TEMA | RÄTTSSÄKERHET Ingen rättvisa när pengar styr · 2017. 9. 20. · ment Report, hamnade Afghani stan på plats 169, av totalt 188. Det börjar bli en vana. Placeringar de

v

EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN NR 2 2017

NYTT

TEMA | RÄTTSSÄKERHET

Ingen rättvisa när pengar styr

REPORTAGE

Zarminas butik gav utbildning

EID AL-FITRSå firas den stora högtiden

ANALYSSvensk insats hindrade bistånd

2 AFGHANISTAN NYTT | Nr 4 2016

AFGHANISTAN-NYTT kommer ut fyra gånger per år och ges ut av Svenska AfghanistankommitténANSVARIG UTGIVARE | Peder Jonsson HUVUDREDAKTÖR | Carla da Costa BengtssonREDAKTÖR | Erik Halkjaer/Halkjaer Media ABFORMGIVNING | Serpentin MediaISSN 0280-7041

Biståndet har bidra

git till framsteg som kommit fattiga människor till del.

18

20

6

24

4 I KORTHET Aktuellt om Afghanistan och kort intervju med tillförordnade generalsekreteraren Andreas Stefansson.

6 TEMA | RÄTTSSÄKERHET Kvinnor och fattiga står rättslösa i Afghanistan.

14 ANALYS Civilmilitär samverkan blev hinder för bistånd.

16 BILDEN När saffran skördas.

18 REPORTAGE Zarmina, den enda kvinnan som driver butik i byn.

20 VERKSAMHETSÅRET 2016 Goda biståndsresultat trots dåligt säkerhetsläge.

24 EID AL-FITR AVSLUTAR RAMADAN Lär känna Afghanistans stora fester.

26 ENGAGEMANG Fyra röster om årsmötet, och fotboll för fred.

30 SISTA ORDET AnnaKarin Johansson tackar för fyra fina år.

31 UTTALANDE SAKs årsmöte om Sveriges migrationspolitik gentemot Afghanistan.

Anna Ek, press- sekreterare SAK

NYTT

INNEHÅLL Nr 2 2017

TRYCK | Trydells Tryckeri AB, LaholmANNONSPRISER | Helsida: 5 000 kr, 1/2-SIDA: 2 500 kr, 1/4-SIDA: 1 250 krUPPLAGA | 11 500 ex PRESSLAGD | 8 juni 2017OMSLAG | Afghansk polisman i Kabul FOTO: MOHAMMAD ISMAIL, REUTERS/TT

KONTAKT | Svenska AfghanistankommitténMalmgårdsvägen 63, 116 38 StockholmTel 08-545 818 40, Fax 08-545 818 55 [email protected], www.sak.seAfghanistannytt stöds med bidrag från Sida. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som framförs. SAK ansvarar för innehållet.

14

Nr 2 2017 | AFGHANISTAN-NYTT 3

INTRO

Föreställ dig att din syster blir miss-handlad av sin man och vill skilj-as, men själv blir den som hamnar i fängelse. Så ser verkligheten ut för många kvinnor i Afghanistan. Fle-

ra undersökningar visar att rättsväsendet är den allra mest korrupta sektorn, och att domare dö-mer till fördel för den som betalar mest. Afghaner i fattigdom och kvinnor drabbas allra värst. Det finns helt enkelt ingen rättvisa i Afghanistan.

Landet behöver se till att lagstiftning, dom-stolsväsen, åklagare och polis fungerar som de ska. Det är detta som utgör rättssamhällets fun-dament, och utan det kan landet aldrig bli en trygg plats för civilbefolkningen. Utan rättssä-kerhet kan det aldrig bli fred, se sid 6.

Säkerheten är sämre än någonsin. Den bil-bomb mot Kabuls diplomatkvarter som tog li-vet av över 150 civila den sista maj är ett tydligt tecken. Nu mer än någonsin behöver människ-or känna hopp och organisera sig för lag och ordning. Nu mer än någonsin behöver omvärl-den ge sitt stöd till Afghanistans långsiktiga ut-veckling. Och visst får de stöd, men de får även något de inte behöver. I mitten av april släpp-te Trump bomben MOAB mot IS tunnelsys-tem i Nangarhar. Förmodligen kommer inte hel-ler den här bomben att skapa fred. Är det någon som verkligen tror det?

Vissa bedömer att syftet snarare var att testa ny vapenteknologi. USA:s vapenindustri jublar och skryter om att bomben med sina elva ton är den kraftigaste utan kärnvapen som någonsin

Ingen bomb skapar fred

Carla da Costa BengtssonHuvudredaktör Afghanistan-nytt

MISSA INTE filmen War Machine (Netflix). Den handlar om general Glen McMahon, som spelas av Brad Pitt. Karaktären bygger på general Stanley McChrystal, som var chef för Natoinsatsen i Afghanistan 2009–2010. Kriget i Afghanistan håller på att rinna USA och Nato ur händerna och general McMahon anländer till Afghanistan för

att vinna. Men som filmens berättare konstaterar så slåss Nato i Afghanistan mot ”… vanliga människor i vanliga kläder. De kallas för rebeller. De tar till vapen helt enkelt för att de är vad man gör om någon invaderar ens land.”

Eftersom kriget håller på att förloras försöker Nato ”… övertyga landet man invaderat att man är där för att hjälpa.”

Som vi redan vet misslyckas McMahon (eller McChrystal) och avskedas. Mer än något blir filmen en sylvass kritik mot den taktik som gick ut på att militären skulle framstå som en del av en större utvecklings och demokratiinsats.

Som en afghan säger i filmen: Vill ni hjälpa oss? Gå härifrån. ERIK HALKJAER

Sylvass filmkritik mot Afghanistaninsats

har använts i strid. Läs mer på vår webb (sak.se/moab). Hela programmet med utveckling och tillverkning av 20 bomber kostade 314 miljoner dollar. Som en jämförelse motsvarar det tio års biståndsverksamhet av SAK.

NÄR REGERINGEN i mars presenterade utred-ningen av Sveriges samlade Afghanistaninsats 2002–2014 hamnade den militära insatsen ännu en gång i centrum för debatterna. Vi var nog få som trodde något annat. I utredningen finns tydliga belägg för att biståndet har gett resul-tat och för att det hade varit bättre med ett ren-odlat utvecklingsstöd, utan civil-militär samver-kan, se sid 14.

Många frågar mig om det går att bedriva bistånd i Afghanistan på ett säkert sätt. Trots alla hinder på vägen är SAK en av de branschledande organisa-tionerna vad gäller att se till att pengarna kom-mer fram. Under 2016 hade SAK ett budgetutnytt-jande på hela 96 procent. Till exempel kunde vi inte bygga skolor i provinserna Gazni och Pak-tika som planerat, på grund av bristande sä-kerhet. Läs om våra resultat i utdraget från verksamhetsberättelsen 2016 på sid 20. Rap-porten finns på vår webb (sak.se/dokument).

Många ger SAK sitt förtroende. Tack för att du också gör det! ●

Många ger SAK sitt för

troende. Tack för att du också gör det!

Brad Pitt som general McMahon.

I KORTHET

… Andreas Stefansson, tillförordnad generalsekreterareHallå där …

FOTO

: MU

HA

MM

ED S

ALA

HU

DD

IN M

OM

AN

D

– Jag är delvis uppväxt i Sydasien och fick utvecklingsfrågor med moders-mjölken. Min pappa var medlem i SAK och jag tittade ibland i Afghanis-tan-nytt. Jag såg att de sökte personal och skickade in en ansökan. Det var oerhört fascinerande. Jag drabbades av den afghanska värmen, gästfriheten och humorn, och greps av det afghanska ödet, de många krig och motgångar man har gått igenom, men som man ändå kämpat sig igenom för att försöka förbättra situationen.Vad jobbade du med då?

– Jag kom till Afghanistan första gången 2000 när talibanerna kontrol-lerade 90 procent av landet medan resten hölls av Nordalliansen. Jag job-bade med projektledning i fält med af-ghansk personal. Efter ett och ett halvt år blev jag regionchef i norra Afgha-nistan i två år. Sen var jag iväg ett par år och gjorde annat, men återvände 2006 som programchef för SAK. 2011 blev jag landchef och när jag kom hem 2014 var jag biståndssamordnare på kansliet i Stockholm i ett år.

Och nu är du tillbaka, vad kände du när du fick frågan?

– Jag blev glad, och smickrad för-stås, när ordförande Peder Jonsson hörde av sig och kände att jag inte kunde tacka nej. Varför inte?

– Jag känner starkt för både Afgha-nistan och Svenska Afghanistankom-mittén sedan alla de år jag har jobbat med landet och organisationen. Det är ett nöje att få representera och ar-beta för en så välfungerande organisa-tion som gör stor skillnad och genom-för ett meningsfullt arbete. Den är på många sätt unik och har vuxit fram ur den afghanska myllan, med en stark lokalförankring både i Afghanistan och Sverige. Vilket jobb lämnar du?

– Jag kommer närmast från en kon-sulttjänst hos Sveriges Kommuner och Landstings internationella arbete där jag bland annat arbetat med projekt för stärkandet av förvaltning bland lo-kala myndigheter i Irak, Kenya och Li-banon.● ERIK HALKJAER

FOTO

: CH

RIST

OFF

ER H

JALM

ARS

SON

Haibatullah Akhundzada, talibanledare, uppmanade i februari alla talibaner att plantera ett träd.

Läs också Anna-Karin Johanssons

avskedskrönika på sid 30.

Plantera träd och jordbruk

är handlingar som gör gott och belönas i

efterlivet.

Nytt system förenklar vaccinationI SAMARBETE MED den svenska organisationen Shifo har SAK börjat arbeta med ett nytt vaccinationssystem på kliniken i Metherlam. Systemet kallas för My Child System (MCS) och ersätter det tradtionella gula kortet. I stället för ett kort får de som vaccineras en liten bok där information om patienten och vaccinationen registreras. Samtidigt för personalen på kliniken in alla data i Shifos datasystem. Digitaliseringen innebär att patienterna får smspåminnelser för vaccinationer och förenklar arbetet för personalen.

– Det har minskat bördan på oss. Nu har vi mer tid över till att tala om förebyggande hälsovård med patienterna, säger Zohra, som jobbar på kliniken i Metherlam.

MUHAMMED SALAHUDDIN MOMAND

4 AFGHANISTAN-NYTT | Nr 2 2017

MCS-kortet på klinik i Metherlam.

Berätta om ditt långa engagemang för SAK!


I KORTHET

I ETT NYTT EUfinansierat projekt utbildar SAK tillsammans med organisationerna Handicap International och Norska Afghanistankommittén 200 fysioterapeuter i Afghanistan. 98 av eleverna utbildas av SAK. 53 av dem är kvinnor.

Projektet, som går under namnet Tiqra, syftar till att förbättra och öka tillgången på vård

för landets många personer med funktionsnedsättningar.

– Det här projektet har gett större möjligheter för kvinnor att studera. När jag är klar ska jag öppna min egen rehabiliteringsklinik i min by, säger Fatima från Kunduz.

BAKTASH MUSAWER

Frozan och Zaibullah utbildar sig till fysioterapeuter.

Zulala Hashemi.

FOTO

: BA

KTA

SH M

USA

WER

FOTO

: MA

LIM

HO

ELST

AD

FOTO

: UN

PH

OTO

EU utbildar 200 fysioterapeuter

Historisk final i Idol

169

15miljoner kronor fick SAK av Postkodlotteriet i år för att finansiera bland annat skolor och mödravård i Afghanistan.

49 attacker på SAKs klinikerUNDER PERIODEN april 2015 till januari 2017 attackerades 49 av SAKs hälsovårdskliniker. Det sa Khalid Fahim, chef för SAKs hälsovårdsprogram, när han talade inför FN:s generalförsamling den 6 mars i år.

