Almega AB Sturegatan 11 Box 555 45 102 04 Stockholm

Tel +46 (0)8-762 69 00 Fax +46 (0)8-762 69 48 Org nr 556334-0941 almega.se

SVAGARE TILLVÄXT, MEN PÅ HÖG NIVÅ

Tjänsteindikatorn från Almega visar att produktionstillväxten försvagas inom den

privata tjänstesektorn under tredje kvartalet i år, men att den fortfarande kommer att

ligga kvar på en hög nivå som speglar en fortsatt god efterfrågan på olika typer av

tjänster, inte minst företagstjänster. Tre mycket starka första kvartal i år gör att

tillväxten för helåret 2011 också blir stark, även om fjärde kvartalet kommer att visa en

kraftigare avmattning än under tredje kvartalet.

Almegas arbetsmarknadsindikator visar en fortsatt stark sysselsättningstillväxt under

tredje kvartalet i år. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den

privata tjänstesektorn, och särskilt inom företagstjänster av olika slag.

Resursutnyttjandet är nu över lag mycket högt i tjänstesektorn, vilket kräver ökad

sysselsättning för att kunna möta efterfrågan.

Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta

stiga under tredje kvartalet, dock i något långsammare takt jämfört med föregående

kvartal.

TJÄNSTEINDIKATORN 30 AUGUSTI 2011

RAPPORT:

2

Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den

sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den är väl lämpad för att på ett

tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde Almega

redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för

tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig, vilket också

skulle visa sig stämma.

Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl

produktion som priser och arbetsmarknad och ligger cirka ett kvartal före publiceringen

av det faktiska utfallet från SCB:s nationalräkenskaper. Den är en snabb och tillförlitlig

signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges

totala produktion. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 50 procent av

BNP, och 45 procent av den totala sysselsättningen.

Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn:

Lena Hagman

chefekonom Almega

tel. 08-762 69 61, 0761-08 52 51 lena.hagman@almega.se

Linnea Kvist

branschanalytiker Almega

tel. 08-762 66 21, 070-590 34 45 linnea.kvist@almega.se

Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega

har cirka 10 000 medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal

branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka 500 000

anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch.

Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv.

• Almega Samhallförbundet

• Almega Tjänsteförbunden

• Almega Tjänsteföretagen

• Bemanningsföretagen

• IT&Telekomföretagen inom Almega

• Medieföretagen

• Vårdföretagarna

3

Innehåll

1 Sammanfattning ................................................................................. 4

2 Tillväxten blir svagare ....................................................................... 5

3 Sysselsättningen fortsätter uppåt .................................................... 8

4 Prisökningstakten mattas av……………………………………………..14

Fakta om tjänsteindikatorn

Från och med tredje kvartalet 2010 baseras Tjänsteindikatorn på den nya svenska

näringsgrensindelningen SNI 2007. Den kvartalsvisa Konjunkturbarometern från

Konjunkturinstitutet övergick till SNI 2007 i juli 2010. Urvalet av företag har

förändrats, nya branscher tillkommit och några fallit bort. Tjänsteindikatorn bygger från

och med första kvartalet 2011 på en ny skattning utifrån de nya tidsserierna i KI-

barometern i förhållande till utfallet enligt de svenska nationalräkenskaperna, se

faktarutan nedan. För mer information om övergången till SNI 2007, se www.konj.se

Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indika-torn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in nära 90 procent av den pri-vata tjänstesektorn. De branscher som saknas är utbildning, hälso- och sjukvård samt samhälleliga och personliga tjänster inom näringslivet. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanaly-ser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Tidsserierna har skattats mot utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänste-produktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även Almegas arbetsmarknads- samt prisindikator bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbaro-metern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde.

Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt an-

nan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna samt prisstatistik.

4

1 Sammanfattning

Almegas tjänsteindikator visar att produktionstillväxten försvagas inom den privata

tjänstesektorn under tredje kvartalet i år. Under de två första kvartalen har tillväxten

legat på omkring 6 procent per kvartal, räknat från motsvarande period förra året. Nu

pekar alltså Tjänsteindikatorn på en något svagare tillväxt på närmare 5 procent under

tredje kvartalet. Det får ändå betecknas som en stark produktionstillväxt, och speglar en

fortsatt god efterfrågan på olika typer av tjänster, inte minst företagstjänster.

