Svenska Freds Årsberättelse 2012

SVENSKA FREDS

ÅRSBERÄTTELSE2012

Ned med vapnen! Redan 1889 skrev Bertha von Suttner sin bästsäljare ’Ned med vapnen’, där hon skildrar krigets vidriga verklighet. Hon blev sedan den första kvinnan att få Nobels fredspris 1905. Vapnens bedrövelser i världen är än mer förödande idag, då över 2.000 personer dödas varje dag av vapen. Bilden nedan är från en manifestation som genomfördes av Control Arms (som Svenska Freds är medlemmar i) vid förhandlingarna i New York under sommaren 2012 för ett internationellt vapenhandelsavtal.

FRAMSIDAN

En av årets stora händelser var att Aung San Suu Kyi och andra personer

från demokratirörelsen fick platser i Burmas parlament. Även om det är en

lång väg till fred och demokrati i Burma, så finns det nu en öppning som är

värd att arbeta för. Aung San Suu Kyi är i mångas ögon symbolen för kampen

för fred och demokrati i landet, även om hon på sistone också har fått en del

kritik för att inte tillräckligt driva frågor om allas mänskliga rättigheter.

FOTO: CONTROL ARMS

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Freden 2012 4

Året i korthet 5

NedrustningSaudivapenskandalen 6

KonflikthanteringFredsarbetet i Burma 10 Organisation och insamlingFace to Face 14

Kommunikation och information 17

Pax 18

Medlemsutveckling 19

ÅRSREDOVISNING

Förvaltningsberättelse 20 Organisation 22Så förvaltar vi pengar 23

Bokslut 26Resultaträkning 26Balansräkning 27Noter 28

Revisionsberättelse 34

SVENSK VAPENEXPORTS FEM STÖRSTA MOTTAGARLÄNDER 2012

Inn

eh

åll

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Polhemsgatan 4, 112 36 StockholmTelefon: 08-558 031 80E-post: [email protected] 901085-1 och Bankgiro 901-0851Organisationsnummer: 802001-0602

GRAFISK FORM

Gabriel Holmbom

[email protected]

Indien1438 miljoner

Pakistan615 miljoner SEK

Thailand600 miljoner SEK

Saudiarabien922 miljoner SEK

0

SEK

250 000 000

500 000 000

750 000 000

1000 000 000

1 250 000 000

1 500 000 000

Frankrike899 miljoner

FOTO: CONTROL ARMS

SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 20124

De mest uppmärksammande världs-

politiska händelserna under 2012

var bland annat kriget i Syrien, de

fortsatta striderna i Gaza, det ameri-

kanska presidentvalet mellan Obama

och Romney och den ekonomiska

krisen i Grekland. Den arabiska vå-

ren gick vidare med val och ändrade

konstitutioner, men även med fort-

satta demonstrationer och uppror i

regionens olika länder. Aung San Suu

Kyi och andra personer från demo-

kratirörelsen fick platser i Burmas

parlament. Dessutom förhandla-

des det i FN om ett internationellt

vapenhandelsavtal, som tyvärr inte

antogs denna gång.

En sak som uppmärksammades

allt mer var också utvecklingen

av nya vapenteknologier så som

attackdrönare. De urskiljningslösa

attacker på civila som skett i bland

annat Jemen och Pakistan är inte

bara avskyvärda sett till de männis-

koliv de skördat. De kan även utgöra

farliga prejudikat för framtiden och

är något som måste förhindras. En

utmaning för hela det internatio-

nella samfundet är kriget i Syrien,

som fortsatte att skörda tiotusentals

människoliv och driva hundratu-

sentals personer på flykt förra året.

Omvärlden har stått handfallen inför

denna katastrof och har inte lyckats

stoppa våldet. Alla krafter behöver

verkligen samlas för att åstadkomma

ett stopp på inbördeskriget och få ett

slut på denna tragedi.

Freden 2012

Kanske kan det finnas en smula

tröst att finna i tidigare inbördeskrig

som avslutats och där statsöverhuvu-

den ställts inför rätta och dömts. En

historisk händelse under året som

kom lite i skymundan var nämligen

att krigsherren och Liberias före

detta president Charles Taylor döm-

des till 50 års fängelse av Internatio-

nella Brottmålsdomstolen ICC för

krigsbrott och brott mot mänsklighe-

ten som begåtts under inbördeskri-

get i Sierra Leone. Det var den första

domen som fallit mot ett statsöver-

huvud sedan andra världskriget.

En låga av optimism för Colom-

bia och Filippinerna tändes under

året. Rebellgruppen FARC och den

colombianska regeringen meddelade

att de skulle påbörja fredssamtal för

att avsluta det inbördeskrig som har

trasat sönder landet under 50 års tid.

I Filippinerna nådde regeringen och

gerillan ett ramavtal för fred efter en

konflikt som pågått i flera decennier.

För Svenska Freds del påverka-

des vårt arbete nog mest av nyheten

den 6 mars om att myndigheten FOI

var i färd med att hjälpa Saudiara-

bien att bygga en vapenfabrik med

hjälp av ett bulvanföretag. Den flera

veckor långa massmediala stormen

fick antagligen var och en som någon

gång tänkt att Sverige väl ändå är

ett land som värnar demokrati och

mänskliga rättigheter att tänka om.

Saudivapen kom att prägla vårt ar-

bete större delen av våren och visade

på behovet av mer öppenhet och

insyn i försvarspolitiken.

2012 var också det år Svenska

Freds slog rekord i medlemsvärv-

ning. Eller i alla fall var det året då

Svenska Freds hade fler medlemmar

än på över 15 år. Många av oss har sä-

kert hört personer runtomkring oss

prata om att människor inte längre

bryr sig om varandra eller att enga-

gemanget i samhället har minskat.

Men det stämmer inte. En sak som

är säker är i alla fall att fredsfrågorna

engagerar mer än på väldigt länge

och det känns skönt att veta. Varmt

tack till alla medlemmar som är en

del av vår växande fredsrörelse! ■

Christoffer Burnett-Cargill

Generalsekreterare

Anna Ek

Ordförande

”En utmaning för hela det internationella samfundet är kriget i Syrien”

ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 5

Året i korthet Folk och Försvars riks konferens i SälenI januari var vi på plats på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Där diskuterades säkerhet och förändring i vår värld. Vi lyfte fram och drev frågan om att ökad försvarsbudget är fel väg när de verkliga hoten är icke-militära.

Missförtroende mot vapenexportenI februari deklarerade vi en miss-förtroendeförklaring mot vapen-exporten, då ny statistik visade att den svenska vapenexporten skenat och att aldrig tidigare hade så mycket vapen sålts, inklusive en dramatisk ökning av vapenexpor-ten till diktaturer.

Face to FaceUnder perioden mars – juni genomförde vi en satsning på medlemsvärvning genom Face to Face.

SaudivapenskandalenI mars avslöjades Saudivapen-skandalen av Ekot, där vi som en följd gjorde många medie-framträdanden, skrev debattar-tiklar, ordnade seminarium, samt genomförde en manifestation på Sergels Torg mot vapenexporten till diktaturer.

Jas till SchwiezI april uppmärksammade vi tillsammans med Schweiz största fredsorganisation, Switzerland without an army (GSoA), frågan kring Sveriges försäljning av Jas och uppmanade Schweiz att inte köpa Jas 39 Gripen.

Sverige ratificerar konventionen om klustervapenDen 23 april lämnade Sverige in sitt ratifikationsinstrument för kon-ventionen om klustervapen, CCM, hos FN:s kontor i New York. Detta är en stor seger efter många års arbete och påtryckningar från det civila samhället.

Debatt om svensk vapenexportpolitikDen 23 maj debatterades svensk vapenexportpolitik i Sveriges riksdag. I samband med detta överlämnade vi ett upprop med 12 369 namn till regeringen i form av en misstroendeförklaring mot svensk vapenexport.

Svenska Freds årskongressDen 2627 maj samlades Svens-ka Freds medlemmar till förening-ens 129:e årskongress på Grillska huset i Stockholm. På programmet stod en varumärkesdiskussion, ”die-in” vid Sergels torg, val av ny styrelse, samt utdelandet av olika fredspris, inklusive Eldh-Ekblads fredspris till ståuppkomikern Özz Nûjen.

Seminarier på den thaiburmesiska gränsenI början av juni genomfördes fortsatta seminarier vid den thai-burmesiska gränsen med våra samarbetspartners där, kring SSR- och DDR-frågor.

Säkerhetspolitiskt sommartorg i AlmedalenI början av juli deltog vi vid Säker-hetspolitiskt sommartorg i Almeda-len. Under veckan arrangerade vi där flera högaktuella seminarier. Vi hade även med en samarbetspart-ner från Afghanistan, kommente-rade försvarsministern, serverade politiker ”fredsfika”, samt frågade ut en minister!

Arms Trade Treatyförhandlingarna i FNI slutet av juli var vi också närva-rande vid FN under förhandling-arna för ett internationellt vapen-handelsavtal ATT (Arms Trade Treaty). Tyvärr antogs inget avtal vid denna konferens, utan kampen fortsatte för ett starkt och vattentätt avtal.

Rikskontoret flyttade till KungsholmenUnder sommaren flyttade vi rikskontoret, från Skeppsbron 28 i Gamla stan till Polhemsgatan 4 på Kungsholmen.

Internationella fredsdagenPå internationella fredsdagen den 21 september firade vi freden och alla de människor som gör den möjlig. Budskapet spreds om ett globalt eldupphör denna dag, seminarier hölls i Kulturhuset i Stockholm och hundratals dan-sade på ”Beat for Peace” under lunchen.

Fotoutställning av Tjetjeniens MödrarDen 7 oktober visades en spe-ciell fotoutställning i Strasbourg av Tjetjeniens Mödrar. Samarbetet med dem fortsatte under året, med workshops för att stärka deras organisation liksom deras arbete med att driva fall i Europa-domstolen för mänskliga rättighe-ter.

Nobels fredspris och Right Livelihood AwardI oktober kommenterade vi även att EU fick Nobels fredspris, vilket vi ansåg som ett mycket tveksamt val. Vi hyllade däremot pristagarna av the Right Livelihood Award (det alternativa nobelpriset), däribland CAAT, Gene Sharp och Sima Samaar.

Vapenmässa i ÄlvsjöI november besökte vi försvars- och säkerhetsmässan FDS Nordic på Stockholmsmässan i Älvsjö som hade utställare från vapen-industrin. Samtidigt gav vi även den pensionerande ISP-chefen ett kryphål i present som avtackning.

Besök inne i BurmaI december var vi för första gången inne i Burma för att knyta kontakter och starta ett fredspro-jekt där. Samtidigt uppmärksam-made vi att svenska granatgeväret Carl Gustaf hittats och använts i Burma, samt krävde att frågan utreds och att vapenexporten stoppas till Indien.


Den 6 mars sände Sve-riges Radio nyheten om den planerade vapenfa-briken i Saudiarabien. I ra-diohuset i Stockholm satt redan Rolf Lindahl från Svenska Freds, redo att kommentera. Nyheten blev en ögonöppnare för den svenska allmänheten om hur svensk vapenexport ser ut i praktiken, och det blev Svenska Freds som fick ta emot det nyväckta engagemanget.

Kampanjen mot vapenexport till

diktaturer fick en extra skjuts av

Saudi-affären, och några månader

senare kom äntligen beskedet från

regeringen att en utredning ska sät-

tas igång.

