Kultur- och fritidsnämnden

STRATEGI OCH BUDGET 2017–2018Fastställd av xxx 2011-xx-xx

1

Reviderad version. Beslutad av kultur- och fritidsnämnden 2017-02-08 § 16

Innehållsförteckning för kultur- och fritidsnämndens

STRATEGI OCH BUDGET 2017 – 2018

1. INLEDNING...................................................................................................................................................... 2

1.1 FÖRORD ......................................................................................................................................................... 2 1.2 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE ................................................................................... 3 1.3 PROGRAM OCH POLICIES................................................................................................................................ 4 1.4 VIKTIGA FRÅGOR .......................................................................................................................................... 5

2. FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................................................................... 6

2.1 OMVÄRLDSANALYS ....................................................................................................................................... 6 2.2 NÄMNDENS ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR ..................................................................................................... 16 2.3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION .............................................................................................................. 16

3. FULLMÄKTIGES MÅL, STRATEGIER OCH INDIKATORER ............................................................ 19

3.1 MÅLOMRÅDE 1: VÄLMÅENDE KOMMUNINVÅNARE ..................................................................................... 19 3.2 MÅLOMRÅDE 2: UTVECKLING ..................................................................................................................... 21 3.3 MÅLOMRÅDE 3: EN ATTRAKTIV NÄRMILJÖ ................................................................................................. 25 3.4 MÅLOMRÅDE 4: EFFEKTIVITET, KVALITET OCH SERVICE ............................................................................ 28

4. EKONOMISKA RAMAR 2017 - 2018 .......................................................................................................... 31

DRIFTBUDGET 2017 .......................................................................................................................................... 31 Nämnd, förvaltningsledning, utveckling och stöd ........................................................................................ 32 Område Norr ............................................................................................................................................... 32 Område Central ........................................................................................................................................... 32 Område Syd ................................................................................................................................................. 33

BILAGA. FÖRTECKNING ÖVER NÄMNDENS INDIKATORER............................................................. 35

2

1. Inledning

1.1 Förord

Ett rikt kultur- och fritidsliv skapar mening och sammanhang. Alla barn och unga i Haninge har

rätt till en meningsfull fritid. Tillgång till bibliotek, kultur- och idrottsaktiviteter, parker och

öppna mötesplatser är en viktig del av ett demokratiskt samhälle. Föreningslivet i Haninge är

starkt och livskraftigt. Samverkan mellan det offentliga och civilsamhället lägger grunden för ett

varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som kan komma alla till del.

Idrott, motion och folkhälsa går hand i hand. När vi gör det lättare att motionera och idrotta i

vardagen sänker vi trösklarna till ett aktivt liv för fler. I takt med att Haninge växer ökar behovet

av fler simtider för skolor, föreningar och allmänhet. Planeringen av en ny simhall fortgår.

Jämställdhet och tillgänglighet är ledord för nya idrottsinvesteringar. Haninge blir en allt starkare

idrottskommun och vi fortsätter att satsa både på elit- och breddidrott.

Konst och kultur ska finnas närvarande i vardagen, oavsett var i kommunen vi bor. Haninges

kulturskola ger barn och unga möjlighet att utforska sin kreativitet och skaparglädje tillsammans

med andra. Attraktiva fritidsgårdar och ett brett utbud av lovaktiviteter möjliggör för socialt

umgänge och nya lärdomar även efter skoltid. Tillgängliga och välbevarade kulturmiljöer bidrar

till att göra Haninge till en attraktiv kommun både för besökare och för oss som bor här idag.

Mehmet Coksürer

Ordförande

Kultur och fritidsnämnden

3

1.2 Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde

Utöver vad som stadgas i kommunallag och speciallagstiftning (t.ex. bibliotekslagen) ska följande

gälla för kultur- och fritidsnämnden, enligt nämndens reglemente1:

Kultur- och fritidsnämnden ska främja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen.

Nämnden ansvarar för bibliotek, musikskolan, utställningar, kulturprogram, Lakeside

(Ungdomens hus), fritidsgårdar, idrotts- och friluftsanläggningar, Miljöverkstan, bidrag till

föreningar, lokalbokning och lotteritillstånd.

Kultur- och fritidsnämnden ska

se till att ovannämnda verksamheter bedrivs, följs upp och utvärderas i enlighet med de mål

och riktlinjer som finns i författningar och föreskrifter samt i måldokument mm som

kommunfullmäktige fastställer

hålla sig underrättad om utvecklingen inom nämndens verksamheter samt ta de initiativ

och framlägga de förslag som nämnden ser som nödvändiga

svara för planerings- och utvecklingsfrågor inom nämndens verksamhetsområde

Barn och ungdomar prioriteras.

Kultur- och fritidsnämnden ska dessutom

särskilt beakta underrepresenterade grupper och möjligheterna för alla medborgare att på

lika villkor delta i kultur- och fritidsverksamheten

genom ett nära samarbete med föreningar, organisationer, institutioner och enskilda

stimulera det arbete som dessa bedriver

inom ramen för fastställda normer besluta om bidrag till föreningar, studieförbund och

organisationer och därigenom medverka till en attraktiv, innehållsrik, geografiskt spridd

verksamhet inom kultur- och fritidsområdet

bevara och utveckla värdefulla traditioner, dokumentera och bevara material som belyser

kommunens historia samt stödja kulturhistorisk forskning, samt stödja och stimulera

enskilda, föreningar och organisationer som arbetar med dessa frågor

ansvara för verksamheten inom kulturmiljöområdet med undantag av de

kulturmiljöfrågor som handläggs inom plan- och bygglovsprocessen

verka för att kulturmiljöer och fornminnen bevaras

verka för att kulturhistoriska miljöer och områden för rörligt friluftsliv säkerställs

främja utvecklingen inom konstområdet, anskaffa konstverk till kommunens

konstsamling, besluta om dessas utplacering i offentliga lokaler samt verka för konstnärlig

utformning och utsmyckning av offentliga platser och byggnader

upprätta och teckna avtal samt övriga överenskommelser

avge yttranden över och besvara remisser inom nämndens verksamhetsområde samt i

plan- och bygglovsärenden mm

1 Kultur- och fritidsnämndens reglemente, senast reviderat av kommunfullmäktige 2013-04-08.

4

i övrigt fullfölja de uppdrag som kommunfullmäktige lämnat till nämnden

Kultur- och fritidsnämnden ska besluta i följande grupper av ärenden:

omfördelning av medel som anslagits till nämnden inom den av kommunfullmäktige

fastställda budgetramen

bokföringsmässig avskrivning av belopp för enskild fordran inom nämndens

verksamhetsområde.

Kultur- och fritidsnämnden ska dessutom besluta i följande taxor och avgifter:

lokalupplåtelse (idrottshallar, fritidsgårdar, simhall, bibliotek mm)

campingavgifter; (upplåtelse av tält- och husvagnsplatser, duschavgifter, tvättavgifter,

lägercamping mm)

vandrarhem och rumsuthyrning; ( vandrarhemsavgifter, bokningsavgifter mm)

lägeranläggningar; (lägerskoleavgift, upplåtelse av lägerlokaler mm)

porto- och förseningsavgifter; (administrationsavgifter vid beställning av böcker i

samband med boklån, bötesavgift för sent återlämnade böcker, nycklar och låskort)

IP Skogen; (uthyrning av vagnar, tält toaletter mm)

Utöver vad som anges i reglementet ovan har nämnden även det kommunala ansvaret för Sport

Campus Sweden, vilket framgår av kommunfullmäktiges Mål och budget 2017-2018.

1.3 Program och policies

Haninge kommun har två politiska program som särskilt berör kultur- och fritidsnämndens

politikområden. Dessa utgörs av Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 och

Idrottspolitiskt program för Haninge kommun 2014-2018.

Syftet med programmen är att stärka kulturens och idrottens framtida roll i kommunen.

Programmen är styrande och vägledande för alla kommunala verksamheter i kommunen och

kommunala bolag. Ansvaret för att kulturen och idrotten är en kraft och tillgång i kommunen ska

delas av flera parter och därför vilar såväl programmens framtagande som det framtida arbetet på

en bred samverkan mellan kommunen, föreningslivet och näringslivet.

Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar aktivt med att realisera programmens innehåll och har

implementerat dem i ordinarie styrprocesser. För båda programmen har arbetsgrupper bildats för

att fördjupa och förankra arbetet kring handlingsplanerna. Kultur- och fritidsförvaltningen

arbetar även aktivt med samverkan tillsammans med de parter som berörs av arbetet kring att

förverkliga målen i programmen.

Under början av 2017 beräknas en ny biblioteksplan antas.

5

1.4 Viktiga frågor

Kultur- och fritidssektorn berikar samhället och tillåter individen att växa. Tillgången till kultur

och meningsfulla fritidsaktiviteter är en viktig demokratisk fråga och ska särskilt prioriteras för

barn och unga. Allmänna mötesplatser för diskussion, rörelse och konst är en förutsättning för

ett starkt civilsamhälle och möjliggör skapande. Kommunens föreningsliv har en viktig roll att

spela i etableringen av nyanlända.

Den nyöppnade kulturskolan ska fortsätta att utvecklas och fler uttrycksformer ska rymmas inom

verksamheten. Genom att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter, konst och kultur ska

kulturskolans verksamhet nå ut till fler. Fritidsgårdarnas verksamhet ska vara meningsfull och

attraktiv för Haninges ungdomar. Kultur- och fritidsnämnden ska verka för fler billiga och

avgiftsfria aktiviteter för barn och unga under skolloven. Utbyggnad av konstgräsplaner i

kommundelarna skall fortsätta. Planeringen av en ny simhall ska fortgå.

