Sveriges solvanor 2018 - Strålsäkerhetsmyndigheten · MAMMA OCH PAPPA TAR LIKA STORT ANSVAR.....14 YNGRE FÖRÄLDRAR MER SOLSKYDDSMEDVETNA ÄN ÄLDRE .....15 FÖRÄLDRARS ... C

Consultants for Strategic Futures.

Sveriges solvanor 2018 NOVEMBER 2018

DAVID RANDAHL, JOHANNA DANIELSSON, KAIROS FUTURE

Consultants for Strategic Futures

2(65)

RAPPORTEN I ETT NÖTSKAL

• Den extremt varma och soliga sommaren har påverkat många svenskars

beteende i solen, främst på grund av värmen. Kvinnor och yngre har i

högre utsträckning än män och äldre ändrat sitt beteende denna sommar

jämfört med en vanlig sommar.

• Färre svenskar uppger att de tycker om att sola, och fler uppger att de

upplever att det är obehagligt att sola, jämfört med tidigare år.

• Omkring hälften av respondenterna uppger i öppna svar att de undvikit att

vara i solen mer under denna sommar än under en normal sommar. I en

sluten fråga uppger närmare tre av fyra svenskar att de varit mer i skuggan

än under en vanlig sommar, omkring två tredjedelar att de varit mer

försiktiga i solen, och omkring hälften att de spenderat mer tid inomhus.

• Men omkring en femtedel av svenskarna har spenderat mer tid i solen än

en vanlig sommar.

• Svenskar har i högre utsträckning bränt sig under det senaste året jämfört

med året innan. Framförallt ses en kraftig ökning bland antalet som bränt

sig vid badplatser i Sverige där ca 1,1 miljoner svenskar bränt sig. Denna

är nästan lika hög som antalet som bränt sig vid badplatser utomlands

• Fler svenskar uppger att de ofta eller alltid använder någon av de av SSM

rekommenderade solskyddsmetoderna när de är utomhus vid vackert

sommarväder.

• Över fyra femtedelar av föräldrar ser till att deras barn använder någon av

SSM:s rekommenderade solskyddsmetoder och detta beteende korrelerar

starkt med deras eget solskyddsbeteende.

• Svenskarna kan delas in i åtta huvudsakliga solgrupper som styr deras

solvanor, där tre av grupperna kan sägas vara solpositiva och tre

solnegativa, samt tre grupper kan anses vara ”skyddade” och tre

”oskyddade.

• Den varma och torra sommaren verkar ha förstärkt beteendena i vissa

solgrupper, framförallt de grupper som är väldigt solpositiva eller

solnegativa.


3(65)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RAPPORTEN I ETT NÖTSKAL ....................................................................... 2

INLEDNING ..................................................................................................... 5

BAKGRUND .................................................................................................... 5

METOD OCH REFLEKTIONER ÖVER JÄMFÖRBARHET ........................................... 5

RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR .......................................................... 6

SVENSKARS SOLVANOR ............................................................................. 7

SVENSKAR ÄR MEST EXPONERADE PÅ UTLANDSSEMESTERN .............................. 7

FLER EXPONERADE VID BADPLATSER I SVERIGE, MEN TRÄDGÅRDAR OCH

BALKONGER FORTFARANDE VANLIGAST ............................................................ 8

ÖKAD ANDEL PERSONER SOM BRÄNT SIG UNDER ÅRET, SÄRSKILT VID

VATTENAKTIVITETER ....................................................................................... 9

SAMMANFATTNING OM SVENSKARS SOLVANOR ............................................... 11

SVENSKARS SOLSKYDDSBETEENDE ...................................................... 12

KLÄDER FORTSATT DET VANLIGASTE SOLSKYDDET, MEN FLER HÅLLER SIG I

SKUGGAN .................................................................................................... 12

SAMMANFATTNING SOLSKYDDSBETEENDE ...................................................... 13

BARNS SOLSKYDD ..................................................................................... 14

MAMMA OCH PAPPA TAR LIKA STORT ANSVAR ................................................. 14

YNGRE FÖRÄLDRAR MER SOLSKYDDSMEDVETNA ÄN ÄLDRE .............................. 15

FÖRÄLDRARS BENÄGENHET ATT SKYDDA SIG SJÄLVA HAR EN STOR EFFEKT PÅ

DERAS BENÄGENHET ATT SKYDDA SINA BARN .................................................. 16

SAMMANFATTNING AV SOLSKYDD HOS BARN................................................... 17

SVENSKARS ATTITYDER TILL SOLANDE ................................................. 18

MINSKAT VÄLBEHAG I SOLEN OCH ÖKAD ORO FÖR HUDCANDER ......................... 20

SAMMANFATTNING SOLATTITYDER ................................................................. 21

SOLGRUPPER OCH BETEENDE ................................................................. 22

DE SOLPOSITIVA GRUPPERNA ÄR MER BENÄGNA ATT EXPONERA SIG FÖR SOLEN

PÅ DE FLESTA PLATSERNA ............................................................................. 24

SAMMANFATTNING AV SOLGRUPPER .............................................................. 25

DEN VARMA OCH SOLIGA SOMMAREN .................................................... 26

KVINNOR OCH YNGRE UPPGER I ATT DE I STÖRRE UTSTRÄCKNING FÖRÄNDRAT

SINA BETEENDEN PÅ GRUND AV DEN EXTREMA SOMMAREN ............................... 27

VÄRMEN HAR FÅTT FLER ATT ÄNDRA SITT BETEENDE ÄN SOLEN ........................ 29

MÅNGA ANGER ATT DE SPENDERAT MINDRE TID I SOLEN JÄMFÖRT MED EN VANLIG

SOMMAR ...................................................................................................... 29


4(65)

SOLDYRKARE OCH SOLSKYGGA PERSONER MEST BENÄGNA ATT ÄNDRA SITT

BETEENDE I FÖRHÅLLANDE TILL EN VANLIG SOMMAR ........................................ 30

SAMMANFATTNING AV DEN VARMA OCH TORRA SOMMAREN .............................. 31

APPENDIX – SOLENKÄTEN 2018 ............................................................... 32

OM KAIROS FUTURE ................................................................................... 65


5(65)

INLEDNING

BAKGRUND

I början av 2015 fick SSM uppdrag av regeringen att se över möjligheterna att

påverka svenskarnas solvanor och därmed reducera antalet fall av hudcancer. SSM

har tidigare regelbundet genomfört kvantitativa undersökningar som genomförts av

SCB och som fångar de attityder svenskar har om solande. År 2016 anlitades

Kairos Future för att modernisera enkäten och genomföra analysen av svenskars

solvanor. Den nya enkäten består av en standardiserad del1 med målsättningen att

kunna göra jämförelser över tid, samt en eller flera temadelar som kan bytas ut

varje år. Årets temadelar berör ämnen om hur föräldrar agerar för att skydda sina

barn i solen och hur den ovanligt varma sommaren påverkat svenskars

solbeteenden.

METOD OCH REFLEKTIONER ÖVER JÄMFÖRBARHET

Enkäten om svenskarnas solvanor har, liksom förra året, distribuerats till en

webpanel med ett nationellt urval av 1034 personer, representativt för den

svensktalande befolkningen gällande ålder (18-74 år), kön, och geografi (län). 2

Respondenterna har sedan viktats efter ålder och kön för att få resultat som bättre

motsvarar befolkningen som helhet.

Metodbytet och moderniseringen av enkäten under 2016 har medfört resultat som

är mer användbara för SSMs dagliga arbete för att förhindra solrelaterade

brännskador, men har samtidigt även inneburit att resultaten inte är helt jämförbara

med de resultat SSM tidigare samlat in via SCB:s omnibusundersökning (postal

enkät). På sikt kommer tidsserier kunna göras baserade på den nya enkäten, men

jämförelser och försök att hitta trender mellan enskilda år (ex 2017 och 2018) blir

ofta osäkra då resultaten varierar naturligt, exempelvis på grund av slumpen, varför

enbart statistiskt signifikanta skillnader mellan dessa år kommer att diskuteras. I de

fall där detta är aktuellt återfinns reflektioner över detta i texten.

Värt att nämna är även att frågeställningen är av en sådan karaktär att

respondenterna i vissa frågor kan ha valt att svara på ett sätt som gör att de framstår

som klokare och mer ansvarstagande än de i själva verket är. Till exempel kan man

förmoda att andelen som svarar att de har bränt sig, och antalet gånger som de har

bränt sig är högre än vad som anges i enkäten eftersom de flesta vet att det inte är

bra att bränna sig.

1 Vid 2017-års enkät genomfördes vissa förändringar i den standardiserade delen för att

underlätta tolkningen av resultaten. 2 Norstats ”guldpanel” är en internetpanel som slumpmässigt rekryterats, primärt via

telefon, för att få bästa möjliga befolkningsrepresentativitet. Rekryteringen sker aktivt

(man kan inte själv anmäla sig utan blir inbjuden) och dubbel ”opt-in” tillämpas vid

förfarandet. Respondenterna får ersättning för att delta i enkäterna i form av

exempelvis presentkort, lotter, eller möjlighet att ge till välgörenhet.


6(65)

RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR

I denna sammanfattande rapport lyfts de viktigaste insikterna från enkäten om

svenskars solvanor och sätts i ett bredare sammanhang. I rapporten från 2016

identifierades åtta huvudsakliga solningsgrupper, med olika typer av solnings- och

solskyddsbeteenden. Dessa ”solningsgrupper” används i rapporten som ett

analytiskt ramverk för att ge mer detaljerad information om olika människors

beteende i solen. Vi jämför även svenskarnas solvanor bakåt i tiden till 2006, med

hjälp av resultaten från de enkätundersökningar SSM tidigare gjort i samarbete

med SCB.

Vi varierar språket genom att ibland använda begreppet ”respondenter” och ibland

”svenskar”.


7(65)

SVENSKARS SOLVANOR

Svenskars exponering för UV-strålning kan ses som en funktion av två olika

faktorer. Dels beror exponeringen på den faktiska tid som svenskarna spenderar i

solen och på vilka platser som svenskarna exponerar sig i solen. Dels beror

exponeringen på vilka olika metoder och hur frekvent svenskarna skyddar sig för

UV-strålning, exempelvis genom att använda kläder, solhatt, solkräm eller att

aktivt undvika att vara utomhus i direkt solljus. I detta kapitel undersöker vi den

första av dessa aspekter, d.v.s. hur mycket och var svenskar exponerar sig i solen.

SVENSKAR ÄR MEST EXPONERADE PÅ UTLANDSSEMESTERN

I enkäten om svenskars solvanor fick respondenterna svara på frågan om ungefär

hur många timmar de spenderade utomhus mellan klockan 10 och 15 under

arbetsdagar i Sverige, lediga dagar i Sverige, och lediga dagar utanför Sverige, när

det är ”vackert sommarväder”. Resultaten, som återfinns i Figur 1 nedan, visar

tydligt att det främst är vid lediga dagar utomlands som svenskars solexponering är

som störst.