Dagen före avslöjandet blev

Svenska Freds vapenexportforskare

Rolf Lindahl uppringd av journa-

lister på Sveriges Radio. De hade

något stort på gång och ville ha en

representant från Svenska Freds i

radiostudion nästa morgon. Att det

handlade om Saudiarabien berätta-

de de, men inte exakt vad det skulle

handla om.

Tidigt nästa morgon tog Rolf

första tåget från Strängnäs för att

åka till Sveriges Radio. Nyheten

släpptes i Ekot: Totalförsvarets

forskningsinstitut, FOI, hade i sam-

arbete med Saudiarabien tagit fram

underlag för hur en ny missilfabrik

i Saudiarabien skulle anläggas. FOI

planerade att sälja tjänster och tek-

nologi under byggandet. Samarbetet

kring den planerade vapenfabriken

är en följd av det samarbetsavtal

som finns mellan Sverige och Sau-

diarabien sedan 2005. Eftersom det

ansågs känsligt att en svensk myn-

dighet ledde projektet bildades ett

bulvanföretag vars firmatecknare

också var anställd av FOI. Lösning-

en med bulvanföretaget övergavs

2010.

NEDRUSTNING

Saudivapenskandalen


NEDRUSTNING

Stort genomslagi mediaNyheten fick stort genomslag direkt.

Och det blev Svenska Freds som

fick uttrycka kritiken. I radio- och

tv-husen gick ryktet snabbt att en

person från Svenska Freds fanns

på plats, och Rolf Lindahl blev

kvar i flera timmar. Först fick han

kommentera nyheten i P1 Morgon,

därefter for han som en skottspole

mellan intervjuerna i tv och radio.

Han framträdde i Gomorron Sverige,

i Rapport och i Lilla Aktuellt.

Svenska Freds blev så samman-

länkat med nyheten om vapenfa-

briken i Saudiarabien att många

trodde att det var Svenska Freds

som stod bakom den. Lite oförtjänt,

kan tyckas. Samtidigt var det inte så

konstigt att Ekots journalister ville

ha just Svenska Freds i studion när

nyheten släpptes. Som Rold Lindahl

uttrycker det: Vilka annars?

Svenska Freds har i decennier

granskat och kritiserat den svenska

vapenexporten. Utan Svenska Freds

arbete hade vi inte haft det regel-

verk som finns i dag. Att regelverket

sedan inte följs är en annan sak, men

att detta ständigt uppmärksammas

är inte minst Svenska Freds för-

tjänst.

Vapenexport till diktaturer ökar Det sågs som en delseger för Svenska

Freds påverkansarbete när riksdagen

i maj 2011 fattade ett beslut om att se

över vapenexporten till diktaturer.

Men regeringen dröjde med att

sätta igång den utredning som riks-

dagen beställt. Trots att en majoritet

i riksdagen uttryckt sitt stöd för att

skärpa exportkontrollen gentemot

icke-demokratiska stater visade va-

penexportstatistiken när den släpp-

tes i februari 2012 att utvecklingen

gått åt rakt motsatt håll. Exporten

till diktaturer hade ökat. Sverige

hade aldrig tidigare sålt så mycket

vapen. Över hälften av vapenexpor-

ten 2011 hade gått till diktaturer och

ickedemokratier. Saudiarabien var

näst största mottagarland och hade

köpt krigsmateriel för närmare 2,9

miljarder, framför allt handlade det

om det flygburna övervakningssyste-

met Erieye.

Rolf Lindahl trodde att botten

var nådd när statistiken släpps. ”Men

det visade sig att vi hade fel. Det är

än värre” kommenterade han när

Ekot berättade om den planerade

vapenfabriken.

Den svenska dubbelmoralen – å

ena sidan säger sig Sverige värna

mänskliga rättigheter och fred, å

andra sidan exporteras vapen till

krigförande länder och länder som

kränker de mänskliga rättigheterna

– var ingen nyhet för Svenska Freds.

Men när Ekot berättade om planerna

på en svenskstödd vapenfabrik i Sau-

diarabien gjorde det dubbelmoralen

tydlig för den svenska allmänheten.

Och det märkte Svenska Freds av.

Förutom att Svenska Freds fick ut-

tala sig i olika medier hörde också

många människor av sig spontant till

föreningen, ställde frågor och blev

medlemmar.

▲ Andreas Ekman Duse, chef för vapenexport-besluten på myndigheten ISP, gick i pension och avtackades av Anna Ek och Svenska Freds med ett kryphål.

◄ En symbolisk present i formen av ett kryphål, för att illustrera hur regler åsidosatts och tänjts på och möjliggjort att svenska vapen satts i händerna på krigförande stater, diktatorer och människorättskrän-kare.


Demonstration och protester Ungefär samtidigt drog Svenska

Freds igång ännu en namnlista,

denna gång handlade det om en

”Missförtroendeförklaring mot va-

penexporten” som skulle överläm-

nas till regeringen. Efter nyheten om

vapenfabriken får listan tusentals

nya namn på bara en vecka.

”Beväpna tyranni, det vill inte

vi”. Den 16 mars, en dryg vecka efter

Ekots avslöjande, fylldes Sergels

torg i Stockholm av demonstranter

som protesterade mot vapenexport

till diktaturer. Det fanns en stark

vilja hos många organisationer att

agera. Bakom demonstrationen stod,

förutom Svenska Freds, alla poli-

tiska ungdomsförbund utom SDU,

S-kvinnor och Socialdemokrater

för Tro och Solidaritet, Miljöpartiet

och en rad organisationer: Rädda

Barnens ungdomsförbund, Kristna

Fredsrörelsen, Amnesty Sverige,

Diakonia, Teatertribunalen, Svenska

Muslimer för Fred och Rättvisa och

Internationella kvinnoförbundet för

fred och frihet (IKFF).

Nyheten om den planerade va-

penfabriken fick ännu mer spräng-

kraft när politiker och tjänstemän

ljög om sin kännedom om den.

Till slut avgick försvarsminister

Sten Tolgfors, officiellt för att han

redan planerat detta sedan tidigare.

Turerna kring vem som visste vad,

brev och mejl som olagligt plockades

bort ur offentliga diarier, och kring

det bulvanföretag som bildats för att

hantera kontakterna mellan FOI-

konsulter och Saudiarabien, gjorde

att historien ständigt fick nytt me-

dialt liv. Det innebar att frågan om

svensk vapenexportpolitik fortsatte

att vara högaktuell under våren,

vilket gynnade Svenska Freds arbete

för ett demokratikriterium.

Den 23 maj debatterades svensk

vapenexport i riksdagen. Svenska

Freds var på plats och hörde flera

riksdagsledamöter efterfråga den

utredning som fortfarande inte satts

igång. Med sig hade Svenska Freds

Sayed Mohamed Alawi, männis-

korättsaktivist från Bahrain. Han

är mycket besviken på Sverige.

”Mänskliga rättigheter är en svartvit

fråga. Antingen står du upp för

mänskliga rättigheter, eller så gör

NEDRUSTNING

Demonstration på Sergels torg den 16 mars mot vapenexporten till diktaturer, några slogans var ”avbryt det militära samarbetet med Saudiarabien” och ”vår girighet - deras liv”.

”Beväpna tyranni, det vill inte vi”


du det inte. Sverige är känt för att

stå upp för demokrati och mänskliga

rättigheter, men säljer vapen till

Bahrain” konstaterade han.

Efter debatten överlämnade

Svenska Freds sin missförtroende-

förklaring mot vapenexporten till

regeringen och, för kännedom, till

alla riksdagsledamöter. Drygt 12 000

personer hade skrivit under.

Några veckor senare, den 1 juni,

kom till slut det länge efterfrågade

beskedet från regeringen, med di-

rektiv till en parlamentarisk utred-

ning om vapenexportkontroll.

Regeringen kritiserades direkt,

både av politiker och av Svenska

Freds, för att dra frågan i långbänk

– först i december 2014, efter nästa

val, ska utredningen vara klar med

sitt förslag. Därefter ska frågan på

remiss och det kan dröja ytterligare

flera år innan det blir en proposi-

tion. Men det fanns också positiva

delar. Enligt direktiven skulle ut-

redningen, förutom att komma med

förslag på hur vapenexportkontrol-

len kan skärpas gentemot ickedemo-

kratier, undersöka möjligheten att

öka öppenheten, att pröva vad som

kan betraktas som följdleveranser

och kartlägga sanktionsmöjligheter.

Eftersom det fanns ett starkt

stöd i riksdagen för en striktare

vapenexportkontroll sågs det också

som positivt att det var en parla-

mentariskt tillsatt utredning, med

representanter från alla riksdags-

partier. Detta, i kombination med

att utredningen ska komma med

delbetänkanden, ökar möjligheterna

att ha en dialog med ledamöterna

och påverka deras arbete.

Öppenhet och ansvarsutkrävande Svenska Freds drev under året

också frågan om ökad öppenhet

kring vapenexporten. Med anled-

ning av Saudiskandalen arrangerade

Svenska Freds ett seminarium under

politikerveckan i Almedalen med

rubriken ”Statens hemliga affärer”.

Där diskuterades öppenhet kring

försvarspolitiska frågor.

”Vill man att staten ska tjäna det

allmänna så ska det allmänna kunna

se att staten gör det” sade Svenska

Freds ordförande Anna Ek på semi-

nariet. I efterhand är de genomförda

affärerna offentliga, men Anna Ek

påpekar att det är svårt att granska

hur affärerna gått till. Där brister

öppenheten.

Öppenhet och ansvarsutkrä-

vande hänger ihop. Frågan om vem

som är ansvarig för Saudiskandalen

är fortfarande obesvarad, och den

bristande öppenheten är en av orsa-

kerna till det. Saudiaffären karak-

täriseras av ljusskygga samarbeten

med bulvanföretag, hänvisningar

till sekretess och rikets säkerhet,

och diarier som inte förts enligt

reglerna. Svenska Freds fortsatte att

lyfta frågan om öppenhet och ansvar

under året

2012 bjöd både på bakslag och

framgångar. Statistiken och Saudi-

affären visar hur svenska vapen

fortsätter att exporteras till dikta-

turer, ickedemokratier och länder

i krig, men samtidigt fick Svenska

Freds kamp för ett demokratikrite-

rium vind i seglen. Med en pågående

utredning om striktare vapenexport-

kontroll kommer frågan att fortsätta

att vara aktuell under kommande år.

Det kommer Svenska Freds att se

till. ■

NEDRUSTNING

Utklädda till diktatorer gick Svenska Freds aktivister ut på gator och torg och tackade för de vapen som Sverige har sålt till dem, något som blev en ögonöppnare för många.

Protester och plakat mot vapenexporten till diktaturer.


Censuren har lättat och det är möjligt

att demonstrera utan att drabbas av

repressalier. Det är fortfarande långt

till ett Burma i demokrati och fred,

men reformerna har förändrat förut-

sättningarna också för Svenska Freds

arbete. När projektet inleddes 2010

var det omöjligt att ordna möten i

själva Burma. Burmeser och exil-

burmeser fick träffas i Thailand, och

det var ytterst viktigt att allt skedde

så säkert och diskret som möjligt.

Frågor om reformering av säkerhets-

sektorn i ett framtida demokratiskt

Burma var högst känsliga frågor för

deltagarna.

I december 2012 kunde Kenneth

Hotz och Christoffer Burnett-Cargill

öppet träffa freds- och demokrati-

aktivister inne i själva Burma. De

hamnade dessutom mitt i en demon-

stration, intensivt bevakad av ett

50-tal journalister som sedan kunde

publicera ocensurerat material om

den.