Miljöverkstan har i uppdrag att öka medvetenheten om sambandet mellan livsstil och

miljöpåverkan. Med hållbarhetspedagogik arbetar Miljöverkstan för att nå ut till barn och

skolpersonal med kunskap om hållbar utveckling. Miljöverkstan ska ges förutsättningar att

utveckla sin verksamhet för att bidra till ökad kunskap om klimat och miljö.

Haninge har en lång tradition av ett livskraftigt civilsamhälle med studieförbund,

idrottsföreningar, kulturföreningar samt andra ideella aktörer. Samverkan mellan det offentliga

och civilsamhället är en förutsättning för ett varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter.

Kultur- och fritidsnämnden ska verka för fler föreningsdrivna verksamheter i Haninge.

Kommunen ska förbättra sin information till föreningar om vilket stöd som erbjuds och vilka

ekonomiska bidrag som finns att söka.

Genom att skapa förutsättningar för spontanidrott, öka barn och ungas deltagande i

idrottsaktiviteter och förbättra tillgängligheten för kommunens motionsspår bidrar vi till att

stärka folkhälsan i Haninge. Sänkta trösklar i form av låga eller inga avgifter och geografisk närhet

till spontanidrottsytor är en viktig del i arbetet med att underlätta för motion i vardagen. Vid

uppförande av nya spontanidrottsytor ska jämställdhet beaktas för att säkerställa att satsningar på

spontanidrott kommer alla till del. Genom att öka tillgängligheten till Haninges naturområden

och parker främjar vi folkhälsan och bidrar till ökad utomhusvistelse.

Kultur är ett viktigt inslag i den framväxande staden och Kulturparken utgör en betydelsefull

plats i stadskärnan. I avvaktan på kommunstyrelsens utredning om Kulturparkens

vidareutveckling utökas kultur- och fritidsnämndens budget med 800 tkr för att föreningarnas

verksamhet i parken kan fortgå.

6

Utredningar/uppdrag till kultur- och fritidsnämnden

- Att utveckla planen för bevarande av kulturarv och kulturmiljöer genom att prioritera vilka

satsningar som bör göras redan 2017.

- Att utreda möjligheten att utveckla en föreningsdriven fritidsgård i Brandbergen.

- Att förbättra informationen från kommunen till föreningarna om vilka stöd som erbjuds.

- Att vidareutveckla Kulturskolan med fler uttrycksformer.

Utöver ovan nämnda uppdrag som specifikt riktas till kultur- och fritidsnämnden återfinns i

kommunfullmäktiges mål och budget ett antal uppdrag riktade till andra nämnder där de

förväntas samverka med kultur- och fritidsnämnden. För en fullständig översikt av dessa uppdrag

se Haninge kommuns mål och budget 2017-2018.

2. Förutsättningar

2.1 Omvärldsanalys

Kultur- och fritidssektorn fyller tillsammans med övriga samhället en viktig funktion i arbetet

med att skapa attraktiva livsmiljöer. När Haninge bygger stad är det därför viktigt att bygga en

stad som ger utrymme åt liv och innehåll. Där människor bor och arbetar behöver det även vara

möjligt att hämta kraft och energi samt ha ett socialt liv. När en stad planeras skapas strukturer åt

hus, gator, torg och olika funktioner som ska få staden att fungera. Det är inte tillräckligt

eftersom det är människor som ger staden liv och innehåll. Därför måste människor lockas att

vilja vara där och ges utrymme att ta staden och dess fysiska rum i besittning. Kultur- och

fritidsförvaltningens verksamheter fyller här en viktig del i samhällsbygget.

I arbetet med att fortsätta utveckla ett framtida Haninge som är attraktivt för kommunens

medborgare men även för potentiella framtida medborgare delar kultur- och fritidsektorn ett

antal utmaningar tillsammans med övriga samhällsaktörer och offentlig förvaltning i stort. Det

handlar bland annat om frågor kopplade till globalisering, klimatfrågor, urbanisering och

välfärdens framtida finansiering för att nämna några exempel. Nedan följer en sammanställning

av kultur- och fritidsförvaltningens omvärldsanalys där ett antal trender eller skeenden

identifierats som på olika sätt bedöms vara relevanta för förvaltningen att känna till och förhålla

sig till.

Ett förändrat klimat

Det är fastställt att vi idag har en global uppvärmning på 1 grad jämför med förindustriell tid. Om

koldioxidutsläppen tillåts ligga kvar på samma nivå räknar man med att uppvärmningen blir två

grader redan år 2040. Uppvärmningen blir störst vid polerna där snö och is kommer att

försvinna. Sveriges medeltemperatur kommer att öka med 3,5 grader. Störst blir

7

temperaturökningen på vintern, då förändringen kan bli 2-5 grader. Klimatmötet i Paris i

december 2015 slog fast att man måste sträva efter att medeltemperaturen inte ska öka mer än 1,5

till 2 grader. Trots överenskommelser och åtaganden pekar prognosen med dagens utsläppsnivåer

på en ökning upp till 3 grader. Konsekvenser vid ett sådant scenario kommer bli stora och få

globala konsekvenser.

Klimatfrågan är global och berör alla nivåer i samhället. Miljöverkstan som tillhör kultur- och

fritidsförvaltningen jobbar aktivt med livsstilsfrågor och klimat för att ge Haninges unga verktyg

att förändra sina vanor vilket har en positiv påverkan på klimatets utveckling.

Utöver klimatfrågan är skapandet av giftfria miljöer en viktig fråga t.ex. vad gäller

hormonstörande kemikalier. Flera kommuner runt om i landet arbetar aktivt med att skapa

giftfria miljöer och i Haninge stöttar Miljöverkstan förskolor och fritidsgårdar i detta arbete.

Kvalitet och uppföljning

Ett resurseffektivt utvecklingsarbete med ständiga förbättringar och ett medborgar- och

brukarperspektiv är framgångsfaktorer för att möta framtida utmaningar. Här fyller arbetet med

kvalitet och uppföljning en viktig funktion. Det bekräftas bland annat av att det på nationell nivå

har etablerats en myndighet för kulturanalys samt att centrum för idrottsforskning arbetar med att

följa upp statens stöd till idrotten. I den kommunala sektorn arbetar många olika verksamheter

systematiskt med uppföljning och utvärdering. Ett exempel på det är de öppna jämförelser som

genomförs inom Södertörns nyckeltal, Våga visa inom kulturskolan, Ung livsstil, Kommuners

kvalitet i korthet och den kommunuppföljning som genomförs av Myndigheten för delaktighet.

På regional nivå finns en etablerad samverkan mellan kommuner kopplat till FSKF där det dels

finns en specifik grupp som arbetar med kvalitetsfrågor men kvalitetsarbete pågår även i

verksamhetsspecifika arbetsgrupper.

Offentlig sektors koppling till den akademiska världen fortsätter att stärkas men kopplingen kan

bli starkare, inte minst på kultur- och fritidsområdet. Den kunskapsproduktion som sker inom

akademin och i gränssnittet mellan akademi och offentlig sektor fyller en viktig funktion vad

gäller offentlig sektors möjligheter till att producera kvalitativa beslutsunderlag som vilar på

evidens.

Jämlik fritid

Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön,

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Från 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet

för personer med funktionsnedsättning en ny form av diskriminering. Det nya förbudet i

diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och regler som redan finns om

tillgänglighet.

8

Verktyg för att främja jämlikhet, jämställdhet och mångfald och på så vis nå underrepresenterade

grupper med fritidsutbudet dyker upp i allt större utsträckning. Som exempel kan nämnas olika

typer av hbtq-utbildningar för fritidsledare och chefer, RFSL:s hbtq-certifiering och

webbverktyget Jämställdhetseffekten från Crossing Boarders.

Enligt Bibliotekslagen ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt personer med

funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än

svenska. Även barn och unga är en grupp som ska ägnas särskild uppmärksamhet med fokus på

språkutveckling. Detta är ett led i att biblioteken ska ha ett ännu större fokus på vissa grupper

och därmed öka jämlikheten och mångfalden.

Den fjärde samlade uppföljningen av utvecklingen gällande den nationella

funktionshinderspolitiken 2015 visar att utvecklingen går framåt mot ett mer inkluderande och

hållbart samhälle, om än långsamt. Många insatser görs och många är aktiva för att öka

tillgängligheten. Trots det ökade arbetet kan det ta tid innan effekterna syns i samhället. Den

upplevda hälsan är mycket sämre bland personer med funktionsnedsättning och många fler med

funktionsnedsättning har ekonomiska svårigheter jämfört med övriga befolkningen. En stor del

av ohälsan hör samman med brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist

på tillgänglighet, faktorer som påverkar livskvaliteten negativt. Fler insatser måste initieras och

genomföras för att regeringens inriktnings- och delmål 2011-2016 ska uppnås. För att påskynda

utvecklingen bör exempelvis krav på tillgänglighet i upphandlingar ställas i högre grad. Det skulle

leda till att fler produkter, lokaler, varor och tjänster blir tillgängliga från början. Det minskar

behovet av att i efterhand åtgärda brister i tillgängligheten och leder till minskade kostnader.

Resultatet av uppföljningen visar att funktionshinderspolitiken är ett arbete som kräver

uthållighet och ett långsiktigt perspektiv. Ett första steg är ökad medvetenhet som sedan kan leda

till ett strategiskt och kunskapsbaserat förbättringsarbete. I förlängningen leder arbetet till att

enskilda individer märker positiv förändring i sin vardag och att fler kan delta på lika villkor

oavsett funktonsförmåga.