Attackerna skedde i regionerna Wardak och Laghman. Bakom attackerna stod framför allt väpnade motståndsgrupper, som talibanerna, men 13 attacker utfördes av den afghanska armén. Kliniker har bränts ner, personal har trakasserats, misshandlats eller kidnappats och lokalerna har använts som baser för militära operationer.

Uppgifterna presenterades i samband med att organisationen Watchlist on Children and Armed Conflict presenterade sin rapport Every Clinic is now on the frontline i FN.

Dr Ahmed Khalid Fahim.

NÄR DEN AFGHANSKA versionen av tvserien Idol i mars sände det sista avsnittet för säsongen satt många afghaner klistrade vid tv:n. För första gången i seriens historia, med hittills tolv säsonger, hade en tjej nått finalen. Zulala Hashemi, 18 år, från Jalalabad, ställdes mot den stora favoriten, Jamal Mubarez, en 23årig rappare från Mazare Sharif. Inför finalen sa Zulala till tittarna att hon sjöng för kvinnors rättigheter. När röstningen var klar stod Jamal som vinnare, men sa att det hade varit bra för landets kvinnor om Zulala vunnit.

När FN:s utvecklingsprogram UNDP i våras presenterade sin årliga rapport om utvecklingen i världens länder, Human Development Report, hamnade Afghanistan på plats 169, av totalt 188. Det börjar bli en vana.Placeringar de senaste åren: 169 (2010), 170 (2011), 169 (2012), 169 (2013), 171 (2014) och 169 (2015). KÄLLA: UNDP

6 kvinnliga nyhetspresentatörer syns i rutan på den nystartade tvkanalen Zan

TV. Afghanistans första tvkanal riktad enbart till en kvinnlig publik startade i maj. Samtliga på redaktionen, nyhetspresentatörer, tvvärdar och producenter, är kvinnor. Bakom kanalen står en manlig medieentreprenör som hoppas kunna locka kvinnor i landets städer. Bara dagar före kanalens första sändning publicerades också landets första tidskrift för kvinnor, Gellara.

22-åriga Shamela Rasooli är en av nyhetspresentatörerna.

TEMA RÄTTSSÄKERHET


>>>

Få institutioner i Afghanistan är så korrupta som rättsväsendet. Domstolarna dömer till de rikas fördel och de fattiga har ofta ingen chans. En majoritet av befolkningen förlitar sig fortfarande på det traditionella rättsväsende där krigsherrar, byråd och stamäldstar dömer.

Kvinnor i kläm när korruptionen styr

TEXT GUDRUN RENBERG & ERIK HALKJAER

16 år efter att talibanerna förlorade makten i Afgha-nistan förlitar sig en ma-joritet av befolkningen på

det traditionella rättsväsende där krigsher-rar, byråd och stamäldstar dömer.

Med hjälp av internationellt bistånd och stöd har ett statligt rättsväsende byggts upp i stort sett från grunden. Det innebär fler poliser, åklagare och domare, men få andra institutioner i landet är så korrupta som rättsväsendet.

Domstolarna dömer till de rikas fördel och de fattiga har ofta ingen chans. Värst är det för fattiga kvinnor, vars rättigheter begränsas å det grövsta. Afghanistans riks-åklagare hävdar att han fått stopp på fäng-elsedomar där kvinnor straffas bara för att de lämnat sina hem, men samtidigt rap-porteras det om sådana domar från bland annat Kandahar, där en enda kvinnlig åkla-gare ska hantera alla anmälningar av trakas-serier, övergrepp och våld mot kvinnor.

För väpnade motstånds- och terrorgrup-per som talibanerna och Islamiska sta-ten är det statliga rättssystemet symbolen för det system de för krig mot. Därför rik-tas en majoritet av deras attacker mot alla dem som arbetar inom polisen och åkla-garmyndigheten eller i domstolar över hela landet.

Afghanistans president Ashraf Ghani varnar för riskerna med en svag rättsappa-rat och ger afghanerna rätt som klagar på den svaga rättssäkerheten.


TEMA RÄTTSSÄKERHET

Kvinnor i kläm när korruptionen styr

Under en demonstration i Kabul i mars 2015 krävde

afghanska kvinnor rättvisa för Farkhunda, en kvinna som slogs ihjäl på öppen

gata av en stor grupp män.

FOTO: RAHMAT GUL AP/TT



Heather Barr var optimistisk. Det var hösten 2014 och Af-ghanistan hade fått en ny re-gering. Själv hade hon läm-

nat landet efter att i sex år ha arbetat som utredare för den amerikanska människo-rättsorganisationen Human Rights Watch.

Med den nya regeringen hoppades Hea-ther Barr att rättssäkerheten och därmed situationen för de mänskliga rättigheterna i landet skulle förbättras. Det gällde inte minst kvinnors situation, ett område där den nye presidenten Ashraf Ghani i sina tal visat stort engagemang.

Men i mars 2015 byttes Heather Barrs optimism till besvikelse.

Händelsen som fick Heather Barr att ändra uppfattning var det tragiska mordet på den unga kvinnan Farkhunda. Efter att en mullah falskeligen anklagat henne för att ha bränt Koranen stenades och slogs Farkhunda ihjäl på öppen gata i Kabul av en lynchmobb.

– Händelsen var djupt chockerande för många afghaner, som kände att så här

skulle det inte vara i deras land. Bara det att tusen-tals personer, män som kvinnor, gick ut på gator-na och krävde att kvin-nors rättigheter ska res-pekteras var oerhört stort, säger Heather Barr.

I dag är Heather Barr baserad i London som senior rådgivare vid Human Rights Watch för kvinnors rät-tigheter i hela Asien. När hon ser tillba-ka på hur mordet på Farkhunda hantera-des i Afghanistan tycker hon att president Ashraf Ghani bättre kunde ha tagit tillvara den rättsprocess som följde. Han kunde ha utnyttjat tillfället för att reformera rätts-systemet och stärka kvinnors rättigheter, menar hon.

– Men presidenten lät möjligheten pas-sera. Ingenting gjordes för att förbättra nå-gonting. Då kände jag med många att re-geringen helt enkelt inte brydde sig på riktigt om kvinnors rättigheter, säger Hea-ther Barr.

Enligt undersökningar gjorda av FN:s

kontor för narkotikakontroll och förebyg-gande av brott, UNODC, samt organisa-tionerna Integrity Watch Afghanistan och Transparency International, är rättsvä-sendet den mest korrumperande sektorn i Afghanistan. Allt är möjligt inom rätts-

systemet, så länge du har pengar. Det menar Pia Stjernvall, som fram till årsskiftet var chef för EU-POL, den Europeiska uni-onens insats för att bygga upp Afghanistans polis-väsende.

– Rättsskipningen i Af-ghanistan fungerar inte alls bra. I princip kan du betala för vad som helst inom sy-stemet. Så om du är fattig kan du inte räk-na med rättvisa, säger Pia Stjernvall, som

i dag är Finlands ambassadör för civil kris-hantering.

Enligt Heather Barr och Pia Stjernvall återfinns korruptionen på alla nivåer inom det afghanska rättsväsendet. På den lägsta nivån, bland poliser i fält, är lönen så låg att den inte ens räcker till hyran. Många behöver därför hitta kompletterande in-komstkällor för att kunna försörja sig och sin familj.

RÄTTSSÄKERHETEN PÅ samhällets lägsta nivå kan se ut ungefär så här: Om en per-son går till polisen och gör en anmälan av något slag, kan det hända att polisen sät-ter i gång en utredning. Ibland griper de någon.

– Men du kan behöva betala dem för att de ska göra det. Eller betala dem för att de

Domaren dömer till fördel för den som

betalar mest. Det är just sådant som gör fattiga människor rättslösa.

>>>

Heather Barr

Pia Stjernvall

Heather Barr

Kvinnliga afghanska poliser får vapen-träning på en polis-station i Herat i västra Afghanistan.


inte ska gripa dig. Så mutor driver rättssy-stemet, säger Heather Barr.

Om ett fall går till domstol upprepas si-tuationen. I civila rättsfall, som kan handla om skilsmässor, vårdnadstvister eller tvis-ter om markgränser, hamnar två parter framför en domare som ska avgöra till den enes eller den andres fördel. Då är mutans storlek avgörande för utgången, hävdar Heather Barr.

– Domaren dömer till fördel för den som betalar mest. Det är just sådant som gör fattiga människor rättslösa. Har du inga pengar är dina chanser att få rätt i domstol obefintliga. Det är mycket tydligt att det är ett system för de rika.

ALLA DEM SOM misstänks för ett brott har, enligt konstitutionen, rätt till en offent-

lig försvarare, men sådana finns i dagsläget inte att tillgå, menar Heather Barr. Även där blir alltså plånbokens storlek avgöran-de för afghaners chanser att få rätt juri-diskt.

Pia Stjernvall påpekar att korruptionen på lägre nivåer inom rättssystemet inte är något i jämförelse med hur det ser ut på de högre nivåerna.

Värst utsatta för den dåliga rättssäkerhe-ten är de afghanska kvinnorna. Det åter-speglas också i den låga andelen kvin-nor som arbetar inom rättssystemet. Av 157 000 poliser är bara 3 000 kvinnor. De behandlas dessutom mycket illa eftersom acceptansen för kvinnliga poliser är väl-digt låg.

Bland kvinnliga poliser är diskrimine-ring vanligt och risken att de attacke-

AFGHANISTANS PRESIDENT Ashraf Ghani anser att det afghanska folket gör rätt när de klagar på den dåliga rättssäkerheten i landet. Uttalandet gjordes vid ett seminarium i högsta domstolen i mars i år.

Presidenten sa att ett starkt och oberoende rättsväsende har en viktig roll för politisk, ekonomisk och social stabilitet i landet. Han sa också att rättvisa och rättssäkerhet tillåter individer och organisationer att finna lösningar på legala problem.

– En svag rättssäkerhet gör att människor väljer att finna lösningar på sina problem i byråd, bland sina stammar och inom sina egna etniska grupper. Det skapar parallella system som leder till instabilitet och en kultur av orättvisa. Detta i motsats till ett starkt rättsväsende som knyter ett samhälle samman, sa Ashraf Ghani.

Presidenten underströk också vikten av en fungerande rättsapparat för att locka utländska investeringar till landet.

AHMAD SHAH ERFANYAR/ PAHJWOK AFGHAN NEWS

Åklagare och domare i skottlinjenI FEBRUARI I ÅR utförde självmordsbombare från terrorgruppen Islamiska staten en attack mot högsta domstolen i Afghanistans huvudstad Kabul. Fler än 20 personer dödades och 45 människor skadades.

89domare, åklagare och tjänstemän inom det afghanska rättsväsendet har dödats i väpnade attacker under 2015–2016. Ytterligare 214 HAR SKADATS.

Presidenten: Rätt att klaga på dålig rättssäkerhet

Ashraf Ghani

>>>

74 KÄLLA: UNAMA

attacker totalt utfördes mot per-sonal inom rättsväsendet under samma period.

FOTO RAHEB HOMAVANDI REUTERS/TT




ras är stor. Många kvinnliga poliser i Af-ghanistan aktar sig för att berätta i onödan att de är poliser, inte ens för familj och vänner. Efter arbetet tar de av sig sin uni-form för att ingen ska se vad de har för jobb när de kommer hem.

Det råder stor brist på både kvinnliga åklagare och domare. I dag finns bara 260 kvinnliga domare, och de är främst verk-samma i landets större städer. Överlag är ändå antalet kvinnor som arbetar inom rättsväsendet avsevärt större i dag än för bara några år sedan.

FÖRBÄTTRINGARNA BEROR framför allt på internationella biståndsinsatser, som till exempel EUPOL, men Heather Barr ser fortfarande enorma brister, framför allt när det gäller just kvinnors rättsskydd.

