Tidningen Skogsentreprenören nr 2-2012

SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012 1

En mEdlEmstidning från smf # 2• 2012

”begår skogsdirektörer tjänstefel?”

”är entreprenörsstrategin på väg att haverera?”

SkogSEntrEprEnörEnSMFs vd pratar klartext:

dessUtoM • sMf-profil

• entreprenör i annan bransch

• nya i sMf certifiering

• gs-facket oM skogsvården

• skotningsavstånd – del 2

• nU startar Mässorna

• MedleMsnytta!

• saMerna oM skogen

Starkt medlemSerbjudande från Smf

sMf tar ställning i rekryteringsfrågan

SP561LF - nu med fettsmörningav sågkedjan!

Vårt populära allroundaggregat SP561LF kanvi nu leverera med fettsmörjning av såg-kedjan. Fettsmörjningen är helt integrerad isågenheten. Påfyllning av fett sker med enfettpump via en snabbkoppling på aggregatet.Kontakta våra säljare Bo eller Anders förmer information.

Tel: 0372-25342 • www.spmaskiner.se

Skogsentreprenören1203_Layout 1 2012-03-21 14.09 Sida 1

Se vårvideo

www.markusson.se

Se vår video med senaste modellerna påwww.markusson.se

4 950

info@forest-‐life.se www.forest-‐life.se

26698 Hjärnarp 0760155646, 0431-‐455424

Vi är butiken där!arborister, skogsarbetare!och de som gärna vistas!utomhus kan hitta bra!produkter till bra pris,!med vänlig kundtjänst.!

Välkommen in i vår!webbutik!

Annika & Barry!Shanahan!!

www.forest-life.se!

JohnDeere.se

Skotarmarknadens vilsammaste arbetsplatser är exklusivt reserverade till dig som väljer någon av John Deeres sex skotarmodeller. Att förarkomforten spelar i en egen division är välkänt och välgörande för kroppen. Den trygga förvissningen om att äga en skotare med marknadens bästa andrahandsvärde bidrar också till att du sitter så lugnt i JD-skotaren. Bäst kan också bli ännu bättre. Vill du ytterligare finslipa komforten kan vi tipsa om vår hyttdämpning. Ett mycket prisvärt tillval som även enkelt kan eftermonteras. Så välkommen till en på alla sätt och vis vilsam skotarresa!

Lugna gatan i JD-skotaren

Skogsentreprenoren_v16.indd 1 2012-04-19 14.29

4 SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

InStIck: Sören PetterSSon

för att nå en hållbar utveckling i samhället krävs att en allt större del av vår konsumtion baseras på förnyelsebara råvaror. Det inne-

bär att skogens betydelse kommer att växa i takt med en ökande befolkning och ett ökat välstånd i världen. Sköter vi sko-gen rätt kan vi öka skogens tillväxt och värde, till nytta och glädje för människor på många olika sätt.

Exakt vad vi ska använda våra träd till då de avverkas, efter vad som är en nor-mal livslängd för en människa, vet vi fak-tiskt inte. Jag tror inte att det är lönt att gissa. Det enda vi egentligen kan förut-spå är att framtida generationer kommer uppskatta god tillgång på skogsråvara.

Mot denna bakgrund väljer vi på Holmen att ha kompasskursen inställd på hög volymproduktion. En säker väg mot ökad produktion är att maximera väl beprövade metoder. Särskilt gäller det vid föryngringsarbetet, då det har betydel-se för hela skogens omloppstid. Ett miss-lyckande får långvariga effekter och är dyrt att kompensera.

Men det räcker inte att sköta sko-gen så att den växer. Nya produkter från skogen, nya skötselmetoder, ny driv-ningsteknik och vidareutvecklad natur-hänsyn är avgörande för hur stor del av den växande biomassan som vi i prakti-ken kan nyttiggöra oss. Jag upplever att den här utvecklingen går alldeles för långsamt, och när det gäller produktivi-tetsutvecklingen har den helt avstannat från millenniumskiftet.

Efter att ha arbetat med såväl utveck-lingsarbete som ledning inom Holmen i nästan tjugo år kan jag konstatera att det tar minst tio år att utveckla en god idé till en användbar teknisk lösning. Sedan tar det ytterligare tio år innan tillgäng-lig teknik får bred användning i praktiskt skogsbruk. Här behöver vi verkligen hjäl-pas åt för att öka takten.

holMen bidrar aktivt i utveck-lingsarbetet genom att i tidigt skede köpa nya maskinkoncept för att stimulera att ny teknik kommer ut på marknaden. I år har vi köpt en elhybridskotare av El-Forest och nästa år rullar första exem-plaret av en helt ny drivare ut i våra mar-ker.

För att nå riktig kraft i utvecklingsar-betet behövs en långsiktig nationell sats-ning på forskning och utveckling med utmanande mål som fördubblad produk-tivitet, halverad bränsleförbrukning och spårfri avverkning.

det viktigaste är ändå att vi i skogen varje dag snabbt tillägnar oss ny kunskap och nya innovationer i var och ens eget arbete.

sören pettersson AffäRSOmRådESchEf fÖR hOlmEN SKOG

här bjuds personer med kunskap om hur skogsnäringen fungerar in för att ge sin bild av skogssverige i allmänhet och Sveriges skogsentreprenörer i synnerhet.

Ansvarig Utgivare: Ulf Sandströ[email protected]

Redaktör: Erik Säfvenberg [email protected]

Annonser: Jonas Sjöström090-349 37 06E-post: [email protected]

Adress: Tyska Brinken 28111 27 Stockholm Tel. 08-655 41 90fax. 08-655 41 45

E-post huvudkontoret: [email protected]

Produktion: dynamo Press AB Tryck: Tryckmäklaren i NorrUpplaga: 8 000

Internet: www.skogsentreprenad.nukontakt

Skogen växer allt snabbare – men vår egen utveckling går för långsamt

Sören Petersson, affärs-områdeschef för Holmen Skog.

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012 5

Svaret på denna fråga avgörs i Bryssel. I dag är det omöjligt för en person att följa alla turer som påverkar en skogsägare i Europa. Men räkna med att det som påverkar skogsägaren

kommer att påverka dig som är entreprenör i skogen när alla skogens multifunktioner ska tillgodoses.

Otaliga kommittéer och extratillsatta grup-per möblerar som bäst om i Pandoras ask och där är skogsägaren och entreprenören degraderad till ”en av flera skogliga intressenter”. Kortfattat kan man säga att det arbetas på tre parallella plan: EU:s skogs-bruksstrategi, Grönboken samt Forest Europé. Där finns en överhängande fara att en harmonisering i form av ett gemensamt regelverk är på gång. Där kommer det att fastställas vad vi som brukar skogar-na i Europa får göra och inte göra.

vad betyder då denna harmonisering? Det vet vi inte innan den har drabbat oss, ungefär som influ-ensan. Det är först när man insjuknat som man vet hur hårt man är drabbad. I dag finns inga tvingande övergripande gemensamma bestämmelser för EU:s skogsbrukare, men det finns något som kallas för EU:s skogsbruksstrategi vilket är att betrakta som riktlinjer. Med Pandoras ask på vid gavel kan riktlin-jerna göras till tvingande.

Är det inte bra med harmoniserade regler? Nej, inte om reglerna är utformade på ett sådant sätt att de som är mest ekonomiskt beroende av frågan har svagast röst, vilket verkar vara fallet här. Den som istället är bäst allierad drar det längsta strået, för vem vill vara allierad med gruppen skogsbrukare som ofta anklagas för att bedriva en miljöfarlig verk-samhet? Agendan styrs därför av energi-, miljö- och klimatfalangerna. Lägg till att våra egna politiker gärna vill vara bäst i klassen samt att vi har ett poli-tiskt arv som skiljer sig från andra delar av Europa. Sammantaget är ägande- och brukanderätten satt under allvarlig press. FN och världssamfundet har dessutom idéer om att säkerställandet av efterfrågan på vedfiber kan lösas genom plantager i varmare län-der, vilket möjliggör att betydligt större arealer av naturligt uppkomna skogar inte behöver brukas.

hUr påverkar detta svenska skogsbruk i praktiken? För att tillgodose skogens alla intressen-

ter med dess multifunktioner kommer det regleras med en reducerad ägande- och brukanderätt och där-med minskad avverkningsmöjlig areal.

Kalhyggesfritt skogsbruk är ingen utopi, inte hel-ler avverkningsförbud under häckningsperioden. Att plantera exoter eller förädlade plantor kan bli omöj-ligt. Markberedning fyller ingen funktion längre, dikning och rensning kan bli än mer reglerad. Stora avverkningsförbud mot alla typer av naturliga vat-tendrag och så vidare.

UtManingen för fraMtidens skogsentre-prenör och dess leverantörer är således att svara på frågan om vilken typ av företag och vilka maskiner man i framtiden ska ha för att anpassa sig till Europas tvingande skogspolitik och samtidigt vara lönsam. Uppmaningen är att skaffa sig information redan nu om hur framtidens skogsbrukspolitik utformas för att kunna fatta strategiska beslut som positionerar dig och ditt företag rätt inför framtiden.

rickard axdorff

JäGmäSTARE, EKONOm, äGER Och dRIvER ETT lANTBRUKlEdARSKRIBENT Och chEf fÖR TIdNINGEN

SKOGSAKTUEllT, UPPlAGA 82 300 PER måNAd. mER INfORmATION: www.SKOGSAKTUEllT.SE

Rikard Axdorff, Skogsaktuellt

Hur ser framtidens skogsentreprenör ut?

debattören


för bara något decennium sedan var de norrländska skogarna fyllda av ungdo-mar som planterade skog

som sommarjobb och i andra delar av landet planterade anställda i skogsvårdsföretag med ersättningar som lockade perso-nal till företagen. Skogar röjdes och sköttes.

i dag är skogarna fyllda av utlandsrekryterad och lågbetald arbetskraft och det går nästan inte att rekrytera svensk arbets-kraft till skogsvård.

– I norr får unga inte ens chan-sen till planteringsjobb, säger Jan-Åke Johansson när han målar upp bilden av dagens skogsvård, och han tror att det ska mycket till för att vända utvecklingen.

att börja betala avtalsen-liga löner är första steget och dit är det tyvärr långt.

– Skogsvårdsföretag tar på sig uppdrag alldeles för billigt och har inte råd att betala avtalsenli-ga löner utan ser sig tvingade att rekrytera billig arbetskraft utom-lands, säger han.

Jan-Åke Johansson lägger stort ansvar på bolagen som han menar inte gjort mycket för att göra

branschen sundare. Han menar att det blivit lite bättre de senaste åren, mycket tack vare GS-fackets agerande där de hängt ut bolag som tillåtit entreprenörer att kontraktera underentreprenörer i flera led, som fått till följd att det varit omöjligt att kontrollera vem som egentligen utför jobbet och vilka villkor deras anställda arbe-tar under.

– jag tror att de entreprenö-rer som inte betalar kommer att få svårt att rekrytera personal på sikt, eftersom det finns så många andra yrken som ger bättre betalt.Han pekar bland annat på hur anställda i ”gula” entreprenadfö-retag och i gruvbranschen har långt bättre ersättningar. Dessutom kommer kraven på arbetsmiljö och andra villkor att bli tuffare.

han tycker också att det är konstigt att samma råvara kan ge så olika ersättning till de som job-bar med den.

– Jobbar du på sågverk har du mycket bättre villkor än inom skogsvården för att bara ge ett exempel.

Ombudsmannen i GS-facket menar att det är dags för skogs-

vårdsentreprenörerna att orga-nisera sig och börja ställa krav på rimliga avtal där de har råd att betala sina anställda.

– Ingen är betjänt av att före-tagen slåss inbördes, när det är bolagen de borde slåss mot.

det finns en historisk förkla-ring till dagens situation , enligt honom och han berättar hur mekaniseringen inom gallringen gjorde att alla manuellhuggare sades upp, som var en stor del av skogsvården.

– En stor del av skogsvården måste fortfarande göras ”på back-en”. Under tio år hade vi bara upp-sägningsförhandlingar med hug-gare. När stormen Gudrun kom var många av de som kunde hug-ga manuellt pensionärer. Denna utarmning av kunnande och per-sonal gjorde att när man insåg att behovet ändå fanns, öppnade man för billig arbetskraft.

Jan-Åke Johansson tycker att det är konstigt att bolagen inte bedriver några utvecklingspro-jekt inom maskinell skogsvård om bristen är så stor på personal.

– Jag kan bara dra en slutsats: Att de inte bryr sig när det finns billig arbetskraft att tillgå, kon-staterar han. £

GS-facket rasar mot dagens villkor

”Konstigt att samma råvara kan ge så olika ersättning”

läget I Skogen

Skogsvården är en till stor del osund marknad med för företag som tar på sig uppdrag för billigt med följden att de inte kan beta-la avtalsenliga löner och i stället rekryterar utländsk arbetskraft. Det menar Jan-Åke Johansson, ombudsman på GS-facket som organiserar de anställda i skogsvårdsföretag. – Det är konstigt att samma råvara klarar av att betala bättre löner inom andra områden, säger han.


Rätt registrerad – gav ändå böter

läget I Skogen

Ett nytt avtal med Skandi-naviska oljecentralen ger alla SMFs medlemmar möjligheten att få snabb och smidig hjälp med hämtning av farligt avfall till rabatterade priser och gäller

medlemmar i hela landet Dessutom gäller avtalet leverans av oljor som kan göras samtidigt som det farliga avfallet hämtas.

– Förutom själva hämtning-en av det farliga avfallet ser vi

samtidigt till att tillgodose alla krav på dokumentation som är nödvändigt för att klara kraven i certifieringssystemen, säger Skandinaviska oljecentralens vd, Per Eriksson.

nytt avtal för farligt avfall

En skotare som registre-rats från fabriken för att kunna köras efter väg, blev efter att ha utrustats med flisaggregat, stop-pad och bötfälld av polis för att den inte fick köras på allmän väg. Nu tvingas Gunnar Ljungström på Bäckgården Skeby AB, som äger maskinen, antingen omregistrera eller börja traila den.

att man ska kunna lita på att en maskin som registrerats för att köras på väg ska kla-

ra en poliskontroll tycker säkert de flesta är självklart.

Ändå stoppades en av Gunnar Ljungströms maskiner av poli-sen och bötfälldes för att inte vara registrerad för vägtrafik.