Ung livsstilsundersökningen i särskolan i Haninge visar på likartade resultat – att personer med

funktionsnedsättning har sämre hälsa, sämre socioekonomiska förutsättningar och upplever en

hög grad av brist på tillgänglighet och inflytande i samhället. Två rapporter som utkom år 2010

med fokus på ungdomar i särskolan och deras idrottsvanor samt hälsa och livskvalitet visar

skillnader mellan elever i särskolan och elever i den vanliga skolan när det gäller bland annat

föreningsdeltagande, motionsvanor och sociala relationer. En rapport som utkom år 2015, Ung

livsstil bland ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan, visar på likartade resultat. Rapporten

baseras på en studie av ungdomar i Haninge, Jönköping och Stockholm i jämförelse med

ungdomar som inte går i särskolan. Störst skillnader finns inom områdena skattad livs- och

fritidssituation, medlem i idrottsförening, kontakt med kompisar, hälsa, motion och drott.

Myndigheten för kulturanalys har de senaste åren gett ut fler rapporter om kultur. I

Samhällstrender och kulturvanor, Rapport 2015:3, som haft fokus på åldersgrupperna 16-25 samt

äldre identifieras att det svenska samhället utvecklas till att bli mer heterogent. Urbanisering,

ökade inkomstklyftor, ökad skillnad i hälsa mellan olika grupper, ökande andel äldre och

migrationsströmmar har gett upphov till ett mer blandat samhälle där människor har olika

förutsättningar att ta del av och att själva utöva kultur.

9

I den senaste rapporten Kulturvanor också den från Myndigheten för kulturanalys, Rapport

2016:1 framkommer att kulturvanor hänger ihop med utbildningsnivån. Ju högre utbildning desto

mer kulturutbud tar man del av. Rapporten beskriver att de vanligaste kulturaktiviteterna är att

lyssna på musik, se på film och att läsa böcker. Att ta del av den mer ”traditionella” kulturen som

opera, teater, konstutställningar, kräver ofta pengar, planering och resor. Därför spelar

bostadsort, utbildning och inkomst en stor roll för att man ska ta del av den typen av utbud.

Överlag visar också tidigare undersökningar att avstånd som att bo i glesbygd påverkar

människors möjlighet att ta del av såväl bibliotek som att gå på bio och teater. Män tar i lägre

grad del av kultur än kvinnor. Kvinnor tar del av så gott som samtliga kulturformer. Överlag är

även yngre mer kulturaktiva än äldre. Undersökningen visar också att samband mellan

kulturvanor hänger ihop med ett aktivt uteliv som restaurangbesök, motion och socialt umgänge.

Civilsamhälle och föreningsliv

Sverige har en lång tradition av ett livskraftigt och aktivt civilsamhälle. För kultur och fritid spelar

de aktörer som traditionellt brukar räknas in i denna gruppering en viktig roll när det gäller att

bidra till utvecklingen av samhället och det utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som finns i

kommunen. Det kan handla om studieförbund, idrottsföreningar, kulturföreningar eller andra

ideella aktörer. Dels kan det offentliga och civilsamhället genom samverkan tillsammans skapa

mer nytta för medborgare och brukare. Dels kan civilsamhället själv bidra till att komplettera det

utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som kommunen erbjuder. I en framtid med en åldrande

befolkning och ett mindre skatteunderlag kan det civila samhället komma att spela en allt större

roll. Ett aktuellt exempel på det är arbetet med mottagandet av människor som befinner sig på

flykt.

Samtidigt visar utvecklingen att färre människor väljer vara medlem i en förening. Haninge

kommun är inget undantag. Undersökningen Ung livsstil visar att andelen barn och ungdomar

som är medlem i en förening har minskat över tid. Jämfört med de 11 kommuner som deltar i

undersökningen så är Haninge den kommun som har minst andel barn- och ungdomar som är

medlemmar i en förening.

Ungas liv och fritid

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) presenterade hösten 2014 en analys

av ungas fritid och organisering i rapporten Fokus 14. De nationella enkäter som genomförts till

unga visar dels på fritidens betydelse, dels på betydande skillnader mellan olika delar av

ungdomsgruppen. Bland unga i åldern 16–29 år uppger var sjätte att fritiden är det som ger livet

mest mening. Det är vanligare bland tjejer än bland killar att uppge att de har för lite fritid. 17

procent av tjejerna och 12 procent av killarna uppger att de har avstått från att besöka en

fritidsverksamhet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött. Andelarna är särskilt höga bland

unga med funktionsnedsättning (29 procent) och bland unga som inte identifierar sig som

heterosexuella (30 procent).

För unga i åldern 13–19 år intar idrott en särställning bland fritidsaktiviteterna. 80 procent av

tjejer och killar i åldern 13–19 år idrottar eller motionerar inom förening eller oorganiserat minst

varje vecka. Nästan hälften i åldersgruppen är medlem i en idrottsförening. Däremot är det hela

40 procent som inte är medlem i någon förening alls. Det är särskilt vanligt att inte vara medlem i

10

någon förening bland utrikes födda, nyanlända och bland unga med funktionsnedsättning. Det är

vanligare att unga med utländsk bakgrund och utrikes födda, än att unga med svensk bakgrund

och inrikes födda, vill delta i en idrottsförening eller i kulturskolan, men inte gör det. Rapporten

visar också att var åttonde ungdom avstår aktiviteter på grund av bristande ekonomi.

Undersökningen Ung livsstil som genomförs i Haninge bekräftar den bild som ges i MUCF:s

rapport Fokus 14. Föreningsdeltagandet sjunker på totalen och av befintliga föreningar så är det

idrottsföreningar som dominerar när det gäller ungas medelemskap. Enligt Ung livsstil så är

pojkar på mellanstadiet och gymnasiet i högre utsträckning än flickor medlemmar i en förening.

På högstadiet är flickor i högre utsträckning medlemmar i en förening.

Det som hindrar många unga att ta del av kultur i den grad de önskar är dels brist på pengar, dels

brist på tid. Men det kan också handla om att det inte finns någon i den unges närhet som stödjer

dem att ta del av kulturaktivitet och inte någon att dela upplevelsen med. Samhällstrender och

kulturvanor av myndigheten för kulturanalys, Rapport 2015:3.

Den yngre generationen driver på en utveckling mot en mer deltagarstyrd kultur som innebär att

man själv skapar, producerar och distribuerar olika kulturuttryck. Ny teknik och digitalisering

underlättar denna utveckling. Unga söker ofta kollektiva lösningar och där grupperingar bygger

på en praktisk inriktning som matlag, bilpool, lånegarderob med mera.

Ett allt viktigare kommunikationsmedel idag är den rörliga bilden. Marknadsföring, nyheter och

information sprids oftare genom rörlig bild, kortar videofilmer och liknande. Den rörliga bildens

popularitet utmärks bland ungas vanor. Mediebarometern visade i en undersökning att 50

procent av 15-25-åringarna spelar daorspel i genomsnitt 58 minuter per dag (2014). Med

datorspel avses spel på datorer, spelkonsol, mobiltelefon, Ipod och onlinespel på internet.

Tidigare forskning har varnat för faror med allt för mycket spelande men nu visar nyare forskning

att det finns positiva effekter som att spelande ungdomar utvecklar sina kognitiva förmågor, får

bättre minne och blir bättre problemlösare.

I en redovisning av Barns och ungas kulturvanor i Stockholms stad genomförd 2013 av

Myndigheten för kulturanalys framkommer att det regelbundna egna skapandet eller

kulturutövandet minskar med stigande ålder. Medan tre fjärdedelar av 10–12-åringarna utövar

någon form av kulturverksamhet varje vecka, är motsvarande andel två tredjedelar bland 13–15-

åringarna och nästan hälften bland 16–25-åringarna.

Bildområdet har störst andel egna utövare i samtliga åldersgrupper, följt av musikområdet.

Därefter skiljer det sig lite mellan åldersgrupperna. Skrivande är en vanligare aktivitet i den äldsta

åldersgruppen än i de två yngre. Barn och unga i undersökningen ägnar mer tid till eget

kulturutövande än de spelar dataspel och tv-spel.

Biobesök är den vanligaste återkommande aktiviteten för både 13–15-åringarna och 16–25-

åringarna.

11

Folkhälsa

Folkhälsan i Sverige sjunker drastiskt och stillasittandet ökar. I samband med detta får vi en ökad

andel med övervikt och fetma. Men utöver vikten ökar även riskerna för hjärt- och kärlsjudomar,

diabetes, vissa cancerformer och psykisk ohälsa. Preventivt arbete är av stort vikt för att komma

till rätta med dessa problem, och att erbjuda så många som möjligt möjligheter till fysisk aktivitet.

Många kommuner satsar på olika typer av spontanidrott med syfte att exempelvis erbjuda fler

möjlighet till spontant utövande av idrott till en låg kostnad eller gratis. Dessa satsningar är

oerhört viktiga i arbetet mot bättre folkhälsa. Undersökningar av vilka som nyttjar de

spontanidrottsanläggningar som skapas visar att flickor nyttjar dem i mindre grad än pojkar.

Detta är något som är viktig att belysa i samband med planering av nya anläggningar och

aktiviteter. Störst fokus i Sverige har under senaste året legat på utomhusgym och att hitta

alternativa aktivitetsytor som inte följer de traditionella bollplansuppläggen.

När det kommer till friluftslivet så finns det idag en stor bredd och svenskar deltar i över 40 olika

aktiviteter. Friluftslivets utveckling har gått från en förhållandevis homogen företeelse till en

uppsjö av aktiviteter inte sällan strakt präglade större diversifiering (olika varianter av en viss

aktivitet), teknifiering (utrustning, tillgänglighet mm), kommersialisering och en allt lägre

platsbundenhet. En vanligt förekommande uppfattning är att människor ägnar sig allt mindre åt

friluftsliv, bland annat orsakat av en ökad konsumtion av media, och att detta särskilt gäller yngre

personer. Forskningen har svårt att ge någon entydig bild av läget eftersom befintlig statistik

sällan förmår mäta friluftslivets stora bredd. Minskningar i en viss aktivitet eller specifikt

naturområde kan sammanfalla med ökningar i andra aktiviteter och/eller områden. Det kan också

vara så att färre individer rör sig ute i naturen, men man gör det allt oftare – eller tvärt om (allt

fler men mer sällan). Sammantaget tyder resultat på att dagens unga i lägre utsträckning ägnar sig

åt att ströva i skog och mark jämfört med tidigare generationer. Men det behöver naturligtvis inte

betyda att friluftslivet minskar hos yngre. Dagens unga har ett helt annat utbud av möjligheter till

friluftsliv än gårdagens unga, och den statistik som finns fångar som sagt friluftslivets bredd i

mycket begränsad utsträckning. Något som dock är viktigt att belysa är friluftslivets viktiga roll i

folkhälsoarbetet.

