Embed Size (px)
Citation preview
WWW.SUNDBYBERG.SE
Teknisk handbok Anvisning för hållbara och nytänkande stadsmiljölösningar
2017
Titel: Teknisk handbok
Kontaktpersoner: Titti de Verdier, Malin Österlind
Anvisning beslutad i augusti 2017 av:
Fredrik Härdén, förvaltningschef Stadsmiljö- och
serviceförvaltningen, Sundbybergs stad.
Jan Jogell, VD Sundbybergs Avfall och Vatten AB.
Omslag: Illustrerat av Håkan Blanck
© Sundbybergs stad
Östra Madenvägen 4 • 172 92 Sundbyberg
08-706 80 00 • [email protected] • www.sundbyberg.se
FOTO
: SU
SAN
NE
KRO
NH
OLM
Innehåll
1. Inledning ............................................................................................................................................................................ 71.1 Syfte ..............................................................................................................................................................................................................................................7
1.2 Avgränsning ........................................................................................................................................................................................... 7
1.3 Tillämpning ............................................................................................................................................................................................... 7
1.4 Utgåva ........................................................................................................................................................................................................................... 8
1.5 Dokumentets status .......................................................................................................................................... 9
1.6 Definition av ska, bör och kan, samt hantering av avsteg ................................................................................................................................................................. 9
1.7 Styrande dokument ............................................................................................................................................. 9
1.7.1 Lagar, förordningar och föreskrifter ......................................................... 9
1.7.2 Kommunala planer, policys och program .......................... 11
1.8 Fortsatt utvecklingsarbete för Sundbybergs stad ....................................................................................................................................................................... 12
1.8.1 Vision 2030 ................................................................................................................................................................................. 12
1.8.2 Innovationsarbete ............................................................................................................................................ 12
1.8.3 Kvalitet i stadsmiljön ................................................................................................................................. 12
2. Projekteringsskede .................................................................... 152.1 Allmän platsmark och kvartersmark ........................................ 15
2.2 Fysisk tillgänglighet ...................................................................................................................................... 15
2.3 Gång .................................................................................................................................................................................................................................. 16
2.3.1 Ledstråk ............................................................................................................................................................................................... 16
2.3.2 Trappa ....................................................................................................................................................................................................... 17
2.3.3 Ramp ............................................................................................................................................................................................................. 17
2.3.4 Sittplats .............................................................................................................................................................................................. 18
2.4 Cykel ............................................................................................................................................................................................................................... 18
2.5 Kollektivtrafik ........................................................................................................................................................................... 19
2.6 Gods och logistik ..................................................................................................................................................... 20
2.7 Avfallshantering .......................................................................................................................................................... 20
2.7.1 Avfallslösning ................................................................................................................................................................... 20
2.7.2 Angöring vid gata ......................................................................................................................................... 20
2.7.3 Lastplats ......................................................................................................................................................................................... 20
2.7.4 Samnyttjande ................................................................................................................................................................. 21
2.7.5 Vändplats ........................................................................................................................................................................................ 21
2.8 Gatuutformning ........................................................................................................................................................... 22
2.8.1 Gatutyp ................................................................................................................................................................................................. 22
2.8.2 Körbana ............................................................................................................................................................................................ 24
2.8.3 Angöring ..........................................................................................................................................................................................24
2.8.4 Vändplats .................................................................................................................................................................................. 24
2.8.5 Lastplats ........................................................................................................................................................................................ 25
2.9 Parkering .................................................................................................................................................................................................... 25
2.9.1 Parkering för rörelsehindrade ................................................................................ 25
2.9.2 Cykelparkering ......................................................................................................................................................... 26
2.9.3 Bilparkering .......................................................................................................................................................................... 26
2.10 Planteringsytor i gatumiljö ...................................................................................... 27
2.10.1 Träd ................................................................................................................................................................................................................ 27
2.10.2 Buskar, perenner, gräsytor och sedummattor ................................................................................................................................................................... 28
2.10.3 Växtbäddar ..................................................................................................................................................................... 28
2.11 Dagvatten ........................................................................................................................................................................................... 30
2.11.1 Sekundära avrinningsvägar .............................................................................................. 31
2.11.2 Instängda områden ................................................................................................................................ 31
2.11.3 Multifunktionella ytor ....................................................................................................................... 31
2.11.4 Översvämningsgator ........................................................................................................................ 31
2.12 VA-ledningar ............................................................................................................................................................................ 32
2.13 Belysning ................................................................................................................................................................................................ 32
2.13.1 Ledningsnät ...................................................................................................................................................................... 32
2.13.2 Rivning av el och el- installationer ..................................................... 33
2.13.3 Jordschakt för kanalisation/ belysningskabel .............................................................................................................................................................................. 33
2.13.4 Belysningsfundament i anläggningen ............................ 33
2.13.5 Kabelskydd i anläggningen ..................................................................................... 34
2.13.6 Belysningsstolpar ...................................................................................................................................... 34
2.13.7 Stolpinsatser ................................................................................................................................................................ 34
2.13.8 Kraftkabel .............................................................................................................................................................................. 35
2.13.9 Installationskablar ..................................................................................................................................... 35
2.13.10 Skarvning på kraftkabel .................................................................................................. 35
2.13.11 Ljusarmaturer för utomhusbelysning .............................. 35
2.13.12 Märkning av kablar, skiljeställen, ledningar, dosor och ledare ................................................................................................................... 35
2.13.12.1 Märkning av kablar i mark ................................................................ 36
2.13.13 Märkning av belysningsstolpar .............................................................. 36
2.14 Stödremsa ........................................................................................................................................................................................ 36
2.15 Skiljeremsa ..................................................................................................................................................................................... 36
2.16 Skyddszon ....................................................................................................................................................................................... 36
2.17 Minimimått för drift av gång- och cykelbana ....................................................................................................................................................... 37
2.18 Möbleringszon ............................................................................................................................................................... 37
2.19 Vistelseyta ...................................................................................................................................................................................... 38
2.20 Utformningsprinciper för gaturum ................................ 39
2.20.1 Korsning ..................................................................................................................................................................................... 39
2.20.1.1 Gång ................................................................................................................................................................................. 39
2.20.1.2 Cykel ............................................................................................................................................................................. 40
2.20.2 Gågata, gångfartsområde och shared space ......................................................................................................................................................................... 41
2.20.2.1 Gågata .................................................................................................................................................................. 42
2.20.2.2 Gångfartsområde ...................................................................................................... 42
2.20.2.3 Shared space ............................................................................................................................... 42
2.20.3 Typritningar ............................................................................................................................................................... 43
2.21 Möbler och utrustning ................................................................................................................ 43
2.21.1 Vägmärken .......................................................................................................................................................................... 43
2.21.2 Vägmarkeringar ............................................................................................................................................. 44
2.21.3 Vägvisning ........................................................................................................................................................................ 44
2.21.3.1 Cykelvägvisning ...................................................................................................................... 44
2.21.3.2 Gatunamnsskyltning .......................................................................................... 44
2.21.4 Sittmöbler ........................................................................................................................................................................... 45
2.21.5 Skräpkorgar ................................................................................................................................................................... 45
2.21.6 Ledstänger och handledare ................................................................................ 45
2.21.7 Pollare .................................................................................................................................................................................................. 45
2.21.8 Grindar och bommar .................................................................................................................... 45
2.21.9 Stängsel, staket och räcken .................................................................................. 46
2.21.10 Stamskydd och markgaller ............................................................................... 46
2.21.11 Cykelparkering .................................................................................................................................................. 46
2.21.12 Biljettautomat .................................................................................................................................................... 47
2.22 Anläggning och detaljutformning .......................................... 47
2.22.1 Stödmurar ........................................................................................................................................................................... 47
2.22.2 Kantstöd ................................................................................................................................................................................. 47
2.22.2.1 Granitkantstöd .......................................................................................................................... 47
2.22.2.2 Betongkantstöd ................................................................................................................ 48
2.22.3 Refuger ....................................................................................................................................................................................... 48
2.22.4 Markbeläggning ........................................................................................................................................ 48
3. Utförandeskede .................................................................................................. 51
3.1 Processen ...................................................................................................................................................................................................... 51
3.1.1 Planering inför arbete ............................................................................................................................. 51
3.1.1.1 Information ............................................................................................................................................................ 51
3.1.1.2 Tillstånd ........................................................................................................................................................................... 51
3.1.2 Drift och skötsel under pågående arbete ..................... 51
3.1.3 Återställning efter utfört arbete ..................................................................... 51
3.1.3.1 Asfalt ....................................................................................................................................................................................... 52
3.1.3.2 Betongmarkplattor .......................................................................................................... 52
3.1.3.3 Storgatsten och smågatsten ....................................................... 52
3.1.3.4 Kantstöd av granit .............................................................................................................. 52
3.1.3.5 Ledningar ............................................................................................................................................................ 52
3.1.4 Färdigställande- och garantiskötsel ................................................ 52
3.2 TA-planer .................................................................................................................................................................................................... 53
3.2.1.1 Ansökan ........................................................................................................................................................................ 53
3.2.1.2 Regler ................................................................................................................................................................................. 54
3.2.1.3 Akuta arbeten ..................................................................................................................................... 55
3.3 Schakttillstånd .................................................................................................................................................................. 56
3.3.1.1 Ansökan ....................................................................................................................................................................... 56
3.3.1.2 Regler ................................................................................................................................................................................ 56
3.3.1.3 Akuta arbeten ...................................................................................................................................... 57
3.4 Träd- och grönytor ............................................................................................................................................ 57
3.4.1 Plantering av träd ............................................................................................................................................. 57
3.4.1.1 Leveranskontroll .............................................................................................................................. 57
3.4.1.2 Överhöjda växtbäddar ...................................................................................... 58
5
3.4.1.3 Bevattning ....................................................................................................................................................... 58
3.4.1.4 Stöd och skydd av växter .......................................................................... 58
3.4.1.5 Uppbindning av stamträd ..................................................................... 58
3.4.1.6 Bedömning av vitesbelopp vid skada på träd ...................................................................................................................................................... 58
3.5 Ledningar ................................................................................................................................................................................................. 59
3.5.1 Belysning ........................................................................................................................................................................................ 59
3.5.1.1 Uttag och anslutningspunkter ...................................................... 59
3.5.1.2 Mark- och vattenförhållanden m.m. .................... 59
3.5.1.3 Tillfällig belysning .................................................................................................................. 59
3.5.2 El, tele och dylikt i mark .......................................................................................................... 59
4. Ritningar och mätning .................................. 614.1 Referenssystem ................................................................................................................................................................. 61
4.2 Arbetshandlingar .................................................................................................................................................... 61
4.3 Inmätningar .................................................................................................................................................................................. 61
4.4 Relationshandlingar .................................................................................................................................... 61
4.5 Belysning ................................................................................................................................................................................................... 62
4.5.1 Relationshandlingar för fundament och kabelskyddsrör och anordningar i mark ................................................... 62
4.5.2 Relationshandlingar för belysningsanläggning .............................................................................................................................................. 62
4.5.3 Arbetsritningar för belysningsprojektering ......................................................................................................................................... 63
4.5.4 Driftinstruktioner ........................................................................................................................................... 63
4.5.5 Relationsritning .................................................................................................................................................... 63
4.6 Parkyta ............................................................................................................................................................................................................... 63
4.7 VA-ledningar ............................................................................................................................................................................... 63
5. Sakområden ................................................................................................................................ 655.1 Bygglovsenheten ....................................................................................................................................................... 65
5.2 IT- och geodataenheten .............................................................................................................. 65
5.3 Tekniska enheten .................................................................................................................................................... 65
5.4 Sundbyberg Avfall & Vatten AB ............................................................... 66
5.5 Projektenheten ............................................................................................................................................................. 66
5.6 Exploateringsenheten ..................................................................................................................... 66
5.7 Planenheten ............................................................................................................................................................................... 66
6. Typritningar och skötselanvisningar ......................................................................................... 67
BILAGA:
Principsektioner och planer .............................................................................................................................................................................. 69
6
FOTO
: SU
ND
BYB
ERG
S ST
AD
7
1.1 SyfteTeknisk handbok innehåller administrativa och tekniska anvisningar för dig som arbetar med planering, projektering och utförande i Sundbybergs stad.
Handboken är ett verktyg för att säkerställa kvaliteten på den allmänna platsmarken i Sundbybergs stad och ger vägledning i planerings-, projekterings-, utförandeskedet.
Handboken syftar till att underlätta arbete och kommunikation mellan enheter inom Sundbybergs stad och mellan Sundbybergs stad och externa användare.
Teknisk handbok är ett tillägg till de branschgemensamma tekniska anvisningarna såsom AMA med flera.
1.2 AvgränsningDen tekniska handboken omfattar krav och riktlinjer för planering, projektering och byggande av allmän platsmark såsom gaturum, torg och parker samt garantiskötsel.
För att tydliggöra funktioner som inte ska planeras på allmän platsmark beskrivs i vissa fall kvartersmark.
Handboken beskriver kvaliteter på funktioner med fokus på tekniska aspekter. Den beskriver utformning av gaturummets funktioner men inte specifik gestaltning av gaturummet. Handboken ger inte vägledning i gestaltning av parker och torg (allmän platsmark).
Tekniska handboken omfattar allmän platsmark samt kvartersmark där kommunen ansvarar för drift.
1.3 TillämpningHandboken är ett stöd till hela samhällsbyggnadsprocessen; från idé-, planering-, projektering-, utförande- till drift- och underhållskedet.
Handboken ska användas på stadsmiljö- och serviceförvaltningen, av det kommunala bolaget Sundbyberg Avfall & Vatten AB och externt av de konsulter som utför uppdrag för staden. Handboken fungerar rådgivande för stadsledningskontoret. Handboken ska tillämpas av alla som arbetar på eller med allmän platsmark inom kommunen.
Handboken kan användas i exploateringsprojekt som kräver detaljplan och ombyggnadsprojekt som sker inom ramen för gällande detaljplan.
Inledning 1
8
INLEDNING
Planerings- och projekteringsskede
Vid framtagande av planprogram, detaljplan och kvalitetsprogram bör teknisk handbok utgöra underlag för planprocessen. Planprogrammet/ kvalitetsprogrammet är politiskt beslutade dokument som ska vara väg- ledande för planeringen. Detaljplanen är ett politiskt beslutat dokument och juridiskt bindande enligt PBL (Plan och bygglagen). De juridiskt bindande delarna som avser utformning av allmän platsmark kan dock vara begränsade.
Handboken ska refereras till i avtal (mellan kommun och exploatör) som omfattar allmän platsmark.
I tävlingar (idé-, projekt- och markanvisningstävlingar) bör handboken utgöra underlag i arbetet med att utforma tävlingsprogram.
Avsteg från handboken tillåts förutsatt att det inte sänker kvaliteten på de lösningar och krav (framtagna av staden) som står i handboken. Vid behov av avsteg ska ansvariga sakområden konsulteras och beslut om avsteg tas i projektets styrgrupp. Om ett kvalitetsprogram eller planprogram gör avsteg från teknisk handbok i syfte att åstadkomma en specifik karaktär/identitet för ett geografiskt område ska avstegen tydligt framgå.
Vid projektering ska teknisk handbok vara styrande eftersom den redovisar huvudprinciper för allmänna gator.
Utförandeskede
Vid utförande av anläggningsprojekt på allmän platsmark gäller i första hand av beställaren godkänd bygghandling som i sin tur baseras på teknisk handbok. Teknisk handbok kan därutöver utgöra stöd och komplement i frågor som inte täcks av bygghandling eller i små entreprenader där bygghandling inte finns framtagen.
1.4 UtgåvaTeknisk handbok revideras vid behov vilket innebär att anvisningarna kan komma att skärpas, förtydligas, tillkomma och utgå. Rutin för revidering och utveckling med bevakningslista finns.
Vid planeringsstart ska aktuell utgåva av handboken användas genom hela planeringsfasen fram till projekteringsfas. I särskilda fall med starka motiv kan en senare utgåva arbetas in.
Har en ny utgåva av teknisk handbok tillkommit under planeringsskede ska en översyn av ändringarna göras vid projekteringsstart. Vid projekterings- start ska aktuell utgåva av handboken gälla genom hela projekteringsfasen. I särskilda fall med starka motiv kan senare utgåva arbetas in. Beslut om byte till en senare utgåva tas av styrgrupp.
