32
KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050 Gillar man djur och natur ska man bo i Värnamo Hemkommunen och miljöfrågorna har stor plats i hjärtat hos Alice Bah Kuhnke SID 8 Solbilen från Jönköping startklar i Australien SID 10 Garo laddar framtidsbilen SID 16 Bygg egen elcykel SID 21 Mer tid för barnen SID 23 EN TIDNING OM ENERGI, KLIMAT OCH MILJÖ FÖR DIG I JÖNKÖPINGS LÄN NR 3 2013

Tidningen +E, nr 3 2013

  • Upload
    camino

  • View
    228

  • Download
    5

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Citation preview

Page 1: Tidningen +E, nr 3 2013

KLIMATSMART

JÖNKÖPINGS LÄN

+ PLUSENERGILÄN 2050

Gillar man djur och natur ska man bo i Värnamo

Hemkommunen och miljöfrågorna har stor

plats i hjärtat hos Alice Bah Kuhnke SID 8

Solbilen från Jönköping

star tklar i AustralienSID 10

Garo laddar framtidsbilen SID 16

Bygg egen elcykel SID 21

Mer tid för barnen SID 23

E N T I D N I N G O M E N E R G I , K L I M A T O C H M I L J Ö F Ö R D I G I J Ö N K Ö P I N G S L Ä N

NR 3 2013

Page 2: Tidningen +E, nr 3 2013

” Våra kommuner satsar på elbilar

och sätter upp nya laddstolpar

+E är en tidning för dig som bor och verkar i Jönköpings län. Tidningen tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Namnet +E står för plusenergi där visionen är att Jönköpings län ska minska energianvänd-ningen och öka produktionen av förnybar energi så att det blir ett överskott. E står också för ekologi, engagemang och entreprenörskap.

ANSVARIG UTGIVARE Minoo Akhtarzand, landshövdning

PRODUKTION Getaware ekonomisk förening

REDAKTION [email protected]

ANNONSBOKNING [email protected] 076-170 55 76

GRAFISK FORM Cecilia Cromnow

OMSLAGSFOTO Fredrik Karlsson

TRYCK & REPRO Zetterqvist tryckeri

PAPPER Expo press 52g

LKO

MM

EN

Finansiärer

FO

TO:G

US

TAV

LIN

DH

DENNA UPPLAGA av +E handlar om infrastrukturfrågor, en av mina många hjärtefrågor. Jag tycker att det är viktigt att inse vilken stor betydelse transportsektorn har för samhällsutvecklingen och tillväxten. Många har en långsiktig idealbild som är fokuserad enbart på vissa delar av trans-portsystemet, vilket gör att vi ibland riskerar att glömma bort behovet av de övriga transportslagen. Vi behöver jobba med hela systemet och helst med parallella spår.

Vi ska fokusera på att höja kvaliteten på det befintliga transportsystemet samtidigt som vi jobbar med att förbättra och bygga långsiktigt och för framtiden. Det är hela resan och hela transporten oavsett valet av transportmedel som ska vara effektiv och hållbar. Ibland är tåget det bästa möjliga och effektiva valet, ibland måste vi ta bilen, flyget eller färjan. Men oavsett vilka satsningar och vilka val av rese- och transportmedel vi gör, ska vi se till att utveckla ett hållbart och klimatsmart system.

Runt om i vårt län är ibland bilen det enda möjliga alternativet för att kunna förflytta sig eller sina varor. Därför har den i dags-läget fått en större betydelse, inte minst för landsbygden och näringslivet. Detta innebär att vi även behöver fokusera på att göra bilarna mer miljövänliga.

LYCKLIGTVIS ÄR engagemanget i vårt län även i detta avseende stort och det händer mycket positivt i länet där man runt om hittar innovativa klimatlösningar. Våra kommuner är mycket aktiva, satsar på elfordon och sätter upp nya el-laddstolpar. Jag hoppas att du får inspiration till hur just du kan bidra till en klimatsmart resa och transport genom de kloka och effektiva val du gör för ditt eget och miljöns bästa!

Minoo AkhtarzandLandshövding i Jönköpings län

Transportsystemet måste bli klimatsmart

Magasin +E

2

Page 3: Tidningen +E, nr 3 2013

På god vägSatsningar på elcyklar, gratis testperioder på kollektivtrafiken, resfria möten och investeringar i järnväg ska få medborgare i Jönköpings län att ställa bilen oftare.

”Vi flyttar fram positionerna för järnvägen”– Vi har ett långsiktigt mål i länet om att fördubbla resandet med tåg fram till 2025. I de nya transportplanerna för perioden 2014-2025 flyttar vi fram positionerna för järnvägen. En stor del av länets järnvägar har idag för dålig standard vilket gör att tågen går för sakta och därför inte kan konkurrera med bilen. En sträcka som kommer att prioriteras är den mellan Värnamo-Jönköping där vi har en järnväg som det inte hänt något med sedan 1800-talet. En annan är Jönköpingsbanan mellan Nässjö och Falköping där standarden är bättre men där det behövs fler mötesstationer för att kunna öka antalet tåg. Förslagna åtgärder kommer inte räcka för att nå målen, men eftersom planerna ska revideras vart fjärde år hoppas vi kunna genomföra ytterligare åtgärder på sikt.

Emil Hesse, sakkunnig i kommunikationer, Regionförbundet Jönköpings län

”Det här gör det roligt att cykla”I sommar har vi i Nässjö haft utlåning av elcyklar i samarbete med den lokala cykelhandlaren Cykodel, vilket blev stor succé. Tre olika typer av elcyklar i olika prisklasser har lånats ut och de har varit uppbokade hela tiden. Elcyklarna verkar ha gjort att folk har vågat sig ut på längre cykelturer, en del på flera mil, som de nog inte skulle ha gjort annars. Vi har fått mycket positiva kommentarer såsom ”det här gör det roligt att cykla” och ”man ville alltid cykla istället för att ta bilen”. I slutet av september visade vi upp elcyklarna och andra eldrivna transportmedel, såsom svenska uppfinningen Zoom Uphill (enmansfordon för terräng) och Segway (självbalanserande ståhjuling) på Stortorget.

Sunniva Robertson, energi- och klimatrådgivare, Nässjö kommun

”Testpiloternas upplevelser är väldigt positiva”– Vi kör en kampanj under 2013 för minskat bilresande som heter Inga onödiga bilresor. Den tar sikte på vårt vardagliga och kortväga bilresande, som exempelvis vår arbetspendling. Målet har varit att utan pekpinnar informera om fördelarna med att låta bilen stå och dessutom visa på fungerande alternativ. Folk som bor eller arbetar i kommunen har kunnat ansöka om att bli testpiloter på elcykel, med cykelkärra eller på kollektivtrafiken. I nuläget har ett sextiotal personer ansökt om att testa en månads kollektivtrafikresande och över 200 personer kommer efter kampanjens slut att ha testat en vecka med elcykel. Testpiloternas upplevelser är generellt sett väldigt positiva. Många vittnar förvånat över hur bra alternativen till bilen faktiskt funkar. 

Olle Gustafsson, projektledare i hållbart resande, Jönköpings kommun

”Vi jobbar jättemycket med resfria möten”– Trafikverket Region Syd arbetar medvetet med våra resor i tjänsten till och från jobbet. Genom en studie över våra resor har vi satt upp mål för hur mycket utsläpp vi kan minska och pengar vi kan spara. Vi har bland annat införskaffat fler elcyklar till kontoren och det finns pendlarkort att låna för tjänsteresor i stället. Vi följer upp våra resor regelbundet, försöker välja tåg och buss framför flyg och har en mobilitetsinspiratör som arbetar med att föreslå nya åtgärder hela tiden. Resfria möten jobbar vi jättemycket med. Ibland är det nödvändigt med fysiska möten och då använder vi oss av en app som heter Resrobot och som hjälper oss att hitta mötesplats och tid som alla kan åka kollektivt till.

Anna Wildt-Persson, Samhällsbehovschef på Trafikverket Region Syd och medlem i Klimatrådet

Magasin +E

3

Page 4: Tidningen +E, nr 3 2013

Grattis vinnarna!

Dela med dig om vad du tycker om tidningens innehåll och ämnen. Ett urval av era insändare kommer att publiceras här. Skicka din insändare till [email protected], via +E:s egna facebook-sida eller med snigelpost. Adressen hittar du på sidan 31. Samtliga publicerade insändare i varje nummer belönas med varsin biobiljett.

Dela med dig

Madeléne Ram i Lekeryd, Helen Vavruch i Huskvarna och Gun Fransson i Eksjö belönas med

varsitt exemplar av boken Lisens gröna värld för sina tips på huskurer på örter och växter.

Lennart Eriksson i Vaggeryd belönas med en biobiljett för korrekt lösning av Energikrysset.

Nytt korsord hittar du på sidan 31.

JUST DÄR RANDAS MORGO-

NEN

BAND FRÅN VÅRA

TRAKTER

DANSKT MAT-

STÄLLE

MARGA-RETA NY-LANDERS

JOBBK O C K

REPAR Ö V A RKAN

JYCKEN HETA K A R O

SERVERAS ELEV-

ERNA TILL LUNCH

BÖR VI SORTERA

OCH ÅTER-VINNA

GÖR BAR-NEN OFTA I MATSA-

LEN

LÖVTRÄD AUTVAND-RARNAS

HUS

FILMSLUT

E N DTILLSAM-MANS EN

SKIVA C SLÅTTER-REDSKAP

TILLÅTEN VKLOK OCH FÖRSTÅN-

DIG

UPPMA-NING ATT DONERAARABISKT

NAMN

MAN SATSAR PÅ EKO-LOGISK I GISLAVED

S K O L M A TÄR EKSJÖ TRÄSTAD I D Y L L I S KSTÖVEL-LANDET

ETT RED-SKAP I BILJARD K Ö

VILL ELEVERNA ATT MA-TEN ÄR

M U M S I GSÄLJER VÄL EN

HEL DEL ONYTTIG-

HETERK I O S K

ALLE-MANSRÄT-

TEN?