Figur 1. Svenskars exponering för solen vid olika situationer. Fråga: När det är vackert

sommarväder, ungefär hur många timmar är du då vanligtvis utomhus mellan kl 10 och 15

vid följande situationer?

Resultaten i Figur 1 ovan motsvarar i stora drag de resultat som uppmättes under

2016 och 2017, med en viss minskning av andelen som vistas utomhus ca 5 timmar

mellan kl 10 och kl 15 på utlandssemester. Resultatet visar dock tydligt att det

fortsatt är vid utlandssemester som svenskar i störst utsträckning utsätter sig för

risker associerade med solstrålning. Omkring 60% av svenskarna spenderar ca fyra

eller fem timmar utomhus under den tid på dygnet då UV-strålningen från solen är

36%

25%

19%

10%

6%4%

9%

13%

26% 25%

15%

12%

10%

5%

9%

15%

23%

38%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

Mindreän 1

timme

Ca 1timme

Ca 2timmar

Ca 3timmar

Ca 4timmar

Ca 5timmar

En arbetsdag/vardag i Sverige

En ledig dag i Sverige

En ledig dag utomlands


8(65)

som starkast. Från Kairos Travel Trend Report år 20163 vet vi dessutom att

omkring hälften av alla svenskar reser utomlands i snitt tre gånger varje år. Värt att

notera att den varma och soliga sommaren inte verkar ha haft någon påverkan på

resultaten i denna fråga.

FLER EXPONERADE VID BADPLATSER I SVERIGE, MEN TRÄDGÅRDAR

OCH BALKONGER FORTFARANDE VANLIGAST

Respondenterna har i undersökningen fått besvara frågan på vilka platser de

exponerat sig för solstrålning. Ordningen för de platser där svenskar exponerar sig

för solen har ligger i princip konstant sedan förra året, men det finns vissa starka

skillnader inom några av platserna som svenskar exponerats på. I resultaten i Figur

2 nedan är det framförallt tydligt att det finns en statistiskt signifikant ökning av

andelen svenskar som exponerat sig för solen vid badplatser i Sverige i år jämfört

med förra året. Detta är ett intressant fynd, som går i linje med vissa andra resultat

gällande årets varma och soliga sommar som kommer presenteras senare.

Figur 2. Andelen svenskar som exponerat sig för solen på olika platser. Fråga: På vilka av

dessa platser har du under det senaste året solat eller utsatt dig för solens strålar?

Jämförelse 2018 och 2017

Ytterligare en intressant observation i figuren ovan är att andelen personer som

solat i solarium kraftigt minskat mellan de 2017 och 2018. Minskningen är

statistiskt signifikant och måste ses som substantiell då det i princip handlar om en

halvering av andelen personer som utsatt sig för denna typ av strålning. En teori till

denna nedgång skulle kunna vara att personer som känt sig solstressade andra år

inte känt samma stress detta år på grund av den varma och soliga sommaren, och

därmed valt bort solariesol för att sola mer utomhus istället.

3 Enkätundersökning med n=1150 svenskar (Norstats webpanel, guldpanelen) i september

2016.

3%

12% 12%16%

22%

29%

39%

59%

67%

6%

14% 12%14%

29% 28%

38%

46%

71%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

I solar

ium

I fjälle

n

På id

rotts

anlägg

ning

/gol

fban

a

I arb

etet

I par

k

På

sjön

Vid b

adplat

s ut

omland

s

Vid b

adplat

s i S

verig

e

I trä

dgår

d/på

balko

ng

2018

2017


9(65)

ÖKAD ANDEL PERSONER SOM BRÄNT SIG UNDER ÅRET, SÄRSKILT

VID VATTENAKTIVITETER

Exponering för solstrålning vid olika platser är dock inte liktydigt med att bränna

sig eller ens att utsätta sig för ett riskbeteende vid dessa platser. För att få en

överblick över riskbeteenden har vi i enkäten dels frågat hur många gånger under

året respondenterna har bränt sig, dels på vilka platser de bränt sig. I Figur 3 nedan

så kan vi se att andelen svenskar som uppger att de bränt sig under året ökat med

omkring åtta procentenheter jämfört med förra året. Detta är en statistiskt

signifikant ökning. Denna ökning är dock enbart statistiskt signifikant jämfört med

år 2017 och inte jämfört med 2016, då 45 % av respondenterna uppgav att de bränt

sig under året. Det är således inte osannolikt att den varma sommaren påverkat

benägenheten för svenskar att bränna sig under året, men det kan även finnas

anledning att tro att 2017 var ett extremt år åt andra hållet. Värt att notera är även

att andelen som bränt sig ett stort antal gånger under året, d.v.s. bränt sig tre eller

fler gånger, fördubblats jämfört med föregående år.

Figur 3. Andelen av respondenter som bränt sig under det senaste året olika antal gånger.

Fråga: Hur ofta under det senaste året har du bränt dig så att huden blir både röd och sved?

Ser vi istället till de platser där respondenterna bränt sig och jämför med år 2017

blir det mycket tydligt att den relativa andelen av respondenter som bränt sig på de

olika platserna, d.v.s. den andel av de som exponerats på platsen som även bränt

sig på platsen, ökat kraftigt för platser där vattenaktiviteter utförs. Badplatser

utomlands är fortfarande den plats som har högst riskprofil, men andelen av de som

bränt sig vid badplatser i Sverige av de som exponerat sig för solen där har ökat

med omkring tio procentenheter. Samma mönster syns bland de som exponerat sig

för solen och bränt sig i solen på sjön och på idrottsanläggningar och golfbanor.

Samtliga dessa uppgångar är statistiskt signifikanta.

52%

29%

12%

6%

1,0%

60%

27%

9%

3%0,6%

55%

30%

11%

4%

0,2%0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Har inte bränt mig 1 gång 2 gånger 3-5 gånger 6 gånger eller fler

2018

2017

2016


10(65)

Figur 4. Den relativa andelen av respondenter som bränt sig vid olika platser (andel som

svarat att de bränt sig på platsen delat på andelen som svarat att de exponerat sig för solen

på platsen)

Ser vi istället till antalet personer som bränt sig på de olika platserna under året i

Figur 5 nedan ser vi att badplatser utomlands och badplatser i Sverige är ungefär

lika utsatta, med omkring en miljon svenskar som bränner sig på var och en av

dessa platser. Detta är en stark uppgång av antalet personer som bränt sig vid

badplatser i Sverige jämfört med förra året. Resultaten ligger helt i linje med

resultaten ovan som indikerade både att fler exponerats vid badplatser i Sverige,

och att den relativa andelen som bränt sig vid badplatser i Sverige ökat.

Figur 5. Uppskattat antal svenskar som bränt sig vid olika platser (andel som uppgivit att de

bränt sig på en plats, multiplicerat med Sveriges befolkning 18–74 år)

9%12%

16% 17% 18%

23%26%

29%

44%

13%

8%

14%

19%18% 16% 17%

19%

42%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

I fjälle

n

I par

k

I solar

ium

I arb

etet

I trä

dgår

d/på

balko

ng

På id

rotts

anlägg

ning

/gol

fban

a

På

sjön

Vid b

adplat

s i S

verig

e

Vid b

adplat

s ut

omland

s

2018

2017

31 000 63 000

170 000 172 000 175 000

487 000

789 000

1 083 000 1 089 000

0

200000

400000

600000

800000

1000000

1200000

Solar

ium

I fjälle

n

På id

rotts

anlägg

ning

/gol

fban

a

I par

k

I arb

etet På

sjön

I trä

dgår

d/på

balko

ng

Vid b

adplat

s i S

verig

e

Vid b

adplat

s ut

omland

s


11(65)

SAMMANFATTNING OM SVENSKARS SOLVANOR

Sammanfattningsvis har vi sett att:

• Antalet personer som bränt sig under året har ökat markant jämfört med

tidigare år.

• Svenskar under året både utsatt sig för solen i större utsträckning och bränt

sig i större utsträckning vid vattenaktiviteter. Detta kan troligen härledas

till den varma och soliga sommaren.

• Badplatser utomlands är fortsatt den mest riskfyllda solningsplatsen där 44

% av alla som exponerar sig bränner sig. Men sett i volymer så har ungefär

lika många svenskar bränt sig vid badplatser i Sverige under sommaren

2018 – betydligt fler än året innan.


12(65)

SVENSKARS SOLSKYDDSBETEENDE

Den andra faktorn som har en väsentlig inverkan på svenskars UV-exponering är

de solskydd som används. Detta kapitel utforskar de olika solskydd som används

bland respondenterna.

KLÄDER FORTSATT DET VANLIGASTE SOLSKYDDET, MEN FLER

HÅLLER SIG I SKUGGAN

På frågan om hur respondenterna brukar skydda sig mot solen svarar över 70% av

respondenterna att de ofta eller alltid använder kläder som solskydd och att de

flyttar sig till skuggan när de känner att de fått ”tillräckligt” med sol. En ungefär

lika stor andel tar på sig extra kläder när de fått ”tillräckligt” med sol. Resultaten,

som återfinns i Figur 6 nedan, liknar resultaten från förra årets enkät i stora drag

med ett par tydliga skillnader. Andelen som uppger att de ”är i skuggan” har en

statistiskt signifikant ökning på sju procentenheter. Vi ser även en ökning i andelen

som uppger att de använder solskyddskräm med hög solskyddsfaktor, men denna

ökning kan delvis bero på en viss omformulering av hur frågan är ställd.4 Ser vi på

den totala andelen som uppger att de använder solskyddskräm så har dock även

denna andel en statistiskt signifikant ökning. Återigen är det inte orimligt att anta

att dessa ökningar delvis kan ha ett samband med den ovanligt varma och soliga

sommaren.

Figur 6. Solskyddsbeteenden bland svenskar. Fråga: Hur brukar du göra när du är ute i

vackert sommarväder (soligt och klart, eller med en del moln)? Andel ”ofta” eller ”alltid”.

4 I årets enkät har ”hög” solskyddsfaktor definierats som 20 eller högre istället för 25 eller

högre efter en diskussion med SSM.

4%

15%

20%

28%

41%

44%

57%

69%

74%

74%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Jag använder produkter som ökar solbrän.

Jag använder solskyddskräm med lägre solskyddsfaktor

(lägre än 20).

Jag undviker att vara ute i solen mitt på dagen

Jag använder solhatt med brätte eller keps.

Jag använder solskyddskräm med hög solskyddsfaktor

(20 eller mer).

Jag är i skuggan.

Jag använder solglasögon.

Jag tar på mig en t-shirt eller likde när jag känner att jag

fått tillräckligt med sol.

Jag är i skuggan när jag känner att jag fått tillräckligt med

sol.

Jag har shorts och t-shirt eller andra kläder på mig.