De senaste veckornas oro på finansmarknader och aktiebörser runt om i världen

kommer sannolikt att leda till en snabbare inbromsning av tillväxten i omvärlden och

Sverige mot slutet av året. Almega räknar emellertid med att tillväxten i tjänstesektorn

på kort sikt inte kommer att påverkas nämnvärt. Däremot räknar vi med att tillväxten

under fjärde kvartalet kommer att mattas av kraftigare än under tredje kvartalet. De

starka första tre kvartalen innebär ändå att produktionen i den privata tjänstesektorn

under helåret 2011 kan väntas öka med cirka 5 procent, vilket i så fall blir ungefär lika

starkt som under 2010. Det är också något starkare än Almegas senaste prognos från

maj, då vi räknade med en tillväxt i den privata tjänstesektorn på 4,5 procent under

2011.

Den höga tillväxten i tjänstesektorn under 2011 kan också väntas motverka en djupare

avmattning i Sveriges totala produktionstillväxt, BNP, eftersom den privata

tjänstesektorn väger så tungt i Sveriges ekonomi då den utgör hälften av BNP. Även om

exportindustrin åter kommer att drabbas relativt hårt av en svagare efterfrågan från

omvärlden, förutspår Almega att tjänstesektorn även denna gång kommer att visa den

motståndskraft mot en global konjunkturförsvagning som den gjort under de senaste

årens finanskris. Hur stark motståndskraften blir denna gång kommer återigen i hög

grad bero på i vilken utsträckning både finans- och penningpolitiken kommer att

stimulera inhemsk efterfrågan i Sverige.

Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på en fortsatt stark sysselsättningstillväxt

under tredje kvartalet i år. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den

privata tjänstesektorn, och särskilt inom företagstjänster av olika slag.

Resursutnyttjandet var generellt mycket högt i tjänstesektorn under andra kvartalet,

vilket kräver ökad sysselsättning för att kunna möta efterfrågan. Almega räknar med att

tillväxttakten i antal sysselsatta kommer att börja avta mot slutet av året eftersom nivån

på sysselsättningen nu överstiger tidigare toppnivåer under högkonjunktur och företagen

inom främst kunskapsintensiva branscher får allt svårare att hitta rätt kompetens på

arbetsmarknaden. Dessutom kommer sannolikt en svagare efterfrågan från industrin och

exportmarknader mot slutet av året också dämpa jobbtillväxten inom tjänstesektorn.

Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta

stiga under tredje kvartalet, dock i något långsammare takt jämfört med föregående

kvartal. Även om prisökningar väntas även framöver så är det en mindre andel företag

som räknar med höjda priser under tredje kvartalet.

.

5

2 Tillväxten blir svagare

Almegas tjänsteindikator1 visar att produktionstillväxten försvagas inom den privata

tjänstesektorn under tredje kvartalet i år. Under de två första kvartalen har tillväxten

legat på omkring 6 procent per kvartal, räknat från motsvarande period förra året. Nu

tyder alltså Tjänsteindikatorn på en något svagare tillväxt än 6 procent under tredje

kvartalet, närmare 5 procent, se diagram 1. Det får ändå betecknas som en stark

produktionstillväxt, och den speglar en fortsatt god efterfrågan på olika typer av tjänster,

inte minst företagstjänster2. Tjänsteindikatorn är en ledande indikator, och det faktiska

utfallet för tredje kvartalet kommer den 29 november från SCB.

Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år

1 Almegas tjänsteindikator bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall för den privata

tjänstesektorns produktionstillväxt och ger en indikation om riktningen för tjänsteproduktionen omkring

två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Indexvärden över 50 tyder på att

produktionen ökar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år. Indexvärden under 50 tyder

följaktligen på motsatsen. 2 Här ingår bland annat datakonsulter, tekniska konsulter, juridiska konsulter, organisationskonsulter,

forskning och utvecklingsföretag, arkitekter, reklambyråer, bemanningsföretag.

6

De senaste veckornas börsturbulens och kraftiga ränterörelser speglar den växande oron

för skuldkriser och enorma budgetunderskott i både euroländer och i USA. Den

skuldsanering och den bantning av budgetunderskott som krävs i flera länder för att

stilla oron kommer givetvis att få effekt på många länders tillväxt, det vill säga

sannolikt leda till en ännu svagare tillväxt än vad som legat i tidigare prognoser. Oron

på finansmarknader och aktiebörser runt om i världen kommer också sannolikt att

dämpa både företag och hushåll i deras investeringar och konsumtion. Almega räknar

med att tillväxten i tjänstesektorn på kort sikt inte kommer påverkas nämnvärt, och

kalkylerar därför med en svag avmattning i tjänsteproduktionen under tredje kvartalet.

