TANKAR OM ATT ÅTERVÄNDA - CloudinaryFoto: Omslag Vladislav Nikonov/Unsplash, sid 8 Michal Janek/Unsplash, 13 Magnus Östberg/Unsplash, 15 Jon Tyson/Unsplash, 25 Kelly Sikkema/Unsplash,

1

Barn, unga och vuxna om återvändande till Afghanistan

TANKAR OM ATT ÅTERVÄNDA

2 3

Våld är vardag. Människor dör. Varje dag. Och ingen bryr sig. Men när det till exempel händer i Frankrike då bryr sig folk. Till exempel när det var terrorattacken i Stockholm. Då stannar allt.

Sånt händer i Afghanistan varje dag.Ensamkommande pojke i Sverige

© 2019 Rädda Barnen

Artikelnummer: 700066

Skribenter: Sofia Rasmussen, Carolina Guillén Åkerlind, Mikaela Hagan

Projektansvarig: Ylva Sperling

Projektledare: Sofia Rasmussen, Mikaela Hagan

Rädda Barnen vill rikta ett särskilt tack till barnen, ungdomarna, föräldrarna och alla stödpersoner som har delat med sig av

sina tankar och erfarenheter. På ett modigt, ärligt och tillitsfullt sätt har de bidragit till att belysa ett aktuellt och viktigt tema.

Foto: Omslag Vladislav Nikonov/Unsplash, sid 8 Michal Janek/Unsplash, 13 Magnus Östberg/Unsplash, 15 Jon Tyson/Unsplash,

25 Kelly Sikkema/Unsplash, 26 Unsplash, 27 Ben Mullins/Unsplash, 28 Nijwam Swargiary/Unsplash, 30 Nuno Silva/Unsplash, 42

Jeramy Yap/Unsplash, 45 Aron Burden/Unsplash, 49 Jonathan Brinkhorst/Unsplash, 34 Pixabay

Sid 19 & 39 privata bilder

Sid 22, 35, 38 & 40 © Roya Heydari/Save the Children

Formgivning: Åtta.45

Tryck: Åtta.45

Rädda Barnen

107 88 Stockholm

Besöksadress: Gustavslundsvägen 141, Bromma

Tel: 08-698 90 00

[email protected]

www.raddabarnen.se

4 5

Innehåll

ORDFÖRKLARINGAR 5

FÖRORD 6

SAMMANFATTNING 7

Slutsatser 7

Rädda Barnens rekommendationer 8

KAPITEL I: INLEDNING 9

Bakgrunden till rapporten 10

Förändringar i Sveriges asyllagstiftning och praxis 12

Datainsamling, metod och etiska reflektioner 13

Rapportens upplägg och struktur 16

KAPITEL II:

BARNS RÄTTIGHETER RELATERAT TILL ÅTERVÄNDANDE 17

Säkerhetsaspekter vid barns återvändande 19

Skyddsmekanismer att beakta vid barns återvändande 19

KAPITEL III:

TANKAR OM SITUATIONEN I SVERIGE OCH ASYLPROCESSEN 21

Ensamkommande och barn i familj 22

Föräldrar 25

Lärare och skolpersonal 27

KAPITEL IV:

TANKAR OM AFGHANISTAN OCH ÅTERVÄNDANDE 29

Ensamkommande och barn i familj 30

Föräldrar 35

KAPITEL V:

EFTER ÅTERVÄNDANDE TILL AFGHANISTAN 37

Otrygghet, våld och avsaknad av stöd 39

Färre går i skola, majoriteten planerar att fly igen 39

KAPITEL VI:

BEHOV AV STÖD FÖRE OCH EFTER ÅTERVÄNDANDE 41

Stöd som efterfrågas av barn och föräldrar 43

Lärares förslag på stöd till barn och ungdomar 43

Stöd som efterfrågas av lärare och skolpersonal 44

Civilsamhällets och myndigheters diskussion kring stöd 46

KAPITEL VII:

RÄDDA BARNENS REKOMMENDATIONER 47

ORDFÖRKLARINGARBarn: Med barn avses varje människa under 18 års ålder enligt artikel 1, FN:s konvention om barnets rättigheter.1 Även EU använder den definitionen, bland annat i Guidelines for the promotion and protection of the rights of the child från 2017.2

Unga: Det finns ingen enhetlig definition på unga eller ungdom i svensk lagstiftning eller hos svenska myndigheter. I denna rapport har vi inkluderat unga upp till 21 år. Det handlar främst om ungdomar som ansökte om asyl i Sverige som minderåriga men som nyligen fyllt 18 år eller ungdomar som utvisats från Sverige inom ett år efter att de fyllt 18 år. Ungdomar som ansökte om asyl innan de fyllde 18 år går igenom asylprocessen som barn vilket innebär dels att deras ansökningar borde handläggas skyndsamt och dels att Migrationsverket ska beakta och analysera varaktiga lösningar vid bedömningen av barnets skyddsbehov. Tillfälligt skydd fram till barnets 18-årsdag kan inte ses som en varaktig lösning. Den kritik som riktats mot de medicinska åldersbedömningar som använts i Sverige3 är ännu ett skäl till att vidta särskilda åtgärder för att garantera att dessa personer har tillgång till varaktiga lösningar.

Varaktig lösning: Barn i migration har rätt till en säker och varaktig lösning (durable solution) som är hållbar över tid, möter barnets behov och tillgodoser barnets rättigheter samt ger barnet trygghet och skydd enligt barnrättskom-mitténs allmänna kommentar nr 22.4

Återvändande: I rapporten används de tre begreppen återvändande, återsändande och utvisning. För de familjer som vi talat med så handlar det i första hand om utvisning, även de barn och föräldrar som medverkar till att bli återsända till Afghanistan gör det utifrån käns-lan att de inte har något val. Det finns familjer som själva återtagit sin ansökan om asyl och lämnat landet, men vi har inte kommit i kontakt med några av dessa familjer när vi intervjuat här i Sverige. Återvända är också missvisande för många av de barn som berörs eftersom ett stort antal av dem är födda eller uppvuxna i Iran eller Pakistan. Det finns också barn som är födda i Sverige och som aldrig varit i något annat land. Återvändande kan därför inte förstås som ett återvändande i fysisk mening utan snarare ett administrativt återvändande till platsen där en person har sin medborgerliga hemvist, vare sig personen varit där eller inte.

Innehåll Ordförklaringar

6 7

FÖRORDAtt prata om återvändande är svårt för de barn, unga och föräldrar från Afghanistan som ansökt om asyl i Sverige. Det är inte förvånande efter-som säkerhetssituationen i Afghanistan har för-värrats under de senaste åren, 2019 klassades landet som världens minst fredliga.5 Fyrtio år av krig har skapat en farlig och osäker miljö som hindrar barn och unga från att få sina grundläg-gande rättigheter tillgodosedda. Flickor befinner sig i en särskilt utsatt position då de riskerar att utsättas för tvångsgifte och har betydligt sämre utbildningsmöjligheter. Många av de barn och unga som får avslag på sin asylansökan i Sverige ser inte återvändande som ett alternativ. I stället känner de sig tvingade till ett liv i papperslöshet, något som förstärker en redan allvarlig utsatt-het och psykisk ohälsa. Detta har inte enbart negativa konsekvenser för den enskilde individen utan även för samhället i stort.

Rädda Barnen anser att återvändande är något vi behöver diskutera på allvar. Vi behöver sär-skilt mer kunskap om barn och unga som riske-rar att utvisas till Afghanistan och de som redan har återvänt, och då måste vi tala med dem som berörs. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) slår fast att alla barn ska ha en möjlighet att delta och uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem.6 Återsändande av asylsö-kande är något som vuxna i hög grad diskuterar utan att beakta barnens åsikter. Det är hög tid att barn och unga själva får komma till tals i en fråga som berör dem så starkt.

Vi hoppas att denna rapport, tillsammans med Rädda Barnens globala rapport om återvändan-de till Afghanistan From Europe to Afghanistan: experiences of child returnees från 20187, ska ge en inblick i hur barn, unga och föräldrar som

ansökt om asyl i Sverige tänker kring återvän-dande till Afghanistan. Hur upplever de vänte-tiden under asylprocessen? Vilka risker står de inför i hemlandet? Vilket stöd behöver de om de ändå måste återvända? Detta är några av frågorna vi har sökt svar på för öka förståelsen för deras situation och för att hitta lämpliga lösningar.

Genom att lyfta barnens, ungdomarnas och för-äldrarnas samt andra stödpersoners tankar och erfarenheter önskar vi bidra till en mer rättssä-ker och barnvänlig asyl- och återvändandepro-cess. Vi kräver att barns rättigheter vid åter- vändande respekteras fullt ut och att de får det stöd de behöver och har rätt till.

Barns rättigheter handlar inte bara om att Sve-rige ska leva upp till sina konventionsåtaganden, det handlar lika mycket om vilket samhälle vi vill ha och hur vi långsiktigt säkerställer bästa möjliga trygghet och framtid för de barn som vi alla har ansvar för. Sverige befinner sig nu i ett läge där många barn och unga hamnar i kläm mellan en ytterst restriktiv asylpolitik och en väldigt osäker framtid. Frågan kring återvändan-de till Afghanistan är komplex, men vi bör alla vara överens om att barn aldrig ska utnyttjas som brickor i ett politiskt spel, varken i Sverige eller i andra delar av världen.

OLA MATTSSON

Chef för Rädda Barnens Sverigeprogram

SAMMANFATTNINGDen här rapporten är en del av ett större pro-jekt som Rädda Barnen genomförde 2017–2019 för att få bättre kunskap om situationen för barn och unga som återsänds till Afghanistan efter att ha ansökt om asyl i Europa.

I den här rapporten har vi talat med totalt 63 personer med afghansk nationalitet som antingen befinner sig eller har befunnit sig som asylsökande i Sverige. Därutöver tillkommer de hundratals samtal som inkommit till Rädda Barnens stödlinje. Vi har också inhämtat infor-mation genom en enkätundersökning och samtal med lärare, annan skolpersonal samt andra intresseorganisationer och myndigheter.

SlutsatserBarn och unga far illa av processenSlutsatserna i rapporten är allvarliga. De visar att respekten för barns rättigheter ofta brister i asyl- och återvändandeprocessen. De visar även att barnrättsperspektivet inte alltid genomsyrar riktlinjer, praxis, bemötande samt stödinsatser när det kommer till återvändande. Från vitt-nesmålen i Sverige framkommer det tydligt att många har svåra erfarenheter från både hem-landet, resan till Europa och tiden i Sverige. Alla har väntat länge på beslut, de känner ofta att de inte har blivit trodda av Migrationsverket och upplever att de inte har fått sina skydds-skäl korrekt utredda. Många mår dåligt och talar om depression, hopplöshet och förtvivlan. Den psykiska ohälsan är utbredd. Barnen och ungdomarna har varit i Sverige i många år, kan svenska, vill gå i skola och arbeta. De är myck-et oroliga inför ett eventuellt återvändande. Ingen som Rädda Barnen talat med i studien ser återvändande som ett alternativ. De uttrycker att det inte finns någon framtid i Afghanistan och att de hellre lever utan papper i Sverige än återvänder.

Bristande rättssäkerhetI rapporten framkommer att rättssäkerheten för barnen som återvänt inte fullt ut har respekte-rats. Åtstramningar i regelverk och lagstiftning i europeiska länder har lett till kompromisser med internationella förpliktelser. I Sverige har utlänningslagstiftningen stramats åt betydligt och även praxisändringar i kombination med osäkra åldersbedömningar har gjort det svå-rare både för ensamkommande barn och unga men även för barnfamiljer från Afghanistan att få uppehållstillstånd. Tidsbegränsade uppehålls-tillstånd gör också att barn lever i limbo med konstant rädsla för att deras tillstånd inte ska förlängas när de fyller 18 år. Rädda Barnen menar att detta är oförenligt med barnkonven-tionens grundläggande princip om barnets bästa och krav om att barn ska kunna utvecklas och nå sin fulla potential. Enligt både FN:s flyk-tingorgan UNHCR och Inter-Agency Standing Committee (IASC) är varaktiga lösningar något som myndigheter behöver beakta och analysera när de bedömer asylsökande barns skyddsbehov. Rädda Barnen har utöver dessa riktlinjer, utifrån barnkonventionen och barnrättskommitténs allmänna kommentarer, arbetat fram barnspe-cifika faktorer som ska beaktas inför och vid ett återvändande.8

Svår säkerhetssituation och risk för allvarliga kränkningar av barns rättigheterUtöver den generellt osäkra säkerhetssituatio-nen i Afghanistan, är barnen och ungdomarna i Sverige också oroliga för att utsättas för andra risker. Flera berättar om rädsla för att bli kidnappade och rekryterade till väpnade grupper. En del menar också att brist på nätverk och jobb efter återvändande leder till att man tvingas in i kriminalitet eller drogmissbruk. För flickor som återsänds nämns särskilt risken för tvångsäktenskap och många uttrycker att det känns otryggt att gå i skolan. Flera lyfter också att det är extra otryggt för barn som varit i ett västligt land, både för att man kan bli stigmati-serad samt stämplad som ”icke-muslim” och för att det är svårt för barnen att vänja sig vid livet i Afghanistan igen.

Förord Sammanfattning

8 9

Bättre stöd efterfrågas De afghanska barnen, ungdomarna och föräld-rarna i Sverige har svårt att tala om återvän-dande över huvud taget och har därför svårt att ge förslag på stöd som de skulle tänkas behöva vid ett återvändande. De lärare och annan skol-personal som deltar i studien kommer däremot med flera konkreta förslag. Även från diskussio-nen med andra organisationer och myndigheter framkommer förslag på hur stödet vid återvän-dande kan förbättras.

