32
TIDNINGEN MED GLADA NYHETER NR 9 2009 Ola Lindholm - Det är viktigt att fokusera på idéer och engagemang Sid. 23 Lill Lindfors - Musiken kan vara så läkande Sid. 16-17 Thomas Petersson Världens bästa underhåll- ningsavdelning Sid. 30 Caroline af Ugglas - Att vara mig själv har varit enda sättet Sid. 10-11 Recept Renée Voltaire bjuder på levande föda Sid. 6 Bli glad & frisk nu! - Varför vänta? Bli glad & frisk nu! - Varför vänta? DIN HÄLSA TEMA

Til Li T Nr 9 Webb

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Citation preview

Page 1: Til Li T Nr 9 Webb

TIDNINGEN MED GLADA NYHETERNR 9 2009

Ola Lindholm- Det är viktigt att fokusera på idéer och engagemang

Sid. 23

Lill Lindfors- Musiken kan vara så läkande

Sid. 16-17

Thomas PeterssonVärldens bästa underhåll-ningsavdelning

Sid. 30

Caroline af Ugglas- Att vara mig själv har varit enda sättet

Sid. 10-11

ReceptRenée Voltaire bjuder på levande föda

Sid. 6

Bli glad & frisk nu!- Varför vänta?

Bli glad & frisk nu!- Varför vänta?

DIN HÄLSATEMA

Page 2: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT2

Visste du att du håller världens stör-sta tidning med positiva nyheter i din hand? Välkommen till TilliT nr 9 med temat Hälsa – Bli glad & frisk!

Nu kastar vi Jante i soporna och är oss själva! Ansvarig utgivare Mikael frågade mig om jag ville vara på första sidan och jag svarade ”Ja, det vill jag faktiskt!”. Tänk att det just nu delas ut 56 000 positiva tidningar i Sverige med mig på första sidan. Det blir jag glad och frisk av! Det är härligt att få följa sitt hjärta!

Genom arbetet med detta nummer har vi återi-gen fått bekräftat att det här med glädje och hälsa hör ihop. Blir vi glada så blir vi friska! På sidorna 8-9 kan du läsa om professor Chris-tian Blomstrand som berättar om detta.

Nyhetsmedias uppgift är att ge oss alla en är-lig bild av samhället, men då det mesta som skrivs och sägs i media idag är negativt, så und-rar jag var den ärligheten har tagit vägen? TilliT vill visa att på samma sätt som negativa nyheter lamslår människor och får oss att inte orka, så fyller positiva nyheter oss med energi och livs-glädje. Tänk att få läsa om alla de som ÖVER-LEVER på sjukhusen, alla de som FÅR ett hem, alla de som HITTAR kärleken. Tänk att få läsa om okända människor som uträttat något FANTASTISKT, istället för sensationsnyheter om någon kändis som ej får vara ifred. Tänk att få läsa om hur många av oss som MÅR BRA, istället för om hur många som äter antidepres-siva medel och magsårsmediciner. Vad mår du bäst av att höra?

Jag vill att min son Amatheus ska växa upp med positiva löpsedlar på gatorna. Något som ger honom en känsla av att ”WOW, vilken fan-tastisk värld jag lever i!”.

När vi drog i gång Tidningen TilliT för drygt tre år sedan var världen inte riktigt redo - Nu är den det! Vi har kommit i kontakt med så många kända och mindre kända människor när vi gjort TilliT och var vi än vänder oss så får vi nu sam-ma reaktion. ”Äntligen!” säger ni. ”En tidning med glada nyheter, tack!”

Vi är här nu!

/Sophy Elevall – glad chefredaktör

P.S! Släng inte den här tidningen! Bli glad och frisk och ge den till någon annan när du har läst den! Gärna till någon du inte känner!

Redaktionen

Renée VoltaireLevande föda ger hälsan tillbaka

Den Fria Rena Energin är här!Vår planets egen rotation

Ola LindholmBarnens engagemang

Thomas Petersson- Världens bästa under-hållningsavdelning

TilliT Hälsa - Bli glad och frisk!

Sid. 6

Sid. 15

Sid. 23

Sid. 30

Professor Christian Blomstrand

Sid. 8-9

Vårt samhålle år 2020Sid. 25

PysselSid. 31

Hej

TilliT Drömverkstaden för DRÖMPROJEKT

Caroline af Ugglas

17 år och hjälte

Sid. 10-11

Sid. 13

Lill LindforsSid.. 16-17

Stefan Edman

Pär Holmgren

Sid. 27

Sid. 29

Unga entreprenörerSid. 21

Gör ditt eget DRÖMPROJEKT

Klimatkärringar och Vädergubbar

Sid. 32

Sid. 24

TilliT Miljö & Teknik

TilliT Underhållning

Innehåll

[email protected]

Ansvarig utgivare:Mikael Engström

Chefredaktör:Sophy Elevall

Formgivare:Fredrik Oviedo

Webbmaster:Magnus Åkerlind

Webbredaktör:Jack Johansson

Journalister & skribenter:Fredrik Ström, Ann Westermark, Anna Häggblom, Gunnar Sjögren, Louise Lundström, Sofi a Larsson, Tanja Lönnqvist

Fotograf och omslagsfoto:Patrik Deijenstedt

Pysselsidan:Jennie Elevall

På framsidan:Sophy Elevall

Annonsavdelningen:076-0002000, [email protected]

Page 3: Til Li T Nr 9 Webb

Holmens råvaror kommer från skogen, den soldrivna evighetsmaskinen som kan producera virke och energi i all framtid. Träd andas in koldioxid och lagrar den som kol. På så sätt bidrar de till att minska mängden koldioxid i atmosfären. Att odla skog och tillverka produkter och energi av den bromsar växthuseffekten. Med hälsningar från oss på Holmen, som äger mycket skog och tillverkar naturliga produkter* för ett hållbart samhälle.* Papper, kartong, trävaror, vattenkraft-el och bioenergi.

www.holmen.com

Naturens egen lunga

Page 4: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT4

YES We Can!Jag har en väldigt glad nyhet att dela med mig av!

120 unga vuxna från 31 europeiska länder har samlats under ett tak i Bad Antogast, Tyskland, för att tillsammans delta i projektet YES We

Hej!

Såhär blev det. Svåra och livsavgörande saker på enklast möj-liga språk. (Det är bara med ett enkelt språk man kommer åt det svåra.)

Erfarenheten har sagt mig att den som söker tillit och behöver höra det jag skriver utan vidare kan ta sig fram genom det jag berättar. Det svåra kommer alltid efteråt: när man ska försöka tillämpa det man har läst i sitt eget liv.

Samtidigt kan jag nog vara en bra förebild och en som inger hopp: jag har med liv och förstånd tagit mig igenom det nästan svåraste som fi nns. Jag har – med ett litterärt språk – dött och så kommit upp till liv igen.

Lycka till med fortsättningen! Det är nog något väldigt glatt också för mig att jag kom att skriva det här.

Bengt Nerman

PS Du kan faktiskt använda det här brevet som en kommentar i din tidning. DS

MEN VEM ÄR DU?

Jo, visst är det så: du måste bejaka dig själv. Eller bättre: du måste kunna bejaka dig själv. Men vet du vem du själv är eller vem som är du själv? Och gillar du verkligen den som du före-ställer?

Jag växte upp som någon som min far ville. Och jag var nästan trettiofyra innan jag började höra en röst i mig som frågade, först: Varför säger du sådär? och Varför gör du sådär? Och sedan: Vem är du som säger och gör sådär? Jag höll på att klyvas itu. Och i september 1956 släppte jag taget i den som jag hade lärt mig var jag. Det vill säga: ”jag” gjorde det inte, för jag fanns ju inte; det var någon i mig som var klokare än jag som gjorde det. Jag föll rätt ner i det som skulle bli min egen verklighet. Vilket betydde att jag föll ur en overklighet, som egentligen var ett slags frånvarons död, ner i ett liv där döden fanns på riktigt.

Det här betyder inte att jag plötsligt 1956 fanns fi x och färdig att leva med och bejaka. Det betydde att nu började ett sö-kande, ett letande steg för steg efter någon som själv blev till bara steg för steg. Det har tagit femtio år. Den som jag är nu får jag vara nöjd med – det fi nns inte så mycket tid kvar att hålla på och leta.

Men då har jag lärt mig två saker:

Den första: att den du kan och ska bejaka samtidigt är den som du alltid själv söker.Den andra: att den som du bara tror att du är alltid är ensam, men att den du är på riktigt fi nns bland andra. Om den första bara var ”jag” så är den andra samtidigt ”du”. Att söka och be-jaka sig själv på riktigt är därför att söka och bejaka sig själv som du. Och: det är bara så du kan känna tillit. Och det är tilliten allt till sist gäller. Det är tillit som världen saknar.

Bengt Nerman, född 1922, har varit folkbildare och bl.a jobbat som tillförordnad rek-tor för journalisthögskolan i Stockholm när den startade. Är idag språk-, litteratur-, och samhällsforskare som bl.a har skrivit boken ”Den offentliga lögnen”.

Vilken kick att springa lopp!Jag sprang mitt första lopp för ett par veckor sedan. Jag var på semester i Portugal och tyckte det verkade kul att vara

”Får håll-platsen att blomma”Hej, TilliT!

I morse var det någon som hade tröttnat på aprilvintern i Göteborg. När jag kom till spårvagnshållplatsen Sanna-plan i Majorna klockan halv sju på morgonen stod håll-platsen i full blom! Vilken kick! Att det var tygblommor gjorde ingenting, tvärtom. Tänk att någon orkar bry sig om att göra så fi nt, för oss som börjar vår dag tidigt på morgonen. Jag vill tacka den

INSÄNDARE

Can - Community Leadership Program. Vi har samlats med ett gemensamt mål, att skapa ett Europa fritt från stress och våld. Projektet inleddes i början av mars och den första träningsfasen är precis full-bordad.

Första månaden har be-stått av rigorös träning i bland annat tekniker för stresshan-

tering, ledarskap, musik och presentationsteknik. Lärare och föreläsare har varit allt från EU-parlamentariker och experter inom nonviolent communication till grundaren för en av världens största vo-lontärbaserade organisationer.

Under nästa fas kommer teamet delas upp i mindre grupper med uppgift att resa till olika städer och anordna workshops i stresshantering. Vi har redan varit aktiva i ett fl ertal städer, bland andra Berlin, Amsterdam, Paris och Hamburg. I skrivande stund är 80 deltagare ute runt om i Tyskland och Nederländerna för att jobba stenhårt mot målet.

Exakt vilka platser som kommer besökas av den våg av förändring som YES We Can utgör återstår att se!

/Victor Påhlsson, 24

som spred all den här glädjen, och hoppas att ni på TilliT vill sprida det vidare som ett tips. Tänk så fi nt det kan bli

med på ett 5 km lopp på stran-den. Känslorna som väcktes i mig var förvånansvärt många; en pirrande förväntan när jag fäste nummerlappen på brös-tet, kärlek och värme i hjärtat när mina söner ropade HEJA MAMMA så länge de kunde se mig, och tillfredsställelsen när jag kom i mål.

Jag fi ck mersmak och blev så inspirerad att jag fi ck lust att bilda ett lag i samband med Blodomloppet i Göte-borg. Och det var fl er som hade vårkänslor i benen! Så många att det räckte till två lag faktiskt. Nu är vi tio tjejer som ska springa, jogga eller gå den 27 maj. Fram till dess peppar vi varandra och ger varandra tips.

På www.jogg.se kan man skriva träningsdagbok och mäta sina rundor med hjälp av kartor som är kopplade till Google earth. För den som vill putta in lite mer pengar fi nns det mer avancerade gps-varianter som man kan sätta fast på skorna. Kompistrycket och den goa känslan av att jobba mot ett mål räcker för mig!