– Föraren skulle köra den en kort sträcka mellan två grot-objekt och blev ikappkörd av en polisbil som visade in honom till en parkeringsficka, berättar Gunnar Ljungström.

där tillkallades fyra polisbilar till för att kunna mäta och väga maskinen. Efter fyra timmar hade de kommit fram till att maskinen var 14 centimeter för bred, hade ett skadat däck (som de trodde skulle kunna explodera), för stort axeltryck och att LGF-skylt saknades.

– De ville ta körkortet av föra-ren för att han kört med ett felre-gistrerat fordon, men de sansade sig sedan.

Nu undrar Gunnar Ljungström hur det kunnat gå så här. Han har köpt en Ponsse Buffalo King inre-gistrerad och klar, men sedan köpt ett Bruks 850 flisaggregat.

Självklart trodde han att allt var i sin ordning.

– Jag tycker att någon borde ha upplyst oss om att maskinen inte längre var ok efter att flisag-gregatet sattes på. Dessutom ver-kar polisen och trafikverket inte riktigt veta vad som gäller. Jag får inga klara besked om hur jag ska göra med maskinen annat än att tvingas traila den, och det går bara inte. Det blir för dyrt när ersättningen för flisningen inte är bättre än vad den är.

nU Undrar han vad konse-kvenserna för branschen blir om det inte går att köra på vanlig väg.

– Är det så att det bara är trak-torer och lastbilar med flistug-gar som ska kunna göra jobben? Och hur ska de kunna ta arbeten i ute på hyggena då de inte kan ta sig dit? Någon behöver ge klara besked, säger han. £

På Gammelkroppa skogsskola hittar du utbildningen du söker!

För mer information besök vår hemsida

www.gammelkroppa.seeller ring Peter Stejmar 0590-91011

SkogsutbildningarSkogsuppskattning och planering 2-4/4Natur– och kulturmiljövård 10-13/4Förnyelsekurs natur– och kulturmiljövård 16/4Skogsbruksplanläggning 17-19/,22-23/5Skogsbilvägen 2-4/5 och 7-9/5Skogsvård 7-11/5


mätnIng av SkotnIngSavStånd

På Skogforsk har vi varken mandat eller ambition att blanda oss i den direkta affärsuppgörelsen mellan entreprenö-ren och dennes kund. vi har däremot ini-tierat och medverkat till branschstandar-den abSe09, vilken utgör en bra grund för att skriva väl genomarbetade avtal. den så kallade aPSe-kommittén är ett bra forum att lyfta frågor som kan innebära generel-la besvärligheter vid avtalsskrivning. ter-rängtransportavstånd är en sådan fråga eftersom den inrymmer många viktiga aspekter, bland annat produktivitet, kör-skador och mätteknik.vi har därför inlett ett fou-arbete om att kunna ange ett ”krönt” terrängtransport-avstånd, till exempel. med hjälp av moder-na geografiska informationssystem och optimering. detta ska jämföras med andra (nuvarande) metoder att mäta avstånd. en första avrapportering hoppas vi kunna göra innan året är slut, lite beroende på hur många av våra provtrakter som har hunnit planeras och drivas. faller detta väl ut kan det mycket väl bli användbart också som underlag i affärsuppgörelsen.

MagnUs thor PROGRAmlEdARE TEKNIK, SKOGfORSK

vid fältplanering anger vi ett skotningsav-stånd, detta gäller i utgångsläget som ersättningsgrundande avstånd. om entreprenören anser at avståndet är avviker väsentlig från det värkliga så kan han välja att fakturera ett efter ett annat avstånd, men vi kräver då en motivering till varför. vi upplever inte att detta är en stor diskussion hos oss, utan att det upp-lägg vi kör på idag fungerar bra för båda parter. ola lasseMo PROdUKTIONSchEf, SKOGSäGARNA NORRSKOG

vi på norra Skogsägarna använder oss inte av trippmätare som ersättnings-grund. vi har sett flera fall där denna mätning visar helt felaktiga avstånd. det är också stor spridning mellan olika maskiner. I dagsläget mäter vi avståndet på kartan efter basvägen till tyngdpunk-ten på avverkningsobjektet avseende virkesvolymen. uppstår en tvist, vilket är sällan, så går vi ut i skogen och mäter upp avståndet med en trådmätare eller liknande. denna metod har vi använt under flera år och den är väl inarbetad i våra bortsättningar. håkan lagesson

REGIONchEf NORRA SKOGSäGARNA

vi är intresserade av en gemensam standard för beräkning av skotningsav-stånd som både kund och leverantör kan acceptera och tycker är bra. med ny tek-nik såsom trippmätare, gPS och laserin-venteringsdata ges möjligheter som inte tidigare funnits för att definiera skot-ningsavståndet. trippmätare är en tänk-bar metod som dock har den nackdelen att skotningsavtåndet varierar beroende på hur duktig skotarföraren är att plane-ra sitt arbete. ett annat alternativ är att använda sig av laserinventeringsdata för att få ett auto-matiskt beräknat skotningsavstånd på trakten. det finns flera examensarbe-ten g jorda som beskriver problem och tänkbara lösningar vad gäller skotnings-avståndet. vi inom svenskt skogsbruk borde kunna enas om ett gemensamt sätt att definiera skotningsavstånd de närmaste åren. oavsett vilken metod vi beslutar oss för att använda måste en justering av ersättningen ske så att den blir kostnadsneutral jämfört med den metod vi tillämpar idag.

göran andersson SKOGSchEf, KORSNäS AB

kommEntarEr från flEr skogsbolag och skogforsk

Debatten om att använda moderna trippmätare som underlag för ersättning för skotningsavstånd går vidare. Vi har den här gången fått fler skogsbolag, men också Skogforsk att uttala sig i frågan.

uppfattningen att skotningsavstånd ska mätas med skotarnas trippmä-tare är fortfarande SMFs åsikt.

– Inga andra mätmetoder kan spegla den verkliga körsträckan bättre, säger Ulf Sandström.

Men som vi skrev i förra numret är det spridning i svaren från skogsbolagen. Där Korsnäs accepterar att ny teknik används för att mäta skotningsavståndet, menar

Norra Skogsägarna att trippmätarna inte är tillförlitliga och inte kan användas som underlag för ersättning.

– Det här måste vara första gången skogsbolag visar sig vara teknikfientliga. Alternativet är att de tror att entrepre-nörerna medvetet fuskar med mätning-en. Både inställningarna är allvarliga för arbetet med att få så rättvisa villkor som möjligt, säger SMFs vd. £

debatten går vidare


läget I Skogen

– det vi sett är att om man ändrar sättet att mäta, ökar också avståndet och det innebär en löneglidning utan dess like. Min generella inställning är att om man ändrar handelsmåttet, oavsett om det är definitionen på fastkubikmeter under bark eller sättet man mäter väglängd vid skotning, måste också ersättningen ändras så att inte ersättningarna stick-er iväg. det vi sett är att det plötsligt blir längre när man ändrar sätt att mäta och det är inte rimligt. freDrik forSén,REGiONchEF NORR, BillERud– ersättning för väglängd vid skotning

baseras ofta på terrängtransportavstån-det som är sträckan mellan avlägget och virkets tyngdpunkt på avverkningsobjek-tet. I de fall där den modellen används så är ersättningsnivån anpassad och upp-byggd efter den modellen. Fördelen med det kan vara att god planering av körningen lönar sig. På så sätt är modellen produk-tivitetsdrivande vilket alla i branchen är betjänta av. att ersätta efter trippmäta-ren är inte det, inte heller ersättning per timme.

Jon ruDMan, TEKNiSK chEF, STORa ENSO

– Frågan är varför man ska ändra? Idag mäter vi på kartan och gångrar med 1,3. det värdet använder vi sedan som underlag för ersättning, en ersättning som båda parter kommer överens om i avtal. Vi hävdar inte att den är den san-na väglängden, men den är enkel att kontrollera och ett objektivt värde att använda som underlag vid förhandlingar.urban norDMark, avvERKNiNGSchEF, SvEaSKOG

– Vi har inte bundit oss till något särskilt sätt att mäta. Underlaget för ersättning-en är egentligen bara en del av affärs-uppgörelsen och vill entreprenörerna ha trippmätning som underlag för ersätt-ningen är vi beredda att diskutera det. det vi tycker är viktigt är att underlaget som används för ersättning är konse-kvent och ger lika behandling för olika entreprenörer. entreprenörerna ska ha skäligt betalt och vi är beredda att ta en diskussion om ersättningen ifall vi räknat fel eller om förhållandena är extrema.

Dan glöDe, SKOGSSKÖTSElchEF, MEllaNSKOG

– Vi använder inte trippmätare som under-lag helt enkelt för att vi inte räknar ersätt-ningen på körd sträcka, utan på presta-tionsnormer som tar hänsyn till många fler faktorer än mätvärden från en trippmä-tare. Sedan är ersättning baserad på körd sträcka inget bra mått på hur effektivt man arbetat. Vi och hela branschen behöverså effektiva entreprenörer som möjligt.

toMaS JohanSSon,vERKSaMhETSuTvEcKlaRE, Sca– Vi är tveksamma till att använda tripp-

mätning, eftersom det är för stor spridning mellan olika maskiner på mätresultatet. därför använder vi ett medelskotningsav-stånd och slingtillägg som vi beräknar från bland annat kartmaterial och som vi för-handlar med entreprenörerna.Jan ÅhlunD, SKOGSBRuKSchEF hOlMEN.– det är en svår fråga och vi har inte tagit

något principbeslut, men tycker att det viktigaste är att mätningen blir rätt och att alla är överens. Vi har inte låst oss vid hur mätningen ska gå till.thoMaS höiJer, SKOGSBRuKSuTvEcKlaRE SydvEd, REGiON Syd

Kommentarer från sKogsbolagen

Att använda moderna trippmätare som underlag för ersättning för

skotningsavstånd borde vara självklart, menar Ulf Sandström vd på

SMF Skogsentreprenörerna. De flesta skogsbolagen håller inte med,

men det finns faktiskt bolag som redan idag använder metoden.

Metoden att mäta en genomsnittlig väg-längd för transport av virket vid en avverk-ning – från skogen till avlägget vid vägen – är inte sällan en orsak till diskussion mellan entreprenör och kund. En metod är att mäta på kartan.

– Det känns som rena stenåldern när det finns moderna hjälpmedel i skotarna, som trippmätare. Idag är många entrepre-nörer i händerna på de mätvärden kunden

tagit fram. Budskapet från SMF till entre-prenörskåren är att alla som har moderna trippmätare i sina maskiner vägrar godta något annat än denna utrustning för mät-ning av köravstånd. Inga andra mätmeto-der kan spegla den verkliga körsträckan bättre. Naturligtvis sker sedan en uträk-ning som tar hänsyn till företagsspecifika förutsättningar och arbetssätt som påver-kar slutresultatet, säger Ulf Sandström.£

”Mät med trippmätare”

Styrkan sitter inutiAnna kör skogsmaskin

Manus: Anna Andersson Utter & Jenny Claesson · Illustrationer: Stina Durgé

anna andersson utter från norberg val-de att bli skogsmaskinförare, trots en bind-vävssjukdom som egentligen kunde g jort henne till sjukpensionär. Hon tilldelades utmärkelsen ”Årets eldsjäl” vid Forest Indu-stry awards 2009 och nu är hon huvudper-son i en barnbok om henne själv: ”Styrkan sitter inuti - anna kör skogsmaskin”. Vin-sten går till välgörenhet. Jenny Claesson och anna andersson Utter har skrivit boken tillsammans. den har givits ut som ett pro bono-projekt av add gender med stöd av bland andra SMF.

sKogsmasKinförare huvudperson i barnboK

Ur Skogsentreprenören nr 1-2012.


Bengt Carlsson, handläggare på Skogsstyrelsen för bland annat Landsbygdsprogrammet, tycker att SMF sköter sina EU-projekt och på ett bra sätt.

– Det har skötts utmärkt. Väldigt smidigt, säger han.

Det är Torsten Kinnefors, kontorschef på SMF, som ser till att Skogstyrelsen får de besked och svar de behöver. Det är också han som skickar in ansökningar om nya EU-projekt.

Hos de som tar emot hans material, uppskattar de att allt

sköts snyggt och prydligt.– Jag har handlagt SMFs pro-

jekt om kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet ett par år och vi får alltid snabba svar på våra frågor, säger Bengt Carlsson.

Siw Siikavaara, handläggare på Skogsstyrelsen, enheten för lag och områdesskydd, har ock-så bara gott att säga om Torsten Kinnefors arbete när det gäller RECO-utbildningarna som är de hon framför allt handlagt.

– Kontakten med Torsten

Kinnefors har fungerat väldigt bra. Det märks att det finns en projektvana i organisationen, säger hon.

Det ligger inne ansökningar om fortsättning av de EU-projekt som SMF bedrivit, men var-ken Bengt Carlsson eller Siw Siikavaara kan svara på hur det går med dem eftersom handlägg-ningen inte är klar ännu.

– Vi har fått in otroligt många ansökningar så vi ligger lite efter med handläggningarna, säger Bengt Carlsson.

bra ordning på Eu-projEktEn

En nybildad grupp, lite skämtsamt kallad GRG-gruppen, skjuter in sig på att hjälpa SMFs medlem-mar med garanti- och reklamationsärenden. Första stora uppgiften blir att ta reda på hur driftsäkra nya maskiner egentligen är.

många skogsentreprenörer hamnar någon gång i läget att man är missnöjd

med hur maskinleverantören sköter leverans, garanti och reklamation.

För att ingen medlem ska behöva stå ensam mot leverantö-ren, har SMF bildat en grupp som hjälper till.

– Vi vill att alla medlemmar som har problem ska höra av sig. Många tror att de är ensamma om sitt problem, något som vis-sa leverantörer gärna använder emot dem. Men vi vet att de flesta inte alls är ensamma och att det ofta finns andra entreprenörer

som har samma bekymmer, säger SMFs vd Ulf Sandström som är sammankallande i gruppen.

första stora uppgiften blir att ta reda på hur många som är missnöjda med hur deras nya maskiner presterar efter leverans.

Redan innan gruppen bildades fanns det entreprenörer som varit missnöjda med driftsäkerheten på sina nya maskiner.

