Några wow-exempel på nyttan med materialåtervinningSå hur blir man egentligen miljösmart? Tja, varför inte här och nu. Tänk efter, burken i näven, mobilen i fickan och ljuset på bordet. Resurserna finns överallt. Gör vi bara rätt så spar vi energi, minskar utsläppen, spar resurser ... you name it.

Enorm EnErgibEsparing! Använder vi återvunnet aluminium i stället för nytt material nästa gång vi producerar en läskburk, så minskar energiförbruk-ningen med 95 procent.

VärmEljus är ingEn struntsak! I Sverige använder vi 300 miljoner värmeljus på ett år. Återvinner vi alla behållare minskar vi mängden koldioxid med 1 000 ton, eller lika mycket som 350 bensindrivna bilar släpper ut per år.

Fina mEtallEr i lurEn! Ur ett ton mobiltelefoner kan vi återvinna 3 kilo silver, 300 gram guld och 100 gram palladium. I kretskorten i mobiler och datorer finns hundra gånger mer guld än i malmen från en gruva.

Men vad händer om vi inte är fullt så smarta? Om vi låter naturen ta hand om vårt avfall. Nja, det skulle inte funka speciellt länge. Hade Gustav Vasa slängt flaskan med sportdricka i Sälenskogarna skulle vasaloppsåkarna snubbla på den än i dag.

Godispapper, matrester, tidningar och tomglas. Vi producerar en massa avfall. I vårt land över 500 kilo per person och år. Tack och lov kan mycket användas igen. Som nya produkter, energi, matjord och biogas. Ja, återvinningen går framåt. För inte länge sedan slängde vi det mesta på soptippen. Inte förrän tipparna liknade berg insåg någon att man borde tänka i termer av brännbart och inte brännbart. Därefter har vi steg för steg utvecklat dagens sofistikerade återvinningssystem där avfallet är en viktig resurs. För att visa riktningen har EU skapat en avfallshierarki som rangordnar hur avfall ska hanteras. Bäst är att helt enkelt skapa mindre avfall, sedan kommer återanvänd-ning, återvinning och sist deponi, eller lagring, av avfall.

ÅTERVINNiNg Skapar resurser

Så lång tid tar det för naturen att bryta ner skräpet:glas cirka 1 miljon år En miljon år gamla spår av en människa har arkeologer hittat i en grotta på en sluttning i norra Spanien. Enligt forskarna är det den första europén.

plast cirka 450 år För cirka 450 år sen regerade Gustav Vasa Sverige. Redan 1521 åkte han tidernas första vasalopp. Han gick dock i mål i Sälen till skillnad från idag då målgången är i Mora.

aluminium cirka 300 år För cirka 300 år sen stupade Karl Xll vid Fredrikstens fästning i Norge. Idag står han i Kungsträdgården i Stockholm i form av en staty gjord av hovstatybildhuggaren Johan Peter Molin.

tuggummi cirka 25 år För cirka 25 år sen slog då 16-åriga Carola igenom med dunder och brak och låten Främling som fick högsta poäng från samtliga Melodifestivalens jurygrupper.

plastbEstrukEt pappEr cirka 5 år För cirka fem år sen kunde man gå på premi-ärvisningen av Disneys film Finding Nemo, som 2004 belönades med en Oscar för bästa animerade film.

Soppåsen & Matavfall... VärmEr husEt Det avfall som du efter källsorteringen slänger i soppåsen är en energiresurs. Hushållsavfallet blir bränsle i bland annat fjärrvärmeproduktionen. Kom ihåg att farligt avfall absolut inte får hamna här eftersom det skadar både vår hälsa och vår miljö.

... EllEr blir kompost & biogas Matavfallet eller det organiska avfallet, som det också kallas, ska du om möjligt lägga i ett separat kärl – om din kommun erbjuder det – eller i en hemkompost. Då kan det antingen bli jord, eller via rötning återvinnas som biogas och användas till uppvärmning av bostäder eller drift av gasbilar.

