Koll påpengarna

Pank. I penningknipa. Barskrapad.Det finns många sätt att säga det, men hur ska man klara det

när pengarna inte räcker till för att få räkningarna betalda.

Men det finns goda knep som kan underlätta vardagen. Räkna i

förväg ut vad du har råd med den här månaden, förhandla med

dem som skickat fakturorna, om du har problem, och belöna dig

själv när du har hushållat bra. Det är du värd!

En budget, dvs. en uträkning av inkomster och utgifter är grunden för en fungerande ekonomi. Den här broschyren är av-sedd att hjälpa dig att uppskatta hur mycket pengar du behöver för dina nödvändiga utgifter. Du kan räkna ut en person-lig budget genom att fylla i siffror ur ditt eget liv i kolumnerna. På t.ex. Konsumentverkets och bankernas webbsidor finnsockså olika slags räknare.

Det går också bra att följa med sin egen konsumtion genom att skriva upp nettoinkomsterna och de dagliga utgifternapå ett rutigt papper. Hyran och de övriga fasta utgifterna förfaller regelbundet till betalning, men rörliga utgifter uppstårenligt behov och begär. De rörliga inkomsterna är de avgörande, när man måste dra ner på konsumtionen.

Förbered dig på överraskande utgifter. Då blir en räkning från elverket eller ett kravbrev på tv-licensen inte oöver-komliga problem. Lampor brinner ut, klacken på skon går av – också små överraskningar kostar. Många räknar med attkostnaderna uppstår i en jämn ström under året, men verkligheten är annorlunda: de forsar in i regelbundet ojämn takt.

2

HJÄLP, HJÄLP

Ibland kan ekonomin strula till sig såatt man inte klarar det på egen hand.Tips och stöd får du hos ekonomi- och skuldrådgivaren i din hemkommun. Kontaktuppgifternafinns bland annat på Konsumentverkets webbsidor

www.kuluttajavirasto.fi.

Du kan också ringa till

Garanti-Stiftelsens avgiftsfriatelefonrådgivning, tfn 0800 9 8009. Hos stiftelsen får du råd om hur dukan få ekonomin under kontroll.

Ta reda på om din hemkommun

beviljar sociala krediter.Sociala krediter har en skälig räntautan extra marginal. Kommunaltutkomststöd är det sista halmstrået,om du hamnar i en fullständigekonomisk kris.

Hur man gör upp en egen budget För bok över alla dina inkomster och utgifter under ett par månader. Så får du reda på vart pengarna tar vägen och ocksåom det enligt beräkningarna borde bli någonting över. På sista sidan finns en tabell där du kan föra in konsumtions-utgifterna. Du kan också kopiera tabellen och ha den i plånboken för att kunna föra in utgifterna genast efter betalningen.

GÖR DET NÅGON SKILLNAD?Ett liv i korselden från inkassobyråerna och exekutionsverket är trist. Köp inte, om du inte har råd. När du känner till dina obligatoriska vardagsutgifter, vet du också hur mycket pengar du kan lägga ner till exempel på nöjen eller impulsköp.Sätt först upp små sparmål och tänk också på längre sikt. Kanske du kan spara till exempel några tior i månaden? Håll ut så länge att du har sparatihop till mp3-spelaren, badrumskaklen eller drömresan.Njut av resultatet och fundera vad du sedan ska spara till.

MER LÖNNär har du senast förhandlat om en löneförhöjning? Man ska inte vara onödigt ödmjuk på arbetsmarknaden. Om du har gått på kurser och fått mer ansvar på arbetsplatsen, gå och tala med chefen. Anslut dig till en arbetslöshetskassa, som tryggar din inkomst omdu blir arbetslös. Ta reda på om du har rätt till fortbildningsdagar och anmäl dig tilllämpliga kurser. Om du vill byta bransch, ta reda på studiemöjligheter och studiestöd.Ibland kan man vara tvungen att ha flera jobb eller jobba längre dagar för att få räkningarna betalda. Förhandla om anstånd med räkningarna, om förfallodagen är omöjlig.