Nu vill gruppen att alla som köpt nya maskiner meddelar hur driftsäkra deras maskiner varit för att gruppen ska kunna göra en samlad bild som de sedan kan gå vidare till maskinleverantörerna med.

– Köper man en ny maskin köper man en funktion. Det är inte meningen att hårt pressade entreprenörer ska behöva jobba med en maskin som inte preste-

rar på den nivån man kan kräva om den är helt ny.

En annan viktig fråga är kost-nad och lagerhållning på reserv-delar. Idag kan maskiner bli stående i dygn i väntan på reserv-delar. Att priserna på reservde-lar vittnar flera entreprenörer om inom SMF.

– Vi ser det här som en ren medlemsnytta! Skriv ett mejl till mig eller Lennart så samlar vi ihop de ärenden vi får in och dri-ver de vidare. Får vi bra underlag från våra medlemmar har vi rejält på fötterna när vi sätter oss med maskinleverantörerna. Ingen medlem ska tveka att skicka in sina egna personliga ärenden, säger Ulf Sandström. £

i grUppen ingår:• ulf Sandström, sammankallande, epost: ulf.sandströ[email protected]• lennart granqvist, jämtland, epost: [email protected]• Håkan dunberg, Småland• mats ågren, uppland• Pelle rönningås, medelpadärenden skickas med fördel till de två förstnämnda till de e-postadresser som angetts.

Nybildad grupp hjälper till med garanti- och reklamationsärenden

medlemSnytta


Är entreprenörsstrategin i det svenska skogsbruket på väg att totalhaverera?

kanske är inledningen något överdriven då vi tack och lov fortfarande har en del kunder och tjänstemän ute i verksamheten som värdesät-ter och samverkar med sina entreprenörer på

ett affärsmässigt och bra sätt. Ni alla som kan ta åt er av denna första mening bör sluta läsa nu. Tack!

Till er övriga och eventuellt andra intressenter i denna bransch vill jag ge några personliga reflektio-ner på vart den svenska entreprenörsstrategin tyvärr verkar vara på väg, Orsaken till dessa reflektioner är att vi efter några år med lite positivare tongångar bland entreprenörerna nu verkar vara på väg åt totalt fel håll igen. Jakten på högre produktivitet och läg-re kostnader överskuggar snart allt annat, och sker inte detta med eftertanke om vilka andra effekter som kan uppstå riskerar branschen mer än man kan tro idag.

Undertecknad satt soM tjänsteman i slu-tet av åttio- och början av nittiotalet och var med och skapade dagens entreprenörskår genom att göra om en del av dåtidens AT-maskinägare från att vara anställda maskinägare till att som vi sa då bli ”full-blodsentreprenörer”. Bakgrunden var då att vi som kunder ville slippa personalansvaret för maskinfö-rarna. Allt skulle bli enklare eftersom entreprenören skulle sköta allt bättre än vi på kundsidan då de fick ta mer eget ansvar och själva planera sitt arbete, och de två absolut viktigaste orsakerna var tydliga och det var att entreprenörerna själva fick sköta sin rekrytering av förare, samt att kostnaden för avverk-ningen och skogsvården naturligtvis skulle bli myck-et lägre. Avverkningen skulle alltså skötas av ”fria företagare” som blev skogsbrukets spjutspetsar som skulle fixa allt både billigare och bättre, och kundsi-dan behövde bara tänka på att köpa de tjänster man var i behov av från de som blev egna företagare!

Hur ser det ut i dag för många av entreprenörer-na som blev de ”fria företagarna” som vi skapade för snart 25 år sedan i en av Sveriges viktigaste bas-näringar?

Har alla fått chansen att utvecklas som fria före-tagare och sköta sin verksamhet på ett bra sätt? Har kundsidan respekterat entreprenörerna som affärspartners och skapat ett bra företagsklimat för småföretagen i skogsbranschen?

vad har hänt Mellan 1990 till 2012, och hur ser det ut idag?

• En svag lönsamhet under många år där närmare 50 procent av entreprenörskåren jobbar med kniven på strupen. En liten vinstmarginal finns enbart på grund av mycket hög arbetsinsats och att staten bidrar med dieselskatterestution. Cirka 20 procent har en accep-tabel lönsamhet. (är det dessa villkor som ska locka nya företagare?)• Finansiärerna ställer höga krav på säkerhet om en entreprenör ska låna pengar, för det är tydligen hög risk att finansiera småföretagarna i denna bransch. Detta gäller även många som varit med i 30-35 år och inte lyckats bygga upp något eget kapital att tala om.(Är det någon som frågat sig vad som orsakat att det ses som en högriskbransch?)• Entreprenörernas kunder pratar nu om att de ska köpa maskinerna och sen låta anställda förare ”bli entrepre-nörer” för att det är så svårt att låna pengar hos banker-na!!!!! . Kunderna söker nu EU-medel för att utveckla sina affärspartners ”entreprenörerna ” till att bli bättre företagare. Kunder analyserar entreprenörernas bok-slut och erbjuder gratis utbildningar för de som inte har en bra ekonomi,???( Kanske dags att välja väg för en del kunder, köpa egna maskiner och anställa egna förare som man kan utveckla själva som arbetsgivare, eller inse att entreprenören är egen företagare med ansvar för sin egen verksamhet. Men sluta för allt i världen med att leka förmyndare för dessa småföretagare) • Produktiviteten har inte fortsatt att öka som den gjort i alla år, och nu verkar det som att flera av de sto-ra kunderna av någon anledning har samma bud-skap, och det är att med våld försöka få entreprenörer och anställda att förstå att den enda räddningen för Sveriges skogsbruk är att jobba fortare och fortare så inte kostnaden ökar någonting. (Vi vill också öka pro-duktiviteten för att höja lönsamheten hos entrepre-nörsföretagen, men fan vet om kunderna tänker på samma sätt).• Att entreprenören som fri företagare ska fakturera för sina tjänster är ingen självklarhet i denna bransch. Många kunder anser att de ska ”avlöna” dessa fria företagare via egna datasystem. En del ”fria företagare” tvingas lämna in rapporter till kunden om hur effektiva deras anställda varit varje dag, som sen används mot dessa i förhandlingar. (Kan det vara

SandStröm talar ut


SandStröm talar ut

Är entreprenörsstrategin i det svenska skogsbruket på väg att totalhaverera?

GunneboGrepp och bärighet från världens ledandetillverkare av slirskydd.

Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

PIGGELIN-FLEX SR-A8ATV-PIGG

Rek

lam

Bola

get,

Vetla

nda

0707

Terralite

Grouzerlite

Rockylite

Gunnebo Industrier AB590 93 GunneboTel 0490-890 00

www.gunneboindustries.com








Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

PIGGELIN-FLEX SR-A8ATV-PIGG

Rek

lam

Bola

get,

Vetla

nda

0707

Terralite

Grouzerlite

Rockylite



Prata smörja med oss! Agrol smörjmedel är det självklara valet för dig som har en maskinpark som aldrig får stå stilla. Samarbete med ledande maskintillverkare samt egen avan-cerad forskning har gett oss unika kunskaper som vi gärna delar med oss av. Du som användare av våra produkter har säkert många frågor. Till exempel: Varför är det så viktigt att hydrauloljan har rätt viskositet? Kan man blanda oljor? Hur bra är de miljöanpassade produkterna i jämförelse med de icke miljöanpassade? Vi gör allt för att ge dig smörjmedelsmarknadens bästa produktsupport. Hitta rätt smörjmedel till ditt fordon och dina körförhållanden på www.agrol.se/smorjmedel, klicka på ”till tabellerna” – eller prata direkt med någon av oss! Vi gör rätt val enkelt.

Vi svarar på alla frågor om smörjmedel!

Bo Axelsson Region Syd 08-657 44 46

Lars Ekmark Region Mitt 019-605 17 20

Yngve Lindh Region Norr 08-657 44 31

Lars

YngveBo

så att en del kunder inte klarar av att hantera ”fria företagare” utan borde skaffa mer egna resurser?)• En fråga som jag ställer mig ibland är om en del skogs-direktörers sätt att i dag hantera entreprenörsstrategin är att begå tjänstefel mot branschen. Många tjänste-män och höga chefer hos en del kundföretag anser sig ha all expertkunskap i hur ett entreprenörsföretag ska drivas och vet allt om hur dessa ska utvecklas. Varför skaffar man då inte sig mer egna resurser eftersom man anser sig besitta denna klokskap och samtidigt anser att många entreprenörer är helt värdelösa som företagare? Kanske kunde man sänka kostnaden rejält i det svenska skogsbruket genom att helt enkelt köpa av de ”sämre” entreprenörerna deras grejor och sedan låta experterna utveckla och driva dessa maskingrupper.(Kan man se det som ett tjänstefel om man inte genom-

för denna åtgärd eftersom det borde höja produktivite-ten rejält och sänka den totala avverkningskostnaden i hela vårt skogsbruk, eller tänker jag fel???) Tack och lov att det finns kunder och tjänstemän som fortfarande betraktar entreprenörerna som ”fria företagare”. Jag hoppas att ni fortsätter och utvecklar den entreprenörs-strategi vi skapade i branschen för mer än 20 år sedan och som nu tyvärr riskerar att totalhaverera hos en del kunder. Jag tycker det blir spännande att se vad framti-den har att bjuda på i skogsbranschen för våra ”fria företagare”, och vilken strategi som skogsdirektörerna väljer närmaste tiden – förmyndarskap och kostnads-jakt till varje pris eller ömsesidig affärsmässig samver-kan med kvalitet och långsiktighet i fokus? .

Tack för mig.Ulf sandströM

vd Smf SKOGSENTREPRENÖRERNA


SamernaS Syn På SkogSbruket

det är några förutsättning-ar som behöver uppfyllas för att kunna bedriva ren-näring i de svenska sko-

garna. De är bland annat långsik-tig och lyhörd planering av skogsbruket, fungerande skogs-vård och ekonomisk hållbarhet.

skogsvården är viktig för att renarna ska förflytta sig i sko-gen men också för att kunna hitta de lavar de i huvudsak lever av.

– Vi anser att det som är bra för renarna är bra för skogsbru-ket i stort. Rennäringen behö-ver också ett långsiktigt och håll-bart skogsbruk, säger Anders Blom, förbundsdirektör i Svenska Samernas Riksförbund, SSR. Det är en sammanslutning av svens-ka samebyar och sameföreningar samt en politisk obunden intres-seorganisation för rennäring-en och samiska näringslivs- och samhällsfrågor.

han är tydlig med att beto-na att samerna inte är ute efter att lägga en ”död hand” på skogs-bruket.

– Vi behöver inte bara reser-vat. Vi behöver välskötta, bruka-de skogar, något jag har trott att skogsbolagen också vill ha.

SSR vill inte se tätväxta skogar som varken gallrats eller röjts.

De vill ha en brukad skog som ger en avkastning som ger långsik-tiga ekonomiska förutsättning-ar för skogsägaren att bedriva sitt skogsbruk.

– Utan ekonoMi i skogsbru-ket, får inte heller rennäringen förutsättningar som håller lång-siktigt. Alla är ense om att sko-gen, förutom ekonomiska vär-den, även har sociala och miljömässiga värden att ta hän-syn till. Men åker man runt i lan-det och ser de ålders- och artho-mogena skogar som breder ut sig är det svårt att se det långsiktiga arbetet och hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer, säger Anders Blom.

Han anser att man kan ifråga-sätta om vi verkligen aldrig haft så mycket skog som idag.

– avverkningsbar skog, kanske. Men jag tycker att vi ald-rig haft så lite skog som idag. Svenskt skogsbruk får kritik internationellt idag och i Tyskland till exempel är det vi gör i Sverige olagligt. Där har de i högre grad ett kontinuitetsskogs-bruk. Polariseringen är besväran-de, där de som förordar kontinui-tetsskogsbruk knappt vågar säga vad de tycker.

Han berättar att ett exempel

på SSRs skogliga engagemang är att sitter med i styrelsen för FSC-certifieringen där man håller på att ta fram en ny standard.

– Jag tycker också att vi har ett gott samarbete med många av skogens aktörer.

Han pekar på att de flesta pro-blemen i avverkningar och mark-beredning beror på kommunika-tionsproblem.

– inforMation om vilka hän-syn som ska tas som vi kommit överens med markägaren om, inte alltid förs vidare till entre-prenörerna och då sker det miss-tag. Ett av de vanligaste proble-men när det gäller markberedning är till exempel att harven inte lyfts på lavförande mark, något som ska göras. Vi vill ha en fungerande samexistens med lyhördhet för varandras behov, säger Anders Blom. £

Anders Blom, Svenska Samernas Riksförbund

”Vi vill ha välskötta skogar”Hållbart och långsiktigt skogsbruk. Det är vad Anders Blom, förbundsdirektör på Svenska Samernas Riksförbund vill ha för att det ska gå att bedriva rennä-ring i landets skogar, en inställning han anser inte skil-jer sig från många skogsägares.– Vi vill också ha ett rationellt och ekonomiskt långsik-tigt skogsbruk, men frågan är om dagens plantagelik-nande skogsbruk verkligen är långsiktigt, undrar han.

– Det som är bra för renarna är bra för skogsbruket i stort. Rennäringen behö-ver också ett långsiktigt och hållbart skogsbruk, säger Anders Blom, förbunds-direktör i Svenska Samernas Riksför-bund, SSR.

Kontakt: 0292-10630 • 070-2002895 • 070-2172183

När du behöver hydraulik eller tillbehör till dina maskiner!

Slangpressar

Filtersatser

Timmergripar

Sågmotorer

Trans-Auto är en av de ledande leverantörerna av drivlinekomponenter på den nordiska, baltiska och ryska marknaden

Bland de företag vi representerar återfinns:

Förrådsvägen 6, Box 215, SE-151 23 Södertälje, Sverige. Tel: +46 8 554 240 00, fax: 46 8 554 240 10.

www.transauto.se [email protected]

KOMPLETTA KOMPONENTER, ORIGINALRESERVDELAR, RENOVERINGAR OCH UTBYTESENHETER.

