Svenska Rytmikpedagogförbundet Dalcroze medlemstidning Nr 2-2004 Årgång 22

2 Rytmikforum Nr 2 - 2004

Rytmikforum ges ut av Svenska Rytmikpedagogförbundet DalcrozeAnsvarig Utgivare: Karin Jehrlander, ordförande i SRDRedaktion: Karin JehrlanderRedigering och Layout : SATBTryck: Ekonomiprint

Skicka insändare artiklar, bilder och synpunkter via e-post tillkarin.jehrlander@telia.com eller på diskett eller på papper tillSRD, Rapsodivägen 136, 142 41 SKOGÅSHemsida: www.rytmik.just.nu

SRD

Omslagsbild

Rörelseimprovisation från denavslutande konserten vidrytmikkonferansen

Glöm inte bort vår hemsida

www.rytmik.just.nu

SRD

Ny hedersmedlem

Rytmikkonferens

Magisteruppsats

Smakprov urmagisteruppsats

Vad gör du nu?

Den blomstertid nukommer

ISSN 0280 - 6117

Innehåll 1 / 2004

2

3

4

8

10

11

12

Ordförande har ordet

Kära läsare.

Skolavslutningarna är vid det här laget undanstökade och nu kan vi sefram mot semester, avkoppling – och ett nytt nummer av Rytmikforum.Rytmikforum gjorde ett litet upprop via e-post inför terminsslutet om som-marsånger. Eftersom det inte är aktuellt med sommarsånger just nu, sparvi tipsen till nästa vår.

Ett bidrag får ni dock ta del av redan nu.

Den italienska pedagogen och psykologen Loris Malaguzzi sa en gång:”Fantasi och vetenskap är inte varandras motsatser utan varandras förut-sättningar.”

Därför är det glädjande att det har skrivits en magisteruppsats om rytmikvid Lunds Universitet. Författare är Ann-Krestin Vernersson och uppsat-sen recenseras på sidan 8 i denna tidning. Så vitt jag vet är detta den endauppsatsen om rytmik på D-nivå, än så länge….

Så vill jag rikta ett tack till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm attförbundets medlemmar fick möjlighet att delta i Europeiska rytmikkon-ferensen under årsmöteshelgen. Läs om konferensen på sidan 4-7!

I samband med årsmötet fick vi en ny hedersmedlem – Ulla Hellqvist.Ulla har stöttat förbundet i över 40 år! Hon är verkligen värd att hedras!

Vid årsmötet beslutades det att bilda en arbetsgrupp för att ”synliggörarytmik”. Målet för gruppen är skapa intresse för genom att försöka ordnaen ”rytmikvecka” någon gång i vår.

Om Du har idéer om hur detta ska genomföras eller kan bidra till veckanså kontakta Berit Westin på telefon 016-624 68.

Ta det nu lugnt i hängmattan och på stranden.Vi hörs igen i höst!

Karin Jehrlander

Rytmikforum Nr 2 - 2004 3

Det är med glädje vi kan meddela att SRD ut-nämnde en ny hedersmedlem vid rytmikkonfer-ensen i Stockholm i år. Det är Ulla Hellqvistsom är utbildningsledare på KungligaMusikhögskolan.

Ulla Hellqvist kom i kontakt med rytmiken redansom 4-åring. Ulla gick då på barnrytmik på Kon-serthuset i Stockholm. Dagmar Wide-Un-terkircher och Karin Fredga drev där en rytmik-skola. Som 14-åring reste Ulla till Genève ochträffade Edith Naef för första gången. Det harblivit många resor till sommarkurser under åren.

1960 bildades Rytmikseminariet. Ulla var en avtre elever som examinerades 1962. Rytmikför-bundet hade då funnits i några år och Ulla varkassör under 1960-talet.Ulla har varit trogenmedlem i förbundet i över 40 år.

1986 blev Ulla utbildningsledare för rytmikenpå Musikhögskolan i Stockholm. Det har skettmånga omorganisationer och förändringar inomutbildningen genom åren, men Ulla har goda me-darbetare som vet hur allt ska fungera.

Ny hedersmedlem

Ulla har nu fyllt 63 år och har valt att arbetahalvtid. Men hon vill gärna arbeta minst till65 års ålder. Med avbrott för mammaledighetså har Ulla varit i kontakt med rytmiken i helasitt liv.

