SVENSKA

POLISFÖRENINGENS UTBILDNINGSDAGAR 2015NARKOTIKA

Bakom varje test finns en människa!

Vad gör en restaurang utmärkt för dig? God mat och kunnig servis- personal? Absolut! På Visita betyder det också ett seriöst företagande där omtanke och ärlighet är ledorden. Visitamärket är ett tryggt val som står för en god affärsetik mot gäst, medar-betare och leverantör. Gör ett bra val, välj ett utmärkt ställe!

För mer information besök visita.se

Ett utmärkt ställe!

LedareDet är svårt att undkomma narkotikaproblematiken. På ett eller annat vis måste man förhålla sig. Narkotika utgör den gemen-samma nämnaren och medför så många faror och elände från samhället lokalt till det globala perspektivet. Det är från narkoti-kan krig och terroristverksamhet oftast hämtar sin finansiering. Grov organiserad brottslighet omsätter så stora pengar att man kan hålla hela nationer i ett järngrepp och utsätta oskyldiga medborgare för mord och terror. I framställningsprocesserna av narkotika lämnar man enorma mängder farligt avfall efter sig och vars konsekvenser för miljön blivit katastrofala.

I människors dagliga liv finns narkotikan som orsaken till utsattheten i boendemiljöerna där de kriminella som bevakar sina försäljningsrevir försätter de boende i skräck och förtvivlan för de våldinslag som tyvärr blivit en del av vardagen. Samti-digt förlorar man av sina ekonomiska tillgångar när bostaden sjunker i värde, bilen har brunnit och hemmet har vandaliserats genom inbrott.

Det mest förrädiska är narkotika i sig. Kemikalier som inled-ningsvis lurar skjortan av hjärnans signalsubstanser och den som tar känner bara lycka och rus. Det som är för bra för att vara sant är sällan sant. Ganska snart startar eländet kring den enskilde missbrukaren som fastnat i ett beroende som inte ingick i planen. Allt rasar runtomkring som ekonomi, konflikter med familjen, förmågan att försörja sig och en ständig jakt efter

preparaten leder mot ett kriminellt liv. Alltid finns där risken att man utsätt för livhotande våld eller en för tidig död genom ett livsfarligt preparat eller en överdos.

Det finns de som lever i tron att man besegrat riskerna genom ett så kallt rekreationsmissbruk. Man tar narkotika vid festliga tillfällen. I längden håller inte det beteendet. Det blir oftast omgivningen så som arbetskamrater som får reagera och slå larm när de märker att vederbörande inte fungerar balanserat längre och börjat uppträda på ett underligt och farligt sätt på jobbet som riskerar arbetskamraternas liv och hälsa.

För att kunna motverka narkotikan och dess konsekvenser krävs mycken kunskap då frågan är oerhört komplex och ständigt under förändring. Svenska Narkotikapolisföreningens huvudsakliga uppgift är att försöka hämta in kunskapen om fakta och företeelser och förmedla det vidare till de som har ett ansvar på området eller på något sätt är berörda.

Anders Stolpe

Vad är SNPF?

Svenska Narkotikapolisföreningen, SNPF, är och har sedan mitten av 80-talet varit det största utbildningsväsendet i nar-kotikafrågor för dom som jobbar inom rättsväsendet.

Den är också en ideell, fristående organisation som samlar medlemmar från polis, tull, åklageri, kustbevakning och kri-minalvård. Idag, med sina ca 2500 medlemmar, är den en av världens största föreningar i sitt slag!

Förutom att fortbilda medlemskårerna verkar föreningen också för allmänheten genom t.ex. föreläsningar och utbild-ningsmaterial till företag, skolor och föräldrar samt dagssemi-narier på olika orter runtom i Sverige.

Svenska Narkotikapolisföreningens tidsskrift kommer ut fem gånger per år och skickas till medlemmar, stödmedlemmar, annonsörer, vissa rättsinstanser m.fl. Ett nyhetsbrev skickas också ut ett par gånger om året via mail.