9
INLEDNING
1.5 Dokumentets statusTeknisk handboks hanteras formellt som ”Anvisning” enligt Sundbybergs stad. Detta innebär att dokument ska användas och följas av tjänstepersoner samt externa aktörer som hanterar frågor inom ramen för teknisk handbok.
1.6 Definition av ska, bör och kan, samt hantering av avstegI teknisk handbok används formuleringarna ska, bör och kan vilka definieras nedan. Avsteg ska tydligt motiveras, dokumenteras och godkännas av projektets styrgrupp. I de fall styrgrupp saknas, godkänns avsteg av närmsta chef och ansvarigt sakområde. Om anvisningar i Teknisk handbok som föregås av ska, bör eller kan motsäger politiska beslut ska en eventuell anpassning till handbokens anvisning godkännas av ansvarig nämnd.
Ska används där anvisningen bedöms ytterst betydelsefull. Avsteg får endast göras om synnerliga skäl finns, exempelvis om de fysiska förutsättningarna inte finns på grund av befintliga förhållanden eller redan bebyggd miljö.
Bör ska ses som en rekommendation där avsteg tillåts under förutsättning att avsteget kan motiveras och inte innebär en kvalitetsförsämring.
Kan ska ses som ett förslag som ger utrymme för alternativa lösningar.
1.7 Styrande dokumentDokument som listas i detta kapitel har använts i framtagandet av teknisk handbok. I förfrågningsunderlag och bygghandling anges vilken version av styrande dokument som gäller. Teknisk handbok hänvisar till AMA Anläggning 13. Andra versioner kan tillämpas i projekt och angiven version i förfrågningsunderlag och bygghandling gäller. Vid motstridigheter för-ankras avsteg från teknisk handbok med staden. Om lag, förordning eller myndighetsföreskrift ställer hårdare krav än teknisk handbok gäller dessa krav före kraven i teknisk handbok.
1.7.1 Lagar, förordningar och föreskrifterAB 04, Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Svensk Byggtjänst.
ABK 09, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Svensk Byggtjänst.
10
INLEDNING
ABT 06, Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten. Svensk Byggtjänst.
ALM, Tillgänglighet på allmänna platser. Boverkets föreskrifter och all-männa råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (BFS 2011:5 - ALM 2), Boverket 7 (33).
AMA Anläggning 13, Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten. Svensk Byggtjänst.
AMA AF 12, Administrativa föreskrifter med råd och anvisningar för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Svensk Byggtjänst.
AMA AF konsult 10, Administrativa föreskrifter med råd och anvisningar för konsultuppdrag. Svensk Byggtjänst.
AMA EL 12, Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska arbeten. Svensk Byggtjänst.
BBR, Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, (BFS 2011:6 med ändring t.o.m. BFS 2014:3), Boverket.
Bygg ikapp – för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, Svensk Byggtjänst.
Elsäkerhetsföreskrifterna ELSÄK-FS 2010:1, Elsäkerhetsverket.
Enkelt avhjälpta hinder. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets före-skrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (Ändringsförfattning BFS 2013:9 HIN 3), Boverket.
ESA, Elsäkerhetsanvisningar för entreprenörsarbete i elanläggningar, Svensk Energi.
Handbok vägmärken. (2009:15). Vägverket.
MER anläggning 13, Mät- och ersättningsregler – anläggningsarbeten. Svensk Byggtjänst.
RA anläggning 13, Råd och anvisningar till AMA Anläggning. Svensk Byggtjänst.
RiBuss, Riktlinjer – Utformning av infrastruktur med hänsyn till busstrafik, Trafikförvaltningen.
RiPlan, Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken i Stockholms län, Trafikförvaltningen.
Trafikförordning (1998:1276).
TRAST – Trafik för en attraktiv stad. Trafikverket.
TSFS, Trafikverkets föreskrifter om storlekar på vägmärken och andra anordningar (TSFS 2010:172).
11
VGU 2012, Vägars och gators utformning. Trafikverket.
VVFS, Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar (VVFS 2007:305).
Trädhandbok för Uppsala kommun, 2010.
1.7.2 Kommunala planer, policys och programABVA: Allmänna bestämmelser för användandet av Sundbyberg stads allmänna vatten- och avloppsanläggning.
Cykelplan för Sundbyberg, 2012.
Dagvattenpolicy, 2017.
Föreskrifter om avfallshantering för Sundbybergs stad.
God avfallshantering vid ny och ombyggnation.
Grönplan – Handlingsprogram för planering, utveckling och skötsel av Sundbybergs parker och grönområden, 2011.
Klimat- och hållbarhetspolicy, 2009.
Lekplatser i Sundbybergs stad – riktlinjer, inventering och åtgärdsplan, 2014.
Sundbybergs stads policy för hållbart resande, 2016.
Sundbybergs stads översiktsplan, 2013.
Trafikplan för Sundbyberg, 2012.
VA – policy, 2017.
VA – teknisk standard.
Vision 2030 – Sundbyberg växer med dig, 2016.
Aktuella planer och program
Planprogram, kvalitetsprogram, gestaltningsprogram och övriga dokument som beskriver utformning av allmän platsmark.
Under framtagande
Mobilitetsprogram, 2017 (ersätter Trafikplan, 2012 och Cykelplan, 2012).
Mobilitetsnorm, 2017.
Grönplan, 2017–2018.
Dagvattenplan, 2017.
VA-plan, 2017.
Översiktsplan, 2017–2018 (kommer att ersätta Sundbybergs stads översiktsplan, 2013).
INLEDNING
12
1.8 Fortsatt utvecklingsarbete för Sundbybergs stad1.8.1 Vision 2030Sundbybergs stad har tagit fram en vision för Sundbyberg år 2030; ”Sundbyberg växer med dig!” Visionen beskriver vad Sundbyberg står för och är ett sätt att förena invånare, näringsliv, föreningsliv och anställda i staden för att gemensamt forma kommunens framtid. Den är ledstjärnan för Sundbybergs utveckling. Visionen berättar hur vi vill att Sundbyberg ska vara i framtiden och anger hela stadens långsiktiga riktning. Visionen utgår ifrån tre kärnvärden; levande, nytänkande och tillsammans.
Levande
Sundbyberg är en levande, trygg och sammanhållen stad med liv och rörelse i alla stadsdelar. Staden är fylld av mötesplatser, ett stadsliv med all tänkbar service och gröna platser. Det är en stad där hela världen får plats – en stad för dig och hela ditt liv.
Nytänkande
Sundbyberg är en nytänkande, kreativ och modig stad. Här är vi nyfikna och flexibla och vågar göra annorlunda för att ständigt utvecklas och förbättras. En stad fylld av möjligheter för dig som vill växa och utvecklas.
Tillsammans
Sundbyberg är en stad fylld av gemenskap och närhet. Här finns plats för alla människor oavsett livsstil eller förutsättningar. Vi samarbetar och hjälps åt för att lyckas. Vi är en stad som växer bäst tillsammans.
1.8.2 InnovationsarbeteSundbyberg stads vision 2030 innebär bl.a. fokus på innovationsarbete. Stadsmiljön är ständigt föremål för nya behov, önskemål och idéer. Nya lösningar bör testas i mindre skala och följas upp. På så sätt kan utvärderingen svara på om lösningen kan vara applicerbar i andra projekt och om den är lämplig att testa i större skala. Den tekniska handboken beskriver först och främst lösningar som är testade och applicerbara på flertalet platser. Innovationsarbetet bör ske kontinuerligt och när lösningen anses lämplig bör den införas i teknisk handbok.
1.8.3 Kvalitet i stadsmiljönSundbybergs stad ska sträva efter att det som byggs i staden ska vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. I gällande översiktsplan anges att; vid allt byggande ska gestaltning av hög kvalitet, som speglar sin samtid, eftersträvas. Såväl byggnader som det offentliga rummet (parker,
INLEDNING
13
torg och gator) ska gestaltas medvetet, med utgångspunkt i platsens förut-sättningar och med respekt för Sundbybergs särart och karaktär. Estetik, funktion och teknik ska samspela och bilda en tilltalande helhet. Stads-rummet ska bygga vidare på befintliga strukturer, men även tillföras nutida gestaltningsidéer för att åstadkomma en blandning av gammalt och nytt. Utformningen av stadens offentliga rum ska stärka stadens identitet och stimulera till möten mellan människor i olika åldrar, med olika behov.
Kvalitetsbegreppet är mångfacetterat och därmed svårdefinierat. Dels kan många olika aspekter rymmas under begreppet, dels är de olika aspekterna mätbara i olika grad. Vid diskussion om kvalitet i stadsrummet kan man utgå från tre perspektiv:
• Brukarna, dvs. de som bor i, arbetar i eller besöker Sundbyberg.
• De som förvaltar och äger anläggningarna.
• Anläggningarnas funktion och påverkan regionalt och globalt.
INLEDNING
14
FOTO
: DEN
NIS
ER
IXO
N
15
2.1 Allmän platsmark och kvartersmarkDet bör tydligt framgå genom fysisk utformning vad som är allmän plats-mark och kvartersmark. En synlig gräns skapar tydlighet för brukaren och för drift- och underhållsansvarig.
Om anläggningar, t.ex. en trappa eller stödmur anläggs, ska konstruktionen i sin helhet anläggas inom kvartersmark eller allmän platsmark. Trappor och stödmurar bör i största möjliga mån undvikas.
Användande av planbestämmelse z-område (området/utrymmet ska vara tillgängligt för allmännyttig körtrafik) samt x-område (området/ utrymmet ska vara tillgängligt för allmännyttig gång- och cykeltrafik) bör undvikas eftersom det skapar otydlighet angående ansvar, kvalitet i förvaltningsskedet och möjlighet till omgestaltning. Om dessa ändå används ska ansvar för iordningställande, drift och underhåll regleras i avtal.
Angöring för leveransfordon på allmän platsmark och kvartersmark, se avsnitt 2.6.
Avfallslösningar och angöring för avfallsfordon på allmän platsmark och kvartersmark, se avsnitt 2.7.
Parkering för boende och besökande på allmän platsmark och kvarter-smark, se avsnitt 2.9.
Om bebyggelse placeras i liv med gata (fastighetsgräns i linje med fasadliv) tillåts anordningar, t.ex. stuprör, förutsatt att skyddszon till gång-bana tillgodoses. Se avsnitt 2.16.
2.2 Fysisk tillgänglighetStaden ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga.
Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet: ALM (till-gänglighet på allmänna platser) och HIN (enkelt avhjälpta hinder).
Projekteringsskede 2
16
PROJEKTERINGSSKEDE
2.3 GångSundbybergs stad strävar efter att skapa en god kontinuitet i gångnätet. Gångbanorna ska vara fria från hinder.
Gångbana ska, vid nyexploatering, anläggas på båda sidor av gata.
Gångyta ska vara jämn och hårdgjord.
Ojämn beläggning, t.ex. huggen smågatsten, ska endast användas i begränsad omfattning. Gångstråk över ytor med ojämn beläggning bör kompletteras med beläggning av slätare material.
Gångbana ska enligt ALM ha en tvärlutning av högst 1:50 (2 %).
Gångbana ska enligt ALM ha en längslutning av högst 1:20 (5 %).
Fri höjd över gångbana, under byggnadsdel, fasadskylt, skärmtak, markis etc., ska vara minst 2,4 m för att möjliggöra framkomlighet för driftfordon. För vägmärke gäller andra krav, se avsnitt 2.21.1.
Nedanstående bredder för gångbana anses uppfylla god standard.
Tabell 1. Bredd på gång- och cykelbana.
Typ av bana Litet gångflöde Stort gångflöde
Gångbana ≥ 2,0 m ≥ 3,0 m
Dubbelriktad gemensam gång- o cykelbana
≥ 3,0 m ≥ 4,0 m
Regionalt cykelstråk ≥4 ,5 m (2 m gb+2,5m cb) ≥ 5,5m (2 m gb+3,5m cb)
2.3.1 LedstråkLedstråk ska vid nyexploatering, anläggas där gående är avsedda att röra sig mellan viktiga målpunkter.
I första hand ska naturlig ledyta planeras in i stadsmiljön, t.ex. hinderfri fasad. Vid avsaknad av naturlig ledyta bör konstgjord anläggas.
Varningsyta ska anläggas i stadsmiljö för att uppmärksamma på t.ex. korsande trafik.
Valyta anläggs för att uppmärksamma om riktningsändring eller möjlighet till vägval.
Konstgjort ledstråk ska ha kontrasterande ljushet mot omgivning och valyta på minst 0,4 NCS.
I de fall konstgjord ledyta anläggs med sinusplatta bör den utföras med två plattors bredd. Varningsyta anläggs med kupolplatta och bör vara rektangulär och utgöras av minst fyra kupolplattors bredd och två kupolplattors längd.
17
PROJEKTERINGSSKEDE
Höjd på struktur i sinus- och kupolplatta ska vara minst 4,5 mm.
Valyta anläggs tillsammans med ledyta och ska vara slät och kvadratisk och bör utgöras av minst fyra plattor.
2.3.2 TrappaTrappa kan användas för att förbättra genhet och erbjuda alternativa vägar. Ur drift- och tillgänglighetssynpunkt är det dock angeläget att begränsa anläggande av trappor. Trappor som är mindre betydelsefulla för fram- komlighet kan i vissa fall stängas av under vintertid.
Vid nivåskillnad mellan allmän platsmark och kvartersmark ska trappa undvikas.
Trappa ska kompletteras med en alternativ väg eller ramp.
Trappa ska förses med ledstång eller handledare på båda sidor om trapp-loppet. Ledstängerna ska utföras obrutna och gå förbi översta och nedersta stegframkanten med minst 300 mm.
Trappa ska förses med barnvagnsramp om annan ramp eller alternativ väg saknas. Räcke ska avgränsa rampen från trappan.
Trappa bör ha en fri bredd på minst 1,6 meter. Räcke ska avgränsa rampen från trappan.
Trappa ska förses med kontrastmarkering i början och slutet av trappa med ljushetskontrast på minst 0,4 enligt NCS.
Trappa bör ha mellan 2–10 steg inom ett trapplopp.
2.3.3 RampRamp kan anläggas som komplement till trappa.
Ramp bör ha en jämn och halkfri yta.
För ramp vid RH-parkering, övergångsställe, passage samt lastplats, se respektive avsnitt.
Ramp ska ha en lutning av högst 1:20 (5 %). Ramp ska vara högst 10 m, därefter ska vilplan ordnas. Efter nivåskillnad på 0,5 m ska ramp förses med vilplan. Ramp mellan exempelvis gångbana och entré eller körbana kan ha en lutning av 1:12.
Ramp ska förses med avåkningsskydd och ledstång. Om höjdskillnad mot omgivningen finns ska ramp förses med 4 cm höga avåkningsskydd.
Ramp ska förses med kontrastmarkering i början och slutet av ramp med ljushetskontrast på minst 0,4 enligt NCS.
Sittplats ska finnas där ramp består av flera nivåer.
För att ramp ska kunna driftas krävs en fri bredd på 2,3 m kring rampen.
18
2.3.4 SittplatsSittplats ska finnas längs gångyta och i park vid sidan av gångyta.
Sittplats ska finnas på torg och vid trappa.
Avstånd mellan sittplats ska vara högst 250 meter och bör vara kortare längs med viktiga eller sluttande gångstråk.
Sittplats ska utformas så att det finns plats för rullstol eller rollator bredvid.
Markbeläggning ska vara jämn och fast och vara avskild från gångyta.
Se även avsnitt 2.21.4.
2.4 CykelCykelstråk ska vara gena, sammanhängande, utan barriärer och koppla samman stadens målpunkter och stadsdelar.
Cykelbana ska separeras från övriga trafikslag på regionala cykelstråk och huvudcykelstråk.
Tvär sväng ska undvikas. Minsta kurvradie på sträcka längs cykelbana bör vara 40 meter.
Cykelbana ska ha god sikt och vara fri från hinder. På platser där hinder krävs, exempelvis för att hindra biltrafik på cykelbana, ska hinder utformas så att god säkerhet och framkomlighet för cyklist säkerställs.
