte hus. Vi tror att just fokusering är en

nyckel till att bli effektiva och duktiga.Vi har också en stor geografisk täck-

ning. Vi finns även i glesbygden och i inlandet, där många företag inte är re-presenterade. Vårt täktinnehav speglar vår spridda lokalisering, med många täkter i glesbygd. Vi täcker därför även de delar av landet där det bor relativt lite folk, så vi kan erbjuda service även på små orter. Det är en av våra styrkor. Vi har rikstäckande kunder som vänder sig till oss tack vare detta.

varför bildades Svevia?Per-OLOf WeDin: Regeringen ville ge-nom bolagiseringen öka konkurrens-neutraliteten. Regeringen anser att statliga företag som verkar på markna-den i konkurrens med privata företag ska drivas marknadsmässigt och kon-kurrera på lika villkor. Målet är att Sve-via ska vara ett lönsamt och framgångs-rikt drift- och anläggningsföretag som bygger på hållbar utveckling och i alla avseenden agerar affärsmässigt och kommersiellt.

Den föRStA APRiL uPPHöRDe VägVeRket fORMeLLt Att exiSteRA. DeSS PLAtS tOgS Då AV tRAfikVeRket SOM äVen tOg

öVeR BAnVeRketS uPPgifteR OcH StAtenS inStitut föR kOMMunikAtiOnSAnALyS. ett DRygt åR tiDigARe, Den föRStA

jAnuARi 2009, knOPPADeS eMeLLeRtiD utföRARDeLen AV VägVeRket, VägVeRket PRODuktiOn, AV fRån MynDigHeten

OcH BLeV ett StAtLigt BOLAg, SVeViA. TexT: kim bergström Bild: kalle assbring

SveviaUr Vägverket steg

Hur har omorganisationen påverkat Svevia?Henrik Lövgren: Det märktes att det blev ett nytt go i och med omorganisa-tionen med nytt namn, ny logga och så vidare. Det är en kick, lite fest att få kö-ra igång något nytt. jag tror att jag vågar påstå att mer än 90 procent av alla som jobbar på Svevia har varit positiva, trots att konjunkturen är lite tuff. Man är äntligen likvärdig och har en ägande-form som liknar konkurrenternas på marknaden. i vissa forum utsattes Väg-verket produktion historiskt för kritik för just ägandeformen. nu är den kriti-ken i alla fall tystad och det är positivt. Det var nog viktigt för oss att bli ett bo-lag.

vad anser Svevia är de stora hållbar-hetsutmaningarna för företaget och branschen?AnDerS LinDStröm: generellt måste vi få till ett ändrat beteende och tanke-sätt i hela branschen, om hållbart tän-kande ska få genomslag.

STEN0210_12-13_svevia.indd 12 2010-11-15 11:54:27

krossordet 109 13

SveviaHenrik Lövgren och

Anders Lindström, svevia.

Konkret måste vi få till materialef-fektiv och energieffektiv projektering, byggande och drift. Vid ombyggnation ska vi ha en effektiv återvinning av material i konstruktionen. Vi behöver även på sikt tillsammans med bestäl-larna klimatsäkra byggandet så att vi kan parera högre flöden och förbättra avvattning av konstruktioner exem-pelvis. Det betyder att beställarna mås-

te vara positiva till nya lösningar och inte bara gå på lägsta pris.

Hur arbetar Svevia för att möta dessa utmaningar?AnderS LindStröm: Vi har börjat se över våra arbetsmetoder och produk-ter och i vilken utsträckning de kan bli mer hållbara än dagens lösningar men

vi styrs i hög grad av våra beställare. Det är de som i slutändan bestämmer om vi får bygga hållbart.

Vad medför det statliga ägandet?Henrik LöVgren: Jag tror inte att det är några större skillnader på oss och privata företag. Våra ägare är minst lika tuffa som aktieägare och har ganska tuffa krav på oss.

Vi försöker hålla en hög svansföring i alla frågor, från ekonomisk redovis-ning till frågor om etik och moral. Även om Svevia inte är börsnoterat, så drivs bolaget som ett börsnoterat före-tag. Styrelsen är också till stor del från näringslivet.Vad kommer branschen att märka av bolagiseringen?

Henrik LöVgren: Vi har blivit synli-gare än tidigare, vilket också är en ut-talad ambition. Förut blev vi ofta för-växlade med Vägverket, fast vi var två helt olika delar. Varken media eller ge-mene man förstod att det ena var en beställare och det andra en utförare.

Att vi blivit synligare ser vi redan idag. Svevia är efter ett år lika känt som Vägverket produktion var efter alla si-na år. Så man måste väl säga att lanse-ring av varumärket varit lyckosam.

Vilka arbetar ni åt?Henrik LöVgren: Våra ojämförligt största kunder är statliga. Vägverket var vår största kund. Även Banverket är en stor kund. Det är ju väldigt prak-tiskt att båda blir en kund nu, genom bildandet av Trafikverket.

Men vi vill bredda vår kundbas och gärna jobba åt kommuner i större ut-sträckning, även med drift och under-håll. Vi vill också gärna bli en större aktör på den privata marknaden, även om vi redan idag har en hel del kunder där.

”Vi försöker hålla en hög svansfö-ring i alla frågor, från ekonomisk

redovisning till etik och moral.

n

SVEVIASVEVIA AB är Ett fristående stat-ligt bolag med verksamhet i hela sveri-ge. svevias affärsidé är att bygga och sköta om sveriges vägar och infrastruk-tur. svevia är sveriges största bolag in-om drift och underhåll och sveriges fjärde största väg- och anläggningsföre-tag. Företaget har ca 2 800 anställda och 2009 omsatte företaget 7,9 miljarder kronor.svevia har huvudkontor i solna och finns dessutom på 130 platser över hela sverige. svevia är organiserat i fy-ra regioner: Nord, Mitt, Väst och syd. Dessutom finns affärsområdet Belägg-ning och det helägda dotterbolaget Fastighet och Maskin AB.Regionkontoren finns i Umeå (Region Nord), Solna (Region Mitt), Göteborg (Region Väst) och Malmö (Region Syd).Vd är Per-olof Wedin.

STEN0210_12-13_svevia.indd 13 2010-11-15 13:30:33

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | [email protected] | www.pjjonsson.se

Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Anpassningsbar - kross och finfraktionssikt på samma enhet

Jonsson W4800

Kontakt: Carl-Henrik: 070-732 76 86.

Begagnad Sandvik CM H4800i med Cat motor, 4000 h årsm.2007

Vi producerar, säljer och distribuerar även sand, grus- och jordprodukter samt importerar och marknadsför TenCate Polyfelt geotextilier.

Sand & Grus AB Jehander ingår i HeidelbergCement-koncernen, marknadsledande globalt inom produkt-området ballast och en betydande aktör inom cement, betong och andra relaterade verksamheter. Detta gör HeidelbergCement till en av världens största byggmate-rialproducenter. Koncernen har cirka 53 000 medarbetare på 2 500 platser i fler än 40 länder.

Sand & Grus AB Jehander - en av de ledande leverantörerna av bergmaterial till den svenska byggindustrin.

www.jehander.se

TYRÉNS ERBJUDER HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR HELA TÄKTPROCESSENVi hjälper till att lokalisera och undersöka nya brytningsområden. Vi tar ansvar för hela tillståndsprocessen; MKB, täktplan, efterbehand-lingsplaner samt underlagsutredningar. Vi hjälper er med inmätning, upprättande av kartmaterial samt egenkontroll.

Besök oss på www.tyrens.se

STEN0210_ANNONS_.indd 14 2010-11-12 14:09:57

krossordet 109 15

Var en täkt ska ligga och hur den är lämpligast att utforma är frågor som är Viktiga att sVara rätt på för att maximera utbytet aV täkten. geofysiska mätmetoder erbjuder ett i många fall utmärkt Verktyg för detta. TexT: kim Bergström Bild: kalle assBring

och placera TäkTen räTT

STEN0210_15-19_matratt.indd 15 2010-11-15 12:09:26

krossordet 10916

Valet av plats för en ny täkt är givetvis oerhört viktigt. För att kunna göra valet så bra som möjligt måste täktäga-

ren känna till var berggrunden är och hur den ser ut. Även i en existerande täkt kan det vara viktigt för den fort-satta produktionen att veta hur ber-get ser ut runt de områden som är bearbetade.

– Geofysiska mätmetoder är ett bra men underutnyttjat hjälpmedel för detta, säger Per-Erik Olsson, sektions-chef för geofysik på ÅF Infrastruktur.

Geofysiska mätmetoder kan till ex-empel göra det lättare att se var berget finns, var det går sprickor i berget och var grov- och finmaterialet finns. På så sätt kan täktägaren redan från början orientera täkten på ett bra sätt och op-timera produktionen och minska ris-ken för misslyckade sprängsalvor.

spänningen i markenDet finns flera geofysiska mätmetoder som kan vara till nytta för täktägare.

Varje metod har sin styrka och sin svag-het. Per-Erik Olsson rekommenderar gärna så kallade resistivitetsmätningar, som han tycker är en metod som ofta ger en väldigt bra bild av berget.

Vid resistivitetsmätningar leder man ner en konstant ström i marken mellan två elektroder och mäter sedan spän-ningen mellan två andra elektroder. Be-roende på det material som finns i mar-ken varierar den uppmätta spänning-en, eftersom materialet har olika resistivitet, det vill säga motstånd. Oli-ka material släpper helt enkelt olika lätt igenom strömmen.

– Man kan i princip säga att man sät-ter ner ett antal stålspett i marken och kopplar utrustningen till dem.

Metoden upptäcktes för 100 år sedan och då använde man just fyra spett – två som leder ner strömmen i marken och två som mäter spänningen.

– Ända till för 20 år sedan använde man fyra spett. Men de senaste femton åren har tekniken utvecklats väldigt mycket. Idag använder vi 80 stålspett och datoriserad utrustning. Det gör att

metoden idag har mycket bredare an-vändningsområden.

Tusen mäTpunkTer Med hjälp av den datoriserade utrust-ningen går det att snabbt mäta spän-ningen mellan olika par av elektroder eller spett.

– Det betyder att vi kan få tusen mät-punkter på en timme.

Genom att mäta mellan elektroder som finns olika långt ifrån varandra går det att få en bild på olika djup.

– Om det är en meter mellan elektro-derna mäter man väldigt ytligt. Men om det är 1 500 meter mellan dem mä-ter man ner till 300 meters djup.