Faktalitteratur finns att beställa via hemsidan eller via telefon/mailkontakt. Mer om SNPF finns på www.snpf.org

SVEN

SKA N

ARKOTIKAPOLISFÖRENING

EN

UTBILDAR & INFORMERAR

Växjö 25/3 Göteborg 16/4 Linköping 23/4

Karlstad 22/10 Stockholm 5/11

Utbildningsdagar 2015

För mer information och anmälan:

Petra BullarsjöTel: 0525-323 43, petra.bullarsjo@snpf.org

Theresa Grimwade CullyTel: 0525-323 56, theresa.grimwade@snpf.org

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

Lägesbeskrivning om läkemedels- och narkotikamissbruk i SverigeModerator Gunnar Hermansson, SNPF´s redaktör, f.d. kriminalinspektör på Rikskriminalens narkotikarotel och polisens expert på läkemedelsdroger ger en översikt över narkotikasituationen i Sverige med särskilt fokus påläkemedelsmissbruket.

I mc-väst och sidenslips – hur kriminella gäng opererar (Göteborg, Karlstad, Stockholm) Skjutningar, hot och misshandel med koppling till kriminella gäng ser ut att ha rotat sig djupt i flera av Sveriges städer. Bakom kulisserna sker också en omfattande organiserad brottslighet, utförd av samma gäng som står för gatuvåldet men med kanske fler ”oskyldiga” offer. Det kan t.ex. handla om utpressning av företagare, hotade tjänstemän och vittnen, övertagande av verksamheter.

Sven Lindgren, kommissarie på Länskriminalpolisen i Göteborg.

Vad kan vi lära från legaliseringsvågen i USA? (Göteborg, Linköping, Stockholm, Växjö)I USA har Colorado och Washington legaliserat marijuana, fler delstater kan troligen följa efter. I flera av dem växer också marknaden för medicinsk användning av cannabis, trots att innehav och användning är förbjudet i federal lag. Hur kommer det sig att denna drog ligger så högt på många länders agenda och varför nu? Hur ser myterna om cannabis ut och hur bemöter man dem?

Pelle Olsson, författare, skribent och föreläsare.

Bitcoins och krypterade nätverk – nycklar till gigantisk anonym knarkhandel (Växjö, Linköping)Begrepp som Deep Web, Darknet eller TOR rör en ”hemlig” del av internet och har uppstått ur behovet av integritet och frihet från censur och förtryck. Tyvärr gynnar den också en omfattande brottslighet…

Niklas Lindroth, gruppchef för gatulangningsgruppen i Alingsås.

Missbruk på jobbet – vad gör vi? (Karlstad)Hur kartlägger man problemen med droger på arbetsplatsen? Vilka droger förekommer och hur ska man bemöta och ta hand om dem som är fast eller på väg in i ett missbruk?I samråd med styrgrupper inom ICA-koncernen och andra företag har Jonas Andersson och Per Lifvergren framgångsrikt lyft dessa och andra svåra frågor i stor skala. Genom att dela sin positiva människosyn och empatiska förhållnings-sätt visar de om och om igen hur värdefullt det är för arbetsplatsen att skapa goda relationer, oavsett vilka problem medarbetaren har. Per har egen erfarenhet av tungt drogmissbruk i ungdomen och har sedan dess haft alkohol- och drogförebyggande arbeten på skolor, företag, behandlingshem, socialtjänst och fängelser.Jonas hade även han en period i sitt unga vuxna liv där drogerna tog över och ledde till fatala konsekvenser. Tillbaka från ett fängelsestraff i Bolivia fick han jobb på ICA lager i Kungälv och har från den stunden jobbat hårt med förebyg-gandefrågor på arbetsplatsen.

Kostnad:Kostnaden är 2200:- per deltagare (exkl. moms). Lunch, fika och utbildningsmaterial ingår.Anmäler ni fler än 4 personer kostar det 1200:-/person fr.o.m. den femte deltagaren, är ni ett större antal från samma arbetsgivare kan ni få ett offererat pris.

Risker och symtom vid förgiftning med spice

Bruket av spice som berusningsmedel har ökat dramatiskt under senare tid i Sverige. Redan 2013 visade en drogvaneun-dersökning bland skolelever i Göteborg att nära 10 procent av alla ungdomar i årskurs 2 provat på spice.

Normalt intas Spice via rökning i rullcigaretter eller pipa. När man framställer rökmixar används ofta aceton varför patien-terna ibland också luktar aceton. De psykoaktiva tillsatserna, som är ett flertal olika i spice, kallas vanligen för ”cannabi-noidreceptoragonister” eller cannabinoider. Vid annat intag (peroralt intag eller injektionsbruk) är det vanligen råvaran, dvs. de syntetiska cannabinoiderna som använts i pulverform. Genom att substanserna binder till samma typer av receptorer i hjärnan (CB1 och CB2) liksom tetrahydrocannabinol (THC), ger de primärt ett cannabisliknande rus som upplevs som euforiserande och relaxerande.