RESUL-TAT AV

MYCKET GOD MAT

R A PMÅTTA

S I K T A EN FORM AV BRÖD L E V

JÄMFÖREL-SEORD Ä NSKYDD TILLFOGA

EXISTE-RAR Ä R

EN GUD

H E R R A N DET DÖDA DJURET I

KAN VI I BANK L Å N ABESVÄR-

LIGAHUNDRAS

ÄR DEN MODERNA

MÄN-NISKAN IBLAND

PANTAL

DVÄRGAR S J UÄR VINET

HUGEL GENTIL A L S A S S I S K TFINNS

REST

B E K V Ä MPRONO-

MEN SOM UTTRYCK-ER SAM-

HÖRIGHETV I RÄKNA

KLIVEN S T E G ANÅGOT

ATT VILA HUVUDET

MOTU

FINNS I BÅDE

FAST OCH FLYTANDE

FORMT V Å L

EN RÄTT SOM GÖR SIG BRA PÅ POR-TRÄTT

O M E L E T TVACCIN

MOT TRE BARNSJUK-

DOMARM P R

SOM EN FÖRDEL

KAN MAN SÄGA

EN SÅDAN ÄR

LAGENS LÅNGA

A R MKAN

ORSAKA NACK-SPÄRR

ALLTJÄMT FAST

MYCKET KORTARE

Ä NPALIN-

DROMSIG-NAL T U T

SKOJIGT

K U LHÖJDLÄGE

CIVIL MYNDIG-HET MED SPANAR-UPPDRAG

F R AMOTORCY-KELTILL-VERKARE D

PLATS MED FYR R

KRAFT-VERKS-

PRODUK-TEN

EDEN

CYKLANDE ÄVENTY-RERSKAN

OVANR E N A T A

ÄLDRE VARA AV GOD KVA-

LITET OCH NAMNET

PÅ UNGDO-MARNAS UF-FÖRE-

TAG

ABÖRJAN PÅ DEN

GRÖNA ÖN

GRUFF

K R A K E LFINNS I

SPIRITUS I R ISILVER

A GVÄDER-STRECK

STOPPA I SIG

MUMLA

V I N T A G EÄRMLÖST KPLAGG V Ä S

TTUFF TÄVLING V M

ÄR DEN SOM HAR HÄLSAN

ETT FÖR-FARANDE KAN DET

VARASPRANGOAS I STAN

G Ö R O M G Ö R R Ä T T P Å U F SKÅNKA PÅ B Ä R A

LÅTIT TÅRAR TRILLA A

NATURMA-TERIAL T R ÄÄTRAN O. VISKAN

EN KORT REPRI-MAND A N M ROFFA ÅT

SIG G R Å T I T

O R D E TBILDAS

AV VITT-RING I

KALKSTENK A R S T

GLOSAN N E N A VUTAN

KRUMBUK-TER R A K TPX

-13

DIN

SID

A

Lösn

ing

en

erg

ikry

sset

nr

2Att åka till rymden är inte klimatsmartSYNPUNKT Tack för trevlig läsning om miljö i vårt län! Måste bara få säga att jag blev väldigt ifrågasättande till ert syfte då jag läste uppslaget om Renata Chlumska. Det verkar som att er tanke är att slå ett slag för att upptäcka sin närmiljö (vilket är mycket positivt). På samma sida kan man läsa att det Renata siktar på nu är att bli den första svenska kvinna i rymden, inte för forskningssyfte, utan som turist och för det kommersiella bolaget Virginia Galaxtics. Jag har svårt att tänka mig något mindre ekosmart utflyktsmål. Det ger hela artikeln dålig bismak. Nästa gång hoppas jag på en artikel med någon som lever som den lär. Några tankar bara!

Sofie, Värnamo 

Tack Sofie för en relevant och bra kom-mentar. Att du reagerar visar på att vi har läsare som tänker till vilket också är syftet med denna tidning.

Vår ambition är precis som du skriver att lyfta exempel på personer som kan fungera som goda förebilder och vår uppfattning är att Renata är en sådan då hon har ett stort personligt engagemang för miljöfrågor. Som vi har uppfattat det gör Renata denna expedition för att också få en större förstå-else för hur jorden förändras utifrån, vilket vi förstås kunde ha gjort lite tydligare.

Redaktionsrådet

Det är skillnad på fauna och floraRIS & ROS Grattis till en fin tidning.  Jag läste den från förstasidan till och med sista sidan. Jag skulle önska att ni läste igenom texterna en extra gång till nästa nummer.  Jag hakar mig alltid på stavfel, felaktiga bildtexter och upprepade eller överhoppade ord. Så blir det lätt när man förlitar sig helt på stavningsprogram och inte tar sig tid till en sista genomläsning. Ett sakfel också. På sidan 28 i stycket som börjar “I boken ger hon mängder... ingredienser från den svenska faunan”. Fauna är djurliv. Flora är växtliv.

Iréne

Hej Irene och tack för ditt mail. Kul att du gillar tidningen. Vi lägger

mycket tid på att läsa igenom alla texter flera gånger och förlitar oss inte på stavningsprogram.

På redaktionen läser vi texterna i 2-3 omgångar och sedan läser också Redaktionsrådets ordförande igenom tex-terna. Vi lovar att bli ännu bättre på detta. För oss är det viktigt att allt blir korrekt och det är mycket olyckligt när faktafel hamnar tidningen.

Redaktionsrådet

Magasin +E

4

Page 5: Tidningen +E, nr 3 2013

Tre rösterNAMN: Lasse Siggelin

BOR: JönköpingÅLDER: 54

Varför väljer du cykeln till jobbet?– Det gör jag av tre

skäl: Det ger mig motion och frisk luft, det är miljövänligt och det är billigt.

NAMN: Agneta SellbergBOR: TranåsÅLDER: 68

Hur tar du dig till jobbet?

Jag har 2 km till jobbet och cyklar om det går. På vintern om det är halt, för mycket snö eller för kallt promenerar jag. Då får jag frisk luft och lite gratis motion. Om jag planerar att storhandla på hemvägen tar jag bilen. Ibland jobbar jag på annan ort, då åker jag gärna buss eller pendeltåg om det går. Det är ett skönt sätt att koppla av efter en lång arbetsdag. Men tyvärr passar tåg- och busstider sällan.

NAMN: Martin PollackBOR: Landsbro, arbetar i SävsjöÅLDER: 32

Vad krävs för att du ska ställa bilen hemma?

– Jag skulle aldrig ta bilen om det fanns busstider som gick innan jag börjar jobba. Det hade kvittat om man fått vänta någon timme men första bussen på morgonen kommer fram 6.45 och jag börjar 6.30. Jag brukar ta cykeln 3 dagar i veckan förutom när det är riktigt snöigt på vintern.

På gång

I Taberg strax söder om Jönköping finns det nu en sprillans ny naturskola bland fladdermöss, gruvgångar och fin natur. TEXT & FOTO CAMILLA ZILO

En naturskola är ingen vanlig skola med väggar och tak. Med alla sina sinnen får barnen uppleva och lära sig ute i naturen. Sabine Lind, biolog och fladdermus-expert, tog initiativet till projektet med Naturskolan i Taberg.

– Vi upplever att det finns ett stort be hov för denna form av undervisning. I höstas öppnade vi upp Naturskolan och vi har redan massor med bokningar. Det är en komplet-tering till den traditionella undervisningen.

Sabine arbetar tillsammans med Per König som är naturpedagog. De har tittat på målen i läroplanen och väljer sedan olika teman som passar platsen inom bland annat ämnena historia, SO och NO.

– Taberg är ett mycket fint och speciellt

Barnen i naturskolan i Taberg får gå in i en gruva när de har

tema kulturhistoria.

område som innehåller så många olika element; berget, gruvan, skogen, vattnet och fladdermusutställningen. Vad tycker barnen om att komma hit?

– De tycker det är roligt! Eleverna får testa grejerna vi har. Vi håvar och har så kallade insektssugar. Sedan använder vi också ett vanligt paraply som vi hänger upp och ner i ett träd, skakar på det och ser vad som hamnar i det. Det blir mycket glada tjo och tjim när barnen ska testa det. När vi har tema kulturhistoria går vi in i gruvan. Det är en spännande upplevelse i sig. Fladdermöss, som vi har en utställning om, tycker de flesta är roliga och gosiga. Det är ovanligt, men vi hade faktiskt turen förra veckan att se en levande fladdermus live inne i gruvan.

+E på facebookTIPS Lär dig mer om vad som händer inom energi, klimat och miljöområdet i Jönköpings län och interagera med redaktionen, genom vår Facebook-sida. Sök på Tidningen +E

Redaktionen +E

NATURSKOLAN

Naturskolan i Taberg är öppen måndag till onsdag året om. Det är gratis för skolorna att komma under den första projekttiden (till och med augusti 2014). Undervisningen är i första hand för barn från förskoleklass upp till årskurs sex. För mer information och bokning, gå in på www.skola.jonkoping.se/naturskola.

Sabine Lind är biolog och flad-

dermusexpert och har tagit initiativ till Naturskolan.

Magasin +E

5

Page 6: Tidningen +E, nr 3 2013

jag bryr mig- Vi på Tranås Energi säljer 100 % förnybar el i hela Sverige. Vår egenproducerade el är märkt med Bra Miljöval, Sveriges tuffaste miljömärkning, och som enda energibolag är vi diplomerade av Älvräddarna för vår optimalt miljöanpassade vattenkraft.

Jag och min kollega Lovisa hjälper dig gärna att hitta det bästa elavtalet för ditt hem eller företag. Vi bryr oss, både om miljön och våra kunder.

- Lotta Berglund, elsäljare på Tranås Energi

ViLL du VETa MEr?Kontakta oss på 0140-68 308 eller läs mer på vår hemsida www.tranasenergi.se.

Page 7: Tidningen +E, nr 3 2013

SO

NG

ST

IPS

Ta bussen till Alperna

SO

NG

ST

IPS

ATT HA EN AKTIV SEMESTER blir allt viktigare när våra arbeten blir mer stillasittande. Att dessutom maximera tiden ute i solljuset är viktigt för att råda bot på depressioner och trötthet under vinterhalvåret. Är du nybörjare, boka en skidresa lite senare på året, i mars, då det är lite varmare och skönare, men det ändå finns kvar snö i bergen. Då kan du kanske till och med åka skidor utan mössa. För den som vill ha orörd pudersnö är det bättre i januari-februari, men då kan det också bli väldigt kallt.