Den traditionella metoden idag för att ta reda på var överytan på berget finns, är att borra. Den ger färre mät-punkter per timme och bara informa-tion om just den plats man borrar på.

– Om jag kommer med en borrvagn och gör åtta borrningar får jag åtta punkter på en dag. Med en resistivitets-mätning får jag en kontinuerlig kurva


krossordet 109 17

Läs mer på

medLems-

sidorna på

www.sbmi.se


krossordet 10918

från den första mätpunkten till den sista.

Resistivitetsmätningar kan också va-ra värdefulla verktyg för andra verk-samheter än täkter.

– Hallandsåsen är ett lysande exem-pel, säger Per-Erik Olsson. När man gjorde de första undersökningarna där, fanns inte resistivitetsmätningar till-

”Om inte kunden känner till metoden,

hamnar den inte i offertförfrågan.

Därför kan det vara bra att tänka på att

skriva in att konsultföretaget

pekar ut en metod.

gängliga som verktyg. Nu har man gjort mätningar efteråt och de visar väldigt tydligt att man inte bör spränga i ett sådant område.

Även för grustÄkterGeologin i Sverige är till stor del ett arv från inlandsisen. Den skrapade berg-grunden ren och i dag har vi denna renslipade häll med morän och lera ovanpå och med ett humusskikt på toppen.

Själva berget har en hög resistivitet medan leran har låg, vilket ger en stor kontrast i den bild man får fram. Finns det en spricka i berget fylls den med vatten eller lera. Därför ger sprickor i berget lägre resistivitet än sprickfritt berg. På så sätt går det att se om berget är uppsprucket eller sprickfritt.

– Det gör att det går att hitta en bätt-re plats för täkten. Det kan också gå att säga om det är bättre att bryta åt ett visst håll, om man ska gå in i vänst-ra eller högra sidan av berget.

Tekniken är även användbar i grus-täkter.

– I dag har jag varit och mätt på just en grustäkt åt Jehander. De ville veta hur djupt det är till berget. Det spelar stor roll om det är 2 eller 15 meter. De

vill givetvis gräva där det finns mer av-stånd till berget.

Det går även att få en uppfattning om vilken typ av grus det finns i mar-ken genom att grövre material har en högre resistivitet medan finare mate-rial har lägre.

få som kÄnner tillPer-Erik Olsson tycker att det finns en öppenhet för den nya tekniken hos allt fler företag.

– Det finns helt klart en nyfikenhet och ett positivt intresse. Men tekniken kan användas mycket mer än vad som görs idag.

Han tror också att okunskap hos be-ställaren bidragit till att metoden inte är mer spridd än den är.

– Om inte kunden känner till meto-den hamnar den inte i offertförfrågan. Därför kan det vara bra att tänka på att skriva in att konsultföretaget pekar ut en metod.

Resistivitetstekniken har huvudsak-ligen använts för att söka efter grund-vatten i tredje världen. Den har även använts till malmprospektering. Men nu kan den alltså vara ett mycket kost-nadseffektivt hjälpmedel för att place-ra ut nya täkter på bästa sätt. n

Genom att leda ström genom en kabel som är

fäst på små spett går det att avläsa hur för-hållandena ser ut 30

meter under mark. På bilden är Per-erik ols-

son (till höger) och An-ders Lindqvist i full ak-

tion.


krossordet 109 19

Det finns anDra geofysiska metoder som kan ge värdefulla resultat när en plats för en ny täkt ska väljas. två sådana metoder är markradar och inducerad polarisation.

en markradar skickar ut en elektromagnetisk våg, på samma sätt som en vanlig radar som verkar i luften. När den elektromag-netiska pulsen stöter på ett föremål eller ett lager som har en av-vikande resistivitet studsar vågen tillbaka. Parallellt med sändaren finns en antenn som tar emot den reflekterade vågen och utrust-ningen räknar sedan ut hur lång tid det gått mellan utsändandet och mottagandet. På så sätt går det att få en bild av vad som finns under marken.

Metoden är snabbare än resistivitetsmätningar men kan ge re-sultat som kan vara mindre noggranna och svårare att tolka. Mar-kradarn är också väldigt känslig för lera i marken och den ger inte samma upplösning som resistivitetsmätningar.

det betyder att markradar kan vara ett enklare och snabbare alternativ för vissa typer av mätningar, som t.ex om man bara är

intresserad av var bergets överyta finns och inte är intresserad av de detaljer som resistivitetsmätningar kan ge.

Inducerad polarisation, IP, är nära besläktad med resistivitets-mätningar. Metoderna har samma mätförfarande men i stället för att mäta spänningen i marken när strömmen är påslagen mäter man hur spänningen klingar av mot noll när strömmen stängts av. Mätningar ger alltså ett mått på markens förmåga att laddas upp. IP-mätningar används ofta för att leta efter markföroreningar ef-tersom sopor ger väldigt stark IP-signal. eftersom IP effektivt kan mäta andra typer av företeelser i marken är metoden i vissa fall ett bra komplement till resistivitetsmätningar.

seismik, som framförallt mäter P-vågens utbredning i marken, skulle också kunna tillämpas på täkter men har inte riktigt nått til-lämpningsstadiet än. Metoden ger bra resultat men den är relativt dyr och är känslig för störningar. en sikt eller en förkross som står och skakar i närheten kan skapa brus i mätningen.

anDra metoDer

KommenteratBengt nilsson, arbetschef på kross, nCC roads aB, sverige nord

Hur tänker du kring täkter och ny teknik? Branschen har under det senaste år-tiondet utvecklats markant, bl.a. har de ökade kraven vid utvinning av bergmaterial, specifikt tätortsnära täkter drivt på utvecklingen.

ett exempel är elektroniska tändkapslar som är utrustade med ett eget datachip. dessa har en skarp exakthet och kan tidstyras. effekten av detta är att samver-kansrisken mellan borrhålen är borta. detta ger mycket lägre vi-brationer vid sprängning.

damning är ett annat problem, under sommaren är problemet mer lätthanterligt, då kan vattenbegjutning användas obehindrat. Vintertid är det dock inte lätt, speciellt när det gäller produktion av ”halkstopp”, då underfraktion 0/2 mm ger upphov till mycket damm. detta kan man minska genom att använda skum, vilket gör att de finare partiklarna agglomeras och till en viss del samman-binds. en annan teknik är en typ av ”snökanonanläggning” där man under högt tryck och vattendimma kan binda dammet.

Vid prospektering av nya täkter är bergets kvalitet och läge av-görande. Jordlagrets mäktighet är mycket intressant att veta, innan man kör igång med täkten, vilket också är en viktig parameter för täktens produktionskostnader där man inte har ”berg i dagen”. då kan Georadar vara ett bra verktyg att scanna av större områden så att man med mer exakthet kan bestämma hur långt man har ner till berget.

När det gäller energikostnad och förbrukning är det och kom-mer att bli en större utmaning i framtiden. Vi kommer att gå mot mer direkt eldrift och lämna dieselförbrukningen allt mer. Vi kom-mer att se fler hybrider och ersätta materialtransporter i täkt med längre bandtransportörer.

resitivetstekniken har utvecklats och är ett kostnadseffektivt sätt att bestämma var täkten ska ligga. Andra metoder är markradar och indu-cerad polarisation.


krossordet 10920

Det har länge funnits krav på att täkt-ägare ska hålla Damningen i täkterna och kring täktverksamheten på rimliga nivåer. i olika omgångar har sbmi ge-nom minbas försökt lyfta frågan kun-skapsmässigt.TexT: kim bergström Bild: boel Ferm

-Vi i branschen har nog lite till mans tyckt att damning är ett obekvämt problem, säger per

murén på ncc. nu måste vi bli bättre på att hantera problemet.

– lagkraven och villkoren kring damning har varit ganska luddiga. men när täkterna hamnar närmare samhällen blir också kraven högre på täkterna att fungera som goda sam-hällsbyggare. här ligger sverige efter en del andra europeiska länder.

– i england exempelvis är det inte ovanligt att företag gör frivilliga insat-ser för det lokala samhället. man tar helt klart ett större socialt ansvar än här i sverige. Det förekommer i vårt land också men jag tror att vi kan vän-ta oss mer av detta i framtiden, tror per murén.

hur stort problem damningen fak-tiskt är varierar väldigt mycket. för en täkt som ligger i skogen en bit ifrån be-byggelse är risken i stort sett obefintlig att damning ska vara ett problem för någon annan än de som jobbar i täk-ten. men för täkter som ligger nära samhällen kan situationen vara en an-nan.

Det finns en tydlig önskan att lägga nya täkter nära tätorter, för att minska transporterna. men med tätortsnära täkter blir som sagt damningen ett problem som inte går att bortse ifrån.

dyrT och BilligTär det då dyrt att vidta åtgärder för att hålla damningen i schack?

– Det kan givetvis variera väldigt mycket, säger per murén. vissa åtgär-der är i princip gratis, som att tänka på var man som täktägare placerar vägar

ningDam-tankar för morgondagen

STEN0210_20-22_dammeffekter.indd 20 2010-11-15 12:18:50

krossordet 109 21

ningDam-tankar för morgondagen


KROSSORDET 10922

”

och upplag av fi nmaterial. Där handlar det bara om att tänka efter före. Har man tillgång till vatten är det också rätt billigt att vattna på olika sätt.

Det fi nns också täktägare som lägger sitt fi nmaterial i tält som både håller

det torrt och hindrar att det dammar. – Men pratar man om att bygga in

krossar i byggnader, belägga eller hålla vägar rena, eller ha inkapslade special-konstruerade omlastningspunkter kan det givetvis bli dyrt.

Här tycker Per Murén att man ska tänka på samma sätt som när det gäller övriga villkor och åtgärdsprogram. Vad är rimligt? Kan man nå bra effekter till en vettig kostnad? Eller kostar det mycket pengar att nå små effekter?

Som vägledning här vill Per Murén gärna se en så kallad BAT– best avai-lable technology eller bästa tillgängli-ga teknik, för åtgärder att minska dam-ningen.

– Det fi nns en god början på en BAT i

första MinBaS, säger Per Murén. Där fi nns bland annat en guide till tekniska lösningar och som svarar på frågor som vad damning är, vilka reglerna kring damning är, vad det fi nns för lit-teratur på området och vilka metoder det fi nns.

Guiden fi nns bland annat att ladda ner på SBMI:s webbplats. Bland de åt-gärder som går att vidta är att vattna vägar och upplag, kapsla in och täcka band, vattna med skum, täcka fordons-fl ak, vattna utgående fordon och sopa i närområdet.