Samband mellan kultur och hälsa har framhållits under många år och går att belägga med

evidensbaserad forskning. Initiativet ”Den kulturella hjärnan” drivs vid Karolinska institutet med

stöd från Stockholms läns landsting och Statens musikverk med syfte lyfta fram och

presentera den internationella spetsforskningen om relationen mellan kultur, hjärna, lärande och

hälsa till intresserade forskare, berörda beslutsfattare och professioner samt intresserad allmänhet

i Sverige. Material som initiativet hänvisar till visar på den mångfald av påverkan som kultur har

på människors psykiska och fysiska hälsa.

Regional samverkan

I arbetet med ett effektivt resursutnyttjande är samverkan med andra en viktig faktor(t.ex.

fritidsmässan min fritid.nu för personer med funktionsnedsättning, byggnation och nyttjande av

lokaler m.m.). Regional samverkan inom kultur, idrott och fritid mellan kommunerna i

Stockholms län sker i olika nätverk med fokus på bland annat idrotts- och friluftsanläggningar,

funktionshindersfrågor, kvalitet och styrning, bibliotek och kulturskola.

12

Informations- och kunskapssamhället

En ny bibliotekslag trädde i kraft den 1 januari 2014. Den fastslår att biblioteken ska främja

litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt

kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Det fastslås

också att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras

språkutveckling och stimulera till läsning. Personer med funktionsnedsättning, de nationella

minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska är prioriterade grupper i lagen.

Arbetet med en nationell biblioteksstrategi har påbörjats under 2015 och en slutrapport kommer

2019. Hur detta kommer att påverka Sveriges bibliotek är ännu för tidigt att sia om.

Efterfrågan på e-böcker har ökat under många år men i slutet av 2015 kunde många kommuner

se att efterfrågan har sjunkit. I Haninge har e-bokslånen ungefär halverats 2015 jämfört med

2014. Mycket tyder på att det är en trend som även finns i många andra kommuner. Det är svårt

att avgöra om detta är en trend som kommer att hålla i sig eller förändras över tid. Orsakerna till

det senaste årets nedgång är också något som är för tidigt att säga något om. Dock kan man vid

en snabbanalys ana att den nya prismodellen hos leverantören E-lib och att låntagare har lärt sig

att hantera e-bokslåning och därmed inte genererar så många ”fellån” kan vara två tänkbara

orsaker till denna nedgång.

Läsförmågan hos unga liksom intresset för att läsa fortsätter att sjunka. Detta är något som både

de senaste årens PISA-resultat, Litteraturutredningen 2012 och Ung livsstil visar på. Flickor läser

mer än pojkar, kvinnor mer än män och högutbildade mer än lågutbildade. Folkbibliotekens roll i

detta är viktig men de bibliotek som har möjligheten att göra skillnad för barn och ungas läsning

är skolbiblioteken.

En övergripande satsning på läsandet behövs och Kulturrådet har i uppdrag att ta initiativ till,

samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt intresse. Sedan 2014 arbetar

Kulturrådet med att genomföra det handlingsprogram för läsande som tagits fram.

I dagens informations- och kunskapssamhälle finns stora utmaningar vad gäller uppgiften att

vägleda bland stora informationsmängder i kombination med snabba förändringar och krav på

förnyad utbildning och utvecklad kompetens i samhället. Här spelar biblioteken och dess

personal en viktig roll då en stor mängd frågor kring digitala tjänster ställs till personalen. För att

dessa frågor ska kunna bemötas på ett bra sätt behövs både teknik och utbildad personal på

biblioteken. I det här sammanhanget märks den digitala klyftan tydligt, då många verksamheter

erbjuder digitala tjänster som tyvärr en stor grupp av människor inte har tillgång till eller kunskap

om. Enligt rapporten ”Svenskarna och internet 2014” är den digitala klyftan djup med en miljon

människor som anses stå utanför det digitala samhället av olika skäl. Det behövs ett

användarstöd, både för de som är helt nya på internet och för de som vill ta del av och lära sig de

e-tjänster som blir allt fler. Det finns inga siffror specifikt för Haninge men det kan antas att den

digitala klyftan inte är mindre djup i Haninge än i andra kommuner i Sverige.

Stockholms läns landsting har tagit fram en digital agenda för Stockholms län. Den ska bidra till

att ta vara på digitaliseringens möjligheter att skapa en regional samsyn kring IT-politiska mål och

13

prioriteringar samt driva på den digitala utvecklingen i Stockholms län. Den digitala kompetensen

är ett av fyra fokusområden i agendan.

I rapporten ”Biblioteket hjälper mig att komma in i samhället” har bibliotekens betydelse för

asylsökande undersökts. Asylsökande och personal på bibliotek i fyra geografiska områden i

Stockholmsregionen har intervjuats. Det som har framkommit är att ungefär tre fjärdedelar av de

intervjuade besöker bibliotek regelbundet och att kännedomen om bibliotek och dess verksamhet

är hög. Några av de viktigaste skälen att besöka bibliotek är för att låna böcker, användning av IT,

språkutveckling, möten med andra besökare och personal och få hjälp av personalen. Trots att de

flesta har en positiv uppfattning av svenska bibliotek så finns det också förbättringsområden, t.ex.

mer samhällsinformation på asylsökandes språk och utökade möjligheter till språkutveckling.

Personalen uttryckte en underdimensionering av den kompetens och verksamhet som behövs

sett till den upplevde efterfrågan, kort sagt en överbelastning.

Social medier

Sociala medier har under de senaste åren fått en allt större betydelse. Människors vanemönster

förändras vilket också kräver att den service och de funktioner de använder sig av måste

anpassas. Sociala medier har även fått en ökad funktion vad gäller offentliga myndigheters

möjlighet att nå ut med information direkt till den enskilde, samtidigt som medborgares och

brukares kontaktvägar med myndigheter genom detta har utökats. Ur ett demokratiperspektiv

kan detta ses som positivt då det är lättare för fler att göra sin röst hörd. Den tekniska

utvecklingen ställer inte bara krav på tillgång till teknik, utan även på vilken typ av kunskap

personalen i verksamheterna har. Detta gäller generellt för kommunal verksamhet, men är särskilt

viktigt för kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter som har mycket kontakt med barn och

unga. Skapandet och användandet av olika typer av digitala plattformar för dialog ställer även

ökade krav på organisationer vad gäller kunskap att hantera situationer som kan uppstå i dessa

miljöer.

Kulturens finansiering

Myndigheten för kulturanalys beskriver i sin rapport Kulturanalys 2013 en pågående

ekonomisering av kulturområdet. Det gäller blanda annat synen på kultur som en viktig

tillväxtfaktor, men även när det gäller finansiering av kultur och möjliga modeller för detta. När

det gäller finansiering av kultur så finns där en trend som pekar mot en breddad finansiering som

bland annat kan kopplas till olika modeller för mikrofinansiering, men även förslag till nya former

av finansiering som presenterats på europeisk nivå.

Deltagarstyrd kultur

En samhällstrend som Myndigheten för kulturanalys har identifierat är att vi går mot en

deltagarstyrd kultur. Samhällstrender och kulturvanor, Rapport 2015:3. Trenden drivs framförallt

på av den yngre generationen. Ny teknik och digitalisering har underlättat för människor att själv

skapa, producera, distribuera olika kulturuttryck. Människor vill vara med och påverka och skapa

produkter och tjänster och man söker kollektiva lösningar, inte minst på grund av de ekonomiska

investeringar detta är förknippat med. Crowdfunding är ett exempel på den deltagarstyrda

kulturen där kulturen formas och styrs av dem som tar del av den.

14

Ett framtidsscenario är att den deltagarstyrda kultur kan få följder kring barns och ungas

deltagande i mer traditionell kulturverksamhet som till exempel kulturskola.

Föreningsengagemang har minskat över tid och är större bland ungdomar i högstadiet som i

högre grad söker sig till aktiviteter som bedrivs mer informellt. Hobbyorganisationerna ökar dock

sitt medlemsantal, där bland annat Sverok står för största ökningen. Sverok samlar, utvecklar och

sprider spelhobbyn inom bland annat rollspel, lajv, brädspel, e-sport och LAN.

Nationell strategi för kulturskolan

Regeringen har tillsätt en utredning för att ta fram ett förslag till en nationell strategi för den

kommunala musik- och kulturskolan och som beräknas vara klar hösten 2016. Bakgrunden är att

skillnaderna mellan musik- och kulturskolor i landet är mycket stora och det finns hinder för att

alla ska kunna delta på jämlika villkor. Det saknas också lärarutbildning för kulturskolelärare.

Utredningen ska bland annat kartlägga verksamheten idag, identifiera vad som hindrar elever att

ta del av den kommunala kulturskoleverksamheten samt göra en bedömning av för- och

nackdelar med att författningsreglera kommunernas ansvar för verksamheten.