Däremot kan utvecklingen mot slutet av året klart påverkas av en fortsatt oro, och den

åtstramning som nu tar vid i flera länder.

Utifrån Tjänsteindikatorn för andra kvartalet förutspådde Almega en tillväxt i den

privata tjänstesektorn på drygt 6 procent, och utfallet som kom den 29 juli visar 5,7

procent i faktisk utveckling och 6,1 procent, kalenderkorrigerat. Den säsongrensade

ökningen mellan första och andra kvartalet höll sig uppe och låg på 1,3 procent. Under

tredje kvartalet räknar vi med en avmattning även i den säsongrensade utvecklingen från

andra kvartalet. Almegas bedömning är att tillväxten under fjärde kvartalet kommer att

bromsa in mer markant än under tredje kvartalet.

De starka första tre kvartalen innebär ändå att produktionen i den privata tjänstesektorn

under helåret 2011 kan väntas öka ungefär lika starkt som 2010, då ökningen låg på 4,9

procent. Almegas senaste prognos3 för helåret 2011 vad gäller tillväxten inom den

privata tjänstesektorn är en ökning med 4,5 procent. Nu tyder alltså tjänsteindikatorn till

och med tredje kvartalet på en ännu något högre tillväxt, omkring 5 procent.

Redan i slutet av juli kom SCB med en ”snabb” preliminär beräkning av BNP för andra

kvartalet. Denna ”snabben” har tagits fram sedan 1996, och är ett viktigt underlag inför

regeringens höstbudget. Eftersom ”snabben” tas fram utifrån ett mer ofullständigt

dataunderlag för ekonomins användningssida4 har lutar nationalräkenskaperna sig mer

mot produktionsdata i beräkningen av BNP i ”snabben”.

BNP ökade preliminärt med 5,3 procent, kalenderkorrigerat jämfört med motsvarande

kvartal 2010, enligt ”snabben”. En ny beräkning för andra kvartalet kommer den 20

september.

Utifrån ett mer fullständigt dataunderlag i september är det möjligt att SCB i den

kommande och andra beräkningen av BNP andra kvartalet i stället kommer att luta sig

mer mot användningssidan. Om då användningssidan visar ännu starkare tal än

3 Se konjunkturrapporten Hög konjunktur med hög arbetslöshet, 19 maj 2011, som kan hämtas från

www.almega.se 4 Den så kallade användningssidan syftar på beräkningarna av BNP utifrån efterfrågan i ekonomin, det

vill säga då konsumtion, investeringar, export minus import summeras till BNP. Då BNP beräknas från

”produktionssidan” summeras den totala produktionen, eller summan av förädlingsvärdet i hela

ekonomin, enkelt uttryckt.

7

produktionssidan, vilket den gjort under det senaste året och även första kvartalet i år, är

det möjligt att tjänsteproduktionen kommer att revideras upp något, och även BNP

jämfört med ”snabben”. Almega räknar, trots denna eventuella uppjustering, ändå med

att tillväxten i tjänstesektorn kommer att vara svagare tredje kvartalet än andra kvartalet.

Hittills finns månadsstatistik för tjänsteproduktionen till och med juni. Denna visar en

ökning med 5,7 procent för juni 2011 från produktionsnivån i juni 2010. Denna

månadsstatistik för tjänsteproduktionen har under det senaste året visat svagare

tillväxttal jämfört med nationalräkenskaperna. De starkare siffrorna i

nationalräkenskaperna beror på att BNP-beräkningen från produktionssidan5 har

justerats upp för att stämma överens med BNP beräknad från användningssidan. Under

2010 gav det statistiska underlaget för användningssidan i utgångsläget för BNP-

beräkningarna i genomsnitt en 1,6 procentenheter högre BNP-tillväxt än

produktionssidans statistiska underlag.

Förklaringen till att produktionssidan justerades upp i beräkningarna av BNP under hela

förra året, och även i beräkningarna av första kvartalet i år, är att i en stark

konjunkturuppgång har SCB sett skäl att anta att förbrukningen av insatsvaror och

tjänster inte ökar i samma takt som produktionen, varför SCB antagit att det samlade

förädlingsvärdet i ekonomin underskattades i de första beräkningarna från

produktionssidan.