/Kajsa Asp Jonson, nybliven ”loppa”

på alla våra buss- och spår-vagnshållplatser i landet!

/Karin i Majorna

Page 5: Til Li T Nr 9 Webb
Page 6: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Hälsa6

Härliga Hallon-remmar

20 snören

500g hallon (tinade om du köper frysta)2 bananer5 blötlagda torkade apri-koser

Mixa hallon, bananer och aprikoser till smoothie-konsis-tens. Häll ut på ett bakplåts-papper, gärna silikon. Ställ i torkugn eller på lägsta tem-peratur i ugn tills det blir som ett rosa “läder” (ca 1 dygn). Klipp “lädret” i strimlor.

Vegetarisk rawbiff

6 små biffar

2 ekologiska rödbetor1/2 rödlök1 avokado1 msk fransk senap2 msk kapris1 nypa havssaltnågra drag med pepparkvarnentimjankvistar, senap och kapris till dekoration

Skala rödbetorna och rödlöken. Skala och kärna ur avokadon. Mixa avokado tillsammans med rödbetorna i en matberedare. Lägg i rödlök, senap och kapris och mixa till en grov smet. Salta och peppra. Forma 6 små biffar med en sked och lägg en klick på ett Raw food kex. Dekorera med en klick senap, några kapris och en liten kvist timjan.

Levande föda ger hälsan tillbaka!

Rödbetsravioli

5 ravioli 1 rödbeta, skalad1 dl cashenötter, osaltade1 persiljekvist1 kvist basilikasalt och pepparcitronsaft

Skiva rödbetan tunt med hjälp av en mandolin. Mixa cashew-nötterna tillsammans med 1 persiljekvist och 1 kvist basilika, salta och peppra och pressa i lite citronsaft. Tillsätt en skvätt vatten om du har svårt att få knivarna att snurra. Klicka på lite fyllning och lägg på en tunt skivad rödbeta. Dekorera med avokadobitar och alger. För en matigare rätt, servera med en varm sås.

Vi på TilliT tycker att hälsa är att vara sig själv, följa sitt hjärta och att vara ärlig. Är vi ärliga så mår vi bra! Ser du någon du tycker är vacker – gå fram och berätta det! Ser du något orätt som hän-der – agera! Är grannen totalt respektlös – skäll ut honom! Är du inte nöjd med världen – förbättra

P.S! Ett annat effektivt sätt att bli glad och frisk är att dela med sig av positiva nyheter! Skriv ihop några rader och maila det till [email protected] så public-erar vi den på www.tillit.info - nyhetsportalen med glada nyheter!

Text: Sophy ElevallFoto: reneevoltaire.se

“Tänk om man kunde gå i affären och veta att allt man köpte var frisk och ren mat!”

den! Som sagt, ärlighet varar längst!

Hälsa betyder självklart

olika saker för olika personer. För vissa är ärlighet att hång-la med en främling, för andra att träna på gymmet, för en tredje att äta sund mat, för en fjärde att uttrycka sig krea-tivt, för en femte att åka på andlig retreat, för en sjätte att leka tillsammans med barnen och för en sjunde att läsa en intressant bok. Helt enkelt att lyssna på sig själv och göra

det just DU känner för.Peter Stormare valde att

svara så här, i förra numret

av tidningen TilliT när vi frågade vad han ville säga till människor som vill vara sig själva; ”Se dig omkring! Vad ser du? Skit i vad du ser!”

Hälsa är att satsa på sig själv! Låt oss unna oss själva att vara glada och friska, oav-sett vad andra tycker.

Vi önskar trevlig läsning!

Hälsningar TilliT

Visste du att när du kokar din mat så förs-vinner de fl esta mine-ralerna ut i kokvattnet och endast 15% av vitaminerna över-lever? Redan vid 43 grader försäm-ras dessutom de viktiga enzymerna. Enzymerna har en central roll för vår ämnesomsättning och genom att äta levande föda kan man ta till vara på både enzymer, vitaminer och min-eraler.

Levande föda är grönsaker, frukt, nötter och frön som inte blivit upphettade över 42 grader. Skott, groddar, alger, kallpressade vegetabiliska oljor och honung förekommer också. En av de personer som bland annat jobbar mycket med levande föda är Renée Voltaire, som också har byggt upp ett eget ekologiskt mat-märke.

Renée lever inte endast på Levande föda, men hon gör det av och till.

- Jag gör det i perioder på ungefär en till tre veckor per gång, när jag känner att krop-pen behöver det! Men jag lagar också ofta tillbehör av levande föda, till min vanliga kost, berättar hon.

- Det är så gott, lätt och roligt att laga! Man blir pigg och får värsta energin!

Vad är hälsa för dig? und-rar vi på TilliT.

- Att orka med vardagen och livet. Och att hålla sig frisk genom att äta bra och att röra på sig! Ett bra sätt för

människor att komma igång att äta mer hälsosamt är att lägga till lite nyttig mat i ta-get, då faller den ohälsosam-

ma maten bort automatiskt!Renée Voltaries högsta

dröm är att förvandla alla våra matbutiker till att de bara säljer bra mat!

Diabetes 2, högt blodtryck, högt kolesterol, övervikt, eksem, ADHD, impotens, allergier, psykiska obalanser, utbrändhet samt muskel/ledvärk. Många människor med reumatism har blivit helt symptomfria när de övergått till denna kost. Levande föda har också bra effekt om man vill bli fri från olika typer av beroenden, såsom rökning eller sockerberoende. (Källa: www.livingfood.nu och www.levandefoda.se)

- Tänk om man kunde gå i affären och veta att allt man köpte var frisk och ren mat! Det vore fantastiskt!

Tanken med Living Food, Raw food och Le-vande föda, är att stärka och återställa immunför-svaret så att kroppen ges en möjlighet att komma i balans och kroppens

egen självläkningsförmåga stimuleras. I samband med att kroppen rensas och byggs upp så har man också sett snabba positiva resultat med

Bli glad & frisk!

Page 7: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Hälsa 7

Låt ditt hjärta skrivaGenom att skriva med hjärtat istället för med huvudet så kommer vi att må bättre. Det menar skribenten och kursledaren Ann West-ermark som utvecklat en författarkortlek för

att hjälpa skrivsugna människor att komma igång.

Vi har slagit oss ner i Ann Westermarks ateljé i Ma-jorna. Väggarna är vita, men överallt på dem fi nns fl äckar i

olika färger. Ann utbildar sig just nu även inom bildterapi, något som hon jämför med skrivandet.

Båda handlar om att ut-trycka sig och bli medveten om sina tankar och känslor, menar hon.

Text: Anna Häggblom

Text: TilliT

Tidigare jobbade hon som reporter på företagstidningar och därefter på reklambyrå, men Ann som hade skrivit ända sen sjuårsåldern upp-täckte att hon skrev utan att känna något för sin text. Hon tog tag i saken och startade eget som skribent med inriktning på livsfrågor. Som egen före-tagare började Ann att hålla kurser i kreativt skrivande och det var så hon fi ck idén till att göra en författarkort-lek. Hon märkte att ju fi nare hon hade gjort sitt material med färger och mönster, desto bättre texter skrev del-tagarna.

Författarkortleken består av 52 kort med olika korta texter och en timer. Vid varje session vänds ett av korten upp och då gäller det att under tre minuter skriva vad som än vill ut i dina fi ngrar, läser gör du först senare.

Om du inte vill öppna dig för någon annan så har du alltid ett bollplank i dig själv. Det viktiga är att du är snäll

mot dig själv, det fi nns inget rätt eller fel.

Kortleken har lockat fl er än Ann hade vågat hoppats på och hon är framförallt förvå-

nad över vilka som har valt att använ-da sig av den. Hon berättar

att familjer använt kortleken som sällskapsspel och att även företag har använt den i sina arbetsgrupper.

De vågar visa sin insida via berättelserna och har ett skydd i fantasin, berättar Ann och ler.

Ef-ter ett tag började Ann att få mail efter mail med frågor om hur användarna av Författarkort-leken skulle kunna knyta sina berättelser till sitt eget liv. Det var så hon kom fram till Skrivhjärtat.

Ju fl er mail jag svarade på, desto mer upptäckte jag att jag höll på att utveckla en metod och efter ett tag var det

bara att sammanställa allt i en bok, ett skrivhälsopaket helt enkelt.

Skrivhjärtat är uppbyggt kring sju olika steg som alla börjar på F, famnen, fantasin, frågorna, fördjupningen, förankringen, förfl yttningen och slutligen förvandlingen. Det hela handlar om att lära känna sig själv genom att på olika sätt närma sig sina re-dan skrivna berättelser.

Anns absolut högsta dröm med sitt skrivhälsopaket är att få komma till direktsänd TV och skriva tillsammans med svenska folket. Men fram-

förallt önskar hon att arbets-lösa och sjuk-skrivna

kunde hitta glädjen med att skriva, för att stärka sig själva.

- Vi har glömt kraften i le-ken och skapandet, det är här vi blir människor, säger hon.

“Det viktiga är att du är snäll mot dig själv, det fi nns inget rätt eller fel.”

“Vi har glömt kraf-ten i leken och ska-pandet, det är här vi blir människor...”

Vad gör dig glad och lycklig? Berätta för oss på TilliT! Skicka in din gladaste nyhet och du är med i utlottningen av Ann Westermarks skriv- och inspirationsverktyg För-fattarkortleken. Tre exemplar

Tävling:Skriv gladaste nyheten!

utlottas! Värde i bokhandeln: cirka 450:-

Skicka din nyhet till:[email protected] senast den 20 maj.

Foto: Ulrica Holm

Foto: Anna Häggblom

Page 8: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Hälsa8

Professor Christian Blomstrand:POSITIVA NYHETER Mikael Engström från Til-liT träffar professor Chris-tian Blomstrand och pratar om hur musik och positiva situationer läker hjärnan, att barn och unga behöver bli uppmuntrade till att leka och att hjärnan har en enorm möjlighet att åter-hämta sig och skapa nytt!

Mikael möter Christian Blomstrand på hans kontor på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. En man som älskar hjärnan, är professor i neurologi och arbetar som läkare med rehabilitering efter hjärn-skada. Han är också engagerad i omfattan-de utbild-ningsverk-samhet för olika personal-kategorier inom vård och rehabilitering och i forskning kring hjärnans kärlsjukdomar inom stroke-forskningsgruppen vid Insti-tutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska Akademin.

Christian: - Hjärnan är ett underbart organ, den kan för-ändra sig i det oändliga och varje nytt intryck påverkar hjärnan! Många har länge ifrågasatt om vi verkligen behöver alla nervceller i hjärnan, det sägs ibland att människan bara använder ca 10 % av dessa. Men vi be-höver dem för att kunna vara fl exibla i en föränderlig värld.

Det är inte meningen att vi ska göra samma saker som vi stelbent alltid gjort.

- Sedan urminnes tider har vi haft kulturella behov. Kulturell stimulans är av stor betydelse för att hjärnan ska må bra! Olika kulturer skiljer sig åt, men allt från att ha en upplevelse i naturen, läsa en bok, fängslas av konst och musik, fysisk aktivitet, ja vad som helst som vi verkligen tycker om att göra, kan på-verka vår hjärna positivt!

Mikael: - Jag är mycket in-tresserad av detta. Det vi vill

göra med TilliT är ju inte bara att allt ska vara glatt och positivt. Vi vill visa en ärlig verk-lighets-bild. TilliT har ge-

nomfört undersökningar vid fl era tillfällen där vi har till-frågat människor i varierande åldersgrupper hur stor del av deras dag som har varit po-sitiv kontra negativ. Genom-snittet av de svar vi har fått in är att 90% av de tillfrågades dag har varit positiv. Men detta speglas inte i media, det fi nns över 24 000 tidningar i världen och min gissning är ca 90% som skrivs är nega-tiva nyheter. Enligt min upp-fattning innebär det att media ger en falsk verklighetsbild. Om människor, från en tidig ålder, blir matade med att världen är negativ, även om det inte är vår egen verklig-

hetsuppfattning, vad händer med hjärnan då?