Ett exempel är skilsmässolagstiftningen som diskriminerar kvinnorna. För en man som vill skiljas räcker det att han säger att han vill göra det. En kvinna som vill skiljas måste däremot gå till domstol med sin be-gäran. Domstolen ger sällan kvinnor rätt, enligt Heather Barr.

I typfallet vänder sig en kvinna till dom-stol med en anmälan om misshandel i hemmet, som grund för önskan om skils-mässa. Men risken är då stor att hon i stäl-let blir anklagad för ”omoraliskt leverne” och misstänks för otrohet.

Det här blev särskilt tydligt när Heather Barr genomförde intervjuer med 58 kvin-nor och flickor i fängelse, till en rapport för Human Rights Watch 2012.

– Det vi fann var att alla de här kvinnor-na i realiteten var brottsoffer, för tvångs-äktenskap, barnäktenskap eller våld i hem-met. När de flydde sina hem och anmälde övergreppen blev de i sin tur anmälda för ”moraliska brott” av män i deras familjer. I stället för männen hamnade då kvinnor-na i fängelse, säger Heather Barr.

I endast ett av de 58 fallen hittade Hea-ther Barr en man som faktiskt blev före-

mål för en brottsutredning. Mannen hade attackerat sin fru med en skruvmejsel och huggit henne så illa att hon nästan avlidit. Kvinnas vänner tog henne till sjukhuset och polisen inledde en utredning av man-nens brott mot henne.

Innan polisens utredning var klar döda-des mannen av kvinnans bröder. Då döm-des både kvinnan och hennes bröder till fängelse, trots att kvinnan legat på sjukhus när mordet utförts. Det hela slutade med att hon dömdes till fängelse.

I ett försök att komma tillrätta med kvinnornas svaga rättsskydd håller det inom rättsväsendet på att skapas familje-enheter i anslutning till många av landets polisstationer. Dit ska kvinnor som utsatts

för misshandel, trakasserier eller över-grepp kunna vända sig för att göra en an-mälan.

DET AFGHANSKA PARLAMENTET har de se-naste åren antagit flera lagar som stärkt kvinnors rättigheter inom rättssystemet, såväl inom den allmänna brottslagstift-ningen som en särskild lag för våld mot kvinnor, EVAW. Den senare har ännu inte antagits av parlamentet, men gäller ändå genom ett presidentdekret från 2009. Så sent som i april i år deklarerade regeringen att de avser att anta en plan för att stoppa barnäktenskap.

Samtidigt som politikerna och det inter-nationella samfundet försöker stärka det

>>>

När kvinnorna flydde sina hem

och anmälde övergreppen blev de i sin tur anmälda för ’moraliska brott’ av män i deras familjer.

Heather Barr

En domstol i Kabul dömde i maj 2015 fyra män till döden för att ha slagit ihjäl den 27-åriga kvinnan Farkhunda i mars samma år. Ytterligare åtta män dömdes till 16 års fängelse för sin medverkan i mordet. Livstidsdomarna omvandlades senare till fängelsestraff, vilket ledde till protester.



ALLT FLER KVINNOR i provinsen Kandahar anmäler övergrepp till myndigheterna, men åklagarmyndigheten har bara en kvinnlig åklagare som kan bistå dem. Det gör det svårt för kvinnorna att presentera sina fall, menar provinsregeringens kvinnominister, Ruqia Achakzai.

– Med bara en kvinnlig åklagare och inga kvinnliga domare är det svårt för kvinnor att få en rättvis rättegång. Kvinnor kan inte avslöja alla sina hemligheter och känslor för män, men däremot kan de göra det inför kvinnliga representanter för rättsväsendet, säger Ruqia Achakzai.

För närvarande sitter 23 kvinnor i fängelse i provinsen Kandahar. De har dömts för mord, kidnappning, rån och för att ha lämnat hemmet utan lov. Enligt Ruqia Achakzai har det gjorts 210 anmälningar av våld mot kvinnor i provinsen det senaste året.

– De här fallen behöver undersökas av kvinnliga åklagare och domare. Det finns flera som är från Kandahar men valt att leva i Kabul, vilket är något som regeringen skulle kunna lösa, säger Ruqia Achakzai.

Ett annat problem, enligt kvinnoministern, är att många familjer inte tillåter sina flickor att studera vidare, vilket gör att det saknas kvinnor inom rättsväsendet.

Endast en kvinnlig åklagare i Kandahar

officiella, statliga rättsväsendet lever det gamla traditionella shurasystemet kvar på landsbygden. I en stor del av landet har in-vånarna inga andra rättsinstanser att vän-da sig till än de traditionella byråden, shu-ras. Andra förlitar sig på grund av den utbredda korruptionen inom det statliga rättsväsendet ändå hellre på det traditio-nella rättsväsendet.

Enligt studien A survey of the Afghan people (2016) som mätt opinionen bland afghanerna i många år hyser afghaner-na större tilltro till det traditionella rätts-väsendet än till det statliga. Även om fler än hälften av de tillfrågade säger sig lita på det statliga systemet anser fler att syste-met är ineffektivt. Långt fler, åtta av tio, sä-

ger att byrådens domslut är rättvisa, och bara en av fyra menar att byråden är inef-fektiva.

– Eftersom många inte har tillgång till det statliga systemet och det fungerar så bristfälligt kan det traditionella systemet kanske vara bättre än ingenting, men det är mycket patriarkalt och gagnar inte kvin-nor, säger Pia Stjernvall.

DET TRADITIONELLA rättssystemet är inte heller enhetligt över hela landet, utan va-rierar från by till by eller från område till område. Det finns ingen rättssäkerhet i systemet.

– Men en sak är lika överallt, och det är att kvinnor aldrig vinner. Det är ett

Ruqia Achakzai

260kvinnliga domare finns det i hela Afgha-nistan. 225 ARBETAR I HUVUDSTADEN Kabul, 21 i Heratprovinsen, 11 i Balkh-provinsen, två i Takhar och en i Bagh-lanprovinsen. Under talibanstyret fanns det ingen kvinnlig domare alls i landet.

KÄLLA: THE AFGHAN WOMEN JUDGES ASSOCIATION (AWJA)

2%av alla poliser i Afghanistan är kvinnor. I faktiska tal är 3 000 av

landets 157 000 poliser kvinnor. År 2005 fanns det endast 180 kvinnliga poliser i landet.

FOTO: ALLAUDDIN KHAN AP/TT

>>>


BASHIR AHMAD NAADEM/PAHJWOK NEWS AGENCY


KULTURTEMA RÄTTSSÄKERHET

Pia Stjernvall

extremt misogynt kvinnofientligt system. En konflikt mellan två familjer kan till ex-empel lösas genom att den ena familjen ger sin dotter till den andra, för att sona det brott familjen anses ha begått. Du kan föreställa dig hur den dottern sedan har det, säger Heather Barr.

Om rättssäkerhet innebär laglydnad, likhet inför lagen, konsekvens och förut-sägbarhet, samt innehåller överklagans-mekanismer, är enligt Heather Barr shu-rasystemet den raka motsatsen. Det förekommer fortfarande att människor döms till stening.

Problemen med korruptionen inom rättssystemet har uppmärksammats av re-geringen och president Ashraf Ghani. En-ligt en rapport från FN:s Afghanistanin-sats, UNAMA, från i april i år har också flera åtgärder antagits för att minska kor-ruptionen. Pia Stjernvall lyfter fram in-förandet av ett antikorruptions- och rättscenter i slutet av 2016.

– Här finns möjligheter att dra maktha-vare inför rätta, vilket också har skett i ett par fall när höga tjänstemän på departe-mentsnivå har åtalats för korruption, säger Pia Stjernvall.

Men det går att göra mycket mer, menar Heather Barr. Hon efterlyser en större po-litisk vilja från landets regering.

– Regeringen skulle kunna göra så mycket mer. Den behöver reformera rätts-systemet i grunden och se till att domsto-larna fungerar, se till att det finns risk för

påföljd om någon tar mutor, vilket det inte gör i dag. Den behöver se till att det finns en fungerande överklagansstruktur och att det finns offentliga försvarare. Jag ser inte att den viljan finns, säger Heather Barr.

DEN UTBREDDA korruptionen förstärker också konflikten. Även om det är svårt att svara på frågan om vad som ska prioriteras mellan bättre säkerhet och mindre korrup-tion vill Pia Stjernvall se att det görs fler brottsutredningar. Det är en konfliktföre-byggande åtgärd, enligt henne.

– Man behöver hålla isär säkerhetsstyr-korna och polisen. Polisen måste kunna göra sitt jobb, som att utreda brott som or-ganiserad brottslighet, drogrelaterade brott och kidnappningar, för den brottsligheten drar in pengar till den väpnade konflikten. Så om inte polisen koncentrerar sig på sitt jobb här utan i stället används i konflikten kommer det aldrig att bli fred i landet, sä-ger Pia Stjernvall. ●

Om inte polisen koncentrerar sig på

sitt jobb här utan i stället används i konflikten kommer det aldrig att bli fred i landet.

En afghansk polis i Kunduz, i nordöstra Afghanistan, kontrollerar en persontransport med kvinnor och barn.

FOTO: TON KOENE DPA/TT


Afghanistans riksåklagare Farid Hamidi har satt mänskliga rättigheter och kampen mot korruptionen inom rättsväsendet i fokus. Med bara ett år på jobbet påstår han sig också redan ha fått stopp på domar mot kvinnor som flytt sina hem efter misshandel och övergrepp.TEXT & FOTO BJÖRN LINDH

Det är inte lätt att få en intervju med Afghanistans riksåklagare. Inte ens om man som Afgha-nistan-nytts reporter bor gran-

ne med åklagarmyndigheten. Säkerheten runt kontoret är hög. Talibanerna har an-gripit personaltransporter från åklagar-myndigheten flera gånger de senaste åren.

Efter flera påstötningar och fem besök blir det 15 minuter med riksåklagare Farid Hamidi, som många hoppas ska öka rätts-säkerheten för alla i Afghanistan.

– Jag har avpolitiserat åklagarmyndig-heten. Den kom till under den sovjetiska ockupationen och användes av maktha-varna för att utöva kontroll, och på det vi-set har den fortsatt att fungera, säger Fa-rid Hamidi.

FARID HAMIDI är 49 år. Han har en examen från den afghanska polishögskolan. Un-der talibaneran 1996–2001 tillhörde han en grupp studenter som agerade emot re-gimen. Efter att i flera år arbetat för Afgha-nistans oberoende kommission för mänsk-liga rättigheter (AICHR) reste han 2015 till USA för att läsa en master i juridik. Han avbröt studierna när Afghanistans president Ashraf Ghani ringde och frågade honom om han ville bli riksåklagare.

Även om han verkligen har ett ärligt uppsåt, har han tagit på sig en svår utma-ning. Först på dagordningen står att få ordning på själva åklagarmyndigheten, som är en av de mest korrumperade statli-ga institutionerna i Afghanistan.

– Under det här året som jag varit riks-åklagare har vi gripit 38 åklagare för kor-ruption, en del av dem sitter i fängelse, i andra fall pågår utredningar, säger Farid Hamidi.

Det senaste året har andelen kvinnliga åklagare ökat från 3 till 15 procent. Lika-så ska antalet kvinnliga chefer inom myn-digheten ha ökat. Farid Hamidi har även inrättat en särskild enhet som bara arbetar med våld mot kvinnor och barn.

Framöver vill riksåklagaren bygga ut rättsväsendet i de delar av landet dit den statliga rättvisan för närvarande inte når.

– Det kan bara ske om vi samarbetar med de väpnade styrkorna. Säkerheten för vår personal måste kunna garanteras. För det behövs även ordentliga kontorslokaler och bostäder som gör att människor är be-redda att flytta till landsbygden, säger Fa-rid Hamidi.

De lokala krigsherrarna och andra makthavare som anser sig stå över lagen i Afghanistan är många. Trots att de begår svåra brott ställs de aldrig inför rätta. Fa-rid Hamidi säger att han har varit tydlig med att ingen står över lagen och nämner ett par exempel på personer som han vågat ingripa mot.