Agneta Gusterman

5th International Rhythmics Workshop

8: e till 12: e september 2004

Plats: Festspielhaus, Karl-Liebknecht-Str. 56, Dresden, Tyskland

Pris: 170 EURsista anmälningsdag 15

Kurs i Hellerau

4 Rytmikforum Nr 2 - 2004

En europeisk rytmikkonferens i Stockholm, detmåste vara ett unikt tillfälle att få ta del av vadsom händer ute i rytmikvärlden. Alla rytmikut-bildningar i Europa var inbjudna och de flestakom. Även SRD:s medlemmar var inbjudna attdeltaga i konferensen för en i sammanhangetbillig peng. En inbjudan som ganska få med-lemmar hörsammade – de missade en verkligttrevlig och välorganiserad tillställning med möj-lighet till många möten med rytmikfolk frånEuropa.

Öppnandet av konferensen stod Stockholmse-leverna för. De gav en rytmikkonsert för att pre-sentera sin utbildning. Därefter bjöds alla delta-garna på supé där rytmikfolk från Sverige, Dan-mark, Finland, Polen, Tyskland, Schweiz, Belg-ien och Makedonien fick möjlighet att samtalamed varandra under trevliga former.

Det var torsdagskväll och nu skulle två full-

späckade dagar följa. Det blev sena kvällar ochtidiga morgnar och mycket rörelse. Vi hade 28workshops att välja mellan och det fanns baraplats för fyra stycken, två varje förmiddag. Detvar svårt att välja och en hel del beslutsångest,men när valen väl var gjorda gällde det att hållasig till dem och fokusera på vad man fick ochinte vad man gick miste om.

Mitt förstahandsval var att gå på Susanne Jare-sands undervisning. Efter vad jag hade hört omhennes undervisning räknade jag med att orkahögst tio minuter. Men… jag höll ut en hel timmeoch en kvart… Vi föll, så avspänt vi bara kunde,ner på golvet, rullade runt på golvet och upp igen– upp och ner och upp och ner på många olikasätt. Tillsammans ”lekte” vi med rörelser, viturades om att härma och hitta på. Det var under-bart att få röra sig på det här sättet även om intekroppen hängde med som förr i tiden. HärligtSusanne!

Europeisk rytmikkonferenspå Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 29/4 – 1/5 2004

Rytmikforum Nr 2 - 2004 5

Min nästa workshop blev ”Body Percussionand Dalcroze Subjects” med Reinhard Ring.Hos honom gjorde vi olika klappljud medhänderna, klappade på olika kroppsdelar i oli-ka kombi-nationer och lyssnade på ljuden somuppstod. Övningarna gjordes enoch en, parvis, i grupp, till sång,till pianospel och till inspeladmusik. Vi gick pulsen, rytmeroch gjorde olika steg-kombina-tioner. Det var massor av koor-dination och mycken ”trafik”mellan vänster och höger hjärn-halva. När passet var slutverkade alla som varit med my-cket nöjda.

På fredagen hade jag skrivit uppmig på ”Everything falls – move-ment, rhythms, dance” med KurtDreyer och ”Music, Movementand Health” med Anna-MariaKoziomtsis Andersson.Hos Kurt ”lattjade” vi med jon-gleringsbollar. Det är otroligt hur

mycket man kan göra med en jongleringsbollutan att jonglera. Vi började ganska enkelt, mendet blev så småningom allt mer komplicerat och”trafiken” mellan de olika hjärnhalvorna komigång igen. Vi hade hjärtligt roligt. Anna-Mariahjälpte oss att få lite ordning på kroppen medflera nyttiga övningar och att behålla eller åter-erövra balansen i kroppen genom att staplakroppsdelarna ovanpå varandra. Det var en in-siktsfull undervisning under trygg och säkerledning.

Jag var mycket nöjd med mina val och jag hördeockså flera positiva röster i vimlet. Det var ty-dligt att det fanns många bra workshops.

Vi blev bjudna på lunch varje dag, enkelt ochsmidigt serverad och efter lunchen var det lug-nare aktiviteter. På fredagseftermiddagen deltogvi i ett seminarium ”Eurhythmics in our time”,som började med rytmikens historia – en kav-alkad med Stockholms studenter. Därefter komUlla Wiklund, rytmikpedagogen som numera ärutbildningsråd på myndigheten för skolutveck-ling, och pratade om estetiska läroprocesser i detsvenska utbildningssytemet. Och till sist dennaeftermiddag pratade Sten Dahlqvist, lektor ifilosofi, om estetik och etik.

