GEO-gruppen i Göteborg AB Telefon: Fax: E-mail: Hemsida: Org.nr: Marieholmsgatan 122 031-43 84 50 031-48 94 50 info@geogruppen.se www.geogruppen.se 556709-7141 415 02 Göteborg

STENUNGSUNDS KOMMUN NÖSNÄS 1:89 M.FL.

Detaljplan

PM, Geoteknik

Göteborg 2015-10-09 Ärendenr. 15-221 Handläggare David Scherman/Mattias Magnusson

Ärendenr. 15-221 2015-10-09 2

P:\2015\15201-15250\15221\PM-15221.docx

STENUNGSUNDS KOMMUN NÖSNÄS 1:89 M.FL. Detaljplan PM, Geoteknik 1  Objekt .................................................................................................................................. 2 2  Planerad anläggning ............................................................................................................ 2 3  Befintliga förhållanden ....................................................................................................... 3 4  Markförhållanden ................................................................................................................ 3 5  Grundvatten ......................................................................................................................... 4 6  Sättningar ............................................................................................................................ 4 7  Grundläggning .................................................................................................................... 4 8  Stabilitet och rasrisk ............................................................................................................ 4 

1 Objekt

På uppdrag av Stenungsunds kommun har GEO-gruppen AB utfört en geoteknisk utredning för det rubricerade projektet. Resultaten av fält- och laboratorieundersökningarna redovisas i en separat handling:

GEO-gruppen AB, 2015-10-09, ”Stenungsunds kommun, Nösnäs 1:89 m.fl., Detaljplan, Geoteknisk utredning, Markteknisk undersökningsrapport (MUR), Ärendenr. 15-221

2 Planerad anläggning

En geoteknisk undersökning har utförs inför genomförandet av en ny detaljplan. Planförslaget ger möjlighet till uppförandet av 39 nya villor inom planområdet. Inom området planeras även lokalgator samt en huvudgata/anslutningsväg. En mindre del av området skall utgöras av naturmark. Ett genomförande av planförslaget kommer ställvis att leda till relativt stora förändringar av markens nivå. I den norra delen där anslutningsvägen skall anläggas finns markerade höjdpartier där berget går i dagen. Inom detta område skall marknivån sänkas med som mest ca 5 meter. Utanför bergområdet kommer marknivån sänkas med som mest ca 2 meter. Marknivåsänkningen avtar med avståndet från bergpartiet och kommer att utföras i friktionsjord (i huvudsak fast lagra sand och morän). Planerad nivå för lokalgatan i öst innebär att marknivån på delar av sträckan sänks med som mest 3 meter och på andra delar av sträckan höjs med som mest 3 meter. Marknivån inom angränsande tomter skall anpassas till lokalgatan varvid även marknivån väster om lokal gatan höjs med som mest 3 meter. Enligt erhållet kartmaterial skall en stödmur eller liknande uppföras mot tomtmarken i öst där marknivåsänkningen inom lokalgatan är som störst.

Ärendenr. 15-221 2015-10-09 3

P:\2015\15201-15250\15221\PM-15221.docx

Marknivåförändringen skall utföras inom områden som utgörs av berg i dagen eller friktionsjord som i huvudsak är fast lagrad. Inom den resterande delen av planområdet, bland annat inom den före detta ängsmarken där fastmark ej förekommer, kommer endast en begränsad höjning av marknivån utföras.

3 Befintliga förhållanden

Planområdet är ca 5,6 hektar stort och omgärdas av skogsmark, berg i dagen samt gamla och nya bostadsområden. Den södra och central delen av planområdet utgörs av före detta ängsmarks som delvis är igenväxt med sly. Ängsmarken omgärdas i väster, norr och söder i huvudsak av skogsmark och berg i dagen vilket också utgör en stor del av planområdet. Skogsmarken har tidigare delvis avverkats men inom den avverkade delen växer nu tät sly. Ängsmarken angränsar i söder till ett befintligt bostadsområde som är beläget utanför planområdet. Bebyggelsen inom planområdet utgörs av bostadsfastigheter Nösnäs 1:111 och 1:128. En grusväg förbinder dessa fastigheter med en asfalterad gata längst i söder. Inom ängen är marken relativt plan och marknivån varierar mellan 22-28 meter. Skogs- och bergpartiet karaktäriseras av lutande terräng och marknivån varierar mellan 28-44 meter. I väster finns en nästan vertikal bergvägg.