En av de män som åklagarmyndigheten har försökt komma åt det senaste året är vicepresident Abdul Rashid Dostum. Vi-cepresidenten, som har ett förflutet som krigsherre och även anklagas för en rad övergrepp på de mänskliga rättigheterna, anklagas för att ha kidnappat och fängslat en politisk rival, Ahmad Ishchi. Han är även anklagad för att ha låtit sina livvak-ter våldta Ahmad Ishchi. Farid Hamidi har kallat livvakterna till förhör, men de vägrar samarbeta. Ingen har heller lyck-ats tvinga dem, då vicepresidenten har en egen liten armé som skydd.

I OMVÄRLDEN har det uppmärksammats hur kvinnor i Afghanistan kan fängs-las för handlingar som inte är brottsli-ga, som till exempel att rymma hemifrån för att undkomma misshandel eller slip-pa ett påtvingat äktenskap. Farid Hami-di hävdar bestämt att han nu satt stopp för detta.

– Jag är stolt över att kunna säga att vi nu har noll fall av det slaget. Om det finns kvinnor som hävdar motsatsen så får du gå in och titta i arkivet. Du kommer att finna att de begått andra brott. Men ingen kvinna straffas längre för att de lämnat sitt hem, säger Farid Hamidi.

Afghanistan-nytt har inte kunnat veri-fiera Farid Hamidis uppgifter. Enligt män-niskorättsorganisationen Human Rights Watch hade ingen förändring skett så sent som i juni förra året, ungefär när Farid Hamidi tillträdde. Amnesty International rapporterade förra året om hur kvinnor på landsbygden fortfarande straffas i lokala bydomstolar för att ha lämnat sina hem.

FARID HAMIDI har tagit på sig ett mycket farligt uppdrag. Talibanerna ser det statli-ga afghanska rättsväsendet som en av sina huvudfiender. De har många gånger at-tackerat domstolar, åklagarmyndigheter och rättsväsendets personal när de är på väg till eller från jobbet.

Själv vill Farid Hamidi inte tala om sin egen säkerhet. Han säger bara att han inte åker runt i skydd av en stor kolonn med militärfordon. För att understryka sin mo-desta stil berättar han att han har fått ärva två tjänstefordon, som är gamla och ofta behöver repareras.

– Det här är Afghanistan. Jag är beredd att offra mig om mitt land behöver mig, säger Farid Hamidi. ●

Riksåklagaren städar upp

Farid Hamidi

Under det här året som jag varit riks

åklagare har vi gripit 38 åklagare för korruption.



Sveriges militära och civila insats 2002–2014 bidrog varken till fred eller minskad ekono-misk fattigdom. De slutsatserna framkom-mer i regeringens egen utredning av insat-

sen. Utredningen lyfter också biståndets goda resultat, men om inte de militära och civila insatserna hade blandats samman hade det kunnat vara ännu bättre.

När regeringens utredare presenterade ”Sveri-ge i Afghanistan 2002–2014” (SOU 2017:16) i mars i år kom mycket av fokus i den politiska debatten och massmediala bevakningen att ligga på den militära in-satsen och det försämrade säkerhetsläget. De fram-gångar som biståndet bidragit till, för att förbättra si-tuationen för Afghanistans befolkning, kom delvis i skymundan.

Totalt gav Sverige 6,7 miljarder kronor i bistånd till Afghanistan under perioden 2002–2014. Närmare 1,1 miljarder var humanitärt bistånd. Världsbanken fick 2 miljarder kronor och SAK fick 1 miljard.

Utredningen reser frågan om resultatens bärkraftig-het eftersom landet delvis fortfarande är biståndsbero-ende och befinner sig i en väpnad konflikt. Den kon-staterar också att den ekonomiska fattigdomen inte har minskat.

UTGÅR MAN FRÅN ett bredare fat-tigdomsperspektiv menar däre-mot utredarna att ”det svenska, och annat bistånd bidragit till vis-sa viktiga kollektiva nyttigheter, såsom hälso- och sjukvård och utbildning”, det vill säga fram-steg som kommer fattiga männi-skor till del. ”Sveriges bistånd till Afghanistan har varit relevant för landet”, skriver utredarna.

Enligt utredningen har bistån-det gett fler kvinnor och flickor tillgång till hälsovård och utbildning, bidragit till ett mer aktivt civilsam-hälle samt att kvinnor är mer delaktiga i samhälls-utvecklingen. Infrastruktur och en mer fungeran-de statsapparat är andra områden som stärkts med hjälp av biståndet. De mänskliga rättigheterna har stärkts och både mödra- och barnadödligheten har minskat.

Utredningen hänvisar vid flera tillfällen till SAKs verksamhet. Bland annat lyfts en tidigare utvärdering som visar att SAKs stöd till flickors utbildning har för-ändrat den traditionella synen på värdet av flickors utbildning och att stödet till barnmorskor har möj-liggjort för kvinnor att få tillgång till hälso- och sjuk-vård. Likaså tas den ökade läs- och skrivkunnigheten bland flickor och unga kvinnor upp som en positiv ut-veckling.

Under den period som utretts har SAK vid flera till-

Civil-militär samverkan blev hinder för biståndetfällen framfört riskerna med att blanda samman de civila och militära insatserna. Detta tas även upp av utredarna, som bland annat hänvisar till delar av de underlag som SAK bistått med och konstaterar att ci-vila och militära samarbeten inte är en särskilt god idé i länder där det råder komplexa konflikter.

”I en situation där de utländska fredsfrämjande styrkorna finns kan de riskera att uppfattas som delta-gande på den ena sidan i den väpnade konflikten. Det blir negativt för utvecklingsinsatserna”, skriver utre-darna.

ETT PROBLEM MED den svenska Afghanistaninsatsen var också att det aldrig gjordes någon konkret ana-lys av vad som menades med civil-militär samverkan, menar utredarna. Inte heller hur en sådan samverkan skulle se ut. I stället lämnades det åt personer i fält att lösa det hela.

Den svenska militära insatsen dominerade i för-hållande till den civila. Till exempel förväntade sig den svenska försvarsmakten att biståndsmyndighe-ten Sida skulle finansiera projekt med militära syf-ten, trots att det går helt emot Sveriges principer att

bistånd aldrig ska finansiera mi-litära insatser.

I kontrast till den civila insat-sen uppskattas det svenska mili-tära engagemanget i Afghanistan ha kostat mellan 18,2 och 27,5 miljarder kronor. För de pengar-na uppnåddes inte fred och stabi-litet i Afghanistan.

”Det är tydligt att ISAF [red. anm: den multinationella mili-tära styrkan i Afghanistan, som leddes av NATO] inte har lyck-ats att hållbart stabilisera Afgha-

nistan och att de afghanska säkerhetsstyrkornas för-måga att upprätthålla säkerheten i landet varit, och är, bristande”, skriver utredarna, för att vidare kon-statera att ”den negativa utveckling som känneteck-nar säkerhetsläget i de fyra tidigare PRT-provinserna pekar på att de svenska insatserna inte lyckats bidra till hållbar säkerhet i provinserna”.

PRT STÅR FÖR Provincial Reconstruction Teams. Sve-rige ansvarade för PRT i fyra provinser i norra Afgha-nistan. Konceptet får kritik av utredarna, som anser att det i stället för att bidra till samordning av arbetet med ökad säkerhet och mer återuppbyggnad, snara-re bidrog till att fragmentisera såväl den militära som den civila insatsen.

Enligt utredningen innebar PRT att ”det skapades parallella strukturer som i praktiken undergrävde de afghanska myndigheter som PRT var tänkta att un-

Biståndet har bidragit till fram

steg som kommit fattiga människor till del. ’Sveriges bistånd till Afghanistan har varit relevant för landet’, skriver utredarna.

ANALYS

Analys |


ANALYS

derstödja och stärka”. Utredningen framhåller att Sve-rige skulle ha satsat mer på att stärka rätts- och sä-kerhetssektorn i det svenska PRT-området. Det hade kunnat ge bättre resultat.

Till de framgångar som den svenska militära insat-sen ändå kan skörda hör en ökad förståelse för de krav som ställs på soldater och förband i komplexa miljöer, men även på Försvarsmakten i sin helhet. Utredning-en konstaterar också att den militära insatsen kan ha bidragit till att utveckla militärens egen kommunika-tionsförmåga, jämställdhet och ett närmare samarbe-te med Nato.

Det är synd att de framgångar för biståndet som lyfts i utredningen inte har fått mer utrymme i debat-ten. Särskild med tanke på de militära strategiernas tillkortakommanden och den civil-militära samver-kansstrategins misslyckande.

Utredningens huvudförfattare Tone Tingsgård kon-staterade vid presentationen i mars att de politiska de-

Civil-militär samverkan blev hinder för biståndet

batterna om Afghanistaninsatsen genom åren överlag har lyst med sin frånvaro. Inte minst i riksdagen. Som kontrast orsakade Afghanistaninsatsen regeringskris i Holland och ledde till svåra politiska motsättningar i Kanada.

REGERINGENS POLITIK för global utveckling (PGU), som fastställer att alla politikområden ska bidra till fattigdomsbekämpning och en god och hållbar ut-veckling, har inte tagits i beaktande när beslut fattats om Afghanistaninsatsen. PGU var inte ett dokument som kom till praktisk användning eller återfanns i de underlag som användes i arbetet med utredning-en, konstaterade Tone Tingsgård. Givet de framsteg vi trots allt sett i Afghanistan de senaste åren inom utvecklingsarbetet hade det kanske funnits ännu fler positiva resultat om utvecklingsagendan, och inte militära strategier, varit utgångspunkten för de poli-tiska besluten. ●

Anna Ekpressekreterare

på SAK, tidigare ord-förande för Svenska

Freds- och Skilje-domsföreningen.

En svensk soldat patrullerar en bygata i norra Afghanistan.

FOTO

: CH

RIST

OFF

ER H

JALM

ARS

SON


TEMA MÖDRAHÄLSOVÅRD


TEMA MÖDRAHÄLS0VÅRD

Afghanska kvinnor skördar saffran. Av de fler än 5 000 per soner som saffransindustrin sysselsätter är 40 procent kvinnor. Afghanistans saffransodlingar täcker ungefär 400 hektar. Flera opiumodlare i Heratprovinsen har övergått till att odla saffran, och allt fler köpare från Europa, USA, Kina och Indien söker sig nu dit.

FOTO: JALIL REZAYEE EPA/TT

BILDEN | KARUKH, HERATPROVINSEN

REPORTAGE

enklare hantverk. På kullarna runt byn be-tar får, getter och kor.

Få flickor i byn läser vidare efter grund-skolan. De gifts ofta bort unga av tradition. Att läsa vidare på gymnasiet och univer-sitet kostar mycket pengar, vilket få av in-vånarna har. Zarmina, som är äldst i fa-miljen, uppmuntrades av sina föräldrar att läsa klart gymnasiet.

– Med stöd av familjen kan alla flickor läsa vidare, tyvärr hindras många av gamla traditioner, säger Zarmina.

ATT FÅ LÄSA VIDARE efter skolan och skaffa ett jobb är något som Zarmina drömt om sedan hon var liten. När hon hörde talas om SAKs självhjälpsgrupper tvekade hon

inte. Hon sparade 50 afghani varje vecka och ansökte sedan om ett lån från gruppen så att hon kunde öppna en butik.

– Jag tänkte först att det skulle bli svårt för henne att öppna en egen affär, men jag hade fel. Självhjälpsgruppen gav hen-ne en chans och nu kan hon fortsätta stu-dera med hjälp av inkomsterna från buti-ken. Det är tyvärr så att det ofta är brist på pengar som hindrar flickor från att skaf-fa sig en högre utbildning, säger Zarminas pappa Asadullah.