En miljösmart vintersemester för dig som tycker att de svenska alternativen inte

ger samma pirr i magen, görs enklast med en bussresa till Alperna. Organisationen UCPA erbjuder all-inclusive resor, där du inte ens behöver släpa med dig skidor. Allt du behöver: mat, skidor, skidlärare, liftkort, boende och resa med sovbuss ingår i priset som ligger på 7-10 000 kronor för en vecka. I Alperna bor du enkelt, ofta i sovsal, och sköter städning själv. Du väljer om du vill åka med skidlärare i 23 timmar eller 12 timmar, om du vill åka off-pist eller om du föredrar snowboard eller längdskidor. De som rest med UCPA gör det oftast flera gånger då det

är en lärorik och maxad upplevelse. Du får resa med UCPA om du är mellan 18-45 år.

UCPA står på svenska för “Riksförbundet för sport- och friluftscentra” och är en fransk ideell organisation som stöttas av franska staten för att ge människor möjlighet att sporta och umgås. Idag är organisationen global och den svenska filialen har funnits sedan 1984 och sitter i Göteborg. På sommaren arrangerar UCPA sportresor inom surfing, klättring, golf, mountainbike etcetera.

UCPA.SE

Nu är det dags att boka en resa till alperna inför vinter- och vårsäsongen. Med buss ner, hyra av skidor och all mat inkluderad kan du slappna av, låta hjärnan vila och kroppen vakna. TEXT & FOTO JOHANNA STÅL

Från Val d’Iseres toppar kan du se ända till Mount Everest.

Magasin +E

77

Page 8: Tidningen +E, nr 3 2013

Alice Bah KuhnkeAmbassadör för förändring

VAD FÖRKNIPPAR du med Alice Bah Kuhnke? Kanske tänker du på programledaren för Disneyklubben i början av 90-talet, kvin-nan som större delen av 2000-talet var ansiktet utåt för föreningen Fairtrade (då Rättvisemärkt), en ovanligt engagerad hållbarhetschef inom affärsvärlden, eller en trogen ambassadör för Värnamo kommun.

Uppvuxen i byn Horda med en mamma från Sverige och pappa från Gambia präglades Alice tidigt av 70-talets ideal och kamp för en rättvisare värld.

– Medvetenheten om att världen är än större än mig själv är något som har följt mig genom livet.

För Alice är det självklart att miljöfrågor är en del av ett större arbete för en hållbar utveckling där ekologi, sociala frågor och ekonomi samspelar. Kanske är det också därför som Alice utan större problem kan gå från arbete inom den ideella sektorn, till affärsvärlden och vidare till en statlig myndighet. I september lämnade Alice jobbet som hållbarhetschef för teknikkonsultföre-taget ÅF för att tillträda sin nya tjänst som generaldirektör för Ungdomsstyrelsen, en statlig myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila sam-hällets förutsättningar. Alice ser möjligheter till förändring och utveckling överallt.

– Anledningen att jag valde att börja arbeta för ett börsnoterat företag var för att jag kände att jag behövde lära mig mer om hur man som företag kan påverka samhällsutvecklingen. Om vi ska kunna förändra vårt samhälle i grunden måste företag vara drivande i det, annars kommer

TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO FREDRIK KARLSSON

det inte att hända något. Att rekryterarna för Ungdomsstyrelsen ringde mig kom oväntat men under den långa processen med tester och prov av olika slag kände jag att det här var något jag verkligen ville. Dels för att frågor om det civila samhället och ungas delaktighet och livssituation är så avgörande för att bygga ett hållbart samhälle, dels för möjligheten att få vara med och leda och driva en myndighets utveckling framåt. Det känns både kul och utmanande.

ALICE PRATAR MYCKET OM vikten av att ta personligt ansvar men är samtidigt ödmjuk inför att få människor att göra energi-, miljö och klimatsmartare val i vardagen.

– Det måste vara lätt att göra rätt. Det är mycket begärt att alla människor ska kunna ta till sig av all information som finns om produkter och utifrån det ta aktiva beslut som är mer hållbara. Jag tror att vi måste försöka arbeta bort de ohållbara valen så att man som privatperson helt enkelt inte ska kunna göra så mycket fel. Samtidigt som det ska finnas valfrihet förstås.

Att göra medvetna val är dock något som Alice tror kan ge mycket positiv energi till människor.

– För att underlätta tror jag på att börja med att välja en sak som man bestämmer sig för att göra och som man kör på under ett år. Det kan vara att börja sopsortera eller aldrig slänga exempelvis plast i soporna. När man väl fått in vanan är det rätt svårt att sluta och nästa år kanske man bestämmer sig för ännu en sak. Att ha dåligt samvete är ytterst olönsamt. Den energin kan man lägga på att vara en härlig medmänniska istället.

1992–1999Alice Bah Kuhnke blir känd för svenska folket som programledare för Disneyklubben samt med egen talkshow i TV4 som sändes 1998-99. 1999 utses Alice till ”Årets Smålänning” av Sveriges Radio Jönköping.

2004Föreningen Fairtrade (då Rättvisemärkt) anställer Alice som ny generalsekreterare, Under hennes fyra år långa ledarskap lyckas föreningen vända utveck-lingen och öka försäljningen och utbudet av Fairtrade-märkta produkter i Sverige.

VA

RD

AG

SH

JÄLT

E

ALICE BAH KUHNKE

ÅLDER 41 år

BOR Stockholm

FAMILJ Man och tre barn

AKTUELL Ny general direktör för Ungdomsstyrelsen

”Att ha dåligt

samvete är ytterst olönsamt

Hon har varit programledare i TV, utsetts till årets smålänning och är ambassadör för Värnamo kommun. Men det som framförallt utmärkt Alice Bah Kuhnke senaste åren är hennes engagemang och arbete för ett rättvist och hållbart samhälle.

Alice i underlandet är en av många tecknade

filmer som producerats av Disney.

Kakao är en av flera produk-ter som kan certifieras enligt Fairtrade. Bilden föreställer en kakaoböna.

FO

TO:

FAIR

TRA

DE

SVE

RIG

E

Magasin +E

8

Page 9: Tidningen +E, nr 3 2013

Alice om…

… ATT VARA AMBASSADÖR FÖR VÄRNAMO

Vi är 11 personer som utsetts till ambassadörer och som ska sprida budskap om vår kommun i olika sammanhang. Det handlar framförallt om att berätta om hur aktiv och bra kommunen är så att människor ska vilja bo och utvecklas där. Jag har nog aldrig stått på en scen under de senaste tio åren utan att säga att jag är ambassadör för Värnamo kommun. I många av de föreläs-ningar jag gör kring hållbarhet brukar jag prata om vårt vackra jordbrukslandskap eller berätta något minne från barndomen.

… ATT BO I VÄRNAMOGillar man djur och natur ska man bo i Värnamo. Där finns Store Mosse nationalpark, många bäckar och åar att paddla i, mystiska skogar och underbara ängar. Sen är det också gott om företag och ett bra klimat för entreprenörer som förstås är viktigt för många, inte minst småföretagare. Jag gillar också att Värnamo satsar mycket på kulturen bland annat genom Vandalorum – ett konst- och designcentrum. Det ser jag som en viktig del i arbetet för en mer hållbar värld.

… TRON PÅ GUDMin tro på gud har växt genom åren. När man kämpar för hållbarhet och en bättre värld behöver man hitta sina knep för att stärka sig själv och tron på det man gör. Min tro har hjälpt mig mycket i det och jag har också odlat min andlighet överlag.

2005Alice utses som ambassa-dör för Värnamo kommun, ett uppdrag hon delar med bland andra skådespelaren Allan Svensson, hockey-proffset Mattias Tedenby och författaren Johanna Thydell.

2009Alice rekryteras som ny hållbarhetschef för teknikkonsultfö-retaget ÅF (tidigare Ångpanneföreningen) för att testa på att påverka inom ett börsnoterat företag.

2013Alice tillträder sin nya tjänst som general-direktör och chef för Ungdomsstyrelsen med uppdraget att leda och utveckla myndighetens arbete internt och externt.

ÅF:s huvudkontor i Solna var under fyra år Alice arbetsplats.

Magasin +E

9

Page 10: Tidningen +E, nr 3 2013

StartklaraSka de vinna med Sveriges första solbil?

Tanja Lundberg (t.v) och Sofia Wånge siktar på seger

i World Solar Challenge 6-12:e oktober.

FOTO CRISTIAN JOHANSSON

Magasin +E

10

Page 11: Tidningen +E, nr 3 2013

TEXT INGEMAR TIGERBERGFOTO MAJA JOHANSSON, ERIK GREVE, CRISTIAN JONSSON & JU SOLAR TEAM

En bil som enbart går på solenergi är inte science fiction. I dagarna ska Jönköping University Solar Teams unika fordon tävla om att snabbast ta sig över Australien. +E har träffat ett gäng uppfinningsrika och förväntansfulla studenter inför startskottet.

Testkörning med solbilen på Jönköpings flygplats

StartklaraSka de vinna med Sveriges första solbil?

Testkörning med solbilen på

Jönköpings flygplats

FOTO MAJA JOHANSSON

Magasin +E

11

Page 12: Tidningen +E, nr 3 2013

DET GÅR INTE ATT TA MISTE PÅ den entusiasm som Sofia Wånge och Tanja Lundberg utstrålar när vi träffas i entrén på univer-sitetet i Jönköping. Innan jag ens hinner formulera några frågor sätter de båda ingenjörsstudenterna igång och berättar om projektet med alla dess detaljer. Idag har karossen precis anlänt från leveran-tören vilket innebär febril aktivitet nere i ”bunkern” som de kallar sin verkstad.

- Det är en väldigt dyr leksak vi har. Kolfibret för karossen kommer att kosta nästan 200 000 kronor, säger Sofia som tillsammans med Tanja har ansvar för teamets strategi och PR.

17 studenter och två lärare har arbetat med bilen sedan januari 2012. Det är främst

blivande ingenjörer i maskinteknik och elektronik. Tanja berättar att hon lägger ner mellan 30 och 60 timmar i veckan på bilen.

– Den är vårt liv just nu kan man säga, summerar Sofia.

World Solar Challenge går av stapeln 6-12 oktober i Australien och går ut på att på kortast tid köra den 300 mil långa sträckan mellan städerna Darwin i norr och Adelaide i söder, enbart med solen som bränsle. Jönköpings Universitet är första nordiska högskola att delta i den prestige-fulla tävlingen över kontinenten.

– Folk från Chalmers var på studiebesök hos oss, säger Tanja med stöddighet i rösten och drar på smilbanden.

– Jönköpingstrakten är full av idéer så jag är inte förvånad över att vi är först.

JU SOLAR TEAM ställer upp i Challenger-klassen som bland annat innebär att bilen måste ha fyra hjul och en förare och loppet pågår mellan klockan 8 och 17 varje dag.