Transmissioner och axlar, vilka tidigare var kända under produktnamnen Clark-Hurth, Clark, Hurth, Kirkstall, Sige, Comaxle

Hydrauliska komponenteroch bromssystem

Vätskekopplingar, kraftuttag, industritransmissioner mm

Flexibla kopplingar

Kraftuttag

INNOVATIVA ENTREPRENADREDSKAP

SKOTARVAGN!Minska skogsskadorna med skotarvagnen. Lastas med skotarens ordinarie kran vid slutavverkning och gallring. Vagnen är överlägsen vid långa skotningsavstånd och på mark med dålig bärighet.

WWW.UFOAB.SE

UMEÅ FÖRSÄLJNING AB. LÄRLINGSGATAN 8. 904 22 UMEÅ. TEL: 090-12 07 70


www.komatsuforest.se

FORESTRY QUALITY FORWARDERS

EN HELT NY GENERATION SKOTARE

NÄSTASTORASTEG

Komatsus nya skotargeneration sätter kundbehoven i fokus: Med den bränslesnåla, miljövänliga motortekniken E3 Power. Den helt nya hytten med överlägsen rymd, sikt och förarkomfort. Helt ny kraftoptimerande transmission och den ledande tekniken i MaxiXplorer styrsystem.

Komatsu 855 är den hyperproduktiva universalskotaren. Komatsu 865 är den kraftfulla slutavverkningsskotaren som gör jobbet i all terräng. Tillsammans representerar de ett generationsskifte till en ergonomi, driftsäkerhet och produktivitet i världsklass. Precis det som skogsbruket efterfrågar.

Läs mer om alla fördelar på www.newforwarders.com

IntroducerarKomatsu

IntroducerarKomatsu


Högre kvalItet: certIfIerIng

Förrevisioner är mycket uppskattade och ger skogsentreprenören säkerhet och trygghet genom att entreprenörer vet vilka krav som gäller för certifiering enligt PEFC och får samtidigt hjälp med att ta fram en handlingsplan för hur kraven för certifiering ska uppfyllas. Här berättar Ewa Lidén om förrevisionens fördelar.

allt fler skogsägare PEFC-certifierar sig. Senast i raden är SCA Skog. Nu är drygt 11

miljoner ha skogsmark PEFC-certifierade. För att stärka kedjan krävs att dessa skogsägare anlitar certifierade skogsentreprenörer. Idag har drygt 2000 entreprenörer i Sverige sådan status. De allra flesta är gruppcertifierade via ett paraply. SMF Certifiering AB är skogsentre-prenörernas eget paraply. Mer än 500 skogsentreprenörer är anslutna till SMF Certifiering.

inget certifieringssystem är bättre än det kontrollsystem som det omgärdas av. Sedan 1 januari 2012 gäller en uppdaterad PEFC-standard. I det tekniska dokumen-tet Krav vid gruppcertifiering (PEFC SWE 004:3) läggs bland annat fast hur paraplyerna ska arbeta med kontroll.

En viktig kontroll sker i sam-band med anslutningen. PEFC krä-ver, att paraplyet ska ha en person-lig kontakt, för att kontrollera att skogsentreprenören har god kän-

nedom om certifieringens innehåll och vad det innebär att följa kraven i praktiken. Denna kontroll utförs i flera steg inom SMF Certifiering.

När ansökan kommer in gås den igenom i detalj. Checklistan granskas och PEFC-krav som inte är uppfyllda ska återfinnas i en handlingsplan, som bilagts ansö-kan. Om detta inte är fallet, eller om det är några oklarheter, kon-taktas entreprenören per telefon. Alla eventuella åtgärder registre-ras och följs upp.

Därefter kontaktas SMFs fält-personal för ett utlåtande. Är skogsentreprenören känd? Har kanske SMFs personal medver-kat vid ansökningstillfället? Har entreprenören kanske till och med arbetat med och är godkänd för SMFs kvalitetsmärke Regelrätt Entreprenad? I dessa fall har PEFC-kraven redan kommunicerats till skogsentreprenören.

Om entreprenören är okänd vidtar ett annat förfarande. Paraplyet genomför en telefonin-tervju med den ansökande skogs-

entreprenören. Denne ges tillfäl-le att förklara sin situation och sin kunskap om PEFC-kraven. I vis-sa fall är denna telefonkontakt tillräcklig, men lika ofta görs ett besök hos skogsentreprenören.

vid detta besök genomförs en så kallad förrevision, eller certifie-ringsrevision. Med hjälp av check-listan med PEFC-kraven kontrolle-ras att kraven är uppfyllda. Om så inte är fallet informeras skogsentre-prenören om vilka åtgärder som krävs för att uppfylla kraven. Tillsammans upprättas en hand-lingsplan med åtgärder, ansvarig person och tidpunkt för när den ska vara genomförd. Detta besök är mycket uppskattat. Det ger skogsen-treprenören säkerhet och trygghet. Han vet vad som gäller och hur han ska göra för att uppfylla kraven.

Åtgärderna i alla handlings-planer registreras och följs upp hos paraplyet. När besked kom-mit att de genomförts kan skogs-entreprenören få sitt Bevis om Gruppcertifiering – men först då! £

Förrevision tryggt och säkert för entreprenören

Känner du någon som borde läsa

sKogsentreprenören?

Skicka ett mejl till [email protected]

tillSammanS Ser vi till att fler läSer tidningen.

RH-Pusher

Reipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84

- 6 st olika modeller- lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton- utväxling från 20 ggr till 50 ggr- marknadsledande- robust konstruktion- minimalt underhåll

För mer info kontakta Din motorsågsåterförsäljare eller

Trädfällriktare


A Broström Skogsentreprenad AB AB K-G Skogstjänst A. Broströms Skogsentreprenad AB A-Gallring Alfta SkogstekniskaAlgerbo Skogstransporter AB Alhbin Skogsentreprenad AB AlvE Skogstjänst A lövgrens maskinavv ABAlenius Skog ABAnders ErikssonAnders d. Skogstransporter ABAnders frödingAnders Gustavssons Gräv & Skog ABAnderssons Skog o GrävAndåns AllserviceAnton Kasselstrand firmaArarps Skogsentreprenad ABAronsson, SvenBajlon Skog ABBarrsäter Skogs ABBengtsbo Skogsentreprenad ABBernbo Skog o JordBernhards Skogstjänst firmaBertil Persson SkogsentreprenadBerntsson Skog ABBjarnes Slutavverkning ABBJ SkogsserviceBjörk & Skog ABBjörn & fafas ABBjörnsgård Traktor ABBodafors Skogstjänst ABBoggas SkogstjänstBoråsens Skog R JohanssonBorås Skogsavverkningar ABBoqvist Skogsvård och avverkning ABB-O’s Traktortjänst i Örträsk ABBo Svensson Skogsentreprenad ABBP Skog i delsbo ABBrasab Skog ABBr. Bryntessons hBBr. Jönssons Skogsentreprenad hBBr. Nordmark hBBrändbo Skog ABBröd. Perssons Skogsmaskiner ABBurträsk Skogstjänst ABBUwAB Skogsmaskiner ABBäckströms Gräv & SkogBörje larsson firmacJ forest ABchrister holmström Skog ABclaes Anderssoncroon Skogsvård KBdahlin Skog ABdahn Skog & veddalfors Skogsentreprenad ABdaniels Skogsentr Järvsö ABdanielssons Skogstransporter ABdannäs Skogsentreprenad ABdan Tillgrens Skogsarbetendegerslättens Skogsentr ABdennis RödingdN Skogsentreprenad firmadrivarn ABd&S Skog & Entreprenad ABdunbergs Skogsservice ABEdvinsson Skogsvård ABEilert Olssons SkogstransporterEkelunds Skogsvård i Östersund ABEksåg Entreprenad hBEla Skogsservice ABEmil Thorsson Skogsentreprenad ABEng Peter Skogsentreprenad ABEngström Kvistare ABEntreprenad i Od hBEntreprenadmaskiner i Strängnäs ABEPl-maskin firmaEriksson Skog i munksjön ABErlandsson Bygg o skogsavverkningE åströms Skogstjänst ABf o A Skogstjänst ABfirma AJO Anders Jonssonfirma Bengt Anderssonfirma david Erikssonfirma Kent Johanssonfirma Kent Öhmanfirma Krister Andersson

firma lars-Göran Brattfirma mats Gustafssonfirma Per-Axel Rolfssonfirma Per fagbergfirma Per månssonfirma Ricky Edlundfirma Samuel filipssonfirma Sven-Erik Johanssonfirma Tonny Jönssonfirma Ulf westinfirma wåhlin Agneforsbergs Bygg & Anläggning ABfreddes Skogstjänste i Traryd ABfröbergs Skogfurulunds Entreprenad ABfågelsund Skog ABfällmyra ABGateruds GårdG. henryssons Skogsavverkn ABGettjärns Skogsprodukter ABGm Avverkningsservice hBGottes Skog & Röj ABGrahns SkogstjänstGrinduga Skogsentreprenad ABGrundbergs Skogstransporter ABGunnarssons Jord & Skog ABGöranssons Skogsentr ABGösbo Skogstjänst firmahagifa ABhansson i Röke ABhallsta JSmharry haglund Skog ABhassela Skogsentreprenad ABhedemora Skogstjänst ABhedesunda Skogsgallring ABhedlunds Entr. ABhedlunds Skogsmaskiner i Björna ABhEmAT ABhenrik Jönsson ABhenrik lundénhenriksson Bodin i delsbo ABhG Skog och Entreprenad firmah Norgren Entreprenad ABhN-Skog ABhova Skog ABhTG Skog ABhTP Skogsentreprenad ABhuaberg Skogstjänst ABhultsjö s Skogsmaskiner AB, l-Ghusby-Oppunda Jordbruks ABhusby Skog ABhylletofta Skogs ABhåkanssons Jord o Skogstjänsthärnöskog ABhästens Storskogsentreprenad ABhögbergs maskintjänsthöggärdets Skog & maskinhöglunda Skog ABhögås Skog ABInge Gustafsson Skogstransp ABInge larssonIngemar StenetegIngvarssons Skogsentreprenad ABIsakssons Terrängtransport ABIsraelssons Skogstjänst ABJannes & Pelles Skogsavverkning ABJmB Skogsentreprenad ABJBs Gallring ABJc Gallringsstjänst ABJeans SkogsavverkningJ-E Ellström ABJ dahlqvists Skog ABJiKå Gallring ABJiPe Skog och Trä ABJoda Skogsentreprenad ABJohan Adolfsson s Skogstj ABJohan larsson Skogsservice firmaJohnsson B. ArneJon Andersson JP forest AB J w Skogstjänst ABJwS SkogsdikningJämt-Zäta Skogstransporter ABJönsson Jord & Skog ABKalvsbäcken Skog ABKantsjö SkogstjänstKapah forest AB

Karl-Göran Johansson firmaKarl-willy Karlsson Skog ABKenJo Skog ABKenneths Skotartjänst firmaKents Skog o maskin Kents Skogsavverkningar ABKGm s Skog ABKG Johanssons Skogs ABK. f. Skogsavverkningar ABKjell Arvidssons Skogsservice hBKjell PetterssonKm Gallring ABKolsebro-Snötomta Skogsavverkning ABKomsta Skog ABKonradsbo Skogstjänst ABKrogsereds Skogsentreprenad ABKroksjö Skogs Entreprenad ABKrokström Per maskingallring ABKrångelbygget ABK. Thullnérs SkogsentreprenadKurt Nyströms Skogsmaskiner ABKvistarlundqvist ABKågedalens Skog ABKärdeviks Skogsentreprenad ABlama Skogstjänst hBlandby forest ABlarsens Skogsmaskiner ABlE Skogsavverkning ABlillfole Skog & ved Rickard hansson firmalindbergs Pröppsdrivning ABlingärdets Skog ABlisells Entreprenad ABlisselåkers lantbruklissjanis Skog ABljungskile Skogs ABlm Nyströms Skog ABlohen ABlönnemåla Skogsavverkningmarbexhults Skogsentreprenad”markberedning Skog o miljö leif Nilsson”mark & Skog i Skifors ABmarkus Nilsson Skogmaryd Skogsentreprenadmattias Skogsservice i hörby ABm Björk Skogstjänstmekanav ABmicke fransson Skogsentrepr ABmidskog Entreprenad ABmikado forestry APSmikael Erikssonm. Jonssons åkeri ABmjölsereds Skog & maskin f:amo-dig ABmoElit Skog ABm Norkvist Skogsavverkning ABmT Gallrarna i Skorped ABN. Bengtsson Skogstjänst ABNG forest ABNh Skogsentreprenad ABNitro Skog ABNockeröd Jord & SkogNordmalings Skogsmaskiner ABNordmalings Skog & mark ABNorman o Son Skogsavverkning ABNorrhuggarna ABOlas virkestransporterOlle holmberg SkogOredssons Skogsentreprenad ABOrrefors Skogsentreprenad ABOrsa Skogsavverkningar ABOscarssons Skogsentr i Tolarp ABP. Blomstedts Skogsentreprenad ABPEBs Skogsentreprenad ABPelles Skogstransporter ABPeter larssonPeter lundquist Skogsentr ABPeters SkogstjänstPeter Sundh Entreprenad ABPetrus Skogstjänst ABP. halvarssons Jord & Skog ABP-O Gunnarssons Entreprenad firmaPutte Anderssons Skogsentrepr. ABPyrola Skog ABP-å åslund Skogsentreprenad firmaQvarnsjö Skogstjänster ABR & G SkogsentreprenadRagnarssons Skogsentreprenad ABRamnebergs SkogsentreprenadRejmyre Skogsmaskiner ABRensby Skogsavverkning ABResele Skog AB Rickarums Skogstjänst AB Roger & Sörens Skogsentr. AB Rotviks SkogsserviceRooth Skogsvård AB