Per Murén uppmanar också täktä-garna att tänka på att de faktiskt kan tjäna pengar på att hålla efter dammet bättre. Det kan minska arbetsmiljöpro-blem och stendammets slitage på ut-rustningen.

UPPMÄRKSAMMA DAMMET!

PER MURÉN berättar om en enkät som SBMI gjort om damning. Där rapporterade en tredjedel av täkter-na att de får klagomål varje år. Men bara en femtedel av platscheferna tror att omgivningen störs av damning från täkten. Det är alltså fl er som faktiskt får klagomål än där platscheferna tror att det fi nns ett problem.– Uppenbarligen är endera många boende kverulanter eller så har vi en hel del tondöva platschefer i branschen, säger Per Murén. De råd Per Murén vill ge täktägare är att: • vara medvetna om att damning är ett problem de måste hantera,• skaffa sig kunskaper om damning och hur det går att förhindra eller minska konsekvenserna,• göra vettiga investeringar och förändringar för att minska problemen med dam-ning.– Vi måste nog vara beredda på att damningen kommer att upp-märksammas mer. Det kom-mer att komma större krav från samhället. Som tur är fi nns det ofta bra åtgärder som inte är så dyra.

Har man tillgång till vatten är det också rätt billigt att vattna

på olika sätt.

LÄS MER PÅ

MEDLEMS-

SIDORNA PÅ

WWW.SBMI.SE


Kellves transportörer hjälper dig att sänka dina driftskostnader och sam-tidigt öka effektiviteten och driftsäkerheten på din anläggning.

Vi har även mobila lösningar med transportörer som är körbara och vikbara för smidiga förflyttningar i eller mellan anläggningar. Hör av dig till oss så berättar vi mer!

Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler. Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com

Förbättra Er driftsekonomi!

www.kellve.com

STEN0210_ANNONS_.indd 23 2010-11-12 14:09:57

krossordet 10924

Stenkoll åkte kröSatåg till VätternS SydSpetS och beVakade en VälbeSökt branSchdag. Följ med och Se Vilka Som Var där och Vad Vi lärde oSS. TexT: Carina tyskbo Bild: boel ferm

Onsdag kväll den 27 ok-tober, klockan tio över åtta. Fuktig snålblåst i jönköping, men hotel Victoria bjuder på buf-

fé och tända blockljus. björn Strokirk och joakim heise är förväntansfulla. ”medlemsnytta”, säger de i en mun. Sbmi ska ge medlemsnytta och efter branschdagen ska man åka hem med en ny insikt. inte så teoretiskt, utan mer: ”Fasen vad bra, detta ska jag ta itu med när jag kommer hem till borlänge.”

Torsdag morgon tio över nio. SF-film-staden doftar kaffe och lokalen börjar fyllas. mingel och deltagarbrickor. nå-gon är här för första gången, någon är dubbelanmäld, någon kan inte komma. Desto fler kan och totalt 120 deltagare letar snart kapphängare och toaletter. dags att börja. björn Strokirk ber oss stänga av mobiltelefonerna såvida inte signalen är väldigt trevlig. moderator Stefan klingberg från geopro tar över mikrofonen och hälsar välkommen.

”För första gången på 100 år har vi en sprängteknik som är så utvecklad att vi kan säga ungefär när det smäller – inte

bara att det smäller.” mikael hermans-son från bergutbildarna talar nästan li-ka snabbt som bilderna klickar förbi. med elektroniksprängkapslar har tek-niken förfinats till att bli alltmer precis. Via 3d-fotografering kan man bygga upp en bild av hela berget och planera för optimal laddning. ett exempel visar hur en överladdning kostade 38 400 kronor för mycket.

Stig adolfsson från arbetsmiljöver-ket beklagar sig på sjungande dalmål över att han inte har några roliga bilder att visa. mer torra siffror men desto vik-tigare. Mellan 2005 och 2009 skedde 109 olyckor inom våra täktområden. klart dominerande var buller- och be-lastningsskadorna, längre ner kom halkning, fall, skador av dolor och damm. Forskarna är enhälliga: 90 pro-cent av olyckorna beror på mänskliga felhandlingar men på våra ronder är det till 90 procent den fysiska utrust-ningen som kontrolleras.

per Svedensten från Sandvik visar oss en undersökning i långåsen, arlanda, som närapå fått honom att förtvivla. har sprängning med elektronikspräng-

-branschdag i Jönköping

Miljöbalk & dolor

STEN0210_24-31_branschdag.indd 24 2010-11-15 12:36:23

krossordet 109 25

Föreläsare Joakim Heise och i bakgrunden sBMI:s Vd Björn strokirk.

Föreläsaren Jan Mikaels-son minglar i cafét.

rolf Mejbert och Håkan Lundin i sin monter.

Läs mer på

medLems-

sidorna på

www.sbmi.se


kapslar någon fördel framför traditio-nella sprängningsmetoder? Försök ef-ter försök gav ett nej tills slutresultatet visade att dyraste alternativet också gav högst intäkter och blev billigast per ton räknat. Att enbart studera kostnader är alltså inte meningsfullt.

Efter en glad lunch på Karlssons sa-longer tar länsstyrelsen över rodret. Anna Nicklason berättar om ett till-synsprojekt under 2008 där åtta av lan-dets 80 öppna täkter fick besök. Brister med avfall, skrot, sedimentbassänger och gränsmarkeringar var vanligast men flera täkter fick också beröm för sin goda kunskap om kemikaliehante-ring, med fina nybyggda tankningsplat-tor. Egenkontroll är ett måste men ska anpassas till verksamheten, säger hon. Hela 25 000 kronor kan det kosta i bö-ter att brista på någon punkt.

”Om huvudsyftet är att bryta berg i salusyfte är det en täkt” Anders Linner-borg från Settervalls advokatbyrå talar om täktbegreppet och pekar på några exempel från verkligheten där man för-sökt töja på gränserna. ”Filuren i Norr-land” till exempel, som menade att han skulle ha sina många ton bergmaterial för privat bruk.

”Tänk er att vi nu här i Jönköping står på den granit som då bestod av glö-dande magma, medan bergkedjan gick

tvåtusen meter över våra huvuden”. Jan Mikaelsson från Linnéuniversitetet trollbinder publiken med SBMI:s vd ly-digt i ena änden av ett 4,6 meter långt snöre, där varje meter motsvarar en miljard år. Med klädnypor, plastdino-saurier och småsmurfar åskådliggör han raskt hur kort vår tid på jorden fak-tiskt är. Graniten har 1,8 miljarder år på nacken, geologivetenskapen 150 år – det ger perspektiv på hur svårt det är att tala om stenens livslängd till skill-nad från till exempel tussilagons, sä-ger han och drar ner skrattsalvor.

Jenny Gustafsson från WSP och Björn Strokirk från SBMI berättar om Stor-MPD (Miljöprövningsdelegation). Riksdagen har beslutat att tillstånds-prövning bör koncentreras till färre länsstyrelser än i dag. Frågan är nu om beredningen av ansökningar också ska koncentreras eller om den ska ske lo-kalt i det län som berörs. För- och nackdelar speglas. Lokalt – centralt? ”Om beredning och MPD delar samma fikabord finns det en risk att prövning-en ändå inte blir mer oberoende än idag,”säger Björn Strokirk – varpå det faktiskt är dags att fika.

”Otydlighet är den största stressfak-torn”. Katarina van Berlekom från Ramböll talar efter kaffepausen om enhetliga rimliga villkor för täktverk-

”

”

Tänk er att vi nu här i Jönköping står på den granit som då bestod av

glödande magma, medan bergkedjan gick 2 000 meter över våra huvuden.

Stig Adolfsson.

Stefan Klingberg.

Jan Mikaelsson.

www.ballastsverige.se

hållbara, tunga beslut Varje svensk förbrukar i genomsnitt tio ton ballast varje år. Det är ungefär ett lastbilsflak per person. För att tillgodose samhällets behov av stenmaterial på ett hållbart sätt satsar vi på:

• Tätortsnäratäkterochminskadetransporter

• Alternativtillnaturgrus

• Efterbehandlingavtäkter.Täkternakanblinyindustrimark, rekreationsområdenellerbadsjöar.Ekologiskefterbehandling gynnardessutomhotadeväxterochdjur.

Läs gärna mer på vår webbplats.


Anna Nicklason.

Mats Svensson, Schweden Splitt AB. ställer en fråga.

Från vänster i bild syns moderator Stefan Klingberg med en del av dagens föreläsare. Pär Johnning, NCC Roads, Katarina van Berlekom, Ramböll Sverige AB, Jenny Gustafsson, WSP, Anders Linnerborg,

Settervalls advokatbyrå, Björn Strokirk,vd SBMI, Anna Nicklason, Länsstyrelsen, Ola Bengtsson, ProNatura, Marie Haeger-Eugensson, IVL samt Per Murén, NCC.

www.ballastsverige.se

hållbara, tunga beslut Varje svensk förbrukar i genomsnitt tio ton ballast varje år. Det är ungefär ett lastbilsflak per person. För att tillgodose samhällets behov av stenmaterial på ett hållbart sätt satsar vi på:

• Tätortsnäratäkterochminskadetransporter

• Alternativtillnaturgrus

• Efterbehandlingavtäkter.Täkternakanblinyindustrimark, rekreationsområdenellerbadsjöar.Ekologiskefterbehandling gynnardessutomhotadeväxterochdjur.

Läs gärna mer på vår webbplats.


krossordet 10928

samhet och undrar hur man vet när man har uppfyllt ett villkor? Hur bedö-mer man buller och utsläpp till vatten? De gamla begränsningsvärdena ska uppdateras, egenkontrollen ges stor betydelse. Att uppnå en trygghet i vad man får göra eller inte i täkten är ett viktigt mål.

”Här går pengarna in och dammet ut. En vacker bild, men så fel”: Bilder på täkter sveper förbi där dammolnen tornar upp sig. Per Murén, NCC Roads,

berättar om dammenkäten från SBMI där 56 verksamma yrkesutövare i bran-schen kommit in med svar. Av de som ansåg att dammet är ett problem anser 65 procent att damning från verksam-heten stör grannarna, 58 procent anser att det är transporter som stör gran-narna medan 30 procent svarade både och. Men det finns motmedel: Vatten, inkapsling, skum, sopar, elektrostatisk teknik och dammsugning. Vi har bara sett början.