– Maxhastigheten på bilen är 80-90 kilometer i timmen. Acceleration är inte så viktigt, det är distans som gäller. Det vi kommer att möta på vägarna ”down under” är typ road trains (extremt långa lastbilar som finns i Australien) och kängurus, säger Tanja

Aerodynamik och energieffektivitet är avgörande för prestandan. Bilen är formad som en enda stor vinge och klädd med sex

”Jönköpingstrakten är full av idéer så jag är inte förvånad över att vi är först

Magasin +E

12

Magasin +E

Page 13: Tidningen +E, nr 3 2013

kvadratmeter solceller. Jag undrar hur de hävdar sig med tekniken som svenskar mot till exempel australiensare som jag antar har större erfarenheter av solenergi.

– Det är bara att slå hål på den myten, för vi har väldigt bra förutsättningar för solceller i Sverige. Det kalla klimatet är gynnsamt för verkningsgraden på solcel-lerna och de rengörs automatiskt när det regnar. Just nu bryr vi oss inte så mycket om självrengöringen i och för sig!

Även vikt är av central betydelse. De minutiöst nedslipade 155 kilona är ungefär en tiondel av vad en konventionell bil väger. Den superlätta kolfiberkarossen kommer inte upp till normal krocksäker-hetsstandard men föraren omges av en stöttåligare störtbur.

– Det är de minsta i teamet som får köra bilen, däribland jag, berättar Sofia. Om föraren väger mindre än 80 kilo så får man barlast för att tävlingen ska vara konkur-rensneutral. Men vi vill ha barlast för att sta-bilisera bilen och stärka upp tyngdpunkten.

NÄR VI GÅR NER I ”BUNKERN” trängs gänget runt den modell som agerat testkaross tills den riktiga anlände. Konstruktionen ser ut att vara tagen ur en serietid-

ning, något som håller på att byggas i Batmangrottan. Alla vill ivrigt beskriva detaljerna vi ser. Aerodynamiken ger bilen en aning ”downforce” det vill säga att luften trycker bilen något mot vägbanan för att öka stabiliteten. Bilen är 4,5 meter lång, 1,8 meter bred och 1,2 meter hög. Elmotorn är på 5kW och har ett litium-jon-batteri, ett uppladdningsbart batteri som är vanligt i hemelektronik.

– Optimalt så ska elen komma direkt från solcellerna men vi får även köra på batterierna ibland, berättar Tanja.

– Den har samma effekt som en hårtork, lägger Sofia till.

De berättar hur gänget har blivit rejält sammansvetsade av arbetsprocessen och många har utvecklats även som individer.

– Vissa i teamet var väldigt blyga i början men är nu ansvariga. Folk har verkligen vuxit, berättar Tanja.

– Supernördarna har blivit sociala, och vi sociala människor har blivit lite mer smarta, tillägger Sofia och skrattar.

Att det blev ett projekt med fokus på hållbar utveckling ser de som en helt naturlig följd av samhällets utveckling och deras framtida chanser att få jobb.

– Vår generation är uppväxta med att vi

Arbetet med solbilen pågår. På bilden testar Sofia Wånge vart förarkåpan ska sitta och

hur hög den behöver vara. FOTO: JU SOLAR TEAM

Sofia Wånge (t.v) och Tanja Lundberg. FOTO :ERIK GREVE

Delar av JU-gänget hjälps åt för att lyfta upp “planet” till bilen som ska placeras ovanpå den så kallade pontonen (en slags flytande plattform). FOTO :CRISTIAN JOHANSSON

Magasin +E

1313

Page 14: Tidningen +E, nr 3 2013

måste göra något åt miljön. Det är själv-klart att vi inte kan leva som vi gör. Och för att vi ska kunna hävda oss på en arbets-marknad så måste vi hitta nya kreativa sätt att jobba på, säger Tanja.

De menar att den tuffa arbetsmarknaden idag tvingar fram en kreativitet och drar paralleller till Japan vars ekonomi har stått stilla i flera år. Där finns även ett rejält nytänk inom förnyelsebar energi efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima. De japanska teamen i tävlingen visar upp en fantastisk kreativitet som de känner igen sig i.

– Jag har lärt mig så mycket mer av detta projekt än av något annat på utbildningen, säger Sofia.

– Det kan vara tufft de där 80-timmars-

”Jag trodde aldrig att jag skulle få vara med att bygga Sveriges första solbil!

Magasin +E

1414

Page 15: Tidningen +E, nr 3 2013

veckorna, men oftast är det hur roligt som helst. Det är värt allting, fyller Tanja i.

Jag undrar om de haft några stora motgångar i projektet. De berättar att det stundtals varit svårt att finansiera byggan-det men till slut har det gått att ro i hamn. Den största sponsorn har till och med fått namnge bilen: Natural Magic Energy.

– Det gick bättre när vi kunde visa upp något fysiskt, berättar Tanja.

DERAS FÖRHOPPNING är att solbilsprojektet kan inspirera och påskynda teknikut-vecklingen. Det handlar inte minst om att påverka människors attityder gentemot solenergi och elbilar.

– Det hjälper hela marknaden att folk

får upp ögonen för att det fungerar. Många tror att de inte klarar sig på 30 mil per dag, vilket nästan alla gör om man tittar på statistik över resvanor, säger Tanja och syftar på elbilsbatteriers räckvidd.

Större delen av de tekniska landvin-ningarna startar i lite smågalna expe-riment, som leder till erfarenheter och vidareutveckling, ökad effektivitet och så småningom till storskalig produktion vilket kan få ner priset på elbilarna.

– Detta är extremt både tekniskt och ekonomiskt. Det är ju inte rimligt att så många kan jobba gratis i nästan två år med att utveckla något. Men ju mer utvecklingen inom eldrift går framåt desto billigare och bättre kommer det att bli.

Framförallt är det viktigt att få in tänket att jaga vikt, säger Sofia.

– När vi började var det ingen som hade byggt något sådant, säger Tanja. Jag trodde aldrig att jag skulle få vara med att bygga Sveriges första solbil!

När den här tidningen kommer ut är det bara någon dag till startskottet för World Solar Challenge (6 oktober). Den som är nyfiken för hur det går för Jönköping University Solar Team kan följa tävlingen bland annat via Facebook och Youtube. Det finns även planer att sända tävlingen i tre avsnitt på tv. Gänget är taggat och självförtroendet är solitt.

– Vi siktar på att vinna såklart. Våra chanser ser väldigt goda ut, säger Tanja.

17 studenter och tre lärare har varit involverade i

projektet sedan start. Av studenterna är 14 av dem fortfarande involverade.

FOTO:ERIK GREVE

Lär dig merFör första gången är ett svenskt team med i världens största solbils-tävling. World Solar Challenge är en öppen internationell tävling där målet är att konstruera och bygga ett fordon som endast med hjälp av solens energi ska klara av att korsa en hel kontinent. De tävlande ska köra den drygt 300 mil långa sträckan Darwin-Adelaide på kortast möjliga tid.

JUSOLARTEAM.COM

WORLDSOLARCHALLENGE.ORG

Magasin +E

15

Page 16: Tidningen +E, nr 3 2013

TEXT CAROLINE PETERSSON

För några år sedan tog elspecialisten Garo i Gnosjö ett strategiskt beslut att satsa på infrastruktur för elfordon. Idag kan VD Stefan Jonsson stoltsera med ett hedersdiplom från Klimatrådet och med att vara störst i Norden på att leverera laddstolpar.

Garo laddar för nya transporter

1939Företaget Gårö Elektriska Armaturfabrik grundades i Gnosjö kommun. Gårö blev GARO 1994 som ett resultat av företagets satsningar på en interna-tionell marknad.

1998Garo blir certifierat enligt miljöled-ningssystemet ISO 14001 efter att året innan blivit certifierade för sitt kvalitetsarbete. E

NT

RE

PR

EN

ÖR

”I antalet laddstolpar är vi idag den största aktören i Norden

Ni fick ett hedersomnämnande och diplom genom Klimatrådets klimatpris förra året för er satsning på att bygga ut laddinfra-struktur för elbilar. Vad ligger bakom denna satsning?

– Inom transportsektorn diskuteras det allt mer hur vi kan skapa fossilfria transporter, där en stor del av transporterna kan använda el. För 5-6 år bestämde vi oss för att laddstationer och laddinfrastruktur till transportsektorn var ett strategiskt område för oss att arbeta med. Steget till att utveckla sådana produkter var inte så långt för oss då det ligger väl i linje med vad vi redan gör inom företaget, inte minst med vår långa erfarenhet av att utveckla motorvärmaruttag. Hur långt har ni kommit hittills?

– I antalet laddstolpar är vi idag den största aktören i Norden. Det är ganska många aktörer som satsar på produkterna men vi har haft en lite annan inriktning. Eftersom vi befinner oss i ett land där det är väldigt kallt och besvärligt klimat har vi skaffat oss en lång erfarenhet av att utveckla produkter som ska fungera även när det är dåligt väder. Sen har vi också valt att ha ett heltäckande program med alltifrån billigare produkter som fungerar för hemma-laddning till snabbladdare med vilka man kan ladda sin elbil på 15 minuter. Hur stor del av er verksamhet fokuserar på laddinfrastruktur idag?

– Det är en väldigt liten del av vår verk-samhet än så länge även om den är snabbt

växande. Sen önskar jag att det skulle gå ännu fortare inte minst på den svenska marknaden. Norge är ett föregångsland där det investeras väldigt mycket i infrastruktur och säljs ganska många elbilar. Där finns en annan politisk enighet att satsa. Hedersutmärkelsen från Klimatrådet berömde ert interna arbete med energief-fektivisering. Är detta ett resultat av era satsningar på miljösmarta produkter?

– Det är många faktorer som samverkar. Ska vi vara trovärdiga i vår produktutveckling måste vi också göra saker själva. Vi började redan för ett 10-tal år sedan med att sätta upp ganska tuffa miljömål för att få ner energiför-brukningen, både från el och uppvärmning. Från början handlade det om en övertygelse om att det var rätt sak att göra. När vi väl var igång upptäckte vi också att det var lönsamt. Många av våra kunder har dessutom krav på att vi har ett miljöarbete och är ytterst medvetna om hur viktigt det kommer att bli i framtiden. Har du påverkats privat av Garos miljöarbete?