Lokalgata med högsta tillåtna hastighet 30 km/tim och som inte är möjlig eller lämplig att separera bör utformas så att trafik sker på cyklisternas villkor, så kallad cykelfartsgata eller cykelanpassad gata. Cykelanpassad gata ska via fysisk utformning hålla nere hastighet och möjliggöra att cyklister vågar ta ytan i anspråk. Till exempel genom att enkelrikta för motorfordonstrafik där cykel tillåts eller att med materialval styra cyklisterna till mitten av gatan.
Cykelnät bör utformas för god framkomlighet för olika typ av cyklar såsom lastcykel och cykelvagn.
Vid viktiga målpunkter bör servicestation anläggas t.ex. med cykelpump och multiverktyg.
Cykelbana ska vara asfalterad, med undantag för sådana som avses för rekreation vilka kan beläggas med avvikande material.
Om cykling sker i blandtrafik ska inte den del av körbana som avses användas av cykeltrafik vara belagd med ojämn markbeläggning, exempel-vis huggen smågatsten.
Cykelbana ska ha en lutning av högst 8 %.
PROJEKTERINGSSKEDE
19
Fri höjd över cykelbana, under byggnadsdel, skylt, skärmtak, markis etc., ska vara minst 3,2 m för att säkerställa framkomlighet för driftfordon.
Bredder för cykelbana som anges i tabell 2 anses uppfylla god standard på cykelbana.
PROJEKTERINGSSKEDE
Tabell 2. Bredder för cykelbana som anses uppfylla god standard.
Lokalt nät Huvudnät Regionalt nät
Enkelriktad separerad 2,0 m 2,25 m 3,25 m
Dubbelriktad separerad 2,5 m 3,25 m 4,5 m
Dubbelriktad separerad jämte gångbana*
- - 5,5 m (c 3,5 + g 2,0)
Oseparerad dubbelriktad ≥ 3,0-4,0 m** - -
* endast vid lågt gångflöde ** vid högre gång- eller cykelflöde
2.5 KollektivtrafikKollektivtrafikhållplats ska planeras i samråd med Trafikförvaltningen (SLL, Stockholms läns landsting). Trafikförvaltningens riktlinjer för planering och utformning av kollektivtrafik finns framtaget i ett flertal dokument. För information om lämpligt avstånd mellan hållplats, se RiPlan. För utformning av gator med busstrafik, se RiBuss. För information om terminaler, se RiTerminal. För utformning av stationer, se RiStation. I de fall krav i teknisk handbok inte är i linje med Ri-dokument måste dialog ske om avsteg.
Cykelbana ska ledas bakom busshållplats på ett sätt som minimerar risk för konflikt mellan gående och cyklist.
Hållplatsområde ska utformas för att underlätta enkla och tydliga byten.
Om busshållplatsen ligger i anslutning till längsgående parkering ska hållplatsen markeras med vägmarkering M21.
Vid busshållplatsen ska körbanan beläggas med cementstabiliserad asfalt.
För utformning av busshållplats, se typritning ”Busshållplats”, TH0003.
20
2.6 Gods och logistikUtformning som minimerar konflikter mellan leveransfordon/avfalls- fordon och övriga trafikanter ska eftersträvas.
Angöring för leveransfordon bör lösas inom kvartersmark.
Leveranser och avfallshantering bör ske från lokalgator.
Om angöring sker på gator med busstrafik ska lastplats finnas, se avsnitt 2.7.2, 2.7.3, 2.8.3. 2.8.5.
2.7 AvfallshanteringTeknisk handbok bygger på gällande riktlinjer för Sundbybergs stad avseende avfallshantering (God avfallshantering vid ny- och ombyggnation) samt förslag till mobilitetsprogram, 2017. Följande delavsnitt omfattar ny- och ombyggnation.
2.7.1 AvfallslösningAvfallslösning för bostäder och verksamheter ska lösas på kvartersmark oavsett val av lösning (inkast sopsug, underjordsbehållare, soprum).
Avfallssystem som innebär lyft över allmän platsmark ska planeras till- sammans med avfallsingenjör enligt riktlinjer för god avfallshantering, samt godkännas av ansvarig för sakområdet trafik.
2.7.2 Angöring vid gataAngöring ska inte ske på huvudgata.
Angöring bör inte ske på lokalgata med uppsamlande funktion.
Där angöring på fastighetsmark inte är möjlig eller anses olämplig bör det ske på lokalgata utan uppsamlande funktion.
Placering och utformning av lastplats ska ske i samråd med och godkännas av ansvarig för sakområdet trafik samt avfallsingenjör.
För definition av gatutyp, se avsnitt 2.8.1.
2.7.3 LastplatsLutning på dragväg mellan lastplats och avfallsutrymme bör undvikas. Om lutning inte kan undvikas ska den inte överstiga 1:12.
Vid avsteg gällande angöring på huvudgata ska lastplats ordnas (3,5 meter bred och 15 meter lång).
PROJEKTERINGSSKEDE
21
För angöring på lokalgata med uppsamlande funktion ska lastplats ordnas (3,5 meter bred och 15 meter lång).
Angöring på lokalgata med lågt trafikflöde kan ske i körbana vid kantstöd. Vid behov ska ficka ordnas (minst 2,25 meter bred och 15 meter lång). Vid angöring för mekaniska system kan utformning av lastplats behöva anpassas till tekniska förutsättningar i samråd med ansvarig för sakområdet trafik och avfallsingenjör.
Vid en lastplats, som används av avfallsfordon, ska en ramp med försänkt kantstöd till 0 cm finnas.
Om lastplatsen ligger i anslutning till längsgående parkering, ska lastplats markeras med vägmarkering M23.
2.7.4 SamnyttjandeLastplatser för avfallsfordon kan samnyttjas med varutransporter till bostäder samt verksamheter som inte är transportintensiva.
Angöring för avfallsfordon tillåts inte på hållplatslägen för ersättningstrafik för kollektivtrafik. Dialog måste ske med SLL Trafikförvaltningen om avsteg.
2.7.5 VändplatsTransportväg för avfallsfordon som är återvändsgata ska ha vändmöjlighet. Avfallsfordon ska kunna vända utan backrörelser.
Vändplats för en normalstor avfallsbil ska ha en diameter av minst 18 meter med en hindersfri remsa på ytterligare 1,5 meter runt om.
PROJEKTERINGSSKEDE
Figur 1. Exempel på vändplats utan backrörelse.
1,5 m
6,5 m
3,5 m
R 9 m
1,5 m
22
2.8 Gatuutformning2.8.1 GatutypFördelning av trafik i stadsrum utgår från definition av gatutyp som anges i tabell 3 samt en principiell fördelning att eftersträva som visas i figur 2. Principsektioner utgår från formulerade gatutyper.
PROJEKTERINGSSKEDE
Figur 2. Gatunät: Principiell fördelning av trafikslag att eftersträva.
Tabell 3. Uppdelning av motorfordonstrafikens vägnät samt funktioner som i första hand ska gälla (Förslag till Mobilitetsprogram, 2017).
Typ av gata Funktion
Lokalnät – prioritering av omgivningens behov framför framkomlighet för biltrafiken.
Lokalgata Tillgänglighet till fastighet. Angöring för avfall och leveranser kan tillåtas.
Lokalgata med upp-samlande funktion
Samlar upp trafik från lokalgator och leder den mot huvudgatorna.
Angöring för avfall och leveranser bör undvikas. Dimensionering kan tillåta framkomlighet för buss.
Huvudnät – utformas i stor utsträckning för transport och rörelse.
Huvudgata Leder mellan stadens stadsdelar.
Ska dimensioneras med framkomlighet för buss.
Genomfartsled Övergripande funktion, löper genom staden och fungerar som en länk mellan olika kommuner.
Ej relevant inom Sundbybergs stad.
Principskissen av gatunätet beskriver fördelning av trafikslagen till olika gator inom en ny eller befintlig stadsdel. Att styra trafiken till olika gator kan ses som ett alternativ eller komplement till att fördela ytor inom gatusektioner.
23
Stadsrum A
Sektionen visar schematisk uppdelning i stadsrum A enligt konceptet med fördelning av trafikslag. Möbleringszonen är tänkt att innehålla angörings-platser med plats för leveranser och avfall.
PROJEKTERINGSSKEDE
GÅN
GBAN
A
GÅN
GBAN
A
MÖ
BLERIN
GSZO
NO
CH
ANG
ÖR
ING
KÖR
BANA
MÖ
BLERIN
GSZO
NO
CH
ANG
ÖR
ING
GÅNGBAN
A
GÅNGBAN
A
VISTELSE
CYKELBAN
A
Stadsrum BSektionen visar schematisk uppdelning i stadsrum B enligt konceptet med fördelning av trafikslag. Gatan dimensioneras för att enbart hantera gång- och cykeltrafik samt vistelseytor.
24
Stadsrum C
Sektionen visar schematisk uppdelning i stadsrum C enligt konceptet med fördelning av trafikslag. Gatan är till för gångtrafik men ska dimensioneras för att möjliggöra framkomlighet för driftfordon.
PROJEKTERINGSSKEDE
2.8.2 KörbanaVid utrymmesbrist ska i första hand standard för gång- och cykelbana säkerställas. För att minska motorfordonstrafikens ytbehov kan enkelriktad trafik utredas i syfte att ge mer plats åt övriga trafikslag och vistelseytor.
Dubbelriktad körbana med busstrafik ska ha en bredd på minst 6,5 m.
Dubbelriktad körbana utan busstrafik ska ha en bredd på minst 5,5 m.
Enkelriktad körbana med och utan busstrafik ska ha en bredd på 3,5 m.
2.8.3 AngöringAngöring för leveransfordon och avfallsfordon, se Tabell 3 och avsnitt 2.6 och 2.7.
Antal in- och utfarter per fastighet ska begränsas. För en- och tvåfamiljshus ska endast en in- och utfart ordnas per fastighet. Vid in- och utfarter ska genomgående kantstöd finnas. Se avsnitt 2.22.2. Vid in- och utfart ska en sikttriangel tillgodoses vilken varierar beroende på typ av in-/utfart. Inom den får föremål eller vegetation ej överstiga 80 cm.
2.8.4 VändplatsVändplats ska dimensioneras efter trafiksituation samt vilka fordon som har behov av att använda den.
Vändplatsen kan vara utformad antingen som en yta för motorfordon att vända runt (med eller utan backrörelse) eller som en yta som föranleder T-vändning.
25
För krav gällande avfallsfordon, se avsnitt 2.7.
För utrymmesanspråk för andra fordon, se Vägar och gators utformning (VGU).
2.8.5 LastplatsFör angöring av avfallsfordon, se avsnitt 2.7.
För utrymmesanspråk för andra fordon, se Vägar och gators utformning (VGU).
2.9 Parkering2.9.1 Parkering för rörelsehindrade Parkeringsplats för rörelsehindrad (RH-parkering) ska säkerställas i enlig-het med Boverkets byggregler. Det finns möjlighet för person med funk-tionsnedsättning att söka parkeringstillstånd som gäller för dessa.
Boendeparkering och besöksparkering för person med funktions- nedsättning ska placeras inom kvartersmark. I undantagsfall kan besöks-parkering samt plats för på- och avstigning för personer med funktions- nedsättning placeras på allmän platsmark, t.ex. vid offentliga målpunkter som bibliotek.
Parkeringsplats samt på- och avstigningsplats ska vara tillgänglig och placeras så nära målpunktens entré som möjligt. Gångbana mellan parkeringsplats eller plats för på- och avstigning och entré ska kunna användas av personer med funktionsnedsättning.
Där parkeringsplats finns ska behovet av RH-parkering beaktas.
Avståndet mellan parkeringsplats för personer med parkeringstillstånd för rörelsehindrade och entré ska maximalt vara 25 meter.
RH-parkering ska märkas ut med vägmärke och symbol på mark. Om parkeringsplats ligger mitt på en sträcka ska meterantal då anges på vägmärket.
Längsgående parkering mot kantstöd ska undvikas. Om annan lösning inte är möjlig ska RH-parkeringsplats vara 3,6 m bred och 7 m lång.
Ramp ska ordnas mellan parkeringsplats och gångbana. Ramp ska ha en lutning av högst 1:12 och vara minst 90 cm bred. Kantstödet ska utföras försänkt till 0 cm. Ramp får inte inkräkta på gångbanan. För att ramp ska kunna driftas krävs en fri bredd på 2,3 m kring rampen.
Kantstöd ska försänkas vid entréer vid offentliga målpunkter. Vid bostads-hus och arbetsplats ska kantstöd försänkas vid behov. Försänkning bör inte ligga rakt ut från entrén. Försänkningen ska ej kontrastmarkeras.
RH-parkering ska inte placeras i slutet av längsgående parkering på grund av behov av snöupplag.
PROJEKTERINGSSKEDE
26
2.9.2 CykelparkeringCykelparkering för bostäder och verksamheter ska vid nybyggnation lösas inom kvartersmark.
Parkeringstal för cykel ska regleras utifrån gällande mobilitetsnorm vid exploatering och förändrad markanvändning om inget annat beslutats.
Behov av cykelparkering på allmän platsmark för allmänt ändamål ska ses över i samband med exploatering.
Cykelparkering ska finnas vid målpunkter och vara av hög standard. De planeras och utformas efter olika behov och med olika standard. Vid större målpunkter som exempelvis knutpunkter för kollektivtrafik, rekreations-områden och handelsområden bör delar av cykelparkeringen förses med väderskydd och utformas för att passa olika typer av cyklar.
Cykelparkering ska vara stöldsäker och ge möjlighet att låsa fast ramen.
Cykelparkering ska placeras utanför gångytan, så att de inte innebär olycksfallsrisk för synskadade.
Cykelparkering ska placeras utan att framkomlighet och säkerhet på anslu-tande cykelbanor påverkas.
Väderskyddad cykelparkering ska förses med belysning.
C/c-avstånd på cykelparkering varierar beroende på val av modell. Se avsnitt 2.21.11.
2.9.3 BilparkeringParkeringsplatser för bostäder och verksamheter ska vid nybyggnation lösas inom kvartersmark, vilket även inkluderar parkering för besökande.
Parkeringstal för bil regleras utifrån gällande mobilitetsnorm vid exploate-ring och förändrad markanvändning om inget annat beslutats.
Parkering för motorfordon ska tidsregleras så att avsedd målgrupp prioriteras.
Brunn på parkeringsplats ska placeras så att åtkomst underlättas. Placering av brunnar i hörn på sammanhängande parkering bör undvikas. Här avses alla typer av brunnar.
Längsgående parkering ska ha en bredd om minst 2,25 m.
Övriga mått på parkering i enlighet med Vägar och gators utformning (VGU).
PROJEKTERINGSSKEDE
27
2.10 Planteringsytor i gatumiljöPå de gröna stråk som pekas ut i Sundbybergs grönplan ska grönska i gatu-rummet prioriteras. Grönska i gaturummet ska alltid eftersträvas.
2.10.1 TrädVid detaljplanearbete ska inventering av skyddsvärda träd och natur göras. Växtval ska göras utifrån platsens specifika förutsättningar och hänsyn tas till ståndort, omgivande byggnader och övrig miljö. Kronans höjd och bredd beror på gata och omgivning. Val av art görs med gaturummets skala i åtanke.
Växtval i gatumiljö ska göras med åtanke om att växtmaterial i gatumiljö ofta utsätts för stora påfrestningar och bör tåla beskärning, torka, kompak-tering, salt, snöröjning mm.
Följande aspekter ska beaktas vid val av träd;
• Vilken växtbädd ska väljas, vad är det för förhållande på platsen?• Utrymme. Hur mycket utrymme finns det ovan och under mark?• Slitage. Områdets användning.• Föroreningar, mark och luftföroreningar, salt etc.• Vindförhållanden.• Ljusförhållanden.• Temperatur.
När träd planteras i vegetationsytor bör bredden på vegetationsytan vara minst 3 meter.
Trädplacering och skylt ska samordnas så att skyltning är möjligt utan att skymmas.
Alléträd (minst fem lövträd placerade i en enkel eller dubbel rad) har ett generellt biotopskydd i miljöbalken och får inte avverkas utan dispens från Länsstyrelsen.
Träd bör placeras, så att trädkronorna inte växer in i varandra vid slutlig storlek.