Lingon är vinnaren när naturen slåss mot täktdamm. Ola Bengtsson från ProNatura har undersökt hur sten-

damm från täkter påverkar vegetation. I stort sett bara vissa lavar och mossor avtog något i antal i närheten av täkter. Men varken mark-PH eller kvävenivå ändrades i omgivningen. Täkter i skogsmark påverkar troligen inte na-turen men mer forskning behövs.

Klockan är tjugo över fem. Mikrofo-nerna har stängts av, deltagarna har försvunnit ut i skymnningen mot mid-dagen på restaurang Aqua.”Då var det dags att lämna lokalen.” säger persona-

len i röda biografvästar medan de stä-dar efter den städade bergmaterialpu-bliken. ”Jaså, blir det bio ikväll?" und-rar Pär Johnning, NCC Roads, som fortfarande intervjuas av Stenkoll på scenkanten. ”Ja”, säger den ena västen, ”om tio minuter”.

Branschdagen är över. Miljöbalk och dolor ska bytas mot popcorn och ac-tionfilm.

Så, hur blev det – går deltagarna hem och säger: ”Nu tar vi tag i det här”? Av paneldiskussionen att döma tycktes damning vara en av de mest en-gagerande frågorna. Marie Haegel från

” Otydlighet är den största stressfaktorn.

n

IVL, som talade om dammätning i en täkt på Västkusten, fick flera uppföljan-de frågor. Kan man överföra resultaten till hela Sverige? Nja, sade Marie, den täkt vi valde råkade vara en av Sveriges värsta, där man så långt som en kilome-ter från täkten fann dammkorn på 10 mikrogram. Så mer forskning behövs, också här.

Diskussionen fortsätter och Stenkoll följer förstås utvecklingen.

Mikael Hermansson.

Jenny Gustafsson.

katarina van Berlekom.

Per svedensten.

www.vagab.com054 - 69 08 40

HJULLASTARVÅGARBANDVÅGARFRÅGA OSS OM VÄGNING

NYHET


krossordet 109 29

Björn Myhr, Atlas Copco, CMT Sweden – Jag säljer krossmaskiner och finns mest i Mellansverige. Jag ser fram emot att möta människor och utbyta erfarenheter. – Vad säger du om kritiken mot dålig utrustning?– Den vanligaste frågan från blivande köpare är att man vill ha referenser från tidigare kunder. Vi går hela tiden mot en utveckling mot mer livsdugliga maskiner. Själva har vi mycket mer hydraulik än elektronik i våra maskiner.

Morgonmingel i SF-filmstadens entré-Vad ser ni fram emot idag?

Allan Sandström och Maria Elofsson, Skanska Asfalt och Betong -Tillståndsfrågor och praxis intresserar oss mest. Vi hoppas att de som talar tar upp rätt frågor. Sedan vill vi förstås träffa folk från hela landet som vi inte träffar annars.

Rolf Mejbert, Håkan Lundin, Grindex– Det är andra gången vi ställer ut på SBMI:s bransch-dag, vad vi vet har inga pumpleverantörer varit med förut. Många har stora problem med att groparna i täkten vattenfylls, målet är att få torrt och där kom-mer vi in i bilden. Vi ser fram emot programpunkterna om damning extra mycket, framförallt ett case där eget vatten återanvänds framgångsrikt. Sådant bygger förtroende för branschen.

Louise Adolphsson, Varbergs kommun– Jag arbetar som miljöskyddsinspektör och har precis börjat inspektera täkter. Jag är här för att lära mig mer. Programpunkterna om damm och rimliga villkor ser jag särskilt fram emot.Annika Håkansson, Falkenbergs kommun– Det är alltid intressant att höra på representanter från Naturvårdsverket och Arbetsmiljö-verket. Ser också fram emot föredraget om rimliga villkor.

Magnus Eriksson, Amas Sv – Jag är här första gången och ser fram emot hela programmet, allt rör mig. Sedan vill jag förstås sälja min dammbekämpningskanon som spri-der vattendimma över 2 000 kubik-meter. Vi är ensamma i Sverige om att ha en ljuddämpad kanon – du och jag skulle kunna stå här intill och prata medan den är igång.

www.vagab.com054 - 69 08 40

HJULLASTARVÅGARBANDVÅGARFRÅGA OSS OM VÄGNING

NYHET


krossordet 10930

Sören: – stig Adolfsson från Arbetsmiljö-verket var bra, det är han alltid. Av sina lite torra fakta gör han en rolig och bra presen-tation och svarar kunnigt på allt.Kristian: – Jag är bullerkonsult och täkter är bara en del av mitt arbete. så krossning blir ett huvudtema för mig.Marcus: – Vi lär oss mycket här. Jag är geo-log och ser fram emot den lättsamma be-traktelsen om berg med Jan Mikaelsson. Thomas: – Buller blir mer och mer intres-sant, dessutom hoppas jag mycket på samta-len om täkttillstånd.Sören: – detta med buller har en psykolo-gisk effekt på folk. trots att ljudet ibland inte ens ger utslag på mätarna blir lilla Hulda i stu-gan störd. Men informerar man folk blir de

nöjda. Vi lägger lappar i postlådorna innan sprängning, då kan människor själva ta ansvar för vad de ska göra av informationen.Sören igen: – Ni killar är ju rena ungdo-marna. själv började jag i transportbran-schen den 28 mars 1967. rolig prick? Jo, dom säger det, har nog alltid varit lite av en underhållare på jobbet. Har ni förresten hört den om stockholmaren och götebor-garen som vandrade i skogen? en björn dök upp, göteborgaren började springa för livet men björnen hann ifatt och åt upp honom. sedan vände sig björnen mot stockholma-ren, som förstås började springa han också. Men björnen sprang ikapp, lade armen om stockholmaren och sa: ”Lugn kompis, jag ville bara säga tack för maten!”

Uppsluppet lunchsamtal på karlssons salonger...Vad tycker ni så här långt i programmet och Vad blir intressant resten aV dagen?

Kristina Vikström, NCC Roads– sBMI är vår största källa till information, här kan vi träffa branschfolk. Jag ser fram emot att lyssna på Per svedensten om sprängteknik. Vi har arbetat tillsam-mans, vi var ett stort gäng från NCC som var med i MinBas-projektet i Arlandatäkten. siktningarna gjordes på plats, analyserna i labbet. det är viktigt att vara medveten om riskerna och ta vara på resurserna. stor-MPd blir det också intressant att höra om.

Sören ”Salle” Sahla, Swerock, Thomas Svedman, Sandvik Mining & Construction,Marcus Johansson ÅF Infrastructure, Kristian Andersson, ÅF Infrastucture

Marcus Johansson och kristian Andersson.

thomas svedman och sören ”salle” sahla.


Djuplodande fika!Per-Olov Martinsson från Länsstyrelsen i Västra Götalands län ägnar kafferasten åt att initierat berätta om det idiotis-ka med begränsade täkttillstånd:– Du har ett beviljat täktområde, servetten här. Muffinsen är mängden berg inom det området. Det galna med nuvarande system med begräns-ningar är att täkttillståndet kan gå ut innan din mängd bergråvara är slut. Du kanske bara hunnit ta en liten tugga här innan arbetet blir stående och du blir tvungen att söka nytt tillstånd.Pedagogiken är glasklar och P-O kan sluka kakan. Det blir turbofika, två minuter till nästa talare.

Branschdagen slut för denna gång...

Pär Johnning, NCC Roads och ordförande i Tekniska utskottet– En stor del av föredragshållarna berörde vad som händer innan vi får täkttillståndet, juridik, miljökrav och så vidare. Jag brinner mer för produk-tionen och ny teknik - bara punkten om damning handlade om detta. Äga-re av mobila enheter berörs inte av organisations- och myndighetsfrågor. Problematiken kring gränsvärden alternativ begränsningsvärden eller rikt-värden är också väldigt viktigt att belysa. Myndigheterna har olika sätt att formulera sig, vi har inga tydliga uttryck att gå efter.

Jonas Johansson, AB Nybrogrus-En mycket givande dag! Nyast och viktigast för mig var detta med damning, som är ett betydande problem. Hittills har vi följt traditio-nen att använda vatten i dammbekämpningen men nu kan vi vidare-utveckla detta med att kombinera olika metoder. Det var också nyttigt att höra om nya domar och praxis – och sprängning, inte minst ur säkerhetssynpunkt.

Vad tyckte ni om den?

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Egen tillverkningi modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63E-mail: [email protected]

Normansväg 2 771 94 Ludvikawww.swemas.com


KROSSORDET 10932

BÄTTRE KROSSBETONGINDUSTRIN STÅR FÖR EN STOR UTMANING. NATURGRUSET SKA ERSÄTTAS AV KROSSMATERIAL, NÅGOT SOM INTE ÄR HELT ENKELT. HANS-ERIK GRAM PÅ CEMENTA BERÄTTAR OM UTMANINGARNA OCH LÖSNINGARNA.TEXT: KIM BERGSTRÖM BILD: EVA EDBERG

En stor del av vårt sam-hälle är bokstavligt talat byggt på betong. Betong har bra hållfasthet och är mycket beständigt.

Den består av bergmaterial – ballast – som är sammanbundet av cementpas-ta. Cementpastan består i sin tur av cement och vatten. Traditionellt har bergmaterialet varit naturgrus som hämtats från någon av Sveriges många rullstensåsar.

Nu har emellertid regeringen beslu-tat att vi som samhälle måste minska uttaget av naturgrus. De rullstensåsar som används som täkter för naturgrus är en ändlig naturresurs som behövs för att rena grundvattnet. Ett av de 16 så kallade nationella miljökvalitetsmå-len som riksdagen antog 1999 och 2005 heter Grundvatten av god kvalitet och syfte med det miljömålet är just att an-vändningen av mark och vatten inte får medföra varaktigt negativa konse-kvenser för grundvattnet.

Därför arbetar betongindustrin med att ersätta naturgruset. Krossat berg är det enda material som i stor skala kan ersätta naturgruset. I Sverige är det i dag mycket ovanligt att man bara an-vänder helkross som ballast när man

tillverkar betong men på sikt kommer sannolikt allt mer ballast att bestå av krossmaterial. Att ersätta naturgruset med bergkross innebär emellertid vis-sa utmaningar.

NATURGRUS OCH KROSS ÄR OLIKANär det gäller vissa egenskaper skiljer sig krossat berg från naturgruset. Des-sa skillnader får konsekvenser för be-tongtillverkaren.