– När man börjar tänka i de där banorna inser man väldigt snabbt hur självklart det är att släcka lyset när man går ur ett rum. Det har vi inte gjort så mycket i vårt land eftersom vår energi har varit väldigt billig. Många tror att det krävs enorma investeringar men den stora grejen är att förändra beteendemönster. Det är inte så svårt att spara energi som man kanske tror.

Gårö Elektriska Arma-turfabrik (nu GARO) på 1960-talet En av Garos

laddstolpar laddar

den egna elbilen som

företaget äger.

”Det är inte så svårt att spara energi som

man kanske tror”, säger Stefan Jonsson.

FOTO: JOHANNA K ARLSSON

Magasin +E

16

Page 17: Tidningen +E, nr 3 2013

2007Nya produkten G-mät intro-duceras. Med hjälp av G-mät kan man mäta den individuella el- och varmvattenförbrukning hos hushåll i flerfamiljshus. Produkten har snabbt blivit en storsäljare.

2008Företaget tar ett strategiskt beslut att satsa på laddstolpar och annan infrastruktur som krävs för laddning av elfordon. Den första laddstolpen sätts upp utanför Garos egna kontor och sedan i Gnosjö kommun.

2012Garos nya kontor står klart. Genom ett intelligent system styrs värme, kyla, och el automatiskt och hela kontoret går ner i viloläge när det inte behövs.

Företaget får också ta emot ett diplom för Klimatpriset i kategorin ”Transporter och planering”.

”I antalet laddstolpar är vi idag den största aktören i Norden

Magnus Arvidsson, kvalitets- och miljöchef på Garo tar emot Klimatprisets diplom och hedersom-nämndande från landshövd-ning Minoo Akhtarzand.

… DET NYA SMARTA KONTORET

Det har varit en riktigt dyr investering. Men det är ett sätt för oss att flytta fram positionerna långt inom en bransch där vi vill vara ledande. På sikt kommer vi nog kunna räkna hem det men tanken är att det också kan få ta lite längre tid. Allt kan inte mätas på en gång.

… ELBRANSCHENS FRAMTID

Det är otroligt spännande och roligt att vara en del av elbranschen just nu då den förändras i rasande takt inte minst på grund av miljöfrågornas ökade bety-delse. Och allt blir mycket bättre om man har roligt under tiden också.

… ATT FÖRANKRA MILJÖFRÅGAN INTERNT

Det kräver en del jobb, men samtidigt är miljöfrågorna något som alla är intres-serade av och medvetna om idag och som blivit mer och mer naturligt. Överlag har det varit en väldigt positiv resa för oss.

Lär dig merKLIMATPRISET

Klimatpriset delas ut av Klimatrådet och landshövding Minoo Akhtarzand. Klimatpriset är den årliga utmärkelsen och höjdpunkt i Jönköpings läns arbete med energi- och klimatstrategin och lyfter fram de mest framstående, ambitiösa och innovativa åtgärderna inom energi- och klimatarbetet i länet. I år har det kommit in 26 nomineringar, vinnare av Klimatpriset 2013 offentliggörs vid en prisceremoni på Residenset i Jönköping den 6 december. Läs mer om Klimatpriset på Länsstyrelsens webbplats. WWW.LANSSTYRELSEN.SE/JONKOPING

Läs mer om Klimatrådet på sidan 29.

Stefan om…

Magasin +E

17

Page 18: Tidningen +E, nr 3 2013

HANDELN MED UTSLÄPPSRÄTTER är ett verktyg som EU-länderna förbundit sig till för att nå Kyotoprotokollets mål om att minska utsläppen av växthusgaser. Varje land får ett visst antal utsläppsrätter att fördela bland företagen i landet. Totalt finns ett fast antal utsläppsrätter för en tidsperiod vilket innebär ett tak för de totala utsläppen. De företag som ställer om till miljövänligare teknik och släp-per ut mindre växthusgaser än tidigare får ett överskott på utsläppsrätter. De kan då sälja dem till företag som släpper ut mer än sin tilldelning.

ETT SÄTT ATT KÖPA UTSLÄPPSRÄTTER som privatperson eller företag är genom Naturskyddsföreningen.

Sven Hunhammar, avdelningschef för Klimat, energi och transporter på Naturskyddsföreningen är noga med att betona att de inte säljer utsläppsrätter till människor och privatpersoner som vill kompensera för sina utsläpp.

– EU har delat ut för mycket utsläppsrätter och behoven har minskat på grund av den ekonomiska krisen. Detta sammantaget har gjort att priserna har blivit för låga för att få systemet att fungera. Rent teoretiskt så minskar man taket genom att köpa utsläppsrätter hos oss, men det man framförallt bör göra som företag och privatperson är att se över sin verksamhet och sin livsstil för att minska sina egna utsläpp. Och oftast handlar det om flygresorna. Naturskyddsföreningen arbetar bland annat för att man ska införa flygskatt som gör att det blir dyrare att resa än vad det är idag. Genom att köpa utsläppsrätter via oss stödjer man vårt klimatarbete.

Så funkar utsläpps-

rätterVissa företag och privatpersoner köper

utsläppsrätter för att kompensera för sina resor. Enligt Naturskyddsföreningen, som säljer

utsläppsrätter, bör man snarare köpa dem för att främja en tuffare klimatpolitik än för att

stilla sitt dåliga samvete. TEXT: CRISTIAN JONSSON, INGEMAR TIGERBERG OCH CAROLINE

PETERSSON ILLUSTRATION: DAVID KARLSTRÖM

Sven Hunhammar.

Hur många elbilar har din kommun?Länsstyrelsen arbetar för en fossiloberoende transportsektor till år 2030. En viktig del i detta arbete är Green Charge Sydost: ett projekt för regional samverkan för hållbara elfordonssystem.

Magasin +E

18

Page 19: Tidningen +E, nr 3 2013

INB

LIC

K

Priset på utsläppsrätter varierar beroende på

hur hög efterfrågan är. Minskar de totala utsläp-

pen mer än beräknat så sjunker priset på

utsläppsrätter och stiger utsläppen så ökar priset.

Lär dig merANDRA SÄTT ATT KLIMATKOMPENSERADet vanligaste sättet att kompen-sera för utsläpp är att investera i projekt som minskar utsläpp i andra delar av världen, exempelvis investeringar i förnyelsebar energi eller trädplanteringsprojekt. Tricorona och U&W är två svenska företag som erbjuder projekt att investera i.

Tanken är att politikerna successivt ska sänka ”taket” för utsläppen och därmed minska antalet utsläppsrätter.

Som privatperson och företag kan du köpa utsläppsrätter, bland annat från Naturskydds-föreningen. Då bidrar du teoretiskt sätt till att sänka taket.

Magasin +E

1919

Page 20: Tidningen +E, nr 3 2013

VI KAN OPTIMERA DIN ENERGIANVÄNDNING

HSBs energikonsulter i länet är Stefan, Fredrik, Christian, Michael, Dan och Nicklas

När det är dags att göra ett omtag på din fastighets energiförbrukning, byta fönster, ventilationssystem, renovera balkonger etc kan du vända dig till oss som har en genuin erfarenhet som energikonsulter och bygg-ledare.

Vi finns i länet med omnejd och arbetar dagligen med både fastigheter som finns inom HSB, liksom med privata fastigheter, kommunala bolag och enskilda föreningar.

Vi gör arbeten som energiinventeringar, upprättar energideklarationer, utför OVK-besiktningar och kommer med förslag på väl avvägda energieffektiviseringar.

HSB har funnits i 90 år – det är också en trygghet för dig. Vi finns kvar i morgon med stöd och hjälp.

HSB Förvaltning

Kontakta oss gärna! [email protected] • 077-110 10 30 • www.hsb.se/gota

En kasse fylld med ekologiska och utvalda matvaror från lokala producenter som brinner för goda råvaror.

Och packad i eget kyllager för att vägen till ditt mat-bord ska bli så kort och naturlig som möjligt. Helt enkelt en matkasse som bryr sig om din matstund!

Nyhet! Nu finns Familyfoods Barnkasse! En matkasse för barn och deras föräldrar med lite

mildare smaker och lite lättare recept.

Jobbar ni också för miljön i Jönköpings län?

Visa upp ert miljöarbete och samhällsengagemang med en annons i kommande nummer av +E.

Kontakt: Caroline Petersson, 076-170 55 76 [email protected]

Rödingens och öringens dag.Söndagen den 27 oktober.Rödinglek: Huskvarna hamn klockan 10-15.Öringlek: Habo, Spinnet klockan 11-14.Hovslätt, hembygdsgården klockan 11-14.

Läs mer på lansstyrelsen.se/jonkoping

Page 21: Tidningen +E, nr 3 2013

Elektrifiera cykeln

R D

ET

SJÄ

LV

– DEN STÖRSTA SKILLNADEN mellan en elcykel och en vanlig är att elcykeln är mer användbar året runt. Man kan bylsa på sig rejält, men ändå komma fram till jobbet snabbt utan att vara svettig, säger Johan.

Projektet fanns i Johans tankar i flera månader, men när väl arbetet kom igång tog det inte mer än cirka tio arbetstimmar att få den eldrivna cykeln redo för vägarna.

– Jag har kört mycket under vintern och jag tar mig en dryg mil innan batteriet börjar krokna. Med en tvåhjulig cykel kan man nog räkna med uppåt två mil, säger han.

Detta måste uppfyllas för att elcykeln inte ska räknas som en elmoped (och då krävs speciellt körkort): • Max effekt på elmotor: 250 watt. • Max hastighet som elmotorn får hjälpa till i: 25 km/h• Elmotorn får bara hjälpa till när du själv trampar

Johan Erlandsson från Göteborg har sålt bilen och susar nu istället fram på sin elektrifierade lastcykel. Med ett elcykel-kit fixade han jobbet själv. Det går naturligtvis även bra med en vanlig tvåhjulig cykel.AV KATRIN NIKLASSON FOTO ANJA SJÖGREN

VI KAN OPTIMERA DIN ENERGIANVÄNDNING

HSBs energikonsulter i länet är Stefan, Fredrik, Christian, Michael, Dan och Nicklas

När det är dags att göra ett omtag på din fastighets energiförbrukning, byta fönster, ventilationssystem, renovera balkonger etc kan du vända dig till oss som har en genuin erfarenhet som energikonsulter och bygg-ledare.

Vi finns i länet med omnejd och arbetar dagligen med både fastigheter som finns inom HSB, liksom med privata fastigheter, kommunala bolag och enskilda föreningar.