Utredning av förutsättningar för kommunal samverkan inom kulturskola och barn- och

ungdomsidrott i Stockholms län, rapport 2015-12-08, visar att Haninge har minst antal deltagare i

musikskolan (okt 2015) av länets 26 kommuner. Haninge har 50 deltagare per 1 000 invånare i

åldern 5-24 år tätt följt av Huddinge. Därefter följer några Södertörnskommuner med ca 70

deltagare per 1 000 invånare. Tyresö och Nynäshamn ligger dock högre, ca 135 deltagare. Högst

ligger Vaxholm och Solna med över 200 deltagare per 1 000 invånare.

Idrott

Idrottsrörelsen har tagit och kommer att ta stor påverkan av de förändringar som syns i samhället

när det bland annat gäller den ökade globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen. Dessa

måste idrottsrörelsen för sin överlevnad förhålla sig till och anpassa verksamheten efter.

Riksidrottsförbundet har (2015) utefter den förändrade samhällsbilden gett förslag på förnyad

verksamhetsidé och ringat in 4 prioriterade strategiska områden för idrottsrörelsen att arbeta med

framöver. Dessa handlar om livslångt idrottande, idrottens värdegrund är dess styrka, idrott i

förening och idrotten gör Sverige starkare. På RF-stämman 2017 kommer vidare beslut att tas.

Svensk idrott kommer få ökat stöd framöver. Det statliga idrottsanslaget har legat still på drygt

1,7 miljarder kronor sedan 2010. Förslaget som nu presenterats i regeringens budget för 2016

innebär en ökning med 133 miljoner kronor år 2016, 144 miljoner kronor från 2017 och 163

miljoner kronor från 2018 jämfört med dagens nivå. Ökningen är utöver de 64 miljoner kronor

per år som beslutats om att avsätta för utökat och fortsatt integrationsarbete.

Anläggningar

Den stora trenden inom anläggningsbyggandet är samordnande lokaler. Flera kommuner ex

Göteborg, Växjö och Östersund, har byggt multiarenor eller aktivitetshus där både idrott och

kultur möts. Flexibla lösningar är även något som i stor utsträckning eftersträvas. Intresset för

regional samverkan gällande anläggningar har ökat. Inte minst vad gäller större anläggningar som

15

ofta förknippas med större investeringar. Ett exempel är friidrottshallen som Sollentuna

kommun bygger, men i samverkan med flera andra kommuner. En sådan lösning kan vara

mycket intressant vid byggandet av en simhall, som är en stor investering.

Olika typer av anläggningar står för en stor del av energiförbrukningen och därigenom också

miljöpåverkan. Det pågår en stor utveckling på området och inte minst vad gäller utvecklandet

och användandet av solceller. Flera projekt planeras eller pågår runt om i landet. Bland annat

bygger Haninge kommunens fastighetsbolag Tornberget solceller på nya Fredrik yrkesskola.

Kulturmiljö

I de nationella kulturmiljömålen (2014) stipuleras att Sverige ska sträva efter ett hållbart samhälle

med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Kulturmiljön är en

gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och ska tas tillvara i samhällsutvecklingen.

Kulturmiljöerna är en del av kulturarvet. I dag möts kulturarv från hela världen i Sverige, och en

mångfald av kulturarv och kulturmiljöer är viktiga resurser för social hållbarhet.

Riksantikvarieämbetet poängterar att mångfald i kulturmiljöarbetet inbegriper bland annat att

inkludera barn och ungdomar, genusaspekter och etnicitet. Kulturmiljöarbete innebär i dag en

helhetssyn på landskap, bebyggelse och historia som inte bottnar i en homogen statisk berättelse

om det förflutna och den samtida kulturen. Istället är en mångfald av berättelser från forntid till

nutid av vikt för att kulturmiljöerna ska vara relevanta resurser i dagens samhälle. Detta ger

avtryck både i värdering och urval av bevarandevärda kulturmiljöer, och i användandet och

utvecklandet av dessa. Det handlar om att bredda kulturmiljöarbetet och dialogen med

medborgarna så att alla känner sig inbjudna att delta i och påverka arbetet med kulturarv.

16

2.2 Nämndens övriga förutsättningar

Under år 2016 flyttades ansvaret för den öppna fritidsverksamheten för barn i åldern 10-12 år

från kultur- och fritidsnämnden till grund- och förskolenämnden. I och med flytten av ansvaret

genomfördes en ramjustering där 6 590 tkr överfördes från kultur- och fritidsnämnden till grund-

och förskolenämnden. Grund- och förskolenämnden köper sedan öppen fritidsverksamhet för

målgruppen 10-12 år från kultur- och fritidsnämnden. Det står dock grund- och

förskolenämnden fritt att välja om de vill fortsätta köpa tjänsten, lägga den på föreningsdrift eller

själva bedriva verksamheten. I ett scenario där kultur- och fritidsnämnden inte längre skulle vara

utförare av verksamheten riktad till 10-12 åringar kommer det även få konsekvenser för den

kvällsverksamhet som riktas till målgruppen 13-19 år eftersom verksamheterna är så pass

integrerade vad gäller både lokal- och personalresurser.

2.3 Förvaltningens organisation

Figur 1. Kultur- och fritidsförvaltningens organisation

Geografisk områdesindelning

För att arbeta så nära medborgarna som möjligt har kultur- och fritidsförvaltningen en geografisk

områdesindelning med områdeskontor på tre platser i kommunen.

Område norr

Här ingår Brandbergen, Gudö, Vendelsö, Vega, Norrby och Dalarö samt den norra delen av

skärgården med öarna Ornö, Fjärdlång och Huvudskär. Områdeskontoret ligger i Brandbergen i

samma lokaler som Haninge musikskola.

17

I området finns fyra fritidsgårdar: Brandbergsgården, Dalarögården, Lyckebygården och

Vendelsögården. Här finns även två bibliotek, Brandbergens bibliotek och Ornö bibliotek.

Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i norr är:

bokningen, samordning av föreningsbidrag, idrottshallar, Sport Campus och Haninge kulturskola.

Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Brandbergens IP, Dalarö IP, Fjärdlång,

Haningevallen och Skutans Gård. Utöver det tillkommer ett antal anläggningar och idrottshallar

som förvaltningen har underhållsansvar för.

Område central

Består av Handen med de stora kultur- och fritidsanläggningar som ligger där. Områdeskontoret

ligger i Haninge kulturhus i centrala Handen.

I område central finns fritidsgården Ekens gård samt Lilleken med verksamhet för ungdomar

med funktionsnedsättning. Här finns även Torvalla Sportcentrum med simhallen och Haninge

kulturhus med Handens bibliotek, konsthall och konstverkstad.

Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i område central

är offentlig konst och gemensam biblioteksservice.

Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Rudans gård och Torvalla IP. Utöver det

tillkommer ett antal anläggningar och idrottshallar som förvaltningen har underhållsansvar för.

Område syd

Här ingår Jordbro, Västerhaninge, Tungelsta samt den södra delen av skärgården med öarna

Muskö, Utö och Nåttarö. Områdeskontoret ligger i Jordbro kultur- och föreningshus.

I området finns Jordbro parklek, samt tre fritidsgårdar: Tungelsta fritidsgård, Åbygården och Ung

137. Här finns även två bibliotek, Västerhaninge bibliotek och Jordbro bibliotek.

Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i syd är

Miljöverkstan och kulturmiljöfrågor.

Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Hanveden IP, Höglundabadet, Tingshuset,

Tungelsta IP, Tungelsta ridklubb och Östnora servicehus. Utöver det tillkommer ett antal

anläggningar och idrottshallar som förvaltningen har underhållsansvar för.

18

Utveckling och stöd

Centralt på förvaltningen finns avdelningen Utveckling och stöd som har till uppdrag att bistå

förvaltningens chefer och verksamheter med aktiviteter och stöd. Här finns strateger,

verksamhetscontroller, utredare, nämndsekreterare och assistenter. Avdelningen har sina lokaler i

kommunhuset.

Avdelningens uppdrag består i att driva förvaltningens utvecklingsarbete, administration,

ämneskompetensutveckling, verksamhetsutveckling och uppföljning. Utveckling och stöd

representerar förvaltningen i kommunövergripande arbetsgrupper och erbjuder stöd till

förvaltningens chefer.

Strategerna är sex till antalet och stödjer förvaltningsledningen och verksamheterna utifrån sin

specifika sakkompetens inom områdena: anläggningar, kultur, tillgänglighet, bibliotek, idrott, och

ungdom.

Strategiområden

Förvaltningens verksamheter är indelade i tre strategiområden som beskriver vad nämnden vill

med verksamheten inom sitt ansvarsområde. Varje geografiskt område innehåller de tre

strategiområdena. Vilka verksamheter som ingår i respektive strategiområde och geografiskt

område framgår av figuren nedan.

Figur 2. Kultur- och fritidsförvaltningens matrisorganisation med tre geografiska områden och tre

strategiområden.

19

3. Fullmäktiges mål, strategier och indikatorer

3.1 Målområde 1: Välmående kommuninvånare

Mål 1. God folkhälsa

En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är

det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv.

Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla

invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning.

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Välbefinnande och

psykisk hälsa ska stärkas

genom möjliggörande av

fysisk aktivitet,

upplevelser och

relationer i tillgängliga

miljöer och lokaler samt

i bred samverkan med

andra aktörer.

Andel fyraåringar med övervikt (%) 9,0

Möjlighet att komma utomhus i

särskilt boende för äldre (%)

57

Andel elever som inte använder

alkohol, narkotika, tobak,

dopingmedel (ANTD)

66 År 9

35 År 2 gym

Fullmäktiges informationsmått för mål 1 är:

Sjukpenningtal

Nöjd medborgarindex (NMI) för idrotts- och motionsanläggningar

Nöjd medborgarindex (NMI) för kultur

Folkhälsa - Självskattad hälsa

God psykisk hälsa för årskurs 9 respektive gymnasiet årskurs 2 (mäts jämna år)

20

Mål 2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet

Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet.

Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den

faktiska tryggheten i kommunen öka.

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Dialog i olika former

ska föras vid utveckling

av verksamheterna med

invånare och föreningar.

Särskilt angeläget är att

utvecklingen sker

tillsammans med barn

och unga utifrån deras

förutsättningar och

livsvillkor.

Tryggheten i och kring

verksamheter och

anläggningar ska öka.

Kostnad för skadegörelse på

kommunala byggnader (kronor per

invånare)

<=10,00

Trygghet i skolan, årskurs 8 (%) 90

Attitydundersökning stadskärnan

(skala 1-5)

4

Nämndens indikatorer Målvärde

2017

Delaktighet på fritidsgårdar,

uppdelat efter kön

Bättre än

2016

Trygghet på fritidsgårdarna,

uppdelat efter kön

Bättre än

2016

Fullmäktiges informationsmått för mål 2 är:

Trygghetsindex (SCB)

Nöjd inflytandeindex (SCB)

Trygghetsindex för unga (Rädda Barnen)

Trygghetsindex lokala BRÅ (skala 0-6, låga värden eftersträvas. Mäts vartannat år)

21

Mål 3. Stöd och omsorg ger mervärde för individen

Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av

värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet

ökar.

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Samverka med andra

aktörer för ökad

tillgänglighet och

delaktighet i kultur- och

fritidsutbudet.

Ej återaktualiserade ungdomar 13-

20 år ett år efter avslutad insats (%)

80

Nöjdhet bemötande i hemtjänst 65-

(Målvärde och basvärde tas fram

under 2016)

Delaktighet i genomförandeplaner,

inklusive särskilt boende och daglig

verksamhet.

(Målvärde och basvärde tas fram under 2016)

Fullmäktiges informationsmått för mål 3 är:

Nöjd medborgarindex (NMI), äldreomsorg SCB

3.2 Målområde 2: Utveckling

Mål 4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden

Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika

bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika

förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor.

Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar

av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på

kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

22

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Arbeta för att ge

förutsättningar för alla

invånare att ta del av

bibliotek, kulturutbud

och kulturmiljö som en

del av det livslånga

lärandet. Verka för

samverkan med

föreningsliv,

folkbildning och andra

aktörer.

Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet (%) (KKIK mått 18)

87,0

Genomsnittligt meritvärde Åk 9 221

Andel med gymnasieexamen inom tre år (%)

61

Andel 16–20-åringar som varken

arbetar eller studerar (definition,

basvärde och målvärde tas fram

under 2016)

Fullmäktiges informationsmått för mål 4 är:

Andel elever godkända i nationella prov åk 3 (KKIK mått 17 B)

Andel elever godkända i nationella prov åk 6 (KKIK mått 17 A)

Andel som når kunskapskrav godkänt alla ämnen årskurs 9 (%)

Andel med minst 325 i meritvärde (%) baserat på 17 ämnen

Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 (%)

Kostnad per betygspoäng, åk 9 (kr)

Andel med examensbevis från gymnasiet (%)

Grundläggande vuxenutbildning; andel (%) som slutfört kurs

Svenska för invandrare (SFI); andel (%) godkända

Övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (%)

23

Mål 5. Meningsfull fritid

Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kultur

och fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till

del.

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Möjliggöra så att fler

invånare känner till och

kan ta del av kultur- och

fritidsutbudet med

ökade möjligheter för

externa aktörer.

Nyanlända barn och

vuxna ges möjlighet att

engagera sig i kultur-

och fritidsaktiviter.

Attitydundersökning ungas fritid (%) (basvärde och målvärde tas fram under 2016)

Elever som deltar i musik- eller kulturskola (andel av invånarna 7-15 år, %)

Bibliotekens utlåning inkl. e-böcker (antal per invånare)

5,0

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, (antal/invånare i åldern 7-20 år)

29

Nämndens indikatorer Målvärde

2017

Antal besök utifrån ett urval av förvaltningens verksamheter2.

Fler än 2016

Funktionshindrades delaktighet

idrott

Motsvarande

2016

Funktionshindrades delaktighet

kultur

Motsvarande

2016

Fullmäktiges informationsmått för mål 5 är:

Nöjd regionindex (NRI) fritidsmöjligheter SCB

Mål 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning

Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som

kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara

enkel, snabb och hålla en hög kvalitet.

2 Urvalet består av de verksamheter där förvaltningen mäter antal besökare med besöksräknare.

24

Kommunen ska verka för att fler invånare ska ha ett arbete att gå till. Det ska finnas en stark

koppling mellan ekonomiskt bistånd och krav på aktivitet samtidigt som nya samarbeten med

företag och andra organisationer skapas för att utveckla utbudet av arbetstillfällen. Det ska finnas

goda möjligheter att börja om i livet.

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Medverka till att fler är

förberedda inför

arbetslivet.

Bidra till ett växande

näringsliv och

besöksnäring genom att

erbjuda ett attraktivt

kultur- och fritidsutbud.

Ge externa aktörer

möjlighet att erbjuda

meningsfull fritid.

SBAs nöjd kund index för företagare: (KKIK mått 34).

73

Antal arbetstillfällen i kommunen 29 000

Antal företag i kommunen per 1000 invånare

52

Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd av alla hushåll med ekonomiskt bistånd(%)

29,0

Nämndens indikatorer Målvärde

2017

Antal som genomgått KOF:s ungdomsledarutbildning, uppdelat efter kön

Fler än 2016

Antal praktikplatser och sommarjobb för ungdomar inom förvaltningen uppdelat efter kön.

Fler än 2016

Fullmäktiges informationsmått för mål 6 är:

Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen (betygsskala 1-6) (Svenskt

Näringsliv)

Handelsindex

Nya företag per 1000 invånare (KKIK mått)

Arbetslöshet 16-64 år (%)

Antal gästnätter

25

3.3 Målområde 3: En attraktiv närmiljö

Mål 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer

Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de

åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större

perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten

som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska

inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö.

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Stärka kunskapen och

medvetenheten kring

miljöfrågor.

Ekologiska alternativ

prioriteras vid inköp av

livsmedel.

Miljövänlig teknik,

alternativa energikällor

och effektiv

energianvändning

prioriteras.

Andel miljöbilar i kommunorganisationen (%)

50

Andel ekologiska livsmedelsinköp (%)

50

Energieffektivisering i kommunal verksamhet (kWh/kvm korrigerat för ett normalår )

160

Nämndens indikatorer Målvärde

2017

Antal besökare Miljöverkstan, antal

barn/elever uppdelat efter kön.

Fler än 2016

Antal arrangemang Miljöverkstan. Fler än 2016

Fullmäktiges informationsmått för mål 7 är:

Fosforhalt i Drevviken (µg/l)

Nöjd medborgarindex (NMI), miljöarbete

26

Mål 8. Nya bostäder i bra lägen

Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en

attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt

pendeltågstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt

boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av

detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Kultur- och fritid ska

vara en aktiv part i

planering och

genomförande för att

skapa attraktiva

boendemiljöer.

Haninge kommuns

kulturmiljö ska bevaras,

utvecklas och

tillgängligöras.

Antal färdigställda lägenheter (ackumulerat till 2018)

2 400

Ledtider för bygglov

Definition, basvärde och målvärde tas fram 2016

Fullmäktiges informationsmått för mål 8 är:

Nöjd region index (NRI) Rekommenderar kommunen

Nöjd kundindex (NKI) byggherrar

27

Mål 9. Hög tillgänglighet

En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten

till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder

och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de

aktörer som är ansvariga.

Människor med funktionsnedsättningar har rätt till ett liv på lika villkor som andra. Fysisk

tillgänglighet är en förutsättning för allas delaktighet. Kommunen har stort ansvar i att öka den

fysiska tillgängligheten, både i egna verksamheter samt att genom plan- och byggprocessen

säkerställa tillgängligheten vid byggnation. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de

viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Kommunen kan samarbeta med

näringslivet och genomföra riktade insatser för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden för

personer med funktionsnedsättning

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Kultur- och fritid ska

vara en aktiv part i

planering och

genomförande för att

säkerställa hög

tillgänglighet till

gemensamma och

offentliga miljöer.

Indikator Arbetsmarknad;

maxvärde 100 % (Alla frågor inom

området arbetsmarknad,

kommunenkät från Myndighet för

delaktighet källa)

60 %

Fullmäktiges informationsmått för mål 9 är:

Nöjd medborgarindex (NMI), gång- och cykelvägar

Nöjd regionindex (NRI), kommunikationer

Nöjd medborgarindex (NMI), gator och vägar

Fysisk tillgänglighet (Alla frågor om fysisk tillgänglighet, källa enkät Myndighet för delaktighet)

28

3.4 Målområde 4: Effektivitet, Kvalitet och service

Mål 10. Ordning och reda på ekonomin

Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens

verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per

skattekrona. För detta krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande

där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför

kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men

framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna.

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Systematiskt

förbättringsarbete

skapar effektivare

processer och

arbetsmetoder som

leder till en budget i

balans.

Verka för ett effektivare

nyttjande av lokaler.

Resultat i % av skatteintäkter och

statsbidrag

>=2

Budgetföljsamhet (avvikelse %) +0,5 till - 0,5

Andel digitala fakturor (av totala fakturor) Kommunstyrelseförvaltningen tar fram definition, utfallsvärde och förslag målvärde 2018

Avtalstrohet (%) 90

Fullmäktiges informationsmått för mål 10 är:

Skattesats

Soliditet (%)

Finansiella nettotillgångar (som andel av verksamhetens kostnader, %)

Kassalikviditet (%)

Resultat före extra ordinära poster (som andel av verksamhetens kostnader, %)

Genomsnittligt resultat 3 år (som andel av verksamhetens kostnader, %)

Skattefinansieringsgrad av investeringar (%)

29

Mål 11. Hög kvalitet i kommunens tjänster

Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på

service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster.