De flesta cannabinoiderna är svagare än THC men några är starkare och vissa tom mycket starkare och mer potenta på CB1-receptorn än THC och aktiv dos blir relativt liten, oftast under 1 mg. Daglig dos för en missbrukare varierar mellan 1-15 mg aktiv substans. Spice tenderar att vara beroendeframkal-lande och under senare tid har allt fler allvarliga överdoseringar rapporterats från sjukvården. Dödsfall är sällsynt men flera misstänkta fall är just nu under utredning.

Spice är svårt att hitta vid rutinmässig blodprovstagning men kan påvisas i blod och urin genom utvidgad och riktad analys. Rättskemiska laboratoriet i Linköping samt avdelningen för klinisk kemi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kan detektera olika varianter av spice. Snabbtester av urinprov (drogstickor) finns för vissa varianter av spice.

Negativa symtom och akuta överdoserStrax efter det behagliga ruset av spice kan negativa symtom uppträda och de karaktäriseras av:

• Torr mun• Panikkänslor• Hungerkänslor• Ångest• Illamående, kräkningar• Trötthet• Somnolens• Stora pupiller, röda blodsprängda ögonvitor.• Minnesstörningar• Förhöjd puls, oregelbunden puls även långsam puls.• Förhöjt blodtryck

I en klinisk studie gjord i USA 2012 presenterades hjärtklapp-ning i 37,5 procent, agitation i 21,8 procent, dåsighet i 17,9 procent, kräkningar i 15,4 procent, hallucinationer i 9,9 pro-cent, illamående i 9,8 procent, förvirring i 9 procent och högt blodtryck i 8,5 procent av fallen. Rapporter har kommit under senare år om mer allvarliga biverkningar såsom akut njursvikt,

akut hjärtinfarkt och leverpåverkan. Även enstaka dödsfall samt fall med allvarliga neurologiska skador har rapporterats. I fallen med njursvikt så har substansen 5F-UR-144 (XLR-11) varit vanlig.

Vid akut överdosering av spice märks bland annat:• Stora, vidgade pupiller• Röda ögonvitor• Hyperaktivitet• Excitation• Upprymdhet, rastlöshet och agitation• Patienten kan te sig onaturligt uppspelt och vara psykomotoriskt orolig.• Hon eller han kan drabbas av hjärtklappning, palpitationer och skakningar, samt högt blodtryck och bröstsmärta.• Förvirring och hallucinationer förekommer.• Det finns risk för att patienten drabbas av muskelspänningar, muskelryckningar och till slut kollaps.

Överdosering innebär även risk för:• Akut konfusion – akut psykos• Vakenhetssänkning• Högt blodsocker• Högt blodtryck• Illamående, kräkningar• Muskelkramper• Njursvikt• Hjärtarytmier

Det finns även en liten risk för akut hjärtinfarkt och cirkula-tionskollaps. Det medicinska omhändertagandet vid akut överdosering med spice är i huvudsak symtomatiskt. Specifika motgifter saknas.

Viktigast är en noggrann övervakning av:• Vakenhet• Andning• Cirkulation• Temperatur• Mentala funktioner

Det är viktigt att styra patienten till sjukhus om den omhänder-tagne är så pass oklar att han eller hon inte kan redogöra för sig eller har svårigheter att stå eller gå så att vitala livsfunktioner kan säkerställas akut. I efterförloppet bör drogmissbruket behandlas; bedömning av psykiatriker och remiss till beroendemedicinsk klinik och socialtjänsten blir ofta aktuellt. Anmälan till socialtjäns-ten skall alltid utföras vid livshotande missbruk. Prognosen vid förgiftning med spice är i regel god om inte allvarliga kompli-kationer tillstött redan före ankomsten till sjukhus.

Överläkare Kai Knudsen

ALKOHOL OCHDROGPROBLEM, SLÅR HÅRT MOT INDIVID & SAMHÄLLEVI KAN UTBILDA & HJÄLPA

www.lifvergrenandersson.se per@lifvergrenandersson.se

Lifvergren&Andersson

lifvergren_andersson.indd 1 3/6/2015 9:33:59 AM

TILLSAMMANS SÄTTER VI PRESS PÅ ELMARKNADEN.

Vissa saker gör man bättre tillsammans

Läs mer på www.kundkraft.se

100 % GRÖN EL

SLOPADE AVGIFTER

ÄNNU BÄTTRE ELPRIS!

