Studiehandledning för kursen Forskningsmetoder I GN UDG14F ... · menyn. Observera att det är ett kurskrav att du gör dessa uppgifter men att betyget INTE baseras på dessa utan

Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 1

Studiehandledning för kursen

Forskningsmetoder I GN UDG14F och DIG14U

7,5 hp

VT 2017


Välkommen till kursen Forskningsmetoder I ....................................................................................... 3

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen ...................................................... 3

Kursens mål .................................................................................................................................................. 3

Registrering .................................................................................................................................................. 3

Kursledare och administratör ........................................................................................................... 3

Kursens innehåll: Forskning om lärande – didaktik som vetenskaplig disciplin ................... 4

Kursens arbetsformer och arbetssätt ................................................................................................. 5

Om studier i forskningsmetoder på distans ................................................................................ 5

Skrivuppgifter i Mondo – Uppgifter ................................................................................................ 5

Stöd i studierna ....................................................................................................................................... 6

Examination .................................................................................................................................................. 6

Betygssättningen .................................................................................................................................... 6

Bedömning och betygskriterier........................................................................................................ 7

Ordinarie examinationstillfällen ...................................................................................................... 9

Betygsregistrering .............................................................................................................................. 10

Övriga anvisningar .................................................................................................................................. 10

Plagiat ...................................................................................................................................................... 10

Fusk .......................................................................................................................................................... 10

Utvärdering ........................................................................................................................................... 10

Kurslitteratur ............................................................................................................................................ 10

Obligatorisk litteratur ....................................................................................................................... 10

Valbar övrig specifik metodlitteratur ......................................................................................... 11


Välkommen till kursen Forskningsmetoder I Kursen UDG14F är en fristående kurs och DIG14U är en kurs inom VAL-projektet, båda kurserna

ligger på grundläggande nivå. Kursen Forskningsmetoder I ges av Institutionen för pedagogik och

didaktik (www.edu.su.se).

Denna studiehandledning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning,

examination och bedömning samt en del annan praktisk information. I kursen arbetar vi med didaktik

som forskningsfält genom att analysera och jämföra några perspektiv och metodiska ansatser i relation

till olika forskningsfrågor. Därutöver kommer du att få sätta dig in i vetenskapsteoretiska frågor samt

lära dig mer om forskningsprocessen och då särskilt i hur man söker och avrapporterar forskning.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande behörighet för UDG14F och antagen till VAL-projektet för DIG14U.

Kursens mål Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

1. redogöra för grunderna i kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder inom

samhällsvetenskapen, särskilt med avseende på problemformulering, datagenerering och

analysmodeller,

2. diskutera vetenskapligt analysarbete utifrån olika metodansatser och forskningsfrågor,

3. formulera didaktiska forskningsfrågor som är koherenta med teoretiska perspektiv och

metodologier,

4. genomföra en systematisk litteratursökning och exemplifiera forskningsprocessen i en tänkt

studie av ett didaktiskt problem.

Registrering Registrering sker enligt anvisningar som skickas ut via mejl.

Kursledare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen,

samordningsfrågor, utvärdering och informationen på institutionens kurshemsida (kallas ”Mina sidor”

på webben) och i lärplattformen Mondo. Dessa nås från www.su.se/student. Kursledaren är också

examinator i kursen. För att komma in i Mondo måste du ha en SU-studentmejl-adress. Du förväntas

hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo.

Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och

administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Det är också till henne ni anmäler ev.

studieavbrott.

Kursledare och kurslärare - [email protected]

Kurslärare – [email protected]

Kursadministratör – [email protected]

mailto:[email protected]




Kursens innehåll: Forskning om lärande – didaktik som vetenskaplig disciplin Didaktiken kan beskrivas som ett fält med två ansikten – dels kan didaktik definieras som de olika

normer och traditioner som formar hur man som pedagog ”bör göra på bästa sätt” i mötet med sina

elever. Sådana normer förmedlas dels i styrdokumenten, i vissa delar lärarutbildningen (dock i mindre

grad i dag när lärarutbildningen bygger mer på forskning än tidigare), i medias bilder av skolan, i

läromedlen och naturligtvis på fältet mellan kollegor. Man visar och talar om för varandra hur man

”gör” baserat på personliga erfarenheter och övertygelser blandat med formuleringar från

styrdokumenten och lokala traditioner. Men didaktik är också en vetenskaplig disciplin som försöker

undersöka avgränsade frågor om undervisning och lärande systematiskt och med en transparent

metod så att andra kan ta ställning till de slutsatser som dras.