Sten Dahlqvist

Gunilla Götstam undervisar

6 Rytmikforum Nr 2 - 2004

Eftersom det var Valborgsmässoafton på freda-gen åkte vi båt ut till det vackra Drottningholmför att hälsa våren med brasa och vårsånger.Kvällsmaten intog vi på värdshuset där och gicksedan runt i den stora och mäktiga parken in-nan det var dags för det traditionella valborgs-mässofirandet. Parken och slottet imponeradestort på de europeiska gästerna.

Efter lördagslunchen följde ett bejublat fram-trädande med barn från en grundskola i Täby.Camilla Gölstam, som är deras rytmiklärare, vi-sade hur de i skolan arbetar med temat tretakt.Ett varierat arbete med musik, rörelse, klapp-mönster, skyltar, trummor, snitslad bana, bal-ans-kudde, tennisboll, en sång och tumpiano.Där satt vi, som redan är invigda i rytmikensmöj-ligheter, och njöt. Men jag skulle önska attfler kunde få uppleva barn ”in action”, gärna desom beslutar om hur pengarna ska fördelas.

Ja, sedan var det dags för oss som tillhör ryt-mikföreningen att gå till SRD :s årsmöte ochvad som hände där får ni läsa om i protokolletsom skrevs. Lärarna från de olika högskolornasam-lades för att diskutera gemensamma målför de olika utbildningarna i Europa. Enligt Bo-logna-avtalet ska det vara möjligt för en student

SRD:s sekreterare och kassör, Jill Nybergoch Bodil Brehmer, på vandring i Drottning-holmsparken

Täbybarnen spelade mbira

att från och med år 2010 fortsätta sina studier i ettannat land på en annan utbildning utan problem.Det ska leda till samma examen överallt. Du kandå bli Bachelor of Eurhythmics och Master of Eu-rhythmics. Nya tider!!! Nya möjlighe-ter!!!

Hela konferensen slutade med en rytmikkonsertsom innehöll programpunkter från de olika utbildn-ingarna i Europa. Vissa framträdanden gav histor-iska vingslag om hur det kanske var på Dalcrozetid, medan andra gav dig en aning om vart rytmik-en kan vara på väg i framtiden. Det var mycketintressant att se hur olika det är på utbildningarnai Europa, men allt är ändå rytmik………

Konferensen genomsyrades av en positiv stämn-ing och det imponerade på de inbjudna euro-peis-ka gästerna. De tyckte det var häftigt med kvinnorsom organiserade det hela. Ja, det var en fröjd attse hur bra rytmiklärarna i Stockholm samarbetademed att få allt att fungera. Till sist en stor eloge tillUlla Hellqvist som är initiativtagare till den häreuropeiska rytmikkonferensen.

Rytmikforum Nr 2 - 2004 7

Några bilder från den avslutande rytmikföreställningen

Musikhögskolan i Göteborgunderhöll med en “stöveldans”

från Sydafrika

Musikhögskolan i Malmö bjöd på en rörelsekomposition till enposka från Norge

En vacker rörelsekomposition såsom den kan ha settut på Dalcroze tid

Modern rörelsekomposition inuti jättelikplastpåse

8 Rytmikforum Nr 2 - 2004

Denna uppsats av Ann-Krestin Vernersson somblev färdig hösten 2003 är en intressant skildringav hur ämnet rytmik kan uppfattas och definierasav olika utövare inom musik, rytmik och dans.Det är också en viktig uppmaning till fortsattforskning på rytmikområdet!

Bakgrunden till uppsatsen är alla olikamissuppfattningar och ibland helt felaktigatolkningar av ämnet rytmik som funnits genomtiderna och fortfarande förekommer. Vernerssonger i början av uppsatsen några ganska komiskaexempel från 70-talet som jag tror mångarytmikpedagoger känner igen. Vernersson menaratt det finns ett behov av en tydlig beskrivningav ämnet rytmik. Hon tar därför upp de två olikabetydelserna av ordet rytmik:

1 läran om rytm2 pedagogisk metod.

Syftet med uppsatsen att kartlägga vad begreppetrytmik som pedagogisk metod kan innebära.