Eftersom uppgifter om förbrukningen av insatsvaror och tjänster saknas kvartalsvis görs

normalt ett antagande om att förbrukningen förändras i samma takt som produktionen,

men i den starka återhämtningen under förra året gick alltså SCB ifrån denna rutin och

antog att förbrukningen ökade långsammare än produktionen. Därmed kunde BNP från

produktionssidan justeras upp i avstämningen med den högre BNP-tillväxten beräknad

från användningssidan.

Antagandet om att insatsförbrukningen ökat långsammare än produktionen är ändå

osäker så länge det saknas faktiska data som visar hur företagens insatsförbrukning

verkligen sett ut. Sådana uppgifter kommer normalt med två års eftersläpning. Det är

också osäkert hur insatsförbrukningen skiljer sig mellan branscher. Det borde vara så att

det är stora skillnader mellan industrin och tjänstesektorn. Dels för att

tjänsteproduktionen inte påverkades lika negativt under finanskrisen som

industriproduktionen. Dessutom har industri- och tjänsteproducenter helt olika typer av

insatsförbrukning, där industrin naturligtvis köper in mer insatsvaror än tjänsteföretag.

Det vill säga, det är möjligt att den faktiska tillväxten inom tjänstesektorn varit något

lägre än de preliminära siffrorna visar.

5 Då BNP beräknas från produktionssidan summeras den totala produktionen, eller summan av

förädlingsvärdet i hela ekonomin, enkelt uttryckt. Förädlingsvärdet är bruttoproduktion minus

förbrukning av insatsvaror och tjänster.

8

Tabell 1 Produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn andra kvartalet 2011,

kalenderkorrigerat6, (första kvartalet inom parentes)

I tabell 1 framgår att det främst var företagstjänster som bidrog till produktionsökningen

i den privata tjänstesektorn under andra kvartalet i år, med drygt en tredjedel av den

totala tillväxten på 6,1 procent. Företagstjänsternas bidrag till produktionstillväxten

ökade dessutom jämfört med deras bidrag under första kvartalet. Däremot minskade

bidraget till tillväxten från i stort sett alla övriga delar av tjänstesektorn jämfört med

deras bidrag under första kvartalet.

6 Förändringstalen är korrigerade för olika antal arbetsdagar mellan jämförelseåren.

2 kvartalet 2011/

2 kvartalet 2010

(Inom parentes första kvartalet)

Tjänsteproducenter i

näringslivet, procentuell förändring 6,1 (6,4)

Bidrag till tillväxten i den privata tjänstesektorn, procentenheter:

Parti- och detaljhandel 1,8 (2,0)

Hotell och restaurang 0,1 (0,2)

Transport och kommunikation 1,0 (1,1)

Kreditinstitut och för-

säkringsbolag 0,1 (0,2)

Fastighetsförvaltning 0,5 (0,6)

Uthyrning, data och andra

företagstjänster 2,2 (1,6)

Utbildning, hälso- och

sjukvård, omsorg 0,3 (0,5)

Samhälleliga och personliga

tjänster exkl ren.verk 0,2 (0,1)

Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 29 juli 2011, Almega.

9

Det är alltså fortfarande främst företagstjänster samt parti- och detaljhandeln som bidrar

starkast till produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn, även om bidraget från

handeln minskat något jämfört med första kvartalet. Tjänsteproduktionsindex för de två

branscherna illustrerar den uppåtgående trenden, se diagram 2. Diagram 2 Produktionstillväxten inom en rad företagstjänstbranscher samt inom parti- och detaljhandeln, fasta priser, säsongrensat, glidande medelvärde

Den kvartalsvisa Konjunkturbarometern, från KI, som kom i slutet av juli pekar mot

fortsatt ökad efterfrågan och försäljning inom både handeln och inom företagstjänster

under tredje kvartalet i år. Den påföljande månadsbarometern som kom den 25 augusti,

visar emellertid en klar dämpning i förväntningarna inom handeln jämfört med juli.

Detaljhandeln räknar ändå med en viss försäljningsökning under de närmaste

månaderna. Inom parti- och detaljhandeln totalt sett räknade hälften av företagen med

ökad försäljningsvolym under tredje kvartalet, en ungefär lika stor andel som

rapporterade ökad volym under andra kvartalet. I månadsbarometern från augusti har

andelen företag som räknar med ökad försäljningsvolym under de närmaste månaderna

minskat till 43 procent, medan 45 procent räknar med oförändrad försäljningsvolym.

10

Inom företagstjänster kvarstår bilden av en stark efterfrågan under tredje kvartalet.