Lärarna och skolpersonalen vittnar framför allt om svåra situationer och bristande stöd både för de asylsökande och för dem själva. En klar majoritet önskar mer kunskap och information om återvändandeprocessen, Afghanistan och barns rättigheter. De önskar att barnen fick för-bereda sig bättre på att återvända och att Sveri-ge ser till att det fanns mottagande på plats och bättre uppföljning av de som återvänder. Bättre språkkunskaper och översättning av betyg är också något som lyfts både av lärarna och av skolpersonalen och även av individer som redan återvänt till Afghanistan.

Rädda Barnens rekommendationer:

• Sverige bör stoppa utvisningar av barn och unga till Afghanistan.

• Sverige måste stärka rättssäkerheten under asyl- och återvändandeprocessen.

• Om utvisningar ändå sker måste Sveri-ge försäkra sig om att det sker på ett så barnvänligt sätt som möjligt med respekt för varje barns rättigheter.

• Sverige måste i större utsträckning garantera bättre barnspecifikt stöd före, under och efter återvändande.

• Sverige måste på flera nivåer förbättra uppföljningen av barn som återsänts. KAPITEL I:

INLEDNING

Sammanfattning

10 11

INLEDNINGBakgrunden till rapportenDe senaste åren har frågan kring återvändande för asylsökande som nekats asyl flitigt diskute-rats i samhällsdebatten. Detta gäller både i Sve-rige och i andra europeiska länder. Frågan om återvändande väcker stort medialt intresse och lyfts ofta i de politiska diskussionerna kring ord-ning och reda i asylmottagandet.9 Återvändande berör barn i allra högsta grad, både ensamkom-mande barn och barn i familj. Rädda Barnen har vid ett flertal tillfällen granskat asylprocessen och handläggningen av barnärenden där vi sett att barn i familj ofta ses som ett bihang till famil-jen och inte som egna individer. Vi har bland annat publicerat rapporten Barns egna asylskäl: Om rätten att bli sedd som en individ (2016)10 som belyser brister i hanteringen av barnärenden och behovet av att i större utsträckning utreda barns egna och barnspecifika asylskäl.

De problem som Rädda Barnen uppmärksammat kring barns rättigheter i asylprocessen och vid återvändande berör många barn och betydligt fler länder än Afghanistan. Frågan kring åter-vändande är dock särskilt relevant i förhållande till Afghanistan eftersom den största andelen ensamkommande barn i Sverige under lång tid har utgjorts av barn från Afghanistan. Även antalet afghanska barnfamiljer har varit ovan-ligt högt. Samhällsdebatten kring återvändande har de senaste åren framför allt kretsat kring Afghanistan och Rädda Barnen har bedrivit ett aktivt påverkansarbete tillsammans med andra organisationer för att stoppa utvisningar till Afghanistan. Detta arbete har till stor del, men inte enbart, riktat in sig på de ensamkomman-de barn som drabbats av en mer restriktiv och

komplicerad lagstiftning, förändrad rättspraxis, kritiserade åldersbedömningar11 och exceptio-nellt långa handläggningstider. Något som i sin tur har lett till att många hunnit fylla 18 år och ska, eller redan har, utvisats till ett av världens farligaste länder. Det är dock viktigt att påpeka att även barn i familj löper betydande risker vid ett återvändande, detta har vi bland annat upp-märksammat i vår globala rapport.12

Afghanistan ett av världens farligaste länder för barn Säkerhetssituationen i Afghanistan har förvär-rats under flera år och landet är ett av världens farligaste för barn att leva i. Enligt UNAMA (FN:s samordningsorgan i Afghanistan) dödades fler civila i Afghanistan under 2018 än vad som uppmätts någonsin tidigare. Av de nära 4 000 civila dödsfallen var nästan en fjärdedel barn, den högsta siffran som uppmätts under ett år. Ytterligare över 7 000 civila skadades. Attacker mot skolor har ökat och närmare 1,3 miljoner människor är på internflykt inom landet.13 Enligt Unicef tredubblades attackerna mot afghanska skolor under 2018 jämfört med 2017 och minst 700 skolor hölls stängda på grund av våldet. Som en följd av detta har fler än 3.7 miljoner barn berövats möjligheten till skolgång varav 60 procent är flickor.14 Även om antalet civila offer minskade något under första halvan av 2019 har konfliktnivån ökat markant. Bara i juli 2019 dödades eller skadades mer än 1 500 civila, vilket är den högsta siffran på en månad sedan maj 2017.17 Under det tredje kvartalet ökade antalet civila offer med 42 procent i jämförelse med samma period 2018.15 Afghanistan rankas

nu som världens minst fredliga land enligt Global Peace Index 2019.16 Att grovt våld mot barn är vanligt förekommande i Afghanistan framkom också i en omfattande undersökning som Rädda Barnen genomförde 2016.18

Under åren 2015 till 2017 ansökte 46 213 människor från Afghanistan om asyl i Sverige. Av dessa var 32 821, det vill säga 71 procent, barn. En stor andel av dessa var ensamkom-mande barn som kom under hösten 2015. Sedan dess har antalet minskat drastiskt. Under 2018 sökte endast 805 personer från Afghanistan asyl i Sverige. Av dem var 416 barn varav 99 ensam-kommande barn. Fram till augusti 2019 var motsvarande siffra 461 personer, varav 226 barn och av dem 53 ensamkommande barn. Andelen barn av det totala antalet asylsökande har alla dessa år varit betydligt högre från Afghanistan jämfört med andra länder.19 Detta kan peka på att de barnspecifika riskerna är högre i Afgha-nistan än i andra länder. Flickor från Afghanistan utgjorde cirka en femtedel av barnen som sökte asyl i Sverige mellan 2015 och maj 2019. Bland de ensamkommande var andelen flickor lägre. Under samma period fick över hälften av flick-orna i familj avslag på sin asylansökan i första instans. Av de ensamkommande flickorna fick cirka en fjärdedel avslag.20

Långa handläggningstider på Migrationsverket Handläggningstiderna på Migrationsverket har under de senaste åren varit mycket långa.21 Även om handläggningstiderna generellt ligger under ett år idag får asylsökande från Afghanis-tan vänta närmare två år på beslut, många barn och unga från Afghanistan har fått vänta flera år.22 Detta har resulterat i att familjer och ung-domar som kommit för flera år sedan kan vara

aktuella för återvändande långt efter att de sökt asyl. Det är till exempel fallet för de närmare 2000 personer i barnhushåll som fått avslag och nu lever i limbo i väntan på utvisning.23

Mellan 2015 och 2017 återsändes totalt 253 barn i familj och ensamkommande barn, till Afghanis-tan från Sverige. Under 2018 var antalet barn som återsänts endast 10. Fram till mars 2019 var antalet barn som utvisats 2 till antalet. Samtidigt har 11 307 ensamkommande från Afghanistan blivit uppskrivna i ålder sedan 2015 och fram till och med mars 2019. Över 1000 afghanska barn har också avvikit och försvunnit ur systemet under samma period.24

En del av en global studie Samtidigt som barn och unga återsänds till Afghanistan saknas kunskap om och uppföljning av vad som hänt efter att barn och unga åter-vänt. Under 2018 genomförde Rädda Barnen därför en global studie med fokus på återvän-dande till Afghanistan från Europa. I studien har vi pratat med barn och unga som riskerar att återsändas eller redan har återvänt från olika europeiska länder, däribland Sverige. Syftet med studien var att kartlägga barns och ungas tan-kar om återvändande, vilka risker som finns och vilket stöd barn, ungdomar och familjer behöver före, under och efter återvändandeprocessen. Studien resulterade i rapporten From Europe to Afghanistan: experiences of child returnees som lanserades i oktober 2018.25 Med dessa rappor-ter vill Rädda Barnen belysa riskerna med att utvisa barn till länder där de riskerar att utsät-tas för allvarliga kränkningar och i de fall barn själva vill återvända vill vi säkerställa att de får ett så bra stöd som möjligt inför, under och efter ett återvändande.26

Inledning Inledning

Asylsökande frånAfghanistan 2015–2017

Civila dödsfall iAfghanistan 2018

927Barn

2877Vuxna

13392Vuxna

8454Barn i familj

24367Ensamkommande

barn

12 13

Den svenska rapporten Tankar om att återvän-da - Barn, unga och vuxna om återvändande till Afghanistan är en del av den globala studien om återvändande. Informationsunderlaget som denna rapport baserar sig på har tagits fram i Sverige mellan 2017 och 2019 tillsammans med barn, unga och föräldrar som ännu inte återvänt men även med ungdomar som har återvänt från Sverige. Delar av underlaget har även använts i den globala rapporten. Den svenska rapporten är ett komplement till den globala rapporten och vill lyfta och tydliggöra vad barn, unga och föräldrar från Afghanistan tänker inför ett even-tuellt återvändande och vad de säger utifrån sina erfarenheter specifikt i Sverige. Rapporten är uppbyggd utifrån deras utsagor. Vi har också lyssnat till personer i de asylsökandes närhet såsom lärare, kuratorer och annan skolpersonal.

Förändringar i Sveriges asyllagstiftning och praxisDe senaste årens utveckling av den svenska asyl-lagstiftningen har på många sätt drabbat barn och unga, från bland annat Afghanistan. Därför ges här en kort redogörelse för de huvudsakliga förändringarna som skett sedan 2015.

Den 24 november 2015 höll regeringen en press-konferens där de meddelade att svenskt flyk-tingmottagande behövde ett andrum och därför skulle svensk lagstiftning, tillfälligt, anpassas till EU:s miniminivå. Lagen som trädde i kraft den 20 juli 2016 innebär att tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta blev regel, att rätten till familjeåterförening kraftigt begränsades och att uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter enbart får beviljas om det annars skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. Möjligheten att få uppehållstillstånd som övrig skyddsbehövande ströks helt. I juni 2019 röstade riksdagen om att förlänga lagen ytterligare två år. Vid förläng-ningen utvidgades rätten till familjeåterförening till att även gälla alternativt skyddsbehövande som sedan 2016, i princip, inte hade haft rätt till familjeåterförening.

Gymnasielagen Den tillfälliga lagen i kombination med excep-tionellt långa handläggningstider (som gjorde att många ensamkommande hann fylla 18 år),

ändrad praxis och prioriteringar på Migrations- verket och kritiserade åldersbedömningar ledde till att ensamkommande barn och unga drabbades extra hårt. För att korrigera en del av de brister som uppkommit på grund av den tillfälliga lagen röstade riksdagen igenom den så kallade gymnasielagen som trädde i kraft den 1 juni 2017 och som gör det möjligt för vissa personer att få uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå. Tyvärr visade sig gymnasielagen relativt snabbt vara bristfällig och många ur den tilltänkta målgruppen föll utanför lagens till-lämpningsområde. Riksdagen röstade då igenom ytterligare en komplettering genom den så kall-lade nya gymnasielagen. Den lagen gällde bara under en begränsad tid och det går inte längre att ansöka om ett uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen.27 Det går dock att ansöka om förlängning för att fullfölja studierna.

Trots flertalet kompletteringar är lagstiftningen fortfarande bristfällig och ett icke oansenligt antal av de afghanska (men även andra) ung-domar som kom 2015 faller fortfarande utanför lagens tillämpningsområde. Alla hastigt framtag-na ändringar har också gjort att lagstiftningen är mycket svår att tillämpa. De ensamkomman-de barn som Rädda Barnen talade med under våren 2019 hör till en grupp av uppskattningsvis ett hundratal28 barn som inte omfattas av gym-nasielagen och just nu befinner sig i ett vakuum utan tillstånd och kan tvingas återvända när de fyller 18 år. Anledningen till att just dessa barn faller utanför gymnasielagens tillämpningsom-råde, trots att de är minderåriga, är för att de anses ha ett ordnat mottagande i Afghanistan, även om Migrationsverket inte har kunnat fast-ställa det. En orimligt stor bevisbörda läggs här på ungdomen att bevisa att hen verkligen saknar ordnat mottagande i hemlandet, något som är mycket svårt att bevisa. I dessa fall har det lett till att barnens rättigheter inte respekteras och att ingen varaktig lösning utreds.

Att man på olika sätt inväntar barns 18-års dag innan en utvisning verkställs är inte ett fenomen som enbart förekommer i Sverige utan i flera europeiska länder. Inom Rädda Barnen talar vi i detta sammanhang om ”ageing out”. Det är en djupt problematisk utveckling som leder till att barn i många fall befinner sig i en utdragen limbosituation under flera år, vilket skapar stress

och en utbredd psykisk ohälsa. Det leder även till att många ensamkommande känner sig tvingade till ett liv som papperslös redan innan de fyllt 18 år. Det är på intet sätt i linje med barnkonventionen eller en varaktig lösning, varken för ungdomarna eller för de samhällen som de lever i.

Barnfamiljers situation allt svårare Även barn i familj är en grupp som drabbats hårt av exceptionellt långa handläggningstider, begränsningarna i den tillfälliga lagen och delvis ändrad praxis gentemot Afghanistan. Barnfamil-jer har hittills inte fått lika mycket uppmärksam-het som de ensamkommande barnen och ungdo-marna men deras situation blir allt svårare. Där-för är det viktigt att även barnfamiljers röster hörs och att deras ohållbara situation belyses i större grad. Idag befinner sig enligt Migra-tionsverket knappt 2000 personer i barnhushåll från Afghanistan med avslagsbeslut i Sverige.29 Majoriteten har befunnit sig i Sverige flera år, många av barnen talar flytande svenska, en del är till och med födda här. Eftersom Afghanistan i dagsläget (hösten 2019) inte tar emot barnfamil-jer som tvångsutvisas från Sverige kan familjerna inte återsändas. De befinner sig därmed i limbo i väntan på utvisning vilket är oerhört påfrestan-de för den psykiska hälsan, särskilt för barnen.