13(65)

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att man som solskydd antingen

använder kläder och solhatt eller keps, alternativt att man undviker att vara direkt i

solen mitt på dagen. Andelen som ”ofta” eller ”alltid” använder någon av dessa

solskyddsmetoder har jämfört med förra året ökat med omkring sex procentenheter

från 49% till 55%, en ökning som är statistiskt signifikant.

Ser vi till solskyddstrender över tid kan dock inga tydliga trender utläsas, bortsett

från att solglasögon och solskyddskräm som solskydd fortsätter att öka. Som

noterat ovan har samtliga solskyddsmetoder ökat jämfört med förra året, men

tidsperioden är för kort för att vi säkert ska kunna säga att detta innebär ett faktiskt

trendbrott uppåt.

Figur 7. Andelen som ”ofta” eller ”alltid” använder olika solskyddsmetoder över tid sedan

2006.

SAMMANFATTNING SOLSKYDDSBETEENDE


• En viss ökning av samtliga solskyddsmetoder har setts sedan förra året,

främst andelen som uppger att de ofta eller alltid är i skuggan.

• Signifikant fler svenskar använder sig ofta eller alltid av någon av de

skyddsmetoder som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar.

• Trenden med ökad användning av solskyddskrämer och solglasögon ser ut

att fortsätta.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Jag undviker att vara ute i solenmitt på dagen

Jag använder solhatt med brätteeller keps.

Jag använder solglasögon.

Jag använder solskyddskräm.

Jag har shorts och t-shirt ellermer på mig.

Jag är i skuggan.

Enkätustering/metodbyte


14(65)

BARNS SOLSKYDD

För att få en bättre överblick av inte bara vuxnas solskydd utan även barns

solskydd har vi i årets enkät även frågat personer med hemmaboende barn upp till

12 års ålder på vilka sätt de ser till att deras barn skyddar sig mot solen. Resultaten

från denna fråga återfinns i Figur 8 nedan.

Figur 8. Andel föräldrar som ofta eller alltid ser till att deras barn använder olika typer av

solskydd.

Dessa resultat visar att föräldrar verkar måna om att deras barn använder någon

form av solskydd med över 80% som anger att de ofta eller alltid ser till att deras

barn använder skyddande kläder och solskyddskräm. Ser vi till andelen som ofta

eller alltid använder någon av Strålsäkerhetsmyndighetens rekommenderade

metoder, d.v.s. använder skyddande kläder eller undviker att vara utomhus mitt på

dagen så är siffran omkring 84%, vilket innebär att den största delen av de föräldrar

som ser till att barnen undviker att vara utomhus mitt på dagen, även ser till att

deras barn använder skyddande kläder när de väl är utomhus.

MAMMA OCH PAPPA TAR LIKA STORT ANSVAR

En annan intressant aspekt att undersöka är om det finns några könsskillnader

mellan föräldrar i hur de ser på solskydd av sina barn. Resultaten, i Figur 9 nedan

visar tydligt att kvinnor och män tar ett liknande ansvar när det gäller barnens

solskydd, men kvinnor är något mer benägna att se till att deras barn håller sig

inomhus mitt på dagen.

46%

86%81%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Jag ser till att de undviker att vara ute isolen mitt på dagen.

Jag ser till att de användersolskyddskräm.

Jag ser till att de har skyddande kläder(exempelvis keps/hatt med brätte och t-

shirt, eller täckande badkläder).


15(65)


solskydd brutet på kön.

YNGRE FÖRÄLDRAR MER SOLSKYDDSMEDVETNA ÄN ÄLDRE

Ytterligare en intressant dimension att undersöka är om solskyddsbeteendet i

förhållande till barnen är lika för olika åldersgrupper för föräldrar och för barn i

olika åldrar.

Ser vi först till föräldrar med barn i olika åldrar så ser vi tydligt att föräldrar med

barn i åldern 0-5 år i större utsträckning ser till att barnen skyddar sig mot solen,

framförallt när det gäller att undvika att vara i solen mitt på dagen, men även när

det gäller att ha på sig skyddande kläder.


solskydd brutet på barnens ålder.

43%

86%81%

50%

85%81%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Jag ser till att de undviker att

vara ute i solen mitt på dagen.

Jag ser till att de använder

solskyddskräm.

Jag ser till att de har skyddande

kläder (exempelvis keps/hatt med

brätte och t-shirt, eller täckandebadkläder).

Män

Kvinnor

52%

88%91%

37%

84%

76%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Jag ser till att de undviker att varaute i solen mitt på dagen.


Jag ser till att de har skyddandekläder (exempelvis keps/hatt medbrätte och t-shirt, eller täckande

badkläder).

Barn 0-5

Barn 6-12


16(65)

Ser vi till föräldrarnas ålder så är det tydligt att yngre föräldrar i större utsträckning

ser till att barnen undviker att vara utomhus mitt på dagen, en effekt som verkar

stark även när vi tar hänsyn till det faktum att yngre föräldrar i större utsträckning

har yngre barn.


solskydd brutet på föräldrarnas ålder.

Detta kan indikera att yngre föräldrar är mer ordentliga eller försiktiga än äldre

föräldrar, vilket skulle stämma väl med slutsatserna om Generation Ordning födda

runt millenieskiftet som Kairos Future rapporterat i tidigare undersökningar5.

FÖRÄLDRARS BENÄGENHET ATT SKYDDA SIG SJÄLVA HAR EN STOR

EFFEKT PÅ DERAS BENÄGENHET ATT SKYDDA SINA BARN

Slutligen har vi i denna undersökning även tittat på hur föräldrarnas benägenhet att

skydda sig själva mot solens strålar påverkar deras benägenhet att skydda sina barn

mot solen. Resultaten är slående. Bland de personer som ofta eller alltid använder

någon av Strålsäkerhetsmyndighetens rekommenderade metoder för att skydda sig

mot solen så ser närmare 93% ofta eller alltid till att deras barn använder någon av

dessa metoder. Detta kan jämföras med 72% bland de föräldrar inte kan anses som

adekvat skyddade. Ser vi till de enskilda olika metoderna så ser vi att föräldrar som

inte skyddar sig mot solens strålar är ungefär lika benägna att se till att deras barn

använder solskyddskräm som de som skyddar sig själva, men att föräldrar som

skyddar sig är mer än dubbelt så benägna att se till att deras barn undviker att vara

utomhus mitt på dagen.

5 Kairos Future (2016). När Generation Ordning tar över och ny-gamla värderingar gör

come-back

65%

87%

93%

38%

86%

76%

46%

83%79%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Jag ser till att de undviker att varaute i solen mitt på dagen.


Jag ser till att de har skyddandekläder (exempelvis keps/hatt medbrätte och t-shirt, eller täckande

badkläder).

25-34 år

35-44 år

45-54 år


17(65)


solskydd brutet på huruvida föräldrarna skyddar sig själva.

SAMMANFATTNING AV SOLSKYDD HOS BARN


• En hög andel av föräldrar ser till att deras barn ofta eller alltid använder

adekvat solskydd.

• Det finns enbart små skillnader mellan mammor och pappor gällande hur

de ser till att skydda sina barn.

• Yngre föräldrar och föräldrar till yngre barn ser i större utsträckning till att

deras barn undviker solen mitt på dagen.

• Föräldrar som själva använder adekvat solskydd är mycket mer benägna att

se till att deras barn använder adekvat solskydd.

29%

85%

71%

63%

87%91%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Jag ser till att de undviker att

vara ute i solen mitt pådagen.


solskyddskräm.

Jag ser till att de har

skyddande kläder(exempelvis keps/hatt med

brätte och t-shirt, ellertäckande badkläder).

Oskyddade föräldrar

Skyddade föräldrar


18(65)

SVENSKARS ATTITYDER TILL

SOLANDE

Ytterligare en aspekt av svenskars solvanor speglas i de attityder som finns kring

solande och kring solens uppfattade hälsoeffekter och de skador som kan

uppkomma i samband med solande. Dessa attityder har analyserats i den etno- och

netnografisk studien som Kairos Future genomförde på uppdrag av

Strålsäkerhetsmyndigheten år 2015.6 För att kunna generalisera vilka attityder som

finns om solande bland svenskar har även respondenterna i denna kvantitativa

undersökning fått ta ställning till ett antal påståenden/attityder om solande. Dessa

påståenden återfinns i Figur 13 nedan.

Figur 13. Attitydpåståenden om solande i enkäten.

För att lättare kunna få en överblick över hur dessa attityder hänger samman har vi

tagit fram en Multidimensionell Skalning (MDS) av dessa attitydpåståenden,

baserad på hur respondenterna svarat. En MDS bygger på en matematisk modell

som gör det möjligt att visualisera hur nära olika variabler (påståenden) är varandra

i ett tvådimensionellt plan. I en MDS hamnar påståenden där respondenterna svarat

liknande nära varandra, och påståenden där respondenterna svarat olika långt ifrån

varandra. Figur 14 nedan visar en MDS för attitydpåståendena ovan7.

6 ”Solstress, En rapport om svenskars solande” Kairos Future, 2015 7 Denna MDS är baserad på svaren från undersökningen 2016 för att jämförelser skall

kunna göras mellan åren.


19(65)

Figur 14. Multidimensionell Skalering (MDS) av solattitydpåståenden.

I denna MDS kan två dimensioner tydligt urskiljas. Den horisontella dimensionen

motsvarar en solpositiv (höger) och solnegativ (vänster) dimension, med

påståenden som ”Jag tycker om att sola” och ”Jag känner att man måste passa på

att sola när det går” på den högra extremen, och påståenden som ”Jag tycker det är

fult att vara solbrun året runt” och ”Jag undviker att bränna mig i solen” på den

vänstra extremen. Den vertikala dimensionen är något mer svårtolkad, men kan ses

som en belöningsmaximerings- kontra riskminimeringsdimension, med påståenden

som ”Det är viktigt att se ung ut” högt upp i bilden, och påståenden som ”För mig

är det viktigt att leva ett hälsosamt liv” långt ned.

Fördelen med att illustrera attityderna i en MDS är att det går att pricka in var olika

grupper befinner sig i förhållande till de två axlarna genom att ta medelvärdena för

olika grupper och sätta in i figuren. Se Figur 15 nedan som tydligt visar att det

finns en stark åldersfaktor när det häller solattityder. Unga i åldern 18-24 år har i

mycket högre grad belöningsmaximerande attityder än andra grupper. Dessa unga

är dessutom mer solpositiva än övriga ålderskategorier. Det är också tydligt att

kvinnor har mer riskminimerande attityder men också mer solpositiva attityder än

män. Utbildningsnivå verkar ha en liten påverkan när det gäller dessa attityder.


20(65)

Figur 15. Olika grupper i attityd-MDS:en.