Ur ett vetenskapligt didaktiskt perspektiv kan man inte bara påstå något om undervisning och lärande

eller hänvisa till traditionen eller styrdokumenten, utan det man hävdar i en uppsats, avhandling eller

artikel måste vara underbyggt med argument hämtade ur en empiri (undersökningsdata) som

analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt perspektiv. De slutsatser man drar är då också relativt

avgränsade. Inom didaktisk forskning är det alltså inte tillräckligt att utgå från personliga erfarenheter,

styrdokument eller traditioner utan man måste göra systematiska undersökningar av ett didaktiskt

fenomen ur något visst perspektiv och avrapportera hur man gått tillväga.

Skillnaden mellan vetenskaplig påståenden och en vardaglig förståelse av ett didaktiskt problem ställer

pedagogen som nu ska skriva uppsats i didaktik inför många frågeställningar av såväl filosofisk som

mer praktisk natur: Hur avgränsar man en forskningsfråga som är möjlig att besvara i en uppsats? På

vilka grunder kan man analysera och argumentera för sina forskningsresultat? Hur man argumentera

för resultatets giltighet och generaliserbarhet?

I kursen kommer vi att problematisera olika synsätt på vetenskap och sanning och diskutera vilka

anspråk på ny kunskap som ställs i en undersöknings syfte samt relatera detta till de slutsatser som

dras av de data man samlat in. Finns det en tydlig röd tråd mellan anspråken på ny kunskap som ställs

i syftet och forskningsfrågorna och infrias detta syfte i slutsatserna? Om studien har en väl avgränsad

fråga och en tydlig röd tråd i såväl valet av teori och metod som i beskrivningen av genomförande och

slutsatser säger man att undersökningen har en teoretiskt och metodisk koherens och den får då ett

förklaringsvärde för den fråga som undersökts. I annat fall blir studien mindre tillförlitlig.

”Sanningen” om komplexa didaktiska fenomen som lärande och undervisning är dock alltför stor för

att låta sig fångas in i en enskild undersökning om ens någonsin.

Inom didaktisk forskning – studier av lärande och undervisning – används idag ett relativt stort antal

teoretiska perspektiv och metoder och ansatser, dvs. olika forskningsinriktningar. Varje

forskningsinriktning bygger på explicita och implicita antaganden om vetenskapens och forskarens

roll, om samhället i relation till individerna och om kunskapsbildning och lärande som process.

Utifrån olika forskningsinriktningar ställs olika frågor och fokuseras på skilda delar av de komplexa

fenomenen lärande och undervisning. Ur några fokuseras studierna på individers handlingar och

erfarenheter. Andra fokuserar på kommunikation och mellanmänskliga processer på en interpersonell

nivå. Några intresserar sig för utbildningsinstitutioner eller för lärande och undervisning på en

samhällelig nivå. I kursen jämförs olika forskningsinriktningar och hur de behandlar för didaktiken

centrala begrepp som kunskap, lärande, språk, undervisning och kunskapsbildning. Utöver detta

diskuteras även hur man inom olika traditioner förhåller sig till databearbetningens tre faser av

beskrivning, analys samt tolkning.


Under kursen studeras några av de vanligaste forskningsinriktningarna med avseende på deras

anspråk, giltighet och förklaringsvärde i relation till de forskningsfrågor och metodtraditioner som

används.

De fyra nivåerna individnivå, interpersonell nivå, institutionsnivå samt samhällsnivå används i kursen

som redskap för att belysa hur problemställningar och analyser bearbetas inom respektive tradition.

Mot vilken/vilka av de fyra nivåerna riktar sig de olika inriktningarna? Vilka frågeställningar

undersöks med utgångspunkt i de olika inriktningarna? Därutöver kommer ni att få träna på att söka

och beskriva forskningsresultat i den genre som kallas för forskningsöversikt.

Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursen bedrivs på 50% på distans vilket motsvarar i genomsnitt ca 20 timmars studietid per vecka. Du

förlägger arbetet på tider som passar just dig. Genom att använda t.ex. e-post och en lärplattform,

Mondo, kan du arbeta individuellt med litteraturen och kompletterande material men också söka

kontakt med medstudenter i kursen via Forum i Mondo. Som student förväntas du logga in i Mondo

regelbundet. Det är viktigt att notera att i distanskurser ställs särskilt höga krav på studenters

självständighet och egna ansvar i studierna.

Om studier i forskningsmetoder på distans Studenten ansvarar för att arbeta med sitt lärande genom att läsa kurslitteraturen och genom att

skriftligt bearbeta sin förståelse av denna kontinuerligt. Du kommer alltså att få konkreta

skrivuppgifter på kursens olika delar i Mondo. Det är inte bra att vänta med att skriva tills i slutet av

kursen. Förståelse och därmed lärande blir möjligt när man kan koppla ihop nya begrepp och teorier

med tidigare kunskaper och erfarenheter. Ett sådant lärande kräver ett kontinuerligt skrivande och

innebär en tolkning av texterna parallellt med läsandet. Lärande på grundnivån går därför djupare än

till en redovisning av ”fakta” på textens yta. Detta innebär att studenter under kursen utvecklar sin

förmåga att förhålla sig kritiskt till de texter de läser genom att reflektera över vilken typ av frågor

som kan undersökas utifrån vilken teori/metod och hur långt anspråken och förklaringsvärdet sträcker

sig för en viss studie eller en hel teori/forskningsinriktning. I slutfasen av studierna är man mogen att

diskutera de skilda forskningsinriktningarna utifrån vilket förklaringsvärde de har för didaktiken samt

att motivera sitt eget val av teoretiska perspektiv och forskningsmetod inför den kommande uppsatsen.

Skrivuppgifter i Mondo – Uppgifter Under kursens gång behandlas litteraturen genom att du ställer frågor till texten och påbörjar kritiskt

tolkningsarbete. Du arbetar kontinuerligt med skriftliga inlämningar på frågor som berör

kurslitteraturen. Frågorna hittar du i Mondo inom resursen som kallas Uppgifter som ligger i vänster

menyn. Observera att det är ett kurskrav att du gör dessa uppgifter men att betyget INTE baseras på

dessa utan på den skriftliga examinationen och på Uppsats-PM. Du skriver för ditt eget lärande och får

feedback av läraren vid ett par tillfällen i kursen. Läraren ger feedback på skrivuppgifter som lämnas

in enligt tidsangivelse (inlämning varje söndag). Kommer du efter med inlämningar ser du bara till att

lämna in försenade skrivuppgifter i Uppgifter. Det som sedan betygssätts är dina två examinationer.

Temana för arbetsuppgifterna är följande:

1) Litteratursökning

2) Skillnad mellan vardagliga och vetenskapliga slutsatser

3) Vetenskapsteori

4) Kvalitativ metod och analys

5) Forskningsproblem och frågor

6) Kvantitativ metod och analys

7) Litteratursökning


Öppet seminarium Studenter inbjuds att delta (valfritt) vid ett seminarium där studentinitierade frågor och problem

diskuteras med lärare. Seminariet äger rum den 8 februari kl 16-18 i sal 2419 på Frescativägen 54.

Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden. Under rubriken Studentservice på SUs hemsida (www.su.se/student)

hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl. a få hjälp med

akademiskt skrivande.

Studera med funktionshinder. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du

Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med

funktionshinder – Mer information finns på www.su.se/student under rubriken Studera med

funktionshinder.

Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en ”examination” ett ärende om betygsättning.

En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den

eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och

vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning

är att examinator får ett underlag för bedömning.

Kursen har 2 examinationer som har olika former och ger olika antal högskolepoäng:

Provkod

EXA1 Forskningsprocessen på tid vid egen dator 3 hp

EXA2 Uppsats PM 4.5 hp

Den första examinationen är en skriftlig examination av ett scenario, som äger rum under 4 timmar

och görs hemma vid datorn med tillgång till böcker. Den ger dig möjlighet att visa att du uppnått

kursmål 1-2. Examinationsuppgiften (Forskningsprocessen) bygger vidare på de skrivuppgifter och

sammanfattningar som du arbetat med under kursen.