I Duvbo krävs marklov för fällning av träd med större stamdiameter än 20 cm.
Skyddsområde kring befintliga träd vid byggnation ska fastställas vid projektering.
Vid projektering ska trädkronornas slutliga utbredning ritas in.
Val av bredkroniga och smalkroniga träd beror på placering i gaturum. Eftersträvas bredkroniga träd ska ett längre avstånd till fasad åstadkommas än vid val av smalkroniga.
Rekommendation för placering från fasad är:
• Bredkroniga träd placeras minst 7 meter från fasad.
• Smalkroniga träd placeras minst 4 meter från fasad.
PROJEKTERINGSSKEDE
28
Uppstamning:
• Ett träd som står intill bilväg ska kunna stammas upp till 4,6 meter efter ett antal år.
• Ett träd intill en cykelbana ska kunna stammas upp till 3,2 meter.
• Ett träd över en gångbana ska kunna stammas upp till 2,5 meter.
Minsta topphöjd för flerstammiga träd ska vid plantering vara 2,5 meter.
Minsta avstånd från träd till VA-ledning bör vara 2,5 meter, se VA- teknisk standard.
Minsta avstånd till övriga ledningar ska samrådas med ledningsägare.
Alléträd ska placeras maximalt med 20 meters mellanrum för att de ska uppfattas som alléträd.
Trädkvaliteten ska följa kvalitetskraven i senaste version av Kvalitetsregler för plantskoleväxter från GRO (Gröna Näringens Riksorganisation).
Träd med klibbiga löv och fruktbärande träd samt träd som tenderar att skjuta rotskott bör inte placeras vid torg, parkering, gång- och cykelbanor eller andra hårdgjorda ytor.
Val av träd görs i samråd med ansvarig på Sundbybergs stad.
2.10.2 Buskar, perenner, gräsytor och sedummattorDimensionering av vegetationsytor ska ske med hänsyn till typ av vegetation, typ av material i terrass och den omgivande marken.
Placering av buskar ska göras med hänsyn till trygghet samt behov av överblickbarhet.
Vid in- och utfart samt korsning ska lågväxande buske användas. Sikt- triangel ska tillgodoses vilken varierar beroende på typ av in-/utfart samt korsning. Inom den får föremål eller vegetation ej överstiga 80 cm.
Kombinerad busk- och perennplantering bör anläggas med bevattnings- anläggning, se skötselanvisning.
Ovanstående gäller inte för extensiv buskplantering. Vid små planteringar kan avsteg göras efter samråd med tekniska enheten.
Val av växt och bevattningsanläggning görs i samråd med tekniska enheten.
2.10.3 VäxtbäddarVäxtbädd ska uppfylla krav enligt avsnitt DCL, AMA Anläggning 13. Eventu-ella avsteg måste uttryckas och på motsvarande sätt anges i enlighet med RA.
I hårdgjorda miljöer, som torg och i gatumiljöer, ska skelettjord användas. Arbetsberedning med staden bör ske innan produktionsstart.
Öppna sammanhängande växtbäddar kan förekomma i hårdgjorda miljöer som exempelvis torg.
PROJEKTERINGSSKEDE
29
När solitära träd planteras i skelettjord ska den sammanlagda skelettjords-volymen vara minst 15 m3 per träd. Vid sammanhängande skelettjords-växtbäddar kan avsteg göras.
Följande sex typer av växtbäddar kan anläggas i Sundbybergs stad. Vid osäkerhet gällande vilken typ av växtbädd som bör anläggas, kontakta ansvarig på tekniska enheten. Vid plantering av växter med speciella krav, exempelvis ett lägre pH, anpassas växtbädden efter behov samt efter avstämning med ansvarig på tekniska enheten.
För typ 1, perenna planteringar samt vedartad plantering med högre skötsel- intensitet och automatbevattning t.ex. parkmark, och för typ 2, vedartad plantering i offentliga miljöer med lägre skötselintensitet t.ex. refuger, gäller följande:
• Minimum 400 mm djup.
• Växtbädd ska vara bomberad.
• Jordtypen behöver specificeras med siktkurva, ledningstal, PH, närings-innehåll med analys innehållande P-AL, K-AL, K-HCI, Mg- AL, Ca- AL, katjonbyteskapacitet, basmättnadsgrad, tillverkningssätt/ ursprung. I övrigt ska jord anläggas enligt avsnitt DCL, AMA Anläggning 13.
• Sandtäckes med 10 cm rörgravsgrus (0-8 mm stenkross utan nollfraktion, makadam 2-4 mm alternativt träflis max 50 mm).
För typ 3, trädplantering i gräsytor och för typ 4, trädplantering i busk- och perennplanteringar, gäller följande:
• Trädgrop med diameter minimum 2 000 mm.
• Minimum 500 mm djup, terrass luckras 200-500 mm beroende på plat-sens förutsättningar.
• Växtbädd ska vara bomberad.
• I övrigt ska jord anläggas enligt avsnitt DCL, AMA Anläggning 13.
För typ 5, gräsyta, gäller följande:
• Minimum 300 mm djup, varav de översta 150 mm jord ska vara gräs- mattejord eller likvärdig.
• Färdigt gräs bör användas i första hand.
• Grässorter/gräsblandning ska vara utvalt efter funktion, ståndort och klimat i Sundbybergs stad.
För typ 6, sommarblomsplantering, gäller följande:
• Minimum 400 mm djup.
• Växtbädd ska vara bomberad.
• Urnjord som är kraftigt gödslad med både snabbverkande mineralgödsel och långtidsverkande naturgödsel.
PROJEKTERINGSSKEDE
30
2.11 DagvattenDagvattenutredning ska göras i alla stora projekt, exempelvis vid ny- exploatering och i stadsutvecklingsprojekt. Sundbybergs stads checklista för dagvattenutredningar ska då användas.
Följande dokument ska ligga som grund för planering av dagvatten på stadens allmänna ytor:
• Sundbybergs stads dagvattenplan (under framtagande), vilken syftar till att ta fram principer, riktlinjer och ansvarsfördelning gällande olika dag-vattenfrågor i staden.
• Sundbybergs stads dagvattenpolicy
• Sundbybergs stads riktvärden för dagvattenkvalitet
• Sundbybergs stads översiktsplan, som generellt anger hur stadens vilje-riktning är gällande mark- och vattenanvändning.
Vid projektering ska Svenskt Vattens publikation P110 följas.
PROJEKTERINGSSKEDE
FOTO
: IST
OC
K P
HO
TOS
31
2.11.1 Sekundära avrinningsvägarSekundära avrinningsvägar bör säkerställas för regn som överstiger dimensionerande återkomsttid.
Vilken återkomsttid som ska vara dimensionerande för de sekundära avrinningsvägarna måste bedömas från fall till fall men i normalfallet bör en återkomsttid på minst 100 år användas.
2.11.2 Instängda områdenVid instängda områden är det extra viktigt att beakta konsekvenserna av en eventuell översvämningssituation och vid behov vidta kompletterande åtgärder för att minimera risken för skador.
2.11.3 Multifunktionella ytor För att bygga ett robust samhälle ska befintliga lågpunkter ses som en resurs som möjliggör fördröjning och hantering av stora vattenmängder.
Ytorna bör utformas multifunktionellt, till exempel kan parkområden anläggas i dessa lägen och utformas så att de kan fungera som översvämningsytor med estetiska värden.
2.11.4 ÖversvämningsgatorDagvatten ska fördröjas och renas vid dagvattenkällan. Magasin och nödvändiga ytor ska reserveras för dagvattenhantering, i första hand enkla diken som kan underhållas och skötas av respektive fastighetsägare.För att begränsa uppkomst av dagvatten ska andelen hårdgjorda ytor minimeras.
Material som kan avge miljöstörande ämnen till dagvattnet ska undvikas.
Smältvatten från större snöupplag bör renas innan det leds vidare till recipient.
Dagvatten ska där det är möjligt tas om hand lokalt.
Systemen för dag- och spillvatten ska separeras.
Dagvatten från större parkeringsytor och hårt trafikerade vägar bör renas före utsläpp.
Dagvattenbrunnar ska ej placeras i hörn på parkeringsplatser utan ska alltid vara åtkomliga för underhåll och skötsel.
PROJEKTERINGSSKEDE
32
2.12 VA-ledningar Vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar utförs som princip i enlighet med anvisningar i aktuell version av AMA Anläggning, VA-teknisk hand-bok och stadens ABVA som har sin utgångspunkt i ”Lagen om allmänna vattentjänster”.
Vid projektering av VA-anläggningar ska Svenskt Vattens publikation P110 följas. Sundbybergs VA-policy och dagvattenpolicy ska också tas i beaktande vid planering och förvaltning av VA-anläggningar.
2.13 BelysningBelysningsanläggning ska planeras så att den estetiskt ansluter till omgivningen, att den visuellt vägleder tilltänkta trafikflöden, att den inte är störande för omgivningen genom sin placering och med avseende på luminans och bländning.
Belysning på gångyta och vid viktiga målpunkter ska vara så utformad och ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga kan använda dessa.
Placering av belysning är viktigt som trygghetsstärkande åtgärd.
Linspänd belysning kan användas på platser där det estetiskt är den bäst lämpade lösningen.
Eventuellt behov av belysningsstolpe på båda sidor av gata bedöms från fall till fall i samråd med ansvarig på Sundbybergs stad.
Vägmärken kan, där det är tekniskt möjligt och estetiskt lämpligt, sättas på belysningsstolpe om det innebär att antalet vägmärkesstolpar minimeras.
Belysningsstolpens placering kan anpassas och sättas där behov av väg-märke finns.
Belysningsstolpen ska i gatumiljöer placeras i möblerings- eller skyddszon.
Belysningsstolpe ska placeras minst 50 cm fritt från körbana (kantstöd) och minst 30 cm fritt från cykelbana.
Belysningsstolpe kan placeras i bakkant gångbana där gång- och cykelbana inte omfattas av möbleringszon med träd.
Fäste för skyltar på belysningsstolpe ska förses med UV-beständigt gummi-insvep mellan stolpe och fäste.
2.13.1 LedningsnätAlla nya ledningar är jordkabel som förläggs i rör samt installationskabel i stolpe och klamrad på bärlina.
PROJEKTERINGSSKEDE
33
2.13.2 Rivning av el och el-installationerEntreprenören ska genom okulärbesiktning bilda sig en uppfattning om rivningens omfattning. Montage, som rivs enligt ritningar, tillfaller entreprenören och transporteras till upplag eller tipp. Beställare ska ges möjlighet att ta tillvara rivet material.
Rivning av material, som är miljöfarligt, ljuskällor, driftdon, kablar och skarvmuffar ska omhändertags av auktoriserad skrotentreprenör på avsett vis. Intyg härom ska kunna uppvisas för beställaren.
2.13.3 Jordschakt för kanalisation/belysningskabelFör schaktning ”Kabelförläggning i mark” gäller aktuell EBR-standard.Schaktningsarbetet ska bedrivas med sådan försiktighet att befintliga ledningar eller övriga anläggningar ej skadas. Om skada uppkommit på kabel ska detta omedelbart rapporteras till ledningsägare.
Friläggning av befintliga kablar ska från kabelskydd och/eller kabel- markeringsband ske med handschakt.
Jordschakt intill belysningsstolpar, andra stolpar och elskåp som ska kvarstå stöttas med strävor.
Maskinschaktning får ej utan medgivande från ledningsägaren utföras närmare ledning eller kabel än 2,0 m såvida dessa ej frilagts.
Vid schaktning närmare befintlig el- eller telekabel än 1,0 m och då kabel måste underschaktas och hängas upp, ska kontakt tas med ledningsägaren.Frilagda kablar ska skyddas mot åverkan enligt ledningsägarens anvisningar.
Entreprenören ska anmäla till kontrollant när kontroll av schaktbotten eller ledningsbädd kan utföras.
Där risk för upptryckning av schaktbotten föreligger, ska särskilda åtgärder vidtas för att förhindra upptryckningen.
Är schakten sådan att oförutsedda förstärkningsåtgärder erfordras, anmäls detta omedelbart till beställaren som beslutar om åtgärd.
Schaktarbeten ska inkludera:• Ledningsbädd, utförs enligt AMA Anläggning 13 kod CEC.22.• Kring fyllning, utförs enligt AMA Anläggning kod 13 CEC.32.• Resterande fyllning, utförs enligt AMA Anläggning kod 13 CEC.42.
2.13.4 Belysningsfundament i anläggningenDimensionering av fundament för belysningsstolpe föreskrivs enligt stolp- leverantörens anvisningar samt i samråd med tekniska enheten.
Hela fundamentet ska vara armerat, typ Meag eller likvärdigt.
Schakt för fundament ska vara enligt typ fall B, avjämning av schaktbotten med samkross, montering, sättning, uppledning av rör och återfyllning till schakt och sättning av fundament för belysningsstolpe.
PROJEKTERINGSSKEDE
34
Fundament ska placeras på minst 0,2 m sandbädd.
Schaktarbete ska inkludera fyllning mot fundament enligt AMA Anläggning 13 kod CEB.53.
Vid asfalterad eller plattbelagd yta, ska färdig marknivå efter återställning vara i samma höjd med fundamentets översta avfasnings nedre kant.
Vid grus eller gräsyta ska fundamentets översta avfasnings nedre kant sticka upp 5 cm över färdig marknivå.
2.13.5 Kabelskydd i anläggningenNya kabelskyddsrör ska vara av typen SRN och förläggas på sådant sätt att full dragbarhet för kabel uppnås och enligt tillverkarens anvisningar. Kabelskyddsrören förses med detekterbar dragtråd.
Före nedläggningen ska rör vara invändigt rensade och släta så att skarpa kanter inte förekommer.
I varje fundament nedstoppas ett plaströr 110 mm ca.1,5 m långt för skydd av kablar och fundament.
2.13.6 Belysningsstolpar Belysningsstolpen ska monteras så att stolpluckans öppning är vänd 180 grader mot mötande biltrafik.
2.13.7 StolpinsatserStolpinsats ska vara av typ STS-1-4-4 MK. Vid installation av stolpcentral i belysningsstolpe med 4-ledarsystem ska montage ske enligt typritning ”Stolpcentral 4-ledarsystem (TN-C)” där kopplingsplint för nolledare ska vara mätbar.
Stolpinsats ska vara av typ STS-1-4-4 MK. Vid installation av stolpcentral i belysningsstolpe med 5-ledarsystem ska montage ske enligt typritning ”Stolpcentral 5-ledarsystem (TN-S)”.
Vid nymontage i belysningsstolpar ska montören se till att en rostfri syrafast skruv och fjäderbricka används vid jordning av stolpe. Vid tillsyn eller om montage i belysningsstolpe, ska om bricka saknas, monteras dit en rostfri syrafast fjäderbricka. Sitter det en elförzinkad (galvad) fjäderbricka monterad, ska den bytas till en rostfri syrafast fjäderbricka.
Säkringselement till vilken ledning är inkopplad ska vara försett med komplett säkringssats. Säkringselement i reserv ska vara försett med propphuvud. Varje armatur ska säkras separat, med typ smältsäkring (6A).
Belysningsstolpe med fotplatta ska uppföras så att fotplattan kommer under färdig mark.
PROJEKTERINGSSKEDE
35
2.13.8 KraftkabelNy jordkabel ska vara av typ N1XE-U G10, 5G10 eller likvärdig, befintlig 4-ledarkabel skarvas mot N1XE-U 4G10. All ny jordkabel ska förläggas i kabelskyddsrör.
All ny ledningsinstallation ska utföras enligt TN-C system.
2.13.9 InstallationskablarKabel mellan stolpcentral och armatur ska vara av typ installationskabel FQQ 3G1,5.
Invändig ledning får inte skarvas. Före dragning av invändig ledning ska kontrolleras att vassa kanter är avlägsnade. Vid förläggning ska kabeltill-verkarens anvisningar om tillåtna dragkrafter och minsta böjningsradier på ledningarna följas.
Vid förläggning ska kontrolleras att öglor som kan skada ledningarna inte uppstår. Vid genomföringar ska ledning skyddas med bussning enligt norm. Ledning mellan säkring och armatur ska ha en extra längd av 0,5 m så att armaturen lätt kan bytas. Hantering och förläggning av ledning och kabel ska ske enligt tillverkarens anvisningar.