Lär dig bemöta argument för fri cannabis

De som förespråkar en legalisering eller avkriminalisering menar att cannabis inte är farligt för hälsan, åtminstone inte jämfört med den legala drogen alkohol. Man anser också att det är moraliskt fel att förbjuda cannabis eftersom förbudet ändå inte fungerar.

Ny publikation med argumentI skriften Cannabis – argument mot legalisering som kom ut i juni i år, diskuteras dessa frågeställningar och läsaren får underlag för att förstå och argumen-tera för att cannabis är en farlig drog som fortsatt ska vara olaglig och att förbud är ett effektivt sätt att begränsa missbruk.

Publikationen är utgiven av Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP) med finansiellt stöd av Statens Folkhälsoinstitut. Författarna Walter Kegö, Senior Fellow vid institutet, och projektkoordinator Erik Leijonmarck inleder med att beskriva cannabis-plantan och hur drogen påverkarhjärnan, samt bakgrunden till varför cannabis i cirka hundra årvarit för-bjudet över hela världen. ”I synen på narkotika står länder som vanligtvis inte har mycket gemensamt, t.ex. USA, Iran, Kuba, Japan, Sverige, Italien och Ryssland, på samma sida”.

Är cannabis tillräckligt farligt?Förespråkarna för legalisering hävdar att cannabisrökning är relativt ofarligt och att det inte leder till dödliga över-doser och inte heller till beroende. Man lever kvar i argumenten från 1960-70-talen då marijuana hade en THC-halt på några få procent mot dagens förädlade och potenta plantor med 10-15 procent THC i toppskotten.

Genom vetenskapliga studier idag är det bevisat att canna-bisrökning påverkar och skadar hjärnan, framförallt hos unga under 25 år. Bland de viktigaste skadliga effekterna nämns försämring av de kognitiva funktionerna som minne, uppmärk-samhet, koncentration samt analys- och planeringsförmåga. Hit hör också det så kallade amotivationssyndromet som

minskar rökarens motivation och beslutsamhet att ta sig ansaker i livet.

Kegö/Leijonmarck menar att det därför också är relevant att ställa frågan hur cannabisrökning inverkar på skolresultat och prestationer inom arbetslivet. Cannabismissbruk fördubblar också risken att bli inblandad i trafikolyckor.

Är det moraliskt riktigt att cannabis är förbjudet?I publikationen diskuteras varför samhället ingriper med

förbud för att skydda medborgarna mot cannabis och andra narkotiska preparat.

Legaliseringsförespråkare jämför gärna med alkohol och varför det ena är tillåtet medan det andra är förbjudet. Läsaren får här lära sig olika argument om varför det inte är lämpligt att göra fler farliga droger lagliga.

Fungerar förbudet?Vissa personer menar att en mer tillåtande attityd till cannabisan-vändande skulle innebära mindre problem med brottslighet och tungt missbruk. Förbudet mot cannabis medför helt enkelt värre konsekven-ser än vad själva användandet gör.Kegö/Leijonmarck hävdar att förbud är en bättre åtgärd än alla andra alternativ. Organiserad brottslighet skulle givetvis fortsätta att utnyttja den svarta marknad som rimligen borde skapas parallellt med den

legala, på liknande sätt som sker med illegal alkoholoch tobakshandel.

Därför bör cannabis inte legaliseras eller avkriminaliseras.

Publikationen Cannabis – argument mot legalisering kan laddas ner från www.isdp.eu.

Gunnar Hermansson

De flesta medborgare i Sverige, såväl unga som äldre, har en restriktiv inställning till can-nabis. Men alla har inte tillräcklig kunskap om droger och missbruk för att kunna delta i den något snedvridna debatt som pågår här och världen över om legalisering av cannabis

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varorUpplaga 11.1

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktu-ella svenska missbrukspano-ramat.För ett hundratal aktuella

droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, rus-effekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.

Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisför-eningen.

AnabolaAndrogenaSteroiderUpplaga 3.1

Missbruket av anabola androgena steroider (AAS) är idag inget marginellt pro-blem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AAS-missbrukare och beslag av de illegala prepa-

raten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopnings-brott sexdubblats på femton år.

Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar.

För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet eller social-tjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i vardagen konfronteras med miss-bruket och den illegala hanteringen av anabola androgena steroider.