Vi gör arbeten som energiinventeringar, upprättar energideklarationer, utför OVK-besiktningar och kommer med förslag på väl avvägda energieffektiviseringar.

HSB har funnits i 90 år – det är också en trygghet för dig. Vi finns kvar i morgon med stöd och hjälp.

HSB Förvaltning

Kontakta oss gärna! [email protected] • 077-110 10 30 • www.hsb.se/gota

Bakhjulet har bytts ut mot ett med elmotor i.

GÖR SÅ HÄR!

1. Plocka fram den cykel som du vill uppgradera2. Skaffa konverteringskit samt batteri3. Montera hjulet4. Montera styrbox5. Montera fäste för batteriet, förslagsvis på pakethållaren6. Koppla ihop alla kablar enligt kopplingsschemat som följer med i konverteringskitet7. Kör!

Observera att styrbox och kablar ska vara väl skyddade mot väder och vind. Johan använde ett så kallat EasyEco-kit från Ecoride som innehöll hjul med elmotor, styrbox (liten dator som styr elmotorn), batteri, givare som känner av när du trampar plus några saker till som behövs för montering. Gör-det-själv-projektet gav Johan mersmak och idag driver han egna företaget (Velove) som tillverkar lastcyklar med elmotorer.

Batteri och styrbox är dolt i transportlådan

Johan Erlandsson köpte sitt konverteringskit från företaget Ecoride för drygt 6 000 kr. Rull.se säljer konverteringskit från cirka 2 000 kr.

Johan Erlandsson elektrifierade sin

Nihola lastcykel bland annat för att kunna

göra längre resor till köpcentrum.

Magasin +E

21

Page 22: Tidningen +E, nr 3 2013

200 kr

Vätternvårdsförbundet tlf: 036-39 50 61 webbplats www.vattern.org

En samling av hörsägner, observationer och mät-ningar i och av Vättern som publicerades för 300 år sedan. Läs om de skrönor som vi idag känner om Vättern. Uttrar i manshöjd, vattu-skott och teorier om hur Vättern hänger ihop med andra sjöar via under-jordiska kanaler.

Den märkvärdiga sjön Vättern

Med miljön som drivkraft...får vi din vardag att fungera

Se Nässjö från ovan på www.nav.se

Nu kan Du bidra till ett bättre klimat - välj

Klimatvänlig Elfrån

Din lokala energileverantör0393-67 86 30

www.vaggerydsenergi.com

Visste du att vi sponsrar Skolans

polardagar på Grenna Museum 9-10 okt då skolklasser får ta del av aktuell forskning rörande Arktis och

Antarktis?

Länsförsäkringar och en bättre miljö.Det hänger liksom ihop. Att vara länets i särklass största försäkringsbolag förpliktigar när det gäller att ta ansvar för miljön. Inte bara vårt eget handlande spelar

roll. Vi hjälper och uppmuntrar även våra kunder att agera mer miljöriktigt i olika sammanhang. Tillsammans med våra drygt 140 000 kunder kan vi göra skillnad.

Page 23: Tidningen +E, nr 3 2013

EK

ON

OM

I

Spendera tid – inte pengar på barnen

1. HYR BARNVAGN ISTÄLLET FÖR KÖPBarnvagn är en typisk grej som många bara använder under en begränsad tid och kanske därför inte behöver äga. Nu erbjuder vissa barnvagnsaffärer alternativet att hyra barn-vagn. Oftast handlar det om så kallad korttids-hyra för till exempel semestern, men det finns även leverantörer som erbjuder möjlighe-ten att hyra för hela tiden man behöver vagnen, då oftast till ett förmånligare pris. När +E-redaktionen letade hittade vi alternativ från 275 kronor i månaden med en bindningstid på 18 månader. Därefter får man antingen välja att fortsätta hyra den till samma månadskostnad, köpa loss barnvagnen eller lämna tillbaka den. BARNVAGNSUTHYRNING.SEHYRABARNVAGN.SE

2. PAPPA RECENSERAR APPARSköna sajten Pappas appar drivs av Daniel Wieselberg som är pappa till tre barn mellan ett och fem år. Han tyckte att de flesta mobilapp-likationer som fanns på App Store höll för låg kvalitet, innehöll för mycket reklam eller av olika skäl inte var anpassade för svenska barn. Nu testar han nya appar tillsammans med sina barn och bloggar om dem. Sajten är informativ och lättnavigerad. Exempelvis kan man sortera efter ämne eller ålder på barnet. Sajten rekommen-derar bara appar som är fria från våld, reklam, kopplingar till Facebook/Twitter och som inte har inbyggda köpmöjligheter, så att (av föräldrarna) oönskade räkningar undviks.PAPPASAPPAR.SE

Svenska familjeföretaget Kronan hyr ut sitt- och ligg-vagnar. Här är en svart Duo.

3. ARRANGERA EN LEKSAKSBYTARDAGUnder en leksaksbytarbazar har barn möjlighet att byta sina gamla leksaker mot någon annans, istället för att köpa nya. I Stockholms- och Malmöområdet är det Retoy och Lek för hållbarhet som har tagit initiativ till bazarerna. Men det är fritt fram för vem som helst att arrangera ett lokalt event, tips och hjälp går att hitta på Retoys hemsida. Utöver att byta leksaker med varandra har barnen även fått spela spel,

rita, käka ekologiska popcorn och delta i workshops. Retoys grundare Soledad Piñero Misa är uppväxt i Rosengård i Malmö och hennes ambition är att skapa ett forum för att bygga lekmiljöer med och för barn, med inriktning på att leka, låna, byta och lära. Barn ska lära sig om miljö, hållbarhet och FN:s barnkonvention på ett lustfyllt sätt är tanken. RETOY.SE

2

1

Att anordna en leksaksbytardag är ett miljösmart och

ekonomiskt alternativ till att köpa nya.

FOTO: CC MEDDYGARNET

Wonderputt är ett av många spel som recenser-

ats på pappasappar.

Att bli förälder kan skapa djupa hål i plånboken om man inte tänker till. Och dessutom en massa prylar som svämmar över i förråd och barnrum. Hyr, byt och köp digitalt är de miljösmarta nyckelorden för att spara pengar och utrymme. TEXT INGEMAR TIGERBERG OCH JOHANNA STÅL

3

Magasin +E

23

Page 24: Tidningen +E, nr 3 2013

Hösthajk

LSA

Nyttja höstens solstrålar på helgerna till att tanka ny energi inför vinterhalvåret. Ett sätt är att ge sig av på en dags- eller helgsvandring, med kameran i högsta hugg, för att fånga magiska stunder. Nu slipper du dessutom myggorna! TEXT JOHANNA STÅL FOTO CHRISTINA LINDQVIST OCH CAMILLA ZILO

DET ÄR LÄTT ATT TRO att utomhussäsongen är över när hösten rullar in. Men det är på hösten det är som allra bäst, när myggorna försvunnit, luften är frisk och färgerna i naturen skiftar i guldglimmer. Du behöver inte ta ledigt från jobb eller skola, en dag eller helg fungerar alldeles utmärkt för att ge dig ut och vandra i ett oupptäckt närområde. Gå in på din kommuns hemsida för att hitta mer information och kartor. Länsstyrelsen har även information om alla naturreservat i länet. LANSSTYRELSEN.SE/JONKOPING

Gummistövlar eller vattentäta kängor är bra att ha när du ska ge dig ut på vandringsfärd.

Tranorna trivs i Store Mosse Nationalpark×Bra och bekväma

vandringsskor (helst vattentåliga)×Regnkläder×Dricksvatten, snacks och mat (pannkakor är en bra picknicklunch)×En lätt ryggsäck (max 20-30 l för en dagstur)×Skavsårsplåster×Sittunderlag×Toapapper×Kamera

BRA ATT TA MED!

FO

TO:

CA

MIL

LA

ZIL

O

FOTO: CAMILLA ZILO

Magasin +E

24

Page 25: Tidningen +E, nr 3 2013

Våren 2014 kommer boken Naturpärlor i Jönköping ut,

med tips på massor av olika leder.

Håll utkik!

VandringstipsVANDRA UTMED VÄTTERN Vid Gränna går en strandpromenad från hamnen söderut. Även vid flera av naturreservaten utmed Vätterns östra strand kan du komma nära sjön, liksom på Visingsö. Mellan Jönköping och Huskvarna finns gångvägar nära sjön hela vägen från Granbäck i väster till Brunstorp i nordost. Uppe i Habo kommun finns flera fina naturreservat nära vattnet och du kan även vandra delar av ”Vätternrunt ”leden (eller hela om du vill gå 300 kilometer).

VANDRA PÅ EN MOSSEMyrar är mycket värdefulla för den biolo-giska mångfalden och det finns inte många orörda kvar i Sverige. Dumme mosse, sju kilometer väster om Jönköping, är ett populärt myrområde med flera olika våtmarkstyper och många fåglar, djur och växtsorter. Här finns en sex kilometer lång ”Dumme mosse-led”. Delar av sträckan är handikapps-, och barnvagnsanpassad med en bred spång. Andra intressanta mossar i länet är Store mosse i Hillerstorp, som är det största myrområdet söder om Lappland samt Anderstorps Stormosse.

ILLHARJEN I VETLANDAIllharjen och Stora Illharjen är två prun-kande naturreservat sydost om Vetlanda. Landskapet är deltaliknande och har du tur kan du få se en utter. Strax utanför naturreservatet kan du besöka ett gravfält från yngre järnåldern (år 400 – 1050 e kr). Här finns också handikapps- och barn-vagnsvänliga promenadvägar och broar.

 HÖGLANDSLEDENI Eksjö kommun ligger Höglandsleden som är uppdelad i fyra sträckor. Mellan Lövhult och Mariannelund går den del som kallas Utsikternas led och som innehål-ler många fina utsikter och intressanta sevärdheter. Vid leden kan du också träffa på älg, så undvik vandring under älgjakten.

Illharjen naturreservat

i Vetlanda

FO

TO:

CA

MIL

LA

ZIL

O

FO

TO:

CA

MIL

LA

ZIL

O

FO

TO:

CH

RIS

TIN

A L

IND

QVI

ST

Röttle, Vättern en dimmig morgon.

Vandring på Dumme Mosse.

Magasin +E

25

Page 26: Tidningen +E, nr 3 2013

Hur får vi ut mer nytta av samma mängd energi eller samma nytta utav mindre mängd energi? Är du intresserad av energieffektivisering? Utbilda dig till Energitekniker! Du behövs!