Rotudden Skog ABRune NolåkersRya Skogentreprenad ABRyttwood ABRöjar’n i lillviken ABSaxebo SkogsavverkningarScandimark EOOdSB Skogsfrakt ABSjöns Jord o Skog ABSjöös Skogstjänst ABSkattunge Trä ek. för.Skog & mark h hermansson f:aSkog o marktjänst ABSkog & maskin logging i Norr AB Skog & Trä Torup AB Skogsby SkogSkogsavverkarn i Jörn ABSkogsdrivning l. Karlsson ABSkogsentreprenad Br. Nilsson ABSkogs-larsson ABSkogsnicke ABSkogstjänst i dalarna ABSkogstjänst i lövestad hBSkogstjänst i Söräng ABSkogsvård lars Edsvik ABSkotar Anders ABSkotarn i Sörmland ABSkålarps Skogsentreprenad ABSluthuggarna ABSmååkrans maskin firmaSnårbergets Skog & Konsulttjänst ABSonö Jord - Skog ABStefan holmgren lBRStefan Karlssons Skogsservice ABStrandbergets Skog ABSundlings Skogsservice ABSvedja Skog ABSvenssons Skogsavverkning ABSydostavverkning ABSören hedlund Gräv o SkogsentreprenadTabergs Skogsentreprenad ABTanums Skogsmaskiner ABTallroths Skogskörningar ABTB Skogstjänst ABTES Entreprenad ABThilén Skogsteknik ABThörnwalls Entreprenad ABTjurkhult Skogstjänst ABTjustbygdens Bygg ABTjust-Eds maskin ABToklog ABTomas lundqvist Skogsmaskiner AB Tomas lövgrens Skogsmaskiner AB Tommy JohanssonTore Jonsson i Ö-vik ABTorps Gallring ABTorstenssons Skog o markserviceTP Skog firmaTrissan ABTS Skogsavverkningar ABTuna Skog ABUB SkotningUGB Skogsservice hBUgglereds Skogsavverkning ABUlf hektors SkogsentreprenadUlf Johanssons SkogsavverkningarUlf westin firmaUrJo Skogstjänst hBvaltons Skogstransporter ABvekakärrs Skogsentreprenad ABverest ABvesterlaus ABviBla ABvistab i vindeln ABvrigstads Alltjänst ABväckelsångs Skogsmaskiner ABvästanås Gård ABvästavverkning ABvästraby Allservice ABwedins ABwest valley logging ABwintax maskin ABwJ Skogstjänst ABwOSA ABY. Berggrens Jord & SkogsEntreprenadYxefalls Skogstransporter ABåkershultsskogstjänst ABåsebo Skog ABåseda Skogsentreprenad ABåtorp SkogÖ-f. Skogshantering ABÖrn Skog AB Österby Gallring AB Österrike Skog ABÖstgöta Skogsentreprenad AB

allt fler väljer SMF-certifieringmånga skogsentreprenörer har hittills visat Smf certifiering AB sitt förtroende och ansökt om PEfc gruppcertifiering. dessutom ligger ett stort antal ansökningar under behandling.

saknas ditt företag? besök www.sMfcert.se för inforMation och ansöknings handlingar.




SMF Certifiering AB växer så det knakar.– Därför förstärker vi nu organisationen för att möta en ökande efterfrågan på våra tjänster, säger Mats Ågren som är ordförande i SMF Certifiering AB.

antalet företag som anslu-ter sig till SMF Certifiering AB blir bara fler och fler

– Vi har växt rekordartat och har nu mer än 500 företag som lämnat in en ansökan om anslutning till oss efter bara knappt två års verksamhet, det är långt över våra förväntningar. Men det ställer också högre krav på oss att skapa resurser för att säkerstäl-la kvaliten i vårt arbete, menar Ewa Lidén som är verksamhetsansvarig för SMF Certifiering AB.

därför anställs nu Anna Börjesson från Örträsk i Väster-botten som certifieringsansvarig för norra Sverige från den 1 maj 2012.

Dessutom går Anna Furness-Linden in som extern styrelseleda-mot i SMF Certifierings Styrelse från februari 2012.

– Det känns bra att vi nu fått kny-ta till oss två nya och mycket kom-petenta personer till vår verksam-het säger Ulf Sandström, vd för SMF Skogsägarna.

anna börjesson är entre-prenörsdotter och maskinförare i grunden.

Hon slutför nu sin jägmästa-rutbildning och kan entreprenö-rernas verksamhet från insidan.

– Anna kommer under Ewa Lidéns ledning att snabbt sätta

sig in i arbetet. Att vi sedan kan förstärka styrelsens kompetens med Anna Furnéss-Linden som extern styrelseledamot kommer att ge oss nya vinklingar och idéer för att utveckla verksamheten.

anna har Med sin erfarenhet från branschen och Skogforsk samt jobbet med att skapa allmänna vill-kor (ABSE 09) för skogsbruket.

– Hon har en gedigen kun-skap om vår verksamhet. Det gör att vår verksamhet inom både SMF Certifiering AB och SMF Skogsentreprenörerna kommer att bli ännu starkare i framtiden, säger Ulf Sandström. £

SMF certifiering växer och säkerställer kvaliteten

koMMentar anna börjesson:

– att jobba för Smf Skogsentreprenörerna ger mig möjligheten att knyta samman mina prak-tiska och akademis-ka erfarenheter på ett bra sätt. jag har stor inblick i hur entrepre-nörerna jobbar och med mitt examensar-bete på Slu med att skapa en enkät för hur entreprenörerna ska kunna göra en bedöm-ning av kunderna har den ökats ytterligare. att tillsammans med detta väga in det jag lärt mig på Slu ger mig möjlighet att se bran-schen i ett helhets-perspektiv, och jag ser fram emot att börja jobba med certifie-ringsfrågorna då det blir en allt viktigare del i entreprenörernas verksamhet.

koMMentar anna fUrness-lindén:

- mervärdesmärkningar som Pefc och fSc innebär konkurrens-kraft för svensk skogsindu-stri. att få vara med att vida-reutveckla Smf certifiering, ett fristående certifierings-paraply för entreprenörerna i det svenska skogsbruket känns därför som en viktig och spännande uppgift, inte minst eftersom lejonpar-ten av vårt operativa skogs-bruk är utlagt på entrepre-nad. tidigare arbetade jag på Skogforsk, i huvudsak med projekt som berörde möjligheter och utmaningar med ett entreprenadbase-rat skogsbruk. jag hoppas också kunna bidra med erfa-renheter från min nuvaran-de anställning på SIS, Swe-dish Standards Institute. SIS hanterar ju bl. a personcer-tifiering och ett flertal led-ningssystemstandarder, ISo 9000 och ISo 14 000 är kanske de mest kända.

saknas ditt företag? besök www.sMfcert.se för inforMation och ansöknings handlingar.

Oberoende av vad du producerar vill vi vara med dig på resan.

Viktiga råvaror eller viktigt papper?

Oavsett om du avverkar timmer för skogsindustrin eller

producerar tidningspapper för den Europeiska marknaden, lönar

det sig att välja finansiering från SG Equipment Finance när du

skall investera i ny utrustning. Vi hjälper dig med leasing, hyra eller

avbetalning för din investering av utrustning. Vi finansierar skogs-

maskiner och övrig produktionsutrustning inom skogsindustrin.

Ditt företag får tillgång till modern och effektiv maskinpark utan

att binda kapital i utrustningen.

Besök oss på www.sgfinans.se eller

kontakta oss på 08-470 95 00.


det har hänt mycket sedan Per Ågran och hans sambo Bibbi Åman tog över Ansia cam-ping i Lycksele 1997. Tidigare hade campingen ägts av kom-

munen och 1992-1997 drevs camping-en av Hotell Lappland, som då ägdes av den norrländske hotellkungen Hilding Holmqvist.

– Vi blev närmast handplockade av honom att ta över campingen, säger Per Ågran.

Hans bana började annars i skogen där han under drygt 20 år var manuell hug-gare och ägnade sig åt skogsvård i egna bolaget Skogsvård i Lycksele AB. Han fick vara med då den manuella huggning-en bortrationalisera-des och på slutet av sin skogliga bana röj-

des bland annat ledningsgator. 1991 på hösten fick han ett ettårskontrakt på röj-ningen och det var även vid denna tid som alla manuella huggare bortrationalisera-des i norra Sverige för att ge plats för mer produktiva maskiner.

– Alla sa att man kunde skära guld i skogen, men jag märkte ingenting av det. Trots att jag jobbade klockan 5-21 varje dag fick jag det knappt att gå ihop. Jag förstår inte hur det skulle gå att leva på skogsvård i dag. Priserna är dumpa-de. Det är bara att titta på priset som en skogsvårdsentreprenör får per satt plan-ta, ett pris som idag är i princip detsam-ma som i slutet av 1980-talet.

När han erbjöds att köpa Ansia cam-

ping var det en rejäl utmaning han och sambon stod inför. Efter många år i kom-munal regi var det mycket att ta itu med.

först och fräMst var de klara över att de ville ha en restaurang, så det var de första de byggde. Att förbättra boendet stod också högt upp på prioriteringsord-ningen och efter att ha hört med en kund som ville ha dusch och toalett i stugan blev målet att alla stugor skulle ha det. Idag har de 61 stugor för åretruntbruk med självhushåll, dusch och toalett.

Han anser att det är viktigt att lyssna på kunderna och anpassa sig efter deras önskemål. Det är till och med viktigare än att följa sina egna visioner ibland.

– Vi hade en tanke om att det vore bra med stugor med bastu. Men där överskat-tade vi behovet från våra gäster, säger

kvalitet och att lyssna på kunden viktigt i besöksnäringen

entrePrenör I annan branScH

Efter 20 år i skogen, framför allt med manuella arbeten, sadlade Per Ågran om och tog över Ansia camping i Lycksele tillsammans med sambon Bibbi Åman. Omsättningen har mångdubblats sedan de tog över. – Det är viktigt med kvalitet på upplevelsen och att lyssna på kunden och anpassa sig till deras krav. Helst ska man ligga ett steg före, säger Per.

2006 blev Per Ågran och Bibbi Åman årets cam-pingsföretagare för att ha gjort Ansia från som-marcamping till året-runtanläggning.

Köksdelen i det servicehus som byggdes förra året. I år byggs ett till i samma höga standard.


kvalitet och att lyssna på kunden viktigt i besöksnäringen

fakta: ansia caMping

omsättning: 17,7 mil-joner kronor (2010)gästnätter: 75 000 (2011)stugor: 61husvagnsplatser: 290värt att notera: tråd-löst internet över hela anläggningen.fiske i strömmande och stilla-stående vatten4.500 ha jaktmarkerfullt utrustade konfe-rensutrymmen för grup-per upp till 120 perso-ner.bagarstuga. Sko-tersafaris med guide, utomhusluncher, skid-åkning. restaurang med en meny av lokala speci-aliteter. catering för alla tillfällen. utrustningar för uteaktiviteter, med mera.

Per.Idag är campingen en åretruntanlägg-

ning med konferens, restaurang, café, event, vandrarhemshotell, sviter, akti-viteter som jakt och skotersafari samt mycket mer. Utvecklingen från 35 000 gästnätter 1997 till de 75 000 gästnätter de hade 2011 visar hur mycket som hänt. I vinter hade de också en internationell tandläkarkonferens med deltagare från 35 länder.

– Det är viktigt att hela tiden utveckla verksamheten. Därför har vi återinveste-rat allt överskott i företaget.

viktiga faktorer för framgång är att göra vistelsen så optimal som möjligt. Då är kvalitet och flexibilitet viktigt, två faktorer som Per och Bibbi aldrig skulle tumma på.

Senaste investeringarna är två nya ser-vicehus. Det ena blev klart till förra som-maren och det andra blir klart inför årets campingsäsong. Tillsammans är service-husen en investering på 12 miljoner.

– Vi har fått ett enormt gensvar på de nya servicehusen, förklarar Per och det är lätt att förstå varför.

Här finns moderna kök med storköks-diskmaskiner som tar 1,5 minut på sig för att diska färdigt, hel-kaklade toaletter med upplysta sminkspeglar på damernas, familjeduschar, spädbarnsdusch i form av en delfin och det kanske mest upp-märksammade – en dusch för hundar.

– Varje år åker vi runt för att hämta inspiration från andra campingplatser och det här såg vi på en camping i södra Sverige. Vi ”lånar” de bästa idéerna vi hit-tar och tar dem hit. Det är viktigt för oss att ständigt bli bättre, att ligga i absolut framkant och erbjuda kunderna en upple-velse som gör att de vill komma tillbaka.

därför vill de också nå den pre-stigefyllda femte stjärnan som för in dem i den exklusiva skaran femstjärniga cam-pingar i Sverige. För att nå dit fattas inte mycket. Kanske bara några bollplaner och ledarledda lekar.

– Vi har gett oss fan på att vi ska få den sista stjärnan.

Varje dag går Per och Bibbi upp vid 4,20, tar en promenad runt samhället och den egna campingen och medan Bibbi fix-ar frukost under lågsäsongen sätter sig Per med de anställda, de har 15 på vin-tern och 35 på sommaren, och går igenom dagens arbete. Sedan jobbar de så länge de behöver och tar själva den jour som behövs.

– Hilding Holmqvist hade en grund-inställning och det var att kunderna ska vara så nöjda att de redan innan de läm-nat Lycksele ska ha bokat nästa besök. Då måste man jobba med upplevelsen och inte slarva med kvaliteten. Dessutom måste man lyssna, verkligen lyssna på kunderna och deras behov och anpassa sig efter det, säger Per Ågran. £

Per Ågran sitter i det bara något år gamla caféet. Han berättar att de förra året byggdes en ny servicebyggnad. I år bygger de en till.– Allt överskott återin-vesteras, säger han.


VILL DU BLI EN

AV SVERIGES SÄKRASTE YRKES-FÖRARE?

RING 0771 - 111 760 ELLER BESÖK WWW.TRYGGHANSA.SE/ME

Vårt försäkringspaket Trygga Yrkesförare ser inte bara till att du är rätt försäkrad. Om något händer ser vi också till att du får snabb assistans. Du får ett direktnummer till våra experter och vi garanterar snabb handläggning. De fl esta olyckor behöver dock aldrig inträffa, vi hjälper dig minska både risker och kostnader. Trygga Yrkesförare – försäkringslösningen för Sveriges säkraste skogsmaskinsföretag.

KAN EN LÅDA GÖRA DIG TILL SVERIGES SÄKRASTE YRKESFÖRARE?

I samarbete med


Om maskinen själv får väljaMed smörjmedel från Q8 Oils kommer du ha en olja som underlättar dagen. Vi har under många år samarbetat med svenska fordonstillverkare och leve-rerar idag smörjmedel både till serviceverkstäder och fabriksfyllning.

Q8 Oils marknadsförs och tillverkas i Sverige av OK-Q8 AB och våra försälj-ningsställen finns över hela landet.

Läs mer på vår hemsida okq8.se.


roger Carlsson driver RS Skogsentreprenad som har sitt säte i Örsundsbro, mellan Uppsala och Enköping.