Författare: Gunnar Hermansson & Tommy MobergUtgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF

I huvet på ensteroidanvändareEn ny bok av Tommy Mobergoch Gunnar Hermansson

Det utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS) kräver ökat behov av adekvat vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika meto-

der för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall genom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan AAS är viktiga inslag i processen.

Mandom, modoch morske mänEn bok av Tommy Moberg &Gunnar Hermansson

Behovet av hjälp och behand-ling för fysiska och psykiska besvär relaterade till miss-bruk av anabola steroider ökar.

S a m b a n d e t m e l l a n AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men

mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets mot-åtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.

Böcker att beställa på www.snpf.org

Följderna av legaliserad marijuana i Colorado

Föreställ er mina svenska vänner att ni är ute och kör på friluft-stur genom Colorados vackra natur och ni känner stanken av det ni tror är en död skunk, men det visar sig vara utsläppen från de många inomhusodlingarna som förpestar den annars så rena luften i Colorado. Föreställ er att ni är hemma och kopplar av med vänner och familj och ni känner samma stank kommafrån några av grannhusens hemmaodlingar, men det finns ing-enting ni kan göra åt saken. Inte för att ni är apatiska eller inte bryr er, utan orsaken är att missledda och apatiska väljare i del-staten har röstat fram det. Påverkan och konsekvenser kommer till sin fullo att stå exponerade om några få år från nu. Låt oss ändå blicka in i vad vi erfarit så här långt sedan marijuana för s.k. medicinskt bruk började spridas från marijuana apoteken,dispensaries, för 4 år sedan och marijuana för rekreationsbruk släpptes fritt 1 januari i år.

Mellan 2006 och 2011 minskade trafikolyckorna i Colorado med 16 procent, men olyckor med marijuanapåverkade förare ökade med 114 procent.

Det nationella genomsnittet för ungdomar 12-17, som för tillfället missbrukade marijuana, var 2011 7,64 procent, vilket var den högsta noteringen sedan 1981. Genomsnittet i Colorado mättes till 10,72 procent. Under samma år var det nationella snittet för åldersgruppen 18-25 18,7 procent, i Colorado 27,26 procent.

Under perioden 2005 till 2008 var snittet 741 fall av ungdomar per år som hamnade på sjukhusens akutintag på grund av marijuana. Det antalet steg till 800 per år mellan 2009-2011.

Mellan 2004-2008 exponerades i snitt fyra barn iåldrarna 0-5 för marijuana. Det antalet har ökat med 200 pro-cent mellan 2009-2012.

Väpnade rån, mord, bostadsinbrott, explosioner med butangas för att frigöra cannabisolja är några exempel på allvarliga företeelser som ökat kraftigt och som på ett negativt vis påverkar trygghet, säkerhet och människors livskvalité.

Allt detta har sin förklaring i den enorma affärsverksamhet det blivit med marijuana över hela Colorado.

Av delstaten sanktionerade marijuanaapotek är idag många fler än antalet Starbuckscaféer och spritbutiker i Colorado. Med början 2001 kunde man följa en utveckling där drogbruket minskade i skolorna år för år. Sedan började de rapporterade

fallen att öka mellan 2009-2011. När alla andra rapporterade brottstyper började droppa under förra årtiondet så skruvadesnarkotikabrotten upp i en helt annan riktning.

En studie av Education News Colorado, Solutions och I-News Network kan påvisa att antalet narkotikaincidenter i skolorna har ökat med 45 procent de senaste fyra åren. Intervjuer med skolledare, lärare, elever och sjukvårdspersonal visar tydligt kopplingen till marijuana som den dominerande orsaken.

Lagstiftning och regler för marijuana som kommit i bruk har visat sig otillräckliga och bristfälliga för att kunna reglera och få någon ordning av hanteringen. Det existerar helt enkelt inga möjligheter att reglera marijuanaprodukter eller hanteringen med farlig butangas för extraktion av cannabisolja. Vem kan dåköpa marijuana? Ja förutom de som är över 21 år, alla brotts-lingar, kognitivt handikappade, mentalt sjuka och alla som kommer på besök till Colorado.

Detta sociala experiment med marijuana kommer att medföra att vi förlorar en hel generation av våra ungdomar. På Denver Health Medical Center har man de senaste två åren konsta-terat en ökning av marijuanaberoende hos ungdomar med 200 procent.