3

Kostnaderna under kontroll:

• betala räkningar i tid, så behöver du inte betaladröjsmålsränta eller indrivningskostnader,

• direktdebitering är ett enkelt sätt att betalaåterkommande räkningar; du får besked om debiteringen i god tid,

• gör en inköpslista innan du går och handlar, så är det lättare att undvika impulsköp

• det är ofta billigare att köpa baslivsmedel och laga maten själv än att köpa färdigmat,

• det lönar sig att jämföra priser och köpa nödvändigavaror när de säljs på specialerbjudande,

• det är billigare att spara på förhand och köpa kontant;om man köper på kredit måste man betala ränta,

• också på loppmarknader kan man göra goda köp.

4

Inkomster och obligatoriska utgifter per månad

Mina Exempel på inkomster € inkomster €

Lön efter skatt 1308

Arbetslöshetsersättning

Bostadsbidrag

Barnbidrag

Underhållsstöd

Utkomststöd

Övriga inkomster

Inkomster sammanlagt 1308

ExempelMina utgifter € på utgifter €

Hyra och vatten 453

El 11

Telefon och Internet 27

Hemförsäkring 13

Månadsbiljett 45

Tv-licens 9Övriga obligatoriska (mediciner, tidningar etc.) 11

Betalning av skulder 270

Övriga utgifter

Obligatoriska utgifter sammanlagt 839

Sparar för semestern 43

Blir kvar för mat, kläder osv. 426

För in dina egna inkomster och obligatoriska utgifter här.Om du t.ex. betalar elräkningen eller tv-licensen i fyra raterom året, kan du föra in en månads andel, dvs. en tredjedelav en räkning, i tabellen. Det är bra att räkna ut en månadsandel av de övriga utgifterna också. Då ser du, hur mycketdu borde lägga undan av inkomsterna varje månad för attklara av alla obligatoriska utgifter. Subtrahera de obligato-riska utgifterna från inkomsterna, så ser du hur mycketpengar du har kvar att leva på utöver dem. I tabellerna påsista sidan kan du skriva in dagliga utgifter så att du lätt kanfölja dem.

Spara eloch pengar

Elbolagen erbjuderström till olika priser.I bästa fall kan duspara hundratals euroom året, om du väljerdet förmånligasteanbudet. Den störstanyttan av attkonkurrensutsätta sinelanskaffning har desom bor i småhusmed elvärme. Det ärenkelt att jämförapriser på webbplatsenwww.sahkonhinta.fi.

5

Hushåll Hushåll Barnlöst par, En persons hushåll, En persons hushåll,Hushållets utgifter € / mån med två föräldrar, med två föräldrar, 25-44 år kvinna under 45 år man under 45 år

yngsta barnet under 3 år yngsta barnet 3-6 år

Livsmedel 438 466 292 141 127 Alkoholdrycker och tobak 65 82 84 39 64 Kläder och skodon 140 143 110 69 32 Boende och energi 802 914 615 397 405 Möbler och utrustning 191 210 143 61 54 Hälsa 71 77 64 42 15 Transport 516 604 482 170 270 Datakommunikation 109 113 107 71 65 Kultur och fritid 277 333 310 134 151 Hotell, kaféer och restauranger 132 151 209 100 143 Övriga varor och tjänster 423 487 336 135 142 Konsumtionsutgifter sammanlagt 3164 3580 2752 1359 1468

Det är ofta

billigare att köpa

baslivsmedel och

laga maten själv än

att köpa färdigmat.

Jämför med exempel i tabellen I olika livssituationer har man olika utgifter. Tabellen ger en fingervisning om hur olika hushåll använder pengar under en månad.

Uppgifterna i tabellen grundar sig på Statistikcentralens konsumtionsundersökning, där siffrorna har uppdaterats så att de först motsvarar prisnivån år 2006,och i 2008 års upplaga prisnivån i september 2008. Som index har använts förtjänstnivåindexet i de siffror som beskriver konsumtionen.I konsumtionsgrupperna ingår många olika slags varor och tjänster. Några exempel:Livsmedel: inbegriper livsmedel och alkoholfria drycker som köpts hem i butiken.Boende och energi: boendekostnaderna är s.k. kalkylmässiga bruttokostnader. Bruttokostnaderna är verkliga eller uppskattade hyreskostnader. Som bruttohyra för enägarbostad beräknas en marknadsmässig hyra för en motsvarande hyresbostad. Amorteringar på bostadslån räknas inte som kostnader, men räntorna räknas med. I brutto-hyran ingår även el- och vattenavgifter, vederlag och övriga normala boendekostnader.Hälsa: i hälsokostnaderna ingår förutom hälsovårdstjänster och läkemedel även vitaminer och kosttillskott samt exempelvis glasögon och preventivmedel.Datakommunikation: utöver telefon- och internetkostnader ingår till exempel portokostnader i gruppen.Kultur och fritid: Utöver kulturtjänster inbegriper gruppen bland annat audiovisuell utrustning, datorer, leksaker, spel och musikinstrument. Här ingår också till exempelväxter och tidningsprenumerationer. Övriga varor och tjänster: omfattar talrika utgiftsposter från olika försäkringar till barnvagnar och från läppstift till väckarklockor.