Christian: - Det är en svår fråga som jag inte riktigt kan svara på, men jag håller med om att nyheter och tidningar domineras alldeles för myck-et av negativa händelser. Som inom sjukvården; om det hän-der något spännande och var-

dagsviktigt här, så kommer det inte med i tidningen, men om någon har skadats, då kommer det med! Vi behöver ha en heltäckande journalis-tik, men nu bromsas ofta just positiva nyheter. Och det är synd, för i vår värld fi nns det väldigt mycket positivt!

Mikael: - Vi i TilliT pratar mycket om att följa sitt hjärta och sin intuition. Jag har per-sonligen forskat på mig själv om det är möjligt att följa sitt hjärta kompromisslöst och gå helt på min intuition. När jag bestämde mig för att göra det blev jag euforisk! Kan du säga något om det?

Christian: - Ja, där är det väldigt olika med olika människor, hur mycket vi vågar kasta oss ut. Många blir för fångade i regler och måsten och tappar sin glädje och intuition. Men intuitionen är väldigt viktig för människans nyskapande. Också inom forskningen är den viktig. Många stora fors-

karupptäckter har brutit mot regelverket, då det krävs nya tankegångar för att göra nya upptäckter!

- Människor behöver få vara mer kreativa, då mår vi bra och vi mår faktiskt bara bättre och bättre. Vi ser 70-80 åringar som är hur företag-samma som helst! Tyvärr mår fortfarande många ungdomar dåligt. Internet är oerhört fan-tastiskt på många sätt, men den så kallade ”skärmtiden” har blivit så stor och leken och den fysiska aktiviteten har blivit så liten. Förut kal-lades det ”gymnastik med lek & idrott” i skolorna, men detta dras det ner mer och mer på och leken har blivit en

bristvara! Det fi nns ett system i hjärnan som ger kickar och energi, något som alla män-niskor behöver för att må bra, ett system som reagerar på lustfyllda aktiviteter. Men då många ungdomar inte får dessa kickar på ett naturligt

sätt, ökar risken att de tar till annat, som droger.

Mikael: - Ja, förut tyckte jag mycket om att festa och dricka alkohol. Men sedan jag började vara mig själv och följa mitt hjärta så har jag absolut inget behov av det. Det känns bara absurt att hälla i sig gift. Jag får dessa kickar genom alla spännande möten och upplevelser jag är med om genom att vara den jag är!

Christian: - Precis. Just därför är det verkligen viktigt att föräldrar och skola upp-muntrar till mer upplevelser! Många skyller på att peng-

arna styr, men det fi nns myck-et som är gratis, som att vandra i skogen, sitta på en strand,

gå på picnic osv. Sådant som kan ge de naturliga kickarna. Det fanns fi na inslag i 70-ta-lets fl ower power, tanken var god, men inte drogerna. Lite mer fl ower power, lekfullhet och glädje i samhället tror jag

“Vi har igångsatt en bred satsning här vid Sahlgren-ska Akademin...”

“Kulturell sti-mulans är av stor betydelse för att hjärnan ska må bra!”

Foto: Sophy Elevall

Page 9: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Hälsa 9

Christian Blomstrand håller upp modellen av hjärnan och ser glädjefullt på dess struktur, där man upptill ser pann-loberna med luktnerver på undersidan. Nedanför åt sidorna ser man tinningloberna och nedtill fortsätter hjärn-stammen med lillhjärnan i mörkare brun färg. Centralt innanför pannlober och ovanför hjärnstammen fi nns viktiga områden för reglering av vår sinnesstämning och även upplevelsen av glädje.

HÄLSOTIPS FRÅN TILLIT

Vi har nedan delat upp tipsen under rubrikerna inre och yttre hälsa. Alla vet vi dock att dessa hör ihop, gör du något för din yttre hälsa så mår du automatiskt bättre i din inre hälsa, och vice versa. Klipp ut och häng på kylskåpet!

Yttre Hälsa

- Ät mycket frukter och grönsaker- Spendera minst två timmar i naturen varje vecka- Gör Solhälsningen varje morgon (antingen yoga-

övningen eller säg helt enkelt HEJ till solen)- Dansa!- Ta en iskall dusch (ökar livsenergin i både knopp

och kropp)- Sov dig vacker- Drick mycket vatten- Andas ut och sen in, ut och sen in osv.

Inre hälsa

- Använd sunt förnuft = Stoppa inte i dig gift och besprutad mat

- Var ärlig, mot dig själv och världen- Förverkliga dina drömmar- Säg JA oftare än NEJ- Prata med minst en främling om dagen- Berätta om din högsta dröm för någon- Lär dig något nytt varje dag- Gör något du aldrig gjort förut en gång i måna-

den- Lägg dig tidigt och gå upp tidigt - “Early to bed,

early to rise, makes a young man wise”- Lek/spela ”galen” minst en gång per månad- Ring utan anledning upp en gammal vän som du

intehar talat med på många år- Lek tysta leken i 24 timmar i streck någon dag- Lär dig att meditera- Umgås med mycket djur och barn- Skratta och le mycket

Uppdrag:

- Gör en lista med 20 saker du är tacksam för i ditt liv

- Gör en skrytcirkel med 5-10 vänner där alla un-der en minut i taget berättar om vad som är fan-tastiskt med dem själva! Gå två varv. Gör sedan två varv på samma sätt där alla skryter om någon annan i cirkeln

- Gå ut på stan med skyltar där det står ”free hugs” och erbjud alla som passerar gratis kramar

- Dela ut tidningen TilliT – Tidningen med bara glada nyheter

- Gå ut på stan med några vänner, peppa varandra och gå sedan runt var och en och ge människor ni inte känner komplimanger

- Skriv ditt eget DRÖMPROJEKT och maila det till [email protected]

- Kyss någon du gärna vill kyssa

Hjärnan uppifrån då man tagit bort storhjärnhälften på vänster sida och fört den högra åt sidan för att visa de centrala delarna och insidan av storhjärnans bark. Där också viktiga områden för styrning av vårt känsloliv med upplevelser som lust och glädje, vrede och sorg. Man ser också på vardera sidan en “ö” av hjärnbark, som just fått namnet insula, det latinska ordet för ö. Denna ö har starka samband med den s.k. ringloben på insidan av storhjärn-halvan och har stor betydelse för de kroppsliga uttrycken av våra känslor. “Magkänsla”, “känna med sitt hjärta” m.fl . uttryck får här sin förklaring.

LÄKER HJÄRNANatt skulle vara väldigt positivt för de fl esta!

- Vi har igångsatt en bred satsning här vid Sahlgrenska Akademin för att förstå på molekyl-, gen- och cellnivå vad som händer i hjärnan när vi befi nner oss i en positiv miljö och hur vi påverkas av kulturella upplevelser. Till exempel så kan musik påverka våra rörelser. Dansen har ju sedan urminnes tider haft en väldig

kraft hos friska individer och vi undersöker nu hur det kan användas vid sjukdom i hjär-nan för att gynna tillfrisknan-det. Det fi nns många belägg för hur rytmer och musik påverkar läkningen i hjärnan och bidrar till så kallade salutogena faktorer (sådant som läker). Aron Antonovsky

berättar bl.a. om det här i sin bok “Hälsans

mysterium” där han beskriver betydelsen av att inte bara

fokusera på sjukfaktorer utan också på friskfaktorer. Sådant som just dans, musik och rytmer kan frammana upp-levelser av glädje och lust! Samarbete med Här-landa kul-turhus har igångsatts i förhopp-ning att utnyttja kulturens möjligheter och läkande kraft.

Mikael: - Så sånt man blir glad av läker hjärnan?

Christian: - Ja! Vi ska se allvar i allvarliga situationer, men vi måste kombinera det med det positiva som händer och ha riktiga perspektiv i vår

vardag, göra saker som är kul så att vår hjärna får ha roligt! Ledan är

livets största fi ende. Om man tänker att allting är skit och att det inte är någon idé att göra något åt det, då löper man en risk. Det är viktigt att bryta detta och försöka göra spännande eller rogivande saker.

Mikael: Jag blir glad av att du säger detta! Det är så häftigt, när du kommer med dina glada besked här så blir jag påverkad och lycklig! Om du hade kommit med någon negativ statistik hade jag för-modligen somnat.

Christian: Ja, det funkar! Och människors kommuni-kation är ju inte bara språket, det är också känslan! Om en läkare med mycket allvarlig min säger något kan man övertolka det som skräm-mande. Till exempel om man har drabbats av en sjukdom i hjärnan så är det viktigt att den som lämnar beskedet har en positiv grundton, annars kan man tolka det som att det är mycket värre än det verkli-gen är. Känslan är lika viktig som förnuftet! Det är viktigt att vi använder glädje i kom-munikationen och särskilt när det gäller nya oväntade saker!

Mikael: - En sista fråga: Kan du ge våra läsare en riktigt glad nyhet?

Christian: Ja! Forskningen pekar tydligt på att hjärnan har en enorm möjlighet att återhämta sig och skapa nytt. Till och med efter en kraftig hjärnskada som en stroke, då många upplever att ”nu är livet slut”. Det är det inte, det fi nns mycket stora möjlighe-ter för hjärnan!

Text: Sophy Elevall

“Ledan är livets största fi ende.”

“Känslan är lika viktig som förnuftet!”

Foto: Patrik Deijenstedt

Foto: Patrik Deijenstedt

Page 10: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Hälsa10

Genom att utveckla sin fysiska kapacitet kan man få bättre tillgång till sina inre kvaliteter.

När självkänsla och självkän-nedom ökar fattar man bättre beslut i kritiska situationer. Både affärsmässiga och so-ciala relationer påverkas, och man blir mer uthållig, både fysiskt och psykiskt.

Det säger Mikael Matts-son, initiativtagare till Ma-nagement by Movement, vid

tigt lyckas genom att tumma på sin personlighet. Det som kan vara svårt är att folk ska förstå att man faktiskt är på riktigt och att man kan göra så här istäl-let för att lägga sig i ett redan sorterat fack. Men för mig har det varit det enda sättet, det hade varit tio gånger svårare att

sätta på mig lackskor och göra en dans. Förstår du?

M: Jag förstår! Finns det nå-

got annat som du brinner för, förutom att vara dig själv? Något du vill ge din publik?

C: Musiken i sig. Och så symboliserar ju min röst att jag har mycket smärta inom mig. När jag sjunger om

kärleken som gör ont eller själen som gör ont så låter det tro-värdigt. Om jag

skulle sjunga att “ikväll ska vi dansa” eller “natten är vår” så skulle det inte vara lika

Caroline af Ugglas om att

Manage-ment by movement

Optimore i Kungälv.– I tider då vi matas med

information om ekonomisk kris och osäker framtid är det extra viktigt att ha positiva målbilder att se fram emot och sträva efter. Genom att sätta fysiska mål som man knappast vågat drömma om, och uppnå dem, kan ledare också tänka större i sin yrkes-roll, och få ny fart i verksam-heten, förklarar han.

På äldreboendet Före-nade Care i Umeå är aktiviteten i full gång. Personalen och de boende, framförallt de dementa, spelar Nin-tendo Wii nästan varje dag.

- De tycker det är roligt att vinna och vara aktiva tillsam-mans, säger sjukgym-nasten och initiativta-garen Mar-tin Persson som kom på idén när han skrev en C-uppsats om data-spelande som rehabilitering för strokedrabbade.

- Varför skulle det inte funka på dementa likaväl som på strokedrabbade? Alla behöver ju träna och det här är ju roligare än traditionell sjukgymnastik både för per-sonal och boende. Ett nöd-vändigt kul helt enkelt, säger Martin Persson glatt.

