Februari 2015, årgång 34

TEMA:

ANHÖRIG

SIDAN 4

Lättakuten – uppskattat pilot-projekt på Varberga vårdcentral.

SIDAN 16

Tävla om fina priser i Tebladets tipstävling.

SIDAN 4

Region Örebro län testar KBT på nätet för unga.

Tebladstårtan går till personalen på IVA på Lindesbergs lasarett SIDAN 15

Tebladet delas ut fyra gånger om året till alla hushåll i länet.

Victoria Rydergårdredaktör019- 6027357E-post: victoria.rydergard@regionorebrolan.se

Vår adress: Tebladet, Region Örebro länBox 1613, 701 16 Örebro, E-post: tebladet@regionorebrolan.seTryckeri: Markbladet tryckeri AB

Det är vi som gör Tebladet

När en person är långvarigt sjuk eller på annat sätt har stora behov av omsorg påverkas familj och anhöriga. Ofta står de för en stor del av vården och omsorgen. I det här numret fokuserar vi lite extra på alla er som hjälper en närstående. Vi berättar bland annat om en forsk-ningsstudie som ska studera hur vuxna påverkas när en närstående drabbas av kronisk sjukdom. Vi tipsar om vilka tandvårdsstöd det kan vara bra att ha koll på, om kostnads-fria sjukresor för anhöriga och om en ny anhörigutbildning som har fokus på anhörigas hälsa. Dessutom har vi träffat Annika Gelin som delar med sig av hur hennes liv förändra-des när dottern Frida fick sin diagnos. Vi berättar också om ett pilotprojekt inom Region Örebro

län där ungdomar erbjuds internetbaserad KBT-terapi.Behandlingen sträcker sig över tio veckor och kommunika-tionen med patienterna sker huvudsakligen via nätet. Du får också hänga med till Varberga vårdcentral där man testar något som kallas för ”Lättakuten”. I vår serie där vi presenterar olika yrken som finns i Regi-on Örebro län får du den här gången träffa Lena Axelsson Svedell. Hon jobbar som fysioterapeut inom psykiatrin och har jobbat 18 år på sin arbetsplats i Karlahuset i Örebro. Lena tycker fortfarande att jobbet är lika roligt och spän-nande och hon är övertygad om att hon har världens bästa jobb.

Välkommen till Tebladet!

Hösten börjar närma sig men fortfarande finns hoppet om att sommaren ska dröja sig kvar några veckor till så att vi får njuta lite extra av den vackra svenska sensommaren. Jag hoppas att alla som har haft semester har kunnat vila ut och samla krafter inför hösten. Det är en spännande, om än utmanade, höst vi har framför oss. Region Örebro län är en stor organisation. Regionen bedriver verksamhet som sträcker sig över en rad olika områden, allt från tandvård till teater. Det är en organisation som har verk-samhet varje dag tack vare tusentals engagerade medarbetare som vårdar, skjutsar och underhåller ett helt län. Region Örebro läns verksamhet berör allt från den nyfödda till turisten. Det är väldigt imponerande. Med hösten i antågande intensifieras också arbetet med budget och verksamhetsplan för de kommande åren. Jag konstaterar att utvecklingen där kostnaderna för regionens verksamheter ökar i betydligt snabbare takt än våra intäkter inte är hållbar. Vi kommer därför under hösten ta flera beslut i syfte att bromsa kostnadsutvecklingen och i några fall till och med sänka kost-naderna. Det arbetet kommer kräva mod att ifrågasätta och mod att prioritera för oss alla som jobbar eller är förtroendevalda inom Region Örebro län. Det kommer innebära förändringar, men med samarbete, nytänk och ansvar kommer regionen att fortsätta kunna utvecklas.

Vården i Region Örebro län utvecklas ständigt. Vården ska hålla en hög kvalitet men även vara tillgänglig. I den digitala tid vi befinner oss i finns det mycket möjligheter som kan till-gängliggöra vården ytterligare. En sådan möjlighet är digital självregistrering, vilket underlättar för såväl vårdsökande som för personal på vårdcentralerna. Det är effektivt och smart. Varje år möter personalen på regionens vårdcentraler och sjukhus tusentals patienter. Inom hälso- och sjukvården är det alltid patienten och dess behov som ska komma i första rummet. Men när någon är sjuk så finns det också andra runt omkring, de anhöriga. Det är väldigt värdefullt att Örebro universitet nu påbörjat ett forskningsprojekt för att se hur anhöriga påverkas när en närstående drabbas av kronisk sjukdom. Det skapar underlag för att kunna erbjuda ännu bättre anhörigvård. För alla har vi någon i vår närhet som varit i behov av vård. Att kunna få rätt stöd och hjälp som anhörig är inte bara viktigt för den anhörige utan också för patienten. Hösten ger chans att med ny kraft ta sig an nya och gamla utmaningar. Men vi får hoppas att solen håller sig kvar ett litet tag till när vi nu möter framtidens utmaningar och möjligheter.

Framtidens utmaningar och möjligheter

Region Örebro län ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, kultur, näringsliv och flera andra områden som är viktiga för dig och regionens

utveckling.Region Örebro län är en demokra-tiskt styrd organisation där du kan vara med och påverka. Tillsammans skapar vi ett ännu

bättre och starkare Örebro län.www.regionorebrolan.sewww.facebook.com/regiono-rebrolanInstagram: @regionorebrolan

DET HÄR ÄR REGION ÖREBRO LÄN

Markbladet tryckeri AB

Marjetta Leijonhufvudansvarig utgivare019-602 63 44E-post:marjetta.leijonhufvud@regionorebrolan.se

Oskar Schriever-Abelnredaktör019-602 75 47E-post: oscar.schriver-abeln@regionorebrolan.se

Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande:

Tebladet är en tidning från Region Örebro län som skickas ut till alla hushåll i länet fyra gånger per år. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som bor i Örebro län. Du kan även läsa Tebladet påwww.regionorebrolan.se/tebladetLena Hagsten

redaktör lättläst019-602 73 52E-post:lena.hagsten@regionorebrolan.se

2 Aktuellt Tebladet nummer 5, 2019

3AktuelltTebladet nummer 5 2019

regionorebrolan.se/akp

Har du KOL?Vi söker personer över 40 år med KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) till en klinisk studie. Syftet är att undersöka om behandling med läkemedlet metoprolol (en betablockerare) som tillägg till standardbehandling vid KOL minskar risken för försämringsepisoder av KOL, död och sjukhusvård på grund av hjärtkärlsjukdomar.

Du kan tyvärr inte delta i studien om du redan behandlas med betablockad,

haft hjärtinfarkt, TIA eller stroke.

Studien pågår i drygt ett år då du kom-mer att gå på regelbundna kontroller hos läkare och sjuksköterska. Totalt innefattar studien tre klinikbesök och en telefonkontakt. Besöken i studien är kostnadsfria.

Om du är intresserad och vill veta mer är du välkommen att ta kontakt med oss på Avdelningen för kliniska prövningar via telefon 019-602 62 35 eller e-post

till akp@regionorebrolan.se. Du kan också anmäla ditt intresse genom Vårdguidens e-tjänster som nås via www.1177.se.

Det är frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. Studien är godkänd av Etikprövnings-nämnden och Läkemedelsverket. De uppgifter du lämnar till oss behandlas i enlighet med EU:s dataskyddsförord-ning, GDPR.

Sundh.

Region Örebro län, liksom övriga regioner, står just nu inför stora utmaningar. Gapet mellan kostnader och intäkter ökar, och därför måste åtgärder vidtas för att Region Örebro län ska säkra en ekonomi i balans.

I huvudsak finansieras Region Örebro läns verksamheter genom skattepengar från länsborna samt statsbidrag. En liten del kommer också direkt från patienter, bru-kare och resenärer.

Dygnet runt-verksamhet

Inom Region Örebro län har vi i år cirka tolv miljarder kronor till att leverera välfärd, service, utbildning och utveckling till länsborna. Den allra största delen går till hälso- och sjukvård. Varje år görs nästan två miljoner besök inom hälso- och sjukvården och Folktandvården i länet. Över tolv miljoner resor sker också med kollektivtrafik inom stads- och regiontrafik samt skolbiljetter. Det är några tal för att visa stor-heten i verksamheten som bedrivs runt om i länet, dygnet runt och året om för alla länsbor.

Även de kommande åren kom-mer Region Örebro län att ha ungefär lika mycket resurser som i år, till och med något mer. Men

den tillväxt i Sveriges ekonomi som pågått under flera år kom-mer inte längre att vara lika stor. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten avtar ökar befolkningen och behoven.

Regioners dilemma

Vore Region Örebro län som ett normalt företag skulle säkert vin-sten öka när behov, efterfrågan, produktion och leverans ökar. Men för oss är det oftast tvärtom, och det är regioners och kommu-ners dilemma. När vi producerar mer ökar vanligtvis kostnader-na utan att intäkterna gör det i motsvarande grad. Intäkterna är i huvudsak inte kopplade till vad

vi gör, utan är till största delen beroende av hur mycket skatte-pengar som betalas in.

I Sverige håller vi nu också på att få en befolkning med allt fler barn och äldre. Därmed ökar också behoven av vård och annan samhällsservice. Antalet som är 80 år och äldre i vårt län kom-mer att öka med nästan 9 000 fram till 2030. Befolkningen i länet som helhet kommer ock-så att öka, men ojämnt mellan kommunerna i länet. Samtidigt som vi får en större andel äldre i befolkningen minskar andelen personer i arbetsför ålder. Våra skatteintäkter de kommande åren kommer inte att öka i samma takt som tidigare. Vi är dessutom på väg ut ur en högkonjunktur.

Snabb teknisk utveckling

Inom vården fortsätter den snabba tekniska och medicinska utveck-lingen vilket ger många männ-iskor såväl ett längre som ett bättre liv. Det är en fantastisk utveckling som fortsätter i högt tempo. Utvecklingen ökar vår-dens möjligheter, men ofta också dess kostnader, åtminstone på kort sikt. Samtidigt som detta sker ökar invånarnas förväntningar på en service med en allt högre till-gänglighet och delaktighet. Detta måste regioner och kommuner hantera. Region Örebro län kom-

mer därför under hösten att fatta beslut om åtgärder som innebär att vi måste anpassa oss till hur våra intäkter utvecklas. Det är nödvändigt för att vi inte ska göra av med mer pengar än vi har. Gör vi det, så skulle vi låta våra barn och barnbarn betala för dagens konsumtion.

Men det är inte bara pengagapet som gör förändringar nödvändiga. Arbetet för ett hållbart samhälle kräver förändringar, och bristen på vissa kompetenser gör att vi måste hitta nya lösningar. Och det kan mycket väl vara lösningar som ny teknik och digitalisering gjort möjlig.