Barnfamiljens vardag och festHushåll med två föräldrar, yngsta barnet 3-6 år Nettoinkomster i medeltal 3872 e/mån, genomsnittlig konsumtion i 3581 e/mån

I Finland finns ca 600 000 barnfamiljer (i genomsnitt 1,8 barn), varav många amorterar på bostadslån och åter-betalar rester av studielån. De behöver mer utrymme, nya möbler och kanske också en herrgårdsvagn. När den ena föräldern kanske är hemma och växande barn behöver varor och tjänster, är ekvationen inte alldeles enkel att lösa. Å andra sidan har föräldrarna ofta hunnit etablera sig i arbetslivet och livet går också i övrigt i jämna banor.

Barnfamiljer utnyttjar mycket offentliga tjänster från dagvård till hälsovårdscentraler. I och med att hemmet ärlivets medelpunkt, går det kanske inte pengar till restaurang- eller kafébesök eller semesterresor.

6

Barnen kan också

Föräldrarna bestämmer i familjen så länge barnet är omyndigt. Man kan dock öva sig som konsumentredan som liten, även om barn och unga endast får göra ”obetydliga och sedvanliga” inköp. Det är alltså tillåtet att spendera fickpengarna på glass eller en t-tröja. Samtidigt lär man sig att spara. Det är motiverande att göda spargrisen, om man siktar på att förverkliga en egen dröm.

Om man själv har förtjänat större summor, t.ex. på sommarjobb, får man använda dem som man vill – även om föräldrarna tycker det är dumt – så länge inköpet inte leder till oskäliga följder. En omyndig får till exempel inte låta tatuera sig utan föräldrarnas lov.

Föräldrarna kan också förhindra att barnets telefonräkningar skjuter i höjden genom att avtala omprepaid-anslutningar, saldogränser, spärr för servicenummer och fasta priser. Den som inte har fyllt 18 får inte köpa på kredit. Förbudet gäller också näthandel. Om säljaren bryter mot förbudet,kan köpet hävas.

Hushåll med två föräldrar, + 3-6 år

Singlar satsar på njutningarSingelhushåll, under 45 år Kvinnors nettoinkomst i medeltal 1218 e/mån, konsumtion i medeltal 1361 e/månMäns nettoinkomst i medeltal 1453 e/mån, konsumtion i medeltal 1468 e/mån

Singelkillar och -tjejer lever ibland ett fartfyllt liv, till och med på kredit.Ensamstående män trivs på restauranger och kaféer, och både tobak och

alkohol går åt. Rökare konsumerar ca 700 euro på cigarretter per år.För samma pengar får man mat för nästan ett halvt år på stormarknaden.

Kvinnor anlitar mer hälsorelaterade tjänster än män och satsar på sittutseende. De lägger ner pengar på skor och kläder liksom kosmetiska produkter.

Till hygien och skönhetsvård går 40 euro i månaden. Det är skönt att skämma bort sig själv, men det är också trendigt att fynda på loppmarknader. När det är ebb i kassan är en joggingrunda och husbolagets bastu både avkoppling och skönhetsvård.På biblioteket hittar man tips om hur man av havssalt och matolja blandar till en peelingcreme som heter duga.

KOLLA ATT DU BETALAR RÄTT SKATTKontrollera att du betalar förskottsinnehållning på skatt enligt rätt procentsats. I allmänhet varnas det för att låta pengar ligga kvar i skattebjörnens kista, men man kan också se det från en annan vinkel: en hög skatteprocent är effektivt tvångssparande, och skatteåterbäringen kommer väl till passföre julen. Kvarskatt har däremot krossat många försök att få kontroll över räkningarna och ska därförundvikas in i det sista. Du får hjälp med att räkna ut skatten på adressen www.vero.fi.