Ett kapitel innehåller en historisk beskrivning,inte bara om Emilie Jaques-Dalcroze utan ävenom andra betydande företrädare för olikapedagogiska inriktningar från början av 1800- tillmitten av 1900-talet. Alla förde de sammanrörelse med musik.

Det är intressant att läsa om dessa pedagogiskaidéer. Man får en helhetsbild av den tid ur vilkenrytmiken framkom. Dessutom finns här ett citatfrån en av de få som kritiserade Dalcroze,nämligen Gertrud Gunow, musikpedagog somarbetade i konstnärskollektivet Bauhaus i Berlin.Bl.a. kallar hon Dalcroze för ”den hämmadeintellektualisten”.

Till stor del bygger uppsatsen på intervjuer. Iintervjuerna definieras och beskrivs ämnetrytmik(pedagogisk metod). Det är spännande attläsa de olika svaren och ibland ganska sökandesamtalen kring ämnet rytmik och vad det står för.Flera olika frågor behandlas och bl.a. diskuterasskillnaden mellan dans och rytmik. Deintervjuade består av en konsertpianist, enjazzmusiker, en rytmikpedagog och en dansare/koreograf. Dessutom två studentgrupper varavden ena är blivande musiklärare och den andrarytmikstuderande. Det är en utmärkt blandningav både personer som är väl insatta i ämnet, någrasom har studerat rytmik lite grann (musiklärarna)samt de som har ringa eller ingen erfarenhet avämnet. Vernersson varvar de intervjuades samtalmed egna synpunkter och sammanfattar de olikasvaren från respektive grupp/person.

I sin slut diskussion framhåller Vernersson viktenav att ständigt hålla debatten igång om vad rytmikär och varför vi arbetar med metoden. Hon ställerockså frågan om historien stjälpt eller hjälpt:”Är det intressant att jämföra dagensRytmikundervisning med Jaques-Dalcroze ellerska vi helt omvärdera Rytmik, som pedagogik?Är det dags att pensionera Émile Jaques-Dalcrozeoch Gerda von Bülovs definitioner? Är dettaenbart rytmikhistorik eller fungerar derasmetoder fortfarande?”Vernersson menar själv som svar på detta att vimåste våga lämna det förgångna för att utvecklas:”Rytmikpedagogiken är mycket viktig förmusikens och lärandets tjänst. Därför måste vi,som arbetar med rytmik, trassla oss ur dethistoriska garnet och våga satsa på nuet och vadsom är aktuellt idag. De allra flesta lovordarJaques-Dalcroze för hans pedagogiska gärning

Rytmik - lek på allvar

Magisteruppsats av Ann-Krestin Vernersson,kursledare för IE-Rytmik vid Musikhögskolan i Malmö.

Rytmikforum Nr 2 - 2004 9

Recensionoch initiativtagande till Rytmikpedagogiken. Dethar tidigare hörts få kritiska röster angåendemetoden, med i samband med mittforskningsarbete har jag funnit sådana. Vid vissamusikhögskolor och musikutbildningar har manövergivit Jaques-Dalcrozemetoden till förmånför en moderniserad version.”Sedan beskriver hon ett parundervisningstillfällen från en internationellkongress i Géneve 1996, som av allt att dömainte verkade ge henne någon som helst positivupplevelse. (Géneve är ju också de somverkligen håller på de gamla Dalcrozetraditionerna.) Vernersson menar att det är dagsatt vi utvecklar våra egna rytmikmetoder iställetför att enas om en gemensam. Hon menar att deti stort sätt finns en rytmikmetod för varje lärare,mer eller mindre relaterad till rytmikhistoriken.Hon skriver vidare:”Rörelse i samband med lärande och upplevelseav musik är den enda gemensamma nämnarenför alla former av Rytmikpedagogiskametoder….Dessutom finns det olikauppfattningar om målet för undervisningen.”

Hon konstaterar också att det behövs mycketanalyserande och teoretiserande i samband meddet praktiska arbetet med rytmik. Hon anser attdet behövs mer forskning och litteratur sombelyser lärandet ur rytmikpedagogiskt perspektiv.

Denna uppsats tycker jag känns mycketangelägen och aktuell just nu. Det är viktigt attvi rytmikpedagoger inte blir överflödiga närKulturskolorna anställer både danspedagoger,musikpedagoger och dramapedagoger. Rytmikenmåste mer än någonsin förtydligas och ringas inutan att för den skull bli alltför likformig ellerstereotyp. Jag håller verkligen med Vernerssonnär hon skriver:

”Frågan Varför? Bör alltid hållas varm.”