Förskjutningar i befolkning-ens ålderssammansättning, med fler unga och äldre, samt en ökad befolknings val av bostads-ort, gör också förändringar nödvändiga.

Ingen unik situation

Situationen i Region Örebro län är på intet sätt unik. Alla regioner står inför samma utma-ningar med beslut om omställ-ningar och ett förändrat servi-ceutbud. Det behövs nu föränd-ringar på både kort och lång sikt för att Region Örebro län ska kunna fortsätta att utveckla och leverera en hållbar verksamhet med god kvalitet av vård, kol-lektivtrafik och länsutveckling

även de kommande åren.Vi har stora utmaningar framför

oss. Vår förmåga och vilja kom-mer att sättas på prov. Vi måste våga tänka bortanför det vi ser i dag. I ökad utsträckning måste vi pröva och bejaka nya arbetssätt och nya sätt att organisera våra verksamheter. Vi måste tänka bortom geografiska och historiska lösningar och låsningar. Vi vet att vi inte kan arbeta i framtiden som vi gör i dag.

Fortsatt god service

Följden av de olika förändring-arna som Region Örebro län tar beslut om kommer naturligtvis på olika sätt att förändra en del av dagens utbud av vård och service i vårt län. Men Region Örebro län kommer även i fort-sättningen att erbjuda en god och vård och samhällsservice. Det är jag övertygad om. Vi har trots allt förmånen att bo och leva i ett av världens rikaste länder med en väl utvecklad välfärdssektor, och vi har fortfarande tolv miljarder kronor varje år till att finansiera vår välfärd och service till länets befolkning.

RICKARD SIMONSSONREGIONDIREKTÖR

REGION ÖREBRO LÄN

Tack vare forskning vid Universitetssjukhuset Örebro pågår en stor stu-die för att bättre kunna hjälpa patienter med KOL.

– Detta är en patient-grupp som vi inte kan bota, men om studien ger posi-tivt resultat kommer vi att kunna minska ris-ken för att patienterna får försäm-ringsepisoder och dör i förtid, säger överläkare Josefin Sundh.

Hon fick förra året 10,5 miljo-ner från Vetenskapsrådet för att göra den här studien. Cirka 1 700 patienter på olika sjukhus i landet kommer att delta i studien. Den beräknas vara klar om två år.

– Vi har bjudit in patienter med alla grader av KOL-diagnos. Men de får inte ha haft hjärt-

sjukdom eller stå på betablockad sedan tidigare. Sedan lottar vi och patienterna får då antingen ordinarie behandling eller så får de standardbehandling med till-lägg av betablockad, säger Jose-fin Sundh, docent och överläkare på lungsektionen vid hjärt-lung-fysiologiska kliniken.

Det finns möjlighet att anmäla sitt intresse för att få vara med i studien. Anmälan görs via 1177.se och om man kan delta får man komma till avdelningen för kliniska prövningar (AKP) och träffa Josefin Sundh och en forsk-ningssjuksköterska.

– Syftet med min forskning är att förbättra förutsättningarna för patienter med KOL. I de obser-vationsstudier som gjorts har de patienter som ätit betablockad levt längre och haft färre försämrings-episoder, och därför är det viktigt att göra denna behandlingsstudie. Just nu pågår det tre studier i värl-den som handlar om betablockad vid KOL utan samtidig hjärtsjuk-dom. Om alla visar samma resul-tat kommer riktlinjerna att ändras, avslutar Josefin Sundh.

ELIN ABELSON

Josefin Sundh, docent och överlä-kare på lungsektio-nen vid hjärt-lung-fysiologiska kliniken

Josefin Sundh vill hjälpa patienter med lungsjukdomen KOL

Stora ekonomiska utmaningar väntar för Region Örebro länRegiondirektör Rickard Simonsson:

Rickard Simonsson

4 Nyheter Tebladet nummer 5, 2019

Nu erbjuder regionen internet-baserad KBT-terapi för ungaInternetbaserad KBT-terapi för vuxna har fun-nits i många år. Nu har metoden visat sig fram-gångsrik även hos ung-domar och sedan i juni erbjuder Region Örebro län behandlingen.

Det är ett pilotprojekt som pågår under ett år, berättar Johanna Söderlind, psykolog, och Caroli-ne King, kurator, vid BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) Öppen-vårdsmottagning i Örebro.

Internetbaserad KBT har tidi-gare bara erbjudits till vuxna, men nu finns metoden på flera håll i landet också till ungdomar med ångestproblematik.

– Man har forskat och arbetat mest på vuxna patienter. Det är lite nyare när det gäller barn och ung-domar, säger Johanna Söderlind.

Bra resultat

Det finns bland annat ett stort barninternetprojekt som är ett samarbete mellan Karolinska och barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm.

– Under flera år har man fors-kat på just internet-KBT för barn och ungdomar och fått fina resul-

tat. Man har sett att det hjälper många, säger Johanna Söderlind.

Behandlingen sträcker sig över tio veckor och innehåller åtta oli-ka avsnitt. Under perioden jobbar ungdomarna med olika uppgifter och får sedan skriftlig feedback en gång i veckan.

– Kommunikationen med patien-terna sker huvudsakligen via text, som en chattråd via 1177 Vårdgui-den, berättar Caroline King.

Att behandlingsformen sker via nätet gör att det kan vara lättare för ungdomar att ta till sig behandlingen, tror Johanna Söderlind och Caroline King.

– Den känslan som jag har fått är att det inte är särskilt svårt för ungdomarna att acceptera den här behandlingsformen. Om det finns en tveksamhet så kanske den i så fall ligger hos föräldrarna, säger Caroline King.

– För ungdomarna faller det ofta naturligt att använda internet och appar och så, fortsätter hon.

Bättre närvaro

Det blir också en mer närvarande kontakt, menar Johanna Söderlind.

– Jag tänker också att jag som behandlare blir mer närvarande i vardagen för ungdomarna. De kan skriva om de har frågor och då kan man ha en annan typ av

kontakt än man vanligtvis har där man träffas en gång i veckan på mottagningen.

– Vi blir mer tillgängliga på det här sättet, säger Caroline King.

Mer resurseffektivt

Förhoppningen är också att behandlingsmetoden kan avlasta barn- och ungdomspsykiatrin på ett positivt sätt.

– Ja, förhoppningsvis kommer den göra det. När vi är mer inkör-da i det här kommer vi att kunna ta emot fler patienter på en dag än man kan med mottagningsbesök, säger Caroline King.

– Det blir resurseffektivt, men utan att tumma på kvalitén, säger Johanna Söderlind.

TEXT OCH FOTO:OSKAR SCHRIEVER-ABELN

Fakta: KBT på nätet

KBT står för kognitiv beteende-terapi.KBT via internet erbjuds sedan i juni i Örebro län till BUP-patienter i tonåren, vanligen från 13 år. Uppgifterna i behandlingen nås via 1177 Vårdguiden och inlogg-ning sker med hjälp av bank-id. Detta kan ske via dator eller mobiltelefon och på den plats där ungdomen önskar.

”Lättakuten” – ett uppskattat projekt på Varberga vårdcentralLättakuten förenklar för patienter och minskar vårdcentralens adminis-trativa börda. Det konstaterar personal på Varberga vårdcentral som är en av tre vårdcen-traler som deltar i pilot-projektet.

Lättakuten innebär ett drop in-sys-tem där du får ha haft symtom som varat i högst 14 dagar, exempelvis luftvägsbe-svär, urin-vägsbesvär, akut ryggs-märta eller sårskador.

När du kommer till vårdcentra-len får du direkt göra en digital registrering av dina symtom för att sedan snabbt få en bedöm-ning av en distriktssköterska och om behov finns får du träffa en läkare. Det går också att fylla i ett formulär med sina symtom

via en app i mobiltelefonen redan hemifrån.

– Man kan exempelvis känna sig sjuk på kvällen och då lägga in sina symtom och sedan ser man på morgonen att sympto-men kvarstår Då är det bara att gå till vårdcentralen och checka in sig, berättar Stellan Johans-son, projektstödjare vid Varberga vårdcentral.

Bättre samarbete

Mottagningsrummen ligger nu i rad efter varandra vilket innebär stor närhet för personalen som också ser ett förbättrat samarbe-te. All eventuell provtagning vid Lättakuten utförs direkt av under-sköterskan, vilket gör att vänte-tider för patienterna minimeras.

– Vi har också flyttat om så att vår vanliga akutläkare och akutsköterska finns i anslutning till Lättakuten säger Stellan Johansson.

Positiv feedback

Distriktsköterskan Agneta Bör-jel och undersköterskan Camilla Pelenius ser också positivt på det nya systemet.

– Flödet från att patienterna checkat in till att de träffat både

distriktssköterska och, vid behov, läkare är väldigt snabbt, säger Camilla Pelenius.

Vårdcentralen har också fått positiva kommentarer från patienter som besökt Lättakuten. Efter besöket på vårdcentralen har de kunnat fylla i en kom-mentar om upplevelsen. Många är positiva.

– Patienterna tycker att det är smidigt och enkelt och känner att någon lyssnar på dem direkt. De upplever också att det är ett bra samarbete här, säger hon.

– Och det passar bra i det här området som har många barnfa-miljer, säger Agneta Börjel.

Digital självregistrering

I början av oktober kommer Varberga vårdcentral att delta i ytterligare ett pilotprojekt: Digi-tal självregistrering. Det innebär att patienter som har bokade tider själva registrerar sig via en skärm i entrén. Tanken är att det ska avlasta personalen i kassan och undvika köbildning.

– Den stora fördelen är att det minskar belastningen på kassan så att de som verkligen behöver hjälp kan få det utan att det blir stressigt, berättar Stellan Johansson.

En annan fördel är att systemet automatiskt ordnar fakturering efter besöket vilket innebär att patienterna inte behöver besöka vårdcentralens reception för att betala. Det håller även koll på högkostnadsskyddet.

– Väljer man alltid faktura vid vårdbesök håller systemet helt reda på när du har kommit upp till din högkostnadsgräns, säger Stellan Johansson.

TEXT OCH FOTO: OSKAR SCHRIEVER-ABELN

Stellan Johansson

Camilla Pelenius visar skärmen där patienterna fyller i sina symptom till Lättakuten.

Fakta: LättakutenLättakuten är ett pilotprojekt under sex månader på vårdcentralerna i Var-berga, Brickebacken och Lindesberg och tar emot dig som har följande besvär:• Akut skada - exempelvis stukningar eller misstänkta frakturer • Hosta-snuva-feber • Halsont • Urinvägsbesvär • Akuta hudbesvär • Akuta öronbesvär • Akuta ögonbesvär • Akut allergi • Akut huvudvärk • Akut smärta i nacke/skuldra/axel • Akut smärta i ryggen • Akut smärta i knä eller fot • Akuta magbesvär

Johanna Söderlind och Caroline King.