För att underlätta kabeldragning i rör kan plastmantlad kabel bestrykas med en blandning av glycerin och krita. Såpa eller konsistensfett får inte användas.
2.13.10 Skarvning på kraftkabelSkarvning på kraftkabel ska utföras med för kabeltypen avsedd materiel. Skarvar och förgreningar för kraftkablar med märkspänning högst 1 kV ska uppfylla kraven enligt SS 424 14 44.
2.13.11 Ljusarmaturer för utomhusbelysningLjusarmatur ska ha avlastningsklämma av isoleringsmaterial för ledning till armaturen.
2.13.12 Märkning av kablar, skiljeställen, ledningar, dosor och ledareKablar, skiljeställen, ledningar, dosor och ledare ska märkas. All märkning ska utföras av entreprenören under entreprenadtiden.
Märkning ska lätt kunna avläsas även när anläggningen är i drift. Märkning ska utföras av varaktigt material och vara så uppfäst att den inte ofrivilligt kan falla av. Märkning ska vara UV-stabil och tåla den omkringliggande temperaturen.
PROJEKTERINGSSKEDE
36
PROJEKTERINGSSKEDE
2.13.12.1 Märkning av kablar i mark
Ledningar med flera ledare ska vara utförd med märkning enligt stark-strömsföreskrifterna och gällande SEN.
Kabeländar ska adressmärkas med märklist typ E06 681 32. På märklist anges uppgift om andra ändans ”montagenummer”. Kablar som kapas ska märkas i närmaste kopplingspunkt.
2.13.13 Märkning av belysningsstolparSkyltar för belysningsstolpar monteras med 2 st popnitar cirka 1,70 m ovan färdig markyta, skyltarna ska innehålla montagenummer och texten Sundbybergs stad.
2.14 StödremsaI gaturum där gata inte ansluter till fasad, ska stödremsa på 0,25 m utföras på båda sidor.
2.15 SkiljeremsaSeparering av gående och cyklist ska göras på regionala cykelstråk samt på huvudcykelnätet.
Separering kan ske antingen genom avvikande markmaterial eller målad linje. Avvikande markmaterial ska i första hand användas. En rad stor-gatsten ska läggas mellan asfalt på cykelbana och plattor på gångbana.
2.16 SkyddszonSkyddszon ska anläggas längs gång- och cykelbana om möbleringszon saknas, samt mot fasad om livet är dikt an tomtgräns.
Vägmärke och belysningsstolpe ska placeras i skyddszonen.Skyddszon kan användas som snöupplag.
På gata där cykelbana angränsar mot parkering eller körbana ska en skyddszon finnas.
Skyddszon ska vara minst 1 m bred mot körbana och längsgående parkering.
Skyddszon ska vara minst 0,5 meter bred mot fasad.
Om cykelbana saknas ska skyddszon finnas på gångbana som är smalare än 3 meter.
37
2.17 Minimimått för drift av gång- och cykelbanaYta såsom gångbana och cykelbana ska vara minst 2,3 m breda och fria från hinder.
2.18 MöbleringszonMöbleringszon inrymmer många funktioner som måste samspela. Möbleringszonens bredd och längd beror på vilka funktioner som ska inrymmas. Den bör vara minst 2 m bred.
Funktioner såsom sittyta, skräpkorg, träd, plantering, vägmärke, belys-ningsstolpe, elskåp, parkeringsautomat, dagvattenhantering m.m. bör placeras i möbleringszon. Cykelparkering och uteservering kan vid behov placeras i möbleringszon.
Beroende på placering av möbleringszon kan den också fungera som skyddszon och skiljeremsa.
Möbleringszonen kan användas som snöupplag.
Möbleringszonen kan även inrymma särskilda gestaltningselement.
Placering av skylt och belysning ska samordnas med växtlighet.
Möbleringszonens bredd och läge i gaturum kan variera på en sträcka. T.ex. vid längsgående parkering med omväxlande trädrad kan 3-4 träd placeras följt av en sträcka för parkerade bilar. Enstaka trädöron bör undvikas.
Om träd planteras i yta med undervegetation ska möbleringszon vara minst 3 meter bred. Storlekar på gatuträd: högstam, minsta stamomfång är 25–30 cm.
Om cykelbana finns intill möbleringszon ska skiljelinje målas eller markeras med avvikande markbeläggning.
Om busshållplats placeras i möbleringszon ska avstånd mellan väderskydd och kantstöd vara minst 2 meter.
Belysningsstolpes c/c-avstånd till träd ska vara minst 6 meter.
Belysningsstolpe placerad intill körbana ska minst ha ett säkerhetsavstånd på 0,5 m från körbanan. Om längsgående parkering finns ska belysnings-stolpe ha ett säkerhetsavstånd på minst 0,5 m från kantstöd.
Belysningsstolpe placerad intill gång- och cykelbana ska minst ha ett säker-hetsavstånd på 0,3 m från cykelbanan.
PROJEKTERINGSSKEDE
38
2.19 VistelseytaPå gata där det finns verksamheter i bottenvåningar som kan medföra behov av uteserveringar eller annat som placeras utanför entréer ska plats reserveras för detta.
Bredd på yta för uteservering kan variera från 1-6 m beroende på verksamhetens behov.
Uteservering kan endast godkännas om det finns minst 1,6 m fri gångbaneyta kvar.
PROJEKTERINGSSKEDE
FOTO
: DAV
ID M
ILTO
N
39
2.20 Utformningsprinciper för gaturumPrincipsektionerna ska underlätta förståelsen för placering av funktioner och funktionernas ytanspråk i relation till andra funktioner.
Principsektionerna är rådgivande i planeringsskede och styrande i projekteringsskede. Slutliga sektionsmått sätts i projekteringsskedet när utrymmesbehov för exempelvis trafik och ledningar är fastställt, samt när genomförandeaspekter är utredda.
Ambitionen är att uppnå hållbara, levande och yteffektiva gaturum. Gatu- rummets utformning ska alltid anpassas efter platsens specifika förutsättningar.
Principsektionerna är generaliserade och kan behöva kompletteras med funktioner såsom stödremsa, skiljeremsa och skyddszon.
För principsektioner och planer, se bilaga.
2.20.1 Korsning
2.20.1.1 Gång
Tre utformningsprinciper kan väljas för gångbana som korsar körbana.
1. Korsande genomgående gångbana
Gångbana längs huvudgator över korsande lokalgator ska vara i samma höjd över gatan som på ömse sidor av gatan, förutsatt att omhändertagande av dagvatten kan lösas.
Gångbanans beläggning ska vara genomgående.
Tvärgatans kantstöd är inte förlängd över gångbanan.
2. Övergångsställe
Används som en framkomlighetsåtgärd då gående på grund av fordons- flödet har svårt att korsa gatan.
Bör vara hastighetssäkrade till 30 km/tim.
Märks ut med märke B3 och markering M15.
Övergångsställen ska vara tillgänglighetsanpassade enligt typritning ”Övergångsställen, TH0001A”.
3. Gångpassage
Gångpassagen ska vara tillgänglighetsanpassade enligt typritning ”Gång- och cykelpassager, TH0002”.
För exempel på genomgående gångbana se Figur 3 och övergångsställe i Figur 4 i avsnitt 2.20.1.2 Cykel.
PROJEKTERINGSSKEDE
40
PROJEKTERINGSSKEDE
Figur 3. Genomgående gång- och cykelbana. Källa: Malmö stad.
2.20.1.2 Cykel
Tre utformningsprinciper kan väljas för cykelbana som korsar körfält
1. Korsande genomgående cykelbana
Cykelbanor längs huvudgator över korsande lokalgator ska vara i samma höjd över gatan som på ömse sidor av gatan, förutsatt att omhändertagande av dagvatten kan lösas.
Cykelbanans beläggning ska vara genomgående.
Tvärgatans kantstöd är inte förlängd över cykelbanan.
2. Cykelöverfart
Kan användas när stråk utpekade i Sundbybergs stads förslag till Mobilitetsprogram korsar gator på sträcka.
Får endast användas på platser som är hastighetssäkrade till 30 km/tim.
Märks ut med märke B8 och markering M16.
41
PROJEKTERINGSSKEDE
3. Cykelpassage
Används vid korsningspunkter som inte uppfyller alternativ 1 eller 2. Se typritning ”Gång- och cykelpassager, TH0002”.
Märks ut med märke D4 och vid behov D11.
2.20.2 Gågata, gångfartsområde och shared spaceGångfartsområde och gågata är två olika regleringar som genom lokala trafikföreskrifter innebär att övrig trafik endast får trafikera på de gåendes villkor. Båda dessa regleringar faller delvis in under det bredare begreppet shared space som innebär att olika trafikantgrupper delar på samma yta och att samspelet löses genom hänsyn istället för fysisk utformning eller trafikregler.
Enligt Trafikförordningen (1998:1276) 8 kap 1§ gäller på en gågata eller gångfartsområde följande:
1. Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart.
2. Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
3. Fordonsförare har väjningsplikt mot gående.
Figur 4. Övergångsställe med cykelöverfart. Källa: Malmö stad.
42
PROJEKTERINGSSKEDE
2.20.2.1 Gågata
Gågata ska införas på platser där endast fotgängare är avsedda att vistas och det finns målpunkter på båda sidorna av gatan, med undantag för exempelvis leverans till butiker eller parkering för rörelsehindrad.
Separering av gående och cyklister kan förekomma på en gågata.
Gågata ska ej införas på gator med regionala pendlings- och huvudcykelstråk.
Enligt Trafikförordningen (1998:1276) 8 kap 1§ gäller på gågata att motor-drivna fordon inte får föras annat än att korsa den. Sådana fordon får dock föras på gågator om det behövs för:
1. varuleveranser till eller från butiker eller motsvarande vid gågatan,
2. transporter av gods eller boende till eller från adress vid gågatan,
3. transporter av gäster till eller från hotell eller motsvarande vid gågatan,
eller
4. transporter av sjuka eller rörelsehindrade personer till eller från adress vid gågatan. Förordning (2007:101).
2.20.2.2 Gångfartsområde
Gångfartsområde ska endast införas på platser där fotgängarflödet bedöms utgöra en övervägande del av det totala flödet.
Gångfartsområden ska utformas så att det tydligt framgår att gående är avsedda att ta hela ytan i anspråk.
På gångfartsområden bör dock en fredad zon finnas där gående med funk-tionsnedsättning har möjlighet att röra sig skilt från motorfordonstrafik. Den fredade zonen får inte utformas så att den uppfattas som en separerad lösning för alla gående.
Gångfartsområden ska utformas utan kantstöd eller andra nivåskillnader i beläggningen.
Regionala pendlings- och huvudcykelstråk ska ej anläggas i gångfartsområden.
Genomfart för motorfordonstrafik ska ej förekomma.
2.20.2.3 Shared space
Shared space är ett brett begrepp som kan avse gågator och gångfartsom-råden samtidigt som det är ett begrepp för helt oreglerade platser där olika trafikanter och trafikantgrupper löser samspelet genom ömsesidig hänsyn. Trafiksäkerheten vid shared space grundar sig i att trafikanterna vidtar för-siktighet på grund av en upplevd osäkerhet. Shared space kan som princip tillämpas för allt från en villagata eller korsning, till ett torg eller stadsgata.
Specifik reglering för shared space saknas, istället är det utformningen av gaturummet och korsande flöden som ska uppmuntra till samspel mellan trafikanterna.
43
PROJEKTERINGSSKEDE
En risk med shared space är att trafiken sker på motorfordonstrafikens villkor och inte kan delas av alla trafikslag på ett trafiksäkert sätt. Därför ska extra hänsyn tas till att garantera trafiksäkerheten så att platsen inte upplevs otrygg och/eller har bristande trafiksäkerhet.
Vid tillämpning av shared space ska sammansättning av trafikanter vara sådan att förutsättningar för samspel finns.
2.20.3 Typritningar Typritningar finns för gatuutformning, växtbäddar och träd. De fungerar som vägledning under projekteringsfasen.
För specifika projekt kan det finnas möjlighet att pröva nya innovativa lösningar som frångår de framtagna typritningarna.
2.21 Möbler och utrustning2.21.1 VägmärkenVägmärke E19 parkering och tillhörande tilläggstavlor ska vara normal- reflekterande. Övriga vägmärken ska vara högreflekterande.
Standardfundament för vägmärkesstolpar, typ MEAG 60/500 eller likvärdig. Fundamenten grävs ner till samma nivå som befintlig yta.
Vägmärken monterade på belysningsstolpar ska ha ett UV-beständigt gummisvep eller liknande skydd mellan fäste och stolpe.
Figur 5. Figur som visar placering av vägmärken intill GC-bana. För ytterligare regler om utmärkning och uppsättning, se VVFS, TSFS och VGU.
44
PROJEKTERINGSSKEDE
2.21.2 VägmarkeringarFör vägmarkeringar ska termoplastisk vägmarkeringsmassa användas.
Mittlinjemarkering, M1, ska utföras på huvudgator. Markeringen ska inte utföras på gator där körbanans bredd är mindre än 5,5 meter.
2.21.3 Vägvisning
2.21.3.1 Cykelvägvisning
Cykelvägvisning ska utföras med typsnitt, storlek och kulör enligt vägmärkes- förordningen, skylt F34 och F35. Skyltarna ska tryckas på strängpressad aluminiumprofil.
Vägvisare, F34, ska vara dubbelsidiga och kunna monteras med avgas- klammer eller jämbördig lösning.
Tabellvägvisare, F35, ska vara enskilda så att skyltarna kan skarvas i över- och underkant med varandra. De ska delas upp per riktning. F35 ska kunna monteras med s.k. hästskoklammer eller jämbördig lösning.
2.21.3.2 Gatunamnsskyltning
Om gatunamnsskyltar ska monteras på fasad ska ett avtal tecknas mellan staden och fastighetsägaren innan uppsättning sker.
Höjd: 150 mm enkelradig, 270 mm dubbelradig.
Reflex: Dubbelsidig reflex, EG reflex.
Material: Strängpressad 3 mm tjock I-profil i svartanodiserat aluminium.
Typsnitt: Futura eller motsvarande.
Utseende: Gatunamn, nr, kvartersnamn, enligt figur 6. Gatunamn ska alltid vara vänsterjusterat.
Gatunummer skrivs i den ordning som de förekommer. Gatunummer skrivs alltid närmast korsningen.
Kvartersnamn ska vara med när gatunamnsskylten sätts på fasad. Kvartersnamn skrivs på formen: ”Kv. Trakten”
Montering: Gatunamnsskyltar ska i första hand monteras på fasad. Om det inte finns lämplig fasad placeras gatunamnsskyltarna på stolpe vid gångbanekant. Skyltarna ska då vara dubbelsidiga.
Montering av gatunamnsskyltar på fasad ska ske på lämpligt sätt av sakkunnig.
45
PROJEKTERINGSSKEDE
Figur 6. Princip för placering och utformning av gatunamnsskyltar.
2.21.4 SittmöblerSittplatser bör ha ryggstöd och armstöd, ha sitthöjden 0,45-0,5 m och armstödshöjden 0,7 m och ha armstöd som det går att greppa om, typ Malus möbelserie Sylvia med armstöd eller likvärdig. Standardkulör grön.
Fåtölj finns placerad i centrala torgmiljöer, typ Sofiero från Hags eller likvärdig, som alternativ till soffor. Kulör rödbrun NCS S4550-Y80R.
2.21.5 SkräpkorgarSkräpkorg med egen sockel (gjuts ej fast i marken), 155 liter med korg-kropp i perforerad plåt, typ Malus Elise eller likvärdig. Standardkulör svart.
Solcellsdrivna skräpkorgar, typ BigBelly eller likvärdig. Färgskala i enlighet med stadens grafiska profil.
2.21.6 Ledstänger och handledareLedstänger får ej sticka ut i intilliggande gångytor.
Ledstång ska vara på en höjd av 90 cm för vuxna.
Ledstång och handledare ska vara 40 mm i diameter för vuxna och 30 mm för barn.
2.21.7 PollarePollare ska vara påkörningsbara och tillverkade av återvunnet gummi.
Pollarna ska förses med reflex. Typ DK-9, Provia eller likvärdig.