I butiken står ett par bord som Zarmi-na har fyllt med varor. Hon har även en våg för att kunna väga de produkter hon säljer per vikt, som till exempel socker. I övrigt finns här te, choklad, kakor, läsk,


Zarmina är byns enda kvinnliga butiksägareNär Zarmina för två år sedan öppnade en butik i sin by trodde få att hon skulle lyckas. I dag är hon, tack vare ett projekt finansierat av SAK, byns enda kvinnliga butiksinnehavare och finansierar sina universitetsstudier med hjälp av intäkterna. TEXT OCH FOTO SHUKRIA SAFI ÖVERSÄTTNING ERIK HALKJAER

KONSERVATIVA VÄRDERINGAR och gam-la traditioner sätter ofta stopp för kvin-nor och flickor i byar och samhällen på den afghanska landsbygden, men det finns kvinnor som inte låter sig stoppas av det. Genom innovativa lösningar och egna ini-tiativ lyckas de förbättra sin livssituation och ekonomi.

En av dessa kvinnor är Zarmina. Hon är 22 år och bor i byn Oglan, i Sholgara-distriktet, i Balkh, i norra Afghanistan. Genom att följa sina drömmar har hon öppnat den enda butik i byn som ägs en kvinna.

Den smala grusvägen från Sholgara till Oglan kantas av gröna träd. Invånar-na i området försörjer sig på jordbruk och

REPORTAGE

enklare barnleksaker, sytillbehör, strum-por, schampo, tvål, läppstift, nagellack och mycket annat.

ALLA ANDRA BUTIKER i byn ägs av män, men Zarmina har inte stött på några pro-blem för att hon som kvinna driver en konkurrerande verksamhet. Snarare är alla glada för hennes och vår familjs skull, häv-dar Asadullah.

– Vi förenklar livet för många då Zarmi-na säljer saker som tidigare varit svåra att hitta här, säger han.

Tack vare affären har Zarmina kunnat fullfölja sina drömmar om att studera vi-dare på universitetet. Med hjälp av inkoms-terna kan hon tre dagar i veckan läsa till lä-

rare på universitetet i Mazar-e Sharif. För att komma dit går hon en halvtimme för att sedan åka buss i en och en halv timme.

De dagar hon är på universitetet hjälper Zarminas mamma Roqia till att driva buti-ken. De håller öppet från tidig morgon till sen kväll, även när Zarmina är hemma och studerar.

– Det är otroligt att jag nu går andra året på universitetet, och det är tack vare SAK. Även andra kvinnor i byn använder självhjälpsgruppen för att förbättra sina familjers ekonomiska situation. Initiati-vet bidrar också till att förändra synen på kvinnor som arbetar i byn. De får mer för-ståelse för att även kvinnor kan spela en viktig roll i varje familjs utveckling, säger Zarmina.

Sedan SAK genom sitt program för lands-bygdsutveckling 2015 inledde arbetet med självhjälpsgrupper har det skapats 402 så-dana i regionerna Balkh och Samangan. Av 6 004 medlemmar är två av tre kvinnor. ●

Läs mer om självhjälpsgrupperna på sid 23.

Med stöd av familjen kan alla flickor

läsa vidare, men tyvärr hindras många av gamla traditioner. Zarmina


Zarmina är byns enda kvinnliga butiksägare

Mamma Roqia och pappa Asadullah ger sitt fulla stöd till Zarminas projekt.

I butiken finns allt från läsk till konserver och godis.

Byns barn kommer ofta till Zarminas butik.

Tack vare butiken har Zarmina kunnat uppfylla drömmen om att studera vidare.


VERKSAMHETSÅRET 2016

FN registrerade fler civila offer i konflikten under 2016 än under något annat år sedan mätningarna inleddes 2009. Det dåliga sä-kerhetsläget i Afghanistan innebär inte minst att patienter och elever som behö-ver nå SAKs kliniker eller skolor utsätter sig för stora risker när de rör sig i konflikt-områden. Likaså är SAKs egen personal mycket utsatt.

Under det föregående året attackerades fyra av SAKs kliniker och ett sjukhus, li-kaså två ambulanser. Därutöver kidnap-pades minst tio anställda i sex incidenter. De hölls till fånga upp till nio dagar, och släpptes först efter att lokalinvånare enga-gerat sig för dem.

SÄKERHETSINCIDENTERNA visar att de stridande parterna i Afgha-nistan hyser liten respekt för oberoende hjälporganisa-tioner och den interna-tionella humanitära rät-ten. Attackerna försvårar inte bara SAKs ar-bete, utan gör också att fattiga männi skor ofta drar sig för att söka den hjälp de har rätt till.

SAK har ändå lyck-ats ge vård till när-mare 2,6 miljoner männi skor. Dessut-

om har 26 000 personer fått sjukgymnas-tik och 13 000 personer fått hjälp av orto-pediska hjälpmedel.

I TAKT MED ATT den internationella närva-ron i Afghanistan minskar har också stö-det till den stora majoritet av afghanerna som lever utanför städerna minskat. SAK har fortsatt sitt stöd till landsbygden. 388 utvecklingsråd har fått stöd att genom föra utvecklingsprojekt och 2 245 hushåll har fått möjlighet att ta lån för att utveckla egen affärsutveck-ling.

Antalet elever i SAKs skolor har visser-ligen minskat något, men fortfaran-de är 62 procent av eleverna i orga-nisationens skolor flickor. Det är långt mer än andelen flickor i af-ghanska skolor generellt.● Badakshan

TakharKunduz

Baghlan

KunarLaghman

NangaharWardak

Bamiyan

BalkhJowzjan

Samangan

Ghazni

Paktia

Kunduz

Talodan

Faizabad

Jalalabad

Kabul

Sheberghan

Nazar-e-Sharif

Goda biståndsresultat i skuggan av våldetNär SAK i sin verksamhetsberättelse sammanfattar år 2016 står det klart att situationen i Afghanistan är allvarlig. Biståndsarbetet innebär stora risker, men trots att vissa aktiviteter inte kunnat genomföras redovisar SAK ett gott resultat. Hela verksamhetsberättelsen finns på nätet. Här är en kort sammanfattning. TEXT KLAS BJURSTRÖM OCH ERIK HALKJAER KÄLLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

9928

5 24121 procent,

drygt, av personalen är AFGHANER.

procent av personalen är KVINNOR.

av SAKs an-ställda finns i AFGHANISTAN.

anställda arbetar på kansliet i SVERIGE.

SAK 2016 I SIFFROR

FOTO

: LA

SSE

BEN

GTS

SON

SAK arbetar

i 13 av Afghanistans 34 provinser.

Naas och Sabina är nomader och går i en skola som drivs av SAK.



Under 2016 registrerade SAK 2,6 miljoner patientbesök på sina sjukhus och kliniker i Afghanistan. Det gjordes också förbättringar av infrastrukturen för vatten och sanitet på flera platser i landet. Samtidigt ökade antalet smittsamma sjukdomar. Värst drabbade var spädbarn. Brist på rent vatten ökar risken för diarré, som är den vanligaste dödsorsaken bland barn under fem år.

Sjukvård i Afghanistan tillhandahålls främst av icke-statliga organisationer, som sluter avtal med regeringen om ansvar för olika provinser. SAK bedriver sjukvård på flera platser i landet, men har ansvar för all hälso- och sjukvård i provinserna Wardak och Laghman, vilka sammanlagt uppges ha mer än en miljon invånare. För att möta deras behov driver SAK två provinssjuk-

hus och 102 hälsokliniker, liksom ett stort antal mindre vårdcentraler på landsbyg-den. SAK arbetar också med rehabilitering av personer med funktionsnedsättningar i 12 provinser, där insatser sker vid 4 sjuk-gymnastikcenter, 13 kliniker, 4 ortopediska verkstäder, vid ett flertal lokala mottagning-ar samt i privata hem.

GENOM MOBILA kliniker tillhandahåller SAK hälso- och sjukvårdstjänster för and-ra marginaliserade grupper, till exempel nomader, internflyktingar eller återvän-dande flyktingar. Ett mobilt hälsovårds-team gav under året vård till 45 000 af-ghaner som återvände från flyktingskap i Pakistan.Två hälsovårdskliniker är place-rade i fängelser och har gett vård till fler än 11 000 fångar.

En av de främsta orsakerna till den

dåliga tillgången på hälso- och sjukvård för kvinnor är bristen på kvinnlig per-sonal. Därför bistår SAK med utbild-ning av barnmorskor och kvinnliga sjuksköterskor. Under 2016 tog 47 barn-morskor examen från de två barnmors-keskolor som SAK driver i Afghanistan. Dessutom utexaminerades 25 sjuksköter-skor från SAKs sjuksköterskeutbildning.

SAK ERBJUDER ÄVEN hälsokontroller i sko-lor, kombinerar hälsoundervisning med kurser i att läsa och skriva, ger informa-tion om hygien och näringslära för kvin-nor, bygger säkra vattenkällor samt infor-merar om sanitet och säker vattentillförsel ute i lokalsamhällen. SAKs personal och lokala hälsovårdsråd sprider också kun-skap om rätten till vård för personer med funktionsnedsättningar. ●

HÄLSA

SAK vårdar miljoner patienter årligen

Badakshan

TakharKunduz

Baghlan

KunarLaghman

NangaharWardak

Bamiyan

BalkhJowzjan

Samangan

Ghazni

Paktia

Kunduz

Talodan

Faizabad

Jalalabad

Kabul

Sheberghan

Nazar-e-Sharif

Goda biståndsresultat i skuggan av våldet

10 2 47procent fler patientbesök registrerades 2016 jämfört med 2015. I faktiska tal registrerades 2 612 367 besök 2016, jämfört med 2 347 066 året innan.

PROVINSSJUKHUS, 102 HÄLSOKLINIKER och ett fler-tal mindre VÅRDCENTRALER på landsbygden drivs av SAK i provinserna Wardak och Laghman.

BARN-MORSKOR tog examen från SAKs barnmorske-skolor.

FOTO

: MA

LIN

HO

ELST

AD

SAK ansvarar för hälsovården i två av Afghanistans 34 provinser.



UTBILDNING

Av de 61 000 barn som gick i SAKs skolor i Afghanistan 2016 var 62 procent flickor. Totalt har antalet barn som går i skolan i landet ökat från en till sex miljoner 2001–2016, varav drygt 40 procent är flickor. Många flickor på landsbygden förvägras fortfarande sin rätt till utbildning.

SAK erbjuder i sin utbildningsverksam-het grundskoleutbildning och i begränsad omfattning gymnasieskola. Skolorna lig-ger på landsbygden där tillgången på ut-bildning är som mest begränsad. Un-dervisningen bedrivs ofta under enkla förhållanden, många gånger utomhus.

Att flickorna är något överrepresente-

rade i SAKs skolor är ett resultat av att vi vill främja flickors utbildning och därmed minska glappet mellan det totala antalet afghanska flickor och pojkar som går i skolan. Det är också en metod för att säkra nästa generation kvinnliga lärare.

SAKS VIKTIGASTE partner inom utbild-ning är skolkommittéer i lokalsamhällena. De har ansvar för utbildningen i sina byar och är involverade i allt från rekrytering av lärare till att ordna lokaler, men arbetar också aktivt med att minska frånvaron och öka insikten om vikten av utbildning för både flickor och pojkar.

SAK strävar efter att barn med funktionsnedsättning ska inkluderas i van-

liga skolor. För att göra detta möjligt be-driver SAK förberedande utbildning som syftar till en senare integrering i vanli-ga skolor. Den omfattar grundläggande färdigheter i läsning och skrivning, teckenspråk och punktskrift.

Eftersom förståelsen för barn med sär-skilda behov och möjligheter är låg inom den traditionella utbildningssektorn jobbar SAK även med att öka kompetensen bland lärare i vanliga skolor. Under året utbilda-des 49 lärare i specialpedagogik av SAK.