5NyheterTebladet nummer 5, 2019

Under året har samtliga kommuner i den norra länsdelen samt regionen beslutat att tillsammans bygga upp ett familje-samverkansteam inom ramen för det gemen-samma psykisk hälsa-arbetet som i sin tur är en del av länsdelssam-verkan.

Teamet har sin organisatoriska hemvist i Lindesbergs kom-mun, men ska verka över alla fyra kommuner. I projektorga-nisationen finns representation från alla berörda verksamheter; habilitering, psykiatri, primärvård samt elevhälsa och socialtjänst i Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner.

Bakgrunden till satsningen är

en vilja att få till en bättre samver-kan aktörer emellan. I dagsläget är det inte ovanligt att en familj med komplex problematik har en uppsjö med kontakter och möten att förhålla sig till i sin situation. Genom neutrala samordnare är målsättningen att familjen ska slippa bollas runt, och att det även blir en tidsvinst och bättre effektivitet – både för familjen och för de inblandade samver-kansparterna.

Helhetstänk

Familjesamverkansteamet ska se till helheten kring familjen och dess specifika behov och situa-tion. Tanken är inte att famil-jesamverkansteamet ska ta över arbetsuppgifter från någon. Var och en behåller sitt ansvar men

får stöd med samordningen. Däremot handlar det om att vid behov kunna anpassa sina insat-ser för att inte ”kollidera” med insatser från andra instanser. Den specifika familjens behov och situation som helhet är utgångs-punkten.

I första hand har familjesam-verkansteamet ett främjande och förebyggande uppdrag.

Föräldraskapsstöd ingår

I och med att teamet skapas kom-mer även den gemensamma sats-ningen på föräldraskapsstöd att lyftas in under teamets uppdrag. Under våren har en ny runda med ABC-utbildning av gruppledare och gruppträffar med föräldrar genomförts i norrkommunerna.

MARIA ANDRÉASSON

Familjesamverkansteam byggs upp i norra länsdelen

2014 togs politiskt beslut om att slå samman Frövi och Fellingsbro vårdcen-traler till Freja vårdcen-tral. Nu i sommar togs nästa steg för en hållbar framtid när det gäller primärvården/första lin-jens vård till kommunin-vånarna i Frövi och Fel-lingsbro.

Den förstärkta samverkan mellan enheterna i Frövi och Fellingsbro innebär att en del av det utbud som hittills funnits på båda orter-na från och med i somras finns på en geografisk plats.

Till Frövi koncentreras mottag-ning av akuta besvär, medan bar-navård- och mödravårdscentral finns i Fellingsbro. Likaså kon-centreras möjligheten till egenträ-ning för fysioterapipatienter till Fellingsbro.

– Skillnaden är således att det är koncentration på det akuta i

Frövi, medan fokus för enheten i Fellingsbro handlar om planerade patientbesök, förklarar verksam-hetschef Ulrica Vidfelt.

Bakgrunden till organisations-förändringen 2014 var svårig-heter att bemanna enheterna som två separata vårdcentraler i kombination med en tuff eko-nomisk situation. Orsakerna till den nu förstärkta samverkan är desamma.

– Vi gör detta för att säkra den framtida kompetensförsörjningen och för att kunna bibehålla god kvalitet i verksamheten vid Freja vårdcentral, säger Elisabeth Lilje-kvist, områdeschef i närsjukvård norr där Freja vårdcentral ingår.

Läkare på båda orterna

Även framöver kommer dock alla professioner finnas på båda orterna, och det gäller även läkare som kommer finnas på plats vissa tider. Skillnaden mot tidigare är

att det enbart handlar om planera-de besök till läkare i Fellingsbro.

Genom förändringen är mål-sättningen att det ska bli bättre kontinuitet för patienterna i och med att man inte kommer vara lika beroende av hyrläkare fram-över.

Till förändringarna hör även att receptionen i Fellingsbro stängs, och att fakturaärenden och intyg hanteras av Freja Frövi.

Lösning för provtagning

När det gäller provtagningen var beslutet att även den skulle stänga vid Freja Fellingsbro. Efter reak-tioner från medborgarna har man nu hittat en lösning där man från i höst kommer prova att ha prov-tagningen öppen tisdag och ons-dag eftermiddag. Tidsbokning sker på telefon 0581-628690 eller via 1177.se.

MARIA ANDRÉASSON

Freja vårdcentral delar upp utbudet mellan sina enheter

En läkare är rekryterad och på plats i teamet, liksom en sjuksköterska. Därmed är det nu under hösten dags att börja träffa patienter för norra länsdelens nya mobila närsjukvårdsteam.

Syftet med det mobila närsjuk-vårdsteamet är att kunna ge vård i hemmet till de patienter som har komplexa behov och där

vård kan ges i hemmet. Det kan handla om insatser såsom till exempel tätare uppföljningar och behandling av kronisk sjuk-dom, att ge blod och antibiotika i hemmet.

Utöver läkare och sjuksköterska kommer ytterligare yrkesgrupper knytas till teamet vid behov. Sin organisatoriska hemvist har norra länsdelens mobila närsjukvårds-team vid kliniken för medicin och

geriatrik vid Lindesbergs lasarett. Satsningen på mobila team är

en del i sjukvårdens omställning till mer nära vård, där vård som patienter behöver ofta i så hög grad som möjligt ska vara till-gänglig så nära patienten som möjligt. Detta är en omställning som pågår även nationellt.

Sedan tidigare finns ett mobilt stroketeam knutet till Lindesbergs lasarett.

Nu drar norra länsdelens mobila närsjukvårdsteam igång

Varberga vårdcentral deltar i höst tillsammans med Örebro univer-sitet och Örebro läns idrottsför-bund i en studie om hur för-ändrade mat- och motionsvanor kan påverka hälsan och bromsa sjuklighet.

Studien heter ”Satsa grönt” och riktar sig till personer mellan

55-70 år som är allmänt friska. – Samtliga deltagare får

genomgå en hälsoundersökning och sedan få råd och stöd för hur man kan äta hälsosamt och bli mer fysiskt aktiv, säger Stellan Johansson, projektstödjare vid Varberga vårdcentral.

Varberga vårdcentral deltar i studie

En renovering av Folk-tandvårdens klinik i Fel-lingsbro skulle bli allt för kostsam. Därför har folktandvårdsnämnden beslutat att inte återöpp-na den stängda kliniken.

Folktandvår-dens klinik i Fellings-bro har varit stängd sedan 2017. Klini-ken stängdes på grund av stora brister i arbetsmiljön. Lokalerna var bland annat angrip-na av både fukt och mögel.

Ökade kostnader

Att renovera lokalerna beräkna-des kosta 6,3 miljoner kronor. Den utredning som Folktandvår-den genomfört visar dessutom att driftskostnaderna skulle öka med cirka två miljoner kronor om året vid ett återöppnande.

– Vår önskan har naturligtvis varit att kunna öppna kliniken i

Fellingsbro men i ljuset av den ekonomiska situation som så väl Folktandvården som Region Öre-bro län som helhet befinner sig i har vi i nämnden svårt att moti-vera den extra kostnad som en renovering medför, säger Maria Comstedt (C), ordförande i folk-tandvårdsnämnden.

Hänvisas till Frövi

I januari 2019 var cirka 1 400 per-soner registrerade som patienter i Fellingsbro.

Det krävs minst 3 000 patienter för att bedriva tandvård med hän-syn till arbetsmiljö och ekonomi. Även detta är en viktig faktor i folktandvårdsnämndens beslut.

– Vi har vridit och vänt på frå-gan för att se om det finns någon möjlighet att återöppna kliniken, men med de fakta som ligger framför oss gör vi bedömningen att det inte går. Jag hoppas på förståelse från våra patienter, och hälsar dem varmt välkomna till bland annat kliniken i Frövi, där det i dag finns lediga tider att boka in sig på, säger Maria Com-stedt.

CECILIA PIERRE TALLROTH

Folktandvårdens klinik i Fellingsbro öppnas inte igen

Maria Comstedt.

6 Tebladet nummer 5, 2019

Forskare vid Universitets-sjukhuset Örebro har i en studie undersökt effekten av fysisk akti-vitet och fysioterapi hos patienter som genomgår en hjärt- eller lungcan-ceroperation.

– Vi såg att de patien-ter som behandla-des av en fysiotera-peut under vårdtiden i samband med lung-cancero-peration hade högre aktivitets-nivå under de första dagarna efter operation, säger Marcus Jonsson, specialistfysioterapeut på fysiote-rapiavdelningen vid Universitets-sjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Varje år drabbas 4 000 patienter av lungcancer. Det följer rök-mönstret som var för fyrtio år sen. Lungcancer är en av de mest förebyggbara cancerformerna.

– Skulle ingen röka så skulle en mycket stor del av all lungcancer kunna förebyggas. Tidigare var lungcancer vanligast bland män, men sedan några år är det fler kvinnor än män som får diagno-sen, säger Marcus Jonsson.

Större effekt

När patienterna som genomgått en lungcanceroperation följdes upp tre månader efter opera-tion visade däremot resultatet inga skillnader mellan de som behandlats av fysioterapeut under vårdtiden och de som inte behandlats.

– Det kan ses som en indikation på att rutinmässig behandling, där alla patienter behandlas på samma sätt, inte är att rekommen-dera om man vill nå effekt på de studerade utfallsmåtten. Indivi-dualiserad behandling, eventuellt på en högre intensitetsnivå, skulle

sannolikt ge större effekt hos den enskilda patienten, säger Marcus Jonsson.

Fysisk aktivitet

Han har även utvärderat två mät-instrument för fysisk aktivitet i sin forskning. Två självrapporte-rade frågeformulär där patienten fick fylla i sin fysiska aktivitet.

De fick fylla i ett frågefor-mulär där de fick ange tid för

olika aktiviteter, från stillasit-tande till mycket ansträngande aktivitet, senaste veckan. I det andra formuläret fick de ange vil-ken aktivitetsnivå de haft senaste månaden.

– Det är väldigt individuellt hur mycket fysiskt aktiva de har varit och vad man vill uppnå. Sen har svaren utvärderats mot en akti-vitetsmätare för att se om det de svarar motsvarar vad de faktiskt

gör, säger Marcus Jonsson. Hjärtpatienternas lungfunktions-

värden har samband med fysisk aktivitetsnivå efter operationen.

Bättre lungfunktion

Ett av målen med studien var att undersöka det eventuella samban-det mellan fysisk aktivitetsnivå och återhämtning av lungfunk-tion.