2.21.8 Grindar och bommarGrindar och bommar ska användas sparsamt och uppföras så att de inte i onödan begränsar framkomlighet för cyklister eller gående med barnvagn, rullator eller rullstol.
Bredd på grind och val av bom ska väljas efter hur platsen ska driftas.Utrustning ska märkas ut med kontrastmarkering och reflexer.
46
PROJEKTERINGSSKEDE
2.21.9 Stängsel, staket och räckenParkeringsräcke ska vara av tryckimpregnerat trä med ståndare av stål.
Parkeringsräcke ska förses med reflexer.
Vid in- och utfart ska en sikttriangel tillgodoses vilken varierar beroende på typ av in-/utfart. Inom den får stängsel, staket och räcken ej överstiga 80 cm.
Utrustning ska märkas ut med kontrastmarkering och reflexer.
2.21.10 Stamskydd och markgallerStamträdskydd ska endast användas i hårdgjorda och utsatta miljöer, till exempel längs huvudgator där de passar in i den övriga miljön. Markgaller används i samma miljöer, där det är hårt slitage.
Markgaller: JOM 457210 klassiskt 1,4x1,4 m, eller liknande.
Stamskydd: Hammarby bruk, HB 853 svart RAL, eller liknande. Special- anpassade enligt följande text: stamskydd HB 853 med dimension 800x600 mm av plattstål S235JRG2 50x10 mm. Utfört enligt ritning Stockholms stads exploateringskontor. Cirklarna är utskurna i laser till över- och underdel, är svetsad samt slipad. Plattstålet har därefter blästrats och varmförzinkats enligt SS-EN ISO 1461. Benens nederdel är anpassad för att kunna korrigeras i önskat höjdläge.
Rostfritt får ej användas mot galvat eller galvat mot stål. Gäller särskilt muttrar mot lackat stål.
2.21.11 CykelparkeringVid val av cykelparkering ska hänsyn tas till vilken miljö vald typ passar i.
Cykelparkering ska antingen vara av modell båge, cykelpollare eller vanligt cykelställ med möjlighet att låsa fast ramen. I Figur 7 visas exempel på båge (Nifo Lappset, Bågen), cykelpollare (Vestre, Urban) och cykelställ med möjlighet att låsa fast ramen (Cyklos, Delta).
Figur 7. Exempel på cykelparkering.
47
PROJEKTERINGSSKEDE
Bågar och cykelpollare bör ha ett c/c-avstånd på 90 cm och aldrig mindre än 80 cm.
Cykelparkering med möjlighet att låsa fast ramen bör ha ett c/c-avstånd på 70 cm och aldrig mindre än 55 cm.
2.21.12 BiljettautomatVid exploatering är mobilbetalning norm. Informeras med skylt på plats.
Om biljettautomater används, liksom mobilskylt, bör de placeras så att de är väl synliga och lättåtkomliga.
Se typritning ”Fundament biljettautomat, TH0004*. Biljettautomaten ska anslutas till belysningsnätet om inte annat anges.
Om biljettautomaten inte är synlig från parkeringsplatserna ska en hänvis-ningsskylt och/eller extra mobilskyltar monteras.
2.22 Anläggning och detaljutformning2.22.1 StödmurarStödmurar ska utformas för att passa in i stadsrummets gestaltning.Stödmurens material ska väljas så att klotter undviks.
2.22.2 KantstödNormal kantstödshöjd ska vara 12 cm.
Kantstöd vid in- och utfart bör vara 5 cm och fasat kantstöd ska användas. Försänkt kantstöd vid in- och utfart bör utföras på en längd av minst 3 m. Övergång mellan normal kantstödshöjd och överfartsstöd ska utföras på en längd av minst 2 m.
2.22.2.1 Granitkantstöd
Granitkantstöd RV2 (RF2 ska användas vid in- och utfart), granit, ska uppfylla fordringar enligt SS-EN 1343. Toleranskrav ska vara klass 1, frostresistens F, brottklass klass 6, skränkning klass 2, bredd och höjd klass 2.
Stenens längd ska vara minst 0,5 m. Vid ytterradie 15 m och mindre ska ytter- bågsten användas. Vid innerradie 10 m och mindre ska innerbågsten användas.
Synlig yta ska vara huggen.
Kantstöd ska endast sättas i betong med motstöd av betong. Med bestäl-laren Sundbybergs stads godkännande kan kantstöd sättas i jordfuktigt cementbruk med motstöd av jordfuktigt cementbruk.
48
2.22.2.2 Betongkantstöd
Betongkantstöd ska vara utförda enligt SS 22 72 07. Vid radie 12 meter och mindre ska bågstöd användas. Vid försänkta och fasade stöd samt vid stöds avslutning ska till stödtypen hörande anslutningsstöd respektive avslutningsstöd användas.
Nedgrävt kantstöd ska sättas i betong med motstöd av betong. Med beställaren Sundbybergs stads godkännande kan kantstöd sättas i jord- fuktigt cementbruk med motstöd av jordfuktigt cementbruk.
Spikat kantstöd ska ha motstöd av asfalt. Limmat stöd eller stöd utan distansklack får inte användas, med undantag som provisorie eller för ytor utan fordonstrafik.
2.22.3 RefugerRefuger ska anläggas med granitkantstöd RV2 (12 cm), granit som sätts i betong med motstöd av betong.
Refugernas beläggning utgår från dagvattenhantering och drift.
Refuger beläggs vanligtvis med asfalt men kan också beläggas med betong-plattor eller marksten.
I centrala Sundbyberg kan refuger beläggas med smågatsten med tät fog.
Buskar och perenner kan planteras i refuger.
Gräsytor får ej förekomma i refuger med undantag för äng.
2.22.4 MarkbeläggningEnligt avsnitt DCB, AMA Anläggning 13.
Alla huvudgator och lokalgator med uppsamlande funktion ska dimensioneras för BK1. Övriga gator ska dimensioneras för BK2.
Markbeläggning ska utföras så att vattenavrinning underlättas.
Överhöjning ska utföras mot kantstöd.
Plattor, grå klassiska betong 350x350x70 mm.
Under plattytor avsedda för gångtrafik ska AG läggas.
Ränndalsplattor, ”stockholmsmodellen” grå 350x350 mm.
Smågatsten, grå granit, som uppfyller SS-EN 1343 80/110x80/110x80/110 mm.
Storgatsten, grå granit, som uppfyller SS-EN 1343 140x200x50 mm.
Yttre raden av plattor och marksten ska sättas i jordfuktig betong.
Återställning av hårdgjorda ytor enligt AMA Anläggning 13.
PROJEKTERINGSSKEDE
49
Tabell 4 Tabell för material.
Trottoar, gång-och cykelbana Material
Slitlager Betongmarkplattor 60 mm
Bundet bärlager AG 16 160/220 100 kg/m2
Gångbana/trottoar Material
Slitlager, handläggning ABT 8 160/220 80 kg/m2
Slitlager, maskinläggning ABT 11 160/220 80 kg/m2
Bundet bärlager AG 16 160/220 100 kg/m2
Yta för fordonstrafik, maskinläggning Material
Parkeringsplatser
ABT 16 70/100AG 16 160/220
100 kg/m2110 kg/m2
Lokalgata
ABT 11 160/200AG 16 160/220
100 kg/m2110 kg/m2
Huvudgata
ABS 16 70/100 kkv <7AG 16 160/220
100 kg/m2220 kg/m2
Yta för fordonstrafik, handläggning Material
Parkeringsplatser
ABT 11 160/220AG 16 160/220
100 kg/m2110 kg/m2
Lokalgata
ABT 11 160/200AG 16 160/220
100 kg/m2110 kg/m2
Huvudgata
ABT 11 160/200AG 16 160/220
100 kg/m2220 kg/m2
PROJEKTERINGSSKEDE
50
FOTO
: IST
OC
K P
HO
TOS
51
3.1 Processen3.1.1 Planering inför arbete
3.1.1.1 Information
Informationsskyltar ska finnas på plats under byggtid för projekt som pågår längre tid än en vecka. Mindre projekt bör också ha informations-skyltar.
Inför arbeten med större påverkan ska informationstavlor finnas på plats minst sju dagar innan arbetet påbörjas.
Exploatör och entreprenör ska arbeta aktivt med beteendepåverkande åtgärder både inför och i genomförandeskedet.
Information ska delges stadens Servicecenter.
3.1.1.2 Tillstånd
Om arbete sker på kommunala gator, torg, parkering, park eller i natur måste ansökan om trafikanordningsplan (TA-plan) göras. Se avsnitt 3.2.
I de fall markarbeten sker måste ett schakttillstånd erhållas innan arbete påbörjas. Se avsnitt 3.3.
I vissa fall kan även markupplåtelse, bygglov och marklov vara nödvändig.För ansökan och eventuella taxor, se Sundbybergs stads hemsida.
3.1.2 Drift och skötsel under pågående arbeteAnsvaret för drift och skötsel under byggtid ska tydligt regleras i avtal.Minst fyra veckor innan planerat arbetet påbörjas ska en tydlig karta med avgränsning av arbetsområdet i tid och rum anges och delges driftledningen för skötsel. Kontaktuppgifter till ansvarig ska meddelas ansvarig på Sund-bybergs stad och servicecenter.
3.1.3 Återställning efter utfört arbeteÅterställning ska ske enligt avsnitt DGB, AMA Anläggning 13.
Befintlig ytas uppbyggnad behöver vara beskriven.
Se avsnitt 2.22.4.
Utförandeskede 3
52
UTFÖRANDESKEDE
3.1.3.1 Asfalt
Om avståndet mellan det planerade sågsnittet och asfaltkant eller gammal reparation är:
<0,5 m avlägsnas hela den kvarvarande beläggningsremsan.
Gångbana med bredd >2 m ska hela bredden beläggas med nytt slitlager.
Gångbana med bredd <2 m ska hela bredden beläggas med nytt slitlager om ingreppet påverkar mer än 50 % av den befintliga beläggningen.
Om kvarvarande beläggningsyta mot husvägg, kantstöd eller annat avgränsande hinder lokalt understiger 10 m2, sedan villkor enligt ovan uppfyllts, ska den rivas och ersättas med ny beläggning av samma sort och typ som gäller för återställningsarbete i övrigt.
3.1.3.2 Betongmarkplattor
Demonterade betongmarkplattor bör återanvändas, trasiga plattor ska avlägsnas. Sundbybergs stad ersätter trasiga plattor med ”nya” begagnade plattor.
3.1.3.3 Storgatsten och smågatsten
Demonterad gatsten ska återanvändas och eventuell överflödig sådan ska emballeras samt tillfalla staden.
3.1.3.4 Kantstöd av granit
Kantstöd av granit ska alltid demonteras om schaktning kommer att utföras närmare än 0,5 m från kantstöds fram- eller baksida. Så kallad ”tunnling” under kantstöd får normalt inte utföras. Demonterat granit- kantstöd ska återanvändas.
Vid demontering av granitkantstöd förblir kantstöden stadens egendom. Eventuell betong ska separeras från kantstöden och transporteras till återvinningsstation.
3.1.3.5 Ledningar
För återställning av körbana, gångbana (asfalt respektive plattor) och vegetationsyta i samband med schakt för ledning se bilaga ”Typsektioner rivning och återställning mark”.
3.1.4 Färdigställande- och garantiskötselFram till slutbesiktning ska skötsel av vegetationsytor utföras så att snabb och god etablering sker och tillväxt främjas.
Garantiskötsel ska finnas i varje projekt.
För övrigt rörande garantitid, se bilaga ”Skötsel av markanläggning under garantitiden”.
53
UTFÖRANDESKEDE
3.2 TA-planerTrafikanordningsplan, vanligt kallad TA-plan, är en plan som visar hur entreprenören avser uppfylla de krav som gäller vid trafikpåverkande arbeten, bland annat innehållande hur vägmärken, trafik- och skydds- anordningar ska anordnas och placeras. Målet är att skapa en säker miljö vid vägarbeten både för dem som har vägen som sin arbetsplats och trafikanterna.
Särskild omsorg ska ägnas de oskyddade trafikanterna. Omledning via gångbana, trottoar och cykelbana ska anläggas innan annan åtgärd vidtas.
Gällande taxor finns på Sundbybergs stads hemsida.
Informationstavlor ska finnas på plats under byggtiden. Inför arbeten med större påverkan ska dessa finnas på plats minst sju dagar innan arbetet påbörjas.
Följande mått är minimumkrav och ska uppfyllas vid trafikanordningsplaner:
• Trottoar, fritt ena sidan: 1,5 m • Trottoar, ingen sida fri: 2,2 m• Oseparerad gc-väg, fritt ena sidan: 3,0 m• Oseparerad gc-väg, ingen fri sida: 4,0 m• Separerad gc-väg, fritt ena sidan: 3,5 m• Separerad gc-väg, ingen fri sida: 5,0 m• Bussgata, fritt på sidorna: 6,5 m• Bussgata, inte fritt på sidorna: 7,5 m• Bussgata ett körfält, fritt på sidorna: 3,5 m• Bussgata, ett körfält, ingen fri sida: 5,0 m• Lokalgata, fritt ena sidan: 5,0 m• Lokalgata, ingen fri sida: 6,0 m• Lokalgata ett körfält, ena sidan fri: 3,2 m• Lokalgata ett körfält, ingen fri sida: 4,5 m
3.2.1.1 Ansökan
En ansökan om trafikanordningsplan ska innehålla ifylld blankett samt karta:
Blanketten som finns att hämta på Sundbybergs stads hemsida fylls i.
Ritning ska innehålla:
• Aktualiserad karta med skala
• Tydlig markerad yta som arbetet kommer att påverka
• Hänvisning för olika trafikantgrupper
• Det ska framgå vilka utmärkningar och skyddsanordningar som kommer att användas samt innehålla teckenförklaring.
54
• Det ska framgå med mått hur stor avstängningen blir och vad som kvar-står av gata, gång och cykelbana.
• På informationstavlor som är på plats under byggtiden ska det framgå vem som utför arbetet, vad arbetet gäller, när arbetet beräknas vara klart, och kontaktuppgifter till ansvarig.
Handläggningstiden för en trafikanordningsplan är tre veckor. Stora av-stängningar eller avstängningar som berör busstrafik kan innebära längre handläggningstid. En trafikanordningsplan beviljas på max sex månader. Utföraren måste ansöka om förlängning om arbetet pågår längre än sex månader. En trafikanordningsplan per plats ska lämnas in.
Vid enklare återkommande arbeten som inte tar mer en ett dygn per till-fälle kan man använda en generell TA-plan som är relevant för det aktuella vägarbetet. En generell TA-plan gäller för max ett år.
Trafikanordningsplanen ska vara upprättad av utföraren och beviljad av Sundbybergs stad innan arbetet får påbörjas. Kopia av beviljad trafik- anordningsplan ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen.
3.2.1.2 Regler
Den som har fått i uppdrag att utföra ett arbete på allmän gatumark är skyldig att följa nedanstående regler:
Under arbetet ska snöröjning och halkbekämpning där normalt underhåll med kommunens fordon inte kan ske, skötas av utförare under tillstånds- tiden.
Utföraren ska hålla disponerat område i så välordnat skick som med hänsyn till arbetet är möjligt. Utföraren ska rengöra såväl gång- och cykelbana som körbana vid arbetsplatsen, och närliggande områden, varje dag efter arbetstidens slut där nedskräpning kan hänföras till pågående arbeten.
Om vägmärken har tagits ner under arbetet ska dessa återställas senast sista dag då trafikanordningsplanen gäller. Om inte vägmärkena har åter-ställts kan utföraren komma att debiteras för Sundbybergs stads merkost-nader för att återställa vägmärkena.
Skador som drabbar trafikanter på grund av bristfälligt underhåll av grävning, brister i skyltar, osv. regleras av Sundbybergs stad och debiteras utföraren, alternativt kan utföraren uppmanas att hantera skadan. Sund- bybergs stad kontrollerar stickprovsmässigt utförd utmärkning. Om denna inte överensstämmer med godkänd trafikanordningsplan eller om sådan plan saknas kan Sundbybergs stad omedelbart stoppa arbetet och på utförarens bekostnad utföra de rättelser som krävs.