Den andra examinationen bedömer kursmål 3 och 4 och innebär att du skriver ett uppsats-PM om ca

10 sidor (exklusive titelsida, innehållsförteckning och referenslista). Denna ska skrivas i den s.k.

DiVA-mallen Exempeldisposition Uppsats PM som du hittar i filsamlingen i Mondo. Detta uppsats-

PM kan också ligga till grund för din idé för ett Självständigt arbete om 15 hp. Du väljer ut ett

forskningsområde som intresserar dig inför din kommande uppsats, identifierar och formulerar

anspråk, syfte och frågor att arbeta med för den kommande studien. Du avgränsar söktermer och väljer

databaser och beskriver och argumenterar för litteratursökning samt refererar till några centrala och

relevanta studier inom aktuell forskning. Du motiverar teoretiskt perspektiv. Du beskriver och

motiverar val av metod och datainsamling och tänkt bearbetning, etiska överväganden hanteras. I

Uppsats PM ska du alltså kunna skissa på en koherent idé för ditt kommande uppsatsarbete.

Betygssättningen I kursen utgår examinatorn från kursen förväntade studieresultat och som examineras genom två

examinationer, alltså underlaget för bedömning finns att hämta i två skilda bedömningsområden. I den

första examinationen är det framförallt FS (förväntade studieresultat) 1-2 som bedöms och i

examination 2 är det främst FS 3-4. Du får ett betyg för varje examination samt ett samlat betyg för

hela kursen.


Bedömning och betygskriterier Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala:

Godkända betyg (i fallande ordning)

A = Utmärkt

B = Mycket bra

C = Bra

D = Tillfredsställande

E = Tillräckligt

Underkända betyg

Fx = Underkänd, något mer arbete krävs

F = Underkänd, mycket mer arbete krävs

För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E

F och Fx är underkända betyg och det krävs i båda fallen omexamination.

Examination som inte lämnas in i tid enligt tidsangivelse i studiehandledningen kommer inte att

bedömas. För slutbetyg på kursen krävs godkända skriftliga examinationer samt fullgjorda

obligatoriska delar. Slutbetyget beräknas utifrån summan av delkursbetygens värde enligt följande

skala: (A=5, B=4, C=3, D=2 och E=1), gånger delkursens högskolepoäng dividerat med totala antalet

högskolepoäng på kursen. Erhållet värde avrundas till närmaste heltal och översätts till bokstavsbetyg

(A-E). Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student, som utan

godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få

en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Framställan härom ska göras till

ansvarig studierektor.

Betyg EXA 1 - FS 1 och 2 EXA 2 - FS 3 och 4

A

Utmärkt prestation

Studenten visar synnerligen god

förmåga att redogöra och

problematisera för

samtliga i kursen ingående

forskningsmetoder,

särskilt med avseende på

problemformulering,

datagenerering och

analysmodeller. Studenten visar

även synnerligen god förmåga

att diskutera och problematisera

analysarbete utifrån samtliga

metodansatser och

forskningsfrågor i det didaktiska

fältet. Språkbehandling

uppfyller samtliga krav på

stringens.

Utmärkt prestation

Studenten visar förmåga att på

ett innovativt och logiskt

koherent sätt planera en

kommande undersökning av

tydliga frågor med relevans för

didaktiken. Studiens

problemområde relaterar tydligt,

koherent och motiverat till en

genomförd och beskriven

litteratursökning. Teoretiska och

metodologiska utgångspunkter

och design är uttömmande

beskrivna och problematiserade

samt tydligt koherent satta i

relation till didaktiska

forskningsfrågor och relevant

litteratur. Språkbehandling,

formalia och layout uppfyller

samtliga krav på stringens.

Texten är helt koherent i alla

delar.


B

Mycket bra prestation.

Studenten visar mycket god

förmåga att redogöra och

problematisera för

ett flertal i kursen ingående

forskningsmetoder,


problemformulering,

datagenerering och


även mycket god förmåga att

diskutera och problematisera

analysarbete utifrån ett flertal

metodansatser och



uppfyller mycket högt ställda

krav på tydlighet.

Mycket bra prestation.