– Vi hittade ett samband mel-lan fysisk aktivitet och återhämt-ning av lungfunktion två månader efter hjärtkirurgi. Patienterna som var mer aktiva hade bättre lung-funktionsvärden, säger Marcus Jonsson.

Patienterna fick beskriva sin fysiska aktivitet och lungfunk-tion två månader efter hjärtki-rurgi. Det var allt ifrån promena-der, simning, cykling och olika träningsgrupper. Resultat från forskningen kan användas för att uppmuntra patienter som får en hjärtoperation att vara mer fysiskt aktiva efter operation.

TEXT OCH FOTO:ELIN ABELSON

Patienter som får hjälp av en fysioterapeut efter sin lungcancer-operation ökar sin fysiska aktivitet

I sin forskning har Marcus Jonsson hittat ett samband mellan fysisk aktivitet och återhämtning av lungfunktion två månader efter hjärtkirurgi.

Marcus Jonsson.

Karla vårdcentral har fått bort väntetiden för patienter med psykisk ohälsaKarla vårdcentral i Öre-bro har, utan att öka bemanningen, gått från sex månaders väntetid till ingen väntetid alls för personer som söker hjälp för psykisk ohälsa.

– Genom att träffa rätt patient i rätt tid kan vi snabbare bidra till en förändring, säger Cecilia Witt, kurator på Karla vårdcentral.

Antalet personer som söker hjälp för psykisk ohälsa ökar och förutspås inom några år vara en av de vanligaste sökorsakerna i primärvården. Det är en utmaning för vårdcentralerna som redan idag har problem med tillgäng-ligheten.

Förbättra vården

Med detta som utgångspunkt inledde Karla vårdcentral i Regi-on Örebro län 2017 ett arbete med att förbättra vården av patienter med psykisk ohälsa. Cecilia Witt ingick i den arbetsgrupp som fick uppdraget att ta fram ett förslag.

– Vi beslutade oss för att börja arbeta med integrerad beteende-hälsa – en arbetsform som bygger

på hög tillgänglighet för patienter med psykisk ohälsa. Det är inte en behandlingsmetod, utan ett sätt att organisera det psykosociala arbetet så att det är anpassat till primärvården, säger hon.

Hösten 2018 var vårdcentralen redo att ta emot patienterna enligt det nya arbetssättet. På två månader lyckades man arbeta bort vänte-listan för att träffa en psykosocial resurs. Detta med samma beman-

ning som tidigare, vilket i Karlas fall innebar två kuratorer, en psyko-log och en rehabkoordinator.

Öppna tidböcker

– Vi som behandlare har fått lägga om hur vi jobbar. Det gäller till exempel längden på besök och hur vi ser på våra tidböcker. Våra tidböcker är idag helt öppna, och vem som helst på vårdcentralen kan boka in en tid för en patient, berättar Cecilia Witt.

Besöket hos en psykosocial resurs tar cirka 30 minuter.

– Under utbildningen och upp-starten har vi förstås funderat en del på hur det skulle bli med den kortare besökslängden. Men det finns ingen evidens för att ett behandlingsbesök måste vara en viss längd eller ett visst antal ses-sioner. Däremot finns det evidens för innehållet i den här typen av behandling, nämligen beteende-interventioner. De vet vi är verk-samma, säger Cecilia Witt.

TEXT OCH FOTO:THERESE TRIUMF

Cecilia Witt, kurator på Karla vårdcentral i Örebro, ingick i den arbetsgrupp som fick i uppdrag att ta fram ett förslag på hur man kan förbättra vården av patienter med psykisk ohälsa.

Fakta: Förändrings-arbetet

På två månader gick Karla vård-central från att ha sex månaders väntetid till psykosocial resurs, till ingen väntetid alls.

Idag kan ett första besök erbju-das inom 24 timmar.

Alla yrkeskategorier på vård-centralen kan boka tid för en patient hos det psykosociala tea-met. De som jobbar i teamet har varje dag både planerade besök och akuta tider och kan träffa upp till sju patienter på en dag.

Alla professioner arbetar kon-sultativt och i samverkan. Det är uttalat att det alltid är okej att knacka på en kollegas dörr och stämma av.

Genom att träffa rätt patient i rätt tid kan den psykosociala resursen snabbare bidra med psykoedukation (pedagogisk terapi) och riktade interventio-ner (psykologisk behandling)för att främja en förändring hos patienten, som då undviker att etablera långvariga besvär.

7Tebladet nummer 5, 2019

– Belöningen är när jag känner att jag har kun-nat hjälpa en person att må bättre. Det känns lite som ett mirakel varje gång, säger Lena Axels-son Svedell.

Hon jobbar som fysioterapeut inom psykiatrin och har jobbat 18 år på sin arbetsplats i Karlahuset i Örebro.

– Och jag tycker fortfarande att jobbet är lika roligt och spännande.

Majoriteten av de fysioterapeuter som är anställda av Region Öre-bro län jobbar på vårdcentraler och sjukhus, men Lena Axelsson Sve-dell visste redan innan hon började utbilda sig till fysioterapeut att hon ville jobba inom psykiatrin.

– Jag var intresserad av samban-det mellan kropp och psyke. När någon mår psykiskt dåligt är det många som fokuserar på huvudet, men allt hänger ihop. Det är klart att kroppen också påverkas när du mår psykiskt dåligt, säger hon.

Lena Axelsson Svedell har vidareutbildat sig inom psykote-rapi och jobbar numera även med terapisamtal.

– Jag träffar mestadels patienter i öppenvård och har både grupper och individuella besök. Tyngd-

punkten just nu ligger på indivi-duella kontakter. Jag har kanske 3-4 individuella besök på en dag, någon grupp och så möten så klart, berättar Lena Axelsson Svedell.

Förbättrad livskvalitet

Antingen sitter hon i samtal med patienten och jobbar psykotera-peutiskt med inslag av kroppskän-nedomsövningar, eller så är hon i gymmet och har gruppträning, oftast i form av cirkelträning.

– Förändringar i livsstil och lev-nadsvanor gällande fysisk aktivitet har stor påverkan på hur man mår psykiskt. Förbättringarna kan till och med vara större än vid medi-cinering. Att bli mer fysiskt aktiv leder ofta till förbättrad livskvali-tet, ett både psykiskt och kropps-ligt förbättrat mående, minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar och många andra positiva effekter, säger Lena Axelsson Svedell.

För att bli en bra fysioterapeut tycker hon att det är viktigt att man är öppen och flexibel.

– Man måste kunna lyssna och förstå patienten för att tillsam-mans kunna ta nästa steg framåt i behandlingen. Utmaningen när du jobbar i psykiatrin är att det som är patientens svårigheter eller problem inte syns utanpå. Det

gör att du hela tiden måste känna in om du ska driva på eller om du ska backa lite för att patienten ska känna sig trygg.

Lena Axelsson Svedell och hen-nes kollegor träffar patienter med olika psykiatriska diagnoser, exem-pelvis beroendeproblematik, schi-zofreni, depression eller bipolaritet.

– För många av mina patienter är det ett stort steg bara att ta sig hit, konstaterar hon.

Nära relation

Att jobba med människor som mår psykiskt dåligt kan vara väl-digt tufft.

– Jag får ofta förtroenden och mina patienter berättar om hem-ska saker som de har råkat ut för. Det kan handla om övergrepp eller våld. Men jag gillar att möta människor och som fysioterapeut i psykiatrin får jag komma nära patienterna på ett unikt sätt.

– Jag får dela så mycket av deras inre värld, både svårigheter, känslor, önskningar och drömmar. Kanske saker som de aldrig tidiga-re vågat berätta för någon. Det gör att vi får en väldigt nära relation, berättar Lena Axelsson Svedell.

Hon tycker att det bästa med jobbet är mötet med patienterna och möjligheten att få vara med

dem på deras resa mot att må bättre, både fysiskt och psykiskt.

– Jag hade en ganska ung kille som patient. Han var djupt depri-merad, tyckte att livet kändes helt meningslöst och ville ta sitt liv. Vi träffades ett halvår ungefär. När han slutade här såg han på livet på ett helt annat sätt. Han kände hopp inför framtiden, ville skaffa sig en utbildning och planerade att flytta ihop med sin flickvän. Han berättade att det där mör-ka, tunga han kände när vi först träffades var borta, minns Lena Axelsson Svedell och tillägger:

– Det är klart att han kan få en depression igen, men har du gått igenom det en gång har du

förståelse som patient att du kan ta dig ur det.

Vägleder

Lena Axelsson Svedell poängte-rar att det var patienten själv som förändrade sitt liv, men med hen-nes vägledning.

– Jag var med och följde honom på vägen, peppade på rätt ställe och stöttade när det behövdes. Så här bra slutar det förstås inte varje gång, men de gånger det händer är tillräckliga för att jag ska tycka att mitt jobb är helt fantastiskt och att jag har världens bästa jobb, säger Lena Axelsson Svedell.

TEXT OCH FOTO:VICTORIA RYDERGÅRD

Fysioterapeuter jobbar med hela människan, med att se och bygga på det friska hos patienten och att hitta varje individs unika resurser. De är specialiserade på männis-kans rörelseförmåga och hjälper patienter att bibehålla eller uppnå förbättrad hälsa genom rörelse och fysisk aktivitet. Fysioterapeuten jobbar med att stödja människor så att de kan hantera sin smärta och funk-tionsnedsättning. Fysioterapeuten måste motivera sina patienter att genomföra träningen eftersom

resultatet av behandlingen till stor del beror på patientens egen delaktighet. Yrket är självständigt och fysioterapeuten har ett eget behandlingsansvar. Utbildningen till fysioterapeut är tre år och leder till en kandidat-examen i fysioterapi. Utbildningen ges vid flera universitet i landet. Inom yrket råder mycket liten konkurrens på arbetsmarknaden. Det gör att det är lätt att få jobb. Yrkestiteln var tidigare sjukgym-nast. Den 1 januari 2014 ändra-des den till fysioterapeut.

”Mitt jobb är helt fantastiskt”Fysioterapeuten Lena Axelsson Svedell:

Lena Axelsson Svedell har job-bat som fysioterapeut inom psykiatrin i 18 år. Hon tycker att hon har världens bästa jobb där hon får komma nära patienterna på ett unikt sätt.

Fakta: Vill du bli fysioterapeut?

Det började redan när Frida var liten. Annika och hennes man Bosse märkte att Frida var helt annorlunda jämfört med sonen Jesper.

– Dessutom var hon ofta sjuk. Vi åkte in och ut på USÖ, minns Annika.

När Frida började hos dag-mamma uppmärksammade hon Annika och Bosse på att Frida höll sig för sig själv. Hon var i sin egen lilla bubbla, kunde bli arg och slåss.

Svårt att ta till sig

Dagmamman tyckte att Frida behövde utredas.