MINSKAT VÄLBEHAG I SOLEN OCH ÖKAD ORO FÖR HUDCANDER

Attityderna till solande har under perioden sedan enkätförändringen 2016 varit

relativt konstanta med förändringar som i de flesta fall ligger inom den statistiska

felmarginalen. Årets enkät visar dock på ett par intressanta förändringar jämfört

med år 2017 års siffror, särskilt när det gäller det välbehag som respondenterna

upplever från solen. Andelen som uppger att de tycker om att vara utomhus i solen8

har minskat med åtta procentenheter från 83% till 75%, en minskning som är

statistiskt signifikant. Samtidigt så har andelen som uppger att de inte har något

intresse av att vara solbruna ökat med sju procentenheter från 34% till 41%, en

ökning som även den är statistiskt signifikant. Båda dessa förändringar är även

signifikant skilda från resultatet 2016. En ökad andel uppger även att de tycker det

är jobbigt eller obehagligt att sola, denna ökning är statistiskt signifikant jämfört

med 2017, men inte jämfört med 2016.

Figur 16. Urval av förändringar i solattityder 2018 jämfört med 2017. nedan visar

ett urval av de attitydförändringar som skett sedan förra årets undersökning.

8 Andelen som anvigivt att påståendet ”Jag tycker om att vara utomhus i solen” stämmer

bra eller mycket bra.


21(65)

Figur 16. Urval av förändringar i solattityder 2018 jämfört med 2017.

Figuren ovan visar på ett antal intressanta resultat. Andelen som oroar sig för

hudcancer och som regelbundet tittar på sin hud för att upptäcka hudförändringar

har ökat markant, särskilt bland kvinnor. Andelen som uppger att de oroar sig för

de skador som kan uppkomma på grund av solen är dock konstant, vilket kan

tolkas som att trots en ökad oro för cancer så kopplas detta inte nödvändigtvis

direkt till solskador. En annan tolkning är att gruppen som oroar sig för solskador i

högre grad fokuserar på cancer specifikt.

Ett intressant resultat med avseende på att sommaren 2018 varit ovanligt varm och

solig är att andelen som uppger att de känner solstress, d.v.s. de som är oroliga för

att inte hinna bli bruna, verkar vara konstant trots ökade möjligheter att sola under

sommaren. Vi ser dock en tydlig ökning av andelen som uppger att deras vänner är

solbruna, och en minskning bland kvinnor som uppger att de tycker att det är

jobbigt att använda solskyddskräm.

SAMMANFATTNING SOLATTITYDER


• Små förändringar i svenskars solattityder över tid.

• Färre svenskar uppger att de tycker om att vara utomhus i solen, detta

skulle dock delvis kunna vara en effekt av den ovanligt varma sommaren.

• Fler svenskar uppger att de inte har något intresse av att vara solbruna.

Detta är en uppåtgående trend sedan undersökningens start år 2016.

• Främst kvinnor uppger att de oroar sig mer för hudcancer.

-10% -5% 0% 5% 10% 15%

Jag tycker om att vara utomhus i solen.

Jag undviker att bränna mig i solen.

Det är jobbigt att använda solskyddskrämer.

Jag tycker om att sola.

Jag känner mig säker i solen när jag smort in mig medsolskyddskräm.

Jag oroar mig för de skador jag kan få av att vistasmycket i solen.

Jag känner ofta en oro eller stress att inte ”hinna” bli

brun.

Jag känner mig snyggare när jag är solbrun.

Jag känner att man måste passa på att sola när det går.

Jag undviker att vara direkt i solen för att inte få rynkor iförtid.

Jag oroar mig för att få hudcancer.

Mina vänner är ofta solbruna.

Det är jobbigt och obehagligt att sola.

Jag har inget intresse av att vara solbrun.

Jag tittar regelbundet på min hud för att se om det finnsnya eller förändrade hudfläckar.

Kvinnor

Män

Samtliga


22(65)

SOLGRUPPER OCH BETEENDE

Från den etno- och netnografiska studien vet vi att sociodemografiska faktorer inte

är de enda viktiga faktorerna när det gäller solattityder och solningsbeteenden. För

en djupare förståelse togs en typologi med åtta grupper fram vid 2016-års enkät,

där varje enskild grupp har egna karaktäristiska solningsbeteenden9. De åtta

grupperna är:

▪ Ansvarsfulla solare: Dessa respondenter tycker om att sola (svarat

”stämmer mycket bra” eller ”stämmer ganska bra” på påståendet ”Jag

tycker om att sola”) men använder ofta eller alltid en av de

rekommenderade solskyddsmetoderna, som att använda kläder och

keps/solhatt, att undvika solen kl 10-15, eller att vara i skuggan.

▪ Soldyrkare: Tycker mycket om att sola (svarat ”stämmer mycket bra” på

påståendet ”Jag tycker om att sola”), känner att de måste passa på att sola

när det går, och tycker antingen att de är snyggare eller hälsosammare när

de är solbruna (svarat ”Instämmer helt” eller ”Instämmer delvis” på minst

ett av dessa två påståenden), och spenderar ca 4 timmar eller mer utomhus

på en ledig dag i Sverige eller utomlands. Skyddar sig inte med någon av

de rekommenderade solskyddsmetoderna (ibland, sällan, aldrig).

▪ Solbadare: Tycker om att sola och åker på sol- eller badsemester varje år.

Skyddar sig inte med någon av de rekommenderade solskyddsmetoderna

(ibland, sällan, aldrig). Utgör en mindre extrem version av soldyrkarna.

▪ Solskygga personer: Tycker inte om att sola (svarat ”stämmer mycket

dåligt” eller ”stämmer ganska dåligt” på påståendet ”Jag tycker om att

sola”), har inget intresse av att vara solbruna (svarat ”stämmer mycket

dåligt” eller ”stämmer ganska dåligt” på påståendet ”Jag har inget intresse

av att vara solbrun”) och spenderar inte mer än ca 2 timmar utomhus på en

ledig dag i Sverige eller utomlands. Skyddar sig ofta eller alltid med minst

en av de rekommenderade solskyddsmetoderna.

▪ Skyddade personer: Tycker inte om att sola men spenderar ca tre timmar

eller mer utomhus på en ledig dag i Sverige eller utomlands. Använder ofta

eller alltid en av de rekommenderade solskyddsmetoderna.

▪ Omedvetna solare: Tycker inte om att sola men spenderar vanligtvis ca 4

timmar eller mer utomhus på en ledig dag i Sverige eller utomlands.

Skyddar sig inte med någon av de rekommenderade solskyddsmetoderna

(ibland, sällan, aldrig).

9 Indelningen av dessa grupper är grovt baserade på de solningsgrupper son finns i den

rapport som Statens Strålskyddsinstitut (SSI) tog fram i samband med en analys av

svaren från SSM/SSI:s tidigare enkät om svenskars solvanor 2007.


23(65)

▪ Tvångsexponerade: Spenderar vanligtvis ca två timmar eller mer utomhus

under en arbetsdag, men tillhör ingen av de andra grupperna.

▪ Övriga: Passar inte i någon av de övriga kategorierna

Den tvångsexponerade gruppen och gruppen ”Övriga” är för små för att göra en

statistisk analys av, men ser vi till de återstående sex solgrupperna kan vi se dem i

termer av två olika dimensioner, solpositiva mot solnegativa grupper, och skyddade

mot oskyddade grupper. De solpositiva grupperna är grupper som på ett eller annat

sätt njuter av att vara i solen och försöker inte aktivt undvika solen. Dessa grupper

är de ansvarsfulla solarna, soldyrkarna, och solbadarna. Detta kan jämföras med de

solnegativa grupperna, omedvetna solare, solskygga personer, och skyddade

personer som kan exponera sig för solen men som inte ser solande som något de

vill göra. Den andra dimensionen, skyddade mot oskyddade grupper, handlar om

vilka solskydd grupperna använder. De skyddade grupperna, ansvarsfulla solare,

solskygga personer, och skyddade personer, använder sig ofta eller alltid av någon

av SSM:s rekommenderade solskyddsmetoder, medan de oskyddade grupperna,

soldyrkare, solbadare, och omedvetna solare, inte använder dessa metoder.

Ser vi detta i termer av den MDS som beskrevs ovan så är det tydligt att de tre

solnegativa grupperna hamnar långt till vänster i diagrammet, medan de solpositiva

grupperna hamnar till höger. Ser vi till dimensionen

riskminimering/belöningsmaximering så är resultaten dock inte riktigt lika intiutiva

då gruppen ”skyddade personer” hamnar högre än både solbadare och soldyrkare

på denna dimension. Detta är dock inte helt förvånande då denna dimension inte

direkt motsvarar benägenhet att skydda sig mot solen. Gruppernas position i

MDS:en kan ses i Figur 17 nedan.

Figur 17. MDS över solattityder med solgrupperna.


24(65)

Fördelningen av solgrupper i befolkningen är fortsatt lik sig från tidigare år. Värt

att notera är dock att som konstaterats i kapitlet om solskyddsvanor så har andelen i

de ”skyddade” grupperna totalt ökat signifikant. Fördelningen av grupperna i

befolkningen kan ses i Figur 18 nedan.

Figur 18. De olika solgruppernas fördelning i befolkningen

DE SOLPOSITIVA GRUPPERNA ÄR MER BENÄGNA ATT EXPONERA SIG

FÖR SOLEN PÅ DE FLESTA PLATSERNA

Från tidigare års undersökningar vet vi att det finns ett starkt samband mellan

benägenheten att bränna sig under året och vilken solgrupp man tillhör. Ser vi

istället till vilka platser de olika solgrupperna exponerar sig för solens strålar på så

ser vi tydligt att de solpositiva grupperna i större utsträckning exponerar sig för

solen på samtliga platser vi frågat om, utom på arbetet och på idrottsanläggningar

där de omedvetna solarna sticker ut (se Figur 19. Andelen respondenter i de olika

solgrupperna som exponerat sig för solen på olika platser. nedan).

Värt att notera är att de solpositiva grupperna även med stor marginal exponerat sig

mer än de solnegativa grupperna på platser som på sjön eller i fjällen där man

skulle kunna tänka sig att andra grupper i större utsträckning kan ha exponerat sig.

Det är även värt att notera att hela 14% av soldyrkarna under året exponerat sig för

solens strålar i solarium. De är även mycket mer benägna att exponera sig för

solens strålar vid badplatser utomlands.

17%

10%

18%

10%

29%

11%

2%

3%

Ansvarsfulla Solare

Soldyrkare

Solbadare

Solskygga personer

Skyddade personer

Omedvetna Solare

Tvångsexponerade

Övriga


25(65)

Figur 19. Andelen respondenter i de olika solgrupperna som exponerat sig för solen på olika

platser.

SAMMANFATTNING AV SOLGRUPPER


• En ökande andel av befolkningen tillhör solgrupper som följer

Strålsäkerhetsmyndighetens råd gällande solskydd.