Sök yrkeshögskoleutbildningen Energitekniker som är framtagen för att tillgodose energibranschens växande rekryteringsbehov!

Utbildningen startar den 15 januari 2014 i Tranås och sista ansökningsdag är den 1 november.

Informationskvällar 7-8/10!

Läs mer på www.tucsweden.seVad vill du lägga din energi på?

Vill du veta mer? Kontakta utbildningsledare Cecilia Andersson,

0140-44 45 16 eller [email protected]

Människors möjlighet till utveckling

BESTÄM ELPRIS FÖR VINTERN REDAN NU.Läs mer om vår vintersäkrade el och andra elavtal på: www.jonkopingenergi.se/el ring vår Kundservice på 036-10 80 20, eller sms:a EL till 71 370 så kontaktar vi dig!

Elkostnad 3 öre/bulle

Elkostnad 3,8 öre/kaffekopp

100%FÖRNYBAR

EL

Hur får vi ut mer nytta av samma mängd energi eller samma nytta utav mindre mängd energi? Är du intresserad av energieffektivisering? Utbilda dig till Energitekniker! Du behövs!

Sök yrkeshögskoleutbildningen Energitekniker som är framtagen för att tillgodose energibranschens växande rekryteringsbehov!

Utbildningen startar den 15 januari 2014 i Tranås och sista ansökningsdag är den 1 november.

Informationskvällar 7-8/10!

Läs mer på www.tucsweden.seVad vill du lägga din energi på?

Vill du veta mer? Kontakta utbildningsledare Cecilia Andersson,

0140-44 45 16 eller [email protected]

Människors möjlighet till utveckling

Mät och få bort radon ur ditt hus nu!Radon märks inte men kan vara skadlig för din hälsa. Radon är en osynlig, luktfri, radioaktiv gas som finns i många bostäder. Läs mer om hur ditt hem kan bli mer hälsosamt på Radonguiden, www.radonguiden.se.

Bidrag för att sanera ditt hus (egnahem) finns att söka hos Länsstyrelsen.

Hur får vi ut mer nytta av samma mängd energi eller samma nytta utav mindre mängd energi? Är du intresserad av energieffektivisering? Utbilda dig till Energitekniker! Du behövs!

Sök yrkeshögskoleutbildningen Energitekniker som är framtagen för att tillgodose energibranschens växande rekryteringsbehov!

Utbildningen startar den 15 januari 2014 i Tranås och sista ansökningsdag är den 1 november.

Informationskvällar 7-8/10!

Läs mer på www.tucsweden.seVad vill du lägga din energi på?

Vill du veta mer? Kontakta utbildningsledare Cecilia Andersson,

0140-44 45 16 eller [email protected]

Människors möjlighet till utveckling

Page 27: Tidningen +E, nr 3 2013

1 JubileumsmässaMissa inte när Energicentrum A6 i Jönköping firar 15-årsjubileum. Ett 50-tal utställare visar upp det senaste inom solvärme, pellets, värme-pumpar, belysning, fönster, energisnåla hus, elcyklar m.m. Självklart finns också energi- och klimatrådgivare samt konsumentrådgivare på plats för att ge tips och svara på frågor.ENERGICENTRUM.SE

2 Eksjö lagar vegetariskt Välkommen att laga mat i tiden med tanke på både miljö och hälsa. Ola Johansson, vegetarisk kock, guidar oss i köket och berättar under totalt fyra kurstillfällen om hur vi kan använda oss av nyttiga baljväxter. När vi är klara dukar vi fram det som tillagats och får njuta av en välsmakan-de middag. Anmälan/avanmälan är obligatorisk och görs till Britt-Mari Johansson (0381-141 53) eller Birgit Andersson (0381-148 11)VISITEKSJO.SE

3 Närproducerat i SävsjöHitta ingredienser och ny matinspiration på Vrig-stads matmarknad i Granbacken. Här får du möta ett 15-tal småskaliga livsmedelsproducenter från området tillsammans med smakprov och inspira-tion från Aleholmsskolans livsmedelsprogram som serverar “Världen på småländska”. Underhållning från världsmusikbandet Morfis Bixur från Uppsala och Medborgarskolans dansgrupper. Dessutom härlig lunchbuffé och pyssel för barnen. UPPLEVELSERIKET.SE

4 Vattenforum i AnebyVälkommen till en inspirerande dag för dig som är intresserad av vattenfrågor inom jordbruket. Tema är näringsämnen och övergödning och talar gör bland annat Markus Hoffmann från LRF som berättar om sitt arbete för bättre vattenkvalitet. Länsstyrelsen i Jönköping kommer även att pre-sentera det nya förslaget för statusklassning av länets sjöar och vattendrag. Platsen är Ralings-åsgården i Aneby och anmälan görs till Yvonne Sonestedt på LRF i Jönköping på telefon 036-34 62 02 eller [email protected]. Kostnaden är 100 kronor och betalas på plats.   LANSSTYRELSEN.SE/JONKOPING

Kalendariet

NG

Hösten i Jönköpings län bjuder på allt ifrån energimässa till vegetarisk matlagningskurs, matmarknad och inspiration från miljöengagerade ungdomar. Ta chansen och rycks med du också. TEXT CAROLINE PETERSSON ILLUSTRATION PETTER ALMGREN

5

2

4

3

10/12 kl 8.30 12/11 kl 18

1

5 Energikväll på bibblanI samband med Earth Hour i april invigde Vaggeryds kommun en ny miljöhörna på biblioteket med böcker och andra resurser för dig som vill lära dig mer om miljöfrågor. Torsdagen den 7:e november finns energi- och klimatrådgivaren Peter Lameksson från Energicentrum A6 på plats för att berätta om senaste nytt och svara på dina frågor. Biblioteket i Vaggeryd ligger i Fenix Kultur- och kunskapscentrum.VAGGERYD.SE 

6 Unga slåss för miljönMissa inte när Olivia Linander från det nya och snabbt växande nätverket PUSH Sweden kom-mer till Jönköpings kommun Miljöfika för att berätta om sitt arbete med att ena en stark ung röst i klimatfrågan. Vi håller till i Rådhuset i sal Galleriet. Anmäl dig till [email protected] senast fyra dagar före föreläsningen. JONKOPING.SE

 

6

5/11

7/10 kl 15-19

15/10 kl 17.10–20.30

2/11 kl 11–16

Magasin +E

27

Page 28: Tidningen +E, nr 3 2013

– ELFORDON ÄR EN STOR DEL AV framtiden efter-som de är så mycket effektivare än förbrän-ningsmotorer. Det skulle krävas cirka en tredjedel så mycket energi energi att driva alla Sveriges bilar på el jämfört med diesel och bensin. Detta skulle motsvara 10 procent av den el vi använder idag i Sverige.

Det säger Henrik Ny, forskningsledare och projektledare för Green Charge – Sveriges hittills största elfordonssatsning, åtmins-tone sett till omfattningen och det geogra-fiska område som berörs.

I projektet deltar alla länsstyrelser och Regionförbund, två landsting och 24 kom-muner i Småland, Öland, Blekinge och Norra Skåne, samt hittills ett 30-tal företag. Syftet är att öka kunskapen kring förutsättningarna för en hållbar introduktion av elfordon och el-laddinfrastruktur i regionen. Ett viktigt kliv på vägen har tagits genom att kom-munerna som deltar förbinder sig att köpa in laddstolpar och mellan 5-15 elbilar för att få vara med.

– Det innebär att vi har en testflotta i

regionen som vi ska försöka få att fungera på ett bra sätt, säger Henrik.

Forskningen som görs inom projektet fokuserar bland annat på att identifiera hinder och framgångsfaktorer för att introducera elbilar i samhället på bred front. Vanliga hinder är kostnaden och osäkerhet kring andrahandsvärdet på bilarna, som delvis har att göra med att det finns ett kunskapsglapp i hur man räknar ut total-kostnaden för en bil.

– Vi har gjort en totalkostnadsanalys för elbussar och kommit fram till att kostnaden för en elbuss redan idag ligger på samma nivå som en dieselbuss om man ser till helheten och användningen under åtta år (en upphandlingspe-riod). Då har vi gjort en del antaganden kring hur elpriset och dieselpriset kommer att utveckla sig men har varit försiktiga till el-alternativets nackdel skulle jag säga, berättar Henrik.

PRISET PÅ ELBILEN kommer att sjunka på elbi-lar i takt med att efterfrågan ökar. I Norge är elbilen Nissan Leaf redan idag en av de mest

säljande bilarna och priset har på bara det senaste året sjunkit med tiotusentals kronor och kostar i Sverige med supermiljöbilspre-mien cirka 275 000 kr. Dessutom har Nissan introducerat ett ”leasing-upplägg” som innebär att man hyr batteriet istället för att äga det. På så sätt tar man också bort ett av hindren som handlar om människors oro för att batterierna inte ska hålla.

EN ANNAN VIKTIG framgångsfaktor för att bana väg för elbilen är att låta människor få testa att köra dem. Henrik vittnar om hur han själv kom ur elbilen med ett ”elbilsleende” efter att ha testat första gången.

– Det är en helt annan upplevelse att köra elbil. Den accelererar väldigt lätt, är vibra-tionsfri och tyst. Min son tjatar på mig om att vi ska skaffa en elbil, men just nu har jag inte råd att köpa någon ny bil alls. För att stödja utvecklingen och för att kompensera för mina egna utsläpp har jag köpt vindkraftsan-delar. Det är också en investering eftersom man får avkastning på pengarna.

Detta är en annons från Länsstyrelsen i Jönköpings län

Är du laddad?Sedan 2012 pågår en världsunik elfordonssatsning i Sydsverige som ska bidra till att nå den nationella målsättningen om en fossilfri fordonsflotta 2030. Länsstyrelsen i Jönköping har varit drivande i projektet från start.

GREEN CHARGE

Green Charge Sydost är ett treårigt demonstrations-projekt som startade 2012. Länsstyrelsen i Jönköpings län var med och initierade projektet genom en förstudie som genomfördes hösten 2011 och är fortfarande idag en pådrivande kraft, bland annat med landshövdning Minoo Akhtarzand som ordförande i styrgruppen. Kommunerna som deltar inom Jönköpings län är Värnamo, Gislaved, Eksjö, Habo, Mullsjö och Jönköping.Greencharge.se

Henrik Ny.