Efterfrågan väntas till och med stiga ytterligare under tredje kvartalet, som exempelvis

inom datakonsultbranschen, juridiska och ekonomiska konsulter, arkitekter och tekniska

konsulter samt reklambyråer, enligt den senaste kvartalsbarometern. I

månadsbarometern från augusti är det fortfarande en större andel av företagen inom

datakonsulter, juridiska och ekonomiska konsulter samt reklambyråer som räknar med

ökad efterfrågan de närmaste månaderna (september – november) jämfört med

föregående tremånadersperiod. För arkitekter och teknikkonsulter är andelen ungefär

oförändrad jämfört med tidigare, det vill säga nära hälften av företagen räknar nu med

ökad efterfrågan under de närmaste tre månaderna och resten av företagen med

oförändrat stark efterfrågan.

Däremot är det en klart mindre andel av bemanningsföretagen som räknar med ökad

efterfrågan jämfört med andra kvartalet då 80 procent mötte ökad efterfrågan. Nu räknar

knappt hälften av bemanningsföretagen med ökad efterfrågan under tredje kvartalet. För

resten av företagen hålls efterfrågan kvar på oförändrad nivå. Bilden kvartstår i stort sett

i den senaste månadsbarometern från augusti som avser förväntningarna på de närmaste

tre månaderna.

Efterfrågan på bemanningstjänster ökade mycket kraftigt under förra året, och företagen

går nu i stort sett för full kapacitet enligt KI-barometern. En alldeles nyinförd fråga i KI-

barometern är frågan om nuvarande resursutnyttjande i procent. Enligt företagens svar

som avser utfallet för andra kvartalet låg resursutnyttjandet på höga 96 procent inom

arbetsförmedlingar och bemanningsföretag. Ändå svarar 37 procent av företagen att de

kan öka produktionen med befintliga resurser. Vi vet däremot inte med hur mycket

produktionen skulle kunna öka. Resursutnyttjandet är också mycket högt inom hela den

privata tjänstesektorn, 94 procent enligt KI-barometern.

Det höga resursutnyttjandet i flertalet tjänstebranscher talar för att produktionstillväxten

kommer att hämmas, såvida företagen inte lyckas öka antalet anställda i tillräckligt

snabb takt framöver för att möta efterfrågan.

11

2 Sysselsättningen fortsätter uppåt

Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på en fortsatt stark sysselsättningstillväxt

under tredje kvartalet i år. Ökningstakten ser ut att ligga kvar på omkring fyra procent,

se diagram 2.

Den avmattning i ökningstakten som indikatorn pekade mot i juni för andra kvartalet

uteblev. Almegas tolkning av indikatorn var då att tillväxttakten mellan första och andra

kvartalet skulle mattas av något. I stället blev ökningen starkare än indikatorn visat, då

antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn ökade med 3,9 procent från motsvarande

kvartal förra året. Det speglar det fortsatt starka efterfrågetrycket inom tjänstesektorn.

KI-barometern visar också att resursutnyttjandet var generellt mycket högt i

tjänstesektorn under andra kvartalet, vilket kräver ökad sysselsättning för att kunna

möta den fortsatt ökade efterfrågan.

Diagram 3 Arbetsmarknadsindikatorn och den faktiska sysselsättningstillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år

12

Tabell 2 Sysselsättningen i Sverige, 2:a kvartalet 2011

Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den privata tjänstesektorn, och

särskilt inom företagstjänster av olika slag. Där ökade antalet sysselsatta med cirka

28 000 under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året, se tabell 2. På

andra plats kom parti- och detaljhandeln, där ökningen uppgick till 19 000. Denna

starka utveckling återspeglas i produktionstillväxten i dessa branscher som bidragit mest

Antal sysselsatta, Förändring

nivå, över ett år,

tusental tusental

Totalt antal sysselsatta 4593,9 111,8

Näringslivet 3192,4 106,2

Varuproducenter 1161,4 30,2

varav

Industrin 685,4 15,3

Byggindustrin 343,6 15,1

Tjänsteproducenter 2031,0 76,0

varav

Parti- och detaljhandel 529,2 19,0

Hotell och restaurang 163,3 5,4

Transport och

kommunikation 267,9 9,1

Kreditinstitut och för-

säkringsbolag 90,1 1,6

Fastigheter, företags-

tjänster 623,6 28,2

Utbildning, hälso- och

sjukvård, omsorg 221,4 11,9

Samh. och pers.

tjänster exkl ren.verk 135,5 0,8

Offentliga myndigheter 1294,5 6,2

Anm.: Observera att alla delbranscher redovisas inte i tabellen.

Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 29 juli 2011.

13

till produktionsökningen i den privata tjänstesektorn under andra kvartalet, se tabell 1 på

sid. 8.

Almega räknar emellertid med att tillväxttakten i antal sysselsatta kommer att börja avta

mot slutet av 2011 eftersom nivån på sysselsättningen inom tjänstesektorn i år jämförs

mot en accelererande nivåhöjning under förra året. Det blir alltså allt svårare att öka

sysselsättningen lika snabbt som tidigare eftersom nivån på sysselsättningen nu

överstiger tidigare toppnivåer under högkonjunktur. Dessutom får företagen inom

kunskapsintensiva branscher allt svårare att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden.

Förra året var sysselsättningen i den privata tjänstesektorn drygt 100 000 högre än

högkonjunkturåret 2007. Omkring 80 procent av dessa jobb kom i kunskapsintensiva

tjänstebranscher.

Under fjärde kvartalet kommer den konjunkturavmattning som nu förutspås av flertalet

prognosmakare, däribland Almega, dessutom medföra en svagare ökning av

sysselsättningen än tidigare. I första hand kommer en svagare efterfrågan från

exportindustrin samt inom handeln påverka sysselsättningstillväxten inom

tjänstesektorn.

Inom den privata tjänstesektorn väntas, enligt KI-barometern, antalet anställda öka i 35

procent av företagen under tredje kvartalet, vilket är en lika stor andel av företagen som

ökade antalet anställda under andra kvartalet.

Över hälften av företagen inom följande branscher planerar att öka antalet anställda

under årets tredje kvartal: Datakonsulter, juridiska och ekonomiska konsulter,

konsultbyråer inom PR och kommunikation samt företagsorganisation, arkitekter och

tekniska konsulter, uthyrningsfirmor, samt rekryterings- och bemanningsföretag.

Störst andel av företagen som räknar med att öka antalet anställda under tredje kvartalet

finns nu hos arkitekter och tekniska konsulter. Där väntas en ökning hos 83 procent av

företagen. I den senaste månadsbarometern från augusti låg motsvarande andel på 71

procent. Problemet är emellertid att företagen inte lyckats anställa så många som de haft

behov av under det senaste året, och Almega förutspår att detta problem förvärras i takt

med den alltmer begränsade tillgången på den kompetens som företagen efterfrågar på

arbetsmarknaden.

Transporter, hotell och restaurang, förlag, fastighetsmäklare och förvaltare tillhör de

branscher där relativt små andelar av företagen räknar med att öka antalet anställda.

Inom banker och försäkringsbolag samt resebyråer och researrangörer är andelen

företag som planerar att minska antalet anställda under tredje kvartalet övervägande.

Samma sak gäller detaljhandeln.

Utbildnings- och vårdbranschen ingår inte i KI-barometern, men statistiken över antalet

anställda i dessa branscher visar en mycket stadigt positiv trend sedan mitten av 2000-

talet. Jämfört med år 2000 hade antalet anställda till och med 2010 ökat med cirka

80 000 inom privat vård och omsorg respektive drygt 40 000 inom privat utbildning.

14

Dessa två branscher har också bidragit starkt till uppgången av sysselsättningen i

tjänstesektorn under de senaste tre åren; Privat vård, omsorg och socialtjänst med cirka

38 000 fler anställda, och privata utbildningsföretag med cirka 12 000 fler anställda. Här

passerade alltså finanskrisen utan några märkbara avtryck.

Det finns ännu fler kunskapsintensiva branscher där antalet anställda ökade under

finanskrisen, som exempelvis företag inom juridik, forskning och utveckling, ekonomi

och teknik.

En bransch som sticker ut med en markant ökning av antalet anställda under förra året

är bemanningsbranschen. Under både fjärde kvartalet 2010 och första kvartalet i år

ökade antalet anställda inom branschen med omkring 34-35 procent, räknat från antalet

anställda under motsvarande kvartal föregående år.

Samtidigt som efterfrågan på olika tjänster fortsätter att stiga har särskilt företag med en

relativt stor andel högkvalificerad arbetskraft fått ökade svårigheter att hitta kompetens

på arbetsmarknaden som matchar deras behov. Flaskhalsarna inom främst

kunskapsintensiva tjänstebranscher innebär att produktionstillväxten hålls tillbaka. En

bättre tillgång på den arbetskraft som behövs för att möta den ökade efterfrågan hade

alltså möjliggjort en snabbare sysselsättningsökning och produktionstillväxt inom

tjänstesektorn, vilket också belysts i tidigare rapporter om tjänsteindikatorn.