”Där fanns mycket adrenalin,

spänning, aktivism och engagemang,

men eftersom det är nytt att det är

tillåtet att demonstrera, också rädsla,

osäkerhet och enormt mycket mod”,

beskriver projektledaren Kenneth

Hotz.

Projektet inleddes 2010 tillsam-

mans med grupper ur den burme-

siska demokratirörelsen. Det gick ut

på att ordna seminarier som handlar

om Säkerhetssektorreform, SSR. Det

som var tydligt från början var att det

var frågor som flera grupper länge

velat arbeta med, men att de inte fått

utrymme för det inom ramen för de

andra projekt som pågår vid gränsen.

Fredsarbetet i BurmaNär Svenska Freds in-ledde projektet med Burma låg mycket på ett teoretiskt plan: Hur ska vi tänka kring säkerhets-sektorreform i ett framtida demokratiskt Burma? Att teorierna mycket snart skulle kunna omsättas i handling var det få som trodde. Men så infördes reformer i Burma och de frågor som diskuterats på seminarierna, som demo-bilisering och avväpning, var plötsligt med i freds-förhandlingarna.

KONFLIKTHANTERING


Karin Valtersson, projektledare

från starten till sommaren 2012,

berättar:

”Det är ganska känsliga frågor, speci-

ellt om man ska jobba med stridande

grupper, och det gör mig ännu mer

stolt att en organisation som Svenska

Freds vågat ta i dem. Vi har kommit

med vårt perspektiv och våra resurs-

personer, men gett deltagarna stort

utrymme att diskutera själva.”

Säkerhetssektor-reform i praktikenUnder ett seminarium om avväp-

ning, demobilisering och återinte-

grering sade en av deltagarna:

”Hade vi vetat det här när vi freds-

förhandlat förut skulle det ha sett

helt annorlunda ut i Burma”.

Och att det finns en krigstrött-

het även bland tidigare stridande

har varit tydligt. K2, som han kallar

sig, och som själv har deltagit i den

väpnade kampen tidigare sa så här:

”Vi vill inte byta regimen mot en

annan diktatur, vi vill vara den sista

burmesiska generationen att slåss

för vår frihet och den enda verk-

liga segern kommer från en icke-

våldskamp, här har vi ett vapen som

juntan inte har”.

Deltagarna kommer både från

etniska partier och etniska arméer,

och från mer traditionella civil-

samhällesgrupper som ungdoms-

organisationer, fackförbund och

grupper som jobbar med kvinnors

rättigheter, samt partier som inte

är baserade på etnicitet. Projektet

är finansierat av Folke Bernadot-

teakademin och på seminarierna har

personer både från FBA och från

Svenska Freds deltagit.

Varför är det så viktigt att arbeta

med SSR och varför jobbar Svenska

Freds även med stridande från de et-

niska arméerna? Utan en reformerad

säkerhetssektor, ingen hållbar fred

och hållbar demokrati. SSR handlar

om att bilda en gemensam armé,

rättsstat och polis under demokra-

tisk kontroll. Det handlar också om

att omvärdera själva ordet ”säker-

het”, ta ett steg bort från att enbart

betyda något i militära termer, till

att innefatta mänsklig säkerhet.

Det är ett framtaget koncept

för länder som ska byggas upp efter

konflikter. I Burma är situationen

unik och särskilt komplex, med alla

etniska arméer och efter så många

år med en hårdför militärregim. Om

det inte byggs upp en gemensam

säkerhetssektor som hela folket

känner tillit till, utan i stället fortsät-

ter att finnas en massa regionala

arméer, är risken överhängande att

inbördeskriget bryter ut igen. På

samma sätt är det av största vikt

att den statliga armén minskas och

resurser omfördelas i det fattiga

Burma, bort från militären och till

sociala behov som utbildning, sjuk-

vård och så vidare.

▲ Demonstration i centrala Rangoon mot att militären använt kemiska vapen mot fredliga demonstranter vid gruvorna i norra Burma.

KONFLIKTHANTERING


KONFLIKTHANTERING

Känsliga frågori komplex miljöMen det har alltså varit oerhört

känsliga frågor att diskutera, därav

de stora försiktighetsåtgärderna.

Svenska Freds har arbetat både

med stridande och ickestridande,

och det är för att SSR berör alla. De

stridande grupperna behöver dis-

kutera en framtida organisering av

säkerhetssektorn, eftersom det i hög

grad påverkar deras egna arméer.

De behöver diskutera avväpning och

återintegrering eftersom de förr eller

senare kommer att ställas inför detta.

De behöver förstå kopplingen mellan

den politiska processen och frågor

som rör deras egna arméers framtid.

Om de får ett bra fredsavtal med

en ordentlig politisk process som

garanterar många av de frågor som

de stridit för, kommer deras egna

arméer inte att vara nödvändiga.

På samma sätt behöver organi-

sationerna från det civila samhället

känna att säkerhetsfrågan är deras

och inte något som bara militärer

pratar om. Det handlar i slutänden

om civilbefolkningens säkerhet,

mänsklig säkerhet och det har betyd-

ligt fler dimensioner än de militära.

Ett av syftena med Burmaprojektet

har varit att ge civila mer verktyg att

diskutera detta med militärer.

Karin Valtersson minns ett

seminarium där militärer från olika

grupper insisterade att få diskutera

procentsatser i den framtida armén,

hur många från varje folkgrupp som

skulle vara med. En viktig fråga för

dem, men ingenting som Svenska

Freds kunde hjälpa dem med. Men

efter ett pass där man gått igenom

SSR och DDR (avväpning, demobili-

sering och återintegrering) konsta-

terade en av militärerna att de borde

lära sig fredsförhandla i stället. De

hade insett vad som var viktigare än

olika procentsatser.

Utvecklingen mot fred och demokrati När projektet inleddes 2010 verkade

det oerhört avlägset att den kunskap

som deltagarna fick skulle kunna an-

vändas inom de närmaste åren. Men

plötsligt skedde förändringarna slag i

slag. Militärjuntan, isolerad från om-

världen och pressad av sanktioner,

började införa reformer. I november

2010 hölls det val i Burma, som en

del i militärens ”Seven step road map

to a disciplined democracy”. Valet

omgavs dock av flera tveksamheter.

En stor del av oppositionen förbjöds

att delta på grund av de strikta val-

lagarna. Militären garanterades 25

procent av platserna i parlamentets

båda kamrar.

Veckan efter valet släpptes oppo-

sitionsledaren Aung San Suu Kyi från

de senaste åren av husarrest. När

vallagarna ändrades återregistrerade

sig hennes parti NLD, och i fyllnads-

valet i april 2012 fick Aung San Suu


KONFLIKTHANTERING

Kyi plats i parlamentet. Redan innan

dess hade hon haft samtal med pre-

sident Thein Sein vilka hon beskrev

som mer fruktsamma än tidigare.

Dessutom har ett stort antal

politiska fångar släppts, fredsför-

handlingar pågår och vapenvilor

är införda med alla utom en etnisk

armé. Censuren har försvunnit och

det är tillåtet att demonstrera. Trots

allt detta är det långt kvar till fred

och demokrati i Burma. I Kach-

instaten pågår fortfarande inbör-

deskriget, och övergrepp av armén

mot etniska grupper även i andra

områden fortsätter att rapporteras.

Militären är fortfarande garan-

terade platser i parlamentet och

poster i regeringen och något fritt

och öppet val har ännu inte hållits.

Fattigdomen är stor. I västra Burma

förföljs den muslimska folkgruppen

Rohingyas. Under 2012 har konflik-

ter även blossat upp i Arakanstaten

med den andra folkgruppen där,

arakaneserna. Det kommer rappor-

ter om fruktansvärd förföljelse mot

rohingyas, människor som mördas

och hela byar som bränns ned. Det

som gör förföljelsen särskilt tragisk

är att inte ens stora delar av den

inhemska demokratiska opposito-

nen ser rohingyas som en av Burmas

folkgrupper.

Mänskliga mötenMen även om Burma har mycket

långt kvar till demokrati och fred,

har reformerna gjort det möjligt för

Svenska Freds att planera för arbete

inne i själva Burma. När Karin Val-

tersson besökte Burma första gången

2011 kunde hon bara träffa män-

niskor i hemlighet. Vid nästa resa i

början av 2012 var förändringen på-

taglig. Människor var inte lika rädda

för att mötas. I december samma år

var Kenneth Hotz och Christoffer

Burnett-Cargill i Burma för att knyta

kontakter inför ett nytt projekt som

ska handla om fred och demokrati.

De har inlett samarbete med tre

nätverk som arbetar med freds- och

demokratifrågor. Ett fredsnätverk,

ett kvinnonätverk och ett ungdoms-

nätverk.

”Det finns så otroligt många Nel-

son Mandela! Vi har träffat männis-

kor som suttit som politiska fångar

i tio-tjugo år och även dömts till

dödsstraff, men som frisläppts. De

är nu engagerade i frågor som fred,

försoning och ett framtida demo-

kratiskt Burma, utan att ha hat eller

hämnd som en del i det arbetet. De

pratar i stället om att de är redo att

förlåta, även om de aldrig kommer

att glömma” berättar Kenneth Hotz.

Efter att ha mött aktivister både i

exil och inne Burma är han hoppfull

och glad. Det finns ett genuint fred-

ligt engagemang. ”Alla vi har träffat

talar om att den enda möjliga vägen

att få en hållbar demokrati är att

människor i hela Burma får kunskap

om vad demokrati, freds, försoning

och mänsklig säkerhet innebär. Och

att alla har ett ansvar och en möjlig-

het att ta del av detta. Därför känns

det som att det verkligen finns en

framtida möjlighet.” ■

”Censuren har försvunnit och det är tillåtet att demonstrera”

K2, som han kallar sig och vill vara ano-nym, berättar om den krigströtthet som finns bland tidigare stridande och att de vill slåss för sin frihet genom en ickevålds-kamp, ett vapen som juntan inte har!

Seminarier i Mae Sot med deltagare från den burmesiska demokratirörelsen om framtida säkerhetssektorreform (SSR) i Burma.

’Min Min’ som en gång suttit i fängelse inne i Burma, blickar ut över floden mellan Thailand och Burma, och drömmer om att kunna återvända till sitt hemland en gång i framtiden.


ORGANISATION OCH INSAMLING

Våren 2012 gick anställda från Svenska Freds för första gången ut på ga-tor och torg för att värva medlemmar. Det var en vågad satsning men den gav resultat direkt – med välkommen draghjälp av Ekots Saudi-avslöjande.

Satsningen gav omkring 1 000 nya

medlemmar, men den var också vär-

defull av andra skäl än de rent eko-

nomiska. Svenska Freds nådde ut till

fler människor än tidigare och även

om alla inte nappade på medlemser-

bjudandet, var det många som stan-

nade för att diskutera fredsfrågor.

”Tycker du att Sverige ska exportera

vapen till diktaturer?” var en av de

frågor värvaren Therese inledde

med. Hon berättar att många trodde

att frågan var retorisk – ”självklart

tycker jag inte det” – och blev för-

vånade när de fick veta att Sverige

faktiskt gör just det.

Tanken bakom att satsa på det

som kallas Face to Face – ansikte

mot ansikte – är att det finns en

massa människor som kan tänka sig

att stödja föreningen och att Svenska

Freds frågor har ett stort allmän-

Face to Face



intresse. I stället för att vänta på

att medlemmarna själva söker upp

Svenska Freds, går föreningen ut och

söker aktivt efter människors stöd.