Datainsamling, metod och etiska reflektioner2017 initierade Rädda Barnen i Sverige den globala studien med syftet att följa upp vad som hänt med barn som återvänt från Europa till

Afghanistan. En viktig princip i barnkonventionen är att alla barn har samma rättigheter och bör ha samma tillgång till stöd. Vi valde därför att fokusera brett på barn som återvänder. I denna grupp ingår barn som sökt asyl och återvän-der med sina vårdnadshavare. Här ingår också ensamkommande barn som återvänder som min-deråriga samt ungdomar i båda kategorierna som återvände efter 18-årsdagen. I den globala rapporten intervjuades totalt 57 barn och ung-domar som återsänts till Afghanistan, 12 av dem hade återsänts från Sverige. Då många europe-iska stater ger ensamkommande barn tillfälliga uppehållstillstånd och möjligheterna att utvisa myndiga unga vuxna stärktes i samband med att ett återvändandeavtal tecknades mellan EU och Afghanistan,30 har vi även inkluderat gruppen ensamkommande unga som återvänt inom ett år efter sin 18-årsdag.

Återvändandet kan ske under olika former. Det kan ske självmant, så kallat frivilligt, eller med tvång. För att få en så bred bild som möjligt har vi inkluderat alla dessa grupper i studien. Vi har inkluderat både pojkar och flickor samt mam-mor och pappor.

Den globala studien genomfördes med Rädda Barnen i Sverige, Norge, Tyskland, Afghanistan och vårt kontor i Bryssel. Vi har även sam-arbetat med andra viktiga aktörer inom den globala Rädda Barnen-rörelsen med syfte att tillsammans bli bättre på att motverka att barn och unga återsänds när det inte kan anses vara säkert och för att bättre stödja barn när de faktiskt vill eller tvingas återvända.

Inledning Inledning

14 15

Rädda Barnen har lyssnat på dem som berörs i SverigeI Rädda Barnens verksamhet möter vi många barn, ungdomar och familjer som riskerar ett återvändande till Afghanistan. Vi erbjuder psykosocialt stöd, behandling och coachning till enskilda. Vi har också gett rådgivning via Stödlinjen som Rädda Barnen drivit sedan 2015 och dit många ensamkommande från Afghanis-tan har vänt sig.31 Vi utbildar även professionella som möter barn och ungdomar i traumamedve-ten omsorg.32

I arbetet med studien genomfördes en rad olika konsultationer och kunskapsinhämtande aktivite-ter i Sverige med barn och vuxna från Afghanis-tan. Bland annat arrangerades under 2017–2019:

• Två fokusgruppsträffar med ensamkom-mande ungdomar i Rädda Barnens påver-kansråd i Stockholm som totalt innefatt-ade sex ungdomar mellan 17 och 19 år varav två flickor.

• En fokusgruppsträff i Malmö där fyra ensamkommande ungdomar mellan 17 och 19 år deltog, varav två var flickor.

• Totalt fem träffar med föräldrar i Rädda Barnens föräldragrupper i Västmanland. En mammagrupp och en pappagrupp träf-fades vid två tillfällen vardera. Mammorna träffades ytterligare en gång under 2019, då deltog även åtta minderåriga flickor. Totalt ingick 26 föräldrar, varav 11 kvin-nor och 15 män samt åtta flickor.

• Under maj och juni 2019 genomfördes ytterligare tre enskilda intervjuer med ensamkommande barn från Afghanistan. Detta var ungdomar som fått avslag på sina asylansökningar och som inte heller omfattas av den så kallade gymnasielagen och därmed inväntar utvisning efter att de fyllt 18 år.

• I augusti 2019 genomfördes slutligen intervjuer med fyra flickor i familj mellan 13 och 17 år som fått avslag och riskerar utvisning.

Dessa aktiviteter genomfördes tack vare Rädda Barnens befintliga verksamheter och personal. Syftet var att höra barn, unga och föräldrars tankar kring att återvända till Afghanistan. Träf-farna dokumenterades utifrån olika teman. Vi frågade vilka risker de ser kopplat till återvän-dande i Afghanistan, men även vilka risker som finns i Sverige kopplat till avslag och återvän-dande. I diskussionerna försökte vi också prata om vilket stöd man behöver i Sverige, under återvändandeprocessen och efter ett eventuellt återvändande till Afghanistan. Vid diskussio-nerna kring risker utgick vi ifrån internationella ramverk och standarder för återvändande. Vi lade också till frågor kring risker som specifikt berör barn.33

Utifrån de diskussioner Rädda Barnen haft med barn, ungdomar och föräldrar i Sverige och i Norge anpassades frågorna som ställdes till de som återvänt. Till exempel lyfte många i Sverige vikten av att ha ett nätverk i Afghanistan för att kunna återvända. Detta var sedan något som togs med i enkäten som genomfördes i Afghanistan.

Rädda Barnens stödlinje på dari Ytterligare sammanställdes och analyserades, under perioden november 2017–februari 2018, 149 samtal till Rädda Barnens stödlinje på dari. Under den ovan angivna perioden analyserade stödlinjen särskilt information från barn och unga som riskerade att återsändas till Afgha-nistan. Alla dessa 149 samtal berörde således avslag, att leva som papperslösa och återvän-dande. Under hela 2018 var det 610 av totalt 1075 samtal på dari till stödlinjen som berörde dessa frågor. Endast ett av samtalen 2018 var från en person som ville återvända till Afgha-nistan, resterande samtal handlade främst om alternativa sätt att få uppehållstillstånd, möj-ligheter att leva kvar i Sverige utan papper och rädsla för vad som kan hända vid ett återvän-dande. Fram till oktober 2019 (då denna rapport trycktes) var den största gruppen som ringde till telefonen fortsatt daritalande unga afghaner.34

Samma frågeställningar dominerade samtalen på dari under 2019 men antalet samtal till stödlinjen var färre.

Inledning

• Jon Tyson on Unsplash

16 17

KAPITEL II: BARNS RÄTTIGHETER

RELATERAT TILLÅTERVÄNDANDE

Totalt har vi pratat med 51 barn, ungdomar och föräldrar i Sverige mellan 2017 och 2019, utöver de hundratals samtal som inkommit till Rädda Barnens stödlinje och de 12 personer som inter-vjuades på plats i Afghanistan inom ramen för den globala studien.

Rädda Barnen har lyssnat på dem som möter barn i asylprocessenMånga av barnen, ungdomarna och föräldrarna Rädda Barnen diskuterat återvändande med väntade på beslut eller hade redan fått ett eller flera avslag. Detta gjorde det svårt att disku-tera frågor kring vilket stöd som behövs under återvändandeprocessen eller hur återvändande-stödet kan förbättras på plats i Afghanistan, då ett återvändande för majoriteten inte upplevdes som något alternativ. Därför inkluderades även personer som i sitt arbete möter barnen och ungdomarna, framför allt skolpersonal, samt representanter från myndigheter och organi-sationer. Detta för att få en så kompletterande bild som möjligt kring behovet av stöd och hur processerna kan förbättras.

140 personer, främst lärare men även en mindre andel annan skolpersonal bland annat skolku-ratorer, specialpedagoger och skolsköterskor som gått Rädda Barnens utbildningar i trauma-medveten omsorg, fyllde i en enkät. Syftet var att ta reda på hur personer som möter barn i asylprocessen, både ensamkommande och barn i familj, ser på barns behov av stöd kopplat till återvändande. Behov av stöd innefattar till exempel information eller bemötande. Genom en referensgrupp till Rädda Barnens projekt Lyssna på mig! genomfördes också en workshop med företrädare för 11 organisationer och myndigheter.35 Syftet med denna workshop var att diskutera risker och stöd i återvändandepro-cessen med fokus på Sverige samt att ta fram förbättringsförslag.

Etiska reflektionerDå barn och föräldrar med avslag eller utvis-ningsbeslut befinner sig i en sårbar situation fördes etiska diskussioner både inför och mellan fokusgruppsträffarna och intervjuerna. Etis-ka överväganden gjordes kontinuerligt under

arbetet. Inför fokusgruppsträffarna och intervju-erna informerades samtliga deltagare om syftet med studien, att de skulle anonymiseras och få möjlighet att ta del av och justera sina utsagor. Vid fokusgruppsträffarna med föräldrarna fanns möjlighet att använda tolk. Barnen och ungdo-marna som deltog i studien pratade bra svenska och därför användes ingen tolk under de samta-len. De som påverkats starkt av att delta följdes upp individuellt efter intervjuerna. Efter fokus-grupperna med ungdomarna samtalade vi med dem, de uttryckte att även om det var jobbiga ämnen att tala om så tyckte de att det var vik-tigt och framhöll att de ville medverka i studien.

Rapportens upplägg och strukturRapporten är indelad i sju kapitel. Det första kapitlet ger en bakgrund till rapporten samt redogör för situationen i Afghanistan och för-ändringar i Sveriges lagstiftning och praxis. I det första kapitlet presenteras även metoden och datainsamlingen. I det andra kapitlet presente-ras barns rättigheter relaterat till återvändande och vilka skyddsmekanismer som ska beaktas vid återsändande av barn. Det tredje kapitlet är uppbyggt utifrån barns, ungas och föräldrars citat och ger en inblick i deras tankar om asyl-processen och situationen i Sverige. Även lärares och annan skolpersonals tankar lyfts.

I det fjärde kapitlet fördjupar vi oss i barnens, ungdomarnas och föräldrarnas tankar om Afghanistan och om att återvända. Det fem-te kapitlet sammanfattar slutsatser från de intervjuer som genomfördes med individer som redan återvänt till Afghanistan från Sverige. I det sjätte kapitlet belyser vi närmare vilket stöd som efterfrågas före och efter ett återvändande. Här lyfts framför allt synpunkter från lärare och annan skolpersonal som möter barn och unga som står inför ett återvändande. Det sjunde och sista kapitlet innehåller Rädda Barnens rekommendationer till Sverige. Eftersom denna rapport är en del av en större global rapport36 är rekommendationerna till Sverige baserade på båda rapporterna.

Inledning

18 19

BARNS RÄTTIGHETER RELATERAT TILL ÅTERVÄNDANDEÅtervändande är en av tre varaktiga lösningar för barn som söker skydd. De andra två är vida-rebosättning och lokal integration.37 Det finns idag en konflikt mellan det politiska intresset att öka och effektivisera återvändandet och barns rättigheter. Rädda Barnens erfarenhet är att barnets rättigheter nedprioriteras och att Sveri-ge, precis som många andra europeiska länder, inte respekterar de skyddsmekanismer som de bör enligt barnkonventionen och FN:s barnrätts-kommittés allmänna kommentarer.

Dessa skyddsmekanismer handlar om att barnets rättigheter ska tillgodoses i återvän-dandeprocessen. Under hela asyl- och återvän-dandeprocessen ska barnets bästa analyseras, fastställas och vara vägledande. Dessutom ska processuella rättigheter såsom rätten till god man, juridiskt ombud, tolk och möjligheter att överklaga tillgodoses. Av vikt är också rätten att bli hörd och intervjuad på ett barnanpassat sätt av personal med barnrättskompentens.

Vid själva återvändandet ska till exempel sepa-ration från familjen undvikas, barn ska inte återsändas till ett land där de riskerar tortyr eller annan kränkande behandling eller helt enkelt saknar integrationsmöjligheter. Även om det finns olika typer av återvändanden (enskilda, i grupp, frivilliga,38 ofrivilliga, med tvång osv) är det avgörande att barnanpassade skyddsmeka-nismer tillämpas när staten ansvarar för åter-vändandet. Uppföljning av ett barn som återvän-der definieras av barnkonventionen samt UNH-CR och UNICEF som en viktig förutsättning och skyddsmekanism i återvändandet. Trots detta ser de allra flesta stater, däribland Sverige, inte uppföljning efter återvändandet som sitt ansvar och väldigt få aktörer håller någon kontakt med barnet eller ungdomen efter att hen har åter-vänt. Även på strukturell nivå är uppföljningen minimal och rapporter som fokuserar specifikt på barn är ytterst få. Det vore önskvärt med en oberoende övervakningsmekanism för att få en regelbunden uppföljning av barn som återvänt. Detta rekommenderas också i FN:s globala ramverk för säker, ordnad och reguljär migra-tion som antogs 13 juli 2018 och som Sverige stöder.39

Vad säger FN:s barnkonvention och barnrättskommittén om återvändande?

• Enligt artikel 3 i FN:s barnkonvention ska vid alla åtgärder som rör barn i för-sta hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

• Barn i migration har rätt till en säker och varaktig lösning som är hållbar över tid, möter barnets behov och tillgodo-ser barnets rättigheter samt ger barnet trygghet och skydd (Barnrättskommit-téns allmänna kommentar nr 22).

• Argument som inte är rättighetsbasera-de, till exempel sådana som rör allmän migrationskontroll, kan inte ges före-träde framför hänsyn till barnets bästa (Allmänna kommentaren nr 6).

• När ett beslut kommer att ha en bety-dande inverkan på ett eller flera barn är det lämpligt att tillämpa en högre skyddsnivå och ett noggrant förfarande för att ta hänsyn till barnets bästa (All-männa kommentaren nr 14).

• Ett återvändande till ursprungslandet är inte ett alternativ om det skulle leda till en överhängande risk att ett sådant återvändande leder till kränkningar av barnets grundläggande mänskli-ga rättigheter. Ett återvändande till ursprungslandet ska endast arrangeras om ett sådant återvändande är för barnets bästa (Allmänna kommentaren nr 6).

• Stater måste etablera mekanismer för robust individuell bedömning av barnets bästa innan beslut tas om att återsända ett barn. Detta för att garantera lämp-lig omsorg för barnet och möjlighet för barnet att tillgodogöra sig sina rättighe-ter (Allmänna kommentaren nr 22).

Säkerhetsaspekter vid barns återvändandeFör att tydliggöra de säkerhetsaspekter som enligt barnkonventionen behöver beaktas när barn ska återvända har Rädda Barnen delat in dem i fyra olika kategorier – fysisk säkerhet, materiell säkerhet, psykosocial säkerhet och juridisk säkerhet.