Vore det inte ett ypperligt tillfälle att diskuteradetta Vad och Varför på nästa SRD-årsmöte?Till dess, läs Rytmik- lek på allvar. Den är bådeintressant och stundtals rolig. Det är alltid sköntatt få skratta - både lek och allvar alltså!

Monica Åslund Forsén

Uppsatsen kan beställas hos receptionisten vid Musikhögskolan i Malmö, tele 040-325450

10 Rytmikforum Nr 2 - 2004

1.1 Min erfarenhetsbakgrund

Under mina år som Rytmikpedagog vidMusikhögskolan i Malmö har jag många gångerhaft behov av att klarare kunna formulerainnebörden i och betydelsen av ämnet Rytmikoch dess plats i utbildningen till lärare i musik.Det har varit viktigt att klarlägga vad Rytmikkan vara, eftersom begreppet kan tolkas på fleraolika sätt.

”Rytmik kan vara så mycket. Det är så svårt attförklara. Man kan ibland arbeta med sammatema för både barn och vuxna. Övningarna somriktas till vuxna görs bara lite svårare.”

Under 1970- och 80-talen var uttalanden somtill exempel dessa om Rytmikpedagogik mycketvanliga, även hos Rytmikpedagoger.

För mig innebär Rytmikpedagogik att det ävenhandlar om att lära sig lära ut! Att förlösakunskap hos andra. Musikhögskolan bygger sinverksamhet på en helhetssyn. Färdighetsträninginom musikens olika områden ochkonsertverksamhet bildar tillsammans medmetodik och praktik en helhet. Detta synsättfärgar även den Rytmikpedagogiskautbildningens innehåll, men ännu större viktläggs vid att lärandet sker genom kroppen. Denfysiska upplevelsen genom kroppsrörelser står icentrum för allt lärande av musik.

I Nationalencyklopedin (1994) beskrivsbegreppet holism med att helheten är något mer

än summan av delarna. Metaforen ett plus ett ärlika med tre används ibland för att beskriva ochförtydliga det holistiska synsättet, men jag anseratt detta bara är en sifferstapling med tvivelaktigamatematisk verklighetsgrund. Ett plus ett plusett är tre och med entalen utbytta motingredienserna smör, socker, mjöl kan det bli enkaka. Naturligtvis krävs det även rättaproportioner, erfarenheter och kunskaper ombakning, ett bakbord, en ugn och någon sombakar för att det ska bli en kaka. Det handlar om”know how”. Ett plus ett plus ett kan också bildastomme i en Rytmiklektion och näringredienserna sammanfogas med väl valdaövningar, förförståelse, kunskap,människokunskap, mystik och allt detobeskrivbara som skapar konst då bildar det enhelhet. Lärande bör alltid ske i integrerad form.I en tidningsintervju i Sydsvenska Dagbladetjämförde jag en gång Rytmikstudenter meddelfiner. Mina erfarenheter från studier avdelfiners vattenlekar kan jämföras medRytmikstudenters improvisationsförmåga.Rytmikstudenter arbetar dagligen medimprovisationer i rörelse med eller utan musik irummet, vilket utvecklar deras förmåga tillsamarbete. Detta kan även uttryckas med attRytmikpedagoger lär sig att ha ”ögon i nacken”.Bakom orden finns den tysta kunskapen och iden finns upplevelser om samspel människoremellan, uttryckt i rörelse och musik. Detta ärdock ett komplext system, som skulle kräva ettför stort utrymme att utveckla.

Här får ni ett kort smakprov ur uppsatsen”Rytmik – lek på allvar” av Ann-Krestin Vernersson

Rytmikforum Nr 2 - 2004 11

Vad gör du nu?En liten koll av KMHs RE-avgångsklass 2002 Fotot taget inför examenskonserten.

ANN-SOFIE ERLANDSSON

Vad gör du nu?Jag är mammaledig rytmik-,sång- och barndanslärare.

Har du haft användning fördin utbildning?Ja!

Har du fortbildat dig?Nej, det har inte funnits någontid!

MARIE HAGENFELDT

Vad gör du nu?Pluggar halvtid på Danshögsko-lan (DH), jobbar halvtid sommusiklärare på högstadiet, hardanskurser på Kulturama ochDanskompaniet. Dessutom harjag sångelever och en kör.

