Ebba Stålhandske har vurmat för det textila uttrycket sedan barns­ben och har yrkesmässigt ägnat sig åt sitt stora intresse sedan 30 år. Hon älskar att brodera och gör det tillsammans med flera olika tekniker. Franska knutar är hennes favoritstygn.

De franska knutarna får vi se en hel del av i Ebbas retrospektiva utställning, hennes största till omfånget, som genomgående hand lar om växtlighet och natur.

Textilt på Konsthallen

– Till en början intresserade jag mig mest för form och färg i naturen eller i min trädgård i Uppsala-Näs, berättar Ebba, som bor nära skog och mark med lavar, mossor och spännande stenar som Ebba gärna klär in med naturnära broderier.

Efter hand har hon alltmer fört in reflektioner i sina textila ”målnin-gar” med funderingar över natu-ren, hur vi behandlar den och hur naturen tar tillbaka initiativet.

I mellersta rummet står bran-den i Västmanland i fokus i flera bildsviter. I en av dem får vi följa förloppet från första gnistan till hur skogen tar igen vad branden ödelagt.

Ebba är vetgirig och har gått i ett stort antal kurser – hela 33. Tex-til- och stickkurser, broderi- och hattkurser... 2013-2017 lärde hon sig shibori, en japansk teknik, på Handarbetets Vänners skola, en av de textilinstitutioner hon studerat vid. Andra är Tillskärarakademin och Sätergläntan.

– I det innersta rummet hänger ett tjugotal japaninspirerade ”moln” i shibori-teknik. Ett rum mel-lan himmel och hav med sina blå toner.

Utställningarna har duggat tätt. Ebbas meritlista redovisar inte mindre än 78 utställningar. Egna eller tillsammans med andra. Den senaste 1917 på Kaleido i Uppsala, där hon var medlem 2006 - 2017. Den första utställningen hade hon 1995 på Textilmuseet i Borås.

Det var Ebbas stickkurs-lärare stickgurun B-M Christoffersson som tipsade museet. Hon visade stickade huvudbonader i drag-spelsstickning i karamellgarn.Det ledde att hon blev designer för Östergötlands ullspinneri.Ebba arbetar som modist via flera kurser i hattmakeri (bland annat på Victoria & Albert Museum i London 2010).– Som modist får jag möjlighet att kombinera olika textila tekniker med själva hantverkskunnandet.

Det hårda arbetet med att betvinga olika material, och att forma över hattstock, uppvägs av det avslutande arbetet, då hatten dekoreras.

Konstutbildningar på Wiks folkhögskola i teckning, grafik, målning och textiltryck avspeglar sig i Ebbas textila konst, som oftast vilar på ärvt linne eller spetsprydda tablet-ter. Ett konsthantverksmässigt återbruk.

Gunilla Edström