• De solpositiva grupperna exponerar sig i större utsträckning för solens

strålar på de flesta platserna

• Soldyrkarna är den grupp som i överlägset störst utsträckning använder

solarier.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

I trä

dgår

d/på

balko

ng

Vid b

adpl

ats

i Sve

rige

Vid b

adpl

ats

utom

land

s

På s

jön

I par

k

I fjä

llen

I arb

etet

På id

rotts

anläg

gning

/golfb

ana

I solar

ium

Ansvarsfulla Solare

Soldyrkare

Solbadare

Solskygga personer

Skyddade Solare

Omedvetna Solare


26(65)

DEN VARMA OCH SOLIGA

SOMMAREN

Enligt SMHI var sommaren 2018 extrem både gällande värme och mängden sol

över större delen av landet.10 Denna extrema sommar har skapat en möjlighet att

undersöka hur svenskar solbeteenden påverkas av den här typen av mer ovanliga

eller extrema väderhändelser. Vi började med att låta respondenterna med egna ord

beskriva hur sommarens extremväder hade påverkat deras beteende i solen. Vi kan

få en enkel överblick av hur respondenterna upplevde sommaren genom att titta på

frekvensen av olika ord i beskrivningarna i form av ett ordmoln där förekomsten av

olika ord är proportionerlig mot dess storlek. Detta ordmoln återfinns i Figur 20

nedan.

Det första som respondenterna tänker på när de tänker på hur varma och torra

vädret påverkat deras beteende är deras beteende i förhållande till solen, skuggan,

värmen, och tid utomhus och inomhus. Det är påtagligt att en så pass stor andel av

respondenterna nämner såväl sol som skugga, samt refererar till att vara inomhus.

Vi kan även bryta ner dessa öppna svar till olika kategorier av svar med relevans

för respondenternas beteende i solen. Gör vi detta framträder en bild av att över

hälften av respondenterna uppger att de på ett eller annat sätt försökt att undvika

solen mer än en ”vanligt” sommar denna sommar – när de med egna ord får

beskriva hur sommaren påverkat deras beteende,. Detta kan exempelvis vara

genom att de spenderat mer tid inomhus eller spenderat mer tid i skuggan. Detta

kan jämföras med att enbart omkring 17% av respondenterna uppger att de

spenderat mer tid i solen eller på platser där exponeringen för solen är stor, såsom

10 https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/arets-vader/sommaren-2018-extremt-

varm-och-solig-1.138134

Figur 20. Ordmoln över vanligt förekommande ord i beskrivningar av sommaren 2018. Fråga:

” Årets sommar har varit ovanligt varm och torr. Beskriv med några ord eller meningar hur det

varma och torra vädret påverkat ditt beteende i solen”


27(65)

badplatser eller sjön. Omkring 19% uppger även att de inte förändrat sitt beteende

överhuvudtaget. En mindre andel, omkring 8%, uppger att de tänkt mer på

solskydd11 än vanliga somrar, och några få procent uppger att de upplevt en mindre

stress att bli bruna än andra somrar. Dessa resultat återfinns i Figur 21 nedan.

Figur 21. Andelen öppna svar som kan kategoriseras till olika förändrade beteenden. Notera

att enskilda svar kan tillhöra flera kategorier, varför resultatet inte summeras till 100%

KVINNOR OCH YNGRE UPPGER I ATT DE I STÖRRE UTSTRÄCKNING

FÖRÄNDRAT SINA BETEENDEN PÅ GRUND AV DEN EXTREMA

SOMMAREN

Respondenterna fick även svara på frågan om de upplevde att den varma och torra

sommaren förändrat deras beteende i solen jämfört med en ”vanlig” sommar.

Resultatet från denna fråga visar tydligt att såväl kvinnor som yngre respondenter i

större utsträckning uppger att deras beteende förändrats jämfört med en vanlig

sommar. Dessa resultat återfinns i Figur 22-23 nedan.

11 Andra solskydd än att undvika solen

2%

6%

8%

17%

19%

25%

52%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Mindre solstress

Annat

Mer solskydd

Mer sol/exponering eller njutning

Ingen förändring

Undvikit värme

Undvikit sol


28(65)

Figur 22. Andel respondenter som uppger att de ändrat sitt beteende på grund av den

ovanligt varma och torra sommaren per kön.

Figur 23 Andel respondenter som uppger att de ändrat sitt beteende på grund av den

ovanligt varma och torra sommaren per ålder.

Värt att notera är den mycket tydliga ålderstrenden som finns angående att förändra

sitt beteende på grund av den varma sommaren, där yngre i mycket större

utsträckning uppger att det åtminstone till viss del förändrat sitt beteende på grund

av den extrema sommaren. Det kan finnas flera tänkbara anledningar till detta. En

av dessa är att det är möjligt att de yngre har färre referenser till extremare väder

och därmed en större benägenhet att reagera kraftigt på förändringar. En annan

anledning kan vara att yngre har ett aktivare utomhusliv och därför i större

utsträckning påverkas av vädret. En tredje att ju äldre man blir, desto mindre

benägen är man att ändra sitt beteende i allmänhet oavsett hur omvärlden ändras.

37%

50%

13%

47%44%

9%

28%

56%

16%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Nej, den varma och torra

sommaren har inte ändrat mittbeteende i solen överhuvudtaget.

Den varma sommaren har ändrat

mitt beteende i solen till viss del.

Ja, den varma och torra

sommaren har ändrat mittbeteende i solen helt och hållet.

Samtliga

Män

Kvinnor

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Nej, den varma och torra

sommaren har inte ändrat mittbeteende i solen överhuvudtaget.

Den varma sommaren har ändrat

mitt beteende i solen till viss del.

Ja, den varma och torra

sommaren har ändrat mittbeteende i solen helt och hållet.

18-24 år

25-34 år

35-44 år

45-54 år

55-64 år

65-74 år


29(65)

VÄRMEN HAR FÅTT FLER ATT ÄNDRA SITT BETEENDE ÄN SOLEN

Till de respondenter som svarat att den varma och torra sommaren åtminstone till

viss del ändrat sitt beteende i solen ställdes följdfrågan om huruvida det främst var

värmen eller solen som fick respondenterna att ändra sitt beteende. Resultatet visar

tydligt att värmen var den starkast drivande kraften bakom förändringen av

beteendena, med knappt hälften av respondenterna som angav att det enbart var

värmen som förändrade beteendet, och knappt hälften uppgav att både värmen och

solen förändrat deras beteende. Enbart omkring 7% uppgav att de ändrat beteendet

primärt på grund av solen. Värt att notera är att enbart mycket små skillnader

kunde upptäckas mellan olika grupper i denna fråga, bortsett från att yngre i något

större utsträckning verkar ha ändrat sitt beteende på grund av värmen, och att

solskygga personer i något mindre utsträckning ändrat beteendet på grund av just

värmen.

Figur 24. Andel respondenter som uppger att de ändrat sitt beteende på grund av värmen

respektive solen, eller en kombination av dessa.

MÅNGA ANGER ATT DE SPENDERAT MINDRE TID I SOLEN JÄMFÖRT

MED EN VANLIG SOMMAR

Slutligen lät vi respondenterna ta ställning till ett antal påståenden om deras

beteende denna sommar jämfört med en ”vanlig” sommar. Dessa inkluderade

vilken typ av aktiviteter respondenterna gjort, hur de skyddat sig mot solen, och

andra liknande påståenden. Resultaten för denna fråga återfinns i Figur 25 nedan.

47% 47%

7%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Jag har mest ändrat mitt beteende pågrund av värmen.

Jag har ändrat mitt beteende både pågrund av värmen och solen.

Jag har mest ändrat mitt beteende pågrund av solen.


30(65)

Figur 25. Andel respondenter som uppger att följande påståenden stämmer bra eller mycket

bra. Fråga: ” Hur väl stämmer följande påståenden in på dig för årets sommar jämfört med

en ”vanlig” sommar? Jämfört med en ”vanlig” sommar har jag...”

Tydligt i denna figur är att trots att enbart 63% av respondenterna i frågan innan

uppgivit att de förändrat sitt beteende jämfört med en ”vanlig” sommar, så håller

73% med om påståendet att de hållit sig mer i skuggan när de varit utomhus denna

sommar jämfört med en vanlig sommar. Två tredjedelar uppger även att de varit

mer försiktiga i solen när de varit utomhus, och omkring hälften uppger att de

spenderat mer tid inomhus än vanligt.

Noterbart bland dessa siffror är att enbart omkring 12% uppger att de bränt sig mer

i solen än en vanlig sommar. Detta stämmer dock relativt väl överens med de

siffror som presenterades tidigare om andelen svenskar som bränt sig i solen under

året. Omkring en tredjedel av respondenter uppger även att de i större utsträckning

än vanligt saknat solskydd eller skuggiga ytor i utemiljöer såsom badplatser och

parker.

Ytterligare en intressant observation är att kvinnor i allmänhet håller med om

samtliga påståenden i större utsträckningen än män, bortsett från påståendet att de

bränt sig mer i solen. Denna skillnad skulle delvis kunna förklaras av olika

svarsmönster hos män och kvinnor, men skulle även kunna stödja tesen att kvinnor

är mer benägna att ändra sina beteenden än män. De största skillnaderna mellan

män och kvinnor gäller användandet av solskydd och försiktighet i solen där

skillnaderna är hela 19% respektive 16%.

SOLDYRKARE OCH SOLSKYGGA PERSONER MEST BENÄGNA ATT

ÄNDRA SITT BETEENDE I FÖRHÅLLANDE TILL EN VANLIG SOMMAR

Ser vi till solgrupperna så är resultaten föga förvånande, där de solpositiva

grupperna i större utsträckning uppger att de spenderat mer tid i solen och de

solnegativa grupperna har spenderat mindre tid i solen. De två grupper som sticker

12%

32%

35%

46%

51%

52%

53%

54%

66%

73%

73%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Bränt mig mer i solen

Oftare saknat solskydd eller skuggiga ytor vid badplatser

Oftare saknat solskydd eller skuggiga ytor i parker

Gjort färre utomhusaktiviteter

Spenderat mer tid inomhus

Varit mer noggrann med solskydd

Spenderat mer tid vid badplatser eller med vattenaktiviteter

Spenderat mer tid utomhus

Varit mer försiktig i solen

Hållit mig mer i skuggan när jag varit utomhus

Haft bättre koll på mitt/mina barns tid i solen


31(65)

ut mest i analysen är, som väntat, soldyrkarna och de solskygga personerna. Om vi

jämför dessa gruppers svar med genomsnittssvaren framträder en intressant bild av

två grupper som upplevt denna torra och varma sommar mycket olika.

Figur 26. Avvikelse i andel respondenter som uppger att följande påståenden stämmer bra

eller mycket bra för grupperna solskygga personer och soldyrkare. Fråga: ” Hur väl stämmer

följande påståenden in på dig för årets sommar jämfört med en ”vanlig” sommar? Jämfört

med en ”vanlig” sommar har jag...”

Figur 26 visar tydligt att de solskygga personerna under denna sommar maximerat

sitt solskygga beteende genom att öka tiden inomhus och minska tiden utomhus.