För att stärka lärarnas yrkesroll och byg-ga plattformar för opinionsbildning ger SAK stöd till lokala lärarråd. SAK nådde 2016 även 3 061 elever bland landets no-madbefolkning. ●

Två av tre elever i SAKs skolor är flickor

62 15 49procent av ele-verna i SAKs skolor var flickor, jämfört med 40 PROCENT totalt i landets alla skolor.

procent, cirka, av skolorna i Afghanistan är avsedda för flickor. HÄLFTEN AV SKOLORNA saknar lämpliga byggnader, rent dricksvatten och toaletter. KÄLLA: UNESCO

lärare i SPECIAL-PEDAGOGIK utbildades av SAK un-der året.

FOTO: CHRISTOFFER HJALMARSSON



Afghanistan är ett av världens fatti-gaste länder med en mycket ojämn resursfördelning. Nära tre fjärdedelar av befolkningen bor och försörjer sig på landsbygden där fattigdomen är utbredd. SAK kunde 2016 bistå 3 000 personer i 35 byar med möjlighet till lån för att starta egen företagsverksamhet.

Det övergripande målet för SAKs arbete med landsbygdsutveckling är att männi-skor ska kunna stärka sina möjlighe-ter till självförsörjning genom att säkra en långsiktigt pålitlig inkomst. SAK rik-tar i synnerhet in sig på byar på lands-bygden, kvinnor och personer med funktionsnedsättning.

SAK tillhandahåller yrkesutbildning och utbildning i affärsutveckling, ger

mikrolån till nystartade företag samt stöd för att identifera olika arbetsmöjligheter. Alla insatser genomförs i samarbete med utvecklingsråd och lokala organisatio-ner ute i byarna. Stödet går till självhjälpsgrupper, bybaserade spar- och låneföreningar samt producentgrupper.

UNDER 2016 arbetade SAK med självhjälpsgrupper i 35 samhällen och stödde bildan-det av 181 grupper med nästan 3 000 medlemmar. Nästan häften av alla grup-per leds av kvinnor. Därutöver bildades 31 bybaserade spar- och låneföreningar, som består av flera självhjälpsgrupper som gått samman.

Självhjälpsgrupperna får utbildning i

att bedöma marknader, beräkna kostna-der och göra affärsplaner. Efter en tid förs grupperna samman i bybaserade spar- och låneföreningar, som tillsammans mobilise-

rar resurser, sparar pengar och ger lån till föreningarnas medlemmar.

Småföretagarna sammanförs också i producentgrupper. Medlemmar i fler än 600 pro-ducentgrupper fick under året

utbildning i marknadsanalys, re-krytering av producenter och

hur arbetet kan göras gemensamt. SAK stödde under året flera organisa-

tioner för personer med funktionsnedsätt-ningar för att öka deras möjligheter till in-komstgenererande arbete. Sammanlagt beviljades 255 kvinnor och 363 män med funktionsnedsättning räntefria lån. ●

Trots att den stora majoriteten av Afghanistans invånare lever på landsbygden är den afghans-ka staten svag utanför städerna. Ibland saknas lokala myndig-heter och offentligt stöd helt. Därför jobbar SAK direkt med lokala byråd. Under 2016 nåddes 426 byråd.

Förra året avslutades den afghans-ka statens nationella solidari-tetsprogram, National Solidarity Program (NSP), som pågått se-dan 2003. Syftet med programmet har varit att stärka landsbygdsbefolkning-ens egenmakt för att kunna förbättra sina liv, stärka lokal gemenskap och hushållens långsiktiga utvecklingsmöjligheter samt att bidra till mänsklig säkerhet.

SAK har jobbat med NSP sedan star-ten. Grunden för arbetet har varit part-nerskap med lokalt valda utvecklingsråd

ute i byarna. SAK har erbjudit stöd för att öka engagemanget för utvecklingsråden, ge utbildningar, genomföra val av loka-la representanter samt att utvärdera by-arnas behov. Ett krav har varit att råden ska inkludera kvinnor och personer med funktionsnedsättningar.

Utvecklingsråden har kunnat söka

pengar för att genomföra projekt som mikrovattenkraftverk, brun-nar, dragning av rent dricksvat-ten, bevattningsanläggningar, vä-gar, skolor och kliniker. Projekten har planerats och letts av byborna själva. Byarna har stått för mark, arbetskraft och delar av finansie-ringen.

TOTALT BISTOD SAK förra året 79 utvecklingsråd i norra Afghani-stan med att slutföra lokala pro-jekt. Under årens lopp har SAK bidragit till att det enbart i pro-

vinsen Wardak skapats 900 utvecklingsråd som slutfört nästan 2 600 projekt.

Afghanistans regering kommer att er-sätta NSP med det nya programmet ”Citizen’s charter”. Utvecklingsråden kom-mer att fortsätta spela en central roll även i det programmet. SAK hoppas kunna bidra även till denna satsning. ●

33 18procent fler lokala utvecklingsråd fick stöd av SAK 2016 än 2015 – 426 BYRÅD 2016 jämfört med 285 året innan.

procent fler projekt färdigställdes av lokala utvecklingsråd med stöd av SAK under 2016 – 409 projekt 2016 jäm-fört med 334 2015.

2000 familjer, minst, fick tillgång till

rent vatten genom ett projekt i byn Khay-lan i provinsen Takhar (bilden). Mer än 250 LATRINER har också byggts i området.

Mikrolån hjälper småföretagare

Utvecklingsråd ett lyft för landsbygden

SÄKER FÖRSÖRJNING

DEMOKRATIUTVECKLING

Invånarna i byn Khaylan har fått rent vatten med stöd av SAK.

Läs reportaget

om butiksägaren Zarmina på

sid 18!

FOTO

: FA

IZ A

HM

AD

SID

AQ

KAMPANJ


När årets midsommarfirande ebbat ut den 25 juni laddar afghanerna i Sverige för eid al-fitr. Då firas slutet på fastemånaden ramadan med god mat. Två månader senare är det dags för nästa högtid, eid al-adha.

FÖR DE FLESTA afghaner är årets två stora högtider eid al-fitr och eid al-adha. Eid är ursprungli-gen ett arabiskt ord som unge-fär betyder att någonting upp-repas vid en viss tid. I dag syftar ordet oftast på fest.

Eid firas med god mat i när-varo av nära och kära. Många af-ghaner köper nya, fina och tradi-tionella kläder inför högtiderna.

Eid al-fitr avslutar fastemåna-den ramadan. Under ramadan avstår man under dagtid från att äta, dricka, röka samt från

att ha sexuellt umgänge. Rama-dan innebär också att man be-handlar sina medmänniskor väl och ger gåvor till fattiga.

För många handlar rama-dan om att vara tacksam för det man har och att tänka på dem som har det sämre ställt. När fastan är över firas eid al-fitr. Man firar att man deltagit och slutfört fastan genom att bland annat be eid-bönen och äta tillsammans.

EID AL-FITR är den högtid som är mest känd för icke-musli-mer, men eid al-adha är den större högtiden. Den infaller ungefär två månader senare.

Eid al-adha firas till minne av Ibrahim, känd i judiska och kristna traditioner som Ab-raham, och historien om hur han var villig att offra sin son

till Gud. Gud stoppade Ibra-him och lät honom i stället off-ra ett får eftersom han redan genom sin viljeyttring bevisat sin lydnad.

Till minne av händelsen är det tradition att slakta ett djur, som en ko, en kalv eller ett får. Firandet börjar redan tidig morgon med en eid-bön. Där-efter samlas man i hemmet och de äldre ger de yngre gåvor.

Under dagen tillagas det slaktade djuret. När alla ätit sig mätta delar man med sig av maten till personer som inte har något att äta. Festen fort-sätter sedan i två, tre dagar till, då man besöker familj och vänner för att umgås och äta tillsammans. ●

Text: Utdrag från Lär känna Afghanistan på SAKs hemsida

JUST NU engagerar sig många för dem som kommer till Sverige från Afghanistan. Det finns ett stort behov av att lära sig mer om landet och dess kultur. Till exempel vill lärare veta hur skolsystemet i Afghanistan skiljer sig från, eller påminner om, det svenska för att bättre kunna stödja sina nya elever. På webbplatsen www.sak.se/afghanistan finns kunskapsmaterialet Lär känna Afghanistan. Texterna om firandet av eid här intill är ett exempel.

För dig som vill veta mer om människorna, maten och traditionerna, registrera dig för vårt nyhetsbrev och få hela materialet Lär känna Afghanistan som pdf.

SAK visar dig Afghanistan

Så firas eid al-fitr och eid al-adha● Eid alfitr och eid aladha

infaller vid olika tidpunkter varje år, då de följer den muslimska kalendern, som följer månens kretslopp. Ett månår är ungefär elva dagar kortare än ett solår.

● I år infaller Ramandan den 27 maj till 25 juni.

● Eid alfitr firas den 25 juni.● Eid aladha firas 1–3 sep

tember.

HÖGTIDERNA FÖLJER MÅNEN

Barn i Kabul har klätt upp sig för att fira eid.

Många smyckar sig med hennatatueringar under eid al-fitr-firandet.

FOTO

: FA

RRU

KH/F

LIC

KR

FOTO: NATASHA BRIEGER


”För mig handlar eid om gemenskap och omtanke”

Walantina kom till Sverige 2011. Hon har nyligen gått ut gymnasiet, arbetar extra som tolk och vill bli läkare. Walantina är aktiv i Södertäljes lokalkommitté och ambassadör för SAKs kunskapsmaterial Lär känna Afgha-nistan. Där kan du ta del av hennes recept.

När det drar ihop sig till firande av eid i Sverige saknar Walantina, som kom till Sverige för snart sex år sedan, Afghani-stan och festerna där. Här berättar hon vad högtiden betyder för henne.

”JAG BODDE I AFGHANISTAN mina fjorton första år innan jag, min mamma och bror kom till Sverige. Nu, fem år senare, känner jag mig hemma på många sätt. Men när hög-tiden eid al-adha närmar sig saknar jag Af-ghanistan.

Jag minns tydligt firandet som höll på i tre dagar. Vi barn kunde längta och förbereda oss hur länge som helst. Vi köpte massor av torkad frukt och fick nya fina kläder.

Den första dagen slaktade min familj en ko eller ett får. Vi barn var med och såg dju-ret slaktas och jag minns att jag tyckte att det både var spännande och läskigt på samma gång. Det var synd om djuren samtidigt som det låg glädje och upprymdhet i luften av att det äntligen var dags för firandet.

ENLIGT TRADITIONEN delas djuret i tre delar. Man behåller en själv, ger bort en till grannar och den tredje till dem som inte har råd med mat. Då vi bara var två barn hade min familj det ganska gott ställt så vi gav bort den störs-ta delen av djuret. Redan som liten gillade jag tanken av att dela på det man har och ge bort till dem som har mindre.

Inom islam handlar mycket om just det, att ta hand om varandra. Du ska exempel-vis inte köpa onödiga saker, utan har du pengar över ger du dem till mer behövande. Under högtider är det däre-mot ett undantag och man får lov att unna sig att köpa nya kläder och god mat. Alla kvinnor gör sig vackra med sina nya kläder och smink och även jag får känna mig fin.

Eid al-adha handlar för mig om gemen-skap och omtanke. Det går ut på att fira och äta tillsammans med andra och hälsa på sina äldre.

I Sverige försöker vi fira så mycket vi kan. Vi äter torkad frukt och kött, tar på oss tra-ditionella kläder och besöker andra familjer från Afghanistan. Men det är lite svårare att fira i Sverige eftersom många inte är lediga från skolan eller arbetet. Jag saknar känslan av det gemensamma firandet i Afghanistan.