Med utgångspunkt i denna kategorisering genomfördes intervjuerna med målgrupperna. Detta för att tydliggöra att det inte enbart handlar om fysisk säkerhet, även om tyngdpunk-ten ligger där, men att även andra säkerhets-aspekter behöver beaktas.40

Skyddsmekanismer att beak-ta vid barns återvändandeOm ett barn står inför ett eventuellt återvän-dande finns det några grundläggande skyddsme-kanismer som behöver analyseras innan beslut om återvändande tas. Checklistan på nästa sida har tagits fram av Save the Children Internatio-nal och baseras bland annat på UNHCR:s rikt-linjer för analys av barnets bästa samt barnkon-ventionen och barnrättskommitténs allmänna kommentarer.

Barns rättigheter relaterat till återvändande Barns rättigheter relaterat till återvändande

18 19

Barns rättigheter relaterat till återvändandeÅtervändande är en av tre varaktiga lösningar för barn som söker skydd. De andra två är vida-rebosättning och lokal integration.37 Det finns idag en konflikt mellan det politiska intresset att öka och effektivisera återvändandet och barns rättigheter. Rädda Barnens erfarenhet är att barnets rättigheter nedprioriteras och att Sveri-ge, precis som många andra europeiska länder, inte respekterar de skyddsmekanismer som de bör enligt barnkonventionen och FN:s barnrätts-kommittés allmänna kommentarer.

Dessa skyddsmekanismer handlar om att barnets rättigheter ska tillgodoses i återvän-dandeprocessen. Under hela asyl- och återvän-dandeprocessen ska barnets bästa analyseras, fastställas och vara vägledande. Dessutom ska processuella rättigheter såsom rätten till god man, juridiskt ombud, tolk och möjligheter att överklaga tillgodoses. Av vikt är också rätten att bli hörd och intervjuad på ett barnanpassat sätt av personal med barnrättskompentens.

Vid själva återvändandet ska till exempel sepa-ration från familjen undvikas, barn ska inte återsändas till ett land där de riskerar tortyr eller annan kränkande behandling eller helt enkelt saknar integrationsmöjligheter. Även om det finns olika typer av återvändanden (enskilda, i grupp, frivilliga,38 ofrivilliga, med tvång osv) är det avgörande att barnanpassade skyddsmeka-nismer tillämpas när staten ansvarar för åter-vändandet. Uppföljning av ett barn som återvän-der definieras av barnkonventionen samt UNH-CR och UNICEF som en viktig förutsättning och skyddsmekanism i återvändandet. Trots detta ser de allra flesta stater, däribland Sverige, inte uppföljning efter återvändandet som sitt ansvar och väldigt få aktörer håller någon kontakt med barnet eller ungdomen efter att hen har åter-vänt. Även på strukturell nivå är uppföljningen minimal och rapporter som fokuserar specifikt på barn är ytterst få. Det vore önskvärt med en oberoende övervakningsmekanism för att få en regelbunden uppföljning av barn som återvänt. Detta rekommenderas också i FN:s globala ramverk för säker, ordnad och reguljär migra-tion som antogs 13 juli 2018 och som Sverige stöder.39

Barns rättigheter relaterat till återvändande enligt FN:s barn-konvention och barnrättskommit-téns allmänna kommentarer: • Enligt artikel 3 i FN:s barnkonvention

ska vid alla åtgärder som rör barn i för-sta hand beaktas vad som bedöms varabarnets bästa.

• Barn i migration har rätt till en säkeroch varaktig lösning som är hållbar övertid, möter barnets behov och tillgodo-ser barnets rättigheter samt ger barnettrygghet och skydd (Barnrättskommit-téns allmänna kommentar nr 22).

• Argument som inte är rättighetsbasera-de, till exempel sådana som rör allmänmigrationskontroll, kan inte ges före-träde framför hänsyn till barnets bästa(Allmänna kommentaren nr 6).

• När ett beslut kommer att ha en bety-dande inverkan på ett eller flera barnär det lämpligt att tillämpa en högreskyddsnivå och ett noggrant förfarandeför att ta hänsyn till barnets bästa (All-männa kommentaren nr 14).

• Ett återvändande till ursprungslandetär inte ett alternativ om det skulle ledatill en överhängande risk att ett sådantåtervändande leder till kränkningarav barnets grundläggande mänskli-ga rättigheter. Ett återvändande tillursprungslandet ska endast arrangerasom ett sådant återvändande är förbarnets bästa (Allmänna kommentarennr 6).

• Stater måste etablera mekanismer förrobust individuell bedömning av barnetsbästa innan beslut tas om att återsändaett barn. Detta för att garantera lämp-lig omsorg för barnet och möjlighet förbarnet att tillgodogöra sig sina rättighe-ter (Allmänna kommentaren nr 22).

Säkerhetsaspekter vid barns återvändandeFör att tydliggöra de säkerhetsaspekter som enligt barnkonventionen behöver beaktas när barn ska återvända har Rädda Barnen delat in dem i fyra olika kategorier – fysisk säkerhet, materiell säkerhet, psykosocial säkerhet och juridisk säkerhet:

Fysisk säkerhet (till exempel konfliktnivå,förekomsten av tortyr, våld i familjen,trygghet, rekrytering till beväpnandegrupper, barnäktenskap, trafficking,barnarbete)

Materiell säkerhet (till exempel ekonomisksituation, boende, försörjning, utbildning,tillgång till sjukvård)

Psykosocial säkerhet (till exempel känsla avsamhörighet/tillhörighet, psykosocialt stöd)

Juridisk säkerhet (till exempel diskriminering,rättssäkerhet, ID-handlingar, familjeåter-

förening)

Med utgångspunkt i denna kategorisering genomfördes intervjuerna med målgrupperna. Detta för att tydliggöra att det inte enbart handlar om fysisk säkerhet, även om tyngdpunk-ten ligger där, men att även andra säkerhets-aspekter behöver beaktas.40

Skyddsmekanismer att beakta vid barns återvändande:Om ett barn står inför ett eventuellt återvän-dande finns det några grundläggande skyddsme-kanismer som behöver analyseras innan beslut om återvändande tas. Checklistan på nästa sida har tagits fram av Save the Children Internatio-nal och baseras bland annat på UNHCR:s rikt-linjer för analys av barnets bästa samt barnkon-ventionen och barnrättskommitténs allmänna kommentarer.

Barns rättigheter relaterat till återvändande Barns rättigheter relaterat till återvändande

FYSISK

SÄKERHET

Till exempel konfliktnivå,

förekomsten av tortyr, våld

i familjen, trygghet,

rekrytering till beväpnande

grupper, barnäktenskap,

trafficking och barnarbete

MATERIELL

SÄKERHET

Till exempel ekonomisk situation, boende, försörjning, utbildning och tillgång till sjukvård

PSYKOSOCIAL

SÄKERHET

Till exempel känsla

av samhörighet/

tillhörighet och

psykosocialt stöd.

JURIDISK

SÄKERHET

Till exempel

diskriminering,

rättssäkerhet

och ID-

handlingar.

21

Vägledande frågor vid analys av barnets bästa i återvändandeprocessen:

• Har detaljerad information samlats in om barnet och var barnet kan få en trygg och skyddande miljö? Faktorer såsom kön, funktionshinder, tillhörighet till en minoritetsgrupp eller etnisk grupp eller andra personliga egenskaper som kan leda till diskriminering, särskilda behov eller risker ska beaktas.

• Har man i processen beaktat barnets individuella behov, barnets åsikt, hur-barnet ska kunna överleva och utvecklas? Har man beaktat familjesituatio-nen, tiden som barnet varit borta från hemlandet, barnets nationalitet eller avsaknad därav, samt barnets rätt till sin identitet, lämplig omsorg, planer för barnets varaktiga återvändande och återanpassning?

• Har man i processen analyserat risken för irreparabel skada i strid med principen om non-refoulement41 om barnet återsänds?

• Om barnet är ensamkommande eller separerat från familj, har lämplig omsorg och tillräckliga skyddsåtgärder som passar det enskilda barnet arrangerats vid återvändandet?

• Om familjen har spårats, är de villiga och kapabla att ta emot barnet i enlighet med barnets bästa?

• Om man inte lyckats spåra familjen eller om familjeåterförening inte anses vara förenligt med barnets bästa, har man i processen beaktat kvaliteten och hållbarheten av alternativa omsorgsalternativ, både kort- och långsiktiga?

• Har tillräckligt med tid och stöd getts till barnet och dess familj för att de ska kunna förbereda sig för återvändande? Detta inkluderar noggrann informa-tion om alternativ och processer så väl som möjligheter att få psykosocialt stöd eller annat stöd på ett språk som alla familjemedlemmar förstår.

• Har barnet haft tillgång till gratis och kvalitativt juridiskt stöd under hela återvändandeprocessen?

• Har en individuell återvändandeplan diskuterats med barnet, familjen och/eller gode mannen före återvändandet?

• Har samarbete etablerats mellan relevanta aktörer i landet som barnet och familjen återvänder från och med ursprungslandet, inklusive mellan barn-skyddsmyndigheter och civilsamhällesaktörer för att försäkra sig om att skyddsgarantier och assistans finns tillgängligt på plats? Detta inkluderar lämplig bostad, tillgång till basala behov och hälsovård samt annan behövlig offentlig service. Även lämpliga omsorgsarrangemang för barnets varaktiga återetablering såsom stöd för skyndsam tillgång till skola, vård och ekono-miskt stöd, lämpligt mottagande och återupprättande av familjekontakter.

• Har återsändande respektive mottagande stater etablerat självständiga mekanismer för att följa upp barnets situation en tid efter återvändandet?

• Har ”brandväggar” upprättats för att förhindra delning och användning av personlig data för otillbörliga ändamål?42

Rädda Barnen vill betona att dessa grundläggande skyddsmekanismer bör analyseras innan beslut om återvändande tas för att på bästa sätt tillgodose barnets rättigheter.

KAPITEL III: TANKAR OM

SITUATIONEN I SVERIGE OCH ASYLPROCESSEN

Barns rättigheter relaterat till återvändande

22 23

Erfarenheterna från asylprocessen är olika, men alla som vi talade med hade fått vänta flera år på beslut och vissa hade ännu inte fått besked. Det skapar stress och oro. Många förstår inte processen eller varför Migrationsverket inte tror på dem. Kommunikationen brister på flera plan och många upplever ofta en misstro hos Migra-tionsverket och att de ständigt blir ifrågasatta. Flera ungdomar och även föräldrar upplever att de inte har fått möjlighet att berätta och förklara sin situation tillräckligt. De har heller inte getts möjlighet att komplettera eller ändra missuppfattningar eller direkta felaktigheter.

De flesta är osäkra på vad som händer och vad som kan hända om de skickas tillbaka till Afghanistan. Problem med tolk och bristfälliga ombud är utbrett, det lyfter både barn, unga och föräldrar. Efter flera år i Sverige har barnen och ungdomarna också hunnit rota sig, pratar svenska och går i skola. De förstår inte varför Sverige investerat så mycket pengar i dem men inte låter dem stanna. Flera av de unga nämner även oron inför att fylla 18 eller att bli uppskri-ven i ålder.43

Ensamkommande och barn i familj

Jag önskar att en person från Migrationsverket kunde vara i Afghanistan en dag för att se hur det är där. De anklagar oss bara för att ljuga

om vår berättelse och vår ålder.Ensamkommande pojke

Bristfällig process och lång väntan

”Migrationsverkets process är verkligen dålig. Ett till tre år kan det ta. Du anpassar dig. Det är verkligen orättvist. Du lär dig språket, du skaffar vänner, du lever som ett barn i Sverige, med rättigheter. Och du kan inte få trygghet här.”

Ensamkommande flicka

”Sverige har investerat mycket, mycket pengar på dessa ungdomar, under en lång tid. De blir rotade, men de skördar inte det de sått. De tillåts inte ge tillbaka.”

Ensamkommande pojke

”Flickor har inga rättigheter i Afghanistan. Migrationsverket förstår inte vår situation. Vi har varit här i snart 4 år. Hur kan de skicka oss tillbaka till helvetet på jorden?”

Flicka i familj

”Det är mycket svårt att få fram bevis i sitt ärende angående vad som hänt i Afghanistan. Hur ska man göra när övriga familjen har flytt till Iran?”

Ensamkommande pojke

”Jag har inte haft kontakt med mina föräldrar på över fem år. Hur ska jag bevisa det för Migrationsverket? De tror mig inte och vill skicka mig tillbaka.”

Ensamkommande pojke

”Migrationsverket måste lyssna på oss! De måste titta på våra beslut igen. Vi är inte säkra i Afghanistan.”

Flicka i familj

”Jag hade mycket problem med tolken, han talade inte mitt språk.”

Ensamkommande pojke

”Jag kom hit med min syster. När vi fick beslut så fick hon stanna men jag måste åka tillbaka. Vi kommer från samma familj och från samma område. Det är inte logiskt.”

Ensamkommande pojke

“Du borde få hjälp även om du är över 18 år. Det är inte annorlunda. Du får ingen hjälp. Du borde inte behandlas så annorlunda. Hur kan de göra så här? De bestämmer att du är 20 dagar äldre eller så. Det är bullshit.”


”Det går inte att föreställa sig hur det känns när man har fyllt 18 och sedan får ett avslag.”

Ensamkommande pojke

Tankar om situationen i Sverige och asylprocessen Tankar om situationen i Sverige och asylprocessen

TANKAR OM SITUATIONEN I SVERIGE OCH ASYLPROCESSEN

24 25

Psykisk ohälsa och oroMånga barn och unga mår dåligt under den långa asylprocessen. Stress och oro är utbrett. Under våren 2017 var det även ett antal unga med utvisningsbeslut som tog sina liv i Sverige, något som flera unga nämner.

“Många blir deprimerade. Verkligen depri-merade. Och de tycker att det är väldigt svårt att komma från den situationen.”

Ensamkommande pojke

”Vi behöver fokusera på drömmarna och planerna hos de som är här.”


”Vi känner oss verkligen otrygga. Vi vet inte vad som kommer hända med oss eller hur

länge vi får stanna. Jag är tacksam. Verkli-gen tacksam över allt Sverige har gjort för

mig. Gett oss trygghet. Men det är ändå svårt.”