Studenten visar stor förmåga att

planera en kommande

undersökning av en tydlig

fråga/or med relevans för


problemområde relaterar tydligt,

koherent och motiverat till en




och design är tydligt beskrivna

och problematiserade samt

tydligt satta i relation till

didaktiska forskningsfrågor och

relevant litteratur.

Språkbehandling, formalia och

layout uppfyller mycket höga

krav på tydlighet. Texten är i

stort sett koherent i alla delar.

C

Bra prestation.

Studenten visar god förmåga att

redogöra och problematisera för

ett flertal i kursen ingående

forskningsmetoder,


problemformulering,

datagenerering och


även god förmåga att diskutera

och problematisera analysarbete

utifrån ett flertal metodansatser

och forskningsfrågor i det

didaktiska fältet.

Språkbehandling fyller högt

ställda krav på tydlighet.

Bra prestation.

Studenten visar god förmåga att

planera en kommande

undersökning av en tydlig

fråga/or med relevans för


problemområde relaterar tydligt

och koherent till en genomförd

och beskriven litteratursökning.

Teoretiska och metodologiska

utgångspunkter och design är

tydligt beskrivna och tydligt

satta i relation till didaktiska

forskningsfrågor samt relevant

litteratur. Språkbehandling

fyller högt ställda krav på

tydlighet. Språkbehandling,

formalia och layout uppfyller

höga krav på tydlighet. Texten

är i stort sett koherent.

D

Tillfredsställande prestation.

Studenten visar förmåga att

redogöra för ett par i kursen

ingående forskningsmetoder,


problemformulering,

datagenerering och


även förmåga att diskutera

analysarbete utifrån ett par

metodansatser och

Tillfredsställande prestation.

Studenten visar förmåga att

planera en möjlig undersökning

av en tydlig fråga med relevans

för didaktiken. Studiens

problemområde relaterar tydligt

till en genomförd och beskriven



och design är tydligt beskrivna

och satta i relation till didaktiska



fältet. Språkbehandling utan

större brister.



formalia och layout utan större

brister. I texten finns en form av

systematik/röd tråd mellan olika

delar.

E

Tillräcklig prestationen

Studenten visar viss förmåga att

redogöra för

ett par i kursen ingående

forskningsmetoder,


problemformulering,

datagenerering och


även någon förmåga att

diskutera analysarbete utifrån ett

par metodansatser och



uppfyller grundläggande krav på

tydlighet.

Tillräcklig prestationen

Studenten visar viss förmåga att

planera en möjlig undersökning

av en fråga med relevans för


problemområde relaterar till en




och design är beskrivna och

satta i relation till didaktiska



formalia och layout godtagbara i

relation till svenska skrivregler.

Texten uppvisar ett visst logiskt

sammanhang mellan textens och

uppgiftens olika delar.

Fx Otillräcklig prestation Studenten visar smärre bristande

förmåga och har i

någon grad missförstått eller

inte behandlat delar av

kursinnehållet.

Brister och oklarheter i

språkbehandlingen i

relation till svenska skrivregler.

Otillräcklig prestation

Studenten visar smärre bristande

förmåga och/eller har i någon

grad missförstått eller inte

behandlat delar av

kursinnehållet. Brister och

oklarheter i språkbehandling,

formalia och layout. Texten

saknar tydlig röd tråd.

F

Helt otillräcklig prestation

Studenten visar låg eller ingen

förmåga och

har i mycket hög grad

missförstått eller inte

behandlat delar av

kursinnehållet avseende

mål 1 och 2. Stora brister och

oklarheter i språkbehandlingen i

relation till svenska

Helt otillräcklig prestation

Studenten visar låg eller ingen

förmåga och har i mycket hög

grad missförstått eller inte

behandlat delar av

kursinnehållet avseende mål 3

och 4. Stora brister och

oklarheter i språkbehandling,

formalia och layout och

skrivregler.

Ordinarie examinationstillfällen Examination 1 äger rum den 13 mars vid en dator som du väljer själv. Frågorna publiceras i Mondo

på anslagstavlan kl. 16.00 och du laddar upp svaren i Uppgifter senast kl. 20.00. Om du blir sjuk,

missar eller blir underkänd på denna examination har du möjlighet att via mail till kursledaren anmäla


dig till nytt examinationstillfälle. Datum för omexamination är den 20 april kl 16-20 och

examinationsuppgiften tillkännages vid den tidpunkten på anslagstavlan i Mondo.