VARKEN NU ELLER NÅGON ANNAN GÅNG ”Topperbjudanden just för dig” väller in via postluckan och telefonen. Om du vill undvika frestelser, fyll i en lapp på posten där du förbjuder adresserad direktmarknadsföring till ditt hem. Telefonförsäljningen kanman få i styr genom att ringa till servicenumret 0600 13404 som upprätthålls av Finlands direktmarknadsföringsförbund. Ring numret och ange ditt namn, ditt telefonnummer och din adress. Du kan också säga till enskilda försäljare att du vill att ditt namn stryks i deras register.

7

Singelhushåll, kvinna under 45 år

Två tillsammansBarnlöst par i åldern 22-44 år Nettoinkomster i medeltal 2951 e/mån, konsumtion i medeltal 2752 e/mån

Dubbel lön! Man kan blir grön av avund, när två vuxna tillsammans ser ut att klara sig bättre än väl.I verkligheten varierar barnlösa pars inkomster och utgifter mycket, och alla har ingalunda någon konsum-tionsfest på gång.

När barnlösa par behöver dra ner på konsumtionen, lönar det sig att syna de dagliga vanorna. Hur skulledet vara till exempel med att byta ut den dagliga vattenflaskan mot kranvatten? Det blir en inbesparing på merän 539 euro om året. Det lönar sig också att fundera på boendeformen. Är det klokt att betala hyra för stadensdyraste kvadratmetrar eller skulle det vara förnuftigt att byta till exempel till en bostadsrätt, längre ut från detrendigaste kvarteren?

Lena och Lasse LundVår modellfamilj lever sitt vardagsliv som ettvanligt ungt par som får ett tillfälligt tillskott tillstudiebudgeten genom lån. Nettoinkomster 1859 e/mån, konsumtion 2155 e/mån

Familjen Lund bor på hyra i en höghuslägenhet på 58kvadratmeter. De har två rum och kök. Lasse är 30 årgammal och arbetar, Lena är 28, studerar och jobbardeltid. Båda har en utbildning på andra stadiet. De har enfärg-tv och en dator utan internetuppkoppling. Klädernatvättar de med en egen tvättmaskin, men diskar för hand.De har också en bil.

8

Hushållets utgifter Euro/mån %-andel

Livsmedel 278 12,92 %Alkoholdrycker och tobak 71 3,30 %Kläder och skodon 76 3,51 %Boende och energi 501 23,23 %Möbler och utrustning 101 4,71 %Hälsa 55 2,55 %Transport 346 16,07 %Datakommunikation 104 4,81 %Kultur och fritid 238 11,07 %Hotell, kaféer och restauranger 168 7,81 %Övriga varor och tjänster 216 10,02 %Konsumtionsutgifter sammanlagt 2154 100,00 %

Dyra filmer

Stora biosalonger har sin charm, men det går attordna en mysig filmkväll hemma i soffan också. Hyren film eller ladda ner den på webben och köp snacksi matbutiken. På biblioteket får du låna filmer gratis.

Bio: biljetter 2x11 e Hyrvideo : 4 ePopcorn och läsk: 2x6 e Popcorn och läsk: 3 e

Godis: 4 e Godis: 3 eSammanlagt 38 e Sammanlagt 10 e

Paret Lunds konsumtionsutgifter är större än deras disponibla inkomster, och de har varit tvungna att ta lån. Lena harstudielån och dessutom måste de ta upp konsumtionskrediter för att kunna skaffa datorn och bilen. Eftersom Lena är påslutrakan med studierna, är det motiverat att ta lån för att finansiera en del av konsumtionen. Om inkomstsituationendäremot var permanent och det inte var möjligt att öka inkomsterna, skulle de vara tvungna att granska sin konsumtionoch skära ner utgifterna för att få inkomster och utgifter i balans.

TÄNK PÅ DETTA INNAN DU TAR LÅN:• Är anskaffningen nödvändig?• Går det att skjuta upp anskaffningen och spara ihop summan i förväg? • Hur mycket kan du betala tillbaka per månad? Prova ett par månader i förväg, om du kan spara det belopp som du ska betala tillbaka varje månad.