15

3 Prisökningstakten mattas av

Almegas prisindikator7 visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta

stiga under tredje kvartalet, dock inte i lika snabb takt som under förra kvartalet. Även

om prisökningar väntas framöver så är det en mindre andel företag som räknar med

höjda priser under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Prisindikatorn för

tredje kvartalet ligger på 60,9 vilket fortfarande är en bra bit över 50, den nivå som

indikerar oförändrat prisläge.

Diagram 4 Tjänsteföretagens förväntade prisförändringar tredje kvartalet 2011

Försäljningspriserna fortsatte öka inom tjänstesektorn under andra kvartalet, både inom

handel och privata tjänstenäringar. Det är dock en klart lägre andel företag som höjt sina

priser under andra kvartalet jämfört med det första. Andelen företag som redovisar

höjningar är enligt KI-barometern 28 procent för handeln och 19 procent för privata

7 Prisindikatorn visar förändringar mellan innevarande och kommande kvartal, dvs. det är inget mått på

prisnivån utan visar om priserna väntas öka eller minska. Är index över 50 indikerar det en ökning av

priserna och under 50 innebär en nedgång. Ett indexvärde på 50 innebär att andelen som planerar höja

priserna är lika stor som andelen som planerar prissänkningar, eller att samtliga angett oförändrade priser.

16

tjänstenäringar. Motsvarade siffra för första kvartalet i år var 40 för handel respektive

24 procent för privata tjänstenäringar. Den här nedåtgående trenden fortsatte i augusti

då andelen som höjde sina priser inom privata tjänstenäringar, enligt KI:s

månadsbarometer för augusti, sjönk ytterligare.

Det är framförallt prisökningar inom handeln som dragit upp tjänstepriserna, se diagram

4, eftersom prisökningar väntas bland en större andel företag där än inom övriga privata

tjänstenäringar.

Andelen företag som redovisar prishöjningar är enligt KI-barometern högst inom

partihandel med jordbruksråvaror samt annan specialiserad partihandel. Inom de privata

tjänstenäringarna var andelen företag som höjde priserna högst inom uthyrningsfirmor8

(exklusive personaluthyrning) där 45 procent av företagen höjde sina priser under andra

kvartalet. Detta är dock en mindre andel av företagen än förväntat. I förväntningarna

inför andra kvartalet hade hela 55 procent av företagen räknat med prishöjningar.

Researrangörer och resebyråer samt butiker för informations- och

kommunikationsutrustning var, enligt KI-barometern, de branscher där störst andel

företag sänkte sina priser under andra kvartalet.

Försäljningspriserna inom tjänstesektorn förväntas öka även under årets tredje kvartal.

Andelen företag som räknar med att höja sina priser det närmaste kvartalet är i princip

oförändrad jämfört med andra kvartalet, både inom handel och inom övrig privat

tjänstenäring. 27 respektive 19 procent av företagen inom handeln respektive övrig

privat tjänstesektor räknar med att höja sina priser under tredje kvartalet. Störst andel

företag som räknar med att höja priserna finns inom uthyrningsfirmor (se not 8 nedan)

där nästan hälften av företagen räknar med högre priser under det närmaste kvartalet.

8 Här ingår uthyrning och leasing av materiella tillgångar och icke finansiella immateriella tillgångar, inklusive en mängd varor,

t.ex. bilar, datorer, konsumentvaror samt industrimaskiner och industriell utrustning.

17

Diagram 5 Andel företag som höjt sina försäljningspriser 2:a kvartalet 2011, samt förväntningar om prishöjningar under 3:a kvartalet

Källa: Konjunkturinstitutet

Enligt nettotalen för prisutvecklingen, det vill säga andelen företag som ökat sina priser

minus andelen som sänkt sina priser, framgår det att en mindre andel av företagen höjt

sina priser under andra kvartalet, jämfört med under första kvartalet, se diagram 6. Det

är dock fortfarande en större andel företag som höjt sina priser än andelen som sänkt

dem. Priserna förväntas stiga även under tredje kvartalet, men även här i en något lägre

andel av företagen.

0

5

10

15

20

25

30

Privata tjänstenäringar Handel

An

de

l fö

reta

g

Utfall 2:a kvartalet 2011 Förväntningar på 3:e kvartalet 2011

18

Diagram 6 Försäljningsprisernas utveckling, nettotal, 2006-2011

Under tredje kvartalet förväntas störst prissänkningar bland butiker för heminredning

samt butiker för informations- och kommunikationsutrustning, där runt en tredjedel av

företagen förväntar sig sänka sina försäljningspriser.