En positiv överraskning var att

det var så många som var beredda

att bli medlemmar trots att de aldrig

hört talas om organisationen innan.

Spännande möten och diskussioner Under de tidiga vårmånaderna

utbildade Svenska Freds sina egna

värvare. I lunchrummet på kans-

liet flockades de, ungdomar i alla

åldrar, entusiastiska, glada och pep-

pade. Efter några dagars drillning

i föreningens frågor och i konsten

att värva människor direkt, var det

dags att möta verkligheten. Med en

Svenska Freds-ryggsäck på ryggen

och en värvningspärm i handen gick

de ut på Stockholms gator. Ungefär

samtidigt släppte Ekot på Sveriges

Radio nyheten om att Sverige hade

gett stöd till en planerad vapenfa-

brik i Saudiarabien. Plötsligt var

det enkelt att närma sig folk på stan

och diskutera svensk vapenexport.

Upprörda människor hade någon-

stans att ta vägen med sitt nyväckta

engagemang.

Medlemmarna strömmade också

till Svenska Freds spontant, många

hade hört och läst föreningens

företrädare intervjuas i radio, tv och

tidningar. Tajmningen för värv-

ningssatsningen kunde inte ha varit

bättre.

Det kan vara tufft att vara vär-

vare, det är inte ett jobb som passar

vem som helst, men de värvare som

klarade av jobbet vittnade om hur

roligt och givande det var. Visst

kunde det vara motigt när män-

niskor kom fram och uppmanade

värvarna att ”skaffa ett riktigt jobb”

eller argumenterade för att svensk

vapenexport är bra för jobben och

inte brydde sig om hur det drabbade

andra. Men det uppvägdes av alla de

andra, de som spontant kom fram

och tackade för att Svenska Freds

och värvarna gör ett viktigt jobb, alla

de som stannade och diskuterade

frågorna och var tacksamma för att

ha fått information och inspiration.

En del var uppgivna, trodde inte att

problemen går att lösa. Då kunde

värvarna ge dem en annorlunda syn:

Det är en lång process, men det är

inte hopplöst. Förändring är möjlig.

Alla blev inte medlemmar, men vär-

varna berättar om många spännande

möten och diskussioner.

Några röster från värvarnaDet var viktigt för Svenska Freds att

utbilda sina egna värvare, och det

märktes på värvarna att de hade ett

genuint engagemang i föreningens

frågor.

”Frågan är väldigt viktig, jag vill

lära mig ännu mer. Det roliga är att

bli inspirerad själv, och informerad,

att bli medveten om hur saker fung-

erar. Det är otroligt stort” berättade

Therese i en intervju i Pax.

”Personligen ser jag mig som en

opinionsbildare. Jag får chansen att

prata med många, även om de inte

blir medlemmar” uttryckte Juan

Carlos det i en intervju i tidningen

Dagen, som åkte ut till Stockholms

universitet en solig marsdag då vär-

vandet gick som på räls.

Det är viktigt för Face to Face att närvara vid tex fredsdemonstrationer då många potentiella framtida medlemmar är samlade.


Som värvare gäller balansgången

mellan att vara välkomnande och

rätt envis, men samtidigt inte vara

för påträngande. Målet är också att

ge en positiv bild av Svenska Freds.

Det är många organisationer och

försäljare ute på gatan, risken är

att människor tröttnar. Med facit i

hand kan konstateras att Svenska

Freds värvare klarade balansgången.

De positiva mötena övervägede de

negativa, de som stannade och pra-

tade var intresserade, och värvarna

lyckades både uppnå målet på minst

800 nya medlemmar och öka det

genomsnittliga ekonomiska stödet

till föreningen. Men det är inte

bara siffror. Svenska Freds ringde

välkomstsamtal till alla nya medlem-

mar som fick frågan hur de upplevt

värvningen. 98 procent var posi-

tiva och hade bara gott att säga om

värvarna. Som det här: ”Han tog mig

med störm!”

En betydande satsning Svenska Freds satsade omkring en

halv miljon kronor på Face to Face.

Nervöst – det var en stor satsning för

föreningen – men nödvändigt, efter-

som föreningen behöver växa för att

kunna fortsätta arbeta för nedrust-

ning och fred.

Totalt fick Svenska Freds över

1 500 nya medlemmar 2012. Den

stora utmaningen efter en Face to

Face-satsning är att behålla dem.

Generellt sett har Svenska Freds

låg omsättning på medlemmar, men

erfarenheter från andra organisatio-

ner visar att det är svårare att behålla

medlemmar som blivit direktvärva-

de. Svenska Freds var medvetet om

den utmaningen, och det var därför

satsningen gjordes på att ringa väl-

komstsamtal.

Satsningen ska ha betalat sig

inom ett år och gav också mersmak

– våren 2013 beger sig nya gäng av

Svenska Freds-värvare ut på stan. ■


”Målet är också att ge en positiv bild av Svenska Freds”


ORGANISATION, INFORMATION, INSAMLING

Kommunikation och information• Medianedslagitryckblev442medsökordet’SvenskaFreds’

• Nyhetsbrevetskickadesuttill10.297personeridecember2012 (ökningfrån7.620ijanuari2012)

• Hemsidanbesöktesigenomsnittpermånadav7.170unika besökare(jämförtmedca5.700under2011)

• Bloggenhade6.761besökareunder2012

• Facebookhadeöver3.500somgilladevårsidaislutetav2012 (cirka2.000islutetavförraåret)

• PåTwitterhadevicirka1.600följarevidårsskiftet2012/2013

Under året har vi inlett ökade sats-ningar på extern kommunikation, både för att nå ut till fler människor i samhället och till nya målgrupper. Ett exempel på detta är också det disco ’A Beat For Peace’ som arrangerades på lunchtid under fredsdagen 21 september i Kultur-huset i Stockholm, i samarbete med Lunchbeat och Falling Whistles, liksom de tillhörande väskor som såldes, ’A Bag For Peace’!

FOTO: YLVA LUNDBERG (TÊTE À TÊTE)


Under 2012 skrev Pax bland mycket annat om:

- Om olika aspekter av det svenska försvaret i en serie artiklar under året.

Först om att målen med de internationella insatserna är otydliga och

att det är svårt att följa vart pengarna går. Sedan skrev Pax om avslöjan-

det om de svenska hemliga planerna på att hjälpa saudierna att bygga

en vapenfabrik. Trots den massiva kritiken fortsätter samarbetet. I

nästa nummer konstaterade Pax att svensk vapenexport slår nya

rekord. Serien avslutades med en artikel om hur Sverige går emot

trenden i västvärlden och satsar på försvaret.

- Att den svenska vapenexporten till ickedemokratier dubblerats och

att vapenhandeln i världen ökar.

- Om den bristande beredskapen att hjälpa de allt fler krigsvetera-

nerna.

- Om det globala nätverket för att stoppa kärnvapen, som Svens-

ka Freds är partner i och som kärnvapengruppen engagerat sig i.

- Att många länder övar krig på provplats Vidsel i Norrbotten.

En kassako för försvaret men allt fler protesterar.

- Hur afghanska poliser tränas att ta över ansvaret för säkerheten i Afghanistan.

- Om den fredliga kampen i Peru mot gruvor som finansieras med

svenska AP-pengar.

- Om den unga ickevåldsrörelsen Girifna i Sudan.

- Om att Pax ska läggas ner som papperstidning och med en självständig redaktion.

I sista numret gicks Pax 40-åriga historia igenom och redaktörer mindes och pratade om allt från

turbulensen kring Boforsavslöjandena, resor på Balkan och i Nordirland till kaffekasken på tryckeriet.

I en enkät berättade medlemmar vad Pax betytt för dem.

• Når alla medlemmar och kommer ut med fem nummer per år.• Bevakar bland annat svensk och internationell säkerhetspolitik och fredsrörelsen här hemma och i världen.• Skriver också om fredsprocesser och om försvarsfrågor och vapenhandeln ur ett fredspolitiskt perspektiv.• Bevakar även Svenska Freds arbete och medlemsfrågor.• 2012 har Pax en stigande upplaga tack vare ökad medlems- tillströmning. De första numren trycks i cirka 5 500 exemplar, övriga tre nummer i cirka 6 500 exemplar. • Bibliotek, skolor och andra institutioner samt privatpersoner prenumererar också på Pax.• Pax gjordes till och med 2012 av en självständig redaktion och redaktören var ansvarig utgivare. Under året fattades beslut om att lägga ner Pax i denna form och i stället ge ut en digital medlemstidning.


Medlemsutveckling & insamlingDen sista december 2012 hade Svenska Freds 6 751 medlemmar, en ökning på över 25 procent jämfört med året innan.

Ökningen beror framför allt på föreningens satsning med värvare på stan. Eftersom satsningen gjordes i Stockholm är det

främst Stockholms lokalförening som har växt.

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

0

500 000

1000 000

1500 000

2000 000

2500 000

3000 000

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Gåvor

Donerade arv

MEDLEMSUTVECKLING

INSAMLING

MEDLEM PER LOKALFÖRENING

Totalt % Nyvärvade 2012

Lokalföreningar Medlemmar 2012

Stockholm 2470 37% 944 62%

TUFF 425 6% 30 2%

Malmö/Lund 304 5% 24 2%

Värnamo 56 1% 0 0%

Växjö 36 1% 30 2%

Göteborg 485 7% 46 3%

Ulricehamn 30 0% 2 0%

Nässjö 83 1% 1 0%

Örebro 109 2% 13 1%

Uppsala 270 4% 25 2%

Luleå 86 1% 3 0%

utan lokalförening 2397 36% 395 26%

6751 100% 1513 100%

HELT NYA MEDLEMMAR UNDER 2012KOM TILL OSS VIA DESSA KANALER:

Face to face 1007 67%

Webb 310 21%

E-leg 47 3%

Via lokalförening 30 2%

Via familjemedlem 20 1%

Sms 19 1%

Face (evenemang) 18 1%

Kontakt exp 15 1%

Övriga 47 3%

1513 100%

Årsredovisning Förvaltningsberättelse Organisationsnummer: 802001-0602

Med utgångspunkt i det av kongressen beslutade handlingsprogrammet beslutar centralstyrelsen varje år om en

verksamhetsplan med vision och mål för föreningens verksamhet. Svenska Freds hade följande vision och prioriterade

dessa områden med följande ändamål under 2012:

VisionSvenska Freds- och Skiljedomsföreningen arbetar för att avskaffa alla krig och krigsförberedelser och att skapa förut-

sättningar för en hållbar fred, samt verkar för en omläggning av säkerhetspolitiken som gynnar fred och nedrustning i

Sverige och världen. Vi siktar på att minst bibehålla vår verksamhetsnivå i Sverige, liksom att vidareutveckla de inter-

nationella kontakterna och projekten i konfliktområden. Vi ska fortsätta vara en spetsorganisation inom nedrustning-

området, framför allt vapenhandelsfrågor. Vi strävar också efter att höja vår kompetens, profil och verksamhet inom

konflikthantering och demokrati. På så sätt kan vi bli ledande aktör i samhället inom åtminstone två kompletterande

verksamhetsområden. Vi ska vara både en professionell påverkansorganisation och en levande gräsrotsförening med

aktiviteter för medlemmar och intresserade. En majoritet av svenska befolkningen ska känna till Svenska Freds. Vi ska

vara den frivilligorganisation i Sverige som är bäst på information om fredsfrågor och har landets mest professionella

och engagerande fredskontor. Vi ska ha stabila finanser och genom aktiv insamlingsverksamhet öka våra medlemsantal

och inkomster.