– Först blev vi chockade, men när vi la ihop allt insåg vi att det var något som inte var som det skulle, säger Annika.

Två utredningar senare fick Frida diagnosen högfungerande autism utan utvecklingsstörning.

– Det var som att luften gick ur mig och Bosse. Det var en ström av ord, förhållningssätt, tips och regler. Det var remisser hit och dit. Vi drunknade i all informa-tion och kunde inte riktigt ta till oss den där och då, berättar Annika och tillägger:

– Samtidigt som det kändes som att vi hade blivit överkörda av en truck kände vi oss lät-tade. Saker och ting föll på plats. Nu fanns plötsligt rättigheter och möjligheter.

Långa sjukskrivningar

Att ha ett barn med högfung-erande autism är stundtals väldigt tufft. Annika har gått in i väggen vid två tillfällen med långa sjuk-skrivningar som följd.

– Som förälder till ett barn med funktionsvariation måste du finnas där 24/7. Du måste vara stark och kämpa. Du blir barnets språkrör. Det blir en väldig stress när du hela tiden måste vara på tårna och ligga steget före, säger Annika.

Vid sjukskrivning nummer två hände det mycket i livet runt omkring.

– Min mamma fick stroke, min pappa dog och sonen fick epi-lepsi. Dessutom hade jag det tufft på jobbet. Allting gungade. Till slut orkade jag inte mer.

Bytte jobb

Hon insåg att hon var tvungen att göra en radikal förändring.

– Jag hade anpassat mig efter alla andra under så lång tid. För att kunna resa mig upp var jag tvungen att för en gångs skull tänka på mig själv.

Det resulterade i att hon bytte arbete. Hon startade även ett eget företag.

– Ord och toner har varit den röda tråden genom hela mitt liv, både i mina jobb som journalist, sångerska och kommunikatör, och i det privata. Sång, musik och skrivande är mina bästa energikäl-lor, och det hade jag försummat.

Sätter gränser

Idag har Annika blivit bättre på att sätta gränser och att prioritera saker som ger henne energi.– Det kommer att krävas livslång träning för att hålla energibudge-ten i balans. Vi lever ju i ett pre-stationssamhälle med höga krav, både från oss själva och från andra, säger hon.

En utmaning som föräldrar till

Dottern Fridas diagnos förändrade perspektiven. Idag, tolv år och två sjukskrivningar senare, känner Annika Gelin att hon lever ett rikt liv med mycket glädje – Att livet tar en annorlunda vändning behöver inte betyda att det blir sämre. Det blir bara på ett annat sätt, säger hon.

För tolv år sedan fick Annika Gelins dotter diagnosen högfungerande autism utan utvecklingsstörning. Diagnosen har tagit med familjen på en resa med ”Annorlunda airlines”, som Annika kallar det. Annika har skrivit två böcker om dottern och är numera även ute och föreläser. Hon och Frida har musiken gemensamt.FOTO:

GUNNAR ÖQUIST

Fakta autism:Autism är en funktionsnedsätt-ning som påverkar hjärnans sätt att hantera information. Hur stor funktionsnedsättningen blir är väldigt olika från person till per-son. Autism innebär att man har svårt att ta in och tolka informa-tion. Framför allt har autistiska barn svårt att sätta sig in i andra människors situation och förstå hur de tänker. Barnen har också svårt att få sammanhang och se helheten. De kan också ha problem att växla mellan olika aktiviteter.

barn med speciella behov ställs inför är att hålla parrelationen vid liv.

– Antingen så spricker förhållan-det, eller så gör man som jag och Bosse och tajtar ihop oss. Vi har haft en tuff resa, men det som har hjälpt oss är att vi kommunicerar. Vi tar tillvara på de små stunderna i vardagen och ger oss tid att sticka ut och jogga tillsammans, eller att sitta ner på kvällen och prata en stund. Jag och Bosse är viktiga för varandra. Vi är team Gelin.

– Vi har tvingats att prioritera och att sänka kraven. Vi lägger inte så mycket fokus på att ha det piffigt och städat. I vår familj är det fotboll och musik som ger oss energi. Bosse och Jesper har fotbollen och jag och Frida har musiken. Det är våra frizoner, säger Annika Gelin.

TEXT OCH FOTO:VICTORIA RYDERGÅRD

”Kommer krävas livslång träning”TEMA: ANHÖRIG

”Jag hade anpas-sat mig efter alla andra under så lång tid. För att kunna resa mig upp var jag tvungen att för en gångs skull tänka på mig själv”

8 Tebladet nummer 5, 2019

För tolv år sedan fick Annika Gelins dotter diagnosen högfungerande autism utan utvecklingsstörning. Diagnosen har tagit med familjen på en resa med ”Annorlunda airlines”, som Annika kallar det. Annika har skrivit två böcker om dottern och är numera även ute och föreläser. Hon och Frida har musiken gemensamt.FOTO:

GUNNAR ÖQUIST

aSök kunskap, men tro inte på allt. Lita på dig själv.

a Ta hjälp så mycket det går. Vi har haft turen att få ett fantastiskt stöd från exempelvis habiliteringen.

a Skaffa dig en extern samtals-partner, exempelvis en kurator. Det hjälper dig att sortera.

aVar öppen och dela med dig. Det finns så mycket yta i dagens sam-hälle, men skrapar man på ytan, så blir det djupare och mer intressant.

a Ha koll på din energibudget. Prioritera saker som ger dig energi. Du har bara ett liv.

”Kommer krävas livslång träning”

Annika tipsar:Att ha ett barn med högfungerande autism är stundtals väldigt tufft. Annika Gelin har gått in i väggen vid två tillfäl-len med långa sjuk-skrivningar som följd. Hon insåg att hon var tvungen att göra en radikal förändring och börja tänka mer på sig själv.

9Tebladet nummer 5, 2019

10 Tebladet nummer 5, 2019

Viktigt att anhöriga får stöd för att orkaNär en person är långva-rigt sjuk eller på annat sätt har stora behov av omsorg påverkas familj och anhöriga. Ofta står de för en stor del av vår-den och omsorgen.

Även om du som anhörig gärna hjälper din närstående och kanske ser det som en självklarhet, kan du också behöva stöd för egen del.

Stöd från kommunen

Enligt socialtjänstlagen är det kommunen som ska erbjuda olika former av stöd åt anhöriga. Du måste själv ansöka om hjälpen hos socialtjänsten.

Du som vårdar eller stödjer en närstående kan ha rätt till stöd. Din närstående kan till exempel vara sjuk under en längre tid, vara äldre och i behov av omsorg eller ha funktionsnedsättningar.

Med närstående menas en per-son i familjen, till exempel en part-ner, ett barn eller nära släkting. Det kan också vara en nära vän eller en granne. Du kan få stöd även om den du vårdar eller stödjer inte bor tillsammans med dig.

Barn i familjer där en vuxen är i stort behov av omsorg kan också få stöd av kommunen.

Det skiljer sig åt mellan olika kommuner vilken typ av stöd du

kan få. Kontakta din kommun för att få reda på vilken typ av stöd du kan få.

Olika former av stöd

Flera föreningar och organisatio-ner arbetar också med att stödja anhöriga. Några exempel är Röda Korset, pensionärsföreningar och olika patientorganisationer.

Anhörigas riksförbund stödjer anhöriga och anhörigvårdare på olika sätt. De driver bland annat Anhöriglinjen. Dit kan du ringa för att få stöd och vägledning. Telefonnumret är 0200- 239 500.

VICTORIA RYDERGÅRD

Familj och anhöriga får ofta stå för en stor del av vården och omsorgen när en person blir långvarigt sjuk eller på annat sätt har stora behov av omsorg.

En stor andel av den vuxna befolkningen har ett barn eller en förälder med kronisk sjukdom. Det innebär att vuxna i allt större utsträckning måste hantera den när-ståendes sjukdom sam-tidigt som de befinner sig mitt i arbetslivet. Det hela försvåras ytterligare av minskade resurser inom vår sociala välfärd.

– Vad får det för konsekvenser på hälsa och arbetsliv hos de vuxna? Det vill vi i forskar-gruppen undersöka, säger Ayako Hiyoshi, docent och epidemio-log på klinisk epidemiologi och biostatistik vid Universitetssjuk-huset Örebro

Att en familjemedlem får en kronisk sjukdom innebär ofta stress för den vuxna. Genom ny kunskap inom forsknings-området hoppas forskarna öka möjligheterna för de anhöriga att bibehålla både hälsa och ett väl fungerande arbetsliv.

– Det är stressande att se när-stående bli sämre och sådan stress kan påverka anhörigas häl-sa negativt. I förlängningen kan det påverka arbete och inkomst för familjemedlemmarna samt skapa fysisk och psykisk stress som leder till olika konsekven-ser, säger Ayako Hiyoshi.

Registerdata analyseras

Hemtjänst eller vård på insti-tutioner skulle kunna minska sådana negativa effekter hos den enskilde men i dagsläget finns det för lite forskning på området.

– Antalet äldre som drabbas av sjukdom förväntas tyvärr fort-sätta öka framöver. Det är därför vi vill göra den här forskningen,

säger Ayako Hiyoshi. I forskningen kommer de

använda sig av registerdata från 1990 till 2018. I den finns bland annat området hälsa och utnyttjande av vård och social-tjänst samlad. De kommer titta på exempelvis sjukskrivning, arbetslöshet, socioekonomiska förhållanden och kön.

– Vi kommer att bedöma i vilken utsträckning den sjukes

maka eller barn hjälper till på grund av de olika kroniska sjuk-domarna. Vi kommer även att undersöka om det leder till nega-tiva konsekvenser såsom sämre ekonomi genom att hjälpa den sjuka familjemedlemmen, avslu-tar Ayako Hiyoshi.

TEXT OCH FOTO: ELIN ABELSON

Forskare får 3,5 miljoner från Forte – studerar hur vuxna påverkas när närstående drabbas av kronisk sjukdom

Projekttitel: Arbetsmarknads- och hälsoproblem hos vuxna med en familjemedlem som har en kronisk sjukdom: vilken roll spelar familje-egenskaper och användandet av socialtjänsten?

Anslaget på 3,5 miljoner kommer från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Forsk-ningsprojektet beräknas pågå i tre år.

I forskargruppen ingår Scott Mont-gomery, professor och avdelnings-chef på klinisk epidemiologi och biostatistik vid Universitetssjukhuset Örebro, Katja Fall, docent och uni-versitetslektor vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet, Mikael Rostila, profes-sor och prefekt vid Institutionen för folkhälsovetenskap samt Ales-sandra Grotta, statistiker vid Insti-tutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Katja Fall, Ayaka Hiyishi och Scott Montgomery.

Fakta: Forskningsstudien

11Tebladet nummer 5, 2019

Jenny Wiik.