UTFÖRANDESKEDE
55
Utmärkningsansvarig
Utmärkningsansvarig utses av ansvarig arbetsledare och ska inför väghållaren vara ansvarig för utmärkningen av vägarbetsplatsen. Denna person ska ha relevant kompetens i hur man märker ut en säker arbetsplats och hur man använder vägmärken och trafikanordningar vid vägarbete. Utmärknings- ansvarig ska ha befogenhet för uppgiften.
Utmärkningsansvar innebär, förutom ansvar för att trafikanordningarna sätts upp på ett korrekt sätt, även att se till att samtliga trafikanordningar hålls funktionsdugliga och vid behov rengörs, att batterier byts i lyktor samt att anordningarna i övrigt ses till och vid behov justeras.
Oavsett vilken typ av arbete som utförs ska det alltid finnas en person som är ansvarig för utmärkningen på arbetsplatsen. Utmärkningsansvarig ska finnas på arbetsplatsen när aktivt arbete pågår.
Utmärkningsansvarig ska vara nåbar alla dagar dygnet runt och kunna åtgärda eventuella fel omedelbart.
3.2.1.3 Akuta arbeten
Vid akuta trafikregleringar, utförda eller beordrade av räddningstjänst eller polis, krävs ingen trafikanordningsplan.
Vid övriga akuta trafikregleringar som pågår längre tid än 24 timmar ska ansökan om trafikanordningsplan göras i efterhand, senast nästkommande vardag, och då utgår avgift för beviljad och handlagd trafikanordningsplan. Om inte ansökan om trafikanordningsplan görs utgår sanktionsavgift som vid trafikavstängning utan godkänd trafikanordningsplan.
UTFÖRANDESKEDE
FOTO
: SU
ND
BYB
ERG
S ST
AD
56
3.3 SchakttillståndFör taxor, ansökan och handläggningstider, se Sundbybergs stads hemsida.
3.3.1.1 Ansökan
En ansökan om schakttillstånd ska innehålla:
• Ifylld blankett, som finns att hämta på Sundbybergs stads hemsida.
• Tydlig karta/ritning över entreprenaden.
Ett schakttillstånd beviljas på max sex månader. Utföraren måste ansöka om förlängning om arbetet pågår längre än sex månader. En ansökan om schakttillstånd ska lämnas in per objekt.
Schakttillståndet ska vara beviljat av Sundbybergs stad innan arbetet får påbörjas. Kopia av beviljat schakttillstånd ska finnas tillgängligt på arbets-platsen.
3.3.1.2 Regler
Tillstånd lämnas med följande förbehåll:
Schakttillståndet gäller under perioden som söks och sedan ska det förnyas.
Besiktning (inkl. fotodokumentation) av arbetsområdet ska utföras innan igångsättning.
Godkännande av trafikanordningar för arbetets bedrivande ska inhämtas.
Uppgifter om övriga förekommande ledningar som kan komma att beröras av arbetet ska inhämtas.
Planeras schakt inom träds skyddsområde (se http://www.tradskydd.nu) ska detta förtydligas i ansökan om schakttillstånd.
Skyddsområde är, om inget annat anges, tre meter utanför trädkronans yttersta droppzon.
Vite enligt Alnarpsmodellen tas ut på skadade träd, se avsnitt 3.4.1.6.
Om arbeten varar mer än en vecka ska en informationstavla sättas upp vid arbetsplatsen där det framgår vad det är som utförs och av vem.
Sökande eller dennes underentreprenör svarar för att arbetsområdet med anslutande områden städas kontinuerligt under arbetstiden. Vid transporter ska sökande eller dennes underentreprenör hålla hårdgjorda ytor till och från arbetsområdet rena från jord, lera, sand m.m.
Sökande eller dennes underentreprenör får ej lämna schakt öppen så att fastighetsägare hindras att komma ut eller in till sin fastighet. Om schakt måste ligga öppen, ska provisoriska anordningar byggas (t.ex. körplåt eller likvärdigt).
UTFÖRANDESKEDE
57
Schaktning och återställning i hårdgjord yta ska utföras enligt kommunens anvisning.
Respektive ledningsägare ansvarar för inmätning av sina egna ledningar, antingen i egen regi eller genom att anlita kommunens mättekniker. Vid mätning i egen regi ska materialet översändas till kommunen i filformat dgn alternativt dwg / dfx och mätas från kommunens stomnät. Förlägg-ningsdjup ska också anges.
Efter färdigställt arbete ska besiktning, inklusive fotodokumentation utföras.
Om det vid schaktning upptäcks en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön ska stadens miljöenhet kontaktas. Upplysningsskyldighet gäller den som upptäcker en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön enligt miljöbalken, 10 kap.
3.3.1.3 Akuta arbeten
Vid akuta schaktningar ska schakttillstånd inlämnas i efterhand. Ansökan lämnas senast nästkommande vardag, och då utgår avgift för beviljat och handlagt schakttillstånd.
3.4 Träd- och grönytorBefintliga träd inom arbetsområde ska skyddas, se avsnitt 3.3.
3.4.1 Plantering av trädVäxternas kvalitet ska följa skriften ”Kvalitetsregler för plantskoleväxter” utgiven av GRO:s plantskolesektion 4:e upplagan 2012.
3.4.1.1 Leveranskontroll
Tekniska enheten ska kontaktas i god tid före leverans för att kunna utföra leveranskontroll.
Kontroll av växtmaterial ska ske direkt vid leveranstillfället på byggarbets-platsen av certifierad besiktningsupprättare för gröna ytor eller av en av kommunen utsedd representant. Besiktningsupprättaren fotodokumenterar växterna, för protokoll (enligt tekniska enhetens mall för leveranskontroll), noterar synliga tecken på sjukdom, kontrollerar kvalitet, antal och riktighet av levererar art/sort jämfört med beställning samt följesedel. Växter som inte uppfyller kraven eller är skadade i transporten accepteras inte.
Plantering ska ske omgående efter leverans, i annat fall ska växterna jord- slås, då rådande sol och vind snabbt kan torka ut växterna.
Jordslagna växter ska vattnas dagligen innan plantering. Vid höstplantering ska växtmaterialet vara väl avmognat vid leveransen och inte ske före den sista oktober.
UTFÖRANDESKEDE
58
Växter får inte tas upp för plantering innan de är helt avmognade. Rekom-menderad upptagningstid är senare delen av november. Vid beställning av växter ska man speciellt säga till om sen upptagning för dessa. Vid vårplantering och leverans söderifrån ska leveransen anpassas så att inte växtmaterialet har vegeterat för mycket.
3.4.1.2 Överhöjda växtbäddar
Terrassbotten ska alltid luckras och om det finns risk för dålig dränering ska växtbädden dräneras och trädet planteras i en överhöjd växtbädd, se typritning TVBH001.
För att undvika att trädet hamnar under markytan, med risk för syrebrist och för blöta förhållanden, ska planteringsnivån alltid ligga 10-15 cm högre än omgivande mark. Under klumpen läggs makadam eller blöt pimpsten, så att trädet hindras från att sjunka ned i profilen vid sättningar, se typritning TVBH001 och TVBH002.
3.4.1.3 Bevattning
Träden vattnas efter plantering så att hela profilen blir genomvattnad. Vattensäckar används vid fortsatt bevattning för säker etablering.
3.4.1.4 Stöd och skydd av växter
Se avsnitt 2.21.10.
3.4.1.5 Uppbindning av stamträd
Se Typritning TVBH007
3.4.1.6 Bedömning av vitesbelopp vid skada på träd
För skador på träd, som uppkommer vid entreprenadarbeten och andra arbeten nära träd, praktiseras Alnarpsmodellen. Modellen bygger på ett beräknat värde för ett nedtaget eller skadat trädsamt planterings- och etableringskostnaden för det aktuella trädet. Värdet relateras sedan till de eventuella skador och/eller vitalitetsnedsättningar som trädet har eller kan ha fått.
I fall då träden har andra kulturella eller sociala värden kan högre vites- belopp anges i samband med utfärdande av schakttillstånd. Detta görs i vitesmall från www.tradskydd.nu. Belopp på vite sätts i dessa fall av tekniska enheten.
Se http://www.tradskydd.nu/skadereglering.
UTFÖRANDESKEDE
59
3.5 LedningarDå schaktning ska utföras ska information om ledningars läge inhämtas av entreprenör. Information om samlingskarta och hur den beställs finns på stadens hemsida.
3.5.1 BelysningUnderlag till en gemensam mark-AMA ska erhållas.
3.5.1.1 Uttag och anslutningspunkter
Befintliga ledningar ska antas vara i drift under byggtiden om inget annat anges.
Under hela byggnadstiden är entreprenören ansvarig för eventuella skador som kan uppstå på befintlig anläggning.
Försörjning av belysningsnät ska upprätthållas under hela entreprenadtiden och får ej brytas annat än för kortare och föranmälda avbrott.
Åtgärder ska vidtas så att befintliga ledningar och kablar skyddas. Detta framgår av AMA Anläggning 13 under BCB.3.
3.5.1.2 Mark- och vattenförhållanden m.m.
Utföraren är skyldig att skaffa sig kännedom om arbetsområdet och övriga förhållanden som kan påverka entreprenaden genom syn/besiktning. Belysningsfundamentens slutgiltiga lägen bestäms i samråd med beställarens kontrollant.
3.5.1.3 Tillfällig belysning
Befintliga belysningsanläggningar ska i möjligaste mån vara i drift under byggtiden. Kan inte detta uppfyllas ska entreprenören i samråd med beställaren anordna provisorisk belysning.
3.5.2 El, tele och dylikt i markBeslut om urkoppling av befintlig belysningsanläggning och inkoppling av ny belysningsanläggning mot befintlig sker i överkommelse med Sundbybergs stad och ska aviseras Stadens drift- och underhållsentreprenör enligt ESA minst tre dagar innan önskad åtgärd. Ansvar för driften av berörda gruppledningar, till och med dess slutpunkt även om slutpunkten är belägen utanför projektets arbetsområde, övergår från Stadens drift- och underhållsentreprenör till utförande entreprenör.
UTFÖRANDESKEDE
60
FOTO
: SU
ND
BYB
ERG
S ST
AD
61
4.1 ReferenssystemSundbybergs stad använder referenssystemet SWEREF 99 18 00 (EPSG:3011) i plan och RH2000 i höjd. Referenssystem för lägesbunden data skall kontrolleras före användning då vissa handlingar kan vara upprättade i andra system.
Alla ritningar, inmätningsfiler och annan lägesbunden data ska levereras till beställaren i de referenssystem staden använder om inte särskild överenskommelse träffats inom projektet.
4.2 ArbetshandlingarRitningar över allmän platsmark ska innehålla Stadens logga, projekt-namn, ansvarig projektör, status och datum. Ritningar ska granskas och godkännas av Stadens berörda före utlämning till entreprenör. Gällande referenssystem i plan och höjd ska anges på samtliga ritningar.
4.3 InmätningarInmätningar ska utföras av behörig mätningstekniker enligt Lantmäteriets rekommendationer för mätningsteknisk färdighet, Bilaga 1 till A § 348.Inmätningar ska utföras enligt den senaste versionen av Svensk geoprocess Mätningsanvisningar. Tillämpad version anges på inmätningsfil. Metod för inmätning ska anpassas efter projektets krav på noggrannhet.
Stomnätspunkter kan beställas från IT- och geodataenheten, mer information finns på stadens hemsida. Där finns även en karta över alla befintliga stompunkter, se www.sundbyberg.se/bygga-bo-miljo/ kartor-mattjanster.html
4.4 RelationshandlingarEntreprenören ska vid slutbesiktning överlämna uppdaterade ritningar, s.k. underlag till relationsritningar, till beställaren. Ritningarna ska vara signerade och daterade med datum de uppfördes.
Ritningar och mätning
4
62
Relationsunderlag ska levereras i dwg-format samt som PDF. Varje informationstyp ska redovisas som ett separat lager i dwg-filen och lagren ska vara korrekt namngivna utifrån innehållet.
I relationsunderlag ska det redovisas vilken mätmetod som har använts vid inmätning. Exempel är om mätning har skett med hjälp av totalstation och stomnät eller med hjälp av GPS. Mätmetoden ska redovisas på grund av att noggrannheten skiljer sig mellan olika mätmetoder och noggrannhets-kraven beror på projekt och typ av anläggning.
Relationshandlingar och underlag ska vara skalenliga samt vara försedda med referenssystem, skala, namn på entreprenör, person som är ansvarig för inmätningen, datum och projektnamn.
Relationshandlingar upprättas av respektive projektör utifrån relations- underlag och levereras i dwg-format samt som PDF. Motsvarande krav som för ritningar och relationsunderlag ska uppfyllas.
4.5 Belysning4.5.1 Relationshandlingar för fundament och kabel-skyddsrör och anordningar i markRelationshandlingar för fundament och kabelskyddsrör i mark ska över-lämnas digitalt till beställaren där det framgår:
• Belysningsfundamentets läge.
• Kabelskydds verkliga läge, antal, typ och vilken kabeltyp som är förlagd eller om röret är tomt.
Intyg från Sundbybergs stads kart- och mätenhet överlämnas vid slut- besiktning där det framgår att de har tagit emot och godkänt inmätnings- filerna.
4.5.2 Relationshandlingar för belysningsanläggningProvning av belysningskabel efter förläggning utförs av entreprenör enligt nedan:1. Innan provning påbörjas ska kabeln vara färdigt förlagd d v s kabelgrav
ska vara återfylld och färdigställd samt alla skarvar vara utförda.
2. Innan provning påbörjas ska ansvarig provare förvissa sig om att kabelns andra ände är erforderligt övervakad eller skyltad ur personsäkerhets-synpunkt.
3. Kontroll, kontinuitet av att skyddsledare i belysningskabel är hel samt utsatta delar, t ex ringning med summer.
RITNINGAR OCH MÄTNING
63
Belysningskabel: Kabelns märkspänning: 0,6/1kV
Provutrustning: Megger
Provspänning: 1000V (ledare-ledare)
500V (ledare-skärm)
Omfattning: Mellan ledare och mellan ledare och skärm
Resistansprov: Samtliga ledare och skärm kontrolleras
4.5.3 Arbetsritningar för belysningsprojekteringSamtliga ritningar ska vara digitala i PDF-format med tillhörande modell- filer i dwg-format. Arbetsritningar i form av papperskopior ska vara i A1-format. Godkännande av respektive arbetshandlingar ska skriftligt inhämtas från Sundbybergs stad före arbetets start.
Följande handlingar ska upprättas vid projektering:• Teknisk mängdbeskrivning enligt AMA och MER.• Ritning enligt typritning för El-arbeten• Fundament-, stolp- och armaturförteckning• Belysningsberäkning• Beräkning gällande utlösningsvillkor och laster• Bilaga Typsektioner och återställning av mark
4.5.4 Driftinstruktioner Driftinstruktioner för ny belysningsanläggning ska överlämnas i samband med slutbesiktning dessa ska innehålla faktablad på armaturer, ljuskällor, stolpar och fundament.
4.5.5 RelationsritningI samband med slutbesiktning ska ritningar som redovisar belysningsarbeten stämplade relationshandling med ändringar överlämnas. Handskissade ändringar godkänns.
4.6 ParkytaRelationshandlingarna ska utföras med ett skikt för respektive parkyta och parkobjekt som ingår i anläggningen.
4.7 VA-ledningarSe VA-teknisk standard.
RITNINGAR OCH MÄTNING
64
FOTO
: AN
DR
EY E
DEM
SKIY
FOTO
: FR
EDR
IK H
JER
LIN
G
FOTO
: AN
DR
EY E
DEM
SKIY
FOTO
N: S
UN
DBY
BER
GS
STA
D
FOTO
: AN
DR
EY E
DEM
SKIY
FOTO
: EM
IL K
ÄLL
ÉN
65
Kontaktpersoner/enheter för respektive sakområde finns på Sundbybergs stads hemsida. Nedan följer en kort genomgång.
5.1 BygglovsenhetenEnheten handlägger bygglov, marklov, rivningslov och bygganmälan samt markupplåtelse på allmän platsmark. Utför inspektion och beviljar start- besked samt slutbesiktar enligt plan- och bygglagen.
5.2 IT- och geodataenhetenEnheten ansvarar för stadens interna IT-drift och -support, underhåll och utveckling av system, nätverkskommunikation, telefoni samt övergripande IT-strategi. Kartproduktion och mätningar ingår också i enhetens ansvar.