VerksamhetsmålNEDRUSTNING – ÖVERGRIPANDE MÅL: En radikal svensk och global nedrustning där resurser som i dag förslö-

sas på militär upprustning omfördelas till insatser som kan förebygga väpnade konflikter.

Delområde Kärnvapen – övergripande mål: Bevaka debatten om kärnvapennedrustning och vara ett stöd åt kärnvapen-

gruppen. Lyfta investeringar i kärnvapenföretag i den politiska debatten.

Delområde Försvarspolitik – övergripande mål: En radikal nedrustning av det svenska försvaret, där fokus på det

svenska territorialförsvaret ersätts med ett vidgat säkerhetsbegrepp som sätter mänsklig säkerhet i första rummet.

Delområde Vapenhandel – övergripande mål: Den svenska och internationella vapenhandeln ska avvecklas. Vapenför-

säljning till krigförande stater, konfliktområden, diktaturer och till stater som grovt kränker mänskliga rättigheter ska

omgående upphöra. Lagar och regler måste skärpas och tolkas mer restriktivt.

Delområde Klustervapen – övergripande mål: Sverige ratificerar klustervapenförbudet under 2012 och är en stark röst

för ett tydligt förbud. Sverige ska också aktivt verka för en bredare anslutning och inte göra tolkningar av förbudet som

strider mot konventionen.

KONFLIKTHANTERING – ÖVERGRIPANDE MÅL: Bidra till att konflikter löses med fredliga medel, att civila

insatser prioriteras samt att mer resurser avsätts till förebyggande insatser.

DEMOKRATI – ÖVERGRIPANDE MÅL: Bidra till fred och demokrati i Ryssland och Kaukasien.

ORGANISATION – ÖVERGRIPANDE MÅL: Vi arbetar som ett team för att utveckla vår kommunikation och med-

lemsaktivitet. Detta är också väl samordnat med det politiska arbetet. Våra medlemmar, givare och andra sympatisörer

som kommer i kontakt med oss regelbundet känner sig engagerade, involverade och viktiga. De identifierar sig med

föreningen, har kunskap om våra frågor, insikt i vårt arbete och är bra ambassadörer för oss och våra frågor. Det finns

stor frihet för den som vill att utforma sin egen verksamhet inom föreningen men också enklare sätt att engagera sig.

Insamlingen, medlemsantalet och aktivitetsgraden hos medlemmarna ökar.

Delområde Engagemang och utbildning – övergripande mål: Vår väl samordnade kampanj har en tydlig koppling till


FÖ

RV

ALT

NIN

GS

BE

RÄ

TT

EL

SE

det politiska påverkansarbetet och erbjuder konkreta sätt att engagera sig för lokalföreningar, grupper och enskilda

individer. Delaktighet och förankring inom föreningen stärks genom att många medlemmar deltar i kongress och för-

eningsrådsmöte. Genom föreläsningar sprider vi kunskap om orsakerna till krig och om hur en stabil fred kan främjas

samt väcker engagemang kring Svenska Freds arbete.

Delområde Information och medlemskommunikation – övergripande mål:

Svenska Freds webbplats, nyhetsbrev och närvaro i sociala medier utnyttjas väl för att kommunicera våra aktuella frå-

gor och ökar kännedomen om Svenska Freds. De är också effektiva värvningsverktyg och stimulerar till engagemang.

Fredsdagen är en dag som är allmänt känd och som starkt förknippas med Svenska Freds. Fredstidningen Pax ökar

engagemang för och kunskap om fredsfrågor bland medlemmarna och skapar samhörighet. Pax ger andra perspektiv

än övrig media och innebär medlemsvård. Pax ska vara en unik tidning med hög journalistisk kvalitet som behandlar

fredsfrågor och försvars- och säkerhetsfrågor ur ett fredspolitiskt perspektiv och visar alternativ till väpnade kon-

flikter. Pax ska också bevaka Svenska Freds verksamhet ur ett journalistiskt perspektiv. Pax har en viktig funktion för

demokratin inom föreningen. Med avstamp i läsarundersökningen inleds en utvecklingsprocess under 2012. Medlems-

sidorna kommunicerar på ett tydligt sätt Svenska Freds verksamhet osv.

Delområde Insamling/värvning – övergripande mål: Svenska Freds arbete genomsyras av givarfokus. Alla i föreningen

ser medlemsvård, insamling och värvning som viktiga och roliga delar av verksamheten och alla deltar i det arbetet. Vi

vågar prova nya grepp och lär av våra misstag och framgångar.

Delområde Kontoret – övergripande mål: Sveriges mest engagerade och engagerande och professionella fredskontor,

samt kul på jobbet!

MåluppfyllelseFrämjandet av ändamålet och måluppfyllelsen, i förhållande till verksamhetsplanen, var mestadels god. Ett antal fak-

torer under årets gång, till exempel kontorsflytt och personalomsättning, ledde däremot till att en del ambitioner fick

sänkas och en del aktiviteter fick skjutas på framtiden.

Inom verksamhetsområdet Nedrustning blev fokus ofrånkomligen på Saudivapenskandalen. Vi bidrog till att påverka

beslutfattare och bilda opinion genom medieframträdanden, debattartiklar, seminarium i riksdagen och demonstra-

tion på Sergels Torg. Över 12.000 namnunderskrifter lämnades in till regeringen med en misstroendeförklaring mot

vapenexporten. Till slut beslöt regeringen om de direktiv som ska leda utredningen att se över krigsmateriellagstift-

ningen, bland annat med syfte att skärpa vapenexporten till icke-demokratier. Därmed har ytterligare ett steg tagits i

vår måluppfyllelse, även om arbetet fortsätter för att uppnå ett faktiskt demokratikriterium. Då vår handläggare inom

vapenexportområdet lämnade oss vid halvåret, tvingades vi att omfördela resurserna, ta in frivilligstöd samt dra ner

på ambitionerna något, tills den nya ansvariga för nedrustningsområdet hade rekryterats och var tillgänglig att påbörja

arbetet den 1 november.

Inom säkerhets- och försvarspolitiken låg fokus främst på att delta vid det Säkerhetspolitiska sommartorget under

politikerveckan i Almedalen. I år hade huvudmannaskapet lämnats över till Folke Bernadotteakademin. Samarbetet

med flera organisationer och myndigheter, som pågått sedan 2008, blev även detta år mycket lyckat genom många

välbesökta seminarier och fortsatt ansett som en av de mest intressanta arenorna i Almedalen. Vi hade i år även med

oss en samarbetspartner från Afghanistan, liksom fick en del mediegenomslag i Almedalen samt fikade med politiker.

Vi deltog även vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen och drev bland annat frågan om att ökad försvarsbudget är

fel väg när de verkliga hoten är icke-militära.

Målet att Sverige skulle ratificera konventionen mot klustervapen uppnåddes äntligen under 2012. Detta är en stor

seger efter flera års arbete av det civila samhället i Sverige, lett av Svenska Freds.

Inom verksamhetsområdet Konflikthantering fortsatte projektet med SSR/DDR-utbildningar med burmesiska demo-

kratirörelsen under året vid den thai-burmesiska gränsen. En ny fas av projektet innebar att vi i december också kunde

resa in och träffa organisationer inne i Burma, för att etablera kontakter och planera för fortsatt fredsarbete där. Vi fick


FÖ

RV

ALT

NIN

GS

BE

RÄ

TT

EL

SE

även preliminärt beviljat stöd från Forum Syd att 2013 påbörja ett pilotprojekt i Afghanistan tillsammans med vår lo-

kala partner CPAU. Vi lämnade även under hösten in en projektansökan till Sida för att arbeta tillsammans med lokala

fredsgrupper i Nordafrika och Mellanöstern. Vi är därmed på god väg att uppnå våra mål till 2014 med den internatio-

nella satsningen som antogs och inleddes 2010. Genom informationsprojektet ”fredlig konflikthantering” fortsatte vi

under året att lyfta positiva fredsexempel inom ramen för Peace Monitor samt varnade för konflikter som är på väg att

eskalera utifrån ett Early Warning-perspektiv. Speciellt i Almedalen, på internationella fredsdagen och vid seminarier

på universitet med mera har information och engagemang spridits kring detta. Ett genombrott under året var när vi

kunde anställa en person som ansvarig för detta verksamhetsområdet.

Inom området demokrati har vi fortsatt arbetet med att stärka människorättsorganisationen Tjetjeniens Mödrar i deras

arbete för fred och mot kränkningar av mänskliga rättigheter i Norra Kaukasus. Samarbetet med Tjetjeniens Mödrar

har fungerat mycket bra, vi har i stort sett nått de uppsatta målen även om vissa mål inte uppnåddes hela vägen ut.

Under hösten genomfördes en LFA workshop med Tjetjeniens Mödrar för att förbereda en ny ansökan till Sida för de

kommande åren. Vi lämnade in en treårs-ansökan för 2013–2015, men i sista stund i december beslöt sig Sida för att

genomföra en utvärdering även av den svenska delen av projektet och vi fick därmed enbart en förlängning av stödet

till Tjetjeniens Mödrar tills vidare under halva året 2013. Kontakter och analyser av möjliga framtida projekt i övriga

Kaukasus-regionen fortsatte under året. Den nyrekryterade projektledaren lämnade oss vid halvåret, flera personer

bidrog under resten av året innan en ny projektledare utsågs.

Vi har under året fortsatt utveckla vårt kommunikations- och informationsarbete. Det nydesignade Nyhetsbrevet

skickades ut till över 10 000 personer. På Facebook hade vi vid årets slut över 3 500 som gillade oss, och vi har stadigt

ökat även på Twitter och bloggen. Centralstyrelsen beslutade att från och med 2013 fortsätta ge ut fredstidningen Pax

som en medlemspublikation i digital form liksom att göra om designen och innehållet. En arbetsgrupp med personer

från både styrelsen och kontoret har under hösten jobbat med att utveckla detta. För att ta ytterligare steg framåt i den

externa kommunikationen, fortsatte varumärkesarbetet med att en varumärkesundersökning gjordes samt att kärn-

värden med mera diskuterades vid höstens upptakt. En plan antogs även för att ta fram en varumärkesstrategi. Tyvärr

lyckas vi inte öka antalet deltagare vid kongress och inspirationsmöten. Vid kongressen beslutades att kommande kon-

gresser skall hållas vartannat år framöver. Organisationssekreteraren begärde i början av året tjänstledigt och vi löste

detta med tillfällig personal samt delvis omfördelade arbetsuppgifter, innan vi tillsatte en specifik tjänst som organisa-

tions- och medlemssekreterare.

Vi lyckades värva över 1 500 nya medlemmar under året. Detta är en direkt följd av den satsning som gjordes på att

värva genom Face to Face. Därmed uppnådde vi årets insamlingsmål och är på god väg att uppnå målen satta för 2014.

Vi fortsätter att vidareutveckla verksamhetsplaneringen. Inför det kommande året har vi även arbetat med att förtyd-

liga visionen och missionen, och har tagit fram en tvåårsplan för 2013–2014 (liksom budget). Styrelsen antog prelimi-

närt de strategiska målsättningarna och budgetramarna, medan tjänstemannakontoret fått i uppdrag att besluta om och

genomföra aktiviteter för att kunna uppnå målen.