Spelet innehåller olika

sporter som golf, tennis, bow-ling och boxning och bidrar till att de dementa får igång minnen och kan känna igen rörelsemönster som de gjort tidigare samt att eftersom de har så dåligt minne så får de vara aktiva i nya spännande miljöer varje dag.

- Målet är att få bättre vård för dementa, att våga

satsa på nya saker inom vården, inte bara medi-ciner. Vi har sett att TV-spelandet till exempel

kan bidra till att minska de-pressioner, fortsätter Martin.

Just nu jobbar Martin på att få ett samarbete med KTH, Kungliga tekniska högskolan och spelföretag så förhoppningsvis kommer det ut en instruktionsvideo för boendepersonal senare i år.

TV-spel som reha-bilitering för dementa

Caroline af Ugglas tog Sverige med storm när hon rakt från hjär-tat framförde “Snälla Snälla” i melodifestiva-len i vintras. I sina blåa gummistövlar var hon sig själv och detta är något som känneteck-nar Caroline.

- För mig har det varit det enda sättet, berättar hon i ett samtal med TilliTs Mikael Engström.

M: Hej Caroline!

C: Tjena mors!

M: Vi är jätteglada att få prata med dig!

C: Tack detsamma!

M: Vad är din glada nyhet idag?

C: Min glada nyhet idag är att jag fi ck Babbenmedaljen! Det var väldigt roligt!

M: Åh, vad roligt! Grattis! Jag tyckte det var kul att se dig på melodifestivalen! Du var dig själv och så spontan, hoppade omkring!

C: Ja, det var så kul! Jag hade så roligt!

M: Du är ju i den här tuffa artistbranschen, hur klarar du av att bibehålla din naturlig-het och vara så spontan? Har du några stalltips?

C: Jag tror att i längden vin-ner man på att vara naturlig! Sen tror jag att det säkert kan vara svårare i början att tränga igenom om man är naturlig. Men jag har väldigt stor integritet till min egen personlighet och min musika-liska stil och smak. Jag tycker inte att det är värt att kortsik-

Text: TilliT

Text: Sofi a Larsson

“...att våga sat-sa på nya saker inom vården, inte bara mediciner.”

“För människan är människa och man ska ta fram män-niskan i sig och inte kvinnan kontra machomannen i sig.”

Page 11: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Hälsa 11

Njuren, är ett “parigt organ” stort som en knytnäve.

Den har under fosterutveck-lingen rest genom hela orga-nismen, från nacke till svans och tillbaka upp till hela kroppen. Den har fl era funk-tioner; Den skall bestämma vad som skall höra till oss, och vad som skall sorteras ut.

På natten neutraliserar njurarna alla starka syror som under dagen har bildats, det gör den genom att laka ut kalk från skelettet. Njurarna produ-cerar ca 180 liter primärurin per dygn, men som tur är så sugs 90% tillbaka igen. An-nars så måste man ju gå på toaletten hela tiden.

Njurarna kommuniserar med alla andra delar i organis-men genom blodfi ltreringen, de hjälper också hjärtat med att reglera blodtryck (genom att spara eller att dra ut vat-ten från blodet). Binjurarna åker ju snålskjuts på njurarna,

Det ifrågasätts mer och mer att barn sjukförk-laras och får diagnoser som ADHD, Asberger, damp o.s.v när de re-agerar mot ett system som är biologiskt och ekologiskt ohållbart.

Idag fi nns det många fören-ingar och organisationer som jobbar för en större förståelse

för dessa barn och för att visa alternativ till att barn systemanpassas med hjälp av psykofarmaka och narkotika-klassade centralstimulantia.

En av dessa är föreningen Nya Tidens Barn som sprider

trovärdigt. Sen är ju inte me-ningen att man ska bli ledsen när man lyssnar på min musik, snarare att är man i ett gott skede i livet, så ska man kunna vara glad för det man har just då. Är man i ett dåligt skede kan man känna att man inte är ensam och då kan man bli glad av det.

Sen har vi ju den andra sidan, när man håller på med musik och man når ut till folk tycker jag att man har ett ansvar även vid sidan om att göra något gott för människan. Och för mig så tror jag att det viktiga här är att just våga vara sig själv, vara naturlig och att inte köpa allt det här med ut-seendefi xering för tjejer och att tjejer ska vara på ett visst sätt. För människan är män-niska och man ska ta fram människan i sig och inte kvinnan kontra machoman-nen i sig. Utseendefi xeringen tummen ner!

M: Det är härligt att lyssna på ärliga människor! Vi väl-jer ju ut våra favoriter, män-niskor som vågar vara sig själva, som får vara i den här tidningen. Vi är jätteglada att du är med!

C: Jamen precis! Och så hop-pas man att någon läser och så och så ser dom sig själva och älskar sig själva för den dom är!

M: Ja, jag undrar en sak, förutom musiken, fi nns det något annat du håller med som gör att du är så modig och vågar vara dig själv? På fritiden?

C: Då målar jag tav-lor! Och har lite olika projekt hela tiden, för får man en bra idé så ska man förvalta den! Det kan vara allt från när vi kom på att vi skulle dra igång “Körslaget” till att vi kommer på lite andra idéer. Som kulturarbetare får man ju inte någon månadslön eller säkrad framtid, så man behöver komma på nya gre-jer hela tiden. Det är viktigt att ha fl era bollar, för har man fem bollar i luften så är det lättare att ta lyra på en, än om man bara har en! Man har liksom fl er chanser!

M: Det låter sunt! En annan fråga, hur gör du för att kom-binera med att vara en stor artist, som du är, och samti-digt ha familj?

C: Det är en ständig bön till ovan! Nej, men man får tala med sig själv och se till att man inte bara prioriterar sig själv för det är väldigt lätt hänt. Jag har en sån där hus-gudsbön som jag ber varje

dag just för att ta ner mig själv på

jorden och inse vad som är viktigast och familjen är viktigast! Och då ser man till att gå till ridskolor, åker till simhus, äter middagar och kramas så mycket man bara kan! Och när man badar badkar så gör man det med barnen och inte bara med sig själv.

M: Ha ha, det är ju fantas-tiskt! Och det funkar ju så klart!

C: Ja och sen är det ju så att när vi åker på turné, då får barnen

följa med. Allt man ger sig fasen på att ska fungera, det fung-erar! Men det krävs att man har lite hjälp runt om sig. Sen mås-te jag säga att jag bor nära

min

Nya Tidens Barn

Njurende sitter som en liten mössa på njuren och de löser in addrenaliner och corticoider i blodet. Därför är njurarna känsliga för chock, men också för stötar och uttorkning.

Ett par exempel på nju-rens funktioner: Antag att du äter en mängd “lättprodukter” eller annan hel- eller halvfär-dig mat. Då får du i dig en hel massa konstiga kemiska föreningar som inte fi nns i naturen. Och precis som vi stuvar undan för att göra sen, när chefen kommer in på fredag eftermiddag med en hel trave med arbete, så gör njurarna samma sak; stuvar undan i fett för att fi xa med senare, därför blir vi övervik-tiga även av lättprodukterna.

Den gula fägen står många gånger för kommuni-kation, något djuren är ett bra exempel på eftersom de kom-municerar genom att märka revir med sitt urin.

vara sig själv

mor och utan henne hade jag inte klarat mig! Och det känns bra när man åker på jobb att man vet att barnen är med någon som älskar dom.

M: Vad är din absolut högsta dröm, Caroline?

C: Min absolut högsta dröm är att kunna fortsätta hålla på med det jag gör, att jag inte hamnar i något “tristessva-kuum”, utan att det fortsätter gå bra. Att barn och familj

fortsätter vara friska, och att vi har så vi klarar oss. Och att få vara lycklig! Då pratar jag substansmässigt i huvudet, att man håller sig på den friska sidan!

M: Fantastiskt! Vi tackar dig jättemycket, vi tror att detta kommer att inspirera många!

C: Tack!

kunskap om och verkar för alternativa metoder som kan hjälpa barn att sluta med psy-kofarmaka och utvecklas till fria individer både kroppsligt, känslomässigt, mentalt och andligt.

Under 2009 ger Nya Ti-dens Barn, i samarbete med Harald Blomberg, sju stycken kurser i Rytmisk rörelse-träning som är en beprövad metod och ett alternativ till medicinering, för bl a barn

med ADHD.

Mer info på www.nyatidens-barn.se

“...kan hjäl-pa barn att sluta med psykofar-maka...”

Text: Sophy ElevallFoto: Patrik Deijenstedt

Text: Gunnar SjögrenFoto: sxc.hu

“...får man en bra idé så ska man förvalta den!”

Text: TilliTFoto: sxc.hu

Page 12: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Hälsa12

Företag går samman för att hjälpa de som bryr sigEtt nätverk av 27 hälsofö-retag har sen hösten 2008 Biskops-Arnö som bas. I samverkan med varandra och den vackra naturen på ön erbjuder de olika hälsoarrang-emang för kropp och själ.

En vägbank leder över till ön vars stränder är kantade med lummig lövskog. Här ligger Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö som är känd för utbildningar i bildjour-nalistik, skrivarkurser och kurser i ekologi och natur-medicin.

Lysa Öster är projektleda- Långsamt är lönsamtDe fl esta vet att återhämtning mellan stressperioder är livs-viktigt, men långt ifrån alla lever efter detta i praktiken. Nytänkande arbetsgivare tar nu den ”lönsamma långsam-heten” i organisationen på allvar, genom att lära medar-betarna tekniker för återhämt-

17 år – och hjälte i Manchester UnitedFederico “Kiko” Mache-da - där har ni namnet på det 17 åriga under-barnet som på kort tid avgjort två matcher för klassiska Manchester United.

På tilläggstid i mötet med Aston Villa avgjorde 17-årige debutanten Federico Macheda med att göra 3-2 och blev därmed årets yngsta målskytt i Premier League.

- Jag har drömt om den här dagen i hela mitt liv, sade den lyriske italienaren.

Att få debutera och göra mål, det är en dröm. Nu mås-te jag fortsätta så och bara ha kul, säger Macheda.

På läktaren satt hans pappa Pasquale Macheda - och hörde drygt 70 000 människor jubla över sonens prestation.

- Det var som i en dröm.

Ökat fl ow med Tank-ens kraftTänker du slentrianmäs-sigt ”det går inte”, ”jag kan inte”, ”det kommer aldrig att fungera”? Nio av tio tankar som vi tänker i dag sägs vara

Tarmen!Har du tänkt på att hjärnan och tarmarna är ganska lika varandra? Förutom att tarmpaketet (tunntarmarnas vindlingar) på lite håll liknar storhjärnans vindlingar så har dom också liknande egenska-per. Hjärnan tar ju in informa-

Mirakel-plantanAloe Vera är en grönsak som är släkt med bland annat vitlök och sparris och tillhör släktet liljeväxter. Det fi nns cirka 300 olika sorters Aloe Vera men det är Barbadensis Miller som är mest kraftfull och som används kommer-siellt för både människor och djur. Barbadensis Miller innehåller minst 75 kända näringsämnen som vitaminer som C, E, B12, mineraler som magnesium, mangan, zink, lignin, sackarider, enzy-mer, saponiner, aminosyror och även essentiella amino-syror. Alla dessa jobbar ihop för att skapa synergieffekt. Aloe Veran har använts i fl era tusen år och används fortfa-rande.

Eftersom Aloe Veran är verksam på både hud och slemhinnor samt mage och tarmsystem, så kan man även dricka Aloe Veran, vilket rensar tarmarna, fyller på med näring, balanserar tarm-systemet och hjälper immun-försvaret.

re för nätverket Hämta Hem som använder skolans loka-ler. Hon berättar entusiastiskt att aktiviteterna kan vara allt från yoga och meditation till konfl ikthantering och reha-bilitering. En vedeldad bastu ska byggas nere vid sjön, en kåta och ett växthus ska uppföras för att ta tillvara den läkande kraften från öns fan-tastiska natur i verksamheten.