Han blev egen entreprenör 1989 när han blev erbjuden att köpa en maskin av den som han då arbe-tade åt.

Idag har han sju maskiner och elva anställda. Merparten av job-ben är gallring och slutavverk-ning åt Mellanskog och Stora Enso.

Dessutom har han ett lite udda uppdrag som handlar om skogs-gödsling.

roger carlsson har alltid varit en aktiv föreningsmänniska och för honom var det självklart att engagera sig i branschfören-ingen.

– Att vara med i SMF ger så mycket i form av ett stort nätverk och mycket nyttig information som vi inte annars skulle ha till-gång till, konstaterar han.

Han engagemang började i en förhandlingskommitté, sedan i ett regionsråd och till slut i valbe-redningen.

– Jag har givetvis också varit engagerad lokalt i styrelsen till och från genom åren, berättar han.

Arbetet i valberedningen tyck-er han alltid har varit roligt, men

samtidigt blir det svårare och svå-rare.

– Många tycker inte att de har tid, men de som inte provat att engagera sig ideellt vet nog inte hur mycket det ger tillbaka i form av nätverk, kontakter och kun-skap, säger Roger Carlsson. Men jag förstår också att man ibland måste prioritera.

Roger menar att SMFs roll har förändrats mycket de senas-te åren.

– Vi har gått från att vara en ren förhandlingshjälp till att vara en företagsrådgivare med ett brett

utbud av tjänster som många har stor nytta av, förklarar han.

När det gäller SMFs uppgif-ter framöver tycker Roger att det finns både konkreta och mer över-gripande frågor att ta tag i.

– På kort sikt tycket jag att SMF kan driva på när det gäller till exempel bränsleutvecklingen och liknande konkreta frågor. På lite längre sikt kan SMF bidra till att öka medvetenheten om att vi medlemmar faktiskt är företagare som har en unik kompetens och att vi ska visa yrkesstolthet, säger Roger Carlsson.£

”För mig var det självklart att gå med i branschföreningen”

ProfIlen

Roger Carlsson har varit med i branschföreningen för skogs-entreprenörer sedan han blev egen företagare 1989.– Jag gick med direkt i det som då hette Maskinek och som sedan blev SMF, säger han.

På kort sikt tycker Roger att SMF kan driva på när det gäller till exempel bränsleutvecklingen.

HALL OM MIG,ANNARS STOPPARJAG DIREKT.

Högeffektiv proffssåg utrustad för säkerhet i världsklass. Vår unika högerhandsbroms QuickStop Super (Q) är integrerad i det bakre handtaget och stoppar kedjan på mindre än en sekund om du släpper taget. Det höjer säkerheten radikalt, inte minst när du förflyttar dig eftersom du kan gå med sågen igång utan att kedjan roterar. För mer information om våra produkter och aktuella erbjudanden, bara hos din rådgivande STIHL och VIKING specialist i den Servande Fackhandeln: www.stihl-viking.se eller ring 020 - 555 666

Välkommen till Din Servande Fackhandlare!

Ord 775:- Nu 599:-

Skogshjälm G 3000

KAMPANJ-

VAROR!

STIHL MS 261 C-Q Med QuickStop Super (Q) högerhandsbroms Nu 7.390:- Ord. 7.690:-

STIHL MS 241 C-MQ

Med QuickStop Super (Q) högerhandsbroms

Nu 6.490:- Ord. 6.790:-

Ord 3 400:- Nu 2 900:-

Skyddsbyxa X-Fit

Riktiga redskap säljs bara av experterwww.stihl.se


öPPet brev I rekryterIngSfrågan

MYCket vIktIG INFOrMatION OM rekrYterINGSFrÅGaN tIll SMFs MedleMMar!är det brist på entreprenörer och maskinförare i branschen?är det trovärdigt att säga att det är resurs-brist när bolagen avvecklar egna maskinlag och säger upp entreprenörer som kräver rätt ersättning för sina tjänster?är det rätt att ena dagen kräva samhällets stöd för att locka nya till branschen och nästa dag sparka ut gamla resurser för att de är för dyra?är det rätt att en del stora kunder nu ensidigt verkar sätta fokus på att produktiviteten måste öka rejält hos entreprenörerna och att det är lösningen på alla lönsamhetsproblem.är det rätt oM sMf som är entreprenörernas språkrör skulle sitta tysta och instämma i allt detta?

nej, självklart är svaret att vi i sMf inte instäMMer i någon av ovanstående frågeställningar.

skriverierna oM branschens resursbrist som gäller både i att få tag på nya entreprenörer och nya maskinförare verkar nu ha fått riktig fart.Bolag och skogsägarföreningar skickar spaltvis med information ut i media om denna för branschen viktiga fråga. Man tyck-er nu att alla måste uttala sig positivt om branschens otroliga möjligheter. Nya grupper av människor måste nås av detta positiva budskap för att trygga det framtida resursbehovet.

Vi i SMF har då vi lyssnar på er medlemmar fått det tydliga budskapet att entreprenörskåren inte har ett akut behov av en massa nya förare, utan att behovet som finns är av mycket duktiga förare som klarar av de tuf-fa krav som finns idag på en hög produktion, budskapet från er är också att flera av de större kunderna verkar ha återgått till att skruva åt tumskruvarna rejält och vägrar kompensera ens för de kostnadsökningar som varit, vi har exempel på medlemmar som helt enkelt fått ultima-tum att om man inte accepterar ett nollbud i förhand-lingen så ska kunden söka nya resurser. Kunder ändrar förutsättningar i avtal och ställer högre prestationskrav i bortsättningsmallar utan att justera priserna något. Vi ser också att flera kunder nu totalt har raserat sitt för-troende hos er entreprenörer på grund av att man verkar ha återgått till en stenhård attityd och bara kräver högre produktivitet, detta utan att kunna erbjuda bättre för-utsättningar. Man förstör flera års gemensamt arbe-te med att bygga upp en ömsesidig dialog och förbätt-rad lönsamhet på några månader, och det är en tragisk utveckling för branschen och för branschens möjlighe-

ter att skapa en bra bild av vår verklighet, men det ver-kar man inte bry sig om ett dugg. Vi ifrågasätter om det verkligen är en så stor resursbrist som man hävdar från kundsidan, och eftersom man på många håll fortfaran-de kan säga upp både egna maskinförare och entrepre-nörer kan allt tal om resursbrist ses som ett stort skämt för de som drabbats.

sMf koMMer att då tillfälle ges tydligt tala om vad vi tycker om denna utveckling, därför är det viktigt för er som är medlemmar att veta våra ståndpunkter i denna fråga, eftersom det förmodligen kan bli en het debatt mot oss och vårt ställningstagande eftersom vi inte har samma åsikt i allt som våra kunder säger.

sMfs åsikter i resUrsfrågan är i korta drag följande:

• det finns definitivt ett behov av fler maskinfö-rare och nya entreprenörer i framtidens skogsbruk, det står vi bakom som organisation, men vi anser inte att behovet är lika stort och akut som andra hävdar. För våra behov är det viktigaste att de maskinförare som utbildas har rätta förutsättningarna för att klara jobbet och inte att det utbildas ett stort antal, vi kräver också som ni sett tidigare att bristyrkesutbildningarna blir 40 veckor istäl-let för de 25-28 veckor som nu är aktuellt, vi tycker också att urvalet till vuxenutbildningarna bör ske med hjälp av den maskinförarprofil vi tagit fram med Rekrytema ”Skogsmaskinförar PRO”. Vi tycker självklart att de som ropar efter en massa utbildningar också ska ta sitt ansvar när det gäller praktikplatser och framtida anställningar, och det är inget som våra kunder kan hävda att vi måste ställa upp på om vi inte varit med från början.

• när det gäller att få igång nya entreprenörsfö-retag måste marknadskrafterna få råda om det är en sund marknad, att kunderna i skogsbranschen går in och ska köpa maskiner till nya företagare för att branschen är körd i botten och finansiärerna ställer tuffa krav, anser vi är som att köra med konstgjord andning, kunderna bör istället för-söka åtgärda orsakerna till det dåliga läget och det är som alla borde veta den bristande lönsamheten och inget annat. Inser man inte det så visar man att man inte vill ha en sund marknad och då bör våra kunder skapa mer egna lag som de kan styra och ställa som man vill med, istället för att locka nya företagare att kanske sätta sig i en skuldfälla med fel för-utsättningar.

• eftersoM Mer än 90 procent av alla maskinfö-


MES - SmideTelefon: 0661-220 00Mobil: 0702-03 34 84@inf0 messmide.se • www.messmide.se

Boggi? Vi fixar bandet

Renovera dina band själv med Halvmånar.Nya boggiband från 400 mm till 750 mm. Dragande, bärande, miljöband. Brodd. Svetslänk.

Låsen finns i tre längder och två grovlekar 22 mm + 28 mm

Nya kravFÖR ANVÄNDADE AV

motorsåg

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

2012 förväntas skärpta krav för yrkesmässigt bruk av motorsåg att bli lagstiftat. Det är nu dags att förbereda sig inför detta.

Vi erbjuder nu anpassade utbildningar till kampanjpris!Läs mer om lagförslaget, vår kampanj och våra övriga utbildningar på

www.skogsstyrelsen.se/kampanj eller ring oss på 020-35 90 00

www.skogsstyrelsen.se/produkter

MYCket vIktIG INFOrMatION OM rekrYterINGSFrÅGaN tIll SMFs MedleMMar!

rare är anställda i entreprenörsföretag är det våra behov som borde efterfrågas och det är knappast 500 nya förare per år, med den tuffare linje en del kunder verkar ha sla-git in på så kan det bli så att entreprenörer måste säga upp förare istället för att anställa flera, därför tycker vi att ingen på kundsidan i denna bransch har rätt att utta-la sig om entreprenörernas behov, utan bolag och skogs-ägarföreningar får uttala sig om sina egna behov i framti-den och inte om entreprenörernas.

• vår trovärdighet som organisation baseras på att vi i våra uttalanden utgår ifrån våra medlemmars situation och verklighet, för de allra flesta så är inte förarbristen det stora problemet utan det är att hitta vägar till en bättre lönsamhet som bekymrar de allra flesta entreprenörer, en bättre lönsamhet för entrepre-nörskåren har vi länge hävdat är nyckeln till att skapa en attraktivare bransch som kan rekrytera bra folk i framtiden, när nu en del kunder verkar slår in på en tuffare linje mot sina leverantörer riskerar man inte bara att tappa resurser, utan också att totalt rasera för-

troendet både för sig själv som kund och även för bran-schens anseende utåt.

• att sMf koMMer att bli tydligare utåt var vi står i denna fråga kommer inte att applåderas av alla det vet vi redan, men vi kommer att då tillfälle ges berätta hur verkligheten ser utan att vare sig lägga till eller dra ifrån, och det står vi för. SMF kommer inte att hålla med om allt som sägs i branschen gällande rekryteringsfrågan om det inte stämmer överens med våra medlemmars verklighet, oavsett vad andra i branschen tycker om det. SMF är defi-nitivt inte emot utbildningar av nya maskinförare eller nya företagare och vi kommer även att bidra till att skapa bra förutsättningar för lyckade rekryteringar när det sker på rätt sätt, men vi kommer inte att vara tysta om att det är entreprenörernas villkor och verklighet som kommer att styra hur väl branschen lyckas med den framtida rekryteringen.

Med vänlig hälsning. Ulf sandström, vd Smf

lars- göran göransson, ordförande Smf

En skogsmaskinförare ska vara självgående, strukturerad, driftig och flexibel. Det visar den profil som SMF Skogsentreprenörerna tagit fram tillsammans med Rekrytema.

att det ställs stora krav på landets maskinförare det visste de flesta redan, men

nu vet vi också vilka egenskaper de ska ha för att vara så produkti-va som entreprenörerna behöver för att klara ekonomin.

Så här har profilen tagits fram. 50 entreprenörer har fått välja ut ett par anställda var som de sätter högst värde på i före-taget och som de skulle anställa igen om de fick välja fritt. Dessa cirka 100 maskinförare är utvalda av 300 som fått svara på 200 frå-gor som tagit fram deras egenska-per. Det samlade resultatet av alla dessa toppresterande maskinfö-rare har sedan sammanställts till en skogsmaskinförarprofil.

hittills har den här typen av profiler bara tagtis fram på säl-jare och chefer. Det här är första gången som Rekrytema, som har profilverktyget, gjort en profil på ”vanliga arbetare”.

Vad visar då profilen? Den visar att en maskinförare bör vara uthållig, stabil, duktig och flexi-bel.En egenskap många förväntat sig att finna, saknades dock i pro-filen – tävlingssinne.

– Kanske är det lika bra. En

förare som är för tävlingsinrik-tad kanske saknar andra vikti-ga egenskaper och jag tror inte att skogsbolagen i längden vill ha någon som tror att arbetet är en tävling och ”kör som en idiot”, säger Ulf Sandström.

Enligt tidningen ATL menar Urban Nordmark, teknisk chef på Sveaskog, att det inte är någon skillnad på de egenskaper som entreprenörer uppskattar och de som skogsbolagen tycker är vikti-ga hos en maskinförare.

– Många entreprenörer kom-mer att ha nytta av den här profi-len, säger Ulf Sandström.

Han menar att det nu finns på papper vilka egenskaper en bra skogsmaskinförare bör ha.

– Det här kommer att underlät-

ta när det är dags att anställa, men det är också ett bra verktyg för att hitta de personer som passar till att gå maskinförarutbildningar. Att som nu tro att vem som helst klarar av att jobba som skogsmaskinföra-re stämmer inte. Det kan vi nu visa svart på vitt.

han Menar också att landets entreprenörer måste ta till alla till buds stående medel för att få så hög produktivitet som möjligt.

– Med den hårda press landets entreprenörer är satta under behö-ver vi vända på alla stenar och pro-va alla hjälpmedel för att nå så hög produktivitet att entreprenörerna kan överleva på sikt.om inte bran-schen radikalt ändrar inställning, säger Sandström. £


rekryterIng

Profileringen klar

”Nu vet vi vilka egenskaper maskinförarna ska ha”

Nu finns det, svart på vitt, vilka egenskaper en skogsmaskinförare ska ha för att klara jobbet.