“Jag mår så dåligt av att bara vänta. Jag sover dåligt och har slutat äta. Ingenting smakar längre av någonting.”

Ensamkommande pojke

”Det finns de med avslag. De kan inte käm-pa mer. De ändrar min ålder, ger mig ett avslag. Hur kan jag klara allt detta?!”


”Man måste tänka en gång till innan man skickar ungdomarna tillbaka. Vad har man för möjlighet att klara sig? Det finns ingen chans att klara sig där. Minns ni att flera har tagit livet av sig efter att man fått besked om att man inte får stanna?”

Ensamkommande pojke

Hellre stanna som papperslös än återvändaUngdomar som deltog i fokusgrupper under våren 2018, men även de som intervjuades våren 2019 berättade att de allra flesta ungdomar som får ett negativt besked ser det som säkrare att stanna och leva som papperslös i Sverige än att återvända. En del av dessa ingår i gruppen barn som försvunnit eller avvikit mellan 2015 och 2019.

”Många väljer att bli papperslösa. Tidigare kunde man få bidrag från kommunen, men inte längre.”

Ensamkommande pojke

”Det är farligt att leva utanför samhället. Droger och annat, men det är fortfarande säkrare än att leva i Afghanistan.”


”Jag vill inte åka tillbaka! Det är för farligt. Jag vill inte heller vara hemlös i Sverige och leta mat i soptunnor. Jag vill jobba här.”

Ensamkommande pojke

Föräldrar

Barnen tänker på om de ska få stanna eller inte hela tiden. Kanske ägnar de

80 procent av tiden till det, kanske 20 procent kan de glömma.

Mötet med MigrationsverketMånga av barnen hade haft enskilda samtal med Migrationsverket men inte alla. Flera av föräldrarna berättade om frågor som ställts till barnen kring hur de kom till Sverige, samt vilka som var deras föräldrar, syskon och så vida-re. Flera av föräldrarna tyckte att det kändes olustigt. En förälder berättade att en åttaåring efter samtalet hade frågat om de inte var hans föräldrar? Flera föräldrar berättade att det var mycket fokus på resvägen och barnens födelsetid i samtalet med barnen och en känsla av att ”de tror inte på oss”.

Föräldrarna vi talade med hade olika åsikter om i vilka åldrar som det var lämpligt att prata med barnen. Flera berättade att Migrationsverket inte frågade hur barnen mådde. Detta väckte frågor hos oss kring hur samtalen förs med bar-nen och vad fokus är på i samtalet med barnen.

”Min tolvåriga dotter fick sitta i två timmar, hon kände sig utfrågad. Det är för länge.”


26 27

Barnens mående under väntanMånga föräldrar vittnar om att barnen har varit utåtagerande och inte vill vara med i någonting. En förälder berättar om sitt utåtagerande barn på 5 år som ofta blev arg men som sedan fick hjälp av psykolog.

”Varje dag frågar barnen om de har fått svar från Migrationsverket?”

”De är oroliga för att få avslag. Då tappar de hoppet.”

Efter avslagEn förälder vi talade med som fått avslag upp-levde att migrationsverket vill göra det så svårt som möjligt för dem för att de ska återvända frivilligt. De flyttas runt, får lägre bidrag och så vidare.

”För oss som fått avslag vill Migrations- verket göra det svårt genom att flytta runt oss och ge mindre ersättning så att vi ska återvända frivilligt. De vill inte att vi ska rota oss.”

För ett barns trygghet och välmående är det förödande att leva med ständig oro för att behö-va brytas upp ur sitt sammanhang. Vad gäller sänkt bidrag beror det främst på ändringen i Lagen om mottagande av asylsökande som gjor-des 2016.44 Det finns dock inga tydliga analyser som visar på att sänkt bistånd skulle öka det frivilliga återvändandet, tvärtom. Istället visar analyser att det framför allt leder till en värre humanitär situation för människor som redan befinner sig i stor utsatthet.45

Lärare och skolpersonal som deltog i Rädda Barnens enkät uttryckte alla oro över att barn och unga utvisas till Afghanistan. De upplevde också en hopplöshet inför ett system som de uppfattar som orättvist och svårförståeligt. Många bland lärare och skolpersonal vittnade om stark oro och ångest hos sina elever som har fått avslag eller utvisningsbeslut. De såg att eleverna saknar stöd och information om vad som ska hända och när. Flera nämnde även elever som ”försvunnit” efter ett beslut.

”Barn ska inte skickas tillbaka till hemländer där det finns risk för att barnen utsätts för ytterligare trauma. Barn som får besked om att de måste återvända, till exempelvis Afghanistan, uppvisar extremt stor ångest och uttrycker en vilja om att avsluta sina liv.

Det är förödande för dessa ungdomar som också talar om för oss det fruktansvärda som väntar de som återvänder. Inga kon-taktpersoner som möter upp, inga anhöriga och ingen trygghet.”

”Jag upplever att ungdomarna lever i ständig ovisshet och att de som närmar sig ett even-tuellt återvändande känns dåligt förberedda och informerade. Vi som möter dem varje dag känner oss hjälplösa. Vi vet för lite och har ingen möjlighet att påverka.”

”Ofta försvinner elever som fått många avslag. Jag upplever inte att jag som lärare blir så involverad i detta. Däremot träffar jag många elever som får negativa besked. Den tiden är otroligt orolig och svår för eleverna.”

Lärare och skolpersonal

Många ungdomar får avslag just nu och mår fruktansvärt dåligt – en av våra elever har

tagit sitt liv, andra har försökt. De allra fles-ta har sömnsvårigheter, ångest med mera.


28 29

KAPITEL IV: TANKAR OM

AFGHANISTAN OCH ÅTERVÄNDANDE

30 31

Barnen och ungdomarna som Rädda Barnen intervjuade hade olika typer av tankar och erfarenheter från sitt hemland, många hade varit med om svåra händelser.

Flera hade också växt upp utanför hemlandet och saknar både nätverk i och kunskap om sitt så kallade hemland.

Fysisk säkerhetVåld, otrygghet och diskrimineringVåld och otrygghet är något som kom upp vid flera tillfällen, särskilt kopplat till den allmänna säkerhetssituationen i Afghanistan.

”Min bror och hans barn var ute i Afghanis-tan och en polis kom fram och dödade min bror framför hans barn.”

Ensamkommande pojke

“Krig är inte den enda risken. Det finns också andra risker. Till exempel personliga fiender. Folk bara försvinner när de återvän-der. Om du berättar det till Migrationsverket så tror de inte på dig.”

Ensamkommande pojke

”Många hemska saker händer med barnen i Afghanistan, vissa säljs och andra tas av talibanerna.”


”Pengar är viktigt men säkerhet och trygg-het är det viktigaste. Om detta fanns skulle inte någon behöva komma hit. Du behöver också ett jobb, utbildning och någonstans att bo.”

Ensamkommande pojke

”Jag är rädd för bomber och jag är rädd för att jag är flicka.”

Flicka i familj

”Det är viktigt att inse hur situationen ser ut i Afghanistan. Många har aldrig varit där, hur ska man klara sig? Vem ska hjälpa dem som återvänder? Varje dag är det explosio-ner i Kabul. Många dör där.”


Flera av barnen vittnar om fruktansvärda hän-delser och erfarenheter där de fängslats eller utnyttjats sexuellt.

”Jag har blivit dödshotad och såld som sex-slav. Jag kan inte åka tillbaka. Då åker jag hellre till ett annat land.”

Ensamkommande pojke

”Båda könen är utsatta för sexuellt våld. Också pojkar. Bacha Bazi 46 är en viktig orsak till varför barn och unga flyr. I vis-sa provinser säljs små barn som sexslavar, föräldrarna ges inget val. Många barn lär sig också om vapen, hur de ska bli heliga kriga-re och självmordsbombare.”

Ensamkommande pojke

Även om folkgruppen hazarer i dagsläget inte diskrimineras i lika stor utsträckning som tidiga-re kan de i vissa områden vara särskilt utsatta, detta formuleras även av de ensamkommande.47

”Staten vill göra så att hazarer inte kan söka upp myndigheter, de vill göra så att hazarer blir dödade eller flyr från landet.”

Ensamkommande pojke

”I går pratade jag med min pappa i Afgha-nistan. Han sa att han är i ett område med talibaner. Jag blev rädd. Det är svårt att resa på grund av IS och talibaner. De kan se på dig om du är hazara.”

Ensamkommande pojke

Ensamkommande och barn i familj

Barn kan sättas i fängelse. Jag var ett litet barn och sattes i fängelse,

där de behandlade mig som ett djur. Ingen bryr sig, de slog mig som ett

djur, jag visste inte var jag var.Ensamkommande pojke

Tankar om Afghanistan och återvändande Tankar om Afghanistan och återvändande

TANKAR OM AFGHANISTAN OCH ÅTERVÄNDANDE

3332

Särskilda problem för flickor och kvinnor

Kvinnor och flickor är särskilt utsatta i Afghanistan och deras rättigheter är kraftigt beskurna. Deras frihet är begränsad, våld mot kvinnor är vanligt förekommande, barnäk-tenskap är utbrett och färre flickor än pojkar går i skola.48 Flera av dessa problem lyftes av barnen och ungdomarna men även av föräld-rarna som vi talade med.

”Flickor och kvinnor har inte rättigheter. Mannen bestämmer allt. Män får göra vad som helst med oss. Vi behandlas som djur.”

Flicka i familj

”Flickor kan inte välja själva. Vem man ska gifta sig med. De måste gifta sig när de är 14 eller 15 år. De kan inte välja. 14 år! Det är verkligen jättesvårt! För män som återvänder är det farligt på lång sikt. Men för flickor är det farligt direkt.”


”Vi har ingen framtid i Afghanistan. Vi kan inte leva där. Det är jättefarligt för kvinnor, vi har inga rättigheter.”

Flicka i familj

“Min mamma och min lillasyster har flytt till Iran och de har inga papper eller dokument. Min mamma kan knappt klara sig och funderar på att sälja min syster som är 14 år. Jag måste förklara till henne att hon inte får göra det.”


“När jag levde i Afghanistan fick jag inte gå i skola för att jag är flicka. Det får inte det när du är flicka. Det är män som har makten.”


”Som ensam kvinna kan du inte leva. Det är väldigt farligt. Hederskulturen är väldigt stark. Det är vanligt i alla familjer. Den kan vara starkare eller svagare. En ensam kvinna i Afghanistan kan inte gå själv ens en timme. De förlorar mer än andra som återvänder. Familjerna vill inte ha dem. Att ha en man i familjen är en symbol för trygghet.”


”Flickor får inte gå ut ensamma i Afgha-nistan. Männen bestämmer allt. Jag vill gå i skola och sporta. Jag vill inte bli bortgift. Jag kan inte åka tillbaka.”

Flicka i familj

”Jag vill bli läkare. I Afghanistan säger de att flickor inte kan någonting, man måste gifta sig fast man inte vill.”

Flicka i familj

”Jag är rädd för våldtäkt, för att tving-as gifta mig med en gammal gubbe. Jag vill verkligen stanna i Sverige. Jag kan svenska, jag är bra i skolan, jag kämpar. I Afghanistan får jag inte gå i skola, inte utbilda mig. Det är orättvist. Jag vill ald-rig, aldrig åka till Afghanistan.”

Flicka i familj

Psykosocial säkerhetVikten av ett personligt nätverkAtt ha ett personligt nätverk i Afghanistan är av största vikt för ens möjligheter att överleva på lång sikt. Särskilt ensamkommande barn och kvinnor är extra utsatta om de saknar nätverk.49

”Att ha ett personligt nätverk är mycket viktigare än att få hjälp av regeringen.”


”De flesta av oss har ingen familj i Afghanis-tan. Många har familj i Iran eller på andra platser. Ingen kan stanna och leva i Afgha-nistan. Vad ska vi göra? Sova på gatan?”


”Vi vet inget om Afghanistan. Många är födda i Iran. Födda i Pakistan. Vi vet inte hur man lever i Afghanistan. Vi har ingen plats.”


Stigmatiserande att återvända från EuropaÖver en halv miljon afghaner har under de senaste åren återvänt från grannländerna Iran och Pakistan.50 Sett ur det perspektivet är anta-let återvändande från Europa mycket mindre. Hotbilden gentemot återvändare från Europa kan dock särskilja sig just för att de återvänder från Europa och på flera sätt har eller upplevs ha ”västerniserats”.

Många har också lämnat islam vilket utgör ett hot i sig. Trots att den afghanska konstitutionen tillåter andra religioner än islam är religionsfri-heten i praktiken kraftigt begränsad. Personer med andra trosuppfattningar, som konverterat till en annan religion eller på något sätt ifråga-sätter islam riskerar att straffas, framför allt av det omgivande samhället. Apostasi 51 är även straffbart med döden enligt sharialagar även om dödstraff inte verkar ha verkställts sedan talibanregimen föll.52

”Om du har bott i Europa ses du inte som en Afghan. Du är inte muslim längre. Du måste dö för annars kan du få andra att sluta vara muslimer också.”

Ensamkommande pojke

”Om du har varit borta är du inte längre muslim. Religiösa ledare kollar också upp dig på Facebook”


”Det finns ingen religionsfrihet. Det sociala livet är väldigt annorlunda från Sverige. I Afghanistan vill man veta allt om en person. Det är svårt att komma in i samhället. Folk kommer fråga vem du är. Många frågor. De vill ha mycket information. De hotar. Det är svårt att flytta till en annan del av landet om du kommer någon annanstans ifrån. Det är viktigt att du har familj, att du känner någon.”

Ensamkommande pojke

”Min kompis som är ateist, bor i Afghanis-tan, hans pappa ville att han skulle hängas, för att en religiös ledare sa det, så nu låtsats han vara muslim för att överleva.”

Ensamkommande pojke

Materiell säkerhetUngdomarna berättade att barn ofta börjar arbeta i tidig ålder och många är analfabeter.

”Det finns en stor okunskap i landet och att de flesta följer sin religiösa ledare. Många är analfabeter och litar därför på personer som har utbildat sig.”