Prisutvecklingen i datakonsultbranschen går enligt förväntningarna. Ungefär 20 procent

av datakonsultföretagen höjde under andra kvartalet sina priser, precis som förutspåtts

under första kvartalet. Under kommande kvartal räknar en större andel (drygt 30

procent) av företagen med att höja sina priser. En något mindre andel förväntar sig

oförändrade priser under kommande kvartal. Andelen som räknar med att sänka sina

priser ligger kvar på drygt 10 procent.

Lönsamheten inom handel och privata tjänstenäringar förbättrades något under andra

kvartalet. Drygt 20 procent av företagen har rapporterat ökad lönsamhet och knappt 20

procent försämrad lönsamhet medan ungefär 60 procent angett att lönsamheten var

oförändrad under andra kvartalet. Detta gällde både för handel och övriga privata

tjänstenäringar. Jämfört med första kvartalet har lönsamheten förbättrats något,

framförallt inom privata tjänstenäringar. Det vill säga, att trots en långsammare

prisökningstakt har lönsamheten förbättrats vilket tyder på att företagens kostnader inte

ökat i lika snabb takt, vilket i sin tur delvis kan bero på en förbättrad

produktivitetstillväxt. Parti- och detaljhandeln har haft en kraftig ökning av

19

produktivitetstillväxten efter krisen 2009. Den senaste tiden har branschen dock haft en

viss avmattning i tillväxttakten. Även övriga tjänsteproducenter har haft en snabb

ökning av produktivitetstillväxten, men även här ser man en antydan till inbromsning.

Nu ligger produktivitetstillväxten på ungefär samma nivå inom handel och övriga

tjänstenäringar.

Diagram 7 Produktivitetstillväxten, procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år, kalenderkorrigerat

Den årliga inflationstakten för konsumentpriserna i Sverige låg i juli på 3,3 procent,

vilket är en uppgång jämfört med juni då den låg på 3,1 procent. Högre

boendekostnader, höjda priser på drivmedel, livsmedel, alkoholfria drycker samt

rekreations- och kulturella tjänster bidrog till den ökningen. Uppgången motverkades av

prissänkningar inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning. Till

den årliga inflationstakten på 3,3 procent bidrog ökade boendekostnader med 2,5

procentenheter. Den ökningen utgörs framförallt av höjda räntekostnader som bidrog till

den ökningen med 1,9 procentenheter.

Den månatliga prisförändringen mellan juni och juli var i princip oförändrad.

Säsongsnormala prissänkningar på kläder och skor samt lägre priser på el höll priserna

20

nere. Sänkningen motverkades främst av högre räntekostnader. Höjda priser på

charterresor, drivmedel samt livsmedel bidrog också till att hålla priserna uppe.

Almegas prisindikator bygger på utvecklingen av producentpriserna vilken inte

nödvändigtvis behöver följa samma mönster som konsumentprisutvecklingen. Det är

inte alltid förändringar i producentpriserna slår igenom i priserna för konsumentvaror.

Producentpriserna inom livsmedelshandeln har dock bidragit till att hålla uppe

tjänstepriserna, vilket även avspeglas i Almegas prisindikator. Höjda livsmedelspriser

har också drivit upp inflationen där de bidrog med 0,3 procentenheter till den årliga

inflationstakten i juli på 3,3 procent.

SCB:s tjänsteprisindex (TPI) för andra kvartalet pekar även den på en avmattning av

prisökningstakten i tjänstesektorn. Indexet steg med 0,5 procent från första till andra

kvartalet 2011 vilket är en något mindre ökning än föregåendekvartals 0,7 procent. Till

kvartalsökningen på 0,5 procent bidrog främst prisökningar inom landtransport och

fastighetstjänster vilka bidrog med 0,2 procent vardera. Lägre priser på sjötransporter

motverkade prishöjningen något.

Sedan andra kvartalet 2010 har TPI stigit med 1,2 procent. Störst bidrag till den

ökningen har höjda priser inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt finans- och

försäkringstjänster samt fastighetstjänster haft, vilka bidragit till årstakten för TPI med

0,44 respektive 0,42 procentenheter. Lägre priser inom transport- och

magasineringstjänster samt informations- och kommunikationstjänster motverkade

uppgången för TPI något.