– Behovet av tandvård är något som lätt glöms bort när man stöttar en närstående, men det är bra att känna till att per-soner som har särskilda behov kan ha rätt att få tandvård till samma kostnad som sjukvårds-avgift, berättar Jenny Wiik, tandvårdschef på Region Örebro läns tand-vårdsenhet.

Avgiften, 150 kronor för tandlä-karbesök och 100 kronor för besök hos tandhygie-nisten, förs in på högkost-nadskortet. Har patienten frikort så gäl-ler det. Patienter över 85 eller under 25 år betalar inget.

Gult tandvårdsintyg

Som anhörig finns det två typer av tandvårdsstöd som det kan vara bra att ha koll på – Nöd-vändig tandvård och Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Vilka som omfattas framgår av tandvårds-lagen.

– Det som avgör om en per-son kan få tandvårdsstödet Nöd-vändig tandvård är behovet av personlig omvårdnad. Behovet av omvårdnad ska vara långva-rigt och så pass stort att man behöver personlig omvårdnad större delen av dygnet. Uppfylls de kriterierna rapporterar kom-munen, ofta biståndshandläggare eller sjuksköterska, till oss på tandvårdsenheten och man får ett gult tandvårdsintyg, berättar Jenny Wiik.

Ålder, tandvårdsbehov eller privatekonomi har ingen bety-delse för om en person kan få stödet eller inte.

Det finns tillfällen där tand-vårdsstödet kan bli aktuellt även om omvårdnadsbehovet är mindre.

– Det gäller vid beslut om LSS, lagen om stöd och service, eller för personer med omfattande psykiska funktionshinder berät-tar Jenny Wiik.

Den som har rätt till tandvårds-stödet Nödvändig tandvård har även rätt till uppsökande mun-hälsobedömning. Bedömningen, som är kostnadsfri, görs av tand-hygienist där patienten bor. Då ska även vård- och omsorgsperso-nalen som sköter personen få tips och råd om hur man bäst sköter personens munhygien.

Tandvård vid långvarig sjuk-

dom eller funktionsnedsättning är ett annat tandvårdsstöd som Region Örebro län ansvarar för. Den som har rätt till stödet får ett blått kort.

– Personer som har stora svårig-heter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan ha rätt till det här stödet som ger viss tandvård till hälso- och sjukvårds-avgift. För att få rätt till stödet krävs ett särskilt läkarintyg från Socialstyrelsen som ska lämnas till Region Örebro läns tandvårds-enhet, berättar Jenny Wiik.

Kan ge rätt till stöd

Till de långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar som kan ge rätt till stödet hör:

• Svår psykisk sjukdom. • Parkinsons sjukdom, multipel

skleros - MS och ALS, amyotro-fisk lateral skleros och Cerebral pares – CP, som alla är sjukdomar i nervsystemet.

• De reumatiska sjukdomarna ledgångsreumatism - RA, sklero-dermi och SLE, systemisk lupus erythematosus.

• Missbildningar eller skador i käkarna.

• Funktionsnedsättning som kvarstår sex månader efter stroke.

• Ovanliga diagnoser.

– Det är inte bara diagnosen som räknas, utan även hur svår funktionsnedsättningen är har betydelse, säger Jenny Wiik.

Behålla god munhälsa

Enligt henne tappar många sjuka och sköra äldre kontakten med tandvården och riskerar sämre tandhälsa.

– Tandvårdsstöden ska ge för-utsättningar att behålla en god munhälsa och livskvalitet, kon-staterar Jenny Wiik.

TEXT OCH FOTO:VICTORIA RYDERGÅRD

KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa, KCÄM, erbjuder bland annat föreläsningar, utbildning-ar och informationsmate-rial om äldres munhälsa.

– Vi kommer gärna ut till exem-pelvis anhörigföreningar, pensio-närsföreningar och patientfören-ingar och informerar om munhäl-sa, berättar tandhygienist Marie Rådström.

Hjälpa närstående

När hon och hennes kollegor besöker anhörigföreningar är målet att de anhöriga ska få kun-skap om munnen och munhälsa för att de ska kunna hjälpa sina närstående.

– Vi berättar om att KCÄM har en webbsida där det finns infor-mation riktad till länsborna. Där finns det bland annat länkar till information om de tandvårdsstöd som finns. Just tandvårdsstöden och det ekonomiska får vi många frågor om, säger Marie Rådström.

För att ha en god munhälsa genom hela livet är det viktigt

med regelbundna besök hos tand-vården.

– Det finns en koppling mellan allmänhälsa och munhälsa. Där-för är det viktigt att hålla munnen frisk när man blir äldre och skör, berättar Marie Rådström.

Många äldre äter mediciner. Medicinerna ger ofta muntorrhet och det ökar risken för karies.

– För de här patienterna är det extra viktigt att använda ett fluor-tillskott utöver fluortandkräm, ha goda matvanor och att fukta mun-nen ofta. Det är viktigt att dricka vatten. Är du muntorr får du svå-rare att tugga och svälja. Det i sin tur gör kanske att du undviker viss mat. Vatten gör att det blir lättare att tugga och svälja och det

ska du dricka innan maten, tipsar Marie Rådström.

Olika hjälpmedel

Hon och hennes kollegor infor-merar även om olika hjälpmedel som kan underlätta för att hålla munnen frisk.

– Det finns allt ifrån olika hand-tag till dubbeltandborstar och bit-stöd, tipsar Marie Rådström.

VICTORIA RYDERGÅRD

Har du koll på tandvårdsstöden?

På 1177.se kan du läsa mer om tandvårdsstöd. Om du har frågor eller vill veta mer kan du också ringa till Region Örebro läns tandvårdsen-het. Du når tandvårdsenheten via Region Örebro läns växel, 019- 602 10 00.

Ta chansen och boka in kostnadsfri föreläsning om äldres munhälsa

Fakta: Äldres munhälsaPå www.regionorebrolan.se/ftv/kunskapscentrum hittar du nyttiga råd och tips om äldres munhälsa. Där kan du som är intresserad även boka in en kostnadsfri föreläsning till din förening.

Tandhygienist Marie Rådström brukar besöka anhörigföreningar, pensio-närsföreningar och patientföreningar för att berätta om munhälsa och vilka hjälpmedel som finns för att hålla munnen frisk.

Det finns många hjälpmedel du kan använda för att hålla munnen frisk. Allt ifrån olika handtag, till dubbeltandbors-tar och bitstöd.

Personer som är berättigade till tandvårdsstödet Nödvändig tand-vård eller Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning får ett gult respektive blått tand-vårdsintyg.

Den som är anhörig till en patient som är yngre än 20 år kan få ersättning för kostnaderna för resor till och från vården. Region Örebro län betalar även resan för en vårdnadshavare eller annan anhörig utan krav på intyg. Om båda vårdnadshavarna har kall-lats ersätts båda för resan. Sys-kon kan däremot inte få rätt till reseersättning.

För patienter över 20 år kan anhörig få ersättning för resan om besöket ingår som ett led i patientens behandling och behö-ver då styrkas av vårdgivaren.

Anhöriga kan få kostnadsfri sjukresa

FOTO: REGION ÖREBRO LÄN

Fakta: Tandvårdsstöd

12 Tebladet nummer 5, 2019

Karin Sundin: Socialdemokraterna:– Att ge rätt informa-tion, stöd och hjälp till anhöriga till patienter med allvarlig sjukdom skapar trygghet och förbättrar förutsätt-ningarna för vården av patienten. Social-tjänsten ger stöd till anhöriga som en del i vårdkedjan, så sam-verkan och samarbete med kommunerna är nödvändigt. Dessutom kommer den digitala tekniken att kunna underlätta i kontakten med den anhörige, i vården av den sjuke och i samarbetet med vården.

Sebastian Cehlin,Moderaterna:

Anna Ågerfalk, Liberalerna:

Jihad Menhem,Vänsterpartiet:

Behcet Barsom,Kristdemokraterna:

Torbjörn Ahlin, Centerpartiet:

Monika Aune, Miljöpartiet:

Patrik Nyström, Sverigedemokraterna:

– Anhörigvården har stor betydelse, både för den som vårdas av en anhörig och för Regio-nens och kommunernas verksamheter. Att vårda en anhörig är ofta en omfattande och krävande uppgift, såväl fysiskt som mentalt. Därför är det viktigt att den som vårdar en anhörig får stöd och hjälp i det arbetet, att det finns möjlighet att träffa andra i samma situation och att det finns möjlighet till avlastning och vila.

– Att vara nära anhörig när någon är sjuk inne-bär ofta att ge mycket av sig själv. Ibland ger det energi tillbaka, ibland skapar det ångest och oro. Vården behöver de anhöriga, behöver se dem och erbjuda stöd. En viktig del är de föreningar och nätverk som kan fånga upp, föra samman, skapa samtals-grupper och ge stöd och framtidshopp. Här kan vården och civilsamhället jobba mer tillsammans.

– Den största delen av anhörigvård utförs idag av framförallt kvinnor och är ofta oavlönat. Det är tungt många gånger både fysiskt och psykiskt. Det behöver bli enklare att få avlastning och dagvård/hemtjänst eller personlig assistans. Den som vårdar behöver få tillgång till egen tid och återhämtningstid och även stöttning i oli-ka former. Vi i Vänster-partiet anser att det inte får bli så att anhörigvår-den blir alternativet till omsorg i offentlig regi.

– Att hjälpa, stödja eller vårda en hjälpbehövande familjemedlem eller släkting ska inte medföra negativa konsekvenser för den egna hälsan och livssituationen. Dessa insatser är ovärderliga för samhället och måste stödjas på alla möjliga vis. God ersättning, erbju-dande om avlastning och dialoger ska vara självklara. Anhörigcen-trum i Örebro kommun är ett exempel där vi har en ledande ingång för anhöriga där man kan ta lärdom.

– Anhörigvård kan under-lätta för den sjuke att bo hemma. Det är angeläget att anhörigvården ses som en möjlighet, inte ett krav från det offentligas sida för att avlasta sjukvårds-personal.Regionen behöver i sam-verkan med kommunerna utveckla verksamheten med mobila vårdteam. Dessa kan underlätta för anhörigvården och göra det möjligt för fler sjuka att, om de så önskar, bo hemma trots stort vård-behov.

– När en person blir allvar-ligt sjuk spelar det sociala nätverket runt personen en mycket stor roll för välmående eller tillfrisk-nande. Miljöpartiet vill att anhöriga eller närstående personer till den sjuka på ett tidigt stadium ses som en resurs i vårdplanering-en. Inte som ställföreträ-dande sjukvårdare i hem-met, utan som en positiv samverkanspart som kan förstärka den sjukas egen-förmågor. Detta kräver en viss omläggning av synen på anhöriga inom vården.