Mycket kretsar kring maten under eid al-adha. Jag älskar att laga mat och i Afghani-stan lagade jag mat varje dag till min familj. Där används mycket kryddor och maten är mer färgstark än svensk mat, där en fisk-rätt kan bestå av endast färgen vit. Jag lagar inte lika mycket mat i Sverige, men under eid al-adha bakar jag mycket tårtor och hjälper

mamma. Det är viktigt att fler får

kunskap om traditionerna och kulturen i Afghanistan, både afghaner och svens-kar. Framför allt tänker jag på dem som träffar eller tar hand om ensamkommande

afghanska ungdomar. Det är viktigt att de vet hur afghaner firar och framför allt att man fi-rar dessa dagar. Ingen ska behöva känns sig ensam under eid al-adha.

GENOM ATT SAMLAS kring firande och den mat som afghaner känner igen kan många känna sig sedda och välkomna. Att visa på nyfikenhet för andras kulturer kan få folk att mötas och personer som annars inte känner en tillhörighet kan plötsligt göra det.”●

BERÄTTAT FÖR ELLEN PILEBLAD

Vi barn kunde längta och

förbereda oss hur länge som helst.

Titel: LookFörfattare: Solmaz SharifFörlag: Rámus

RECENSION Look är inte det engelska ordet för att titta. Inte i det här fallet. Det är i stället en militär term för när avtryckaren på en mina är möjlig att påverka. Look är den iranskamerikanska poeten Solmaz Sharifs debut.

Diktsamlingen från förra året har hyllats över hela världen. Den kommer nu på svenska. Översättarna har gjort ett styvt jobb då Solmaz Sharif använt militära termer för att skriva poesi om migranter i USA, människor på flykt undan drönare i Afghanistan, revolutionsgardets övervakning i Iran och bomber i Irak. Hennes dikter sätter de amerikanska militära operationerna i Afghanistan och Irak i ett nytt ljus. Mänskliga öden och offer hamnar på ett brutalt sätt i centrum, som den censurerade brevväxlingen med en fånge på Guantánamo. Tänk att det finns poesi där med.

Det är inte lättsmält, utan kräver tid, eftertanke och utrymme för egna tolkningar. Dikterna läses med fördel om och om igen. Ibland kommer tårar, ibland ett leende och ibland framstår krigets vansinne med all tydlighet. ERIK HALKJAER

Sätter militära operationer i ett nytt ljus

KULTURLÄR KÄNNA AFGHANISTAN

SOLMAZ SHARIF kommer till Sverige för författarsamtal 8–15 augusti i år, i Malmö, Göteborg och Stockholm. I Göteborg sker samtalet den 10 augusti kl 18, på Göteborgs litteraturhus. Samtalet leds av Ida Björel, som också översatt Solmaz Sharifs diktsamling Look.

FOTO

: PRI

VAT

Filippa Almlund Föreningshandläggare, SAK

HEJ MEDLEM!

kronor har SHABNAM DOST samlat in till flickors skolgång via Better Now. Starta din egen insamling du med.

ENGAGEMANG

Lördagen den 20 maj träffades runt 80 med-lemmar, förtroendevalda och kanslipersonal från både Sverige och Afghanistan på Viska-dalens folkhögskola utanför Borås. Vi disku-

terade SAKs framtid, verksamhet och ett uttalande om återsändandet av afghaner. Detta uttalande kan du läsa på sidan 31.

SAKs årsmöten är alltid händelserika. I år lade våra mycket engagerade medlemmar fram hela tolv motio-ner. De tog upp allt från hur vi med hjälp av en akti-vitetsgrupp om flickors och kvinnors rättigheter ska förbättra föreningsarbetet i Sverige till tidningen i din hand, Afghanistan-nytt, och föreningsarbetet i stort.

Årsmötet diskuterade även verksamhetsspecifika förslag i Afghanistan, som vikten av näringsrik mat i SAKs skolor på landsbygden och hur läkemedel ska kvalitetssäkras, samt flera motioner med förslag på olika tekniska lösningar för utveckling. Våra gäster från Kabul fick flera tips som de tog med sig tillbaka till Afghanistan för att utvärdera och diskutera vidare tillsammans med våra målgrupper på plats.

NU ÄR DET SOMMAR och mycket av föreningsverk-samheten ligger på is till hösten, men glöm inte att vi har en färsk verksamhetsberättelse som kan läsas un-der ett träd i en park med en glass. När du firar mid-sommar eller eid-al fitr kan du alltid passa på att upp-

muntra dina vänner och släktingar att bli medlemmar.

På sommarjobbet kan du bjuda in nå-gon från en lokalkommitté att berätta om hur SAK arbetar i Afghanistan. Engage-manget fortsätter alltid på något sätt. Vi slutar aldrig prata om det afghanska fol-kets rättigheter.

JAG KOMMER I HÖST att vara tjänstledig i ett par månader. Min ersättare heter En-ayatullah Adel som många av er känner sedan tidigare eftersom han varit aktiv i Stockholms lokalkommitté i flera år. Väl-kommen Enayat! ●

3 000

Vi slutar aldrig prata

om det afghanska folkets rättigheter.


FOTO

: CA

RLA

DA

CO

STA

BEN

GTS

SON

STYRELSEN DELADE I ÅR inte ut något solidaritetspris. Anledningen var att samtliga nominerade verkar inom området migration i Sverige. Trots att både styrelsen i stor utsträckning, och sannolikt SAKs medlemmar, sympatiserar med insatserna som de nominerade har gjort kunde styrelsen inte bortse från att kriterierna för priset tydligt är formulerade för att påverka utvecklingen i Afghanistan till det bättre. Styrelsen fann därmed att de nominerade pristagarna inte uppfyllde de formella kriterierna.

Inget solidaritetspris

Stort engagemang på årsmötet

Ps. Kolla in engagemang.sak.se för tips till dig som vill bli aktiv!

SAK HAR FÅTT EN NY STYRELSE. Från vänster: Hans Linde, Dag Klackenberg, Kajsa Johansson, Anders Fänge, Bengt Ekman, Shirin Persson (vice ordförande), BjörnÅke Törnblom och ordförande Peder Jonsson. Charlotte Sjöström Becker, Kasim Husseini och Freshta Dost saknas i bild.

ENGAGEMANG


Fyra röster från Viskadalen

Årsmöte på Viskadalens folkhögskola samlade medlemmar från hela landet. På ett åsiktstorg med fyra temastationer fick ombuden diskutera de tolv motioner som lämnats in till mötet. Afghanistannytt tog pulsen på fyra medlemmar om debatterna inför omröstningen.

Mansoor Hoffiani, Söder-täljes lokalkommitté, om motion 3 – att SAK inte får riskera att uppfattas som en asylpolitisk organisation:

– De som inte känner till kulturen i Afghanistan har nog svårt att förstå hur det känns att tvingas återvända till Afghani-stan. Det ses som något pin-samt att man har sökt om hjälp

utomlands men inte fått erkän-nande. De blir lätt utstötta och betraktas som landsförrädare, så jag känner mycket för den här gruppen. Trots detta tror jag att det är svårt för SAK att arbeta med asylfrågor i Sveri-ge. Organisationens framgång i Afghanistan bygger på att vi är neutrala, och så bör vi förhålla oss även i Sverige.

Cécile Marsille, Göteborgs lokalkommitté, om motion 4 – att i Afghanistan stödja återvändande asylsökande:

– Före diskussionen på åsiktstorget tyckte jag att SAK, som är en så stor organisa-tion, borde ge stöd till flyk-tingar som återsänds eller ut-visas från Sverige och Europa. Speciellt till dem som varit på

flykt länge och inte ens har levt i Kabul, eller har något nätverk där. Men här har jag fått veta att SAK prioriterar att ge stöd till de särskilt utsatta grupper som har det sämst ställt på landsbygden, som intern-flyktingar som drabbas av väp-nade konflikter eller flyktingar som återsänds från grannlän-der som Iran och Pakistan.

Peter Karlsson, Stockholms lokalkommitté, om motion 8 och 9 – att införa ny teknik för rent vatten och energi inom utveckling:

– Motionären har gjort ett stort jobb med att identifie-ra problemet med brist på till-gång till rent vatten och ener-gi. Alla håller med om att det är ett allvarligt problem som behöver innovativa lösningar.

Motionen innehåller många bra förslag, men de fungerar nog bättre som tillfälliga lösning-ar i till exempel flyktingläger. Jag tror personligen att det be-hövs mer långsiktiga lösningar för vattenreningstekniken, och tror att det finns till lägre eller samma kostnad, men jag stöder motionärens intentioner.

TEXT & FOTO CARLA DA COSTA BENGTSSON

Ilse Wahlroos, Malmös lokalkommitté, om motion 7 – att bilda en aktivitets-grupp för att stödja kvin-nors och flickors rättigheter i Afghanistan:

– Jag vill att SAK ska star-ta en aktivitetsgrupp i Sveri-ge för flickors och kvinnors rättigheter. Då får alla vi som delar engagemanget i den frå-gan en gemensam plattform

att utgå från när vi nätverkar med potentiella samarbets-partners. Jag tror att stöd till SAK ofta börjar med att man blir medlem, och i och med det får en chans att öka sin medve-tenhet. Vilket stöd man sedan ger kan se olika ut. Det kan till exempel vara ekonomiskt, eller att man bidrar med sin tid och arbetar i olika tema-grupper.

Vill du veta vad årsmötet kom fram till? Du hittar årsmötes-protokollet och motions-besluten på www.sak.se.

SAKs fram-

gång bygger på att vi är neutrala.

Stöd till SAK

börjar ofta med att man blir medlem.

Det behövs

mer långsik-tiga lösningar för vatten-reningstekniken.

v

SAK prioriterar att

ge stöd till särskilt utsatta grupper.

ENGAGEMANG

MEDLEMSINTERVJUN

1 Prata med mellanstadieklasser,

10–12åringar. Det finns en annan typ av engagemang där, väldigt fruktbart.

2 Gör olika typer av evenemang

för insamling. Det skapar engagemang i ens närområde och ökar synligheten.

3 Hitta nya vägar för insamling när

verkligheten förändras. Nu är det till exempel viktigare att samla in pengar via digitala kanaler än att skramla med bössor.

3 tips till aktiva!


Varför engagerade du dig för Afgha-nistan?

– Jag var i Egypten på semesterresa när jag hörde på radio att Sovjetunionen hade invaderat Afghanistan 1979. Jag tyckte det var helt fel. När jag sedan kom tillba-ka till Sverige samlades vi några stycken som tidigare engagerat oss mot USA:s krig i Vietnam. Eftersom vi hade kritiserat den invasionen så borde vi kritisera den här in-vasionen också. Skellefteå är SAKs äldsta lokalkom-mitté, hur såg engagemanget ut när ni startade?

– Största skillnaden är att på 1970- och 1980-talen väckte invasionen stor upp-märksamhet över hela landet, engagemang-et såg annorlunda ut då. Vi demonstrera-de utanför Sovjetunionens ambassad, gjorde

banderoller och arbetade mycket med opini-onsarbete. Sedan kom insamlingsaktiviteter. I dag är det svårare att skramla pengar med bössor på stan. Ingen har kontanter längre.Varför är det viktigt att fortsätta enga-gera sig i Afghanistan?

– När jag började trodde jag att det skul-le ta några år, sedan skulle det vara färdigt. Även om vi i SAK har varit där och för-bättrat situationen i delar av landet så har situationen i stort förvärrats. Ibland ser det hoppfullt ut men det följs ofta av ett steg tillbaka. Vår insats behövs nu mer än nå-gonsin. Jag har aldrig tvekat om att insat-serna SAK gjort varit bra, vilket har gjort mig motiverad att fortsätta. Vilka har varit höjdpunkterna i ditt en-gagemang genom åren?

– I slutet av 1980-talet samlade SAK in

pengar till ambulanser i varje provins. Vi i Skellefteå bestämde oss för att samla in till en. Vi anordnade en artistgala och lycka-des få ihop pengarna. Som ledamot i SAKs riksstyrelse på 1990-talet reste jag i Afgha-nistan. Jag fick egna intryck och berättel-ser att dela vidare när jag kom hem. Efter-åt berättade jag om mina upplevelser på mina barns skola. Det ledde till ett samar-bete som pågår än i dag. Hur ser det samarbetet ut?