110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Arbets-struktur

Inredrivkraft

Stress-tolerans

Besluts-karaktär

Energinivå Framåtanda Handlings-kapacitet

Tolerans Relations-inriktning

Genomslags-kraftGenomslags-kraftGenomslags- Resultat-

index

A B C D E F G H I J K

FÖRHÅLLNINGSSÄTTFÖRHÅLLNINGSSÄTTAGERANDEAGERANDE

SAMVERKANSAMVERKAN

79 70 61 71 86 78 80 44 49 87 82

Planerings-sinne

75

Egenmotivering

68

SjälvkontrollBehärskning

72

Genomtänkt

65

Fysisk energi

99

Tävlings-inriktad

87

Inflytande-sfär

Inflytande-sfär

Inflytande-

90

Okritiskframtoning

31

Visadhänsyn

48

Uttrycktdominans

97

Svars-realism

86

Intresse fördetaljer

63

Optimism

61

Motstånds-kraft40

Viljestyrka

94

Psykiskenergi

88

Visione-rande

64

Initierande

80

Okritiskvärdering

60

Diplomati

40

Kommunika-tivitet

76

Själv-realism

86

Ordnings-sinne101

Humör-jämvikt

84

Koncentra-tionsförmåga

71

Uthållighet

44

Behov avtempo

74

Utvecklings-motiverad

100

Riskvillighet

37

Tillittill andra

77

Kontakt-skapande

61

Öppenhet

73

Anpassning

93

��

��

��

��

��

REKRYTEMA

UNIK NYHET I SKOGSSVERIGE!

Psykiskenergi

88

Psykiskenergi

88

Psykiskenergi

88

Framtidens Ledarskap

SKOGSMASKINFÖRAR PRO - ett nytt verktyg för att testa en persons egenskaper innan anställning eller utbildning!

Har personen de egenskaper som krävs för att klara en av de tuffaste utmaningarna i Skogssverige?

JobMatch är utvalt av SMF som det mest professionellatestverktyget för att mäta personliga egenskaper och kom-petenser. Vi har tagit fram en idealprofil för bästa skogs-maskinförare - SKOGSMASKINFÖRAR PRO.

Profilen bygger på analyser från över 100 av Sveriges bästa Skogsmaskinförare. Vi kan nu erbjuda dig som entreprenör att använda JobMatch när du skall rekrytera.

Du som utbildningsansvarig kan höja statusen och kvalite-ten på dina utbildningar genom att använda JobMatch på de sökande.

Du har nu en unik möjlighet att testa dina kandidater och se hur väl deras personliga egenskaper matchar SKOGSMASKINFÖRAR PRO profilen och därmed väsentligt öka chansen för rätt urval av dina kandidater.

Struktur och flexibilitetHar visat sig vara viktiga egenskaper för maskinförare. Här är det viktigt att hitta rätt balans mellan att vara struktu-rerad och flexibel. Hela första kolumnen ger en bra bild av balansen mellan olika typer av arbetsstruktur.

Kom i gång med JobMatchKontakta oss:Camilla på Rekrytema: 031-33 55 946 [email protected]

Ulf Sandström på SMF :[email protected]

Driftig & självgåendeViktigt för Maskinförare är driftighet och hur självgåen-de denne är. Det ser du bl.a genom att jämföra dessa två parametrar.

Eget initiativ & drivkraftJobMatchen mäter bl.a samlad drivkraft och hur självständigt initiativ personen tar. På en låg nivå har du en medarbetare som konstant behöver in-struktioner.

Planerings-sinne

75

Planerings-

75

Planerings-

75

JobMatch i samband med utveckling Vi arrangerar utbildningar för ledare och utvecklings-dagar för hela företag. “Framtidens Ledarskap” är ett lyft i entreprenörsföretag såväl som i skogsbolag och skogsägarföreningar. Våra utbildningar har fått mycket höga betyg av deltagarna. Det som gjort detta möjligt är analysverktyget JobMatch.

Vad är JobMatch?JobMatch är ett test som mäter 33 olika arbetsrelate-rade egenskaper. Din kandidat/medarbetare svarar på testet över internet och du får en nyanserad beskriv-ning av hur han/hon matchar befattningens krav. Kan det vara enklare? Rekrytema Sweden AB

www.rekrytema.com


det har blivit tuffare att finansiera sina maskin-köp. Det är flera banker och finansinstitut ense om. Vi ville veta vad de

ansåg vara förklaringen, men ock-så om de delade bilden. Här följer deras svar. £

sg finans

fråga 1: sMfs medlemmar tycker att det blivit svårare att finansiera skogsmaskinsinvesteringar. delar du den bilden? det kan nog stämma, normalt så krävs en egenandel om ca 20 procent i form av kontantinsats och eller övervärde på inbytesmaskinen. I de flesta fall finns inte detta övervärde eller kontanta med-el i skogsmaskinbolagen, dels pga av tuffa krav från branschen men även pga bristfällig likvidplanering i bolagen. även skogsbolagens tuffa krav gör att maski-nerna går hårdare och kräver mer rep och underhåll. I en del fall så kan vi lösa detta genom att extra säkerheter tas in i form av borgen (intern eller extern) vi jobbar bland annat med övre norrlands kreditgarantiförening där skogsentre-prenören kan bli medlem och därigenom få borgen som täcker en del av vårt lån.men detta löser inte alla problem. Pro-lemet med för låg kontantinsats eller en högre amorteringsplan första året gör att man ofta ligger fel nästa gång man skall byta maskin, det finns alltså ingen övervärde i maskinen vid byte.ett annat problem är så kallade brutto-prisaffärer, där man höjer inbytesvärdet och priset på den nya maskinen, men det har vi koll på eftersom vi idag jobbar med de tre största tillverkarna och finansie-rar årligen maskiner för runt 500 miljo-ner kronor.2:Medlemsföretagen anser att inves-teringsbehovet inte minskar vid kär-vare konjunkturläge, snarare tvärt-om då gamla maskiner inte är lika produktiva och har fler stillestånds-timmar. att i det läget ställa högre krav anser många medlemsföretag är att sätta ytterligare hinder för lång-siktig lönsamhet.oavsett hur konjukturläget är i Sverige/norden eller övriga världen så måste sko-

gen ner. vid förra finanskrisen hösten 2008 till exempel var det väldigt många av affärsbankerna i Sverige som drog åt vill-koren och även var väldigt återhållsamma med leasing/lån till branschen, vi själva har mer haft en långsiktig syn på detta och har även ökat våra markandsandelar myck-et sedan dess. vi försöker alltid titta i för-sta hand på lönsamheten i investeringen. om det är en ersättningsinvestering av en gammal maskin, då har kunden en amor-tering på den maskinen som kanske inte uppgår till samma belopp som för den nya, men då måste man även räkna in repara-tion och underhåll per månad på den gam-la maskinen. lägger man ihop dessa två är det ofta ett nollsummespel per månad på bytet samt att du får en ny maskin med garantier. givetvis tittar vi också nogsamt på kundens resultat- och balansräkning och gör alltid en kassaflödesanalys att investeringen går att räkna hem.vi jobbar också i tätt samspråk med upp-dragsgivarna där vi ofta ställer krav på längre uppdragsavtal som villkor för vår kreditgivning, vi har även ibland en råd-görande funktion till entreprenören om vi anser att man ibland kanske skall över-väga att byta finansiell rådgivare/byrå. vi försöker också att anpassa amorte-ringsplanen efter vad och hur kunden entreprenören kör, vet vi på förhand att maskinen kommer att stå 2 mån/år som lägger vi en amorteringsstruktur efter det.3:sMf:s medlemsföretag anser sig värna långsiktiga relationer och att de arbetar i en viktig basnäring. Skogen är ju en av våra viktigaste natur-tillgångar och givetvis en viktig basnä-ring. det gäller för oss att ha bra kunskap om de olika områdena inom denna bas-näring, vad skall maskinen användas till, t ex slutaverkning eller gallring, mark-beredning, återvinning av biobränsle ( grot) här gäller det att följa utvecklingen både i Sverige och omvärlden om t ex vir-kespriserna för sågtimmer går ned och exsporten av sågtimmer går ner. men som jag sa tidigare så är väldigt viktigt att anpassa finansieringen i förhållande till vilket uppdrag man har samt att det i vår roll även ingår att ha en bra dialog med skogbolagen och uppdragsgivarna om längre och bättre villkor i avtalen för att vi skall vara med och lösa finansieringen.

hans lindgrenmarknadschef

seb

fråga 1: Skogsmaskinerna har blivit mer avancerade och i vissa fall också dyrare att reparera. dessutom avverkar de mer på kortare tid. det innebär inte några stora förändringar på kort sikt men ur ett längre perspektiv krävs högre kontantin-satser och kortare amorteringstid.fråga 2: vid beslut om finansiering gör vi alltid en individuell bedömning av var-je företag och ser till både den aktuella investeringen och lönsamheten för hela verksamheten. god lönsamhet och en stark återbetalningsförmåga är viktigt oavsett bransch och konjunktur. fråga 3: Skogsnäringen levererar Sveri-ges största exportprodukt netto - i hög-sta grad en viktig basnäring. även för oss är det viktigt att känna kunden väl och vi värnar om att långsiktigt vårda relatio-nen.

eva odefalkPresskontakt, Privatkunder och Små-

och medelstora företag Sverige

swedbank

fråga 1: medlemmarnas uppfattning om att det blivit svårare att finansiera skogs-maskiner kan jag naturligtvis inte ha någon annorlunda uppfattning om. om det är deras uppfattning, så är det så. fråga 2:vi finansierar Swedbanks kun-der, däribland skogsmaskiner, med sam-ma utgångspunkter och värderingar nu som tidigare. vi tittar på objektet, varu-märke/värdering, kundens återbetal-ningsförmåga samt eventuell marknads-situation.ett ”kärvare konjunkturläge” förändrar inte vår syn på vår affärsmodell. om man får anta att ett ”kärvare konjunkturläge” innebär minskad marknad/efterfrågan, därmed ökad prispress, så innebär ju en nyinvestering i ett sådant läge att man i så fall måste kunna härbärgera den nya kapacitet/produktivitet som man får i o m en nyinvestering. det innebär förmod-ligen att man måste köra mer i kombina-tion med att rep och underhåll minskar, annars blir ju investeringen olönsam. att man får samma jobb utfört snab-bare och smidigare ger i sig ingen merin-täkt. man måste alltså öka volymen vil-ket betyder att någon annan kommer att tappa eller kommer att köra för en lägre tim avgift.

tufft läge finansiera maskinköp

rekryterIng


tufft läge finansiera maskinköp

fråga 3: medlemsföretagens inrikt-ning på ”långsiktiga relationer och att de arbetar i en viktig basnäring ” kan bara medlemsföretagen kommentera. vår syn på maskininvesteringar i störs-ta allmänhet avviker inte från vår syn på investeringar i företagsnäring som sådan, vi bistår Swedbanks kunder med finansieringslösningar som är anpassade efter varje kunds behov och förutsätt-ningar, vid varje tillfälle.

fredrik enhörning

wasakredit

fråga 1: vi har inte förändrat vår syn eller ställer hårdare krav på självfinan-siering och säkerhet nu, mot tidigare.när vi bedömer en kredit som avser investering av skogsmaskiner så tittar vi först och främst på återbetalnings-förmågan och sen på säkerheten, dvs maskinvärdet i förhållande till kreditbe-loppet under hela avtalstiden. fråga 2: länsförsäkringars och vårt dot-terbolag Wasa kredits (som hanterar dessa krediter) ambition är att arbeta med sunda och lönsamma kunder och alltid ”ligga rätt” i värdet på maskinen i

förhållande till utestående kredit. dels för att minimera risken för kreditförlus-ter och dels för att underlätta för kun-den att när som helst under avtalstiden kunna sälja maskinen och lösa skulden. en kund med en skuld högre än maskin-värdet är ingen nöjd kund den dagen han antingen vill sälja eller byta sin maskin. vi arbetar långsiktigt och vill vara både affärsmässiga och visa omsorg om sina kunder. en svårbedömd faktor, när det gäller skogsmaskinsfinansiering, är den tuf-fa marknad som skogsentreprenörer arbetar i. antalet uppdragsgivare är ofta begränsat för en skogsentreprenör och när konjunkturen viker kan det innebä-ra stora ekonomiska påfrestningar för entreprenören. avtalen mellan skogsbo-lag och entreprenör är ofta uppsägnings-bara på 3 till 6 månader medan finansie-ringsavtalen löper på minst 60 månader eller mer. Priserna på skogsmaskiner, både nya och begagnade, är också svårbedömda med tanke på att bruttopriserna varie-rar högst avsevärt. Höjer man priset på både den nya maskinen och inbytesma-skinen kan man procentuellt nå 20% kon-tantinsats, vilket vi vanligtvis har som ett

grundkriterium, men får då till följd att de inte alls följder de faktiska marknads-värdena. kunderna kan då eventuellt uppleva att de utsätts för högre krav på självfinansiering när vi vill harmonisera kreditbelopp och marknadsvärde.fråga 3: vi fortsätter att finansiera skogsmaskiner med en långsiktig och sund kreditgivning.

kerstin ivanssonförsäljningschef

handelsbanken finansInom Handelsbanken har det lokala bankkontoret det totala ansvaret för kunden, det gäller både kreditfrågor och prissättning. det finns inga speciella direktiv som omfattar skogsmaskiner när det gäller leasing eller avbetalning. leasing eller avbetalning passar allde-les utmärkt vid finansiering av objekt, i det här fallet skogsmaskinen, eftersom objektet utgör säkerhet för finansiering-en. där har inget nytt hänt.

johan MalmstenSpecialist på leasing och avbetalning

Bästa komfort i krävande miljöerDet finns stolar som erbjuder bra komfort under de flesta förhållandena, och det finns stolar som erbjuder bästa komfort under de allra tuffaste förhållandena. Be-Ge 3000 C&F tillhör definitivt den senare kategorin.Stolen som med sin flexibilitet kan anpassas till de specifika behov som finns i olika typer av entreprenad- och skogsmaskiner har fått bästa omdöme av såväl maskintillverkare som slutanvändare.

Låt oss se till att du sitter säkert och komfortabelt!