4 Markförhållanden

Planområdet kan delas upp i 3 olika delar (se G201). En del utgörs av berg i dagen, en del av fastmark och en del som ej är fastmark (i huvudsak före detta ängsmark). Inom fastmarkområdet utgörs jordlagren under det naturliga ytlagret i huvudsak av friktionsjord som vilar på berggrunden. Torrskorpefast lera förekommer dock ställvis. Inom delen som ej utgörs av fastmark består lagerföljen under det naturliga ytlagret i huvudsak av lera som underlagras av friktionsjord ovan berggrunden. Ställvis förekommer dock ett lager friktionsjord (sand) ovan leran. Det naturliga ytlagret utgörs i huvudsak mulljord med varierande halter av sand, silt och lera. Även mullhaltig sand och lera förekommer. I undersökta punkter varierar det naturliga ytlagrets tjocklek mellan 0,3-1,0 meter. Lerans mäktighet i undersökta punkter varierar mellan 0 till ca 10 meter. Leran är torrskorpefast ner till mellan ca 1,5-3,0 meters djup. Där under har den okorrigerade skjuvhållfastheten uppmätt på 2,5-6,0 meters djup till 20-32 kPa. En sammanställning av skjuvhållfastheten korrigerad för en antagen konflytgräns på 70% redovisar i bilaga 2 i tillhörande MUR. Leran är till stor del siltig vilket gör den erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. På större djup än ca 6-7 meter bedöms leran vara skiktad med silt och sand. I punkt 16 har lera med varierande halter av sten, grus och sand provtagits på 3,0-5,0 meters djup. Materialet bedöms ha moränkaraktär och en hög hållfasthet. Friktionsjorden utgörs dels av sand och dels av morän. Inom delar av området överlagrar sandlagret moränen och inom andra delar överlagrar den leran. Ställvis vilar sanden eventuellt direkt på berggrunden. Sanden innehåller varierande halter av grus och silt. I en provtagningspunkt är silt den dominerande jordarten. Moränen utgörs i provtagningspunkterna av siltig sandmorän. Friktionsjorden är erosionskänslig och

Ärendenr. 15-221 2015-10-09 4

P:\2015\15201-15250\15221\PM-15221.docx

flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Mäktigheten har ej bestämts men sonderingarna har trängt ner mellan ca 0-3 meter i friktionsjorden innan stopp mot sten, block eller berg registrerats. Bergets nivå har ej bestämts. Sonderingarna har utförts till stopp mot sten block eller berg ca 1-13 meter under markytan. Berget går i dagen inom delar av planområdet.

5 Grundvatten

Fria vattenytor registrerades i provtagningshålen på mellan 0,1 till 2,0 meters djup Ett antal provtagningshål var torra i samband med undersökningen. Grundvattenytans läge har ej bestämts. De registrerad fria vattenytorna tyder dock på att grundvattnet ligger på en djupare nivå i förekommande slänter jämfört med den relativt plana ängsmarken.

6 Sättningar

Förekommande mulljord och mullhaltig jord är erfarenhetsmässigt mycket sättningskänslig. Inom fastmarksområdet bedöms endast små sättningar uppstå vid måttlig belastning. Inom den del som ej utgörs av fastmark (i huvudsak ängsmarken) förekommer lera som ej är torrskorpefast. Leran sättningsegenskaper har inte bestämts. Den betraktas därför tillsvidare som normalkonsoliderad under rådande förhållanden. I en normalkonsoliderad lera ger alla påförda laster i form av till exempel byggnader, uppfyllnader eller en grundvattensänkning ger upphov till sättningar. För att bestämma sättningarna erfordras ostörd provtagning samt CRS-analys (sättningsanalys) i ett geotekniskt laboratorium. Dessutom måste portrycksprofilen i leran bestämmas.

7 Grundläggning

Inom berg- och fastmarkområdet bedöms grundläggning av byggnader kunna utföras på berg eller packad sprängbotten/packad fyllning och/eller i den fasta jorden. Inom den del som ej utgörs av fastmark är sättningsförhållandena osäkra (se ovan). Byggnader bör därför grundläggas på pålar/plintar nerförda till berg eller fast botten. Alternativ kan eventuellt grundläggningen utföras med full lastkompensation. För att undersöka om byggnader kan markgrundläggas måste lerans sättningsegenskaper bestämmas. I samband med detaljprojekteringen, när byggnadernas läge i plan och höjd har bestämts, bör kompletterande undersökningar utföras för att kontrollera grundläggningsförhållanden närmare.

8 Stabilitet, rasrisk och erosion

Inom den västra delen av området finns ett brant stående bergparti. Inom en mindre del av detta område är berget mycket sprickrikt (se ritning G201). För att förhindra ras inom det sprickrika området skall lösa stenar och block tas bort. Inom området pågår det ej någon erosion, men de permanenta schaktslänter som planeras skall erosionsskyddas då förekommande jordar till stor del är erosionskänsliga. Inom delen som ej utgörs av fastmark skall endast en begränsad höjning av marknivån utföras. Området är även relativt plant utan större nivåskillnader. Stabiliteten bedöms som tillfredsställande inom detta område.