Två gånger om året bju-der nätverket en grupp män-niskor, som arbetar ideellt för djur, natur eller andra människor, på en hälsodag. De kallar det för att ”Hjälpa Hjältar”.Den här gången är det hjältinnorna i Kvinno-jouren Gertrud i Enköping som kommer ut till ön.

Jag grät. Han har tillägnat mig det målet. Han fi ck champagne när han utsågs till matchens spelare och gav fl askan till oss, säger Pasqua-le Macheda till Daily Mirror.

Federico Macheda kom-mer från knappa förhållanden utanför Rom. Han tjänar idag ca 15.000 kr i veckan, förvis-so en summa Rooney och de andra stjärnorna i Manchester United drar in på några tim-mar, men tillräckligt för att försörja resten av familjen.

Alex Ferguson, Man-chester Uniteds legendariske coach, kände naturligtvis till supertalangens poten-tial redan innan söndagens match - och ser till att skydda 17-åringen så gått det går. Några intervjuer lär det inte bli tal om den kommande tiden.

- Alex Ferguson skyddar honom på samma sätt som han skyddade Ryan Giggs och David Beckham. Och jag kan inte se något fel med det, säger Daily Mirrors fotbolls-skribent Martin Lipton.

- Man kan kalla Ferguson mycket men dum är han inte.

Tand-vården har blivit mini-malinvasiv(icke förstörande) och este-tisk

Äntligen har allt vänt, äntli-gen har vi alla insett att den förebyggande vården är det som vi alla skall prioritera för att få behålla våra tänder och de omkringliggande väv-naderna intakta! Denna före-byggande vård är dessutom billig jämfört med alternativet och den kan ofta skötas av Dig själv med en viss hjälp av en tandhygienist eller en tandläkare. Minimalinvasivt och snyggt!

Och skulle tänderna stå ordentligt snett så är tand-reglering (”räls”) inte enbart något som är tillgängligt för barn. Vuxentandreglering som ställer tänderna i en jämnare, mer tilltalande tand-båge, är defi nitivt en möjlig-het långt upp i ålderdomen. Minimalinvasivt och vackert!

Text: Sverker Toreskog, 72-åriga tandläkare

Text: TilliT

Text: Roland Nahring-bauer

Text: Tommy Öhman

Text: Gunnar Sjögren

Text: Fredrik Ström, sportjournalist TilliT

Text: TilliT

tion, sorterar, lagrar, bearbetar, och skickar ut. Tarmarna tar in näring, sorterar, lagrar, bearbetar och skickar ut. Och precis som hjärnan mår bra av positiva och friska intryck så mår tarmarna bra av att ta emot sund och frisk näring.

ning i vardagen.Det är inte förrän vi är i

ett riktigt viloläge, där hjärn-aktiviteten lugnar sig och stresshormonerna i kroppen sjunker, som vi återhämtar oss. Och först när vi har upp-levt skillnaden, vet vi hur vi har det när det gäller stress och vila.

Det säger Pille Naeris från SLOWdown, som arbe-tar med att föra ut kunskap och tekniker för en välgö-rande långsam lönsamhet, i näringsliv och organisationer. När man har lärt sig tekniker-na är det enkelt, lovar hon.

desamma som vi tänkte i går. Och eftersom endast en liten del av dem är positiva, utgör de ett hinder i vår utveckling.

Ta reda på vad du verkli-gen vill, och förbered dig ge-nom att tänka och känna dig in i din drömsituation, så att du känner hur det känns att vara ”där”. Våga tänka nytt så skapas nya möjligheter. Det

vi kan drömma om och tro på, kan vi också uppnå, säger Karin Eriksson, innovatör med livsmål att skapa möjlig-heter för människor att återta sin egen förändringskraft. Mer information på: www.affi rmeramera.se

Page 13: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Hälsa 13

Fråga på stanMadeleine Hogmalm

Vad är hälsa för dig?- Att jag är frisk och kan an-vända benen, de hjälper mig till en bättre hälsa, jag är väl-digt glad över att vara frisk i kroppen! Motion är hälsa för mig!

Vad är din högsta dröm?- Jag har haft cancer två

Text: TilliTFoto: TilliT

gånger och när jag låg på sjukhuset första gången och inte visste hur långt det hade spridit sig så beställde jag en resa till USA. Andra gången så beställde jag också en resa. Så om något skulle hände mig nu, det hoppas jag inte, men då vet jag att jag har gjort det jag velat! Jag är glad för så mycket! Människor fokuserar så mycket på det negativa, men vi har ju alla så mycket som är bra så jag önskar att vi var mer posi-tiva! Andra drömmar jag har

är att jag skulle vilja fullfölja min tandläkarutbildning och springa maraton!

Vad är din gladaste nyhet just nu?- Att min bror har blivit pappa! Jag har varit jätte glad sen jag fi ck veta det!

Page 14: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Drömverkstaden för DRÖMPROJEKT14

Förverkliga ditt DRÖMPROJEKT!Välkommen till allas vår Drömverkstad för DRÖMPROJEKT!

Här kan du enkelt för-verkliga dina högsta DRÖMMAR i verklighe-ten. TilliT går från tanke och prat till handling, vi skapar projekt från A till B på rekordtid och inspirerar andra att göra detsamma!

Det är mycket enkelt att starta sitt eget DRÖM-PROJEKT. Fatta en penna och svara på frågorna i FORMULÄRET på bak-sidan av denna tidning. Här får alla plats att vara sig själva precis som vi är.

För inspiration: Läs om Louise Lundström på sid. 18, som driver ett öppen scen-projekt för att låta män-niskor uttrycka sin kreativitet. Eller Yakira Falkborg, på samma sida, som letar efter musiker för att resa runt värl-den och spela musik med.

På sid. 24 kan du läsa om Klimatkärringarna och Vädergubbarna som vill nypa politikerna i öronen och in-spirera oss alla att agera för våra barnbarns framtid. På sid. 20 hittar du Schyst re-sande som vill att vi ska resa mer ansvarsfullt.

Patrik och Ullis, på sid. 19, håller på och bygger om en kyrka till keramikverkstad

och Unga Entreprenörer på sid. 21 vill vinna entreprenör-sjakten och bli Sveriges bästa entreprenörer. Landvetter-Råda Rotaryklubben, här nedan, hjälper ett barnhem i Brasilien.

Folkkära Lill Lindfors, på sid.16-17, kommer snart ut med sin nya, unika bok och Caroline af Ugglas, på sid. 10-11, är sig själv ut i fi nger-topparna.

Sist men inte minst vår ansvarige utgivare Mikael Engström, här på sidan bred-vid, som vill ge Fri Ren En-ergi till alla och lösa världens energibehov.

Det fi nns ingenting som begränsar ett DRÖMPRO-JEKT. Våga kasta dig ut och bli en modern ledare som ge-nom att vara dig själv, inspi-rerar fl er att följa sina dröm-mar. Vi lovar att du kommer att lyckas, för inget gör oss människor mer effektiva och målmedvetna än om vi gör det vi är här för att göra.

Vad skulle ske med dig själv, din stad, landet du bor i och världen, om vi alla fi ck möjligheten att göra det vi alltid önskat?

Finn din passion - för-verkliga din högsta dröm!

Fler tips och råd fi nns på www.tillit.info

DRÖMPROJEKTET: Hjälp till barnhem i Brasilien

Startdatum: Hösten 2002Plats för projektet: Fas 1: Mölnlycke, Sverige. Fas 2: Tieté (15 mil NV om Sao Paulo), Brasilien.

Syfte och målsättning: Att genom underhållningsevene-mang i Mölnlycke med popu-lära artister samla in pengar, för att ge stöd till kvalitets-

höjande åtgärder på barnhem i den lilla staden Tieté med omnejd i samarbete med den lokala rotaryklubben. Text: Göran Håkanson

Bakgrund: Jag bodde själv i Brasilien åren 1976-1984 och engagerade mig då speciellt för ett barnhem där, “Hemmet vid Vägen”. Genom att jag lyckades få ner såväl Povel Ramel som Lill Lindfors som underhållare för den skan-dinaviska kolonin skapades goda möjlighe-ter att avsevärt förbättra stan-darden på “Lar do Caminho”.

Kontakterna med Povel och Lill bibehölls och tack vare deras välvilja och generosi-tet kunde Landvetter-Råda Rotaryklubb få igång sitt “Brasilienprojekt”. Efter hand har andra förnämliga artister uppträtt för oss i Mölnlycke, också de utan gage. Sylvia Vrethammar har vi haft på besök tillsammans med Jan Lundgrens briljanta trio. Den duktige komikern Lasse Beischer, som spelar Shakes-peare i clownutstyr har gästat oss. Nu senast 4 april i år besöktes vi av den eminente stå-uppkomikern Thomas Pettersson.

En gång arrangerade vi också en familjedag på

Gunnebo slott, då det popu-lära radioprogrammet “Träd-gårdsdags” med Lars-Erik Samuelsson och Ulf Schenk-manis direktsändes därifrån.

I detta arbete har vi också kunnat påräkna stöd från väs-tra Sveriges rotarydistrikt och Rotary International Founda-

tion. Tillsammans med över-skotten från våra evenemang har vi kunnat sända över mer än en miljon kronor till sju olika barnhem i Tieté samt ett barnsjukhus, som bistår några av barnhemmen.

Vad krävs för att projektet ska vidareutvecklas? Den nuvarande aktivitetsnivån med ett evenemang om året, som mynnar ut i ett hjälpprojekt för något/några specifi ka barn-hem har vår rotaryklubb funnit vara en lämplig aktivitetsnivå, och strävar efter att bibehålla denna. Däremot informerar vi regelbundet dels via artiklar i

Rotary Norden och via före-drag i andra klubbar om vårt projekt för att stimulera dem till liknande aktiviteter.

Var fi nns mer information om projektet: Några dagstid-ningar i Tieté har skrivit om våra donationer, vilket torde

fi nnas i resp. tid-nings arkiv. Sam-lad information om hela projektet fi nns bara i vår rotaryklubb.

Kontaktupp-gifter: Göran Håkanson, Hulebäcksvä-

gen 12, 435 35 MÖLN-LYCKE, Tfn: 031-883680 alt. 0706-993866, e-mail: [email protected]

Nyhet: I samarbete med Gö-teborgs Konsertkör har vi vid en av deras konserter bistått ett barnhem “Sukhumzi” i Kapstaden, Sydafrika. Vi arbetar på att vidareutveckla detta samarbete.

“Tillsammans med överskotten från våra evenemang har vi kun-nat sända över mer än en miljon kronor...”

Barnhemmet “Lar do Caminho” 2008.

Page 15: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Drömverkstaden för DRÖMPROJEKT 15

DRÖMPROJEKT nr 007:Fri Ren Energi (FREE)

Nyhet, aktuellt i projektet:TilliT TOY - GuldbollenPRODUKTEN som ge-nererar helt ren energi gratis ”TilliT TOY - Guldbollen”.

Fri Ren Energi fi nns i alla former överallt i obegränsad mängd. Den enda begräns-ning att nyttja denna energi är vår brist på tillit. Tekniska lösningar att tillhandahålla denna miljövänliga energi har funnits i många år men har inte förverkligats. Nu är det dags!

Allt är energi i olika former. Rörelseenergi (pla-netens rotation) kan enkelt omvandlas till elektricitet (se illustration). Energi kan vara levande (POSITIV ENERGI) eller energi kan vara död och

avstannande (NEGATIV EN-ERGI). Är vi människor är-liga genereras positiv energi. Som när jag skriver denna text. Fri Ren Energi förvandlas di-rekt ur ärligheten hos människan till ”livsen-ergi” tex. kraft/empati/kärlek (se illustration).