Hans-Erik Gram på Cementa leder ett nordiskt projekt som studerar hur man optimerar sammansättningen av betongen.

– Krossat berg har en annan korn-form än naturgrus, säger han. Kross ger kantigare och strävare korn som ger en kärvare betong. Man får också en annan fördelning av partikelstorle-kar, en annan kornkurva, med bland annat mer fi na partiklar.

Vassare kanter på kornen sliter mer på gjututrustningen. Den kärvare be-tongmassan kan omöjliggöra pump-ning.

Följden för betongtillverkaren är att det behövs mer vatten eller kemiska tillsatsmedel för att göra krossbetong lika rörlig som naturgrusbetong. Efter-

som förhållandet mellan vatten och ce-ment till stor del bestämmer betong-ens egenskaper betyder det att det även krävs mer cement för att bibe-hålla betongens kvalitet. Betongtill-verkaren måste alltså ta fram nya re-cept för den krossbaserade betongen för att den ska bli lika bra som den naturgrusbaserade.

En annan skillnad beror på att kross till skillnad från naturgrus inte varit utsatt för naturens krafter. Det betyder att salter och andra lösliga ämnen fi nns kvar i det krossade berget medan de lakats ut ur naturgruset.

– Även om de lösliga ämnena inte är ett stort problem har de sannolikt inte en positiv inverkan, säger Hans-Erik Gram.

Han påpekar att det alltid kommer att vara lite dyrare att ta fram kross än att gräva naturgrus.

VÄLJ RÄTT BERGVad bergråvaran består av för mineral och vilken struktur den har påverkar krossets egenskaper.

– När man etablerar en ny täkt stu-derar man bergets sammansättning utifrån kvaliteten på stenen, det är den man vill åt. De 20–30 procent av berget

STEN0210_32-35_nyakunskaper.indd 32 2010-11-15 12:45:27

Krossordet 109 33


n

”Krossanläggningarna måste utvecklas så att de klarar att krossa berg där kornen blir

rundare och jämnare i formen.

som blir stenmjöl och andra rester bryr man sig inte om. Men för

betongtillverkningen är just stenmjölets kvalitet

viktig. Stenmjölet har en stor potential att

ersätta fingrus i be-tong.

Det enskilt största poten-

tiella proble-met i sten-

mjölet

är glimmerhalten. Glimmer är en mi-neralgrupp där mineralen lätt faller sönder i tunna, glänsande skivor. Ett mineralkorn kan falla sönder i 100–200 skivor. Dessa många, små tunna skivor har en väldigt stor yta vilket ska-par problem för betongens rörlighet.

– Mineralsammansättningen är ock-så viktig, säger Hans-Erik Gram. Alla mineralkorn har en särskild gitter-struktur eller form som kan påverka. Även egenskaper hos stenen som nöt-ningsmotstånd och hållfasthet spelar roll.

En av lärdomarna från det projekt Hans-Erik Gram leder är att för att få ett krossmaterial som är så väl lämpat

som möjligt för betongtillverk-ningen måste man ha kvalite-

ten på stenmjölet i åtanke när man väljer var en ny

täkt ska ligga.I Sverige känner vi

väl till vår berggrund, det borde gå att hitta

en bra plats för en täkt, givet att markä-garen och myndigheterna ger tillstånd till täkten. När vi letar täkt måste vi bör-ja beakta stenmjölet tidigare i sökpro-cessen.

Utmaning för krossar och siktarKrossgrusets egenskaper bestäms av rå-varan och hur berget sprängs, krossas och sorteras. Det finns alla möjligheter att utveckla processen så att de produ-cerar kross som är bättre lämpat för be-tongtillverkning än dagens kross.

– Krossanläggningarna måste utveck-las så att de klarar att krossa berg där kornen blir rundare och jämnare i for-men, säger Hans-Erik Gram.

En uppdelning av stenmjöl i fler frak-tioner gör betongproportioneringen lättare och en vindsikt kan reducera an-delen finmaterial och glimmerkorn. Genom att sikta om materialet går det att avlägsna en del av de finaste fraktio-nerna. Det förändrar kornkurvan och gör att betongen inte behöver så myck-et vatten.

Med hjälp av en process som kallas kubisering går det att redan i stenbrot-tet påverka partiklarnas kornform. Ku-biseringen är en process där partiklarna nöter på varandra. På så sätt efterliknar processen den transport i isälvarna som rundat naturgruset.

Viktigt med mer kUnskapDet MinBaS-projekt som drivs av bran-schen studerar både krossningstekni-ker och siktar, bland annat just för att få fram kross som fungerar bättre som ballast. I MinBaS-projektet studerar man också om en övergång från natur-grus till helkross kan påverka betong-ens frostbeständighet, krympning eller

alkali-kiselreaktivitet negativt. Även det projekt Hans-Erik Gram leder ar-betar med att bygga upp kunskapen om krossmaterial.

– Det är viktigt att betongtillverka-ren vet hur man ska ställa krav. Vi

har tidigare varit dåliga på att ställa krav på gruset. För detta måste betong-tillverkarna skaffa sig bättre egen kun-skap. En av våra uppgifter är att just komma med rekommendationer kring vad man ska lägga vikt vid när man tar fram ett grus.

Läs mer på

medLems-

sidorna på

www.sbmi.se


att tänka påDet går att tillverka lika bra betong av ett krossmaterial som av naturgrus. Det kräver dock rätt råvara och att den som till-verkar ballast av kross tänker till och kanske förändrar sina proces-ser en aning. Det kan också kräva att betongtillverkaren blir bättre på att ställa rätt frågor och krav till ballasttillverkaren och kanske ändrar sitt recept.

Hans-Erik Gram har sammanställt en lista på vad täktägaren bör tänka på:• Välj en bra bergråvara. Den ska ha så låg glimmerhalt som möjligt. Ju bättre sammansättning berget har desto mindre mängd spillpro-dukter i form av filler och damm alstras.• Sprängningen kan skapa mikrosprickor som påverkar kornformer och kornkurvor.• Välj krossningsutrustning som ger så runda eller kubiska kornfor-mer som möjligt och som kan minska kornens ytråhet i de fall ber-gråvaran ger korn med en mindre bra yta.• Sikta fram fraktioner med så jämn kornfördelning som möjligt.• Avlägsna överskottsfiller och eventuella glimmerkorn med hjälp av vind- eller våtsiktning. En stor fördel med att avlägsna det mesta av fillerfraktionen är att fukthalten i stemjölet blir lägre och att den då varierar mindre. Ytterligare en fördel är att de finaste fraktionerna är lättare att hantera på betongfabriken.

När det gäller betongtillverkarna har han följande rekommendationer:• Tillverka betong med flera sten- och grusfraktioner.• Tänk på att betong tillverkad med runda eller kubiska ballastkorn i alla fraktioner och med ”normala” fillerhalter har minst lika goda egenskaper i färskt och hårdnat tillstånd som betong tillverkad med naturgrus.• Betong tillverkad med ballast som har en ogynnsam kornform och kornyta har ett högre vattenbehov och är segare än betong tillver-kad med traditionellt naturgrus. Samma sak gäller ballast med höga fillerhalter.• Lär dig mer om hur du ska ställa krav för att ballastleverantören ska leverera en bra produkt.

Sonja grauwald Boman, råvaruan-svarig, nCC roads Sverige nord

Vad tänker du om MinBaS-projekten och diskussionerna om krossmaterial? Det är en spännande och intressant forsk-ning som pågår. För mig som arbetar med att ta fram täkter är det en ny utmaning att hitta bergmaterial som även fungerar som betongmaterial. Om du får önska något när det gäller kross i betong, vad skulle det vara?Jag skulle önska att myndigheterna låter branschen arbeta med dessa frågor några år till, trots att vi fått en anmärkningsvärd dom från Miljööverdomstolen. Allt kan inte göras över en natt. Vad gäller naturgrus kontra krossmaterial är det fortfarande mycket oklart vad som är tekniskt möjligt och eko-nomiskt rimligt.

kommenterat

Ökad livslängd på Din transportörMed regelbunden service och underhåll förlänger du livslängden på din transportör. Kellves trummor med självcentrerande spännelement förenklar mon-tering och demontering, vilket gör Ditt arbete enklare. Vi har även ett nytt sortiment av hårdmetallskrapor som är slitstarka och effektiva. När Du behöver pålitliga produkter och snabba leveranser så står vi på Kellve redo för Dig.

Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com

www.kellve.com

B E R G S Ä K E R T R E S U LTAT Swerock är en av Sveriges största leverantörer av grus- och bergkross till bygg- och anläggningsindustrin.

Närhet till kunden är en förutsättning för effektiva, snabba och säkra leveranser. Därför är Swerocks grus- och bergtäkter väl lokaliserade över hela Sverige.

Naturligtvis är vi kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och 14001.

Swerock omsätter cirka 3 miljarder kronor och har cirka 600 anställda från norr till söder. www.swerock.se


Krossordet 10936

T illståndsfrågan är av na-turliga skäl helt central för täktverksamhet. Än-då blir den allt som oftast styvmoderligt behand-

lad. Det får negativa konsekvenser för branschen och därför också i förläng-ningen för det samhälle som är bero-ende av bergmaterialbranschen för att kunna bygga samhällets infrastruktur.

En som lagt ner mycket arbete på tillståndsfrågan är Svevias och Sara Selegran, medlem i SBMI:s samhälls- utskott. Hon kan peka på ett antal om-råden som kan förbättras för att tillstånds- och tillsynsprocessen ska bli

enklare, snabbare och ge bättre resultat.– De villkor länsstyrelserna anger för

just täkter varierar väldigt mycket över landet och handläggningstiden är på flera länsstyrelser ofta lång. I princip alla länsstyrelser fortsätter också att tidsbegränsa täktverksamheter. Ingen större vilja eller förändringsbenägen-het råder. Detta trots att möjligheten finns att bevilja icke tidsbegränsade till-stånd och att det har varit lagstiftarens intentioner att täkter ska behandlas som annan miljöfarlig verksamhet, som sällan är tidsbegränsade.

Men hela ansvaret faller inte på myn-digheterna, påpekar Sara Selegran.

DE vIllkor SoM knytS tIll tÄkttIllStånD varIErar IDag En HEl DEl från lÄnSStyrElSE tIll

lÄnSStyrElSE ocH SBMI arBEtar tIllSaMManS MED BranScHEn för att vIllkorEn Ska vara rIMlIga ocH

för att göra vIllkorEn EnHEtlIga övEr lanDEt. TexT & Bild: Kim Bergström

enheTliga villkor

– en fråga om rättssäkerhet och rättvis konkurrens

– Både villkor och handläggningstid skulle bli bättre om täktägarna la mer tid och energi på att skriva bättre ansök-ningar och kanske lite oftare tog strid mot orimliga villkor.