Ärenden

För denDenna smed tunMarkniv(i huvudområde I den ösdelar avdelar hömot tominom ettmarknivatt markmarknivstabilite(se G20 StabilitesäkerheFkomb≥115.0.1.0 BeräkniförutsatMateriaGeo. I soch nedvattenytmeter ovsidan. Mmarken Erhållnavilket in

David S

nr. 15-221

n planerade astor marknivnt jordtäckevåsänkningdsak fastlag. Risken för

stra delen avv den planeröjas med 3 mmtmarken i öt område mvåhöjningenknivån inomvå inom angetsförhålland01 samt bila

etsberäknintsfaktorer m,5-1,4 och F

0, Beast 200

ingarna är gtts utgöras aalegenskapeslänten har vdanför släntetan förutsattvanför den

Marklaster hmed 15 kP

a säkerhetsfnnebär att st

Scherman

anslutningsvåsänkning . Utanför been avtar me

grad sand ocr ras i plane

v planområdrade lokalgameter. Enligöst där mark

med fast friktn kommer am tomtmarkegränsande todena i den ö

aga 1-2).

garna har umed avseendFΦ≥1,3. Ber03).

gjorda med pav packad frerna har valtvattenytan fen i nivån mts vara beläursprunglig

har ansatts da och trafik

faktorer hartabiliteten ä

vägen i norkommer at

ergområdet ed avstånderch morän). Serad bergssc

det planerasatan i öst skgt erhållet kknivåsänknitionsjord. E

att utföras inen skall anpomter höjasöstra delen a

tförts i enligde på planläräkningspro

planerad mariktionsjord ts och utvärförutsatts vamed torrskorägen 1,0 till ga markytandär de verkaklasten på lo

r beräknats tär tillfredsst

2015-10-09

rr skall marktt utföras inokommer m

r från bergpStabiliteten chakt skall k

s delvis relakall marknivkartmaterial ingen är som

Eventuellt konom ett omrpassas till ds. Stabilitetsav planomr

ghet med IEäggning ochogrammet so

arknivå (Keutförd enlig

rderats med ara belägen rpans under1,5 meter u

n. Valda vatar ogynnsamokalgatan ha

till Fc=1,77tällande und

9

knivån sänkom områden

marknivå sänpartiet och kbedöms som

kontrolleras

ativt stora mvå sänkas m

skall en stöm störst. Säommer bergråde med faen planerad

sberäkningaådet bedöm

EG:s Rappoh detaljerad om använts

ellgren Kamgt anvisninghjälp av utfi nivån med

rkant. Inom under markyttennivåer bmt. Byggnadar tillskrivit

(bilaga 1) oder ovan giv

P:\2015\15201-1

kas med somn med berg

nkas med sokommer utföm tillfredstävid schaktn

marknivåförämed 3 meter ödmur eller änkningen kgschakt krävst friktionsj

de lokalgatanar har utförts

mts vara som

ort 4:2010 däutredning äär Geosuite

minsky, 2013garna i AMAförda underd den urspruden uppfyl

ytan vilket medöms vara

derna har ans 13 kPa öv

och Fkomb=1vna förhållan

Mattias

15250\15221\PM

m mest ca 5 i dagen elle

om mest ca föras i friktioällande inomningstillfäll

ändringar. Loch längs aliknande up

kommer utfövas. Även jord. På gru

an kommer äs där

m mest anstr

där erforderlär Fc≥1,7-1,e, (GS Stab

3). FyllningA anläggnin

rsökningar sungliga marllda delen hmotsvara 1,a på den säkntagits belasver hela kör

1,74 (bilagaanden.

s Magnusso

5

M-15221.docx

meter. er berg 2 meter. onsjord m detta et.

Längs andra ppföras öras

und av även

rängda

liga 5, ility

en har ng. samt TK rkytan ar dock 0 till 1,5

kra sta banan.

a 2)

on

+33,00

+24,00

+34,50

+31,00

+38,40 (38,90)

+29,00

+31,25 (31,75)

+26,00

+33,00

+24,00

+34,50

+31,00

+38,40 (38,90)

+29,00

+31,25 (31,75)

+26,00

NATUR

NATUR

H

U

V

U

D

G

A

T

A

NATUR

G

C

-

V

Ä

G

+24,5

+26,5

+25,0

+40,0

+27,0

+32,0

+38,0

+39,5

G

C

-

V

Ä

G

+26,5L

O

K

A

L

G

A

T

A

LOKALGATA