På samma vis kan män-niskans bästa vän maskinen omvandla planetens rota-tionsenergi till elektricitet/ström (se illustration). Med en enkel och genialisk me-tod sker denna omvandling. Egentligen inte konstigare än vindkraft eller att tex. solcel-ler kan omvandla solenergi till elektricitet. Det bästa med den här metoden är att här

genereras elektricitet 24 tim/dygn året runt, även om solen har gått i moln och det är

vindstilla. Energin genereras så länge vår jord snurrar och det är enorma mängder energi som skapas av vår stora vack-ra planet när hon roterar.

Det enda vi behöver göra för att tillgodogöra oss denna energi är att vara ÄRLIGA med att den fi nns. Det fi nns vetenskapskvinnor och -män, tekniker och uppfi nnare som har de praktiska lösningarna.

Detta DRÖMPROJEKT är unikt. Det är ett projekt som kommer att förändra

människans till-varo i sina grund-valar och frigöra människans inne-boende egen kraft.

Det har gjorts fl era försök att

lansera Fri Ren Energi. VI KOMMER ATT LYCKAS. DÄRFÖR ATT VI LEVER DET VI LEVERERAR =POSITIV FRI REN ENERGI!

Denna artikel är en uppföljare till tidigare artiklar i TilliT 7 (“Tekni-ken fi nns, det som behövs är mod!”) och TilliT 8 (Fri Energi. Nu.)

Det är en briljant lösn-ing att utvinna elek-tricitet genom vår planets egen rotation. Jorden fungerar som en gigantisk cykel ”dy-namo” som genererar elektricitet som täcker jordens hela energibe-hov. Denna uppfi nning är lösningen på miljö och klimatförändrin-garna. Denna El som genereras är helt och hållet miljövänlig och utan några som helst föroreningar. Dessutom är den gratis! GRATTIS till alla!

Namn på projektet: Fri Ren Energi – ”TilliT TOY - Guld-bollen”.

Startdatum: 2008-11-01 i Göteborg.

Plats för projektet: Carl Gustavsgatan, Göteborg.

Syfte och målsättning: SYFTE: Att se till att vi människor använder de bästa energilösningarna NU.MÅL: Att i samverkan rea-lisera och rulla ut på mark-naden VÄRLDENS MEST FANTASTISKA PRODUKT ”TilliT TOY - Guldbollen”. - Stoppa din kontakt i uttaget på Guldbollen och du erhål-ler 100% miljövänlig elektri-citet producerad trådlöst via planetens rotationsenergi!

Bakgrund: Jag heter Mikael Engström och är ansvarig

utgivare för TilliT - Tidning, WebbTV och nyhetswebbpor-tal. TilliT har under två års tid blivit kontaktat av ett fl ertal experter inom energiområdet som givit belägg, uppvisat information och patent som tydligt bevisar att det fi nns fantastiska energilösningar. Varför händer det inget? TilliT har tagit initiativ till action för att skapa samarbete för de som önskar medel till utveckling av den Fria Rena Energin.

Vad behövs för att projek-tet ska vidareutvecklas: En fi nansiär som investerar 250 000 SEK i Fas1 och som i Fas 2 satsar 1,5 MSEK. Detta belopp är fullt tillräck-ligt för att starta produktion

av produkten ”TilliT TOY - Guldbollen” som genererar Fri Ren Energi rakt från vår planets rotationsenergi. Det behövs endast 6 månader från start till färdig produkt.

Var fi nns mer information om projektet: TillIT och Mikael Engström har tillgång till patent och all information som behövs för att genomföra projektet.

Kontaktuppgifter: Mikael Engström, [email protected], tel 07-6000 2000

Nyhet, aktuellt i projektet: läs nedan.

Text: Ansvarig utgivare Mikael EngströmIllustration: Pia Tistelö och Ann-Sofi e Don-ning

“...omvandla plane-tens rotationsenergi till elektricitet...”

TilliTs ansvarige utgivare, Mikael Engström, visar vägen till Fri Ren Energi.

Page 16: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Drömverkstaden för DRÖMPROJEKT16

Lill Lindfors har varit med länge och i många olika sammanhang. Nu är hon aktuell med bo-ken “Sa du gula höns?” – en bok med kvali-fi cerat tjejsnack mellan henne och Agneta La-gercrantz. Mikael Eng-ström möter Lill och pratar om boken, att vara lösningsinriktad och hur musik är bra för hälsan.

Mikael: - Vad gör du nu, vad är du inblandad i för häftiga projekt?

Lill: - Jag vet inte om de är så häftiga, men några projekt har jag! Det kom-mer ut en bok den 14 maj som heter ”Sa du gula höns?” som jag inte har skrivit själv utan som jag har suttit och samtalat med journalisten Agneta Lagercrantz. Bokens undertitel är “Ett samtal om livet från a till ö” och handlar om just det, samtal om livet i olika teman. A står för an-passningar, B står för Bara vara, C står för Carpe Diem, D för Duktig fl icka osv. Vi har även ett kapitel som heter tillit.

- Jag och Agneta satt näs-tan varje dag i fyra veckor, timme ut och timme in och pratade om olika ämnen som berörde oss, kvalifi cerat tjejsnack helt enkelt. Så var det en kvinna på en skrivbyrå

En närvarande och lösningsinriktad Lill Li

som skrev ner precis allt vi sa. Hon gjorde ett fantastiskt jobb och berättade själv att hon suttit och ömsom skrat-tat och ömsom gråtit när hon skrivit rent det. Sedan har Agneta strukturerat upp det och gjort en bok av det.

- Titeln “Sa du gula höns?” bygger på en historia som fi nns i boken, i kapitlet L – Livet och döden.

Ur boken: “Jag och min älskade mamma vandrade omkring på Finströms kyrko-gård, en ganska liten kyrko-

gård på Åland som omger en vacker 1100-talskyrka. Där ligger min farmor, farfar och faster begravda.”

De gick där och små-pratade, Lill och hennes mamma, medan de läste på gravstenarna. Plötsligt ryckte Lills mamma henne i armen och sa: “Nämen, har de höns här på kyrkogården?” “Vad menar du?” undrade Lill. “Att de har gula höns här”, fortsatte mamman. “Sa du gula höns? Var får du det ifrån?” svarade Lill, lätt oroad. Hennes mamma pekade: “Titta där borta bredvid ingången.”

Då såg Lill. På rad häng-de några gula trädgårdskan-

nor av plast, sådana man ska vattna gravarna med.

“När mamma fått klart för sig vad hennes ‘höns’ var, skrattade hon så tårarna rann.”

Lill: - Det var väldigt givande att göra boken, men jag var också helt slut ibland. Det handlar ju om att vara så ärlig man kan.

Mikael: - Det låter ju som en jätte häftig bok, vad spän-nande! Det är roligt att läsa om ärliga män-niskor. Du som är bra på så

mycket, berätta något du är bra på!

Lill: - Jag är problemlösare, jag gillar att lösa problem. Det är kopplat också till en kreativitet, att “Vänta nu, nu ska vi se hur vi ska lösa det här!”. Jag är lösningsinriktad. Det är jag bra på.

Mikael: - Gör det dig till en bättre artist på scen? Är det lättare att vara sig själv då?

Lill: - Jag kan inte bara gå upp på scen och chansa att

allting löser sig, det krävs förberedelse, men det är kopplat till en närvaro också. Om det händer något på scen, när jag

är starkt närvarande, då kan jag alltid lösa det.- Vi gjorde en konsert i en kyrka i Karlskrona en gång. Vi hade soundcheck på efter-middagen och jag upptäckte att det var en väldigt dålig högtalaranläggning. Kyrkan tog 600 platser, men de sa att de bara hade sålt 150 biljetter och jag tänkte att då har de väl dimensionerat för de biljetter som är sålda. Men när konserten väl skulle börja så hade det kommit 600 personer och kyrkan var fullsatt. Vi började spela och folk klagade direkt, “Vi hör inget!!!” ropade de, och några blev förbannade och gick. Då kände jag att “Nej, vad gör vi nu?”. Jag kunde ju inte avbryta konserten och ge alla pengarna tillbaka. Eller det kunde jag ha gjort men

det kändes inte bra, så jag började ropa “Kom fram allihopa, sitt här nära!”. Och vi trängde ihop oss! Människor fi ck sitta bakom mig,

på altarringen och överallt alldeles nära. Ungdomar kunde sitta på golvet i kyr-kogången, det får man ju inte för brandmyndigheterna, men här var det ett måste och det var underbart! Det blev en fantastisk stämning när alla satt så nära och efter ett tag kom även dom som hade gått tillbaka.- Min tanke var direkt att jag måste vara en länk som ser till att människor bli lugna, även om jag inom mig tänkte att “Hur fabelen ska vi göra det här!?”. Men högt säger jag “Vi löser det, kom när-mare, här fi nns några plaster till! Det här har jag varit med om förr!” även om det var en lögn. Det tycker jag är lösningsinriktat. Att bara säga nej och sluta sjunga är det inte. Och det blev en alldeles speciell kväll!

Mikael: – Man kan känna det, jag kan se det framför

mig, det är jätte häftigt! Det känns som att jag nästan var med i kyrkan.

Lill: - Ja, och det är det jag menar med att det handlar om närvaro. Då försvinner också

rädslan, man tänker “Okej, här är vi nu, nu får vi se hur vi gör!”. Alla sinnnena är på plats; syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Det var här-ligt, ja visst var det häftigt! Nog bland det häftigaste jag

“Det hand-lar ju om att vara så ärlig man kan.”

“Nog bland det häf-tigaste jag har varit med om på scen!”

“I framtiden kommer man förhoppningsvis att ha tillgång till musik på många sjukhus.”

Page 17: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Drömverkstaden för DRÖMPROJEKT 17

- ur boken ”Sa du gula höns?” av Agneta Lager-krantz och Lill Lindfors.

Lill sammanfattar tilliten så här:

”Det blir inte alltid som jag tänkt mig, men det blir alltid något.”

Lill säger att hon kan känna total tillit, vilket inte be-tyder att hon inte kan bli rädd. Mitt i en utsatt situa-tion kan hon också uppleva hur lugnet kommer: som när hon fastnade i Liberia utan pass. Sällskapet var på väg från Monrovia till Ye-kepa där Gränges hade sina gruvor och Lill ingick i den grupp som skulle stå för underhållningen. Volkswagenbussen de färdades i blev stoppad medan passen låg i packningen som gick med tåg till Yekepa.

”Vi kommenderades ut tillsammans med de andra. Det låg en trädstam fälld som bom över vägen och fl era män stod med k-pistar och vaktade. De höll kvar oss medan chauffören i vår minibuss fi ck åka för att ta reda på borgmästaren eller någon annan höjdare som kunde ge oss tillstånd att fara vidare. Obehag-ligt var det, men jag var inte rädd. Jag satte mig på en bänk utanför en hydda och samlade mig. Några nyfi kna barn stod och tittade på mitt långa hår och vågade sig så småningom fram för att känna på det. Då började jag sjunga på ett nonsensspråk. Barnen började dansa, och då gjorde jag det också.

När jag hade kontakt med barnen, fi ck jag också kontakt med kvinnorna. Det blev som en liten fest – förutom männen med k-pistarna. De hade ju sin värdighet att leva upp till. Det handlade om tillit och kontakt – kanske för att trösta mig själv så inte rädslan tog över? Vi var ju ändå helt utlämnade i den li-beriska byn, tills minibussen kom och hämtade oss. Och jag vet ju, att om man signalerar för mycket rädsla kan det föda aggression. Det bästa är att försöka vara mitt i sig och skapa kontakt. Det är ju vad det mänskliga livet går ut på – att få kontakt. För då har vi möjlighet att skapa en relation. Rädslan, däremot, stänger in oss. Den sätter ett skal runt omkring oss – så att vi hukar, backar eller stänger till om oss. Sagt med den lilla erfarenhet jag har av hotfulla situa-tioner då jag varit riktigt, ritktigt rädd.”