Har du haft användning fördin utbildning?Väldigt mycket! Allt från el-baskursen i 1:an till rytmik ochrörelse i 4:an. Även på DH harjag fått komplimanger för mitt

HELENA KARLSSON

Vad gör du nu?Arbetar på Lidingö musikskoladär jag har mellanstadiet. Mennästa år skall jag vara på särsko-lan. Sedan har jag klarinettelev-er, både enskilt och i grupp dåjag undervisar i klarinett och ryt-mik. Jag har även rytmikgrupperpå eftermidagstid.

Har du haft användning fördin utbildning?Ja

Har du fortbildat dig?Jag gick klarinettmetodik påKMH och skall börja på musik-terapiutbildningen till hösten.

SARA LOSTEN

Vad gör du nu?Vikarierar på Kulturama friaGymnasium som lärare i Estetiskorientering och går sista termin-en på individuella programmet,inriktning flamenco på DH

Har du haft användning fördin utbildning?Ja!

Har du fortbildat dig?Ja, se ovan!

MIA STEEN

Vad gör du nu?Är mammaledig från KulturamaFria Gymnasium.

Har du haft användning fördin utbildning?Självklart!

Har du fortbildat dig?Nej, men nu skall jag få ändanur vagnen och lära mig spela pådet där dragspelet som stått ochdammat i två år!!

rena rörelsemönster och det ärhelt tack vare rytmiken!

Har du fortbildat dig?Ja, på DH och sångmetodik påKMH.

Mia, Helena, Ann-Sofie, Marie och Sara

ISSN 0280 - 6117

Den blomstertid nu kommer

För några veckor sedan gick vi ut med en enkät på nätet med frågan – vad går Du på sommaravslutnin-gen. Vi fick inte särskilt många svar. Därför har vi valt att spara frågan till nästa vår då det ju åter igenblir aktuellt att tänka på avslutningar. Till dess får Ni hålla till godo med att läsa vad Gunilla Spjuthskriver om Helsjöns folkhögskolas rytmikkonserter.

Kära Rytmikforum!

Som många nog vet jobbar jag ju på Hel-sjöns folkhögskola och då är avslutningarredan avklarade, men jag kan ju berätta liteom vad vi brukar göra i april- maj, med tankepå rytmik.

Eftersom eleverna (24 st. i två årskurser iåldrarna 18 - 40 år) har två timmar rytmik iveckan i två år (om de nu går i två år), ochämnet Rörelsegestaltning kan väljas av bådaårskurserna (brukar vara ca. tio studerande)så framförs rörelsegestaltningar lite då ochdå under året på övriga konserter och andrasammanhang. På våren har vi dock haft enseparat rytmikföreställning.

I 17 år (tror jag faktiskt det blir) har vi haftett samarbete med GMH: s rytmiklinje dåde har kommit ut och haft en "workshop"med oss. Sedan så har vi haft en gemensamföreställning med deras och våra nummer dåhela skolan kommer och tittar. Det har alltidvarit väldigt lyckat.

I år fick vi istället besök från Malmömusikhögskolas rytmiklinje årskurs tre.Det har varit mycket roligt för alla parter tror

jag då våra elever har möjlighet att fråga omutbildningen och se "proffs" röra sig.Musikhögskolestudenterna får möjlighet attbåde jobba med och se att även folkhög-skoleelever kan och är pigga på det här medrytmik.

Jag roade mig med att titta på programmet frånden första konserten från 1986. Då framfördevi bl.a. en gestaltning på Golliwogs Cakewalkav Debussy (åk1) och en "Tygrapsodi " medmusik av bl. av Bartoks 4: e stråkkvartett (åk2),samt en form för tre med Schostakovitch för-sta pianostycke ur "Tre fantastiska danser".(Madeleine von Liewen Wistrand som numeraär rytmikpedagog var med i den). Dikter ge-staltades och det gjordes Tema med variation-er i musik och rörelse, som eleverna självakomponerat efter en given melodi.

Sedan kom GMH:s stycken då bl.a. HelenWästlund och Anna Maria Koziomtsis varmed. Ja, ja det här var lite nostalgi ...

Jag hoppas på fortsatt samarbete medmusikhögskolorna nästa vår och är det någonsom vill komma då är ni hjärtligt välkomna!