Soldyrkare har däremot passat på att hålla sig så mycket som möjligt i solen, och

spenderat så mycket tid som möjligt utomhus.

SAMMANFATTNING AV DEN VARMA OCH TORRA SOMMAREN

Sammanfattningsvis kan vi se följande

• Omkring hälften av respondenterna uppger i öppna svar att de på ett eller

annat sätt försökt undvika solen under sommaren, jämfört med enbart 17%

som uppger att de solat mer, och 19% som uppger ingen förändring.

• Över 60% av svenskarna uppger att de förändrat sitt beteende i solen på

grund av den varma och torra sommaren, primärt på grund av värmen.

• Nästan tre fjärdedelar uppger att de spenderat mer tid i skuggan än vanligt,

och två tredjedelar uppger att de varit mer försiktiga i solen än vanligt.

• Den varma och torra sommaren verkar ha förstärkt solgruppsbeteenden

som tidigare identifierats, främst i de mer extrema solgrupperna.

-30% -20% -10% 0% 10% 20% 30%

bränt mig mer i solen

oftare saknat solskydd eller skuggiga ytor

vid badplatser

oftare saknat solskydd eller skuggiga ytor i

parker

gjort färre utomhusaktiviteter

spenderat mer tid inomhus

varit mer noggrann med solskydd

spenderat mer tid vid badplatser eller med

vattenaktiviteter

spenderat mer tid utomhus

varit mer försiktig i solen

hållit mig mer i skuggan när jag varit

utomhus

haft bättre koll på mitt/mina barns tid i solen

Solskygga personer

Soldyrkare


32(65)

APPENDIX – SOLENKÄTEN 2018

Hej och välkommen!

Det här är en undersökning om dina solvanor och hur du ser på

solande. Tryck på "nästa" för att påbörja enkäten.

Tack för din medverkan!

1. Vilket år är du född?

❑ 2003 eller senare

❑ 2002

❑ 2001

❑ 2000

❑ 1999

❑ 1998

❑ 1997

❑ 1996

❑ 1995

❑ 1994

❑ 1993

❑ 1992

❑ 1991

❑ 1990

❑ 1989

❑ 1988

❑ 1987

❑ 1986

❑ 1985

❑ 1984

❑ 1983


33(65)

❑ 1982

❑ 1981

❑ 1980

❑ 1979

❑ 1978

❑ 1977

❑ 1976

❑ 1975

❑ 1974

❑ 1973

❑ 1972

❑ 1971

❑ 1970

❑ 1969

❑ 1968

❑ 1967

❑ 1966

❑ 1965

❑ 1964

❑ 1963

❑ 1962

❑ 1961

❑ 1960

❑ 1959

❑ 1958

❑ 1957

❑ 1956

❑ 1955

❑ 1954

❑ 1953

❑ 1952


34(65)

❑ 1951

❑ 1950

❑ 1949

❑ 1948

❑ 1947

❑ 1946

❑ 1945

❑ 1944

❑ 1943

❑ 1942

❑ 1941

❑ 1940

❑ 1939

❑ 1938

❑ 1937

❑ 1936

❑ 1935

❑ 1934 eller tidigare

2. Jag är…

❑ Man

❑ Kvinna

❑ Vill ej uppge

3. Var är du själv och dina föräldrar födda?

Sver

ige

Övriga

Norden

Övriga

Europa

Utanför

Europa

Vet ej/Vill ej

uppge

Jag

själv

❑ ❑ ❑ ❑ ❑


35(65)

Min

far

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Min

mor

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

4. Jag är…

❑ Heltidsarbetande

❑ Deltidsarbetande

❑ Egen företagare

❑ Studerande

❑ Föräldraledig

❑ Annan sysselsättning

❑ vill ej uppge

5. Vilken utbildning har du hittills genomgått (avslutat)?

❑ Grundskola

❑ 2-årigt gymnasium


❑ Högskola, universitet (el. motsvarande) upp till 2 år

❑ Högskola, universitet längre än 2 år

6. Hur många personer inklusive dig själv, bor i ditt hushåll?

❑ 1 person

❑ 2 personer

❑ 3 personer

❑ 4 personer

❑ 5 eller fler personer


36(65)

7. Jag är…

❑ Ensamstående/singel utan hemmavarande barn

❑ Ensamstående/singel med hemmavarande barn

❑ Gift/sambo/partner med hemmavarande barn

❑ Gift/sambo/partner utan hemmavarande barn

❑ Bor tillsammans med förälder/föräldrar

8. I vilken ålder är barnen?

❑ 0-5 år

❑ 6-12 år

❑ 13-17 år

❑ 18 år eller äldre

9. Hushållsinkomst i månaden:

❑ Har ingen inkomst

❑ Mindre än 8.000 kr

❑ 8.000-9.999 kr

❑ 10.000-11.999 kr

❑ 12.000-13.999 kr

❑ 14.000-16.499 kr

❑ 16.500-18.999 kr

❑ 19.000-21.999 kr

❑ 22.000-24.999 kr

❑ 25.000-29.499 kr

❑ 29.500-34.999 kr

❑ 35.000-41.999 kr

❑ 42.000-49.999 kr

❑ 50.000-64.999 kr


37(65)

❑ 65.000-83.999 kr

❑ 84.000 kr eller mer

❑ Vill ej uppge

❑ Vet ej

10. Inom vilken sektor arbetar du:

❑ Statlig

❑ Kommunal

❑ Landsting

❑ Privat

❑ Privat bolag i offentligfinansierad verksamhet

❑ Övrigt (t.ex. organisation)

11. Vilken eller vilka befattningar/ansvarsområden stämmer in på din

arbetssituation?

❑ Chefsbefattning

❑ Personalansvar

❑ Resultatansvar

❑ Ingår i ledningsgrupp

❑ Ingår i styrelse

❑ Fackligt förtroendevald

❑ Inget av ovanstående

12. Innefattar ditt arbete arbetsuppgifter utomhus under följande

perioder

Nej Ja, till en viss del Ja, till en stor del

Vinte

r

❑ ❑ ❑

Vår ❑ ❑ ❑


38(65)

Som

mar

❑ ❑ ❑

Höst ❑ ❑ ❑

13. Vilken typ av bostad bor du i?

❑ Hyresrätt

❑ Bostadsrätt

❑ Egen villa eller radhus

❑ Annat boende

14. Bor du i

❑ Stor-Stockholm

❑ Stor-Göteborg

❑ Stor-Malmö

❑ Annan stor kommun med fler än 90.000 invånare

❑ Kommun med 50.000 till 90.000 invånare

❑ Kommun med 25.000-50.000 invånare

❑ Kommun med mindre än 25.000 invånare

15. Vilket län bor du i?

❑ Blekinge

❑ Dalarna

❑ Gotland

❑ Gävleborg

❑ Halland

❑ Jämtland

❑ Jönköping

❑ Kalmar

❑ Kronoberg


39(65)

❑ Norrbotten

❑ Skåne

❑ Stockholm

❑ Södermanland

❑ Uppsala

❑ Värmland

❑ Västerbotten

❑ Västernorrland

❑ Västmanland

❑ Västra Götaland

❑ Örebro

❑ Östergötland

Vi har några frågor som handlar om solande.

16. Hur skulle du beskriva din egen kunskap kring solande och

solens strålars effekt på dig och din hud? Tycker du att du har:

❑ Mycket stor kunskap

❑ Ganska stor kunskap

❑ Varken stor eller liten kunskap

❑ Ganska liten kunskap

❑ Mycket liten kunskap

17. När det är vackert sommarväder (soligt och klart eller med en del

moln), ungefär hur många timmar är då du vanligtvis utomhus mellan

kl 10 och 15 vid följande situationer? Markera ett svar på varje rad.

Mindre

än 1

timme

Ca

1

Ca

2

Ca

3

Ca

4

Ca

5


40(65)

tim

me

tim

mar

tim

mar

tim

mar

tim

mar

En ledig dag (helg, semester,

m.m.) i Sverige mellan maj och

augusti.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

En dag på semester utomlands ❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

En arbetsdag (eller vardag om

du inte arbetar) i Sverige

❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

18. Ungefär hur många veckor under ett år är du på semester på en

plats där det är vackert sommarväder större delen av tiden?

1

vec

ka

2

vec

kor

3-4

veck

or

5 veckor

eller mer

0 veckor/inte

aktuellt

Sol- och

badsemester i

Sverige

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Annan semester i

Sverige

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Sol- och

badsemester

utomlands

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Storstadssemester

utomlands

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Annan semester

utomlands

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

19. Hur brukar du göra när du är ute i vackert sommarväder (soligt

och klart, eller med en del moln)?

Aldr

ig

Säll

an

Ibla

nd

Oft

a

Allti

d

Jag undviker att vara ute i solen mitt på

dagen (kl 10-15).

❑ ❑ ❑ ❑ ❑


41(65)

Jag använder solhatt med brätte eller

keps.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag använder solglasögon. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag använder produkter som ökar

solbrännan.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag använder solskyddskräm med hög

solskyddsfaktor (20 eller mer).

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag använder solskyddskräm med lägre

solskyddsfaktor (lägre än 20).

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag har shorts och t-shirt eller andra

kläder på mig.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag tar på mig en t-shirt eller liknande när

jag känner att jag fått tillräckligt med sol.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag är i skuggan. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag är i skuggan när jag känner att jag


❑ ❑ ❑ ❑ ❑

19B. Hur brukar du se till att dina barn skyddar sig när de är ute i

vackert sommarväder (soligt och klart, eller med en del moln)?

Aldr

ig

Säll

an

Ibla

nd

Ofta Allti

d

Jag ser till att de undviker att vara ute i

solen mitt på dagen.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑


solskyddskräm.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag ser till att de har skyddande kläder

(exempelvis keps/hatt med brätte och t-


❑ ❑ ❑ ❑ ❑

20. Hur ofta under det senaste året har du bränt dig så att huden

både blir röd och svedd?

❑ Har inte bränt mig


42(65)

❑ 1 gång

❑ 2 gånger

❑ 3-5 gånger

❑ 6 gånger eller fler

21. På vilka av dessa platser har du under det senaste året solat eller

utsatt dig för solens strålar?

❑ I solarium

❑ På sjön

❑ I fjällen

❑ På idrottsanläggning/golfbana

❑ I trädgård/på balkong

❑ I park

❑ I arbetet

❑ Vid badplats i Sverige (t.ex. hav, sjö, pool)

❑ Vid badplats utomlands (t.ex. hav, sjö, pool)

❑ Annan plats, nämligen ___________

❑ Ingen av dessa platser

22. På vilka av dessa platser har du bränt dig så att huden både blir

röd och sved under det senaste året?

❑ I solarium

❑ På sjön

❑ I fjällen



❑ I park


43(65)

❑ I arbetet





23. Man kan tycka lite olika om solande. Hur väl stämmer följande

påståenden in på dig?