Examination 2 sker den 20 mars senast kl. 23:59 genom att du laddar upp ditt Uppsats PM i

Uppgifter i Mondo. Om du blir sjuk, missar eller blir underkänd på denna examination har du

möjlighet att via mail till kursledaren anmäla dig till nytt examinationstillfälle. Datum för

omexamination är den 20 april och du lämnar in i Uppgifter i Mondo.

Betygsregistrering Observera att godkända betyg registreras av kursadministratören. Normalt tar betygssättningen högst

15 arbetsdagar.

Övriga anvisningar

Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid

vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare

eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat.

Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat.

Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även

delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses

vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan

exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats

hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad

forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter.

Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning.

Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar

ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja

resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot

student sommed otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en

studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet

inom ramen för utbildningen.

Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller

avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination

och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida,

Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden!

Utvärdering Kursen kommer att utvärderas genom utskick från administrationen.

Kurslitteratur

Obligatorisk litteratur Ahrne G. & Svensson G. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber (275 s.)

Carlström, I. & Carlström Hagman, L-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund:


Studentlitteratur. (ca 150 s.)

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. (161 s.)

Fejes, A. Thornberg, R. (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (288 s.)

Hyldgaard, K. (2008). Vetenskapsteori. En grundbok för pedagogiska ämnen. Stockholm: Liber (285

s.)

Teorell, J. & Svensson T. (2007). Att fråga och att svara. Malmö: Liber (valda delar, ca 100 s.)

Rostvall, A-L. & West, T. (2005). Kartan och terrängen. Didaktikens två ansikten – som tradition och

kritisk vetenskap. Artikel i Didaktikens Forum, årgång 2, nr 3, s. 27-46. Lärarhögskolan i Stockholm.

Finns som om kompendium i Mondo om (23 sidor.)

Valbar litteratur för specifik metodlitteratur Agar, M. (1996). The professional stranger. An informal introduction to ethnography. Academic

Press.

Arfwedson, G. (1998). Intervjumetoder och intervjutolkning: en dialog kring ett kvalitativt alternativ i

lärarutbildning och skolforskning. Stockholm: HLS Förlag.

Aspers, P. (2007) Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden Stockholm: Liber Börjesson,

M. & Palmblad, E. (2007) Diskursanalys i praktiken Malmö: Liber Eliasson, A. (2006). Kvantitativ

metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig

text- och diskursanalys. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M. Oscarsson. H., & Wängnerud L. (2007). Metodpraktikan Konsten att

studera samhälle individ och marknad. Stockholm Norstedts Juridik (440 sidor)

Fangen, K. (2005). Deltagande observation Malmö: Liber Eknomi Gustafsson, B. (2004).

Kunskapande metoder i samhällsvetenskapen. Lund:Studentlitteratur.

Haglund, B. (2003). Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att generera data. Pedagogisk

forskning i Sverige. Nr.3 Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik.

Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Hartman, J. (2001).

Grundad teori. Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.

Heikkälä, M. & Sahlström, F. (2003). Om användning av videoinspelning i fältarbete. Pedagogisk

forskning i Sverige. Nr.1-2 . Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik.

Howarth, D. (2007) Diskurs. Stockholm: Liber

Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns

perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2 . Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik

och didaktik.

Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (1997/2009).. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:a reviderade upplagan


Lund: Studentlitteratur.

Larsson. S. (1986). Kvalitativ analys. Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Norrby, A.-K. (1996). Samtalsanalys. Så gör vi när vi talar med varandra. Lund: Studentlitteratur.

Ryen. A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber Ekonomi

Sparrman, A. & Lindgren, A.-L. (2003).. Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter på förskolans

arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2 Göteborgs universitet:

Institutionen för pedagogik och didaktik.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. 3:e upplagan. Trost, J. (1994).

Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar.

Lund: Studentlitteratur.

Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund:

Studentlitteratur.

Yin. R. K (2007). Fallstudier: Design och genomförande. Malmö: Liber

Documents

Studiehandledning för kursen Forskningsmetoder I GN UDG14F ... · menyn. Observera att det är ett kurskrav att du gör dessa uppgifter men att betyget INTE baseras på dessa utan