Som ett verktyg för sina medlemmar har SBMI tagit fram förslag på villkor, förslag på åtaganden från de som driver täkten och allmänna rekommendatio-ner för tillståndsansökningar. Detta finns samlat i dokumentet Enhetliga och rimliga villkor.

Får inTe Bli slenTrianmäs-siga BegränsningsvärdenDe villkor som länsstyrelserna sätter

STEN0210_36-38_strid_värdena.indd 36 2010-11-15 12:54:31

Krossordet 109 37

EnhEtliga villkor

upp skiljer sig en hel del mellan olika länsstyrelser. Det gäller både antalet, som kan variera från 3 till 38, utform-ningen av villkoren, samt även vad som regleras.

Övergången från riktvärden till be-gränsningsvärden gör att detta blir en extra viktig fråga. Eftersom begräns-ningsvärden är värden som aldrig får överstigas måste verksamhetsutövar-na ha större marginal till dem än till riktvärden. Det gör att ett begräns-ningsvärde som sätts likadant som ett gammalt riktvärde i princip innebär en sänkning av gränsen, för exempel-vis buller. Vissa länsstyrelser tenderar

att bara ta det gamla riktvärdet och döpa om det till begränsningsvärde.

– Här kan man tycka att länsstyrel-serna skulle behöva fundera över inne-börden av detta, säger Sara Selegran. Vad medför det för konsekvenser och kostnader för bolagen, och i förläng-ningen för samhället, att anpassa verk-samheten till värden som de inte en enda gång får överträda utan straff-sanktion? När länsstyrelsen sätter ett begränsningsvärde bör man som täkt-ägare känna till att länsstyrelsen är skyldiga att verkligen ha klart för sig att täktägaren faktiskt kan klara vill-koret.

För att begränsningsvärden ska bli likvärdiga med de gamla riktvärdena skulle de alltså behöva sättas högre, något som SBMI driver och som även Naturvårdsverket konstaterar. När det gäller exempelvis buller är SBMI och Naturvårdsverket överens om att 5 db kan vara en rimlig höjning när man

omvandlar ett riktvärde till ett be-gränsningsvärde.

Naturvårdsverket säger också att det kan vara motiverat att täktverk-samhet har egna nivåer på grund av verksamhetens art. Detta har inte fal-lit i god jord hos många länsstyrelser, så det är svårt att sia om var just denna fråga slutar, konstaterar Sara Sele-gran.

– Inte i något ärende Svevia haft det senaste året har någon täkthandlägga-re frågat om hur mycket dyrare det blir med ett begränsningsvärde satt på samma nivå som ett tidigare riktvärde. Detta trots att det står i 2 kap 7§ miljö-

balken att miljönyttan ska vägas mot kostnaderna vid tillståndsprövningen.

En annan viktig fråga är hur myn-digheterna hanterar en överträdelse. Sara Selegran säger att det är orimligt att täktägaren ska straffas för en en-staka överträdelse av ett begränsnings-värde. Även här är SBMI och Natur-vårdsverket ganska överens. En bra väg att gå är att tydligt skriva vad en täktägare ska göra för att förhindra att överträdelsen upprepas.

BättrE samordning och kommunikationEn konsekvens av att tillstånden ser så olika ut över landet är att rättssäkerhe-ten blir dålig i täktbranschen. Efter-som bedömningarna varierar kraftigt mellan olika länsstyrelser och ibland mellan individuella handläggare på samma länsstyrelse är det svårt för en täktägare att veta vilken tolkning av lagen som kommer att gälla.

En annan konsekvens är att skillna-den i villkor snedvrider konkurren-sen.

– Om en täktägare har fler och strängare villkor än täktägaren några mil bort på andra sidan länsgränsen är det självklart inte bra för konkur-rensen.

Skillnaden i krav och villkor gör också att täktägarna måste lägga ner orimligt mycket tid på att specialan-passa täktansökningar efter vilket län de ska söka i.

Vägen till enhetligare villkor och be-dömningar från länsstyrelsernas sida måste gå genom bättre samordning, säger Sara Selegran. Hon tror att det finns goda förutsättningar för det med omorganisationen till färre men större miljöprövningsdelegationer. Myndig-heterna kan också bli bättre på att kommunicera förslag till beslut, som företagen kan ta ställning till och kom-mentera innan miljöprövningsdelega-tionen fattar sitt beslut.

– Men det kräver också att företagen faktiskt svarar på förslagen till beslut. Idag är det inte ovanligt att man inte gör det. Det är att missa en bra chans att vara med och förhindra direkta sak-fel och påverka villkorens utformning.

Yrka på konkrEta och rimliga villkorOm täktägarna själva yrkar på konkre-ta och rimliga villkor kan de bespara sig problem och orättvis behandling.

”Både villkor och handläggningstid skulle bli bättre om täktägarna la mer tid och energi på att skriva bättre ansökningar och kanske lite

oftare tog strid mot orimliga villkor.

läs mEr på www.sBmi.sE


Krossordet 10938

– Länsstyrelsen är skyldig att bemö-ta ett konkret yrkande. Vill länsstyrel-sen inte acceptera ett villkor som ett företag yrkat på i en ansökan måste myndigheten motivera varför.

Ett exempel kan vara att yrka på att verksamheten får vara igång till klock-an 21:00. Yrkar företaget ingenting när det gäller arbetstiden kanske länssty-relsen sätter gränsen till 18:00, en gräns som sedan är mycket svår att ändra på.

– Men yrkar man på 21:00 måste länsstyrelsen motivera varför 21:00 är orimligt. Det kan de kanske inte göra, och då står yrkandet från ansökan.

Hon poängterar att det är viktigt att yrkandena är just rimliga.

– Självklart kommer ingen länssty-relse att tillåta verksamhet dygnet runt i närheten av bostadshus om man inte kan visa att man klarar gällande bullernivåer. Men gör man det finns det inte fog för att inskränka arbetsti-derna under framförallt kvällstid, nå-got som är mycket vanligare för täkt-verksamheter än andra branscher.

Skriv en bra anSökanSara Selegran rekommenderar gene-rellt företag att lägga mer energi på sina ansökningar, att leverera väl ge-nomarbetade dokument.

– Täktägarna ska redan från början specificera vilka åtaganden de är be-redda att göra. Att överlåta hela initia-tivet till länsstyrelsen leder ofta till sämre resultat. Man ska föregå, inte föregås.

Tydliga och klara ansökningar gör också att handläggningstiden blir kor-tare.

Allt detta och mer därtill finns att läsa i SBMI:s täkthandbok på med-lemssidorna på hemsidan och i det av SBMI nyligen framtagna dokumentet Enhetliga och rimliga villkor, som lig-ger på den öppna delen av hemsidan.

Ta STriden ofTareSara Selegran tycker också att täktä-gare skulle tjäna på att starta proces-sen att söka tillstånd i god tid och fak-tiskt ta strid mot orimliga villkor. Ef-tersom företagen är beroende av

länsstyrelsernas goda vilja drar de sig för att ta den typen av strider.

– Tillståndet och därmed villkoren i exempelvis bergtäkter löper numera på 20 år eller längre. Då kan det vara värt att hålla ut några månader till och kämpa lite extra för bättre villkor. De företag som har resurser måste vå-ga utmana orimliga villkor och dra länsstyrelsen ifråga till domstol om det behövs. Men ofta har företagen bråttom. "Det är jättebra om någon överklagar, men jag har inte tid." Det är lite synd, för det förlorar alla på.

Kanske skulle också SBMI satsa på att dra något mål till miljööverdomsto-len för att få ett prejudicerande fall i någon fråga som verkligen är viktig för branschen, säger hon.

– Det är dyrt att anlita en bra advokat, vilket skulle behövas. Därför drivs få mål till högre instans, man ger sig liksom. Men det vore bra för hela branschen. n

sara selegran på svevia, medlem i sBMI:s samhällsutskott.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda


KROSSORDET 109 39

DET RÅDER INTENSIV AKTIVITET PÅ ALEKROSSEN. FRÅN TIDIG MORGON TILL SEN KVÄLL GÅR LASTBILAR

I SKYTTELTRAFIK TILL OCH FRÅN OMRÅDET. DET ÄR SKANSKA SOM ÄGER DEN STORA BERGTÄKTEN,

BELÄGEN ETT PAR MIL UTANFÖR GÖTEBORG. TEXT & BILD: BOEL FERM

- arbetsplatsen för oss

”Det är väl någon konstig tjusning som gör att man håller på”

STEN0210_39-45_underentreprenörer.indd 39 2010-11-15 13:09:37

Krossordet 10940

Allt är grått den här da-gen när Stenkoll besö-ker Aletäkten. Berg och grus är grått, him-len blygrå och de färg-

glada lastbilarna som ilar in och ut ur bergtäkten är täckta av ett lager av grått damm. Det verkar inte finnas en lugn stund. Med regelbundenhet och precision grävs berget fram, krossas och fraktas över till väntande lastbilar. Det bullrar och mullrar men förarna sitter varmt och ombonat i sina ljudiso-lerade förarhytter.

Runt om i området pågår flera större vägarbeten och det är dit det mesta av berget hamnar, 75 procent. Dels till väg 45, dels till en ny motorväg samt en dubbelspårig järnväg som ska vara klar i december 2012.

Håkan Gustavsson är produktionschef för Skanska Asfalt och Betong AB.

– Det här området heter Viken 290, Alekrossen. Just nu har vi högtryck med 5 000 till 8 000 ton om dagen, det är några lass, säger han.

Skanska hyr in nästan allt förutom en egen hjullastare.

En av de stora underleverantörerna är XR Berghantering där Lennart Kroon är driftansvarig för anläggningen. Han har sju man på plats som arbetar med att ta fram olika sorteringar av grus.

– Här jobbar vi måndag till torsdag kväll, vi försöker ligga på 40 till 45 ar-betstimmar. Vi har ett avtal med Skan-ska för totalentreprenad på kross. Vi producerar allt från 0/2 till 0/300, berät-tar Lennart Kroon.

Alla anställda förutom en, bor och ar-betar vid Alekrossen från måndag till torsdag den tid arbetet pågår.

– Klockan fyra på torsdag åker jag hem, säger Robert Strandberg, kross-maskinist från Hjo.