Legalisering är ingen bra folkhälsopolicy, och den kommer heller inte att öka skatteintäkterna i slutändan som ett uni-versalmedel för våra ekonomiska bekymmer vilket många anfört. Vår guvernör anslog nyligen ¾ av skatteintäkterna från marijuana för att förstärka regleringen, förebyggandet och utbildning om farorna med marijuana!

Legalisering leder bara till en uppåtgående spiral av sociala och medicinska kostnader för de kommande åren. Föresprå-kare för legalisering uppmuntrar varje generation av brukare att följa i de irrande och riktningslösa fotspår tidigare genera-tioner av marijuanamissbrukare lämnat efter sig.

Ernie Martinez, ordförande Colorados Narkotikapolisförening,

översatt och bearbetat av Anders Stolpe

Benny Van Camp, rättslig expert vid den federala polisen i Belgien kan berätta att produktionen ökar både vad avser syntetiska cannabinoider (spice) som odlingen av cannabis. Eftersom cannabisodling är mycket lönsamt har det lockat till sig kriminella gäng som med stor hänsynslöshet bedriver sin verksamhet.

Fastighetsägare hotas för att upplåta mark och byggnader. El stjäls genom olag-liga inkopplingar på nätet utförda av de med liten kunskap vilket medfört ett stort antal explo-sionsartade bränder. Även vatten stjäls genom olagliga kopplingar till kommunala nät och översvämningar som förstör fält, lägen-heter och gårdar är ett vanligt förekommande fenomen. Eftersom man odlar exempelvis i isole-ringsull och inte vanlig matjord blir bruket av göd-ningsmedel, syror och ej godkända bekämpningsme-del gigantiskt och lämnar ifrån sig berg av svårsanerat material som inte är brännbart.

Man uppskattar att Holland har 5500 och Belgien 1200 odlingar som ständigt sprider riskmaterial omkring sig. Det rör sig om avfall som plastdunkar med kemikalier man sprider direkt i naturen eller så fyller man stulna bilar vilka antänds. Luften förgiftas av okända kemikalier. Koldioxid generatorer och gasflaskor medför särskild risk för förgiftning. Ozone generatorer lämnar ifrån sig liknande gifter. Svavelutsläpp i naturen medför omfat-

Narkotikan utgör ett förbisett mycket

allvarligt miljöproblem

Svenska Narkotikapolisföreningen kan konstatera de mycket allvarliga konsekvenser som narkotikaframställning och odling för med sig för miljön. Det är inte enbart de grova kri-minella handlingarna som tillverkning, odling och försäljning som aktörerna gör sig skyl-diga till utan polisen måste även hantera de grova miljöbrott som blir en effekt med alla de kemikalier som dumpas hänsynslöst efter att narkotika producerats.

tande sanering. Mögelbakterier som ger besvärliga hudsjuk-domar sprids . Ett nytt fenomen är att man efter traditionell framställning hottar upp narkotikan med farliga kemikalier. Myndigheterna har organiserat sig i s.k Lab Intervention Teams som består av polis och räddningstjänst. Det är stor fara för

de polispatruller som kommer först till brottsplatserna. Faran för explosion eller eldsvåda har ökat med

24 % och man söker en bättre utrustning av arbetsmiljöskäl.

Nu söker sig de kriminella till andra länder eftersom det

börjar bli trångt och man behöver större utrymme.

Produktionen av syntetiska droger har avsevärda mil-jöeffekter enligt Werner Verbruggen, expert på syntetiska droger vid Europol. 1 kg färdigt amfe-tamin lämnar 20-30 kg far-ligt avfall efter sig oavsett

vilken framställningsmetod man använder sig av. Man har

organiserat sig på ett utstud-erat sätt där olika personer har

olika roller i framställningskedjan och man sprider även produktions-

momenten till olika belägna geografiska platser i gränsområdet mellan Holland och

Belgien för att försvåra bevisvärde (man måste styrka syftet med ett visst moment), bevisinhämtning och lagföring. De som verkar på en plats i ett moment har ingen aning om vilka de andra i kedjan är. Den kunskapen finns enbart hos huvudmännen. Det är numer svårt att komma över en del av de nödvändiga prekursorerna som exempelvis BMK och

därför genomförs ytterligare en smutsig och farlig process när man själva framställer det. Förgiftnings och explosionsrisken är mycket hög. När man gör sig av med avfallet sköts det av särskilt inhyrda personer som helt hänsynslöst sprider det var som helst. Man stjäl lastbilar och fyller dem med avfall och dumpar lastbilen vid första bästa tillfälle och i bästa fall tänder man inte på. Man kör runt med större skåpbilar med hål i golvet och låter kemikalierna rinna ut direkt över körbanan eller på ett fält. Dumpning sker i det kommunala avloppet och i sopcontainrar. Ute på jordbruksmarkerna kan man fylla diken eller kanaler med 200 liters plasttunnor fyllda med farliga gifter. Det har hänt att det varit barn som först kommit till platsen och börjat leka bland de färgglada tunnorna. I andra fall är det vilda djur eller boskap som blivit förgiftade.