FO

TO: S

TEFA

N N

ILS

SS

ON

FO

TO: S

TEFA

N N

ILS

SS

ON

Landshövding Minoo Akhtarzand och Regionförbundet i Jönköpings läns ordförande Bengt Dahlqvist provkör en elbil.

Page 29: Tidningen +E, nr 3 2013

Varför finns det ett Klimatråd i Jönköping?– När vi tog fram klimat- och energistrate-

gin för ett antal år sedan såg vi att det fanns ett stort behov av en pådrivande kraft med en tydlig samverkan mellan olika aktörer. För att få det tryck i klimatfrågorna som behövs krävs ett stort engagemang från såväl kommuner som företag och regionala myndigheter. Därför bestämdes att det skulle bildas ett Klimatråd 2011 för att samla hela länet i detta arbete. Fanns det någon förebild?

– Nej, det fanns inget sådant här initiativ i Sverige sedan tidigare. Det gör det extra spännande och stimulerande att arbeta med detta. Vi får vara med och utveckla något nytt och unikt som vi också ser som en modell som kan vara en förebild för andra.Har det varit svårt att engagera människor?

– Nej, tvärtom. Initiativet har fått väldigt positiv respons och det är helt frivilligt att delta och engagera sig. När vi startade i april 2011 var vi 26 ledamöter i Klimatrådet, nu två år senare har vi 28 ledamöter och de flesta som är med idag har funnits med under hela resans gång. Det är fantastiskt roligt!Hur är ni organiserade?

– Klimatrådet leds av landshövdingen och de 28 ledamöterna har ledande positioner inom sin organisation. Alla länets kommu-ner, landstinget, regionförbundet, några av länets företag och organisationer, högskolan samt ett par myndigheter finns represen-terade. Utöver det finns fyra fokusgrupper

vars uppgift är att ta fram åtgärdsförslag inom sina områden. Där sitter människor som har en mer specifik kompetens inom ett visst område, såsom förnybar energi eller planering. I varje fokusgrupp finns också en representant från Länsstyrelsen som ska ta tillvara på det som fokusgrupperna kommit fram till och lyfta förslagen vidare till beredningsgruppen. Till Klimatrådet finns även en kommunikationsgrupp.En av fokusgrupperna har transporter och plane-ring som sitt område. Har gruppen presen-terat några konkreta åtgärdsförslag?

– Ja, det finns ett remissförslag som Klimatrådets ledamöter ställt sig bakom och som nu är ute på remiss till respektive organisation. Förslaget innebär att alla Klimatrådets organisationer ställer sig bakom att endast använda fordon avsedda för förnybara bränslen eller el för resor i bil senast år 2020. Det skulle vara mycket unikt och otroligt värdefullt ifall alla 28 organi-sationer ställer sig positiva till förslaget. Vi ser fram emot Klimatrådets nästa möte i december. Då delas även Klimatpriset 2013 ut och vi vet vi hur remissen mottogs av respektive organisation och hur vi ska gå vidare.

Finns det några konkreta exempel på vad Klimatrådet har bidragit till så här långt?

– Att Klimatrådet överhuvudtaget finns är ett konkret exempel på att det finns ett stort engagemang och en vilja att samverka och tillsammans bidra med förändring inom länet. Eftersom arbetet är långsiktigt är det svårt att bara efter två år peka på konkreta

effekter, men vi arbetar hårt med att få jämförbara underlag

på plats och effektbedöma det vi gör. Ett initiativ som har tagits tack vare Klimatrådet är Klimatpriset som för andra året belönar initi-ativ med ett utmärkande

energi- och klimatarbete till nytta för den regionala

utvecklingen. Ett annat exempel är Klimatresorna där

Klimatrådet tillsammans med länets kommuner, landsting och före-

tag presenterade sitt och enskilda medlem-mars arbete inför alla kommunledningar. Det var en förankringsresa som blev mycket lyckad och som vi gärna vill göra om. Nytt för 2014 är Klimatveckan, en kraftsamling som Klimatrådet kommer att genomföra i samarbete med Elmia. Klimatveckan kommer att vara gränsöverskridande och präglas av aktiviteter som ger kunskap och ökad medvetenhet runt klimatfrågor på bred front.

KLIMATRÅDET

Mer information om Klimatrådets arbete och en fullständig lista över samtliga ledamöter hittar du på Länsstyrelsen i Jönköpings läns hemsida. Välj fliken ”Miljö & klimat” och klicka dig sedan vidare på ”Klimat och energi” i undermenyn. Ordförande i Klimatrådet är landshövding Minoo Akhtarzand.WWW.LANSSTYRELSEN.SE/JONKOPING

Samverkan för klimatet

Detta är en annons från Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatrådet i Jönköpings län är en unik sammanslutning av aktörer som vill vara med och bidra till att nå länets ambitiösa klimatmål. Andreas Olsson, energi och klimatstrateg på Länsstyrelsen, är ordförande i beredningsgruppen.

Andreas Olsson

FO

TO: S

TEFA

N N

ILS

SS

ON

Page 30: Tidningen +E, nr 3 2013

Immunförsvararen

VITLÖKEN HAR EN LÅNG HISTORIA tillsammans med människan. I Egypten har den varit känd i över 6000 år och i Sverige odlades den redan under vikingatiden.

Idag är vitlök hårdvaluta. I januari i år häkta-des två britter i sin frånvaro för att ha smugglat vitlök från Norge via Svinesund ner i Europa, till ett värde av 90 miljoner kronor. En riktig guldgruva alltså för den enträgne odlaren.

Oktober är en bra tid för att plantera vitlök om du önskar skörda din egen nästa sommar. Om du köper utsäde för odling minskar du risken att få med virus, men det går också bra att köpa ekologiska vitlökar i mataffären och plantera klyftorna. När du väl har odlat ett år kan du sedan använda de klyftor du inte äter upp till vidareodling nästa år. Varje klyfta blir sedan en hel vitlök.

Vitlök är en mångsidig liten rackare med distinkt smak som boostar immunförsvaret och hjälper till att hålla grönsakslandet fritt från ohyra. Nu är det tid att plantera klyftor inför nästa år, eller avnjuta årets skörd. TEXT JOHANNA STÅL

FOTO:CC_THE SWEDISH SEAL

Lär dig merODLA VITLÖKPlantera under september-oktober. Täck gärna med marktäcke. Välj en solig plats där jorden är näringsrik och inte för kompakt. Tryck ner varje vitlöksklyfta ca 5 cm i marken, rotändan neråt, och ha mellan 10 och 15 cm mellan varje klyfta. Odla gärna i upphöjd bädd och samodla gärna med andra växter då den kan hålla viss ohyra borta. Skörda i augusti. Efter skörd, torka löken luftigt ute i 1-2 veckor. 

GRATINERAD VITLÖKBeräkna 5-8 klyftor per person. Skala klyftorna. Smörj en ugnsfast form med olivolja, lägg på klyftorna och salta lätt. Strö över rikligt med riven parmesan. Gratinera i 200 grader varm ugn 10 minuter. Njut som en liten aptitretare eller som tillbehör.

VITLÖK & HÄLSAVitlök innehåller bland annat eterisk olja, kalcium,  fosfor,  järn,  selen,  vitaminerna Retinol” A, Tiamin” B1,  Riboflavin” B2,  askorbinsyra” C samt niacin. Det mest aktiva ämnet är ämnet allicin som kan döda vissa bakterier och svamp.

SO

NG

SR

EC

EP

TMagasin +E

30

Page 31: Tidningen +E, nr 3 2013

Energikryss Vässa pennan och geniknölarna. Du som löser korsordet är med och deltar i uttlottningen av biobiljetter.

Skicka in texterna från de blåmarkerade fälten till [email protected] eller posta hela korsordet till:

Camino, Västra Hamngatan 18, 411 17 Göteborg KR

YS

SE

T

AV TURID PETERSSON

Magasin +E

31

Page 32: Tidningen +E, nr 3 2013

Det är ett enastående skådespel när trädens löv byter färg och sedan virvlar runt i stora drivor. Den lågt stående solen förstärker de eldiga färgerna i höstskogarna och i takt med att löven faller når ljuset ner till skogens golv igen. Vi är många som trivs i naturen under denna del av året. Trots detta saknastillräcklig kunskap om hösttecknen.

Du kan hjälpa till i länets miljöövervakning och viltförvalt-ning. Genom att rapportera in när träden i dina trakter får höstlöv och när löven faller bidrar du till en bättre kunskap om hur mycket älgar det finns i länet, hur lång växt- och lövfodersäsongen är och hur olika trädslag påverkas av ett förändrat klimat.

Hösttecken lika viktiga som vårteckenSedan några år tillbaka bygger Länsstyrelsen upp ett nätverk av så kallade fenologiväktare i länet. Man rappor-terar in sina observationer till naturenskalender.se och hittills har det varit störst intresse för att rapportera vårens händelser. För miljöövervakningen är det dock lika viktigt att veta när växtsäsongen avslutas som när den börjar. Längden på växtsäsongen bestämmer exempelvis hur mycket skogen växer per år och hur mycket lövfoder som finns i skogarna till betande djur.

Antalet älgar och lövfällningenVarje år genomförs stora insatser för att uppskatta antalet älgar i våra marker. Detta ligger sedan till grund för hur mycket älg som ska skjutas. En metod för detta är att varje

Höstlöv, älgar och ett förändrat klimat

år räkna mängden älgspillning. Genom att göra detta på en bestämd yta kan man uppskatta hur mycket älg som finns i området. Metoden kräver att vi vet när lövfällningen skett och därför skulle vi vilja att du som rör dig i markerna på hösten ska rapportera in dina observationer av lövfällning.

Hjälp oss med dina höstobservationerDu kan enkelt hjälpa till genom att rapportera när dina löv-träd får höstlöv och när de fäller sina löv. Välj ett träd som du enkelt kan hålla regelbunden koll på och rapportera på naturenskalender.se. På hemsidan finns fullständiga instruktioner. Tveka inte att kontakta oss om du har frågor och om du vill delta i länets nätverk av fenologiväktare!

Linda Hassel, LänsstyrelsenSamordnare för det regionala fenologinä[email protected], 036 – 39 51 96

Ingemar Sjöberg, Länsstyrelsen Viltvårdshandläggare [email protected], 036 – 39 51 39

Älg. Foto: Lars Petersson.

naturenskalender.se

Detta är en annons från Länsstyrelsen.

Detta är en annons från Länssstyrelsen.