Komfortabelt nackstöd

Djupa luftreglerade sidostöd

Armstödsfästen för skogsanpassade armstöd

Möjlighet till 3” midjebälte

Justerbar sittdyna

Airvent / elvärme

Reglagepanel placerbar höger / vänster / front

Möjlighet till inbyggd komp-ressor

Möjlighet till skogsglid-skenor

Be-Ge Industri ABBox 912, SE 572 29 Oskarshamn Telefon: 0491-76 18 00 Hemsida: www.be-ge.com

Utveckling - Tillverkning - Försäljning

Rikstäckande återförsäljare: Förarmiljö AB, KolsvaTel 0221-535 00www.forarmiljo.se Se vår hemsida för lokala återförsäljare

Be-Ge 3000

Sittab stol AB, GustafsTel 0243-244250www.sittab.se


SkotartävlIngar ocH Smf På åretS mäSSor

Nu startar årets mässäs-song och SMF finns på plats på årets alla viktiga mässor. Först ut är Skog & Traktor i Emmaboda, Nolia Jord och Skog i Piteå och Fäviken Game Fair.

den 4-5 maj är det dags för branschmässan Skog & Traktor på småländska

Emmaboda Flygbana. Skog & Traktor är en två dagars mässa med fokus på skogbruk, även om närliggande områden som jord-bruk och entreprenad till viss del också finns med.

– De vi kan locka entreprenö-rerna med är att vi kommer att vara den största mässan i år på mindre skogsmaskiner. Alla körs dessutom i skogen, säger Sten Lilja, arrangör från Albinsson & Sjöberg.

Mässan är full av aktivi-teter under de båda dagarna. Demokörningar av mindre skota-re, skördare och skogsvagnar kom-mer att pågå i ett intilliggande skogsparti. Skogsentreprenörerna genomför en av sina uttagnings-tävlingar till Skotar-SM 2013. Vid mässan deltar cirka 100 utställa-re och bland tillverkare av mindre-skogsmaskiner är uppslutningen mycket stor.

Nolia Jord och Skog anordnas

på Pite Havsbad 10-12 maj 2012 för andra gången. Den här gången inte bara som en mötesplats för fackfolket från jord och skog, nu bjuds även allmänheten in för att få en unik möjlighet att lära sig mer om det svenska skogsbruket.

arrangörer för årets mässa är SMF Skogsentreprenörerna och Nolia, som tillsammans med sina samarbetspartners, Skoglig sam-verkan i Norrbotten och Mera Skog i Västerbotten utlovar en mötesplats för alla med ett intres-se för de gröna näringarna.

– Vi vet genom Skogsnolia, som hölls i fjol, hur stort intres-set för skogen är här uppe och det känns roligt att även i år kunna erbjuda en mötesplats för både branschfolk och allmänhet, säger Kristin Olsson, projektledare för Nolia Jord och Skog.

I år får Nolia Jord och Skog ett mer direkt skogsfokus där den första dagen kommer att ägnas skogsbranschens alla intressen-ter. Även här genoför SMF uttag-ningstävling till Skotar-SM 2013. Under mässan i Piteå kommer också avgörandet i skol-SM i sko-tarkörning att gå av stapeln.

27-29 juli hålls Fäviken Game Fair. Begreppet Game Fair kom-mer från Storbritannien där landsbygdens befolkning samla-des för att fira att höskörden var avklarad och att jakten stod för dörren.

Dessa möten blev en naturlig handels- och informationsplats, där man kunde gör bra affärer och umgås med likasinnade. Detta är utgångspunkt för Fäviken Game Fair som vill skapa en härlig atmosfär och en folkfest där alla känner sig välkomna.£

Nu drar mässäsongen igång

Välj ett matarhjul med bett och etikett!

www.finnskogsvalsen.com Vi finns på Facebook

Kristin Olsson, projektledare Nolia. Sten Lilja håller i Skog & Traktor.


Välkommen till oss på ANJO Mekanik ABHydraulcylindrar: Vi lagar, renoverar och modifierar befint-liga cylindrar. Vi tillverkar även kundunika specialcylindrar.

Anjo Mekanik AB Telefon: 0910-37 500Svedjevägen 8 J Fax: 0910-710 035931 36 Skellefteå Mail: [email protected]

www.anjomekanik.se

Skogsmaskiner medvärldsledande elhybridteknik

El-Forest B12 nytillskottet i vår skotarfamilj GT-GreenTrac

fjärrstyrt terrängtransportfordon

För ytterligare information slå en signal på tel 0660 37 53 20 eller kontakta Gunnar Bäck på tel 070-304 48 05 Syd Produkter AB

0454- 572 001

Övre Ämnebodavägen 39-30, 376 92 Svängsta • Tel. 070-568 20 53 • [email protected]

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil

10 år i bransch

en 2001–2010

Över 100 nöjda kunder!

Samtliga vagnar kan utrustas med styrbara axlar

MaskinjumboLängd 13600 mm Bredd 2540 mmHöjd 900 mmLastkapacitet 30 ton

Skogstrailer jumboLängd 13900 mmBredd 2600 mm,Höjd 500 mmLastkapacitet 30 ton

Euro tippvagnLängd 5740 mm, Bredd 2540 mm,Lastkapacitet 9-25 ton, Lastvolym 5,6-11,2 m3

TraktordragenSkogstrailerLängd lastyta 10000 mm, Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm, Lastkapacitet 30 ton

Belysta breddningsskyltar

Breddningssats

Fjäderassisterande ramper

Hydrauliskkatastrofbroms

Tack alla ni som var med på:MaskinexpoSkogselmiaSkogsnolia

Besök vår nya hemsida www.sydprodukter.se

TRANSPORTTANKAR I PLAST 125, 200 och 430 liter

• Lätt och smidig• Ingen besiktning,

ADR-undantag • 12 volts dieselpump• Inbyggt fäste för

automatpistolen

Tillval:• 24 volts pump• Digital pumpvolymmätare Tillval till 430 l tanken: • Skyddslock • Nivåmätare

Finns i storlekarna 2 000-10 000 liter

Cistern på bilden är extrautrustad med gavelskåp samt pump.

200 liter 125 liter

430 liter

Huvudkontor:

Oxelgrensv. 25 • 152 42 SödertäljeTel 08-549 530 00 • [email protected]

Distriktskontor:

Mogatan 6 • 254 64 HelsingborgTel 042-15 92 15 • [email protected]

CISTeRN I mILjöLåDA meD RegNKRAge

ebeaver - den radiostyrda redskaps-bäraren/multimaskinen

Den radiostyrda bioenergiskördaren forest ebeaver

ebeaver AB • Gesällvägen 10, 546 33 Karlsborg • Tel: +46 (0) 505 101 60Mobil: +46 (0) 708 283 556 • www.ebeaver.se • [email protected]

Framtidens system för att skörda bioenergi energieffektivt med minimal

påverkan på miljön.


Just det, fett! Med Hultdins nya Kedjefettpump slipper du både släpa på, och släppa ut, hundratals liter kedjeolja varje månad, för att inte tala om all maskintvätt du slipper!

Kedjefettpumpen eftermonteras på aggregatet. Nu tillgänglig via din lokala Servicelämnare eller hos Skogma.

För mer information, se: www.hultdins.se eller ring Hans Fernqvist: 070-622 82 88

FETT!!!

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 Malå, SwedenTel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: [email protected]

• Renare maskin

• Bättre för miljön

• Enklare och renare påfyllning via snabb-koppling

• 1 kg fett motsvarar ca 10 liter olja, nästan 1 ton mindre att bära per år...

FETT I STÄLLET FÖR OLJA Kedjefettpump

Så, vad tycker du om Hultdins nya kedjesmörjning?

Starka varumärken i skogenFTG tillverkar och säljer produkter för skörd och transport av skogsprodukter. Mowi, Moheda och V-kran är våra starka varumärken. Läs mer om oss på www.ftgforest.com

FTG Cranes AB | Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg | Tfn: 0521-26 26 30 | Fax: 0521-26 26 39 | E-mail: [email protected] | www.ftgforest.com

Smf Skogsentreprenörerna står för:• att en förbättrad lönsamhet i entreprenörsföretagen

är ett måste för en bra framtida rekrytering i branschen.• att det måste skapas bättre affärsmässiga villkor för

entreprenörerna i skogsbruket.• att ingen annan än entreprenörerna själva kan uttala sig

om vilket förarbehov man har i sina egna företag.• att det är entreprenörerna själva som ska bestämma

om sitt företags utveckling, inte kunderna.• att vi är entreprenörernas språkrör i en av Sveriges tuffaste

branscher, och vi rapporterar direkt från verkligheten utan att ta hänsyn till andra än våra medlemmars åsikter.

vill dU veta mer Om HUr Smf kan HjälPa dig i din verkSamHet eller diSkUtera

entrePrenÖrernaS villkOr i SkOgSBranScHen?

besöK oss i vårt tält på någon av dessa mässoremmaboda 4-5maj • piteå 10-12 maj

FäviKen 27- 29 juli • mellansKogsmässan 24- 25 augusti

Bli medlem och lämna in din ansökan på någon av de fyra skogsmässorna så får du del av vårt mässerbjudande.

”Är du skogsentreprenör och vill vara en fri företagare som utvecklar och driver din verk-samhet själv. Bli då medlem i SMF Skogsentreprenörerna om du inte redan är det!”

Smf bjuder på halva medlemsavgiften första året. Om du blir kund hos Sg finans

bjuder de på andra halvan.

upprop till sveriges sKogsentreprenörer

Ulf Sandström, vd Smf.

Mässerbjudande


När Skogsentreprenören vill ha svar på fem frågor av de som sitter som ordförande i landets skogsägareföreningar, då blev det nobben från hälften av föreningsordförandena. Läs de svar vi fick in nedan.

Hälften ville inte svara på frågorna

SkogSenkäten

de här frågorna ställde vi:

1. Hur många skogsägare repre-senterar ni?

2. Hur viktigt är det för dig som

markägare att ha kännedom om vilka entreprenörer det är som avverkar på din mark?

3. Är du orolig för resursbrist

inom skogsbruket? 4. Spelar det någon roll om det är

svenska eller utländska entre-prenörer som arbetar med avverkning?

5. Skulle du se positivt på en

inbjudan från SMF att diskute-ra framtidens resurser i skogs-bruket?

redaktörens anmärkning: något svar från Håkan Svensson på Södra fick vi aldrig.

norra skogsägarna 1. ca16000 medlemmar 2 viktigt, för att kunna ha kontakt med min entreprenör,för eventuella frågor och svar angående min avverkning. 3. ja i viss mån. Hård konkurrens från andra branscher och den utveckling som varit på produktionen i skogen på maskinsi-dan. 4 nej, det är kvalite-ten på arbetet och kontakten med skogs-ägaren som skall fun-ka på ett bra sätt. 5. ja

torgny hardselius ordförande norra Skogsägarna

skogsägarna norrskogfrågan gick ursprungligen till ordförande gunnar Heibring som svarade:”det här är en operativ fråga, så det får du ta med vår vd. Han kommer att sva-ra på dina frågor.”Här följer svaren från janne björk, vd norr-skog.

1.13 000 2.Som beställare: ja. Som enskild markä-gare: blandat. 3. detta är en bevakningsfråga 4. kombinationen kvalitet, kommunika-tion och pris är avgörande faktorer. 5. beror på målsättning, syfte, innehåll och upplägg.

Mellanskog1. 32 000 2. I det här fallet kan jag bara uttala mig som privatperson och då är det viktiga för mig att de som avverkar är certifie-rade och att någon garanterar att det är entreprenörer som håller en hög kvalitet. något vi lärde oss under gudrun var att inte ta in entreprenörer som inte var kän-da för oss och där kvaliteten inte kunde garanteras. 3. nej, det är jag inte. till och från brukar det se mörkt ut, men det brukar jämna ut sig i längden. är det något jag är oro-ad över är det återväxten, att få unga att välja arbete inom skogsbruket. 4. nej, egentligen inte så länge de repre-senterar ett företag som vi kan lita på och där kvalitet och certi-fiering kan garanteras. de ska också arbeta under likvärdiga villkor som svenska företag.5.det skulle jag. en diskussion är aldrig farlig.

börje lagerquistordförande mellanskog

södra Har tidigare svarat Smf. Självklart disku-teras frågorna i vår styrelse och jag som ordförande håller mig ordentligt uppdate-rad. jag är också nog-grann med att hålla isär våra olika roller inom föreningen. jag hänvisar dig till c Södra Skog, Håkan Svensson, som inför styrelsen har ansvar för dessa frågor.

christer segersteenordförande Södra Skogsägarna

Eco Log Sweden AB, Hamngatan 41, 826 22 Söderhamn | www.eco-log.se

För mer information, kontakta våra säljare

Med den vrålstarka kranen, smarta hydrauliken och dubbla arbetspumparna är Eco Log 560D maskinen som fortsätter att producera när konkurrenterna gett upp.

För dig med höga krav!

Norrland Allan Sundberg . 070-230 86 67

Norra MellansverigeSören Nilsson . 070-650 72 00

Götaland (Östra)Erling Lindberg . 070-544 31 17

Norra MellansverigeLars Hallams . 070-695 59 00

Götaland (Västra)Tommy Andersson . 073-059 71 00

Götaland (Södra)Göran Packendorff . 070-271 54 00

Utan kompromisser. Rottne H-11 – en fullvuxen mellanskördare.

Läs mer på www.rottne.com

Rottne H-11, en ny skördare med precision och styrka.

www.arbetsvagnar.se

ARBETS

AGNARSWEDEN AB

®

Ny tank, nytt elverk, ny boggie, nytt drag, nytt skåp, ny fatlyft, nya sidofack,ny centrallåsning m.m

NYHETER2011

www.powerup.se • Tel 0951-16 05 20

Made inSweden

Din återförsäljare hittar du på

www.powerup.se

Din kompletta leverantör av

FETT • SMÖRJMEDEL • BRÄNSLETILLSATSERFör höga krav och nordiskt klimatSmörjmedel för lägre driftskostnader och bättre prestanda

Returadress: SMF Skogsentreprenörerna,Tyska Brinken 28, 111 27 Stockholm

Make your own way

www.olofsfors.com

www.eco-tracks.com

Vi vill tacka våra förare som tänker framåt och framtid i skogen. Utan er hade vi aldrig kunnat utveckla banden och slirskydden som tar er dit ni vill, och längre.

VÄLKOMMEN TILL VÅRA MARKER

Documents

Tidningen Skogsentreprenören nr 2-2012