Svenska Freds har 90-konto och följer de regler för insamling som Svensk Insamlingskontroll sätter upp. Vi är också

medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII, som arbetar för att insamling hos allmänheten skall be-

drivas på ett etiskt sätt. Svenska Freds lämnar varje år in en rapport i enlighet med FRII:s kvalitetskod. Kodrapporten

finns att läsa på Svenska Freds webbplats.

Med anledning av kontorsflytten och flera personalbyten – en ny ekonomiansvarig rekryterades också under året – fick

vi skjuta på en hel del vidareutvecklingsplaner. Vi bygger nu delvis ett nytt rikskontor med en till stor del ny perso-

nalstyrka. Vi fortsätter att genomföra planerna inom insamlingsarbetet samt den internationella strategin. Överlag

fortsätter vi även att vidareutveckla vårt kommunikationsarbete, inklusive press, information och påverksansarbete. Vi

går mot en ljusare framtid där vi växer som förening, får bättre balans i budgeten och utvecklar våra kompetenser och

möjligheter att öka genomslaget av vårt fredsarbete, både i Sverige och i konfliktområden runt om i världen.


FÖ

RV

ALT

NIN

GS

BE

RÄ

TT

EL

SE

OrganisationSvenska Freds är en ideell förening där det högsta beslutande organet är kongressen. På kongressen, som från och med 2012 hålls vartannat år, har varje medlem en röst. De år det inte hålls kongress arrangeras i stället ett inspira-tionsmöte som är av mer informell karaktär. Kongressen utser centralstyrelse som mellan kongresserna förvaltar och styr organisationen. Kongressen utser även en valberedning och väljer revisorer. Centralstyrelsen bestod 2012 av sju ordinarie ledamöter och två suppleanter.

Arbetet är ideellt och ingen ersättning utgår förutom reseersättning till och från styrelsemötena. Ordföranden är undantaget och har under de senaste åren haft en heltidsarvodering för sitt uppdrag. Under verksamhetsåret 2012 hölls nio styrelsemöten, varav fyra möten före kongressen och fem stycken efter. Tre nya ledamöter valdes in vid kongressen 2012. Centralstyrelsens ledamöter har olika kompetensområden med kun-skaper och erfarenheter inom exempelvis journalistik, kampanj, opinionsbildning, organisationsutveckling, reklam, kommunikation, IT och nedrustning.

IDEELLT AKTIVASvenska Freds har aktivister i fyra nivåer inom organisationen. Lokalföreningar som är helt självständiga inom ramarna för organisationens modellstadgar och idéprogram. Under 2012 hade Svenska Freds tio lokalföreningar runt om i landet, med varierande sammansättning och aktivitet.Centrala arbetsgrupper som utses av centralstyrelsen och arbetar med de frågor som den centrala organisationen fokuserar på. Intressegrupper och tankesmedjor som administrativt och juridiskt är knutna till riksföreningen men som verkar självständigt inom ramen för organisationens idéprogram och utan geografisk begränsning. Enskilda medlemmar som deltar i Svenska Freds kampanjer, på kongressen och andra gemensamma möten eller verkar självständigt inom ramen för organisationens idéprogram.

MEDARBETAREAnna Ek har under året varit arvoderad på heltid som ordförande med månadslön på 27 500 kronor. Generalsekre-terare Christoffer Burnett-Cargill har en fast anställning och månadslönen var 33 000 kronor under 2012. Ordfö-randens och generalsekreterarens löner är reglerade med pension enligt fackliga avtal. Bonus och avgångsvederlag förekommer inte. Ordföranden har rätt till tre månanders arvode om ordföranden avsätts på en kongress, medan generalsekreteraren har tre månaders uppsägningstid. Ordföranden och generalsekreteraren har inte privat tagit emot externa ersättningar för uppdrag som erhållits mot bakgrund av anställningen på Svenska Freds.

Rikskansliet har under året i övrigt haft 60 anställda, inklusive timanställda (den höga siffran beror alltså på alla timanställda inom Face to Face samt TM). Medelantal anställda var åtta stycken under 2012, varav tre män. På kansliet har även praktikanter och volontärer under året gjort en värdefull insats i verksamheten genom att bidra med sin tid, sitt engagemang och sina färdigheter, i vissa fall även med sin direkta yrkeskompetens.

CENTRALSTYRELSEN FRAM TILL KONGRESSEN 2012:Anna Ek, ordförande (4/4)Karin Wall Härdfeldt, vice ordförande (4/4)Olle Svahn, vice ordförande (4/4)Agnes Hellström, ledamot (3/4)Adam Reuterskiöld, ledamot (2/4)Anna Widmark, ledamot (3/4)Åsa Carlman, suppleant (3/4) Sebastian Dahlgren, suppleant (3/4)

TILL VALBEREDNING VALDE 2012 ÅRS KONGRESS FÖLJANDE PERSONER:Eva Hakami, Elina Ambjörnsson, Maja Åberg

CENTRALSTYRELSEN EFTER KONGRESSEN 2012:Anna Ek, ordförande (5/5)Karin Wall Härdfeldt, vice ordförande (4/5)Agnes Hellström, vice ordförande (4/5)Adam Reuterskiöld, ledamot (4/5)Anna Widmark, ledamot (5/5)Andreas Ribbefjord, ledamot (5/5)Åsa Carlman, ledamot (1/5) Sjukskri-ven sedan juni 2012.Carl Linton, suppleant (4/5)Eva-Lena Hjalmarsson, suppleant. (1/5) lämnade styrelseuppdraget 28/8 pga sjukdom i familjen

TILL REVISORER VALDE 2012 ÅRS KONGRESS FÖLJANDE PERSONER:Föreningsrevisor Farshid Ardabili-Farshi, NässjöRevisorsuppleant Anja Brunberg, Stockholm.Auktoriserad ekonomisk revisor Anders Slättås, J A Revision KBAuktoriserad revisorsuppleant Jenny Kindvall, J A Revision KB Svenska Freds anlitar en auktoriserad revisor som är fristående från fören-ingen och som granskar hela Svenska Freds ekonomi.


FÖ

RV

ALT

NIN

GS

BE

RÄ

TT

EL

SE

Så förvaltar vi pengar Svenska Freds är en ideell organisation utan vinstsyfte. Vårt mål är att bedriva så mycket bra verksamhet som möj-ligt för de pengar vi har, inte att gå med vinst. Däremot har vi ett ansvar att förvalta vår drygt hundraåriga tradition genom att säkerställa en långsiktighet i vår finansiering och ha medel kvar för att kunna fortsätta fungera även i mindre gynnsamma tider.

Svenska Freds har som policy att placera pengar för bästa avkastning, men inte i företag som har verksamhet inom till exempel området vapen. I den mån Svenska Freds får en gåva eller ett arv i form av redan placerade pengar görs en översyn om innehavet överensstämmer med Svenska Freds placeringspolicy.

Ekonomiskt resultat

Det ekonomiska resultatet för verksamhetsåret 2012 slutade med ett underskott på –379 636 kronor. Det budge-terade och planerade underskottet för året låg på –680 000 kronor, ett resultat som kunde förbättras under året framför allt genom insparade kostnader vid personalövergångar.

Föreningen har haft ett ackumulerat underskott från tidigare år på –370 628 kronor. Detta beror i huvudsak på den satsning på insamling och fundraising som påbörjades 2010. Satsningen har möjliggjorts tack vare att föreningen har haft egna avsatta medel att låna ifrån.

Centralstyrelsen har beslutat att ha som princip att minst en verksamhetsbudget ska finnas i sparade medel. Detta för att det ska finnas en reserv för framtiden samt ge en riktlinje för det årliga budgetplanerandet.

Satsningen på fundraising har fortsatt och utvecklats under verksamhetsåret 2012. Vi nådde målet med att värva 1513 nya medlemmar. Gåvorna från våra medlemmar och faddrar ökade under året med 412 440 kronor. Satsningen på fundraising beräknas ge ännu större avkastning under 2013 då de autogirogåvor som uppgraderades utspritt under året kommer att ge tillskott under ett helt kalenderår. Under 2013 kommer också en stor summa att satsas på en Face to Face-insamling under våren och sommaren, för att ge ännu större avkastning för kommande år.

Organisationens intäkter

Organisationens intäkter, 7 603 033 kronor, kommer framför allt från fem håll: medlemsintäkter, gåvor, statligt verksamhetsstöd, olika projektbidrag samt räntor och utdelningar av finansiella tillgångar. Intäkterna minskade totalt med 875 000 kronor under 2012. Föreningen fick 2011 in ett större arv samt avyttrade finansiella tillgångar med vinst, något som inte skedde 2012.


FÖ

RV

ALT

NIN

GS

BE

RÄ

TT

EL

SE

PAX7.4%

övrigt0.1%

insamling ochmedlemmar

20.2%

kansli5.0%

nedrustning7.0%

demokrati40.3%

konflikthantering12.3%

räntor ochutdelningar

2%

div. övrigaintäkter

2%

övriga statligaprojektbidrag

9%

projektbidragSida 42%

fr våra fonder1% medlemsavgifter

11%

försäljning,mötesintäkter ochprenumerationer

1%

gåvor21%

statligtverksamhetsstöd

11%

centralstyrelse2.4%

organisationoch utbildning

4.7%

ansatt till fonder0.6%

Under året har vi satsat stort på insamling av gåvor och medlemsrekrytering. Medlemsintäkterna har brutto ökat med 204 403 kronor till 1 208 445 kronor ( jämfört med föregående år 1 004 042 kronor). Av medlemsintäkterna gick 264 841 kronor till lokalföreningarna. Autogirogåvor i samband med betalning av medlemsavgift ökade brutto med 446 614 kr till 1 305 482, av dessa gåvor fick lokalföreningarna 83 523 kr.

De statliga bidragen utgör i dagsläget fortfarande den största intäktskällan. Verksamhetsstödet från Folke Berna-dotteakademin ökade med 60 000 kr till 860 000 kr och vi använde totalt 689 629 kr, en minskning med 406 557 kr jämfört med 2011. Minskningen beror bland annat på att ett projekt (Mobilisera för fred) sköts upp två månader. Det största projektbidraget kommer från Sida vars bidrag till demokratiseringsarbetet tillsammans med Ryska soldatmödrar och Tjetjeniens Mödrar utgjorde 3 254 644 kr, en ökning med 953 833 kr från året innan.

Diverse övriga intäkter har minskat med 654 367 kr. Detta beror framför allt på att vi 2012 inte stod som samord-nare av Säkerhetspolitiskt sommartorg under politikerveckan i Almedalen, något som 2011 gav intäkter på 500 742 kr från övriga medverkande organisationer.

Organisationens kostnader

Kostnaderna, 8 393 687 kronor, ökade under 2012 med 567 773 kronor och fördelade sig på de olika verksamhets-områdena enligt nedanstående diagram. De så kallade samkostnaderna (det vill säga gemensamma kostnader i form av hyra, el, ekonomifunktion och liknande) har fördelats utifrån hur stor tjänstgöringsgraden har varit inom de olika områdena.

Störst kostnader ligger under tema ”Demokrati” som nästan helt utgörs av den projektverksamhet i Ryssland som bekostas med Sida-medel. Detta överensstämmer med att även föreningens största intäkt ligger under detta verk-samhetsområde.