Förpackningar... blir nya Förpackningar Glas- och pappersförpackningar åter-vinns som råvara i nya förpackningar – glas hur många gånger som helst! Plastförpackningar av hög kvalitet blir råvara till nya plastprodukter, sämre exemplar återvinns i bland annat plank. Metallförpackningar smälts ner och används till exempel i arme-ringsjärn och motordelar. Att återvinna metall spar stora mängder energi och kan göras gång på gång på gång …

I Sverige är vi rätt bra på att återvinna förpackningar. 2007 åter-vann vi 95 procent av glas-, 73 procent av pappers-, 67 procent av metall- och 65 procent av plastförpackningarna!

Tidningar... kommEr igEn Tidningar är en viktig råvara vid tillverkning av nytt tidningspapper. På så sätt spar vi stora mängder energi jämfört med att använda ny pappersmassa. Återvunnet tidningspapper används också för tillverkning av toa- och hushållspapper samt pappers-handdukar.

El-avfall... 99 procEnt kan åtErVinnas Inget som drivits med sladd eller batteri får enligt får enligt lag hamna i soporna! El-avfallet trans-porteras till certifierade företag som monterar ner produkterna. I första hand för att ta bort och ta hand om den procent miljöskadliga delar som finns i produkterna. Resterande 99 procent av innehållet återvinns.

Vi svenskar är förresten världsmästare på att samla in el-avfall. 2007 lämnade vi in 17,4 kg per person till återvinning!

Grovavfall... bra myckEt bränslE Grovavfall sorteras efter material. Metallskrot återvinns i tillverkning av nya metallprodukter. Wellpapp blir nya kartonger. Trä flisas och blir bränsle i bland annat fjärrvärmeproduktion. Andra brännbara produkter behandlas i krossmaskiner och blir en ren bränslefraktion.

Planeten och KretsloppetIdag talas det mycket om global uppvärmning och klimatförändringar. Sannolikt är det de viktigaste miljöfrågorna mänskligheten står inför. Och det är vi själva som orsakar problemen genom utsläpp av växthusgaser och förbrukning av naturresur-ser. Dessutom bidrar vår ökade konsumtion till att skapa allt mer avfall.

Vår livsstil är helt enkelt inte hållbar. Klokt nog inser allt fler att vi måste göra något åt saken: Vi måste minska mängden klimatgaser, leva energi-snålare och hushålla med jordens resurser. Och med tanke på att naturresurserna är begränsade, klimatet förändras och efterfrågan på nya råvaror växer, är det även nödvändigt att ta vara på den resurs vårt avfall utgör.

Ett viktigt inslag i avfallshanteringen är olika slags återvinning. Ta till exempel materia-låtervinning, vilket minskar industrins energiförbrukning och behov av nya råvaror, samti-digt som farliga ämnen tas hand om på ett miljösäkert sätt. En annan form av återvinning är biologisk behandling i form av kompostering eller rötning, där det biologiska materialet och näringsämnena återgår till kretsloppet utan att öka mängden koldioxid i luften.

Bäst i eu I Sverige kan vi känna oss lite duktiga på det här med klimat och återvinning. Vad gäller klimatet är vi bäst i EU – enligt en färsk undersökning har drygt 85 procent av oss gjort något konkret för att minska utsläppen, EU-snittet ligger på drygt 60 procent. De senaste tio åren har vi dessutom fördubblat återvinningen, samtidigt som deponering av avfall som inte kan återvinnas minskat till under fem procent. Det finns studier som visar att om människor källsorterar och återvinner aktivt, så påverkas deras övriga beteende i mer miljömedveten riktning. Kanske förklarar det varför nästan var tredje svensk börjat undvika korta flygresor och uppemot 35 procent av oss har minskat sin bilkörning.

vÅra val gör sKillnad Kort sagt befinner vi oss i dag mitt i en klimatförändringsprocess som vi dess bättre kan påverka genom att göra klimats-marta val: Genom att handla rätt redan i butiken, genom att se till att våra gamla prylar kommer till nytta för andra och till sist genom att sortera rätt. Svårare är det inte.

Ovanstående resonemang sammanfattas i EU:s avfallstrappa och målsättning: Minskade avfalls-mängder, Mer återanvändning, Mer materialåter-

vinning, Mer energiåtervinning och Mindre deponering. Hjälps vi åt att leva upp till det så tar vi ett stort och viktigt steg mot en bättre framtid.