9

Gå på möten

Många skolkar från husbolagets stämma. Det lönar sig emellertid attgå dit, ta reda på saker och säga sin åsikt, eftersom stämman fattarbeslut som har stor betydelse för de boendes ekonomi.

Ska det byggas balkonger? Med vilken metod görsrörreparationen? Hur finansieras ombyggnader? Tas det ut

extra bolagsvederlag i år eller först nästa år? Svaren kan vara värda tiotusentals euro.

Kunden är kung

Låt banker tävla om vem som får lånadig pengar och försäkringsbolagenspringa i kapp. I motsats till vadreklamen låter påskina

är lånade pengar aldrig billiga.Du kan jaga de minst dyra anbuden på bankernas webbsidor och sedanförhandla ansikte mot ansikte medbanktjänstemännen.

På adressen

www.fine.fi

kan du jämföra olika försäkringar i fråga om prisoch omfattning. När du vet vad dutänker köpa kan du gå runt på olikaförsäkringsbolags kontor och försäkradig om villkoren. Det lönar sig att beatt få personliga anbud i skrift, så att det är lätt att jämföra dem.

10

Det här klarar vi juBokföring över utgifterna avslöjar mer än man anar. Slösar du bort reskassan på kaffe och bulle? Var det klokt att köpa den lite för trånga skjortan?

Mer information på webbplatsen www.kuluttajavirasto.fi.

Bråka ompengar

Låna inte till kompisar,som är skyldiga dig från

tidigare. För att ta detsäkra för det osäkra kan du

skriva ett skuldebrevdär du antecknar skuldens

belopp och återbetalningsdag och sombåde den du lånar till och du under-tecknar. Med hjälp av papperet kan dudriva in det som är ditt, till och medvid tingsrätten.

Det blir lätt gräl också mellan makareller sambor, och därför är det kloktatt komma överens om reglerna för erekonomi redan innan ni flyttar ihop.

Ett äktenskapsförord tryggar den egendom du för med dig iäktenskapet med tanke påäktenskapsskillnad och dödsfall. Om makarna tar gemensamt lån, lönardet sig att se till att anskaffningenskrivs i bådas namn.

Idag slösas det inte

En vecko- och dagsbudget är ett effektivt sätt att styra konsumtionen in på rätt bana. Ha med dig bara såmycket kontanter som du just nu har råd med. När börsen är tom, är det slut på inköpen.

Dra dig inte för de små knepen, om du har ont om pengar: panta tomflaskor och burkar och säljöverlopps prylar på loppis. Byt ut det dyra gymkortet mot ett billigare och ta en titt påmedborgarinstitutets kurskatalog eller på kommunens gym. Avbryt tidnings-prenumerationer och läs tidningarna på biblioteket. En grötdag i veckan görplånboken tjockare och midjan smalare.

Reklamen vill truga på dig en eller två hundringars snabblån, men sådana smålån som går att ta med ett textmeddelande eller ett musklick blir dyra.

Månad: datum Mat Resor Anskaffningar till Hälsa och hygien Kläder Tobak, alkohol Övriga utgifter Tot.

hemma, på jobbet arbets- och andra och vård av hemmet + fritid restaurang-besök 12345678910111213141516171819202122232425262728293031Tot.

Broschyren finns på Konsumentverkets webbplats www.kuluttajavirasto.fi

Du kan beställa broschyren från:Konsumentverket, materialbeställningar,per telefon 09-7726 7571 eller e-post till tilaukset@kuluttajavirasto.fi

Pank. I penningknipa. Barskrapad. Det finns många sätt att säga det, men hur skaman klara det när pengarna inte räcker till för att få räkningarna betalda. Men det finns goda knep som

kan underlätta vardagen. Räkna i förväg ut vad du har råd med den här månaden, förhandla med dem som

skickat fakturorna, om du har problem, och belöna dig själv när du har hushållat bra. Det är du värd!

Broschyrredaktion:Arbetsgrupp: Sanna Helesuo, Jorma Pesonen,

Pirjo TomperiText: Nina Porra

Översättning: Pia HanssonKällmaterial: Konsumtionsundersökning, Statistikcentralen 2003;

’Kotitalouden voimavarat ja niiden hallinta’(Hushållens resurser och hanteringen av dem), Institutionen för ekonomi/

konsumentekonomi, Helsingfors universitet 2006Layout och ombrytning: Savumerkki 2008