En stor satsning har gjorts inom fundraising och medlemsvärvning men trots att intäkterna i form av framför allt gåvor i samband med medlemsavgift har ökat, så ökade också kostnaderna i den löpande verksamheten med 502 172 kr och slutade på 1 669 790 kronor. Av dessa kostnader utgör lönekostnaderna (1 141 642 kronor) en stor del och är en ökning med 464 013 kronor jämfört med 2011. Denna satsning har genererat ökade intäkter som förhopp-ningsvis kommer att ha effekt flera år framöver eftersom vi har arbetat långsiktigt genom att satsa på autogiro både vid medlemsvärvning och insamling.

Av föreningens samlade kostnader utgör personalkostnaderna mer än hälften, 4 789 281 kronor (varav 858 444 kro-nor avser lön och arvode till anställda utomlands). Svenska Freds är en kunskapsbaserad organisation som arbetar med utbildning och opinionsbildning och därför är vi också en personalintensiv organisation. För mer detaljerad information kring vårt ekonomiska utfall, våra fonder, projektbidrag och liknande hänvisar vi till resultat- och balansräkningen samt tillhörande noter.


FÖ

RV

ALT

NIN

GS

BE

RÄ

TT

EL

SE

PAX7.4%

övrigt0.1%

insamling ochmedlemmar

20.2%

kansli5.0%

nedrustning7.0%

demokrati40.3%

konflikthantering12.3%

räntor ochutdelningar

2%

div. övrigaintäkter

2%

övriga statligaprojektbidrag

9%

projektbidragSida 42%

fr våra fonder1% medlemsavgifter

11%

försäljning,mötesintäkter ochprenumerationer

1%

gåvor21%

statligtverksamhetsstöd

11%

centralstyrelse2.4%

organisationoch utbildning

4.7%

ansatt till fonder0.6%


BO

KS

LU

T

RESULTATRÄKNING

Rörelsens intäkter 2012-12-31 2011-12-31

Medlemsavgifter 826 591,88 795 071,00 Försäljning 14 851,94 31 751,01 Gåvor not 2 1 624 373,12 1 728 231,02 Prenumerationer not 3 37 539,45 42 792,50 Statliga bidrag not 4 4 804 272,90 4 197 000,40 Mötesverksamhetsintäkter 10 160,00 12 250,00 Diverse övriga intäkter not 5 172 162,78 826 530,06 Summa verksamhetsintäkter 7 489 952,07 7 633 625,99 Rörelsens kostnader Direkta kostnader 672 132,82 842 506,46 Övriga externa kostnader 2 881 948,67 2 401 343,00 Personalkostnader not 6 4 789 281,44 4 496 279,81 Avskrivningar och nedskrivningar not 7 50 323,56 85 784,34Summa rörelsens kostnader 8 393 686,49 7 825 913,61 VERKSAMHETSRESULTAT -903 734,42 -192 287,62 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter not 8 113 081,00 844 016,44 Räntekostnader och liknande resultatposter -29 311,55 -29 707,03 Summa resultat från finansiella investeringar 83 769,45 814 309,41 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER -819 964,97 622 021,79 FÖRDELNING AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt resultaträkningen -819 964,97 622 021,79 Utnyttjande av öronmärkta medel: 490 335,00 390 356,37 - fonder 490 335,00 390 356,37 Reservering av öronmärkta medel ej utnyttjade: -50 006,57 -480 322,45 - fonder -50 006,57 -480 322,45 Kvarstående belopp för året/balanserat resultat -379 636,54 532 055,71


BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 2012-12-31 2011-12-31 Materiella anläggningstillgångar: Maskiner o inventarier 68 272,85 65 418,76 68 272,85 65 418,76

Finansiella anläggningstillgångar: Aktier 187,50 187,50Aktiefond KPA not 9 330 865,52 315 648,84Räntefond KPA not 9 1 140 008,90 1 117 833,15KPA Etisk blandfond 1 not 9 1 176 485,54 1 135 120,47 2 647 547,46 2 568 789,96 Summa anläggningstillgångar 2 715 820,31 2 634 208,72 Omsättningstillgångar Varulager 20 210,88 20 738,88Kortfristiga fordringar 345 518,13 690 410,05Kassa och bank 4 253 201,05 6 021 850,15 Summa omsättningstillgångar 4 618 930,06 6 732 999,08 SUMMA TILLGÅNGAR 7 334 750,37 9 367 207,80 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat resultat -370 627,98 -902 683,69Årets resultat -379 636,54 532 055,71 -750 264,52 -370 627,98 Fonder not 10 4 883 421,67 5 323 153,10 Summa eget kapital not 11 4 133 157,15 4 952 525,12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 104 986,40 155 877,64Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 859 580,49 1 027 161,84Övriga kortfristiga skulder not 12 182 611,00 58 495,00Oförbrukade statliga bidrag not 12 2 026 064,33 3 144 797,20Reserverade medel not 13 28 351,00 28 351,00 Summa kortfristiga skulder 3 201 593,22 4 414 682,68

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 334 750,37 9 367 207,80

BO

KS

LU

T


NO

TE

R

NOTER not 1 Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Samtliga statliga bidrag som vi har fått via Folke Bernadotteakademin, Sida och liknande myndigheter intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas, det vill säga när utgifter som ska täcka bidraget uppkommer. Andra bidrag som till exempel administrationsbidrag intäktsförs direkt. Aktier och fonder Aktierna och fonderna värderas till anskaffningsvärdet. Varulager Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde. Anläggningstillgångar Inventarierna skrivs av systematiskt med avskrivningstiden 4 år. Fördelning av samkostnader (gemensamma kostnader) Samkostnaderna har fördelas utifrån arbetstid (även praktikanters) inom respektive verksamhets- område. Våra fonder som bygger på skänkta pengar Från och med 2007 låter vi grundsaldot ligga still och börjar visa ackumulerat värde på räntor och värdet på utdelade priser. 2012-12-31 2011-12-31not 2 Gåvor uppdelade efter i vilket sammanhang de har skänkts Medlemsvärvning och Fadder för fred 1 102 627,71 690 188,20 Fadder mot vapenexport och minor 195 697,17 197 107,00 Kampanj för demokratikriterium 0,00 41 765,00 Påtryckare för fred 2 165,00 7 192,00 Sms-gåvor 1 450,00 2 479,10 Arv 0,00 666 055,92 Minnesgåvor/födelsedagar 31 530,00 2 050,00 Julgåva 60 852,00 56 774,00 Kampfonden 36 309,00 23 472,00 Skänkt aktieutdelning 15 000,00 12 500,00 Övriga gåvor 178 742,24 28 647,80 1 624 373,12 1 728 231,02

not 3 Prenumerationer uppdelade på olika typer Pax 26 299,45 30 912,50 Påtryckare för fred 11 240,00 11 880,00 37 539,45 42 792,50

2012 2011not 4 Statliga bidrag utnyttjade under året uppdelade på olika ändamål FBA verksamhetsstöd 860 000,00 800 000,00 FBA projektbidrag 689 628,81 1 096 189,10 Peace monitor 20 510,33 Burma och SSR2 212 004,62 Burma och SSR3 127 553,71 Fredlig konflikthantering 288 857,33 Mobilicera för fred 40 702,82

Sida projektbidrag 3 254 644,09 2 300 811,30 Human Rights and Democracy Promotion in Chechnya* 460 943,88 Human Rights and Democracy Promotion in Chechnya 2 782 933,81 Ryska soldatmödrarna 10 766,40

4 804 272,90 4 197 000,40

* Kostnader aug-dec 2011.


2012 2011 not 5 Övriga intäkter - specificering Stockholms lokalförenings bidrag till ordförandens lön 100 000,00 140 000,00 Värnamos lokalförenings bidrag till ordförandens lön 0,00 5 000,00 Göteborgs lokalförenings bidrag till ordförandens lön 0,00 20 000,00 Örebros lokalförenings bidrag till ordförandens lön 0,00 10 000,00 War Resisters International 17 148,50 0,00 Holistic Sverige AB 25 000,00 0,00 Lokalföreningar och andra organisationer ersatt kostnader vid föreläsningar 0,00 5 067,00 Trygghetsrådet TRS 0,00 61 277,10 Svenska Burmakommittén ersatt del av arbetsplats 0,00 42 000,00 Deltagare i Säkerhetspolitiskt sommartorg (Almedalen) 0,00 500 742,00 Arvode föreläsningar och texter 28 050,28 25 080,00 Övriga intäkter 1 964,00 17 363,96 172 162,78 826 530,06not 6 Löner, sociala avgifter och medelantal anställda Löner exkl sociala kostnader Löner generalsekreterare och ordförande 752 995,00 746 527,00 Löner övriga anställda 2 201 233,00 2 082 882,00 Totala löner 2 954 228,00 2 829 409,00 Löner understigande ett halvt prisbasbelopp 242 831,00 47 849,00 Sociala kostnader Sociala kostnader totalt 960 509,00 940 673,00 - varav pension 173 772,00 170 184,00 Av pensionskostnaderna avser 45 711 kr (42 071 kr) organisationens generalsekretare och ordförande. Medelantal anställda Totalt antal anställda (i Sverige) 8 9 varav män 3 3 Ett varierande antal personer har under året arbetat ideellt för organisationen till exempel med utskick eller i ämnesorienterade arbetsgrupper. not 7 Inventarier och avskrivningar Ingående anskaffningsvärde 1 487 337,11 1 442 448,51 Nyanskaffningar 53 177,65 14 270,00 Avyttrat 0,00 0,00 Utgående anskaffningsvärde 1 540 514,76 1 456 718,51 Ingående avskrivningar 1 421 918,35 1 258 200,01 Årets avskrivningar 50 323,56 79 835,00 Avyttrat 0,00 0,00 Utgående avskrivningar 1 472 241,91 1 338 035,01 Bokfört värde 68 272,85 118 683,50

Avskriven fordran 18 809,58 469,00 not 8 Ränteintäkter och utdelningar Räntor 34 319,00 26 363,00 Utdelningar 78 762,00 817 653,44 113 081,00 844 016,44

NO

TE

R


NO

TE

R

2012 2011 not 9 Långfristiga värdepappersinnehav KPA:s Aktiefond bokfört värde, anskaffningsvärde 330 865,52 315 648,84 Aktiefondens verkliga värde (marknadsvärde) per den 31/12 438 156,87 387 603,26 KPA:s Räntefond bokfört värde, anskaffningsvärde 1 140 008,90 1 117 833,15 Räntefondens verkliga värde (marknadsvärde) per den 31/12 1 198 395,42 1 175 347,76 KPA:s Etisk Blandfond 1, anskaffningsvärde 1 176 485,54 1 135 120,47 Blandfondens verkliga värde (marknadsvärde) per den 31/12 1 260 212,61 1 159 723,55 not 10 Svenska Freds egna fonder Svenska Freds har avsatta medel i egna fonder på tillsammans 4.883.421,67 kr. En del av fonderna har statuter som medger att avkastningen används till fredsarbetet eller för speciella ändamål som till exempel fredspris, för andra har CS beslutat att fondera kapitalet och endast använda avkastningen för att även kommande generationer ska ha glädje av stora donationer. Fredsfonden Fredsfonden stiftades 1993. Fondens syfte är att med avkastningen stödja forskning och arbete för att föregripa och förebygga väpnade konflikter. CS utser styrelse. Fonden delade ut medel första gången år 2006. saldo 502 195 kr 502 195 kr gåva 75 kr 75 kr utdelat 2007-2010 -45 000 kr -45 000 kr ränta 2007-2011 74 593 kr 74 593 kr ränta 2012 7 925 kr 0 kr 539 788 kr 531 863 kr Petterssonska Donationsfonden Fonden förvaltas av CS och dess avkastning ska användas till föreningens verksamhet utan några särskilda föreskrifter 27 000 kr 27 000 kr E A Lindbloms fond Fonden förvaltas av CS och dess avkastning ska användas till föreningens verksamhet utan några särskilda föreskrifter 13 000 kr 13 000 kr Nanny Johanssons fond Fonden förvaltas av CS. Avkastningen används för ordnande av fredsmöten och föredrag med mera och går direkt till Svenska Freds varje år. 31 000 kr 31 000 kr Arvsfonden till Minne av Harry Johansson, makarna Johnsson, Maja Hellgren och Henning Johansson Fonden består av arv som CS avsatt för att använda avkastningen i föreningens verksamhet. saldo 3 860 031 kr 3 860 031 kr erhållna arv 0 kr 0 kr 3 860 031 kr 3 860 031 kr