Yrkesstolthet och pliktkänsla tycks prägla dem som arbetar hos XR Berghan-tering, även om man erkänner att det är ett tungt arbete och kanske inte något man vill syssla med för all framtid.

Hur är det egentligen att arbeta borta från hem och familj hela veck-orna?

29-årige Daniel Hellberg arbetar som krossmaskinist och bor i Lidköping.

– Oftast får vi veta några veckor inn-an var vi ska jobba. Min sambo tycker det ”är gott när han åker på söndag”, säger han och ler.

– Ja, det här tär inte på förhållandet, fyller Robert Strandberg i.

Tillsammans med maskinförare Ja-kob Lans, också 29 och från Lidköping, hör de till det yngre gänget.

– Vi kallar de äldre för PRO-gänget!Där ingår Kent Gustavsson, 53 år,

grävmaskinist och hjullastarförare från Vänersborg, Tomas Bodin, 43 år från Karlskoga och Leif Höglind, 44 år från Hällevadsholm.

– Där inne sitter ungtupparna, här sitter erfarenheten, skämtar de om sina yngre medarbetare.

Varje lag har en egen vagn med om-klädning, dusch och pentry. Samtliga bor på området i egna husvagnar utom Leif Höglind som pendlar hem för att se till sina barn.

Det finns både för- och nackdelar med jobbet tycker de. Arbetskläder till-handahålls av arbetsgivaren.

– Vi kan inte klaga på lönen.– Men vintern är inte kul, eller en het

sommar, säger Leif Höglind.Robert Strandberg berättar om hur

det kan vara. – Det var runt 35 grader i somras ib-

land, och oljorna i maskinerna är inte inställda på mer än 55 grader. Maski-nerna går ju för fullt, min kross stan-nade tre gånger på samma dag, det var inte roligt.

– Eller när vi hade ett planerat stopp på två dagar för att reparera, det reg-nade oupphörligt, till slut var man så blöt att man inte brydde sig om man gick runt eller genom vattenpölarna, säger Daniel Hellberg.

– Vintern är inget kul, allt som ska repareras är kallt. Järn som är minus 25 grader gör att handskarna fryser fast, banden slirar och fryser också ofta, sä-ger Daniel Hellberg.

Gemensamt är att man ändå trivs med att arbeta utomhus.

– Vi sköter oss själva och är rätt fria.

Få skAdor i yrketDet dammar rejält runt maskinerna och trots skyddsutrustning drar förarna

På väg för en stunds fika.

Bild på föregående sida. Leif Höglind kör för tillfället hjullastare, en CAT980. Han pressar den tunga maskinen mot grusmassorna.– Det gäller att vara uppmärksam hela tiden. Vi turas om mellan maskinerna för att få omväxling.


Krossordet 109 41

XR BeRghanteRing

i maskinpaRken finns bland annat kranbilar med personkorgar, entreprenadmaskiner, gripklor, pallgafflar och skopor.Förutom mobila krossanläggningar som flyttas efter behov finns också flera egna berg- och grustäkter inom verksamhetsområdet.

Huvudkontor i Lidköping.

FöRetaget XR Logistik BeståR av• XR Maskincentral• XR Miljöhantering• XR Bergkrossprodukter• XR Berghantering

XR Berghantering har 20 anställda samt några underentreprenö-rer som arbetar på projektbasis.Sju mobila anläggningar.


Krossordet 10942

”

i sig en del damm. Regelbunden kon-troll av lungorna ingår i yrket.

– Man snyter svart, säger Kent Gus-tavsson.

Robert Strandberg erkänner att han slarvar med sin mask.

– När det dammar väldigt mycket tar jag på den. Dammet är ett problem över lag. Det är för dålig bevattning på salvorna. Vi skulle gärna sett att det fanns en bil som sprutade eller vatten-spridare.

Annars tycker de att det förekom-mer väldigt lite skador i yrket.

– Man tänker sig för men det finns alltid klämrisk, en reparatör blev av med en fingertopp, säger Jakob Lans.

Allt sittande i förarhytterna kan ock-så vara tufft.

– Det är monotont, efter en lång dag i grävmaskinen från sex på morgonen till sena kvällen är man stel i axlarna, men vi är väldigt förskonade från sjuk-skrivningar.

Och blir någon till exempel förkyld på jobbet får de vackert fika för sig själ-va i sin husvagn för att inte smitta de andra.

Hur är det att leva hemifrån veckor i taget?

– Resvägen ger världens ångest, en gång hade jag 50 mil till jobbet, säger Leif Höglind.

– Ja, söndag kväll kan man undra vad man håller på med. Innan man kommer i väg, säger Thomas Bodin.

– Fast när man väl kommer hit har det gått över, säger Kent Gustavsson.

Hur sköter man maten?– Vi äter rätt bra, de flesta har matlå-

dor med sig hemifrån. Jag äter gröt till frukost, skräpmat orkar men inte job-ba på, säger Jakob Lans.

Han berättar att han provade att leva

på Findus halvfabrikat men blev ”hur slö som helst”.

– Ibland behöver man använda både storslägga och spett om det är något som krånglar, det går åt mycket energi, kosten är viktig.

Varför väljer man ett sådant här jobb?

– Det är väl någon konstig tjusning som gör att vi håller på, det är väldigt mycket övertid. Man kunde ju valt en grävmaskin och arbetat 7 till 16. Kra-ven för att en bergkross ska gå ihop är att man jobbar 12 timmar om dagen, säger Daniel Hellberg.

Vad krävs för att klara det?– En snäll käring! säger han och

skrattar.Men de andra håller med, en förstå-

ende familj är viktigt. Jakob Lans sam-bo är van men det kan vara svårare att få barnen att förstå varför pappa ska vara borta en hel vecka.

– Jag har lärt dem sedan de var små, att olika mjukisdjur gäller för olika da-gar. De har lärt sig att när det är häs-tens dag kommer jag hem. Det bästa som finns är torsdagar!

Daniel Hellberg tycker det är relativt enkelt att jobba borta.

– Man behöver inte bry sig om varda-gen, man bara jobbar och sover. Hon som är kvar hemma har det jobbigare, hon måste ju städa och handla.

Vad tror ni om framtiden, hur får man nya till yrket?

– Jag rekommenderar det inte di-rekt, det kan vara dammigt, skitigt och äckligt, tycker Thomas Bodin.

– På 80-talet spelade det ingen roll om man kunde yrket, det gick att lära sig ändå, det var inte samma hets som i dag, säger Kent Gustavsson.

Thomas Bodin håller med. Han tror

Det är väl någon konstig tjusning som gör att vi håller

på, det är väldigt mycket övertid.

– Jag sover allra bäst här. Jakob Lans visar hur han bor. Alla har valt att ha egen hus-vagn, att bo på hotell

eller vandrarhem fungerar inte tycker de. dels på grund av

resvägen och dels för kostnaden.


Krossordet 109 43

En vanlig dag 5.20 – väckarklockan ringer.5.30 – uppstigning, en kopp kaffe med gänget.6 – maskinerna startas upp och är i gång 6.15.9 – 9.30 – frukost.13 – 13.30 – lunch.17 – 17.30 – eftermiddagsfika.20 – arbetsdagen slut. Krossen har bestämda tider och får ibland bara krossa till 18, kvällen går åt till att serva maskiner.


Krossordet 10944

att många i dag nog helst bara vill sitta i en maskin och köra.

– 40-talisterna försvinner, många unga är inte så intresserade, vi kör ju inte bara maskin, vi skruvar också.

Leif Höglind berättar om gårdagen, en sådan dag då det bara var att slänga sig på marken, rakt ner i leran och skruva.

– Det är inte säkert nya har lust med det.

Fördelar vara anställd– Jag körde grävmaskin i fem år innan jag började hos XR Berghantering. Man mötte en mängd olika basar, en del var riktiga skitstövlar. Det här är ett mer tillfredsställande jobb egentligen. Man vet att man ska krossa 50 000 ton, man får vara med och bestämma och jobbar väldigt sällan fredagar, säger Robert Strandberg.

Jakob Lans har testat olika jobb men säger att han gärna jobbar kvar. Han skulle inte klara ett inomhusjobb.

– Man sköter sig själv och har ingen chef som hänger en i hälarna.

– Vi har frihet under ansvar, säger Daniel Hellberg.

Robert Strandberg tror många som arbetar med det här lika gärna kunde varit egenföretagare, så drivna är de.

– Det är dyra grejer och mycket

Herrar med erfarenhet, från vänster Kent Gustavsson, tomas Bodin och Leif Höglind,

samtliga grävmaskinister och hjulförare. För dagen är Lennart Carlsson, huvud-skyddsombud på Xr Logistic, på besök.

– Varje halvår är vi inne och gör kontroll, jag kollar hur gubbarna har det.

Han ser bland annat över maskinerna, att stolarna fungerar, hur förarna sitter och att de använder skyddsutrusning som fungerar.

Med precision flyttas grusmassorna, här är det Jakob Lans som kör CAt980.

Samling runt fikabordet, från vänster i bild Da-niel Hellberg, krossmaskinist, robert strandberg, krossmaskinist och Jakob Lans, maskinförare. roger Kron, labbansvarig på kvalitet och tillsam-mans med robert strandberg ansvarig för krossverket, är borta i dag.

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk



50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | [email protected] | www.krossekonomi.se








krossekonomi_annons.indd 1 2010-05-05 15:20:01STEN0210_39-45_underentreprenörer.indd 44 2010-11-15 13:11:19

Krossordet 109 45

pengar, vi måste sköta oss. Och går sa-ker till exempel sönder en torsdag ski-ter vi inte i det utan vi försöker få ihop det så att det är klart till jobbet på mån-dag igen, säger Jakob Lans.

Alla instämmer med att det krävs framförallt intresse för maskiner och att man inte är lat, för att klara jobbet.

– Det krävs förarbevis och så är det viktigt att ha en vilja att göra ett bra jobb, säger Daniel Hellberg.

VarVar ner på kVällenTill kvällen har de en stund för sig själva.– Man varvar ner en stund framför te-ven, säger Thomas Bodin.

– Vi jobbar till 20 på kvällen minst, det blir inte mycket tid att umgås, man är rätt så trött, säger Daniel Hellberg.

Driftansvariga Lennart Kroon stäm-mer av med de som arbetar i täkten ett par gånger i veckan.