Saneringen är en utmaning för polisen både vad avser risker, tidsresurser och övriga skyhöga saneringskostnader för att på ett miljösäkert sätt klara av bevisinhämning genom under-sökning av materialet, transport och slutförvaring. Det finns en budget på 60 miljoner kronor om året men den överskrids ständigt.

EURADS generalsekreterare Fay Watson framhåller de mil-jökonsekvenser narkotikahanteringen lämnar i avloppssyste-men . På många platser måste man av hälsoskäl genomföra kontinuerliga prover på färsk och avloppsvatten för att ha en kontroll på halterna av narkotika. Som en sidoeffekt kan man genom analyserna även följa stadens sammantagna utvecklig av narkotikamissbruket, vilka preparaten är på vilka av veck-ans dagar. Det blir alltid pikar i vecksluten. När man jämför mellan länder kan man exempelvis se kokain i västeuropa och metaamfetamin i öst. Brukarens demografi kan inte fatsställas men man får en tidig varning när nya preparat dyker upp.

Exempel på kemikalier vid narkotika-framställning och administration:

1 kg kokain659 kg kokablad 50 kg cement 3,9 kg natriumhydroxid och ammoiumhydroxid 11 l Urea 1294 l bensin 2,2 l svavelsyra 8,5 l lösningsmedel 12 l etylacetat 0,535 kg kaliumpermanganat 0,2 l saltsyra 0,2 l metylenklorid 117 gr kaliumklorid 157 gr natriummetabisulfit.

Amfetamin enligt Leuckart-syntes metodMyrsyra, metanol, fenyl-2-propanol, aceton, svavelsyra, for-mamid, saltsyra

HeroinKalciumoxid, ammoniumklorid, ättikasyraanhydrid, natrium-karbonat, saltsyra, ammoniaklösning, aceton

SpiceVarierande ingredienser, blandas ut med följande: Aceton, cyklohexanon, heptanal, 3-metylbutanal,toluen, etylacetat

Anders Stolpe

SNPF internutbildar

Visste ni att man också kan beställa utbildning från oss?

Vad behöver er arbetsplats bli bättre på?

Vilka behov och önskemål har ni?

Vi kommer till er!

KONTAKTTheresa Grimwade Cullytheresa.grimwade@snpf.org

Petra Bullarsjöpetra.bullarsjo@snpf.org

interner.indd 1 3/6/2015 8:45:52 AM

Vi stöttar Svenska Narkotikapolisföreningensförebyggande arbete mot droger.

www.siemens.se/healthcare

siemens_annons_halv.indd 1 3/5/2015 9:53:52 AM

Spice-missbruk oroar över hela landet

Det alltmer normaliserade missbruket av cannabis, i synnerhet marijuana, är alarme-rande. Samtidigt verkar syntetisk cannabis, det vi kallar spice, tilltala allt fler och fram-förallt yngre missbrukare. Under hösten har medierna rapporterat om allvarliga över-doser av spice i bl.a. Sundsvall, Örebro, Karlstad, Gävle och Oskarshamn.

Rapporter om spicemissbruk som ett starkt ökande problem bland unga kommer från hela landet. Spice säljs via internet och når ut till alla. Den aktiva substansen i spice är syntetiska cannabinoider som förekommer i hundratals varianter. Några av de mest populära cannabinoiderna blir efterhand klassade som narkotika eller hälsofarliga varor. Försäljarna på internet importerar då nya varianter av cannabinoider som ännu inte är förbjudna, och försäljningen till ungdomar är alltså inte olaglig och inte heller användandet av drogerna.

Missbrukare aningslösaSyntetiska cannabinoider levereras i pulverform från kemi-

företag i Kina. Pulvret löses upp i aceton och duschas över rökbart material som t.ex. tobak eller andra torkade växtdelar. Efter avdunstning av vätskan får man spice, en s.k. rökmix som består av det rökbara växtmaterialet impregnerat med en syntetisk cannabinoid.