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Systematiskt

kommunicera och följa

upp verksamheternas

utfästelser om service.

Arbeta för ett gott

bemötande och god

tillgänglighet i enlighet

med kommunens policy.

Antalet tjänster som omfattas av LOV

8

Andel av medborgarna som via telefon till kommunen får ett direkt svar på en enkel fråga (%)

56

Andel som får svar på e-post till kommunen inom två dagar (%)

95

Fullmäktiges informationsmått för mål 11 är:

Nöjd medborgarindex (NMI)

30

Mål 12. En attraktiv arbetsgivare

Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en

serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter.

Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde

2018

Systematiskt

förbättringsarbete och

effektivare metoder som

skapar ökad delaktighet

och engagemang och

mångfald.

Komptensförsörjning

som bidra till

organisationens och

individens långsiktiga

utveckling och

motivation.

Hållbart medarbetarindex (HME)

83,0

Sjukfrånvaro (%) 5,0

Frisknärvaro (definition och målvärde tas fram under 2016)

Fullmäktiges informationsmått för mål 12 är:

Personalstruktur (antal anställda per anställningsform, kön, yrkeskategori; åldersfördelning och

antal anställda samt antal årsarbetare)

Tidsanvändning (mer- och övertid)

Personalomsättning (personalomsättning och avgångar på egen begäran samt

pensionsavgångar)

Lönestatistik (lönespridning)

31

4. Ekonomiska ramar 2017 - 2018

Driftbudget 2017

Den tilldelade ramen för 2017 uppgick enligt Mål och budget 2017 – 2018 till 191 000 tkr (2016:

181 800 tkr). Ökningen jämfört med föregående års ursprungliga ram var 9 200 tkr eller 5,1

procent. Nämndens tilldelade ram ska täcka pris-, löne- och volymförändringar. 2016-12-05

beslutade kommunfullmäktige om ramjustering med anledning av den nya IT-prismodellen, vilket

innebar en ramsänkning med 626 tkr till 190 374 tkr. Ramjusteringarna mellan kommunens

nämnder baserades på effekten av själva modellförändringen, utan hänsyn till reguljära

kostnadsökningar. Kultur- och fritidsnämnden har fördelat effekten av ramförändringen över alla

verksamheter viktat efter omfattning, eftersom kostnadsfördelningen inom nämnden av IT-

infrastruktur sker på samma grund.

Kommunfullmäktige anger i Mål och budget 2017 – 2018 att nämnden ska fortsätta utveckla den

nyöppnade kulturskolan och inrymma fler uttrycksformer, verka för fler föreningsdrivna

verksamheter i kommunen, öka tillgängligheten till naturområden och Miljöverkstan ska ges

förutsättningar att utveckla sin verksamhet. Fullmäktige reserverar 800 tkr av nämndens ram till

föreningarna i Kulturparken i avvaktan på kommunstyrelsens utredning. Nämnden har även fått

specifika uppdrag och utöver det som redan blivit omnämnt ska även en plan för kulturarv och

kulturmiljöer utvecklas.

Utifrån dessa förutsättningar fördelar nämnden ramen enligt nedanstående tabell.

Tabell 1 Kultur- och fritidsnämndens driftbudget 2017

tkr 2017 2016

Nämnd och förvaltningsledning 14 868 15 619

Utveckling och stöd 12 501 12 091

Område Norr 51 901 47 833

Område Central 68 188 63 613

Område Syd 42 916 42 644

Summa 190 374 181 800

Generellt har samtliga verksamheters ramar räknats upp för att täcka pris- och löneökningar. De

tre geografiska områdena har erhållit ramkompensation för nolltaxans sista steg som ska

genomföras 2017. Ramkompensationen är proportionellt fördelad beroende på faktiska

hyresintäkter och det totala intäktsbortfallet för hela nämnden är beräknat till 1 200 tkr.

Ramfördelningen på de geografiska områdena är påverkade av en centralisering av

verksamhetspeng för kulturaktiviteter. Ramen för barnkultur har koncentrerats till område Norr,

medan ramen för vuxenkultur har koncentrerats till område Syd. Dessutom har båda ramarna

ökat med 100 tkr var jämfört med år 2016.

32

Fritidsgårdarna inom strategiområde Barn och unga rustas för vuxenlivet har under 2016 uppvisat

negativa budgetavvikelser och under budgetarbetet för 2017 har behovet av ytterligare medel

förtydligats. Fritidsgårdarna har förutom den generella uppräkningen på 3 procent även tillskjutits

extra medel för att täcka merkostnader för samordnad varudistribution. De extra medlens storlek

beror på om fritidsgården klassificeras som stor eller liten. Utöver detta har ytterligare 1 200 tkr

respektive 325 tkr flyttats från förvaltningschefs och områdeschef Norrs ramutrymmen till

fritidsgårdarna i område Norr och Central. Trots detta tillskott ger fritidsgårdarna uttryck för

ytterligare behov av medel. Utfallet under 2016 och det signalerade behovet inför 2017 föranleder

nämnden att ge förvaltningen i uppdrag att utforma en åtgärdsplan för fritidsgårdarna under

första kvartalet 2017, vars implementering ska påbörjas under andra kvartalet.

Övriga förändringar beskrivs i detalj nedan.

Nämnd, förvaltningsledning, utveckling och stöd

Nämndens reserv hålls oförändrad på 1 000 tkr. Kapitalkostnader beräknas öka något under 2017

då flera investeringsprojekt är klara och har aktiverats under 2016. Kapitalkostnader består av

avskrivningar och internräntekostnader på gjorda investeringar och belastar förvaltningschefs

kostnadsställe.

Hos förvaltningschef finns även en ram för att möta kommunikationsenhetens nya struktur och

uppdrag, som bland annat innebär att funktionen grafisk formgivning kommer produceras

externt. Kultur- och fritidsnämnden arbetar mycket med kommunikation och marknadsföring för

att nå ut till alla som bor och verkar i kommunen. Hos förvaltningschef är en gemensam ram för

grafisk formgivning placerad. Ramen på 140 tkr ska täcka formgivningskostnader för verksamhet

som inte ingår under beteckningen kultur, till exempel idrottshallar, fritidsgårdar och bibliotek.

Område Norr

Område Norr ansvarar för föreningsbidrag och hit är stödet till föreningarna i Kulturparken

förlagd. Mål och budget 2017 – 2018 har angett beloppet 800 tkr, vilket nämnden tagit hänsyn

till. I Norr finns även kulturskolan och satsningen på flera uttrycksformer kommer att ske här.

Därför tilldelas kulturskolan 500 tkr utöver uppräkning för pris- och löneökningar. Samordning

av barnkultur i hela kommunen sker i Norr och som nämnts tidigare har ramen för 2017

koncentrerats hit. Rambeloppet uppgår till 427 tkr, vilket är en ökning med 100 tkr jämfört med

2016.

Område Central

Efter flytten av korttidstillsyn från kultur- och fritidsförvaltningen till utbildningsförvaltningen

ska kultur- och fritidsförvaltningen fortfarande sköta kvällsverksamheten, vilket kommer

ombesörjas av område Central. Förut fanns kvällsverksamhet även i område Syd, men från och

med höstterminen 2016 har en koncentration till Central skett i samarbete med

utbildningsförvaltningen. Den ram som fanns för kvällsverksamhet i Syd under delar av 2016 är

omfördelad till Central under hela 2017.

Inom område Central fanns förut förvaltningens egen kommunikatör, som nu är ersatt med

resurser från kommunikationsenheten och en extern leverantör av grafisk formgivning. Område

Centrals ram har minskat i och med att kommunikatören försvann. Den ökade bemanningen hos

33

kommunikationsenheten medför ökad interndebitering som fördelas på alla verksamheter i

nämnden. Som nämnts ovan har nämnden skapat utrymme för ökade kostnader för grafisk

formgivning i och med övergången till extern leverantör och när det gäller formgivning i

samband med kulturaktiviteter i alla kommundelar är en ram på 360 tkr förlagd till område

Central.

Slutligen är område Central i hög grad påverkad av koncentrationen av medel för

programverksamhet för barn- respektive vuxenkultur, eftersom den ram område Central hade för

detta under 2016 är flyttad till område Norr respektive Syd.

Område Syd

Som nämndes i föregående avsnitt, flyttas ramen för korttidstillsynens kvällsverksamhet till

område Central, eftersom Jordbrogården upphörde med sin verksamhet i augusti 2016.

Fullmäktiges uppdrag att utveckla planen för bevarande av kulturarv och kulturmiljöer kommer

område Syd ta sig an och det beräknas kosta 400 tkr under 2017. Samordning av vuxenkultur i

hela kommunen görs i Syd och liksom för barnkulturen är ramen koncentrerad hit. Ramens

storlek under 2017 är 240 tkr, vilket är en ökning med 100 tkr jämfört med föregående år.

Förutom en organisationsindelning i geografiska områden har kultur- och fritidsförvaltningen

även sin indelning i strategiområden. Strategiområdena sträcker sig över alla geografiska delar,

men kan också ses som egna helheter. Tabell 2 nedan visar 2017 års ram fördelad på både

geografiskt och strategiskt område.