Lill tänker att tillit också kan skapa eller föda bra energier. Är vi misstänksam-ma mot omgivningen sprider vi i stället negativa energier. När vi känner tillit till liver är vi förmodligen mer i balans. Vi bottnar i oss själva och utstrålar mer av inre trygghet. Lill kallar det för att ”komma ut genom ögonen”. Har vi en tillitsfull inställning till livet, får vi mer öppna möten med andra.

”Tänk dig en människa som är utan rädsla, och som har tillit till livet – hon märks så fort hon kliver in i ett rum.”

indfors

har varit med om på scen! Och jag tror att människor längtar efter att det ska hända fl er såna här tillfällen.

Mikael: - Ja, vad roligt att du delade med dig av detta! Vill

du ge hela världen en glad nyhet?

Lill: - Det kommer en hel del medicinska nyheter som är bra! T ex att vanlig alvedon kan lindra effekten av stroke.

Jag läser ofta medicinska forskningsrapporter eftersom jag är så medicinintresserad. Det händer väldigt mycket, det görs läkemedelsforskning och forskning på kroppen, på hjärnan och vad musik be-tyder - att musik kan vara så läkande! I framtiden kommer man förhoppningsvis att ha tillgång till musik på många sjukhus. Det fi nns redan i Örebro. Och man får hela tiden fram nya resultat av det här med hur musiken påver-kar. Visst är det fantastiskt! Det är en bra nyhet; musikens läkande förmåga som bara växer och växer och vetska-pen och kunskapen om det!

- På Göteborgs universi-tet hållar man på och jobbar med kultur och hälsa och hur det hör ihop. Det ska bli ett symposium ganska snart på Dramaten, vår kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth ska

TilliT enligt Lill

Text: Sophy ElevallFoto: Magnus Åkerlind

“...det handlar om närvaro.”vara med. Får man kulturupp-levelser som musik och tea-ter, så bidrar det till att hålla människor friska.

Mikael: - Det är så logiskt egentligen.

Lill: - Ja, det har ju funnits i gammal kunskap, redan i Bi-beln när David spelade harpa för Kung Saul. Det fanns redan där, men sen så har skolmedicinenen tagit över och gjort så att man tror att det bara är tabletter som ska hjälpa. Jag brukar träffa en musikterapeut som jag jobbar med ibland och hon har nått fantastiska reslutat. Med både musik och bild när människor får måla. Så det fi nns hopp för framtiden att slippa medi-ciner. Eller vi kanske inte slipper helt, men i alla fall en minskning av medicinbruket!

Page 18: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Drömverkstaden för DRÖMPROJEKT18

Startdatum: 27 mars 2008.

Plats för projektet: Uppsala men expanderar vidare vid efterfrågan.

Syfte och målsättning: Det gäller att vara orsaken som förändrar, hellre än att leta orsaken utanför sig själv. Syftet är att skapa läkande upplevel-ser av scenisk kvalité som be-står av mänskliga erfarenheter. Öppen scen fungerar som ett

Mitt drömprojekt är att spela med ett stort band och resa runt i världen. Lära mig om olika kulturer, språk och om musik från olika platser och samtidigt skapa grym musik.

Jag söker musiker av

DRÖMPROJEKTET: “On stage”

tryggt ramverk där universella principer fi nslipas för att kunna emottagas som vilket artistiskt framförande som helst.

Bakgrund: Känsla av att bära på kraft och idéer som jag kan dela med mig av till andra, helst till människor som känner som jag men kanske sällan får chansen att uttrycka sig sceniskt, men som jag har erfarenhet av. En bekants självmord vid 24 års

ålder, just innan framgångens sötma nått fram, samt bio-grafi ska monolo-gen med balett-ikonen Nijinsky, Rosens ande, in-gav mod och insikt att skapa ett arrangemang för scen-konst, för livets skull.

Vad behövs för att projektet ska vidareutvecklas: En stor portion civilkurage gällandes synen på vad ledarskap och förebild kan vara. Ett kon-taktnät som består av stabilt humankapital av varierad art, samt uppdrag där vi kan för-medla vårt koncept.

Var fi nns mer information om projektet? www.rsmh-verkstan.com. Datum fi nns då Öppen Scen arrangemang tar vid. Endast egna anteck-ningar fi nns, samt möjlighet

alla slag som vill spela ihop, inte som en hobby utan som ett heltidsarbete. Gärna ni som är strukturerade och vill fi xa spelningar och praktiska saker.

Jag håller själv på med

rapp, sång och skriver låtar. Jag har redan en del material men behöver musiker.

Kontakt: Yakira, 0735520684, Myspace: www.myspace.com/sistaroot, Mail: [email protected]

DRÖMPROJEKTET: Öppen Scen Turné - Din Essens

att skapa studiematerial uti-från mitt examensarbete med

titeln: En balansakt mellan existenti-ellt ledar-skap och scenkonst.

Kontaktuppgifter:[email protected]

Nyhet, aktuellt i projek-tet: Samarbete med RSMH psykiatriförening, Verkstan och Kultur i Vården Upp-land. Den senaste Öppen Scen skedde den 22 april kl. 13.15-15.00 i City på Grand, Trädgårdgatan. Den nästkom-mande Öppen Scen sker på Verkstan den andra lördagen i maj kl.18.00-21.30. Denna gång med temat kärlek.

Text: Louise Lundström

Text: Yakira Falkborg

“Syftet är att skapa läkande upplevelser av scenisk kvalité...”

Page 19: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Drömverkstaden för DRÖMPROJEKT 19

en chans att köpa den gamla kyrkan som ligger bredvid vårt hus. Allt vi gjorde var att tala om vår dröm för ägaren och sen vänta och se – och vi fi ck köpa det för ett pris som låg lägre än vad andra hade bjudit!

Ulli säger: Fröet till projektet började nog spira redan 1996 då jag väntade vårt första barn. Efter en praktik ute hos en keramiker så tänkte jag att detta är vad jag vill, en egen verkstad med tillhö-rande butik där jag ställer ut mina egna alster. För många av oss så stannar det vid en dröm och så rullar livet vi-dare och inget blir gjort, detta hände mig med. Vi fi ck vårt första barn och Patrik plug-gade till kock. Nu fanns bara vårt barn (Felix) för ögonen och drömmen stoppades in i ett skrymsle långt bak i medvetandet. Åren gick och vi fi ck en dotter (Elma), och Patrik bestämde sig för att ta tag i sin dröm att läsa till fritidsledare. Återigen så var barnen i främsta rummet, som så många mammor säkert känner igen så kom jag själv i andra eller tredje hand, bar-nen, maken och hemmet, sist jag. Ja, hur skulle mitt liv ha sett ut om inte den där rösten som stilla frågar ”blir det inte mer än så här” hade fortsatt att fråga med allt högre röst? Då hade jag förmodligen fort-

Vad är ditt DRÖMPRO-JEKT?

Staffan Utas: Dröm-men är att kunna skapa ett ekonomiskt obero-ende från landstinget för arbetet med att hjälpa läkemedelsbe-roende, där vi tar till vara kunnandet och de mänskliga resurserna hos patienterna själva. Det behövs någon typ av hållbar fond.

Erden 8 år: Jag vill bli fotbollsproffs, det vik-tigaste är att ha kul och att få resa runt mycket!Ajda 10 år: Jag vill driva frisörsalong med kompisar!Berna 16 år: Jag vill bli barnläkare, jag tycker om barn och känner mig glad i deras sällskap!

Solveig: Jag älskar att måla med olja och akryl. Förbereder just nu en liten utställning om katter.

Brudarna: Vi har må-let att bli ekonomiskt oberoende och därmed kunna hjälpa barn som vi älskar. Förövrigt så tycker vi om att upp-träda med streetfunk inför publik.

Hanna: Jag vill för-stärka känslan av att vara en betydelsefull kärlekskraft och resa samtidigt. Därför är mitt DRÖMPROJEKT att jobba som volontär där jag samverkar för andra människors välmående.

DRÖMPROJEKTET: Tomtebo

Text: Patrik Håkansson

farande gått och tagit hand om barn och hem och känt att något fattades.

Patrik säger: Jag har haft en återkommande dröm sen jag var liten och då såg jag mig själv med en lie i handen och röja upp i en överbevuxen trädgård. När vi hittade detta övergivna hus som stått tomt

i många år med växt-lighet som räckte upp till huvudet så slog vi till. Många

skakade på huvudet och ännu fl er tänkte att det aldrig skulle gå, har vi fått höra i efter-hand. Tur att vi aldrig följt strömmen, då hade vi aldrig fått vara med om detta fantas-tiska äventyr!

Vad behövs för att projektet ska vidareutvecklas: Det enda som fattas är en kera-mikugn, som det är nu så bränner jag mitt gods på en folkhögskola.

Kontaktuppgifter: [email protected]

Nyhet, aktuellt i projektet: Den 16-17 maj kommer Ulli att sitta i sin egen ateljé och verkstad och vara med i Konstrundan, ett årligt ar-rangemang som anordnas i Mullsjö kommun där lokala konstnärer ställer ut..

Start datum: December 2008.

Plats för projektet: Mullsjö, ca. tre mil norr om Jönkö-ping.

Syfte: Att göra om en kyrka till en keramikverkstad! Vad

ska ni med en gammal kyrka till? undrade många. Ulli ska ha sin keramikverkstad där! Det kommer att bli perfekt, en verkstad och en liten ateljé med butik. Just nu arbetar vi med att färdigställa ateljén. Målet är att få syssla med det vi gillar.

Bakgrund: Allt började med att vi köpte ett ruckel och började förverkliga vår dröm om ett eget hus, och för Ullis del en liten verkstad där hon kan sitta och hålla på med sin keramik. När vi väl följt vår dröm så visade livet oss ännu större drömmar, vi fi ck

“Det enda som fattas är en keramikugn...”

Page 20: Til Li T Nr 9 Webb

Vi har förverkligat vår dröm...

...vi har gjort administration av hemsidor tillgänglig och enkel för alla.

My favorite tool – MediaVault EasyWeb®

www.mediavault.se Tel 0141-20 25 40

PORTALEN TILL SVERIGES RIKASTE TIDSKRIFTSBESTÅND

HÄR HITTAR DU TIDSKRIFTERNA DU KANSKE INTE VISSTE FANNS.

Page 21: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Drömverkstaden för DRÖMPROJEKT 21

”Alla skall kunna njuta av resandet. Både de som reser och de som jobbar på resmålet. Min högsta dröm är att alla som är ute och reser alltid hälsar på personalen när de möter dem.” - Therese Hulthén, andre för-bundsordförande Ho-tell- och Restaurang Facket.

Nätverket Schyst resande ger en helhetssyn på ett ansvarsfullt resande och lyfter de sociala och ekonomiska baksidorna av turismen. Orga-nisationerna i nätverket arbe-tar med mänskliga rättigheter utifrån olika perspektiv, som har det gemensamt att de på-verkas av turism och resande.

Startdatum: 13 mars 2008.

Plats för projektet: Sverige och Världen.

Syfte och målsättning: Schyst resande vill skapa

DRÖMPROJEKTET: Schyst resande

förutsättningar för ett resande som respekterar människor och miljö.

Våra mål är att:- Researrangörerna samt de-ras lokala partners antar en etisk policy i linje med vad Schyst resande kräver t.ex. kring frågor om sexhandel, droger, alkohol, arbetsvillkor och miljö.- Idén med ett schyst resande etableras i konsument-ledet. Konsu-menten öns-kar schysta resor och utbudet av schysta resor är betydligt större och drivs av de stora reseföretagen, - Det fi nns en tydlig diskus-sion om värderingar och etik i samband med resande.

Bakgrund: Initiativtagare var Hotell- och restaurang-facket (HRF), och fackför-bundet Unionen vars syfte

var att lyfta frågan kring be-greppet ansvarsfull turism och närmare granska sociala aspekter för arbetstagarna inom turistindustrin på desti-nationsorterna, med fokus på arbetsvillkor.