– Jag försöker hjälpa till om de har pro-

blem, det är viktigt att få en go grupp.Lågkonjunkturen har inte XR Berg-

hantering märkt mycket av.– Men man är aldrig säker på vad

som händer i framtiden.Han tror absolut att det vore bra

med mer kvinnor inom yrket, framfö-rallt för stämningen.

– Det har kommit fler kvinnliga chaufförer som kör lastbilarna.

Leif Höglind och hans kollegor tyck-er att det är kul.

– Det blir lite annan mentalitet. Skruvandet är det som kan vara tungt.

Tålmodiga familjerHela gänget på XR Berghantering är sammanboende eller gifta, de flesta har också barn.

– Sambon tycker det är tråkigt när jag åker iväg. Men hon behöver bara sakna mig, en annan kan sakna allt, sä-ger Daniel Hellberg.

Jakob Lans tycker att den största n

nackdelen är när något barn blir sjukt, det blir oftast sambon som får vara hemma.

– Ska jag i väg måste man ta hit en gubbe som tar över min plats.

Hur får man tiden att gå?– Man skulle ju kunna lyssna på ljud-

böcker eller liknande men då är det risk att man tappar uppmärksamhe-ten, säger Leif Höglind.

Han pressar sin maskin in mot det nyligen krossade gruset, får upp precis lagom mängd på sin skopa och när vän-tande lastbil tutar som klarsignal, häl-ler han över det till släpet. Det sista las-set jämnar han till med baksidan av sin skopa. Hela maskinen skakar och hop-par, det är enorma krafter och Leif Hög-lind dunsar upp och ner på sin fjädran-de stol.

– Vi har komradio med egen frek-vens så att vi kan prata med varandra. Vi har radio och krossarnas sång, säger han poetiskt.













krossekonomi_annons.indd 1 2010-05-05 15:20:01STEN0210_39-45_underentreprenörer.indd 45 2010-11-15 13:11:29

KROSSORDET 10946

HUR MYCKET KOSTAR ETT UTEBLIVET TÄKTTILLSTÅND FÖR SAMHÄLLET? SBMI:S NOLLBERÄKNING HJÄLPER BRANSCHEN ATT GÅ FRÅN GENERELLA UPPSKATTNINGAR TILL NOGGRANNA BERÄKNINGAR OCH JÄMFÖRELSER. TEXT: CARINA TYSKBO

Innovation analyserar täktkostnader

Dag Hersle arbetar som konsult på WSP Analys & Strategi, en konsult-verksamhet inom sam-hällsutveckling med sä-

te i Göteborg. Förra året kontaktades de av SBMI som ville ha hjälp med att hitta ett verktyg för att utveckla kost-nadsberäkningar kring uteblivna täkt-tillstånd. Vid större vägbyggen som fordrar bergmaterial söks tillstånd för att öppna täkt så nära arbetsplatsen som möjligt. Tillståndsgivaren har många agendor att titta på, dessutom kan processen bli rejält utdragen. Vid avslag tvingas ansökaren vända sig till en befi ntlig täkt längre bort. Vilka blir kostnaderna för att transportera mate-rial därifrån, istället för att köra från det första sökta läget?

– Vi tog fram en kalkyl med inbyggda matematiska kontrollfunktioner som visar på direkta transportrelaterade merkostnader. Där har vi tagit hänsyn till dels avskrivning på fordon, under-håll, förarlöner, drivmedel och däck, och dels på den rent samhällsekonomis-ka konsekvensen som handlar om koldi-

oxidutsläpp. Enligt den senaste ASEK-översynen (arbetsgruppen för samhälls-ekonomiska kalkyler) kostar varje kilo utsläppt koldioxid samhället en krona och femtio öre. Hur mycket större ut-släpp ger då en sekundär täkt som ligger längre bort? säger Dag Hersle.

Varje ny täkt bidrar till konkurrens och eftersom samhället är en stor kö-pare innebär det lägre kostnad för till exempel vägar och skolor. Lägre kon-kurrens påverkar också tonpriset på materialet. Samma problematik gäller ansökan om förlängt drifttillstånd i re-dan befi ntliga täkter. Får de inte fort-sätta att användas medför det ofta extra transportkostnader och miljöbelast-ning. Prövningsprocessen kan innebära stopp med kort varsel, då sitter täktäga-ren där med personalkostnad och kapi-talbindning i maskiner. Verksamheten måste avbrytas tvärt, till skillnad från annan miljöfarlig verksamhet som inte har tidsbegränsade tillstånd.

Hur mycket större utsläpp och kost-nad ger då sekundär täkt som ligger längre bort? Tidigare förde SBMI mer övergripande resonemang och antog ge-

nerellt en kostnad på 1-2 kr per ton och kilometer. Med SBMI:s Nollberäkning går det att vara mer exakt utifrån fak-tiska förhållanden.

– Anta att du ska frakta 5 000 ton och täkten ligger tre eller fem mil bort. De uppgifterna matas in i verktyget tillsammans med vilken typ av lastbi-lar som fi nns att tillgå. Systemet räk-nar då ut hur många fordon som krävs och under hur många dagar. Dessutom får man ut kostnadsskillnaden i kronor och kronor per ton mellan primärtäk-ten och sekundärtäkten. Kalkylen kan användas åt båda hållen - till att få fram vilken typ av fordon som fi nns att tillgå eller vilken tid arbetet skulle ta utifrån befi ntligt antal bilar, säger Dag Hersle.

I modellen från WSP har man inte tagit hänsyn till omständigheter som trängsel i storstäderna, trafi kolyckor längs färdvägen från täkt till arbets-plats, buller för dem som bor intill vä-gen eller ökat vägslitage. Dag Hersle menar att sådana faktorer är extremt svåra att generalisera och kvantifi era. Det kräver kartläggning och ett helt annat djup i analysen, dessutom skulle summan av skillnaderna vara högst marginell.

Kostnaderna som anges inbegriper inte heller marginal eller vinst för transportutövaren, eftersom förhållan-dena på olika regionala marknader skiljer sig åt.

Somliga indexfakta i kalkylen måste uppdateras manuellt efterhand. Län-kar fi nns som ger det aktuella dagspri-set på diesel, räntekostnader och perso-nalkostnad per timme.

Modellen är skapad i ett vanligt Ex-cell-program för att vara så enkel som möjligt att använda. Den fi nns tillgäng-lig på SBMI:s hemsida och kommer att uppdateras med färska siffror för 2011 i januari.

SBMI:S NOLLBERÄKNINGLÄNSSTYRELSENS miljöprövningsdelegation har efterlyst en bättre genomlysning av ”noll¬alternativet” i samband med täktansökan för ny täkt eller förlängt tillstånd i befi ntlig täkt. Sveriges Bergmaterialindustri, har gjort en grov första uppskattning av värdet per ute¬blivet tillstånd. WSP Analys & Strategi har tagit fram ett kalkylunderlag för noggrannare beräkning av transportkostnader utifrån transportavstånd, som gör det möjligt att jämföra alternativ. Resultatet summerar fasta fordonskostnader, rörliga fordonskostnader respektive lönekostnader för primärt täktläge (sökt läge) och sekundärt täktläge (tilldelat läge).

LÄS MER PÅ

WWW.SBMI.SE

STEN0210_46_WSP.indd 46 2010-11-15 13:23:35

Nu är vi redo!Komatsu-älskare! Nu finns vi på plats med både service och säljare i helaSverige. Vi lovar att ge er all hjälp ni behöver.

Ta chansen att titta närmare på vad vi kan erbjuda. Komatsu är nummer etti världen på grävmaskiner, men vi har maskiner som passar alla behov.

Bland annat har vi bandgående grävare från 900 kg till 720 ton, hjulgrävaremellan 7,5 och 22 ton, hjullastare i olika klasser, rivningsmaskiner, dumprar,kompaktlastare, schaktmaskiner och mycket mer.

Många av våra maskiner är utrustade med det unika navigerings- ochdriftuppföljningssystemet Komtrax. Dessutom ger våra individuelltanpassade serviceavtal ökad trygghet.

Våra maskiner tål verkligen att jämföras!

www.hesselberg.se

Dina Komatsu-säljareRegion Syd: Thomas Henriksson Tel. [email protected]

Hesselberg Maskin AB, Förrådsvägen 2, 741 30 Knivsta, Telefon: 0771-91 11 00, Fax: 018 34 67 10

Region Mitt Knivsta: Per Carlsson Tel. [email protected]

Region Nord: Leif Ek Tel. [email protected]

Region Mitt Gävle: Benny Lundström Tel. [email protected]

Gällivare

Kisa

Kiruna

Mobila serviceenheter

Serviceverkstäder

Regionkontor

Nu är vi redo!Komatsu-älskare! Nu finns vi på plats med både service och säljare i helaSverige. Vi lovar att ge er all hjälp ni behöver.

Ta chansen att titta närmare på vad vi kan erbjuda. Komatsu är nummer etti världen på grävmaskiner, men vi har maskiner som passar alla behov.

Bland annat har vi bandgående grävare från 900 kg till 720 ton, hjulgrävaremellan 7,5 och 22 ton, hjullastare i olika klasser, rivningsmaskiner, dumprar,kompaktlastare, schaktmaskiner och mycket mer.

Många av våra maskiner är utrustade med det unika navigerings- ochdriftuppföljningssystemet Komtrax. Dessutom ger våra individuelltanpassade serviceavtal ökad trygghet.

Våra maskiner tål verkligen att jämföras!

www.hesselberg.se

Dina Komatsu-säljareRegion Syd: Thomas Henriksson Tel. [email protected]

Hesselberg Maskin AB, Förrådsvägen 2, 741 30 Knivsta, Telefon: 0771-91 11 00, Fax: 018 34 67 10

Region Mitt Knivsta: Per Carlsson Tel. [email protected]

Region Nord: Leif Ek Tel. [email protected]

Region Mitt Gävle: Benny Lundström Tel. [email protected]

Gällivare

Kisa

Kiruna

Mobila serviceenheter

Serviceverkstäder

Regionkontor

STEN0210_ANNONS_.indd 47 2010-11-12 14:10:01

RÄTT MÄTT GER RÄTT TÄKTLÄGE

#109NOVEMBER 2010


| Dammproblemet under lupp | Vi som jobbar i Aletäkten | Krossentreprenörerna får grupp

KR

OSS

OR

DE

T


POSTTIDNING BReturadress: Krossordet StenkollSveriges BergmaterialindustriBox 55684102 15 Stockholm

ST

EN

KO

LL

#109 N

OV

EM

BE

R 2010

Documents

Stenkoll #109