Anhörigvården är en otroligt viktig och kvali-tetshöjande insats. Det handlar exempelvis om det stöd de anhöriga får men det handlar även om den anhöriges behov av information.En del av lösningen till att utveckla anhö-rigvården kan vara dialoger med patienter och anhöriga såväl regionalt som kom-munalt, till exempel i form av workshops. Vi behöver lyfta de frågor och önskemål som finns tillsammans med övriga politiker så att vi på bästa sätt säkerställer en bra anhörigvård i Region Örebro län.

Vilken betydelse har anhörigvården och hur kan den utvecklas?

Vi frågar Region Örebro läns politiker

Stöttar du en närstående som lever med psykisk ohälsa? Då kan anhörig-utbildningen ”Var var-sam mot dig själv” vara något för dig.

Utbildningen är ett samarbete mel-lan FPS, Föreningen för psykia-triskt samarbete i Örebro län och psykiatrin i Region Örebro län.

– Vi körde en första omgång med anhörigstöd i grupp i våras. Det föll väl ut och fortsätter nu under hösten, berättar Birgitta Gunnarson, länsövergripande anhörigkonsulent för psykisk hälsa i Örebro län, som lagt grun-den för konceptet ”Var varsam mot dig själv”.

Utvecklar anhörigstödet

Den 12 september startade hös-tens anhörigutbildning i sydnärke. 31 oktober börjar utbildningen i norra länsdelen.

– Det här är en ny sorts anhörigutbild-ning med fokus på de anhöri-gas hälsa. Det är nytt för oss i Lindesberg. Vi har tidigare haft anhörigut-bildningar där fokus har legat på den drabbade och där vi har pratat om bland annat diagnoser

och utredningar. Tack vare sam-arbetet med Birgitta får vi större möjligheter att ge anhöriga det stöd de behöver för att de ska orka. Jag tror att vi kan utveckla anhö-rigstödet så att det ska finnas som en del av den vård och behandling vi ger, säger Marina Larsson, skö-tare och vårdsamordnare på all-mänpsykiatrin i Lindesberg.

Prioriterar bort sig själva

– Psykisk ohälsa är väldigt vanligt och det är upp till oss att norma-lisera och prata om det. Eftersom psykiatrin är hårt belastad får de anhöriga ofta stå tillbaka eftersom vi måste fokusera på våra patien-ter, men det är jätteviktigt att de anhöriga också får stöd. Många anhöriga till någon med psykisk ohälsa prioriterar bort sig själva och har svårt att be om hjälp, men den anhöriges lidande kan många gånger vara lika stort som den drabbades, säger Anna Norre-falk, kurator på allmänpsykiatrin i Hallsberg.

– Man går på tå och inrättar livet efter hur den drabbade mår och har kanske svårt att sätta gränser. Det tar mycket kraft. Det är lätt att som anhörig köra slut på sig själv. Många anhöriga bränner ut sig och blir själva sjuka, kon-staterar Birgitta Gunnarson.

Lätt att bli medberoende

Under anhörigutbildningen ”Var varsam mot dig själv” träffas

deltagarna vid sex tillfällen.– Vi pratar bland annat om

hur det är att vara anhörig till en närstående med psykisk ohälsa och hur man ska orka. Vi pratar även om medberoende. Forsk-ning visar att många anhöriga är medberoende på så sätt att de ständigt skyddar den som är sjuk och aldrig tänker på sina egna behov. Vi kommer också prata om friskfaktorer, medveten närvaro, självkänsla och prioritering, säger Birgitta Gunnarson.

– För mig med det uppdrag jag har från regionpsykiatrin är det här ett led i att arbeta smartare med anhörigstöd som en naturlig del runt vård och rehabilitering för den drabbade. Det behövs verkligen att vi jobbar med de anhöriga. För att orka måste de ta hand om sig själva, tillägger hon.

– Att anhöriga får träffa var-andra och se att det finns andra i samma situation är jättebra. Det märkte vi när vi höll utbildningen i våras. Att få prata med andra

anhöriga som verkligen förstår hur det är ger otroligt mycket, berättar Anna Norrefalk.

TEXT OCH FOTO:VICTORIA RYDERGÅRD

Var varsam mot dig själv – ny anhörigutbildning med fokus på de anhörigas hälsa

Birgitta Gunnarson och Anna Norrefalk tycker att det är jätteviktigt att även anhöriga får stöd.– Många anhöriga bränner ut sig och blir själva sjuka, konstaterar Birgitta Gunnarson.

Marina LarssonFOTO:

MALIN PLATE

Anhörigutbildningen ”Var varsam mot dig själv” vänder sig till den som stödjer en närstående som lever med psykisk ohälsa. Att delta i utbildning-en kostar inget. På www.psykiatriskt-samarbete.se kan du läsa mer om det stöd som finns för dig som anhörig.

Fakta: Anhörigutbildning

13Tebladet nummer 5, 2019

Kontakt för lättläst: Lena E. Hagsten, telefon: 019-602 73 52, e-post: lena.hagsten@regionorebrolan.se Texttelefon: 019-670 25 77.

Lättläst

Billigare tandvård för personer som behöver extra hjälpEn del personer kan få tandvård till samma pris som sjukvårdsavgift.Det finns två stöd som är bra att veta om:• Nödvändig tandvård • Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

Vad kostar det?Avgiften är 150 kr för tandläkarbesök och 100 kr för tandhygienist.Besöken räknas med på högkostnadsskyddet och frikort gäller.Patienter över 85 år eller yngre än 25 år betalar inget.

Vem kan få stödet? Nödvändig tandvård – ett gult kortDet som bestämmer om du kan få nödvändig tandvård är hur mycket hjälp du behöver att ta hand om dig själv.Du ska behöva hjälp under lång tid och behöva hjälp flera gånger om dagen och ibland på natten.Din sjuksköterska eller biståndshandläggare på kommunen talar om för tandvårdsenheten ifall du behöver hjälp med tandvård.

Det spelar ingen roll hur gammal du är, hur mycket pengar du har eller hur dåliga tänder du har.Det är hur mycket hjälp du behöver till dig själv som spelar roll.

Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning – ett blått kortDu som har stora problem med att sköta dina tänderför att du har varit sjuk längeeller har en funktionsnedsättning kan få stöd för en del tandvård.Du måste ha ett läkarintyg från Socialstyrelsen för att få stödet. Det gäller till exempel för de här sjukdomarna:• Svår psykisk sjukdom.• Sjukdomar i nervsystemet som Parkinsons MS, ALS och CP.• Reumatiska sjukdomar 6 månader efter att ha fått en stroke.• Mycket ovanliga diagnoser.

Vill du veta mer? Ring tandvårdsenheten 019-602 71 78.

Region Örebro län måste spara pengarJust nu räcker inte Region Örebro läns pengar.De saker vi gör kostar mer än de pengar vi får in.De mesta av de pengar vi har kommer från den skatt de som bor och jobbar i Region Örebro län betalaroch från bidrag av staten.En liten del av pengarna kommer från patienter genom patientavgifter.och från de som åker buss och tåg.I år har vi ungefär 12 miljarder kronor som ska räcka till allt som Region Örebro län gör.Till exempel vård, kollektivtrafik, tandvård, utbildning och utveckling.Mest pengar går till hälso- och sjukvård.Varje år tar vi emot nästan två miljoner besök inom hälso- och sjukvården och tandvården.Över tolv miljoner resor görs med buss och tåg.

Fler gamla och unga i Sverige Nu är vi på väg in i en tid då det inte går lika bra för Sveriges ekonomisamtidigt som antalet personer som bor i Sverige blir fleroch behovet av sjukvård ökar.Det är också fler personer i Sverige som antingen är gamla, över 80 år eller som är barn. De har mer behov av vård och servicesamtidigt som de inte betalar skatt på samma sätt som de som jobbar.

Vi är inte ensamma i Sverige om att ha det så härDet ser ungefär likadant ut i hela Sverige så det är inte bara Region Örebro län som har svårt att få pengarna att räcka till.

Vi måste hitta nya sätt att jobbaVi lär oss hela tiden nya saker och kan bota fler sjukdomaroch ge många ett bättre liv, men det kostar också mer pengar. Nu måste vi hitta på olika sätt att spara pengar och nya sätt att jobbaför att pengarna ska räcka till mer.Ny teknik och digitala lösningar kan vara ett sätt.

Du som är invånare och patient kommer säkert att märka förändringar.Att saker kostar mer eller att tjänster förändras.Men du kommer fortfarande att kunna få bra vård och service.

Terapi för unga på internetNu kan ungdomar som mår dåligt få hjälp via internet i sin dator eller telefon.Det är patienter på BUP – barn- och ungdomspsykiatrin från 13 år och uppåt som erbjuds hjälp på det här sättet. Metoden heter KBT. Det betyder kognitiv beteendeterapi. Det är en metod för att hjälpa den som mår dåligt genom att prata om tankar, känslor och beteendenoch hur du kan göra för att ändra på saker för att må bättre.

Behandlingen är 10 veckor lång, två och en halv månad.Det är åtta olika delar i behandlingen.Ungdomarna som får hjälp jobbar med olika uppgifteroch får återkoppling på sina uppgifter varje vecka.Man skriver till varandra i en chatt på webbsidan 1177.

Lättare för ungdomar med kontakt via datornUngdomar är ofta vana att använda dator och appar i telefonen.Så det kan vara enklare för dem på det här sättet än om de ska komma till sjukhuset på besök.Det blir också enklare att få kontakt och skriva frågoristället för att vänta på nästa besök på sjukhuset.

Det här sättet gör också att de som jobbar med ungdomarnahinner hjälpa fler på samma tid än om de skulle boka besök och träffa alla på sjukhuset.Nu ska BUP testa det här i ett år och se om det är braoch om de ska fortsätta.

Om du är patient på BUP kan du prata med dem om det här.Vill du komma till BUP för att få hjälp kan du ringa till växeln 019-670 10 00 och be att få prata med BUP.

14 Tebladet nummer 5, 2019

Vinn böcker av Anna Jansson

Namn: ................................................................................................

Adress: ...............................................................................................

Postnummer och ort:...........................................................................

Telefon:...............................................................................................

Skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast 1 oktober. Märk kuvertet ”Böcker”. Vinnarna meddelas personligen.

Tebladet lottar ut fem exemplar av ”Cykeltjuven”.

Handledarmodell hemligheten bakom fler läkare på Brickegårdens vårdcentralBrickegårdens vårdcen-tral tappade patienter när flera läkare slutade för några år sedan. Men nu har trenden vänt och verksamheten ser en positiv patienttillström-ning igen.

Det var i samband med att några läkare gick i pension för några år sedan som flera patienter valde att sluta på vårdcentralen.