2012 2011Ivan Martins donation Under 2009 mottog föreningen ett arv från medlemmen Ivan Martin. CS har beslutat att 60% av donationen ska satsas på internationell konflikthantering och regional säkerhetspolitik och 40% för att säkerställa föreningens satsning på fundraising och utveckling av internationellt arbete. erhållet arv 347 375,00 347 375,00 utdelat 2010 -137 719,00 -137 719,00 utdelat 2011 -210 522,00 -210 522,00 ränta 2009-2011 17 341,00 17 341,00 ränta 2012 245,00 0,00 16 720,00 16 475,00

Antti Hirvonens fond CS beslutade att 440.350 kr skulle överföras till 2012 varav 225.000 kr för att användas i den löpande verksam-heten och 215.000 kr tillägnas en speciell satsning på att få större verksamhets- och projektfundraising under jan-dec 2012. En del av dessa pengar kan även användas för varumärkesutveckling. Arv erhållet under året utan förbehåll från testamentatorn 572 291 kr Använt i den löpande verksamheten under 2011 -131 941 kr Använt i den löpande verksamheten under 2012 -225 000 kr Använt för verksamhets- och projektfundraising -215 350 kr 0 kr

Kampfonden för frigörelse från militarism CS utser fondstyrelse som beslutar om inkomna ansökningar. Insamlingsfond vars avkastning samt kapital (un-dantaget 30.000 kronor) kan användas för stöd till bland annat vapenvägrare och till utåtriktat fredsarbete inom Svenska Freds. I synnerhet avses med det senare sådant arbete som bedrivs inom de nya intressegrupper som kongressen beslutade om 2002. Under 2012 delades bidrag ut till Svenska Freds kärnvapengrupp, Svenska Freds vapenexportgrupp, Svenska Freds Örebro och KIV. Av riksföreningens direktanslutna medlemmars medlems avgift avsätts 5% till Kampfonden. saldo 105 375 kr 105 375 kr insamlat 2008-2011 84 549 kr 84 549 kr insamlat 2012 34 809 kr 0 kr utdelning av bidrag 2007-2011 -90 576 kr -90 576 kr utdelning av bidrag 2012 -39 250 kr 0 kr kostn intressegruppsadm 2007-2011 -3 303 kr -3 303 kr kostn intressegruppsadm 2012 0 kr 0 kr ränta 2007-2011 14 323 kr 14 323 kr ränta 2012 1 578 kr 0 kr 107 505 kr 110 368 kr Holger Erikssons fond och fredspris Insamlade medel som förvaltas av CS. Syftet med fonden är att uppmärksamma föreningsmedlemmar som i många år, i Holger Erikssons anda, verkat för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, företrädesvis på lokal nivå. Priset, bestående av ett förgyllt gevär och ett diplom, tilldelades år 2012 Farshid Ardabili-Farshi med moti-veringen ”Farshid har länge varit en trogen medlem. I lokalföreningen i Nässjö håller Farshid appelltal, föreläser i skolor och engagerar sig i riksföreningens kärnvapengrupp. Utan tvivel hoppar Farshid snabbt in i diktatorkos-tymen under Almedalsveckan och tackar Sverige för vapenexporten. I såväl fredsarbetet som på annat håll delar Farshid med sig av sitt goda humör. Omtanken och tiden att lyssna är genomgående... Farshid är en förebild i sitt engagemang för fred, medmänsklighet och inspiration för oss alla” saldo 4 070 kr 4 070 kr utdelat pris 2007-2011 -494 kr -494 kr utdelat pris 2012 -89 kr 0 kr guldnålar -3 410 kr -3 410 kr ränta 2007-2011 517 kr 517 kr ränta 2012 8 kr 0 kr 602 kr 683 kr

NO

TE

R


NO

TE

R

2012 2011 Fond till minne av Holger Eriksson och Fredsmonumentet Gåva till Svenska Freds för att användas till restaurering av Fredsmonumentet i Morokulien eller till annan verksamhet inom Svenska Freds som har koppling till Fredsmonumentet och Fredsplatsen. 25 000 kr 25 000 kr Makarna Nils och Signe Eldh-Ekblads fredspris Stiftelsen förvaltas av CS. Årligen delas fredspris ut på fondens avkastning. Priset tilldelades år 2012 Özz Nûjen med motiveringen ”Özz Nûjen är en viktig förkämpe för fred och humanism. Med sin blandning av skämt och allvar lyckas Özz sprida sitt viktiga och samhällspolitiska engagemang ... Enligt devisen ”det får hellre bli dålig stämning i några minuter än unken stämning i flera år” levererar Özz skarpsinniga och obekväma fakta om svensk vapenexport, om girighet och om intolerans mellan människor ... Med humorn som vapen tvingar han oss alla att tänka till kring frågor om politik, religion och medmänsklighet. Det är personer som Özz som behövs och visar vägen till en fredligare värld!” saldo 169 537 kr 169 537 kr utdelat pris mm 2007-20111 -27 929 kr -27 929 kr utdelat pris mm 2012 -4 492 kr 0 kr ränta 2007-2010 24 429 kr 24 429 kr ränta 2012 2 407 kr 0 kr 163 952 kr 166 037 krCarl Lindhagens Jubileumsfond Fonden förvaltas av CS. CS beslutar om tilldelning av medel till fredsintresserade ungdomar för deltagande i internationella kurser med mera utomlands. CS har beslutat att framledes dela ut stipendier ur fonden med större belopp och endast vart fjärde år, med start år 2009. saldo 42 495 kr 42 495 kr kostnader fondadm. 2007-2009 -280 kr -280 kr utdelade stipendier 2009 -5 772 kr -5 772 kr ränta 2007-2011 6 158 kr 6 158 kr ränta 2012 635 kr 0 kr 43 236 kr 42 601 krBörjes Fredsfond Fonden upprättades i november 1997 i samband med Börje Anderssons 50-årsdag. Syftet med fonden är att av fondens avkastning uppmärksamma fredsaktiva, i första hand ungdomar, som ämnar göra eller gjort utomor-dentliga insatser för freden. CS har beslutat att börja dela ut stipendier med start år 2007 med större belopp och endast vart fjärde år. Priset delades ut första gången 2008. saldo 50 695 kr 50 695 kr insamlat 2008-2011 6 950 kr 6 950 kr insamlat 2012 1 500 kr 0 kr utdelat pris 2008 -6 549 kr -6 549 kr utdelat pris 2008 -5 557 kr 0 kr administration 2008 -17 kr -17 kr ränta 2007-2011 7 667 kr 7 667 kr ränta 2012 898 kr 0 kr 55 588 kr 58 747 kr

Makarna Edhagers fredsfond Fonden förvaltas av CS och utgörs av ett arv efter makarna Hillvid och Axel Edhager. Fondens kapital och avkastning kan användas till Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens nedrustningsarbete för att, i enlighet med testamentet, bekämpa mordvapenverksamheten i världen, dvs forskning inom krigsindustrin, tillverkning och försäljning av vapen avsedda att användas så att människor skadas och dödas, som utplånar bebyggelse, förorsakar människoflykt och följderna därav. Efter kongressbeslut 2004 upprättades statuter för fonden vilka möjliggör för såväl centralstyrelsen som centrala verksamhetsområden och arbetsgrupper samt lokalföreningar och intressegrupper inom Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen att söka pengar ur fonden. saldo 1 057 759 kr föreningens nedrustningsarbete 2007-2010 -907 000 kr föreningens nedrustningsarbete 2011 -148 650 kr utdelat till projektarbete 2007-2008 -70 723 kr ränta 2007-2010 68 613 kr 0 kr


not 11 Donations Balanserat Totalt eget kapital kapital kapital Ingående balans 5 323 153,09 -370 627,98 4 952 525,11 Reserveringar 480 322,45 480 322,45 Utnyttjande -920 053,87 -920 053,87 Årets resultat -379 636,54 -379 636,54 Utgående balans 4 883 421,67 -750 264,52 4 133 157,15 not 12 Övriga kortfristiga skulder 2012 2011 Ännu ej förbrukade projektbidrag varav några ska betalas tillbaka: FBA: 442 886,14 290 232,95

Mobilicera för fred 209 297,18

Fredlig konflikthantering 11 142,67

Burma SSR 3 222 446,29 Sida: 1 583 178,19 2 854 564,25 Human Rights and Democracy Promotion in Chechnya* 583 190,19

Human Rights and Democracy Promotion in Chechnya** 999 988,00 Innehållna medlemsavgifter till vilande lokalföreningar 66 437,00 37 624,00 Övrigt 116 174,00 20 871,00 2 208 675,33 3 203 292,20 not 13 Reserverade medel 2012 2011 SAMFI 28 351,00 28 351,00 28 351,00 28 351,00* (perioden 2010-2011)

** (perioden 2013, förskottsinbetalt SFSF)

Stockholm den 24 april 2013

Anna Ek Anna Widmark

Karin Wall Härdfeldt Andreas Ribbefjord

Agnes Hellström Carl Lindton

Adam Reuterskiöld Christoffer Burnett-Cargill (generalsekr.)

Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har lämnats den 22 maj 2013

Anders Slättås Farshid Ardabili-Farshi auktoriserad revisor föreningsrevisor

NO

TE

R


RE

VIS

ION

SB

ER

ÄT

TE

LS

E

Revisionsberättelse Till kongressen i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, org.nr 802001-0602

Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen för år 2012.

Styrelsens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade/godkända revisorn innebär detta att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade/godkända revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.


Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen för år 2012.

Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Uttalande

Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm 2013-05-22

Anders Slättås Farshid Ardabili-Farshi

Auktoriserad revisor Föreningsvald revisor R

EV

ISIO

NS

BE

RÄ

TT

EL

SE

SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en organisa-

tion som verkar för stabil fred mellan grupper och länder

i världen. Svenska Freds ser som sin uppgift att utveckla

och sprida kunskap om orsaker till krig och rustningar

och om en alternativ freds- och säkerhetspolitik. Vi bildar

opinion och påverkar politiker. Vi tror att hållbar fred bäst

kan åstadkommas utan användning av väpnat våld och

utgår ifrån att människor kan och vill leva i fred om deras

levnads omständigheter befrämjar det. Föreningen ska

verka för att stimulera människors intresse och engage-

mang för fredsfrågor och för en seriös och allsidig freds-

och säkerhetspolitisk debatt. Svenska Freds bildades

1883, är Sveriges största och världens äldsta freds-

förening, och är politiskt och religiöst obunden.

www.svenskafreds.se

Documents

Svenska Freds Årsberättelse 2012