5.3 Tekniska enhetenAnsvariga för gata sköter och utvecklar allmän gatumark såsom beläggning, vinterväghållning och sandsopning. Ansvarig för belysning utvecklar stadens belysning.
Ansvariga för stadens parker och grönområden sköter och utvecklar stadens parker, lekparker och grönområden.
Ansvariga för mark och anläggning driver och utför mark- och anläggnings- arbeten samt granskar och godkänner schakttillstånd.
Ansvariga för trafikfrågor utvecklar stadens trafiksystem genom trafik- planering, hållbart resande, parkeringsövervakning, fordonsflytt, parkerings- tillstånd, lokala trafikföreskrifter, vägmärken och TA-planer.
Sakområden 5
FOTO
: AN
DR
EY E
DEM
SKIY
FOTO
N: S
UN
DBY
BER
GS
STA
DFO
TO: E
MIL
KÄ
LLÉN
66
5.4 Sundbyberg Avfall & Vatten ABSavab är ett nytt kommunägt bolag som ansvarar för att underhålla och utveckla stadens ledningsnät för vatten och avlopp. Bolaget ansvarar också för insamling, transport och behandling av hushållsavfall samt slam- tömning.
5.5 ProjektenhetenProjektenheten ansvarar för planering, projektering och genomförande av stadens större investeringar i markanläggningar, infrastruktur och fastig-heter, samt bistår med projekt- och byggledningskompetens för mindre investeringar.
5.6 ExploateringsenhetenExploateringsenheten arbetar med mark- och exploateringsfrågor samt större stadsbyggnadsprojekt. Däribland ingår frågor som rör avtalsfrågor, lantmäterifrågor, tomträttsfrågor och exploateringsavtal.
5.7 PlanenhetenPlanenheten arbetar med frågor som på olika sätt berör den yttre miljön, såväl på övergripande nivå som på detaljnivå. Däribland ingår utredningar, detaljplaner, remisser samt ärendeberedning inför kommunstyrelsen.
SAKOMRÅDEN
67
Sundbybergs stad har typritningar och skötselanvisningar som redovisar stadens standarder. Dessa finns publicerade på stadens hemsida.
Typritningar
Övergångsställen, TH0001A
Upphöjda övergångsställen, TH0001B
Gång- och cykelpassager, TH0002
Busshållplats, TH0003
Fundament biljettautomat, TH0004
Växtbädd för träd i ostörd markprofil, THVB001
Växtbädd för träd i störd markprofil, THVB002
Växtbädd för träd i hårdgjord miljö med marktäckande vegetation, THVB003
Växtbädd för träd i hårdgjord miljö med markgaller, THVB004
Uppbindning av stamträd, TVBH007
Offentlig belysning: El-arbeten
Stolpcentral 4-ledarsystem (TN-C)
Stolpcentral 5-ledarsystem (TN-S)
Rivning och återställning av mark
Översiktskarta legend
Skötselanvisningar
Bevattningsanläggning för busk- & perennytor
Skydda träd vid arbeten
Formulär: ekonomisk värdering av träd
Skötsel av markanläggning under garantitiden
Leveranskontroll av träd
Typritningar och skötselanvisningar
6
68
FOTO
: EVA
NO
RD
STRÖ
M, B
ILD
DIR
EKT
69
Gatutyp 1 – Lokalgata med uppsamlande funktionSektionen visar en levande stadsgata utan kollektivtrafik. Gatan samlar upp trafik från lokalgator och leder den vidare mot huvudgator. Angöring för avfall och leveranser bör undvikas. Möbleringszonernas bredder möjlig-gör trädplantering gatans ena sida. Dubbelriktad cykelbana med mycket god framkomlighet. Breda ytor för gång, vistelse och stadsliv. Separering mellan gående och cyklister sker enligt teknisk handbok. Stödremsor ingår i sektionsbredden och ska dimensioneras enligt teknisk handbok.
BILAGA:
Principsektioner och planer
Gatutyp 1 – Lokalgata med uppsamlande funktionG
ÅNG
BANA
GÅN
GBAN
A
SKYDD
SREM
SA
KÖR
BANA
VISTELSEYTA
VISTELSEYTA
VA
FJÄRRVÄRME EL, TELE, OPTO
MÖ
BLERIN
GSZO
N M
ED TR
ÄDAN
TING
EN I VEG
ETATION
SYTAELLER
I SKELETTJOR
D
CYKELBAN
A
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
70
Gatutyp 2 – Lokalgata med uppsamlande funktionSektionen visar en levande stadsgata utan kollektivtrafik. Gatan samlar upp trafik från lokalgator och leder den vidare mot huvudgator. Angöring för avfall och leveranser bör undvikas. Möbleringszonernas bredder möjliggör trädplantering på båda sidor. Cykelbanor på båda sidor med bredder enligt teknisk handbok. Breda ytor för gång, vistelse och stadsliv. Gångbana och cykelbana separeras enligt teknisk handbok. Stödremsor ingår i sektionsbredden och ska dimensioneras enligt teknisk handbok.
Gatutyp 2 – Lokalgata med uppsamlande funktion
VA
FJÄRRVÄRME EL, TELE, OPTO
GÅN
GBAN
A
GÅN
GBAN
A
KÖR
BANA
VISTELSEYTA
MÖ
BLERIN
GSZO
N M
ED TR
ÄDAN
TING
EN I VEG
ETATION
SYTAELLER
I SKELETTJOR
D
MÖ
BLERIN
GSZO
N M
ED TR
ÄDAN
TING
EN I VEG
ETATION
SYTAELLER
I SKELETTJOR
D
CYKELBAN
A
CYKELBAN
A
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
71
Gatutyp 3 – HuvudgataGata dimensionerad med framkomlighet för busstrafik. Körfältsbredden är satt till minimimått enligt RiBuss och kan ökas till 7 m vid önskemål från SLL. Ingen angöring för avfall och leveranser. Breda möbleringszoner möjlig-gör busshållplatser av god standard samt gott om utrymme för trädplan-tering i vegetationsyta eller skelettjord. I figuren visas cykelbanor på båda sidor med mått enligt teknisk handbok. Cykelbanorna kan även slås ihop på en sida för att freda ytan framför uteserveringen. Goda förutsättningar för gående säkerställs genom breda gångbanor. Gångbanebredden kan variera efter fasta fysiska förutsättningar t ex husfasader.
Gångbana och cykelbana separeras enligt teknisk handbok. Där plats reserveras för stadsliv och uteserveringar kan gångbanornas bredd mins-kas ner, dock aldrig lägre än minimimått som anges i teknisk handbok. Stödremsor ingår i sektionsbredden och ska dimensioneras enligt teknisk handbok. Gatan visas även i plan.
Gatutyp 3 – Huvudgata
UTESER
VERIN
G/STAD
SLIV
GÅN
GBAN
A
MÖ
BLERIN
GSZO
N M
ED H
ÅLLPLATSTR
ÄD AN
TING
EN I VEG
ETATION
SYTAELLER
I SKELETTJOR
D
KÖR
BANA M
ED BU
SSTRAFIK
GÅN
GBAN
A
CYKELBAN
A
VA
FJÄRRVÄRME EL, TELE, OPTO
MÖ
BLERIN
GSZO
N M
ED H
ÅLLPLATSTR
ÄD AN
TING
EN I VEG
ETATION
SYTAELLER
I SKELETTJOR
D
CYKELBAN
A
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
72
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
Gatutyp 3 – Plan
Gatutyp 3 – Plan
BUSSHÅLLPLATS
CYKELBANA
GÅNGBANA
KÖRBANA
PARKERING
UTESERVERING/STADSLIV
GÅNGBANACYKELBANA
MÖBLERINGSZONPARKERING
BUSSHÅLLPLATS
PLAN
1G
ATU
TYP
3 - H
UVU
DG
ATA
73
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
Gatutyp 4 – Lokalgata med enkelriktad motorfordonstrafikLokalgata med enkelriktad motorfordonstrafik. Gatan ger stort utrymme för vistelseytor. Möbleringsyta med plats för träd i skelettjord och annan utrustning. Om buss trafikerar gatan flyttas möbleringszonen till körbanans högra sida vilket möjliggör plats för hållplatser. Cykling sker på dubbel-riktad cykelbana som separeras med målad linje. Då gångbanorna och vistelseytorna sitter ihop kan gående röra sig på båda ytorna vilket säker-ställer tillräcklig bredd för gående. Gatan är i första hand inte utformad för angöring. Vid tydligt angöringsbehov möjliggörs angöringsfickor genom att vistelseytorna minskas ner där behov finns. Vistelseytornas bredder kan därmed variera över gatans längd. Stödremsor ingår i sektionsbredden och ska dimensioneras enligt teknisk handbok.
Gatutyp 4 – Lokalgata med enkelriktad motorfordonstrafik
VA
FJÄRRVÄRME EL, TELE, OPTO
CYKELBAN
A
GÅN
GBAN
A
GÅN
GBAN
A
ENKELR
IKTADKÖ
RBAN
A
VISTELSEYTA
VISTELSEYTA
SKYDD
SREM
SA
MÖ
BLERIN
GSZO
N M
ED TR
ÄDAN
TING
EN I VEG
ETATION
SYTAELLER
I SKELETTJOR
D
74
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
Gatutyp 5 – Lokalgata utan cykelbana med dubbelriktad motorfordonstrafik
Gatutyp 5 – Lokalgata utan cykelbana med dubbelriktad motorfordonstrafikSektionen visar en smal lokalgata med små trafikmängder. Den ringa motorfordonstrafiken medför att cykling kan ske i blandtrafik. Stödremsor ingår i sektionsbredden och ska dimensioneras enligt teknisk handbok. Ett exempel på alternativ utformning visas även.
EL, TELE, OPTO
GÅN
GBAN
A
GÅN
GBAN
A
KÖR
BANA
VA
FJÄRRVÄRME
SKYDD
SREM
SA
SKYDD
SREM
SA
EL, TELE, OPTO
GÅN
GBAN
A
GÅN
GBAN
A
KÖR
BANA
VA
FJÄRRVÄRME
SKYDD
SREM
SA
Sektionen visar ett exempel på alternativ utformning där belysning endast placeras på ena sidan av gatan.
75
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
Gatutyp 6 – Befintlig gataSektionen visar exempel på befintlig gata i Sundbyberg där bilens förut-sättningar ges stort utrymme. Gatutyp 6a och 6b visar exempel på hur gatan kan omvandlas.
Gatutyp 6 – Befintlig gata
GÅN
GBAN
A
PARKER
ING
SNED
STÄLLD PAR
KERIN
GM
ED IN
SLAG AV TR
ÄD
KÖR
BANA
GÅN
GBAN
A
76
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
Gatutyp 6a – OmvandlingSektionen visar hur befintlig gata kan omvandlas för att ge plats för bättre förutsättningar för cyklister. Platsen för cykelbanor frigörs dels genom att omvandla den snedställda parkeringen till längsgående och dels genom att ta bort den längsgående parkeringen på motstående sida. Separering mel-lan gående och cyklister sker enligt teknisk handbok. Stödremsor enligt teknisk handbok.
Gatutyp 6a – Omvandling
GÅN
GBAN
A
KÖR
BANA
GÅN
GBAN
A
PARKER
ING
SKYDD
SREM
SA
MÖ
BLERIN
GSZO
N M
ED N
YA TRÄD
I SKELETTJOR
D (M
IN. 15 M
3)
CYKELBAN
A
CYKELBAN
A
77
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
Gatutyp 6b – Omvandling till grön gataSektionen visar hur befintlig gata kan omvandlas för att ge bättre förut- sättningar för cyklister och skapa en grönare stad. Den gröna ytan har potential att ha en dagvattenhanterande funktion med plantering och spänger. Annan användning av ytan är som traditionell undervegetation som luckrar upp den hårdgjorda ytan och bidrar till att skapa en grönare stad.
Plats frigörs genom att enkelrikta gatan och minska parkeringsmöjligheterna för bil. Den snedställda parkeringen omvandlas till längsgående och på motstående sida tas den längsgående parkeringen bort. Stödremsor enligt teknisk handbok. Gatan visas även i plan.
Gatutyp 6b – Omvandling till grön gata
GÅN
GBAN
A
TRÄD
PLANTER
ING
OC
H PO
TENTIELL
DAG
VATTENH
ANTER
ING
ENKELR
IKTAD KÖ
RBAN
A
GÅN
GBAN
A
PARKER
ING
SKYDD
SREM
SA
CYKELBAN
A
CYKELBAN
A
78
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
Gatutyp 6b – Plan
Gatutyp 6b – Plan
CYKELBANA
GÅNGBANA
ENKELRIKTAD KÖRBANA
UTESERVERING/STADSLIV
GÅNGBANACYKELBANA
PLAN
2G
ATU
TYP
6B -
OM
VAN
DLI
NG
TIL
L G
RÖ
N G
ATA
PARKERING
PLANTERING OCH POTENTIELLDAGVATTENHANTERING
79
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
Gatutyp 7 – Befintlig gataBefintlig utformning av en smal lokalgata i villabebyggelse. Ytan är asfalterad och delas av samtliga trafikantgrupper utan separering. Vissa av dessa gator är identifierade som viktiga cykelstråk och gatorna har måttliga mängder biltrafik. Gatutyp 7a, 7b och 7c visar exempel på hur gatan kan omvandlas.
Gatutyp 7 – Befintlig gata
DELAD YTA
80
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
Gatutyp 7a – OmvandlingExempel på hur den delade ytan kan delas upp för att förbättra förutsätt-ningarna för gående och cyklister. Gatan enkelriktas för att frigöra yta för gångbana och enkelriktad cykelbana. I motstående riktning samsas cyklister och motorfordonstrafik på cyklisternas villkor. Separering kan göras med linjer eller kantsten. Om separeringen görs utan nivåskillnad kan snövall användas som separering vid snöfall. I villabebyggelse är det vanligt att häckar och annan vegetation växer utanför tomtgränser och de faktiska måtten för ytorna mot tomtgränserna kan därför bli något mindre än angivet.
Gatutyp 7a – OmvandlingEN
KELRIKTAD
KÖR
BANA
GÅN
GBAN
A
CYKELBAN
A
81
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
Gatutyp 7b – OmvandlingSektionen visar hur den delade ytan kan delas upp med kantsten och upphöjd gång- och cykelbana. Den smala gatubredden medför att måtten enligt teknisk handbok inte riktigt kan uppfyllas för körbanan. I villa- bebyggelse är det vanligt att häckar och annan vegetation växer utanför tomtgränser och de faktiska måtten för körbanan och gång- och cykel- banan kan därför bli något mindre än angivet.
Gatutyp 7b – Omvandling
KÖR
BANA
KOM
BINER
AD G
ÅNG
-O
CH
CYKELBAN
A
82
Gatutyp 7c – OmvandlingSektion som visar hur den gemensamma ytan kan delas upp för att för-bättra förutsättningarna för gående och cyklister. Detta exempel bygger på en holländsk variant av cykelfartsgator som används i villabebyggelse. Gatan utformas i samma nivå men med tydlig separering genom streckad linje eller varningsmarkering mellan gång- och körbana. Detta kan kombi-neras med hastighetsreducerande åtgärder. På gatan tillåts dubbelriktad motorfordonstrafik men ringa trafikmängder innebär att två bilar sällan behöver mötas. När möte sker får bilarna anpassa sig till gångtrafiken och ta gångbanorna i anspråk när möjlighet ges. I villabebyggelse är det vanligt att häckar och annan vegetation växer utanför tomtgränser och de faktiska måtten för gångbanorna kan därför bli något mindre än angivet.
Gatutyp 7c – Omvandling
KÖR
BANA PÅ
CYKLISTER
SVILLKO
R
GÅN
GBAN
A
GÅN
GBAN
A
BILAGA: PRINCIPSEKTIONER OCH PLANER
FOTO
: MA
RIE
SÖ
DER
BER
G
ÖSTRA MADENVÄGEN 4 • 172 92 SUNDBYBERG • 08-706 80 [email protected] • WWW.SUNDBYBERG.SE
Sundbyberg växer med dig!
Teknisk handbok Anvisning för hållbara och nytänkande stadsmiljölösningar