– Varje vår samlar barnen in pantbur-kar och flaskor, samtidigt som de delar ut broschyrer om SAK. Det brukar ge mellan 5 000 och 10 000 kr varje år. I gengäld ser vi till att någon kommer och föreläser för barnen som går i årskurs 4–6.

FILIPPA ALMLUND

”Vi behövs mer än någonsin”

Anders Lövheim är ordförande i SAKs äldsta lokalkommitté, i Skellefteå. Hans engagemang för Afghanistan sträcker sig 38 år bakåt, men han tycker att det aldrig har varit så viktigt att engagera sig som nu.

FOTO

: CA

RLA

DA

CO

STA

BEN

GTS

SON

ENGAGEMANG

PÅ GÅNG


BIDRAR SVERIGE TILL SYSTEMKOLLAPS? EFFEKTERNA AV DE NYA ASYLREGLERNA

3/7 På vilket sätt säkras ett värdigt mottagande i mottagarländerna när Sverige

utvisar människor? Konsekvenserna av Sveriges flyktingpolitik diskuteras. Frukostseminarium.TID: 8.00–8.45 PlATS: Sverige i världentorget, VisbyARR: Individuell Människohjälp (IM) och SAK

FRÅN AFGHANISTAN TILL MALI: KAN MILITÄRA OCH HUMANITÄRA INTRESSEN SAMVERKA?

6/7 Två rapporter visar att internationell militär respons i Afghanistan och

Mali försvårar humanitärt bistånd och utvecklingsinsatser i länderna. Säkerhetshotet mot hjälpar

betare har ökat. Seminariet tittar närmare på vilka lärdomar det går att dra av civilmilitär samverkan.TID: 8.00–8.45PLATS: Swedaviascenen, VisbyARR: Läkare Utan Gränser och SAK

VAD VILL PARTIERNA MED BISTÅNDET?

6/7 Företrädare från fyra riksdagspartier frågas ut om utvecklingseffektivitet

och sina visioner för det svenska biståndets framtid.TID: 11.00–11.45PLATS: Sverige i världentorget, VisbyARR: Concord Sverige. SAK är medarrangör.

Vi ses i Alme- dalen!

KULTURNATT I UPPSALA

9/9 SAK i Uppsala närvarar på kulturnatten i Upp

sala. Program och mer information kommer under sommaren på Uppsala lokalkommittés Facebooksida, SAK i Uppsala.

SAK I ALMEDALEN

e GÖTEBORG Tomas Jansson [email protected]

r JÖNKÖPING Claes Renström [email protected]

t LUND Inger Blennow [email protected]

u MALMÖ Anders Kjellström [email protected]

i SKELLEFTEÅ Anders Lövheim [email protected]

o SKÖVDE/SKARABORG Anders Boström [email protected]

p STOCKHOLM Stephanie Kilander [email protected]

a SUNDSVALL Sadia Akbari [email protected]

s SÖDERTÄLJE Hans L Hansson, [email protected]

d UPPSALA Carl Erixon caeljohan.erixon91 @gmail.com

f VÄNERSBORG Lennart Olsson olsson.lennart @telia.com

g VÄXJÖ Sahar Mohamadi sahar_ros2004 @hotmail.com

SAKs lokalkommittéer

i

a

d

ofe

g

tu

r

ps

FOTO

:ERI

K H

ALK

JAER

STOCKHOLM Den 6 juni hölls Tillsammans cup i bland annat Stockholm. SAK i Stockholm deltog med flera spelare med rötter i Afghanistan och även ett informationsbord.

Fotbollsturnering i Stockholm 6 juni

AFGHANSK FILMFESTIVAL

8–10/9 För nionde året i

rad hålls den Afghanska filmfestivalen i Stockholm. Ett trettiotal filmer visas och det blir musik och samtal med inbjudna regissörer. PLATS: Dieselverkstaden, Marcusplatsen 17, Sickla i Nacka.MER INFO: http://afghaniffs.com ARR: Afghanska Pennklubben och SAK.

TEMA UTVISNINGARNA

Anna-Karin Johansson Generalsekreterare, SAK

Så är det dags att säga adjö till alla er läsa-re av Afghanistan-nytt. Den 15 maj slutade jag som generalsekreterare för Svenska Af-ghanistankommittén. Det har varit fyra år av intensivt arbete. Fyra år med problemlös-

ning. Fyra år med oro över våldet i landet.Men det har också varit fyra år fyllda av glädje och

stolthet.Jag har fått träffa många människor, män, kvinnor

och barn, som gör fantastiska insatser för sina med-människor, såväl bland medlemmar som anställda i Sverige och Afghanistan och bland alla dem jag mött och som SAK samverkar med i Afghanistan.

Barnmorskor som Roszana i Samangan, i norra Af-ghanistan, som trots motstånd och hot fortsätter räd-da livet på kvinnor och barn. Som visar att kvinnor måste få spela en roll i samhället, få en röst, en in-komst. Och som fått mycket respekt för sina insatser.

LÄRARE SOM ISMATULLAH, som själv sett till att han lärt sig braille, blindskrift, och som i dag läser historia på universitetet och undervisar barn med synnedsätt-ning och ger dem nya möjligheter i livet, respekt och en känsla av att ha både värde och rättigheter.

Läkare som Abdullah som trots att ambulansen blir beskjuten fortsätter vårda och transportera patienter till sjukhuset.

Alla ni medlemmar som på er fritid berättar om Afghanistan, studerar och lär er mer, väcker engage-mang hos andra.

SAKs personal, både i Sverige och Afghanistan,

Fyra år av glädje och stolthet

som vägrar ge upp och hittar lösningar som möjliggör att vi kan fortsätta arbeta trots alla hinder och svårigheter det inne-bär.

Det är lätt att måla upp en svart bild av verkligheten i Afghanistan. Problemen är många – korruption, våld och brott mot mänskliga rättigheter. Men vi måste sam-tidigt komma ihåg att mycket positivt har hänt i landet sedan 2001, då i stort sett allt var raserat. Se det, och bygga vidare på det.

TITTA BAKOM tidningsrubrikerna, lyssna på kvinnorna, männen och barnen. För-sök förstå deras verklighet och hur vi bäst kan stötta dem i deras kamp för ett mer rättvist, jämlikt och fredligt Afghanistan.

Nu tar Andreas Stefansson, tidigare landchef på SAKs kontor i Kabul över som tillförordnad generalsekretera-re. Jag vet att han har en spännan-de tid framför sig. Lycka till! ●

SISTA ORDET


Mycket positivt har hänt

i landet sedan 2001, då i stort sett allt var raserat.

… följer vi upp 20 års arbete med Världens barn i Afghanistan.

… rapporterar vi om de hundratusentals flyktingar som åter vänder till Afghanistan från Pakistan.

… berättar vi om hur narkotika och opiumodlingar eldar på krig, brottslighet och social utsatthet i landet.

I kommande nummer av Afghanistan-nytt …

FOTO

: ERI

K H

ALK

JAER

Ps. Tf generalsekreterare Andreas Stefansson intervjuas på sid 4.

Uttalande av SAKs årsmöte den 20 maj 2017

Konflikten mellan regimen i Afghanistan och olika väpnade oppositionsgrupper

har intensifierats och under 2016 rapporterades det största antalet civila of-

fer på många år. Allt fler distrikt kontrolleras av väpnade motståndsgrupper. Ar-

betslösheten är hög, fattigdom och korruption utbredd. Rättssäkerheten är mycket

svag, i synnerhet för kvinnor. Statsmaktens legitimitet är fortsatt ifrågasatt.

Den ekonomiska tillväxten är svag, samtidigt som biståndet minskar. Befolkningen

har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Många afghaner flyr, både inom och

utom landet.

Under 2015 sökte runt 42 000 afghanska flyktingar asyl i Sverige. Efter det att

Sverige, liksom Europa, tillslutit sina gränser har betydligt färre anlänt. För

närvarande riktas uppmärksamheten främst mot det stora antal afghaner som nekas

asyl och ska utvisas och återsändas.

SAK arbetar för utveckling i Afghanistan och är inte en asylpolitisk organisa-

tion. SAKs biståndsverksamhet syftar till drägligare villkor för folket i Afgha-

nistan och på lång sikt till undanröjande av orsakerna till människors flykt från

landet. Enligt stadgans portalparagraf ska SAK ”sprida kunskap om förhållandena

i Afghanistan och om SAKs biståndsverksamhet, samt bilda opinion för att därige-

nom främja solidariteten med dess folk”. Att sprida kunskap och information om

landet är alltså en hörnsten i SAKs arbete.

SAKs utgångspunkt när det gäller migration handlar om dess effekter i Afghani

stan. Afghaner beräknas i dag vara världens tredje största externa flyktinggrupp

och Afghanistan hyser samtidigt 1,5 miljoner internflyktingar. Bara under 2016

tvingades över en halv miljon afghaner i Pakistan att återvända till Afghani

stan, ett land med eskalerande interna och regionala konflikter. Återsändande av

flyktingar har bidragit till sjunkande löner, stora påfrestningar inom redan be-

lastade sektorer såsom undervisning och sjukvård och bidragit till lokala kon-

flikter om land och naturtillgångar. Etniska konflikter har skärpts. Återsändan-

de under tvång bidrar därmed till destabilisering och motverkar de mål biståndet

arbetar för.

SAK anser att det är orimligt att återsända familjer, ensamkommande unga vuxna

eller barn med svagt socialt nätverk i dagens Afghanistan.

SAKs informationsarbete ska bidra till att myndigheter, enskilda organisationer

och en bred allmänhet får ökad kunskap om säkerhetssituationen och övriga rele-

vanta förhållanden i Afghanistan som har en påverkan på beslut om flykting och

migrationsstatus.

Sverige bör vidare vid prövning av migrationsstatus och vid återsändande till

Afghanistan vägledas av FN:s flyktingorgan UNHCR:s rekommendationer. SAK uppmanar

Migrationsverket att noga följa säkerhetsläget och inte göra generaliserande be-

dömningar då säkerhetsläget ständigt förändras i Afghanistan.

SAK uppmanar det internationella samfundet att beakta konsekvenserna av sin mig-

rationspolitik för det afghanska folket.

Omvärlden måste betänka konsekvenserna för det afghanska folket!


TEMA UTVISNINGARNA

v

”Tack vare butiken kan jag studera på universitetet”

FOTO SHUKRIA SAFI

Under 2016 bildades ● 181 självhjälpsgrupper

med 3 000 medlemmar.● 31 spar- och låne-

föreningar. ● 2 245 hushåll fick lån

för att utveckla sina inkomstkällor.

FÖR TVÅ ÅR SEDAN kunde Zarmina, 22 år, öppna en egen butik i sin hemby. Med hjälp av inkomsterna från butiken bidrar hon till sin familjs hushållsekonomi och kan läsa vidare till lärare på universitet.

Lånet för att öppna butiken fick Zarmina genom en självhjälpsgrupp som skapats med hjälp av SAK. Självhjälpsgrupperna stödjer kvinnor och personer med funktionsnedsättningar på landsbygden att starta egna affärsverksamheter.

Du kan ge kvinnor och personer med funktionsnedsättning en chans att starta egna företag och förverkliga sina drömmar. Swisha till num-ret här intill!

FAKTA | SJÄLV-HJÄLPSGRUPPER Swisha

valfritt belopp till 9007808!

MÄRK DIN GÅVA "SJÄLVHJÄLP"

Documents

TEMA | RÄTTSSÄKERHET Ingen rättvisa när pengar styr · 2017. 9. 20. · ment Report, hamnade Afghani stan på plats 169, av totalt 188. Det börjar bli en vana. Placeringar de