Ensamkommande pojke

”Det är svårt att hitta jobb också, dålig ekonomi leder till barnarbete. Finns också risker för rika personer, till exempel att någon kidnappar deras barn och tvingar föräldrarna att betala lösensumma.”

Ensamkommande pojke

”Jag vill leva som andra barn, jag vill gå i skola, bli något.”

Flicka i familj


34 35

Återvändande är ingen varaktig eller human lösningI den globala rapporten framkom många svårig-heter för de som återsänts. Flera hade utsatts för rekryteringsförsök till beväpnade grupper, många saknade nätverk och hade det ekonomiskt svåra-re än innan, många var rädda och begränsade i sitt vardagsliv. Färre gick i skola och många hade svåra boendeförhållanden.53

Det framkom också att majoriteten av de inter-vjuade planerade att migrera på nytt. De såg ingen framtid i Afghanistan och var rädda, vilket också lyftes av ungdomar i Sverige. Även om personer enligt bland annat Migrationsverket återvänder så kallat självmant till Afghanistan, upplevde ingen av dem som Rädda Barnen talade med i Sverige att återvändandet var frivilligt.

Bland de som intervjuades på plats i Afghanistan hade ett fåtal upplevt återvändandet som frivilligt. Många uttryckte ångest inför ett återvändande.

”De som återvänder kommer åka tillbaka igen, om inte till Sverige eller Europa till Turkiet”

Ensamkommande pojke

”Nej! Det är inte frivilligt! Ingen vill återvända.”


”Jag har en kompis som återvänt till Kabul och han är för rädd för att gå ut på grund av personliga fiender”

Ensamkommande pojke

Föräldrar

Det här är inget liv. Vi har varit här i 4 år, vi kan inte åka tillbaka! Vi vill jobba och

leva här. Jag brinner hellre upp här än åker tillbaka. Jag kan lika gärna ta mitt liv.

Traumatiska upplevelser under flyktenSjälva flykten till Sverige var inte del av det frågeunderlag som vi tagit fram inför studien men många kände ändå ett stort behov av att få prata om just resan till Sverige. Föräldrarna som Rädda Barnen talade med kunde inte över huvud taget tänka sig in i situationen att åter-vända. Det handlar om personer som varit med om starka individuella upplevelser. En av föräld-rarna hade en dotter som gick i ettan som hade mardrömmar från resan. Flickan blev tyst efter första avslaget under en hel månads tid. När hon började prata igen så sa hon ”jag vill aldrig åka båt igen”.

Ofta kom kvinnorna tillbaka till resan till Sveri-ge. En berättade om att barnen hade bevittnat

att smugglaren misshandlade pappan. ”Vårt barn vill inte tillbaka samma väg som vi kom.”

En annan kvinna berättar att hennes barn fallit över bord och att det var en annan person på flotten som lyckades dra upp henne, men att mamman var säker på att hon skulle mista sitt barn i vågorna när hon kände att hon inte lycka-des hålla i henne.

En mamma berättade om hur de öste ur vatten ur båten och satte för sin tumme i hålet för att försöka stoppa vattnet från att strömma in i båten. ”Jag kommer aldrig åka båt igen” sa den 19-åriga dottern, varpå hon började gråta och tog en paus innan hon åter kunde ansluta till gruppen.


36 37

Fysisk säkerhetFöräldrarna talade om hur farligt den är i Afgha-nistan och hur osäkert det är, särskilt för barn.

Risker på grund av krig och den farliga situationenUnder samtalen våren 2018 inkom flera uppgifter om bombdåd som föräldrarna fick kännedom om via bland annat Facebook. Det var väldigt käns-losamt att prata om återvändande överlag och många grät.

”Vi är rädda för att dö.”

”I Kabul finns många föräldralösa barn. Det är inte säkert för barn.”

”Man vågar inte resa på grund av sin säkerhet. Ännu mer begränsande för kvinnor som inte heller vågar resa.”

Hot och tvångsrekryteringarNär vi diskuterade frågan att återvända sa föräld-rarna att det inte är möjligt på grund av rädslan för att barnen ska rekryteras till väpnade grupper. De talade också om hederskultur och om hot som de själva upplevt eller att de hade hört om perso-ner som förvunnit.

”Hot kommer från Daesh och Talibaner. Hot från samhället, det är farligt.” ”Pengar är inte liv! Pengar är kortsiktigt. Det kanske räcker i tio dagar. Om ens barn rekry-teras till daesh eller talibaner så hjälper inte pengar.” ”Hederskultur är ett problem men vi har svårt att visa det för Migrationsverket. Det har bland annat handlat om hot mellan och inom familjer.”

Materiell säkerhetFöräldrarna tog upp svårigheter med att hitta arbeten och försörja sig på grund av kriget, samt att många skolor för barnen är stängda i Afghanistan.

”Det är svårt på grund av kriget. Det finns inga företag och fabriker vilket leder till att det är svårt att försörja sina barn. Även de som har läst på universitetet kan inte få jobb.”

”Många har sålt allt de äger och har inget att återvända till. För personer som varit i Iran finns inget.”

”Svårt att kunna gå i skolan. Särskilt för tjejer. Skolor är även stängda.”

Kvinnorna lyfte att de inte tycker att det finns sjukvård över huvud taget, särskilt inte för svårt sjuka och för psykiskt sjuka.

”För de som har psykiska sjukdomar finns ingen hjälp att få.”

Psykosocial säkerhetMånga av föräldrarna uttryckte en avsaknad av framtidstro för sig och sina barn vid ett återvändande.

“Barn är födda i krig och barn har växt upp i krig, vad ska de känna för framtidstro?” ”I Afghanistan kan jag inte ge mina barn en bra framtid, de kan inte gifta sig med en bra man och inte ge dem en utbildning.” ”Hur skulle man kunna återvända när man har offrat allt för att komma hit?” ”Jag är 32 år gammal. I två år har jag varit i Sverige och det har varit bra år, åren innan dess var inget liv.”

Juridisk säkerhetPå liknande sätt som de unga, beskrev även för-äldrarna hur flickor och kvinnors rättigheter är begränsade.

”Att vara med och bestämma är viktigt. Det är begränsad rörelsefrihet för kvinnor. Det känns som att man bor i ett fängelse.” ”Nu vet vi om rättigheter, och vilka rättigheter vi har, det gör mig så arg att prata om Afgha-nistan, och att tänka på allt som händer där, det ger mig huvudvärk, det gör mig verkligen arg och irriterad.” ”Vi har inga rättigheter i Afghanistan. Män bestämmer och får göra vad de vill med oss. De får inga straff.”

I den globala rapporten intervjuades även barn och unga som redan återvänt till Afghanistan. I detta kapitel ges en sammanfattning av resultatet från de intervjuerna. För närmare information och analys hänvisas till den globala rapporten i sin helhet.54

KAPITEL V: EFTER

ÅTERVÄNDANDE TILL AFGHANISTAN

Tankar om Afghanistan och återvändande

38 39

Otrygghet, våld och avsaknad av stödAv de intervjuade uppgav nästan tre fjärde- delar av barnen och ungdomarna att de inte känt sig trygga under återvändandeprocessen. Av de som återvände från Sverige var det 6 av 12 som inte känt sig trygga. Över hälften hade upplevt någon form av tvång eller våld under återvändandet, av de som återvänt från Sverige var motsvarande siffra 5 av 12. Sex av dem som återsändes från Sverige upplevde att de inte hade blivit hörda kring beslutet om att åter- sända dem.

Stödet som ges både före och efter återvändan-de är begränsat. Efter återvändande fick barnen lite eller inget stöd och endast tre av barnen som återvänt hade en återetableringsplan. Barn och unga berättar att de saknar nätverk och kontakter i Afghanistan och de anser att de är dåligt förberedda och informerade om omständigheterna kring sitt återvändande. Tio av de intervjuade, tre av dem som återvänt från Sverige, uppgav att de hade utsatts för rekry-

teringsförsök till väpnade grupper eller till att begå våldshandlingar. Det framkom överlag tydligt att barn och unga känner sig otrygga efter återvändandet till Afghanistan. 11 av 12 av dem som återvänt från Sverige uppgav detta. Både barnen och föräldrarna som vi intervjuade berättade att de kände sig otrygga dagligen. Många barn lyfte också att de kände sig ledsna, rädda och stressade. Flera uppgav att de hade försökt dölja att de hade varit i Europa eftersom det kan utgöra en risk i sig.

Färre går i skola, majoriteten planerar att fly igen43 av 53 barn uppgav att de planerade att mig-rera eller ville migrera på nytt under kommande år, från Sverige gällde detta 9 av 12 barn och unga. Betydligt färre gick också i skola i Afgha-nistan. Av de som återvänt från Sverige var det bara 1 av 12 som gick i skola efter att ha åter-vänt. Av dem som återvänt från Sverige uppgav hälften att de aldrig eller sällan deltar i sociala aktiviteter. 5 av 12 sade att de inte känner tillhö-righet till lokalsamhället.

EFTER ÅTERVÄNDANDE TILL AFGHANISTAN

När jag stänger mina ögon på natten tänker jag på alla svårigheter,

allting som jag har gått igenom och kom tillbaka tomhänt.

Ensamkommande pojke som utvisades till Afghanistan från Sverige som 18-åring

Efter återvändande till Afghanistan Efter återvändande till Afghanistan

40 41

KAPITEL VI: BEHOV AV STÖD

FÖRE OCH EFTER ÅTERVÄNDANDE

42 43

Stöd som efterfrågas av barn och föräldrarEftersom informationen och uppföljningen efter att någon har återvänt är begränsad upplevde vi att det fanns en utbredd misstänksamhet bland både barn, unga och föräldrar gentemot Migra-tionsverket och huruvida man verkligen får det stöd man har lovats? Utifrån samtalen blev det tydligt att de verkar vana vid att hjälpen inte når fram och att de hade tidigare negativa erfaren-heter av korruption och därför en misstro till att organisationer skulle kunna hjälpa dem. De förklarade att de inte får någon hjälp av den afghanska staten på grund av korruption, samt på grund av dålig infrastruktur och vägspärrar.

”Även om det finns kontor, som till exempel Röda Korset så når inte hjälpen fram.”

Förälder

Det ekonomiska återetableringsstöd som asyl-sökande med avslag har rätt att ansöka om från Migrationsverket kräver dessutom att man återvänder självmant. Det har tyvärr rapporte-rats om problem kring utbetalningar och därför är många osäkra på om stödet verkligen betalas ut. Det finns också ett återintegreringsstöd som kan betalas ut även till dem som inte återvänder självmant men sedan februari 2019 har Migra-tionsverket pausat utbetalningarna inom det så kallade ERRIN-programmet.55 Det finns därför en del oklarheter och otydligheter vad gäller det utlovade stödet.

Av de få konkreta exempel på stöd som efterfrå-gades i Sverige nämndes till exempel följande:

”Det vore bra om man kunde spela in en film om hur man har det när man måste åka tillbaka. Känslan man får när man kliver av planet i Afghanistan… Det skulle underlätta mycket för de afghanska ungdomarna här i Sverige.”

Ensamkommande pojke

”Utbildning skulle vara bra.”Flicka i familj

”Det skulle behövas stödgrupper för familjer som återvänt, som den här. Och det behövs tillgång till skolor.”

Förälder

I den globala studien framkommer däremot lite fler förslag på stöd. Till exempel nämns språk-

kunskaper, yrkesutbildningar, information om studier och jobb i Afghanistan och psykosocialt stöd.56

Lärares förslag på stöd till barn och ungdomarI enkäterna till lärare och skolpersonal framkom att knappt en av tio, av de 140 som svarade, ansåg att de hade tillräcklig kunskap om åter-vändandeprocessen för barn och ungdomar. Lika få kände sig tillräckligt rustade för att möta barn i en återvändandeprocess. Endast ett fåtal av de tillfrågade ansåg sig ha tillräcklig informa-tion om det återvändande- och etableringsstöd som barn som återvänder kan ha rätt till.

Lärarna och skolpersonalen, som ser barnen och ungdomarnas oro på nära håll, efterfrå-gade mer information till dem och ansåg att vi måste ge dem tid att förbereda sig och låta dem behålla ett tryggt sammanhang här i Sverige så länge som möjligt inför ett återvändande. Vid återvändandet bör Sverige också säkerställa ett ordnat mottagande på plats, se till att barnet eller ungdomen kan språket och att skolbetyg finns översatta. Vikten av uppföljning av de som återvänt lyftes flera gånger. Kortare asylprocess

”Själva problemet ligger hos Migrationsverket. Processen till beslut är för lång och påtaglig för ungdomarna.”

”Viktigt att asylprocessen blir så kort som möjligt. Tydliga regler som det informeras om många gånger skriftligt och muntligt. Trygga vuxna.” Information om återvändandeprocessen ”Psykologhjälp, förberedelser, tydlig information om hur processen går till samt information om vad som kommer att hända i hemlandet.” Oron inför att fylla 18 år

”Migrationsverket och socialtjänsten måste sam-verka bättre. Vid avslag, 18 år, ska ungdomar inte avslutas hos socialtjänsten. Socialtjänsten måste fortsätta det stora arbete som avslag innebär i samverkan med Migrationsverket. Allt-så följa med ungdomarna på återvändandesam-tal vid upprepade tillfällen för att ungdomarna ska förstå sin process och vad som händer.”

BEHOV AV STÖD FÖRE OCH EFTER ÅTERVÄNDANDE

Jag behöver stöd i hur jag ska bemöta dem. Just nu går vi under allihop, både

barnen, ungdomarna och vi runt om. Det finns inget stöd.