– Det var då några patienter som slutade hos oss och efter det tror jag att många patienter har fått för sig att vi inte har så många

läkare längre, säger Sofia Sedin och fortsätter:

– Jag vill visa en annan sida av det, att vi visst har läkare.

Fler läkare

För drygt två år sedan drog hon i gång en rekry-teringsinsats för att få fler läkare till vård centralen.

– Det var då jag insåg att vi måste sätta in en rejäl stöt i rekry-

teringssammanhang, säger hon.Det blev en handledarmodell där en distriktsläkare utsågs till hand-ledare för att svara på frågor från läkarna under utbildning.

– Det är en av våra vana distriktsläkare som har gått in i den rollen här, så han har många adepter hos sig. Modellen är ett måste för att vi ska kunna ha ett bra klimat för utbildningslä-karna, berättar Sofia Sedin och fortsätter:

– Vi har ett väldigt bra klimat här på Brickegården, det säger många som är här oavsett om det är studenter eller patienter. Det

är trevligt arbetsklimat och högt i tak och prestigelöst. Jag tror att det smittar av sig på patienterna också, att de märker att vi är nöjda och glada på jobbet.

Positiv trend

I dagsläget har vårdcentralen tre distriktsläkare, fyra ST-läkare och en AT-läkare. Dessutom finns två som gör pre-AT (tiden innan AT-tjänstgöring).

– Vi har bland annat en läkare som har jobbat som obstetriker (förlossningsläkare) i sitt hem-land och sedan kommit hit och lärt sig hela det svenska sjuk-

vårdssystemet eftersom det skiljer sig ganska mycket. Han har lärt sig allt jättebra och gör nu sin ST.

Och det börjar också märkas på patientlistningen att antalet patienter börjar öka igen, enligt Sofia Sedin.

– Nu kan vi se en positiv trend. Vi har tappat ganska mycket i list-ning, men nu har vi sett att de bör-jar komma tillbaka. Jag hoppas att vi ska ha fortsatt förtroende hos patienterna så att de ska vilja komma tillbaka till oss.

TEXT OCH FOTO:OSKAR SCHRIEVER-ABELN

Saif Al-Jawad, Ebrahim Mahmood, Cathy Lubambu Lundkvist, David Lundin, Ulrica Ekstav, Omar Sallah och Stig-Olov Almgren på Brickegårdens vårdcentral.

Sofia Sedin.

Du vet väl att Familjerådgivningen erbjuder digitala samtal?www.regionorebrolan.se/familjeradgivningen

De blev också nominerade till TebladstårtanHär är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Personalen på avdelning 4, opera-tion, Lindesbergs lasarett, av Joakim Lundholm.

• Personalen i informationen, M-huset, USÖ, av Gunnel Flodman.

• Doktor Per Salomonsson, reuma-tologiska kliniken, USÖ, av Helena Flodström.

• Sjukgymnast Tova Levinsson, Asker-sunds vårdcentral, av Monica Källebring.

• Ulrika Ekstav, hudmottagningen, Karlskoga lasarett, av Monica Dahl.

• Doktor Luma Muhi, Nora vård-central, av ”Mottagen väl på Nora vårdcentral”.

• Personalen på avdelning 84 Vit- sippan/ASIH, USÖ, av Camilla Sjöse-lius.

• My Falk, hudkliniken, USÖ, av ”Tant Nilsson”.

• Personalen på ortopedavdelningen, Lindesbergs lasarett, av Pia Runqvist.

• Jonas Karefall, sjukgymnastiken, Karolina vårdcentral, av Birgitta Karl-berg, Gunnel Björk, Inger Albunsson med flera.

• Personalen på äldrevårds enheten,

Kumla vårdcentral, av Ella och Ingemar Ekblad.

• Vyan Ghasabi, röntgen, USÖ, av Niclas Moell.

• Personalen avdelning 4, Lindesbergs lasarett, av Malin Jäderberg.

• Ambulanspersonalen, Karlskoga lasa-rett, av Inga-Lill Wikander.

• Olle Linder med sköterskor, medicin-avdelning 2, USÖ, av Anders Larsson.

• Undersköterskorna på ortopedavdel-ning 37 B, USÖ, av Annelie Hulander.

• Henrik Eliasson, infektionskliniken USÖ, av Eva Evertsson Petman.

• Doktor Karin Zetterström, kvinnokliniken, Lindesbergs lasarett, av ”patienten”.

• All personal på öron, näsa, hals inklu-sive avdelning 42 på USÖ, av Lisbeth Eriksson.

• Andreas Udén, Laxå vårdcentral, av Stefan Järlström.

• John Ivarsson, narkossköterskan Teresa och hela teamet på operations-avdelningen på Lindesbergs lasarett, av Yvonne Lindkvist.

• Personalen på urologen USÖ, främst Janusz Frey, Elisabet Skeppner och Helen Hummer, av Åke Karlsson.

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärk-samma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motive-ringen publiceras också på www.regionorebrolan.se. Vinnaren presenteras i nästa läns-utgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i slutet på november. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas. Förslag skickas senast den 1 oktober till Tebladstårtan, Box 1613, 701 16 Örebro. Du kan också mejla till: tebladet@regio-norebrolan.se. Märk mejlet med ”Tebladstårtan”.

Vem vill du ge en Tebladstårta?

TÅRTAN

Ingrid Ahlström Tholén är så nöjd med vården hon fick på intensivvårdsavdelningen på Lindesbergs lasarett att hon nominerade personalen till månadens Tebladstårta. Enligt henne är alla som job-bar där helt fantastiska. – De månade verkligen om mig som patient och jag är så otroligt tacksam över det fina bemötandet jag fick, säger Ingrid Ahlström Tholén

”Utan er hade jag inte överlevt”

– Bättre vård än den jag fick på intensivvårdsav-delningen, IVA, på Lin-desbergs lasarett hade jag inte kunnat få, säger Ingrid Ahlström Tholén.

I fyra dygn låg hon i respirator, helt borta från omvärlden, efter att ha drabbats av en allvarlig lunginflammation.

– Sedan var jag kvar på IVA i drygt två veckor, berättar Ingrid Ahlström Tholén.

Fantastiskt bemötande

Personalen på IVA gjorde intryck.– Den vård och det bemötande

jag fick där var helt fantastisk. Alla var så måna om mig. Frågor-

na som hopade sig i min hjärna efter att jag vaknade ur respira-torn var många, men personalen

tog sig alltid tid och försökte ge mig svar på alla mina frågor, berättar Ingrid Ahlström Tholén.

När hon kom hem ifrån sjukhu-set skickade hon ett kort till perso-nalen för att berätta hur tacksam hon är över det fina bemötande hon fick.

Det bästa betyget

– På kortet skrev jag att jag öns-kade att jag kunde bjuda alla på tårta. Jag skickade även in en nominering till Tebladstårtan och det känns verkligen som en stor ära att få vara här idag och dela ut tårtan, säger Ingrid Ahlström Tholén och tillägger med adress till personalen på IVA:

– Utan den fantastiska vård jag fick från alla er hade jag inte överlevt. Jag är er evigt tacksam.

Ett spontant kramkalas utbryter i personalens fikarum. Det märks att många kommer ihåg Ingrid Ahlström Tholén.

– Det känns jättehärligt och väldigt trevligt att bli överras-kad med tårta så här, konstate-rar intensivvårdssjuksköterskan Jenny Siipo.

Hon får medhåll av överläkaren Mikael Sandström.

– Det är ju för patienterna vi finns till. Att få uppskattning på det här viset av en patient är nog det bästa betyg man kan få, säger han.

TEXT: VICTORIA RYDERGÅRD

FOTO:OSKAR SCHRIEVER-ABELN

15TårtanTebladet nummer 5, 2019

Ingrid Ahlström Tholén har inga minnen från de fyra dygn då hon vårdades i respirator. Däremot har hon bara fina minnen av den vård hon fick efter att hon hade vaknat ur respiratorn.

Tebladet nummer 5, 201916

Vinsterna:Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår frukostbuffé samt brunch i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdel-ning med bastu och compact gym. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterfö-reställning på Örebro länsteater.

Andrapriset är en hotellövernattning på Elite Stora hotellet i Örebro för två perso-ner. I priset ingår frukostbuffé.

Tredjepriset är en eltandborste Oral-B PRO 2 samt två shoppingpåsar från Folk-tandvården.

Fjärdepriset är ett resekort från Läns-trafiken laddat med 500 kronor och en termosmugg från Nyckelfonden. Vi lottar dessutom ut 50 extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på tips-frågorna – alla svaren finns i tidningen.

Skicka tävlingskupongen till Tebladstävlingen, Box 1613, 701 16 Örebro senast den 21 november 2019. Du kan också tävla via webben på www.regionorebrolan.se/tebladet. Rätt svar och vin-nare annonseras på www.regionorebrolan.se den 25 november 2019.

Namn:....................................................................

..............................................................................

Telefon dagtid:........................................................

Adress:..................................................................

..............................................................................

1 X 21. Hur gammal måste du vara för att kunna få internetbaserad KBT-behandling i Region Örebro län?1) 13 år X) 18 år 2) 25 år

2. Hur många dagar får du högst ha haft symptom för att kunna söka till Lättakuten?1) Tjugo dagar X) En månad 2) Fjorton dagar

3. Hur lång är utbildningen till fysioterapeut?1) 1,5 år X) 3 år 2) 5 år

4. Hur många patienter drabbas av lungcancer varje år?1) 1 500 X) 3 000 2) 4 000

6. Vad heter den nya anhörigutbildning som har fokus på de anhörigas hälsa?1) Var varsam mot dig själv X) Ta hand om dig 2) Fokus anhörig

5. Hur snabbt kan patienter som söker hjälp för psykisk ohälsa få tid för ett första besök på Karla vårdcentral?1) Inom 24 timmar X) Inom en vecka 2) Inom en månad

8. Vad står KOL för?1) Kroniskt onda leder X) Kroniskt otäck lunginflammation 2) Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Tävla i kunskap om Region Örebro län

7. Vad har Brickegårdens vårdcentral gjort för att få fler läkare? 1) Startat en handledarmodell X) Lockat läkare från Holland 2) Låtit sjuksköterskor vidareutbilda sig

Tävla i kunskap om Region Örebro län. Du hittar svaren i tidningen.

2:a pris övernattning med frukostbuffé på Elite Storahotellet i Örebro.

4:e pris resekort från Länstrafiken laddat med 500 kronor och en termosmugg från Nyckelfonden.

1:a pris övernattning på Clarion Hotel i Örebro och teaterbiljetter från Örebro länsteater.

3:e pris eltandborste Oral-B PRO 2 samt två shoppingpåsar från Folktandvården.