Stäm

mer

myck

et

bra

Stäm

mer

gans

ka

bra

Stäm

mer

gansk

a

dåligt

Stäm

mer

mycke

t dåligt

Vet

inte

Jag tycker om att vara utomhus i

solen.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag tycker om att sola. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag oroar mig för de skador jag

kan få av att vistas mycket i

solen.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag undviker att bränna mig i

solen.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Det är jobbigt att använda

solskyddskrämer.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag oroar mig för att bli rynkig i

förtid.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Det är skönt att ha hatt med

brätte/keps när solen lyser.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Det är obekvämt att använda

kläder som solskydd.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Det är jobbigt och obehagligt att

sola.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag oroar mig för att få

hudcancer.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag känner mig säker i solen när

jag smort in mig med

solskyddskräm.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑


44(65)

Jag känner mig mer frisk och

hälsosam när jag är solbrun.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag tycker att det är fult att vara

solbrun året runt.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag får komplimanger när jag är

solbrun.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag känner mig snyggare när jag

är solbrun.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag har inget intresse av att vara

solbrun.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Mina vänner är ofta solbruna. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag tittar regelbundet på min hud

för att se om det finns nya eller

förändrade hudfläckar.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Att framstå som attraktiv inför

andra människor är en positiv

sak som är värd att kämpa för.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Det är viktigt att se ung ut. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag vill synas och skilja ut mig

från mängden.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag är en risktagare. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

För mig är det viktigt att leva ett

hälsosamt liv.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

För mig är det viktigt att sköta

om min kropp och mitt utseende.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag känner att man måste passa

på att sola när det går.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag känner ofta en oro eller

stress att inte ”hinna” bli brun.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag undviker att vara direkt i

solen för att inte få rynkor i

förtid.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag solar för att få ett tillskott av

D-vitamin

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

24. Hur väl tycker du generellt att du skyddar dig mot solens strålar?


45(65)

❑ 1 Jag skyddar mig inte alls mot solens strålar

❑ 2

❑ 3

❑ 4 Jag skyddar mig någorlunda väl mot solens strålar

❑ 5

❑ 6

❑ 7 Jag skyddar mig helt mot solens strålar

25. Har du någon gång under det senaste året använt dig av

begreppet UV-index för att anpassa din tid i solen?

❑ Ja, flera gånger

❑ Ja, en gång/någon enstaka gång

❑ Nej, men jag känner till begreppet UV-index

❑ Nej

26. Tänk nu tillbaka till den senaste gången du brände dig i solen så

att huden både blev röd och sved (oavsett om det var det senaste

året eller tidigare).

Beskriv med några ord eller meningar hur det kom sig att du brände

dig den gången.

______________________________

______________________________

______________________________

______________________________

27. Hur effektivt tror du att följande åtgärder skulle vara för att få dig

och andra att skydda sig bättre mot solens strålar?


46(65)

Mycket

ineffektivt

Mycket

effektivt

1 2 3 4 5

En badvakt/livräddare som på

stranden/vid poolen informerar och

påminner om solskydd.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

En app som skickar påminnelser/notiser

om att inte glömma solskydd.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Informationskampanjer/reklam via post

om solskydd och solens strålars effekter.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Informationskampanjer/reklam online om

solskydd och solens strålars effekter.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Informationskampanjer/reklam via radio

eller TV om solskydd och solens strålars

effekter.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Informationskampanjer om solskydd och

solens strålars effekter vid vårdcentral

eller apotek.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Att inflytelserika personer på sociala

medier tar upp frågor om solskydd och

solens strålars effekter i sina kanaler.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Att meteorologer på TV påminner om

solskydd och risken att bränna sig under

väderprognoserna.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Armband eller klädesplagg som larmar

när du varit för länge i solen.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

28. Årets sommar har varit ovanligt varm och torr.

Beskriv med några ord eller meningar hur det varma och torra vädret

påverkat ditt beteende i solen.

______________________________

______________________________

______________________________


47(65)

______________________________

29. Upplever du att den varma och torra sommaren förändrat ditt

beteende i solen jämfört med en ”vanlig” sommar?

❑ Nej, den varma och torra sommaren har inte ändrat mitt beteende i

solen överhuvudtaget

❑ Den varma sommaren har ändrat mitt beteende i solen till viss del.

❑ Ja, den varma och torra sommaren har ändrat mitt beteende i solen

helt och hållet

29B. Var det mest värmen eller mest solen som påverkade ditt

beteende?

❑ Jag har mest ändrat mitt beteende på grund av värmen.

❑ Jag har ändrat mitt beteende både på grund av värmen och solen.

❑ Jag har mest ändrat mitt beteende på grund av solen.

30. Hur väl stämmer följande påståenden in på dig för årets sommar

jämfört med en ”vanlig” sommar? Jämfört med en ”vanlig” sommar

har jag...

Stä

mm

er

myc

ket

bra

Stä

mm

er

gan

ska

bra

Stä

mm

er

gan

ska

dåli

gt

Stä

mm

er

myc

ket

dåli

gt

...spenderat mer tid utomhus ❑ ❑ ❑ ❑

...spenderat mer tid inomhus ❑ ❑ ❑ ❑


48(65)

...varit mer noggrann med

solskydd

❑ ❑ ❑ ❑

...bränt mig mer i solen ❑ ❑ ❑ ❑

...hållit mig mer i skuggan när jag

varit utomhus

❑ ❑ ❑ ❑

...spenderat mer tid vid badplatser

eller med ...vattenaktiviteter

❑ ❑ ❑ ❑

...varit mer försiktig i solen ❑ ❑ ❑ ❑

...haft bättre koll på mina barns tid

i solen (till de som har barn)

❑ ❑ ❑ ❑

...gjort färre utomhusaktiviteter ❑ ❑ ❑ ❑

...oftare saknat solskydd eller

skuggiga ytor vid badplatser

❑ ❑ ❑ ❑


skuggiga ytor i parker

❑ ❑ ❑ ❑

31. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar bland annat med att

förebygga hudcancer. Hur stort förtroende har du för denna

myndighet när det gäller att förebygga hudcancer?

❑ Mycket stort förtroende

❑ Ganska stort förtroende

❑ Varken stort eller litet förtroende

❑ Ganska litet förtroende

❑ Mycket litet förtroende

❑ Vet ej/har ingen uppfattning

32. Vilken färg har din hud när den inte varit utsatt för sol eller

solarium (titta på insidan av din överarm om du är osäker)?

❑ Ljus eller vit

❑ Ljust brun


49(65)

❑ Brun

❑ Mörkbrun

❑ Svart

Hej och välkommen!

Det här är en undersökning om dina solvanor och hur du ser på

solande. Tryck på "nästa" för att påbörja enkäten.

Tack för din medverkan!

1. Vilket år är du född?

❑ 2003 eller senare

❑ 2002

… …

❑ 1936

❑ 1935

❑ 1934 eller tidigare

2. Jag är…

❑ Man

❑ Kvinna

❑ Vill ej uppge

3. Var är du själv och dina föräldrar födda?


50(65)

Sver

ige

Övriga

Norden

Övriga

Europa

Utanför

Europa

Vet ej/Vill ej

uppge

Jag

själv

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Min

far

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Min

mor

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

4. Jag är…

❑ Heltidsarbetande

❑ Deltidsarbetande

❑ Egen företagare

❑ Studerande

❑ Föräldraledig

❑ Annan sysselsättning

❑ vill ej uppge

5. Vilken utbildning har du hittills genomgått (avslutat)?

❑ Grundskola



❑ Högskola, universitet (el. motsvarande) upp till 2 år

❑ Högskola, universitet längre än 2 år

6. Hur många personer inklusive dig själv, bor i ditt hushåll?

❑ 1 person

❑ 2 personer


51(65)

❑ 3 personer

❑ 4 personer

❑ 5 eller fler personer

7. Jag är…

❑ Ensamstående/singel utan hemmavarande barn

❑ Ensamstående/singel med hemmavarande barn

❑ Gift/sambo/partner med hemmavarande barn

❑ Gift/sambo/partner utan hemmavarande barn

❑ Bor tillsammans med förälder/föräldrar

8. I vilken ålder är barnen?

❑ 0-5 år

❑ 6-12 år

❑ 13-17 år

❑ 18 år eller äldre

9. Hushållsinkomst i månaden:

❑ Har ingen inkomst

❑ Mindre än 8.000 kr

❑ 8.000-9.999 kr

❑ 10.000-11.999 kr

❑ 12.000-13.999 kr

❑ 14.000-16.499 kr

❑ 16.500-18.999 kr

❑ 19.000-21.999 kr

❑ 22.000-24.999 kr

❑ 25.000-29.499 kr


52(65)

❑ 29.500-34.999 kr

❑ 35.000-41.999 kr

❑ 42.000-49.999 kr

❑ 50.000-64.999 kr

❑ 65.000-83.999 kr

❑ 84.000 kr eller mer

❑ Vill ej uppge

❑ Vet ej

10. Inom vilken sektor arbetar du:

❑ Statlig

❑ Kommunal

❑ Landsting

❑ Privat

❑ Privat bolag i offentligfinansierad verksamhet

❑ Övrigt (t.ex. organisation)

11. Vilken eller vilka befattningar/ansvarsområden stämmer in på din

arbetssituation?

❑ Chefsbefattning

❑ Personalansvar

❑ Resultatansvar

❑ Ingår i ledningsgrupp

❑ Ingår i styrelse

❑ Fackligt förtroendevald

❑ Inget av ovanstående

12. Innefattar ditt arbete arbetsuppgifter utomhus under följande

perioder


53(65)

Nej Ja, till en viss del Ja, till en stor del

Vinte

r

❑ ❑ ❑

Vår ❑ ❑ ❑

Som

mar

❑ ❑ ❑

Höst ❑ ❑ ❑

13. Vilken typ av bostad bor du i?

❑ Hyresrätt

❑ Bostadsrätt

❑ Egen villa eller radhus

❑ Annat boende

14. Bor du i

❑ Stor-Stockholm

❑ Stor-Göteborg

❑ Stor-Malmö

❑ Annan stor kommun med fler än 90.000 invånare

❑ Kommun med 50.000 till 90.000 invånare

❑ Kommun med 25.000-50.000 invånare

❑ Kommun med mindre än 25.000 invånare

15. Vilket län bor du i?

❑ Blekinge

❑ Dalarna

❑ Gotland

❑ Gävleborg

❑ Halland


54(65)

❑ Jämtland

❑ Jönköping

❑ Kalmar

❑ Kronoberg

❑ Norrbotten

❑ Skåne

❑ Stockholm

❑ Södermanland

❑ Uppsala

❑ Värmland

❑ Västerbotten

❑ Västernorrland

❑ Västmanland

❑ Västra Götaland

❑ Örebro

❑ Östergötland

Vi har några frågor som handlar om solande.