Faran ligger i att tillverkaren kan blanda in även andra sub-stanser som kan ge en annan och mycket farligare påverkan än den förväntade. Den som köper spice och röker för att få ett cannabisrus har alltså ingen aning om vilken eller vilka kemiska substanser som finns i rökmixen.

Styrkan i syntetiska cannabinoider varierar, men är alltid starkare eller betydligt starkare än THC, som är den rusgivande substansen i hasch och marijuana. Styrkan på nya och oklas-sade spicevarianter är okänd tills missbrukarna skaffat sig egna erfarenheter genom att agera försöksdjur.

Förgiftningsfallen ökarUnder ett par veckor i slutet av september och början av

oktober 2014 rapporterades ett 20-tal förgiftningsfall som kommit in till sjukhus i bland annat Sundsvall, Gävleborg och Oskarshamn. Ångest, förvirring och epileptiska kramper är några vanliga symtom. Men också kramper med medvets-löshet, andningsproblem med risk för att dö har förekommit. En 16-årig pojke fick vårdas i respirator i Gävle efter att ha överdoserat spice.

Samtalen från sjukvården till Giftinformationscentralen ökar angående spiceförgiftningar och är nu uppe i några samtal i veckan.

Gunnar Hermansson

Kriminella nätverk invaderar landsortenKriminella nätverk och gäng som begår brott finns nu i minst 55 områden i 22 städer från Gävle och söderut, enligt Rikskri-minalpolisens kartläggning Nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället.

Förutom storstäderna Stockholm och Göteborg har nu även flera mindre städer och orter kriminella ungdomsgäng som säljer narkotika och ligger bakom stölder och inbrott i området. Andra gäng som är bättre organiserade och består av lite äldre medlemmar ägnar sig åt utpressning och mer avancerade stölder och hanterar större mängder narkotika.

Enligt rapporten kan polisens svårighet att stävja brotten bidra till att allmänheten uppfattar det som att de kriminella styr områdena. Nu ska konkreta förslag till åtgärder tas fram för att man bättre ska kunna bekämpa gängen.

Lars Öjelind, biträdande chef på Rikskriminalpolisens under-rättelsesektion, säger i ett pressmeddelande bland annat att polisen behöver samverka med andra samhällsaktörer för att utvecklingen i områdena ska förändras.

Gunnar Hermansson

Unilabs laboratorieanalyser– när du vill ha svar.SVERIGES STÖRSTA PRIVATA KLINISKA LABORATORIUM– Alla analysspecialiteter inom klinisk kemi, mikrobiologi, patologi/ cytologi, transfusionsmedicin och genetik.

– Stort analyssortiment av droger, screening och verifiering.

– Ackrediterade enligt ISO/IEC 17025/ISO 15189 och följer EWDTS, European Laboratory Guidelines for Legally Defensible Workplace.

– Lätt att få kontakt – Snabba svarstider.

För mer information, kontakta: marie.julin@unilabs.com, www.unilabs.se

För oss på SITA är omtanke om varandra och miljön en självklarhet. Medan vi hela tiden ökar återvinningen – som nu är drygt 94 procent – arbetar vi kontinuerligt med förbättrad säkerhet i det dagliga arbetet. Miljöcertifiering, säkerhetsvecka, alkolås i alla våra bilar, slumpmässiga drogtester, eco- drivning och miljövänliga bränslen är en naturlig del av vår verksamhet.

Läs om våra tjänster på www.sita.se

SÄKER ÅTERVINNING

Återvinning – avfallshantering – källsortering – farligt avfall – marksanering – högtrycksspolning – slamsugning – containeruthyrning – vattenrening – cisternkontroll – miljörådgivning

Bakom varje test � nns en människa!

Alere Toxicology AB förser professionella användare med kunskap, rådgivning och kvalitetssäkrade produkter. Vi är din samarbetspartner inom området drogtestning.

Vill du veta mer, så kontakta Alere Toxicology!www.aleretoxicology.se

08-544 717 30

DDS2- Instrument för droganalys i saliv Alco- Sensor FST- Alkometer

Droganalys för urin

Alere_annons_inlagan.indd 1 2/9/2015 1:51:55 PM

Address Mailbox 387 111 73 Stockholm Sweden Phone +46 8 730 10 50 nfo@swtab.se sw tab.se

SWTAB_210x297.indd 1 2013-03-19 21:55