Tabell 2 Kultur- och fritidsförvaltningens driftbudget 2017 per strategiområde

tkr

Livskvalitet

och folkhälsa

Barn och unga

rustas för

vuxenlivet

Information

och kunskap Totalt

Nämnd och förvaltningsledning - - - 14 868

Utveckling och stöd - - - 12 501

Område Norr 24 788 10 313 16 800 51 901

Område Central 35 720 11 139 21 329 68 188

Område Syd 19 851 11 497 11 569 42 916

Summa 80 359 32 949 49 697 190 374

I tabellen ovan är den budgeterade kostnaden för respektive områdeschef jämnt fördelad över de

tre strategiområdena, medan kostnaden för nämnd, förvaltningsledning, utveckling och stöd

ligger helt utanför fördelningen. Summan av enbart strategiområdena blir 163 005 tkr. Inför 2017

är strategiområdena påverkade av den interna omfördelningen från förvaltningsledning till

fritidsgårdarna. Medel för förvaltningsledning ska stå till förfogande för samtliga strategiområden,

men inför 2017 har en omvikning skett till Barn och unga rustas för vuxenlivet som tillförts 1 525

tkr från förvaltningschef och områdeschef i Norr.

34

Jämfört med år 2016 har en omviktning även skett från strategiområde Livskvalitet och folkhälsa

till Information och kunskap, eftersom båda samordnarna för programverksamhet för barn och

vuxna har flyttat från det ena strategiområdet till det andra. Förutom personalkostnader för

samordnarna har även ramarna för programverksamheten flyttat till strategiområde Information

och kunskap. Kulturverksamheten inom område Central förblir däremot kvar i strategiområde

Livskvalitet och folkhälsa.

Livskvalitet och folkhälsa innehåller dessutom idrottshallar, utomhusplaner, friluftsområden och

föreningsbidrag och utgör cirka hälften av de tre strategiområdenas ramar. Information och

kunskap omfattar framför allt kulturskola och bibliotek och utgör cirka 30 procent, medan Barn

och unga rustas för vuxenlivet är budgetmässigt minst och ta cirka 20 procent av den

gemensamma ramen i anspråk.

35

Bilaga. Förteckning över nämndens indikatorer

Fullmäktiges indikatorer finns definierade i Mål och budget 2017-2018. Här följer beskrivningar

av nämndens egna indikatorer kopplade till nämndens strategier. Samtliga nämndens indikatorer

mäts årligen och rapporteras i årsredovisningen.

Mål 2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet

Strategi: Dialog i olika former ska föras vid utveckling av verksamheterna med invånare och

föreningar. Särskilt angeläget är att utvecklingen sker tillsammans med barn och unga utifrån

deras förutsättningar och livsvillkor.

Indikator: Delaktighet på fritidsgårdar, uppdelat efter kön.

Definition: Indexet baseras på brukarenkäter och är ett sammanvägt resultat på ett antal frågor

om delaktighet. Redovisas uppdelat på åldersgrupp 10-12 år respektive 13-19 år samt uppdelat på

kön. Tryggheten i och kring verksamheter och anläggningar ska öka.

10-12 år Andel av fritidsgårdarnas besökare 10-12 år som svarat ”Ja” eller ”Oftast” på

frågorna:

1) Kan du vara med och bestämma om det som händer på fritidsgården?

2) Kan du vara med och bestämma om hur det ser ut i lokalerna?

3) Kan du vara med och bestämma om vad som ska köpas in?

4) Får du vara med och ordna aktiviter och annat som händer på fritidsgården?

13-19 år Besökare 13-19 år tar på en femgradig skala (5 = stämmer helt och hållet) ställning

till påståendena:

1) Jag får vara med och ta ansvar på fritidsgården

2) Jag kan hjälpa till i fiket, fixa saker åt fritidsgården eller vara med och ordna

aktiviteter, fester och annat som händer

3) När vi ungdomar kommer med förslag till aktiviteter blir de av

4) Jag kan vara med och bestämma om vad som ska hända på fritidsgården

5) Jag kan vara med och bestämma om hur det ska se ut på fritidsgården och vad

som ska köpas in.

Källa: Haninge kommuns brukarenkät för fritidsgårdsbesökare åk 4-6, Nackanätverkets

brukarenkät för ungdomar 13-19 år på Haninges fritidsgårdar

Senast tillgänglig uppgift (2015 10-12 år, 2015 13-19 år): Delaktighetsindex 67 procent för

åldersgruppen 10-12 år. Delaktighetsindex 71 procent för åldersgruppen 13-19 år. I

årsredovisning 2013 redovisades inte delaktighetsindex utan enbart resultatet på fråga 1 (10-12 år)

36

respektive påstående 4 (13-19 år). Resultatet löd: 84 procent för åldersgruppen 10-12 år (86,6

procent av pojkarna 82 procent av flickorna).

Mäts: kommunens egen enkät genomförs årligen (med avbrott 2014), Nackanätverkets vartannat

år (nästa 2017).

Indikator: Trygghet på fritidsgårdarna, uppdelat efter kön.

Definition: Fritidsgårdsbesökarnas upplevda trygghet enligt brukarundersökning. Redovisas

uppdelat på åldersgrupp 10-12 år respektive 13-19 år samt på kön.

Andel fritidsgårdsbesökare 10-12 år som svarat ”Ja” på frågan ”Känner du dig trygg på

fritidsgården?”.

Fritidsgårdsbesökare 13-19 år tar ställning på en femgradig skala (5 = stämmer helt och

hållet”) till påståendet ”Jag känner mig trygg när jag är på fritidsgården”. Genomsnittligt värde

redovisas.

Källa: Haninge kommuns brukarenkät för fritidsgårdsbesökare åk 4-6, Nackanätverkets

brukarenkät för ungdomar 13-19 år på Haninges fritidsgårdar

Senast tillgänglig uppgift (2015): 88 procent i åldersgruppen 10-12 år (89 procent av flickor, 87

procent av pojkar). 78 procent i åldersgruppen 13-19 år (74 procent av flickorna och 82 procent

av killarna).

Mäts: kommunens egen enkät genomförs årligen (med avbrott 2014), Nackanätverkets vartannat

år (nästa 2017).

37

Mål 5. Meningsfull fritid

Strategier: Möjliggöra så att fler invånare känner till och kan ta del av kultur- och fritidsutbudet

med ökade möjligheter för externa aktörer. Nyanlända barn och vuxna ges möjlighet att engagera

sig i kultur- och fritidsaktiviter.

Indikator: Antal besök utifrån ett urval av förvaltningens verksamheter

Definition: Urvalet består av de verksamheter där förvaltningen mäter antal besök med

besöksräknare: Torvalla sim- och sporthall, Torvalla IP, Haninge kulturhus och biblioteken.

Därutöver ingår fritidsgårdarnas och parklekens besöksstatistik, som framtas genom manuell

frekvensmätning två veckor/år. I de fall det är möjligt presenteras statistiken uppdelat på kön.

Källa: Berörda verksamheter inom kultur- och fritidsförvaltningen.

Senast tillgänglig uppgift (dec 2015): 1 924 705 besök.

Mäts: Årligen.

Indikator: Funktionshindrades delaktighet idrott

Definition: Andel av maxpoäng som kommunen uppnår i den enkät som myndigheten för

delaktighet genomför med syfte att följa upp funktionshinderspolitiken kopplat till idrott.

Källa: Myndigheten för delaktighet.

Senast tillgänglig uppgift(2016): 82 procent.

Mäts: Årligen.

Indikator: Funktionshindrades delaktighet kultur

Definition: Andel av maxpoäng som kommunen uppnår i den enkät som myndigheten för

delaktighet genomför med syfte att följa upp funktionshinderspolitiken kopplat till kultur.

Källa: Myndigheten för delaktighet.

Senast tillgänglig uppgift(2016): 79 procent.

Mäts: Årligen.

Mål 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning

Strategier: Medverka till att fler är förberedda inför arbetslivet. Bidra till ett växande näringsliv

och besöksnäring genom att erbjuda ett attraktivt kultur- och fritidsutbud. Ge externa aktörer

möjlighet att erbjuda meningsfull fritid.

38

Indikator: Antal som genomgått KOF:s ungdomsledarutbildning, uppdelat efter kön.

Definition: Unga ledare avser ungdomar som genomgått ungdomsledarutbildning vid

förvaltningens fritidsgårdar.

Källa: Fritidsgårdarna

Senast tillgänglig uppgift(dec 2015): 24 personer, varav 10 tjejer och 14 killar.

Mäts: årligen

Indikator: Antal praktikplatser och sommarjobb för ungdomar inom förvaltningen, uppdelat efter

kön.

Definition: Antal ungdomar 16-24 år som praktiserat samt antal ungdomar som sommarjobbat

inom kultur- och fritidsförvaltningen.

Källa: Samtliga verksamheter inom kultur- och fritidsförvaltningen, samt socialförvaltningen för

sommarjobbsstatistik

Senast tillgänglig uppgift(dec 2015): 160 praktikplatser och sommarjobb.

Mäts: Årligen

Mål 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer

Strategier: Stärka kunskapen och medvetenheten kring miljöfrågor. Ekologiska alternativ

prioriteras vid inköp av livsmedel. Miljövänlig teknik, alternativa energikällor och effektiv

energianvändning prioriteras.

Indikator: Antal besökare Miljöverkstan, varav antal barn/elever uppdelat efter kön.

Definition: Total besökssiffra över antal barn/elever och lärare som deltar i Miljöverkstans

klassprogram respektive lärarfortbildning, samt antal personer som besöker Miljöverkstans

publika arrangemang. Antal barn/elever redovisas även separat och könsuppdelat.

Källa: Miljöverkstan

Senast tillgänglig uppgift (dec 2015): 2066 besökare varav ca 1240 kvinnor/flickor och 826

män/pojkar. 1310 personer var barn/elever.

Mäts: Årligen.

39

Indikator: Antal arrangemang Miljöverkstan.

Definition: Antal publika arrangemang i Miljöverkstans regi eller där Miljöverkstan ingår som

samverkanspart.

Källa: Miljöverkstan

Senast tillgänglig uppgift (dec 2015): 10 arrangemang.

Mäts: Årligen.

Foto omslag: K

unti Senesi

136 81 Haninge tel 08-606 70 00 haninge.se