Skolpersonal

Behov av stöd före och efter återvändande Behov av stöd före och efter återvändande

För barnen, ungdomarna och föräldrarna i Sve-rige var det mycket svårt att tala om återvän-dande. Vi försökte istället fokusera på behov av stöd till dem som redan är i Afghanistan. Trots detta framkommer i den svenska studien ytterst lite information, från deras perspektiv, om vad som skulle kunnat underlätta för dem som ändå tvingas återvända. I Sverige var det framför allt

genom de enkäter som gjordes med lärare och annan skolpersonal i de asylsökandes närhet som det framkommer närmare vilken typ av stöd som efterfrågas. Många av lärarna och skolper-sonalen som följt barnen och ungdomarna under en lång tid vittnade om svåra situationer både för dem själva och de asylsökande. De saknade ofta stöd både åt sig själva och åt barnen.

44 45

”Hur ska barn/ungdomar (18-20 år) kunna åter-vända tryggt och förstå sitt sammanhang när alla insatser försvinner vid 18-årsdagen (eller uppskriven ålder), när alla trygga sammanhang försvinner såsom socialtjänst, god man och skola. Hög risk att ungdomar ’försvinner’ vid 18-årsdagen så som systemet är uppbyggt idag. Mer stöd till barn och unga genom hela asylpro-cessen inklusive kring avslag och återvändande.”

Säkerställ ordnat mottagande, följ med, följ upp”Först måste man ta reda på att de har någon familj, vänner eller någon som tar emot dem och inte bara släppa av dem där. Ta reda på om de bott i landet eller inte. Många afghanska poj-kar har bott i Iran till exempel, men skickas till Afghanistan.”

”Innan barn eller ungdomar åker tillbaka är det viktigt att de får vistas i en trygg miljö där vänligt bemötande råder. När personen väl anländer till sitt hemland är det nödvändigt att svenska staten har en systematisk uppföljning av vad som händer med människor.”

”Ekonomiskt stöd. Göra upp en plan med ung-domen om vad hen ska göra vid återvändandet – vart hen kan vända sig vid behov av hjälp, ta reda på kontaktpersoner, organisationer som kan hjälpa, se vilka möjligheter till jobb, bostad och skola som finns. Söka efter familjen och ord-na mottagandet. Psykologiskt stöd för att stärka barnet.”

”Hjälp att få information om vilka rättigheter barnet har vid en flytt, samt information om förhållandena som råder i hemlandet. Viktigt att också få information om hur det är med den egna familjen om detta är möjligt. Möjlighet att prata med någon om eventuell oro och rädsla.”

Samtalsstöd, psykosocialt stöd och förberedelse”Modersmålsundervisning – kulturellt stärkan-de. Utbildning som är värdefull i hemlandet och stödsamtal. Översätta eventuella betyg till modersmål.”

”Vi bör ge dem en så bra omsorg som möjligt här så att de även när de måste återvända har med sig kunskaper i sitt bagage som gör att de kan hantera sin situation bättre.”

”Ge besked i god tid så det finns tid att ta farväl av vänner och lärare på den skola eller förskola de går i. Nu är de borta från den ena dagen till den andra.”

”De behöver psykosocialt stöd, det krävs mer beredskap och resurser att möta barnen som oftast är oerhört rädda inför ett återvändande.”

Mer stöd och trygghet under tiden i Sverige”En person som följer dem hela vägen från avslag till avresa. Inte slussa runt barnen, utan behålla boendet in till det sista. Följa upp efter att de kommit fram.”

”Förberedelse för vad som komma skall och vil-ka känslor det kan väcka. Förberedande krisbe-arbetning. Inte förflytta barnet hit och dit innan individen ska återvända, så att de får ha den tryggheten där dom bor så länge som möjligt.”

Stöd som efterfrågas av lärare och skolpersonalMånga av lärarna och skolpersonalen gav kon-kreta förslag på insatser som skulle möjliggöra ett tryggare och bättre bemötande gentemot barnen och ungdomarna. De vill ha mer infor-mation om asylprocessen och återvändande. De önskar tillgång till handledning, samarbete mellan olika instanser, hjälp med hur de ska stötta barn med avslag och mer information om säkerhetsläget i Afghanistan. Några önskar även stöd till sig själva då de upplever det som oerhört tungt att arbeta med dessa barn.57

Information och juridiskt stöd”Skolor borde ha någon instans som man kan vända sig till som har kunskaper kring juridiken vad gäller asylprocesser och nyanlända. Som det är nu får man själv söka på olika håll. Det innebär att det finns ingen i skolan eller kommu-nen som kan detta då det är ny och komplicerad lagstiftning. Politiker och chefer är inte insatta. Det gör det hela orättsäkert. Jag har inte detta stöd idag. Det finns heller inte viljan. Barnkon-ventionen, kommunens och skolans värdegrund följs inte.”

”Jag vill veta hur asylprocessen fungerar. Hur migrationsverket arbetar, exempelvis tre avslag och sen? Varför avslag? Hur bestäms att ungdo-marnas ålder ska skrivas upp?”

”Att jag som professionell har ett ’underlag’ som jag kan förhålla mig till.”

”Jag skulle också vilja veta hur ungdomarna förbereds inför ett återvändande. Idag upplever

jag att de, och vi i skolan, lever i ovisshet om vad som ska hända och när.”

”Det finns dåliga rutiner för överlämning från skolan till det gamla landet. Det borde kunna utarbetas ’blanketter.”

Psykologiskt och psykosocialt stöd”Hjälp och vägledning i hur jag ska bemöta de barn som går igenom processen. En tillräckligt stor process för ett barn kan vara en flytt från en stad till en annan. Där kan barnet också behöva stöttning.”

”Personligen känner jag att det finns behov av mer kunskap inom området, till exempel mående under asylprocessen och hur vi hanterar olika elevsituationer. Ett steg i detta är att många av vår skolas pedagoger och personal går utbild-ning traumamedveten omsorg. Därigenom får vi större förståelse och pedagogiska verktyg. Det är positivt att detta implementeras på vår skola.”

”Jag skulle önska att det finns mer kompetent ’skolpsykolog’ som ständigt håller samtalsgrup-per för lärare i dessa situationer.”

Information om enskilda fall”Ett stort problem är att jag sällan vet om elev-erna är mitt i en sådan process – jag kan bara stötta eleven rent generellt.”

”Skolor i vår kommun får knappt någon infor-mation alls kring barns tidigare livserfarenheter och vad de har varit mer om. Vi får dem till vårt klassrum, vi får veta vilket land de kommer ifrån och hur länge de har varit i Sverige. Mer än den informationen får vi alltså inte. Det är svårt att

förstå ett visst beteende om man inte har någon som helst information om barnets tidigare liv.”

”Mer information om vad som händer vid ett återvändande. Individuell planering som jag kan hjälpa barnet/den unge att förstå.”

Bättre samarbete mellan olika instanser”Ett fungerande samarbete mellan olika instan-ser; vi tenderar att bli för många isolerade verk-samheter där jag inom skolan upplevt svårighe-ter att få andra instanser att haka på när våra resurser och vårt uppdrag som skola inte räcker till. Kontinuitet av stöd till barnen; i mina möten blir det extra svårt när ungdomarna hela tiden lever i så stark stress på grund av risken att bli flyttad, förlora boendet och viktiga stödperso-ner omkring sig. Jag anser att socialen under hela processen bör stå kvar i stödinsatser och inte bryta vid 18 år och avslag. Även god man bör kvarstå.”

Stöd av någon med språk och/eller kulturkompetens”Tolkhjälp på plats för att kunna kommunicera på ett bra sätt. Samtalsstöd med eleven.”

”Någon som har erfarenhet av liknande situatio-ner och har hög kulturkompetens.”

Tydligare och bättre lagstiftning”Det är oerhört tungt att möta ungdomarna som erhållit grundskolans betyg och sen inte får fortsätta till gymnasiet eller annan skola. Myck-et tungt att vara lärare och ’avgöra’ elevens öde. Underkänt betyg kan innebära att eleven inte får uppehållstillstånd.”

Behov av stöd före och efter återvändande Behov av stöd före och efter återvändande

46 47

Civilsamhällets och myndig-heters diskussion kring stödUnder den workshop som hölls med civilsamhäl-lesorganisationer och myndigheter inom ramen för projektet Lyssna på mig! identifierades ett flertal risker för barn och unga i en återvändan-deprocess. Information eller snarare bristen på information var ett genomgående tema. Någon nämnde frågan om återvändande som ”elefanten i rummet”, där många vuxna kan mena väl när de undanhåller svår eller jobbig information från ungdomen, men gör denne bara en björntjänst. Ångesten och oron hos personer runt ungdo-marna smittar dessutom av sig och kan skapa än mer ångest och oro hos de unga. Vikten av pro-fessionellt bemötande och saklig information om alla alternativ och dess potentiella konsekvenser framkom tydligt.

Den komplexa juridiken och oklarheter om systemet kring återvändande lyftes som ett problem, även för den som arbetar med frågor-na dagligen. Detta i kombination med att många vuxna undviker att prata om återvändande med ungdomarna i fråga, gör att rykten och felinfor-mation sprids i de ungas egna nätverk. Gruppen menade att bristen på korrekt information om stöd vid återvändande kan göra att fler väljer att leva som papperslös då det upplevs som säkrare än ett återvändande. Svårigheterna att ansöka om stöd och osäkerhet kring om man verkligen får ut det stöd man har rätt till skapar ytterligare tveksamhet. Att förenkla ansöknings-processen och frångå tidsbegränsningen för att ansöka om återvändandebidrag var därför ett förslag som framkom.

Gruppen diskuterade också behovet av att förtydliga lagstiftningen samtidigt som rättssä-kerheten behöver garanteras och bedömningen av enskilda ärenden bli bättre. Information kring återvändande behöver komma vid flera tillfällen, och gärna redan tidigt i asylprocessen, eftersom personer är olika mottagliga för information beroende på ålder, mående och livssituation överlag. Myndigheter och andra som möter barnen behöver också utbildas i kulturell kom-petens, att möta barn i chock, och få klart för sig vilket ansvar de har i sin roll. Om unga inte litar på myndigheters information skulle infor-

mationen istället kunna komma från civilsam-hället. Det är också viktigt att civilsamhället dokumenterar när systemet brister så att dessa kan lyftas vidare till ansvariga beslutsfattare och lagstiftare. Konkreta förslag på hur information bättre kunde spridas till barnen och ungdomar-na var exempelvis genom filmer, rollspel, peda-gogiskt material eller en podcast med möjlighet att ställa frågor.

Osäkerhet kring boendesituationen, omflyttning-ar och var man ska bo i väntan på utvisning var också problem som gruppen lyfte. Förvirring kring vilken myndighet eller aktör som har ansvaret bidrar dessutom till osäkerhet både bland de asylsökande men även bland dem som möter barnen och ungdomarna. Tydligare infor-mation och bättre samordning mellan myndig-heter var därför något som föreslogs. Slutligen diskuterades även behovet av bättre uppföljning av de som återvänder för att få en bättre bild av vad som händer efter ett återvändande.

Förslag på förbättringar:

• Det behövs fler och längre återvändan-desamtal, information behöver ges om alla möjligheter till stöd. Civilsamhället kan hjälpa till att förmedla korrekt infor-mation.

• Förläng möjligheten att söka stöd, ta bort tidsbegränsningen kring återvän-dandebidrag.

• Personal som möter barn och unga behöver informeras och utbildas, till exempel kring vad återvändande innebär, kulturell kompetens med mera.

• Låt barn och unga stanna kvar i syste-met så länge som möjligt. Flytta inte runt på dem och bryt inte upp deras samman-hang.

• Bättre uppföljning på plats i Afghanistan.

• Det behövs ett mer samordnat system på nationell nivå mellan till exempel Mig-rationsverket, Skolverket, Socialtjänsten och SKL.

KAPITEL VII: RÄDDA BARNENS REKOMMENDATIONER

Behov av stöd före och efter återvändande

48 49

Rädda Barnen anser att:1. Sverige bör stoppa utvisningar av barn och unga till Afghanistan

• Säkerhetssituationen i Afghanistan är mycket allvarlig och osäker. Barn och unga riskerar att rekryteras till väpnade grup-per och utsättas för hedersvåld och olika former av övergrepp. Många ensamkom-mande men även familjer saknar nätverk och återetableringsplaner, tillgången till skola och hälsa brister. Med anledning av detta anser Rädda Barnen att utvisning av barn och unga till Afghanistan inte är förenligt med principen om barnets bästa. Sverige bör därför stoppa utvisningarna till Afghanistan och bevilja barn och unga skydd. Barnfamiljer som inte kan utvisas måste få uppehållstillstånd för att undvika en långvarig och rättslös tillvaro i Sverige.

2. Sverige måste stärka rättssäker- heten under asyl- och återvän- dandeprocessen

• De riktlinjer och handläggningsstöd som finns för prövning av barnets bästa i migra-tionsärenden bör få tydligare genomslag i praktiken. Detta för att möjliggöra en mer enhetlig och bred utredning av barns skydds-behov, där barnets bästa utreds tvärtema-tiskt i linje med UNHCR:s och UNICEF:s rekommendationer.

• Svenska myndigheter måste försäkra sig om att barn får en varaktig lösning. Lagstiftning-en måste möjliggöra att barn som beviljas

uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl eller humanitära skäl normalt kan beviljas permanenta uppehållstillstånd.

• En utredning av barnets bästa kräver analys av både kort- och långsiktiga effekter som ett beslut eller en åtgärd kan ha på barnet, inklusive vilka konsekvenserna kan bli för barnet efter att hen har fyllt 18 år.

• Svenska myndigheters ansvar för att spåra och utreda om det finns anhöriga eller annat ordnat mottagande i hemlandet innan beslut om utvisning av ensamkommande barn måste stärkas. Ordnat mottagande måste vara etablerat i praktiken innan något barn återsänds över huvud taget. Detta framgår både av utlänningslagen samt Migrationsver-kets egna rättsliga ställningstagande.60

• Svenska myndigheter är enligt barnkon-ventionen och dess allmänna kommentarer skyldiga att arbeta för att spåra barnets anhöriga och hitta en varaktig lösning för ensamkommande barn utan dröjsmål, utom när själva spårandet skulle strida mot barnets bästa. Barn vars anhöriga inte kan spåras, eller där det i övrigt saknas ett ordnat mottagande, bör få uppehållstillstånd i Sverige.