16. Hur skulle du beskriva din egen kunskap kring solande och

solens strålars effekt på dig och din hud? Tycker du att du har:

❑ Mycket stor kunskap

❑ Ganska stor kunskap

❑ Varken stor eller liten kunskap

❑ Ganska liten kunskap

❑ Mycket liten kunskap

17. När det är vackert sommarväder (soligt och klart eller med en del

moln), ungefär hur många timmar är då du vanligtvis utomhus mellan


55(65)

kl 10 och 15 vid följande situationer? Markera ett svar på varje rad.

Mindre

än 1

timme

Ca

1

tim

me

Ca

2

tim

mar

Ca

3

tim

mar

Ca

4

tim

mar

Ca

5

tim

mar

En ledig dag (helg, semester,

m.m.) i Sverige mellan maj och

augusti.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

En dag på semester utomlands ❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

En arbetsdag (eller vardag om

du inte arbetar) i Sverige

❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

18. Ungefär hur många veckor under ett år är du på semester på en

plats där det är vackert sommarväder större delen av tiden?

1

vec

ka

2

vec

kor

3-4

veck

or

5 veckor

eller mer

0 veckor/inte

aktuellt

Sol- och

badsemester i

Sverige

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Annan semester i

Sverige

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Sol- och

badsemester

utomlands

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Storstadssemester

utomlands

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Annan semester

utomlands

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

19. Hur brukar du göra när du är ute i vackert sommarväder (soligt

och klart, eller med en del moln)?


56(65)

Aldr

ig

Säll

an

Ibla

nd

Oft

a

Allti

d

Jag undviker att vara ute i solen mitt på

dagen (kl 10-15).

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag använder solhatt med brätte eller

keps.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag använder solglasögon. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag använder produkter som ökar

solbrännan.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag använder solskyddskräm med hög

solskyddsfaktor (20 eller mer).

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag använder solskyddskräm med lägre

solskyddsfaktor (lägre än 20).

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag har shorts och t-shirt eller andra

kläder på mig.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag tar på mig en t-shirt eller liknande när

jag känner att jag fått tillräckligt med sol.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag är i skuggan. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag är i skuggan när jag känner att jag


❑ ❑ ❑ ❑ ❑

19B. Hur brukar du se till att dina barn skyddar sig när de är ute i

vackert sommarväder (soligt och klart, eller med en del moln)?

Aldr

ig

Säll

an

Ibla

nd

Ofta Allti

d

Jag ser till att de undviker att vara ute i

solen mitt på dagen.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑


solskyddskräm.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag ser till att de har skyddande kläder

(exempelvis keps/hatt med brätte och t-


❑ ❑ ❑ ❑ ❑


57(65)

20. Hur ofta under det senaste året har du bränt dig så att huden

både blir röd och svedd?

❑ Har inte bränt mig

❑ 1 gång

❑ 2 gånger

❑ 3-5 gånger

❑ 6 gånger eller fler

21. På vilka av dessa platser har du under det senaste året solat eller

utsatt dig för solens strålar?

❑ I solarium

❑ På sjön

❑ I fjällen



❑ I park

❑ I arbetet





22. På vilka av dessa platser har du bränt dig så att huden både blir

röd och sved under det senaste året?

❑ I solarium

❑ På sjön

❑ I fjällen


58(65)



❑ I park

❑ I arbetet





23. Man kan tycka lite olika om solande. Hur väl stämmer följande

påståenden in på dig?

Stäm

mer

myck

et

bra

Stäm

mer

gans

ka

bra

Stäm

mer

gansk

a

dåligt

Stäm

mer

mycke

t dåligt

Vet

inte

Jag tycker om att vara utomhus i

solen.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag tycker om att sola. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag oroar mig för de skador jag

kan få av att vistas mycket i

solen.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag undviker att bränna mig i

solen.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Det är jobbigt att använda

solskyddskrämer.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag oroar mig för att bli rynkig i

förtid.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Det är skönt att ha hatt med

brätte/keps när solen lyser.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Det är obekvämt att använda

kläder som solskydd.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Det är jobbigt och obehagligt att

sola.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑


59(65)

Jag oroar mig för att få

hudcancer.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag känner mig säker i solen när

jag smort in mig med

solskyddskräm.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag känner mig mer frisk och

hälsosam när jag är solbrun.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag tycker att det är fult att vara

solbrun året runt.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag får komplimanger när jag är

solbrun.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag känner mig snyggare när jag

är solbrun.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag har inget intresse av att vara

solbrun.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Mina vänner är ofta solbruna. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag tittar regelbundet på min hud

för att se om det finns nya eller

förändrade hudfläckar.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Att framstå som attraktiv inför

andra människor är en positiv

sak som är värd att kämpa för.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Det är viktigt att se ung ut. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag vill synas och skilja ut mig

från mängden.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag är en risktagare. ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

För mig är det viktigt att leva ett

hälsosamt liv.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

För mig är det viktigt att sköta

om min kropp och mitt utseende.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag känner att man måste passa

på att sola när det går.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag känner ofta en oro eller

stress att inte ”hinna” bli brun.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Jag undviker att vara direkt i

solen för att inte få rynkor i

förtid.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑


60(65)

Jag solar för att få ett tillskott av

D-vitamin

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

24. Hur väl tycker du generellt att du skyddar dig mot solens strålar?

❑ 1 Jag skyddar mig inte alls mot solens strålar

❑ 2

❑ 3

❑ 4 Jag skyddar mig någorlunda väl mot solens strålar

❑ 5

❑ 6

❑ 7 Jag skyddar mig helt mot solens strålar

25. Har du någon gång under det senaste året använt dig av

begreppet UV-index för att anpassa din tid i solen?

❑ Ja, flera gånger

❑ Ja, en gång/någon enstaka gång

❑ Nej, men jag känner till begreppet UV-index

❑ Nej

26. Tänk nu tillbaka till den senaste gången du brände dig i solen så

att huden både blev röd och sved (oavsett om det var det senaste

året eller tidigare).

Beskriv med några ord eller meningar hur det kom sig att du brände

dig den gången.

______________________________

______________________________

______________________________


61(65)

______________________________

27. Hur effektivt tror du att följande åtgärder skulle vara för att få dig

och andra att skydda sig bättre mot solens strålar?

Mycket

ineffektivt

Mycket

effektivt

1 2 3 4 5

En badvakt/livräddare som på

stranden/vid poolen informerar och

påminner om solskydd.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

En app som skickar påminnelser/notiser

om att inte glömma solskydd.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Informationskampanjer/reklam via post

om solskydd och solens strålars effekter.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Informationskampanjer/reklam online om

solskydd och solens strålars effekter.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Informationskampanjer/reklam via radio

eller TV om solskydd och solens strålars

effekter.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Informationskampanjer om solskydd och

solens strålars effekter vid vårdcentral

eller apotek.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Att inflytelserika personer på sociala

medier tar upp frågor om solskydd och

solens strålars effekter i sina kanaler.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Att meteorologer på TV påminner om

solskydd och risken att bränna sig under

väderprognoserna.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Armband eller klädesplagg som larmar

när du varit för länge i solen.

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

28. Årets sommar har varit ovanligt varm och torr.

Beskriv med några ord eller meningar hur det varma och torra vädret

påverkat ditt beteende i solen.


62(65)

______________________________

______________________________

______________________________

______________________________

29. Upplever du att den varma och torra sommaren förändrat ditt

beteende i solen jämfört med en ”vanlig” sommar?

❑ Nej, den varma och torra sommaren har inte ändrat mitt beteende i

solen överhuvudtaget

❑ Den varma sommaren har ändrat mitt beteende i solen till viss del.

❑ Ja, den varma och torra sommaren har ändrat mitt beteende i solen

helt och hållet

29B. Var det mest värmen eller mest solen som påverkade ditt

beteende?

❑ Jag har mest ändrat mitt beteende på grund av värmen.

❑ Jag har ändrat mitt beteende både på grund av värmen och solen.

❑ Jag har mest ändrat mitt beteende på grund av solen.

30. Hur väl stämmer följande påståenden in på dig för årets sommar

jämfört med en ”vanlig” sommar? Jämfört med en ”vanlig” sommar

har jag...

Stä

mm

er

myc

Stä

mm

er

gan

Stä

mm

er

gan

ska

Stä

mm

er

myc

ket


63(65)

ket

bra

ska

bra

dåli

gt

dåli

gt

...spenderat mer tid utomhus ❑ ❑ ❑ ❑

...spenderat mer tid inomhus ❑ ❑ ❑ ❑

...varit mer noggrann med

solskydd

❑ ❑ ❑ ❑

...bränt mig mer i solen ❑ ❑ ❑ ❑

...hållit mig mer i skuggan när jag

varit utomhus

❑ ❑ ❑ ❑

...spenderat mer tid vid badplatser

eller med ...vattenaktiviteter

❑ ❑ ❑ ❑

...varit mer försiktig i solen ❑ ❑ ❑ ❑

...haft bättre koll på mina barns tid

i solen (till de som har barn)

❑ ❑ ❑ ❑

...gjort färre utomhusaktiviteter ❑ ❑ ❑ ❑


skuggiga ytor vid badplatser

❑ ❑ ❑ ❑


skuggiga ytor i parker

❑ ❑ ❑ ❑

31. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar bland annat med att

förebygga hudcancer. Hur stort förtroende har du för denna

myndighet när det gäller att förebygga hudcancer?

❑ Mycket stort förtroende

❑ Ganska stort förtroende

❑ Varken stort eller litet förtroende

❑ Ganska litet förtroende

❑ Mycket litet förtroende

❑ Vet ej/har ingen uppfattning


64(65)

32. Vilken färg har din hud när den inte varit utsatt för sol eller

solarium (titta på insidan av din överarm om du är osäker)?

❑ Ljus eller vit

❑ Ljust brun

❑ Brun

❑ Mörkbrun

❑ Svart


65(65)

OM KAIROS FUTURE

Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag

att förstå och forma sin framtid. Genom trend- och omvärldsanalys, innovation och

strategi, ger vi våra kunder de stora sammanhangen. Kairos Future grundades 1993,

vårt huvudkontor finns i Stockholm och vi har representanter samt

samarbetspartners över hela världen.

För mer information, se www.kairosfuture.com eller kontakta oss:

Kairos Future

Box 804

(Besöksadress: Klarabergshuset, Västra Järnvägsgatan 3)

101 36 Stockholm

Tel. 08–545 225 00

[email protected]

www.kairosfuture.com

http://www.kairosfuture.com/

mailto:[email protected]

http://www.kairosfuture.com/

Documents

Sveriges solvanor 2018 - Strålsäkerhetsmyndigheten · MAMMA OCH PAPPA TAR LIKA STORT ANSVAR.....14 YNGRE FÖRÄLDRAR MER SOLSKYDDSMEDVETNA ÄN ÄLDRE .....15 FÖRÄLDRARS ... C