• Kvaliteten på tolkar måste förbättras och barn ska aldrig behöva tolka åt sina föräldrar.

RÄDDA BARNENS REKOMMENDATIONER

Rädda Barnens rekommendationer Rädda Barnens rekommendationer

Sverige har en skyldighet att se till att asylsökande barn får tillgång till det skydd och de rättigheter som de har enligt bland annat FN:s flyktingkonvention och FN:s barnkonvention. Enligt barnkonventionens artikel 358 ska vid alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Rädda Barnens rapporter om återvändande till Afghanistan visar att barns rättigheter inte respekteras fullt ut i detta hänseende.58 Med anledning av den nuvarande säkerhetssituationen anser Rädda Barnen att återvändande inte kan ses som en aktuell lösning för barn och ungdomar, det gäller även internflyktsområden såsom Kabul. Rättssäkerheten under asylprocessen är inte tillräckligt bra i dagsläget och personer med skyddsbehov riskerar att få avslag. Barn och unga återsänds till en miljö där de riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda, inklusive rätten till skydd, utbildning och hälsa.

3. Om utvisningar ändå sker måste Sverige försäkra sig om att det sker med respekt för varje barns rättigheter

• Förvar av barn i samband med utvisning måste förbjudas. Fokus bör ligga på att utveckla alternativ till förvar.

• Svenska myndigheter bör utveckla tydliga riktlinjer för hur barnets bästa ska beak-tas under planeringen och utförandet av utvisning. Däri bör förtydligas att barn inte får hämtas till utvisning med kort varsel, de behöver ges tid att säga farväl till kompisar och andra viktiga personer samt ges tid att packa ihop sina saker i lugn och ro.

4. Sverige måste i större utsträck- ning garantera bättre barnspecifikt stöd före, under och efter återvändande

• Avslag bör kommuniceras på ett språk och på ett sätt som barn förstår, även till barn i familj. Asylprocessen måste vara så kort som möjligt samtidigt som rättssäkerheten garanteras.

• Bättre information behövs om den gene-rella situationen i Afghanistan, tillgång till utbildning, arbetsmöjligheter samt psykoso-cialt stöd och vägledning.

• Informationen bör ingå i individuella återe-tableringsplaner som försäkrar kontinuitet i stödet före, under och efter återvändandet.

• Möjlighet att översätta betyg och andra intyg behöver förbättras för att underlätta eventuell vidare skolgång i hemlandet.

• Kontinuitet i stöd till barnen måste garante-ras i större utsträckning. Barn och unga upp till 25 år bör inte flyttas under asylproces-sen eller i väntan på utvisning. Stödpersoner såsom god man bör kvarstå i en övergångs-period även när barnet fyllt 18 år.

5. Sverige måste på flera nivåer förbättra uppföljningen av barn som återsänts

• Sverige måste garantera en opartisk och effektiv övervakning av tvångsutvisningar av asylsökande i enlighet med EU:s åter-vändandedirektiv och med särskilt beaktan-de av barns bästa.

• All typ av återsändande av barn bör över-vakas både på individuell och på strukturell nivå. Barn som återsänds bör följas upp minst tre månader efter återvändande. Kunskap om hur det går med dem som återsänds kunde bidra till att Sverige följer sina internationella konventionsåtaganden och efterlever mål 21 i FN:s globala migra-tionsramverk.

• Förläng möjligheten att söka återetable-rings- och återintegreringsstöd, ta bort tidsbegränsningen kring återvändande-bidrag. Garantera att det stöd som ges genom ERRIN och IOM är barnanpassade och fungerar i praktiken.

50 51

Rädda Barnens rekommendationer Rädda Barnens noter

1 https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten, artikel 1.2 https://ec.europa.eu/anti-trafficking/sites/antitrafficking/files/eu_guideli-nes_rights_of_child_0.pdf3 Sammanställning av kritiken mot medicinska åldersbedömningar år 2017 och framåt: https://crd.org/wp-content/uploads/2019/04/Sammansta%C-C%88llning-av-kritiken-mot-medicinska-a%CC%8Aldersbedo%CC%88m-ningar-a%CC%8Ar-2017-och-frama%CC%8At.pdf4 https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-ned-laddning/ak-22-svenska.pdf 5 http://visionofhumanity.org/app/uploads/2019/06/GPI-2019-web003.pdf6 https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten, artikel 12.7 https://resourcecentre.savethechildren.net/library/europe-afghanis-tan-experiences-child-returnees8 https://resourcecentre.savethechildren.net/node/15157/pdf/mdi_glo-bal_returns_full_report_final.pdf 9 Se till exempel https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tiotusentals-asylso-kande-ska-avvisas; https://www.svd.se/nya-metoder-ska-oka-antalet-ut-visningar-kraftigt10 https://resourcecentre.savethechildren.net/library/barns-egna-asylskal-om-ratten-att-bli-sedd-som-individ 11 Sammanställning av kritiken mot medicinska åldersbedömningar år 2017 och framåt: https://crd.org/wp-content/uploads/2019/04/Samman-sta%CC%88llning-av-kritiken-mot-medicinska-a%CC%8Aldersbedo%C-C%88mningar-a%CC%8Ar-2017-och-frama%CC%8At.pdf 12 https://resourcecentre.savethechildren.net/library/europe-afghanis-tan-experiences-child-returnees13 https://unama.unmissions.org/sites/default/files/24_february_2019_-_civilian_deaths_from_afghan_conflict_in_2018_at_highest_recorded_level_-_un_report_english.pdf; http://www internal-displacement.org/countries/afghanistan 14 https://www.blankspot.se/radda-barnen-situation-for-barn-i-afghanis-tan-allt-varre/ 15 https://unama.unmissions.org/sites/default/files/17_october_2019_-_ civilian_casualties_in_afghanistan_spike_to_record-high_levels_-_un_report_ienglish.pdf 16 https://reliefweb.int/report/world/global-peace-index-2019 17 https://unama.unmissions.org/un-reminds-parties-their-responsibili-ty-protect-civilians-civilian-casualty-rates-spike-july 18 https://resourcecentre.savethechildren.net/node/10120/pdf/brussels_conference_on_afghanistan._brief._oct.2016.pdf 19 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html 20 Statistik från Migrationsverket per e-post vid flera tillfällen i maj och juni 2019.21 Under 2018 när handläggningstiderna var som högst låg de i genom-snitt på 507 dagar. För asylsökande från Afghanistan låg handläggnings-tiden på 785 dagar, specifikt för ensamkommande barn från Afghanistan låg handläggningstiden på 765 dagar: https://www.migrationsverket.se/download/18.4cb46070161462db113176/1546509753459/Avgjorda_asyl%C3%A4renden_2018_-_Asylum_decisions_2018.pdf 22 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html 23 Avser endast på Migrationsverket, dvs avslagsärenden som vunnit lagakraft men som ännu inte verkställts eller ännu inte lämnats över till polisen, Migrationsverkets månadsrapport augusti 2019, Dnr 1.1.1.2-2019-2157.24 Barn och unga som försvinner ur systemet löper stor risk för att exploateras. Länsstyrelserna i Stockholm och Skåne har, i samarbete med bland annat Rädda Barnen, tagit fram samverkansplaner för att förhindra och hantera att ensamkommande barn och unga försvinner: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.26f506e0167c605d5694758f/1551707293160/Rapport%202018-25%20Barn%20som%20forsvinner%20Samverkans-plan%20Sthlms%20lan.pdf; https://www.lansstyrelsen.se/download/18.7ab-1493f1677d97be13b343/1545038115671/Barn_som_f%C3%B6rsvinner.pdf 25 https://press.raddabarnen.se/documents/ny-rapport-fraan-raedda-bar-nen-stora-risker-foer-barn-och-unga-som-aatervaender-till-afghanis-tan-8260826 Redd Barna i Norge gjorde även en egen rapport baserat på det mate-rial som togs fram i Norge: https://resourcecentre.savethechildren.net/library/tanker-om-tilbake-barn-og-ungestanker-om-retur-till-afghanistan 27 Det var möjligt endast från och med den 1 juli 2018 till och med den 30 september 2018.28 Det exakta antalet som drabbats av detta är oklart och baserar sig bland annat från uppgifter från nätverket #vistårinteut. Problembeskriv-ningen är dock den samma, vilket även bekräftas av Asylrättscentrum (tidigare Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar).29 Avser endast på Migrationsverket, dvs avslagsärenden som vunnit lagakraft men som ännu inte verkställts eller ännu inte lämnats över till polisen, Migrationsverkets månadsrapport augusti 2019, Dnr 1.1. 1.2-2019-2157.30 https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_afghanistan_joint_way_for-ward_on_migration_issues.pdf

31 Stödlinjen övergick from november 2019 till BRIS.32 https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/arbetar-med-barn/tmo/ 33 Se kapitel III för närmare beskrivning av ramverk och standarder kring återvändande.34 Stödlinjen övergick from november 2019 till BRIS.35 Vid mötet deltog företrädare från Rädda Barnen, Röda Korset, BRIS, BO, IVO, Migrationsverket, Stadsmissionen, Barnrättsbyrån, , Ensamkommandes förbund/Ung i Sverige samt Stockholm stads barnom-budsman och socialborgarråd.36 https://resourcecentre.savethechildren.net/library/europe-afghanis-tan-experiences-child-returnees37 Detta enligt bland annat UNHCR: https://www.unhcr.org/solutions.html 38 För närmare information om barnanpassade skyddsmekanismer se till exempel: https://resourcecentre.savethechildren.net/node/14967/pdf/dura-ble_solutions_toolkit_sci_2019.pdf39 Se mål 21, punkt 37 f) i det globala ramverket: https://www.regeringen.se/48ddaa/globalassets/regeringen/dokument/justitiedepartementet/glo-balt-ramverk-for-saker-ordnad-och-reguljar-migration.pdf 40 För närmare information, se till exempel: https://resourcecentre.savethechildren.net/library/durable-solutions-children-toolkit n.pdf 41 Non-refoulement är ett etablerat begrepp inom folkrätten som innebär att stater inte får skicka tillbaka en person till en situation där dennes liv eller frihet är i fara.42 https://resourcecentre.savethechildren.net/node/14967/pdf/durable_solutions_toolkit_sci_2019.pdf43 Fler vittnesmål och berättelser om barns och ungas upplevelser av asylprocessen i Sverige finns bland annat i rapporterna ”Lyssna på mig!” och ”Mellan flykt och framtid”, båda framtagna av Rädda Barnen.44 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfatt-ningssamling/lag-1994137-om-mottagande-av-asylsokande-mfl_sfs-1994-137 45 https://www.rodakorset.se/globalassets/rodakorset.se/dokument/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/lagesrapport-lma-2016.pdf 46 I bland annat Afghanistan finns ett fenomen som kallas bacha bazi som betyder ”lek med pojkar”. Unga, fattiga pojkar kidnappas eller säljs av sina föräldrar. De kläs ut och tvingas dansa på fester. Ofta blir de också utsatta för våldtäkt.47 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Vanliga-fragor-fran-journalister/Fragor-och-svar-om-Afghanistan.html; https://sak.se/aktuellt/ett-30-tal-folkgrupper-lever-i-afghanistan 48 https://resourcecentre.savethechildren.net/node/15157/pdf/mdi_glo-bal_returns_full_report_final.pdf, Annex 149 https://www.migrationsverket.se/download/18.748d859516793fb-65f9132b/1550071361697/RCSR%200319%20rev190212.pdf 50 Se till exempel OCHA, 2017, Humanitarian Needs Overview 2018: Afghanistan: https://reliefweb.int/report/afghanistan/2018-afghanis-tan-humanitarian-needs-overview 51 Enligt nationalencyklopedin innebär apostasi att en person frivilligt eller under tvång lämnar sin religion eller i vidare mening sin ideologiska hemort.52 Se till exempel: https://lifos.migrationsverket.se/dokument?document-SummaryId=40679 ; https://www.regeringen.se/49db3e/contentas-sets/3f6f0c81b6df420a82f462bed070d62b/ afghanistan---manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-princi-per-2019.pdf53 https://resourcecentre.savethechildren.net/library/europe-afghanis-tan-experiences-child-returnees 54 https://resourcecentre.savethechildren.net/library/europe-afghanis-tan-experiences-child-returnees 55 https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sve-rige/Efter-beslut/Om-du-far-avslag-pa-din-ansokan/Stod-till-ateretable-ring.html; https://www.migrationsverket.se/ Om-Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Nyhetsar-kiv-2019/2019-02-06-Migrationsverket-pausar-utbetalning-till-samar-betsorganisation-i-Afghanistan.html 56 https://resourcecentre.savethechildren.net/node/14238/pdf/sc-from_europe_to_afghanistan-screen_1610.pdf, sid 46-47.57 Närmare information och stöd till dig som möter barn och unga som varit med om svåra påfrestningar eller trauma finns bland annat i Rädda Barnens rapport om Traumamedveten omsorg: https://www.raddabarnen.se/globalassets/dokument/rad--kunskap/arbetar-for-barn/tmo/rb_tmo_2018_a5_22nov_k1.pdf .58 https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten, artikel 3.59 https://resourcecentre.savethechildren.net/library/tanker-om-tilbake-barn-og-unges-tanker-om-retur-till-afghanistan https://resourcecentre.savethechildren.net/library/europe-afghanistan-experiences-child-retur-nees60 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=39587

Jag vill leva som andra barn, jag vill gå i skola, bli något.

Flicka i familj

52

Rädda Barnen107 88 Stockholm

Tel: 08-698 90 [email protected]

www.räddabarnen.se

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen

Documents

TANKAR OM ATT ÅTERVÄNDA - CloudinaryFoto: Omslag Vladislav Nikonov/Unsplash, sid 8 Michal Janek/Unsplash, 13 Magnus Östberg/Unsplash, 15 Jon Tyson/Unsplash, 25 Kelly Sikkema/Unsplash,