Under 2007 skapades ett nätverk tillsammans med organisationerna EC-PAT, IOGT-NTO-rörelsen, Svenska kyrkan, Fair Trade

Center och SwedWatch. Tillsammans belyser där-med nätverket olika aspekter av turism och ger gemen-samt en bättre helhetssyn på begreppet

hållbar turism.

Vad behövs för att projektet ska vidareutvecklas: Schyst resande söker samarbete med resenäringen på ett konstruk-tivt sätt. Nätverket ger också tips till alla oss som reser. Det handlar mycket om att

våga se baksidan av resandet och att gynna det lokala nä-ringslivet. Ytterst handlar det om ett mer aktivt ställningstagande inför och under en resa. Vi tror att resenäringen kan bli en kraft för utveckling i många länder – men bara om vi förändrar vårt sätt att resa.

Var fi nns mer information om projektet:

www.schystresande.se

Kontaktuppgifter: Projektledare: Helena Myrman, 070-257 03 04, [email protected]

Aktuellt i projek-tet: Schyst reande

har tagit fram rekom-

mendationer som resear-rangörerna ska eftersträva för att medverka till ett hållbart resande. Rekommendatio-nerna spänner över områdena lokal ekonomisk utveckling, arbetsvillkor, prostitution, barnsexturism, droger, alko-hol och miljö.

“Schyst re-sande söker samarbete med resenä-ringen ...”

Text: Helena MyrmanFoto: Patrik Deijenstedt

Text: Hanna Lundberg

Organisationsformen i Nätverkssamhället är just nätver-ket. Låg-konjunk-turen måste vi arbeta oss ur till-sammans, ensam är inte stark! Därför behöver nu Team Young Entrepreneurs of Sweden supportrar runt om i världen som hjälper dem mot sitt mål, att vinna entreprenörsjakten och rädda världen.

Under dagen för Entre-prenörsjakten kommer laget att behöva ett supportteam på plats i Göteborg. Är du driven ung entreprenör från Göteborg som inte är rädd för att anta utmaningar och är beredd att kämpa med teamet mot seger? Då är du precis personen de söker!

Jakten kommer under

DRÖMPROJEKTET:Fem svenska unga entre-prenörer emot finanskrisen

dagen sändas direkt på nätet via tjänsten Bambuser. Där fi nns det möjlighet för hela världen att interagera med teamet och hjälpa dem mot vinst. Kontakta teamet på vår webbplats, facebookgrupp, via e-post eller telefon!

Team Young Entrepre-neurs of Sweden vill verka för att människor ska ta sig från att bara existera till att verkligen leva! Tillsammans

kan vi rädda världen!

Kom ihåg att i Entrepre-nörsjak-ten är alla medel tillåtna, precis som i livet!

Team Young Entrepreneurs of Swe-den består av: Emma Knag-gard Wendt, Fredrik Kronan-der, Hanna Lundberg, Linda Falk, Stefan Boman.

Hemsida: www.yeos.se/chaseMail: [email protected]: 0736702472Facebookgruppen: Entrepre-nörsjakten - Young Entrepre-neurs of Sweden

Övergången från in-dustrisamhället in i nätverkssamhället skakar institutioner, omvandlar kulturer, väcker starka känslor och skapar ångest i vissa besuttna kretsar. Mitt i denna övergång uppstår lågkonjunktur.

En lågkonjunktur som går att likna med en berg- och dalbana, när botten är nådd kan det bara gå uppför.

Young Entrepreneurs of Sweden (www.yeos.se), är ett rikstäckande nätverk som verkar för att sammanföra,

utbilda och inspirera Sveriges främsta unga entreprenörer mellan 18 till 30 år. Den 15 maj beger sig fem handplock-ade personer under Young Entrepreneurs of Swedens fana ut på Göteborgs gator i en entreprenöriell femkamp kallad Entreprenörsjakten (www.entreprenorsjakten.se).

En femkamp, där entreprenö-riella kompetenser, egenska-per, färdigheter och talanger sätts på prov och rikets bästa entreprenörer skall utses. - Genom att gå ut stenhårt och vinna entreprenörsjakten visar vi att inget är omöjligt, det krävs bara lite mer energi, fantasi och engagemang!

“Genom att gå ut stenhårt och vinna entrepre-nörsjakten vi-sar vi att inget är omöjligt...”

Page 22: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Miljö & Teknik22

Positiva miljönyheter, tänker du. Det är ju bara domedagsprofe-tior och världens un-dergång man får höra talas om!

Så tänker inte vi på Til-liT! Se dig omkring! I

Barn målar för miljön

Positiva miljönyheter

vart och vartannat gathörn hittar du eldsjälar som job-bar för en bättre miljö, bättre klimat och en bättre värld. Privatpersoner som sadlar om, företag som byter linje, entreprenörer som tar fram gröna innovationer. Alla dessa med ett gemensamt

budskap; Vi vill göra världen bättre och vi kommer alla att tjäna på det!

När jag växte upp var det inte så många som kämpade för miljön. Då var det inte så många som tog sitt ansvar. Jag såg att det inte stod rätt till i världen, och mitt intryck av det hela var att de fl esta vuxna bara accepterade det. Något som gjorde mig ganska förvirrad! Men detta börjar förändras. Och jag önskar att de barn som växer upp idag får en annan bild av oss vux-na. Att vi signalerar till våra barn vad som är okej och inte okej. För hur vi än vrider och vänder på det, så gör ju barn som vi vuxna gör, inte som vi säger att dom ska göra.

Egentligen skulle vi kunna byta ut ord som ”kli-matsmart” och ”miljövänlig” till ordet sunt förnuft. Det

handlar ju om vår egen och våra barn och barnbarns väl-befi nnande. Det handlar om att vi har en (och bara en) fantastisk planet som vi bor på och den behöver vi ta hand om för att kunna fortsätta bo här. Svårare än så är det inte. Om man inte vill leva i kaos så städar man huset.

Det fi nns många positiva miljönyheter idag. Det är det vi vill visa med den här miljö- & teknikdelen i TilliT. Med förhoppningen att andra människors engagemang ska smitta av sig till just dig som läser det här!

Vi är generationen som får förändra den här världen för alltid! Bara det är ju en fantastiskt glad nyhet! Hoppa på tåget du också!

Sunda förnufthälsningar från TilliTs Sophy Elevall

Klimathotet är en påtaglig del av vår framtid, och för att kommande genera-tioner ska orka kämpa behövs hopp. Genom det globala projektet TellusArt får barn en chans att visa både oro och engagemang.

För två år sedan såg den svensk-indiske företaga-ren och konstnären Ajmer Sandhu den svenska miljö-dokumentären ”The Planet”. Han blev upprörd och orolig och kände att han måste göra något för miljön.

– Jag är en ekologisk kille som står nära naturen.

Jag lyssnade till mitt hjärta och min själ och TellusArt blev produkten av det, säger Ajmer Sandhu. - Jag insåg att detta är något jag är skyldig mina barn och Moder Jord.

Projektet går ut på att barn och ungdomar från Skandinavien skickar in

sina teckningar på temat klimatförändringar, natur och miljö. Informationsbrev har redan skickats ut till tusentals skolor men alla i åldern 0-21 år får vara med. TellusArt väljer sedan ut 200 konstverk som får delta på utställningen i september i Stockholm tillsammans med

konstverk gjorda av barn från den Indiska subkontinenten. Samtidigt får man även delta i dynamiska workshops där barn och etablerade konstnä-rer målar tillsammans.

– Vi behöver väcka medvetenhet hos kommande generationer och genom kon-sten får barnen kontakt med hjärta och själ och det blir mer lustfyllt, säger Sandhu.

I vintras hade TellusArt vernissage i New Delhi. Då fi ck de svenska och indiska barnen en chans att träffas. Och de hade inga problem att kommunicera med varan-dra trots språkskillnaderna. Efter att utställningen visats i Sverige i höst är tanken att den ska dra vidare till Storbritannien. Några av de

svenska barnen kommer att få chans att följa med på resan. Följande inplanerade destina-tioner för TellusArt-projektet är sedan Kanada, Brasilien och Australien. Hittills har sju tusen barn i sju länder deltagit och det fi nns redan ett nätverk uppbyggt i över trettio länder.

För Ajmer Sandhu är det-ta ett livslångt projekt. Han menar att han fått ett uppdrag och att han tänker fullfölja det. Han tycker att människan funderar alldeles för mycket på att resa till andra planeter.

– Varför kan vi inte stan-na här på jorden och göra den till ett paradis?

Ajmer Sandhu tillsammans med målande barn, under deras första workshop på Indira Gandhi National Centre for Arts i New Delhi.

Engagerad konstnär. Ajmer Sandhu tycker det är viktigt att så positiva frön hos barnen.

Text: Tanja LönnqvistFoto: tellusart.org

P.S! Vill du göra något för miljön nu direkt? Dela med dig av din egen posi-tiva miljönyhet och låt den inspirera andra! Maila den till [email protected] så publicerar vi den på www.tillit.info - nyhetspor-talen med glada nyheter!

Page 23: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Miljö & Teknik 23

Samma dag som den här tidningen trycktes arrangerade Miljökom-mittén på Viktor Ry-dbergs Gymnasium Jarlaplan miljögalan East Sea, med syfte att samla in pengar till WWF:s Östersjöpro-gram.

Miljökommittén består av en grupp ungdomar som inte bara vill titta på, utan bestämt sig för att göra något konkret för miljön! Förra året gjorde de en gala där de samlade ihop 40 000 kr till föreningen ”Rädda Regnskog” och de kunde därmed säkra 250 000 kvm regnskog från att sköv-las. (Läs artikel i TilliT nr 7.)

Årets gala som bjöd på

musikunderhållning, mode-visning och foto-och konstut-ställning m.m hölls på Berns i Stockholm och fokuserade som sagt på Östersjön.

- Havet är oss nära belä-get och dess framtid har en stor inverkan på oss svenskar, berättar Miljökommittén.

- Målet är att skänka 100 000 kr till WWF:s Östersjö-program, men vi vill också att speciellt ungdomar ska bli mer engagerade i miljöfrågor. Vi vill sprida budskapet att man kan göra något roligt utav det! Att jobba med de här galorna har varit så spän-nande, kul och givande!

I nästa nummer av TilliT kan du läsa om hur det gick för eleverna.

Ungdomar räddar Östersjön!

Ola Lindholm:“Det är viktigt att fokusera på barnens engagemang!”

I Wild Kids ses Ola Lindholm på även-tyr tillsammans med barnen och han är även chefredaktör för Kam-ratposten. Men visste du att han trivs bäst på Savannen i Afrika el-ler att han tycker det är viktigt att agera för klimatet? TilliTs che-fredaktör Sophy Elevall ställer några frågor till Ola.

Sophy: Vi tycker att du är en fantastisk och sympatisk per-son som gör så mycket gott för och tillsammans med barnen. Har du alltid velat göra det du gör idag? Hur kommer det sig att du är där du är?

Ola: Jag har nog aldrig haft en dröm eller en tanke på att hamna där jag är idag. Och jag vet inte riktigt varför jag är här. En rad lyckliga omständigheter gjorde att jag fi ck möjlighet att jobba med Myror i Brallan, och på den vägen är det.

Sophy: Ja, du har ju varit programledare i fl era barn-program som handlar mycket om naturen, som just Myror i

Brallan och även Wild Kids. Vad har du själv för relation till djur och natur?

Ola: En mycket stark rela-tion, i alla fall till Afrika och savannen. Det är den plats i världen jag trivs bäst på!

Sophy: Tycker du att det är viktigt att agera för klimatet?

Ola: Att säga nej på den frågan är som att säga nej på frågan om alla är lika värda. Självklart är det viktigt. Sen kan jag tycka att det är väl-digt svårt att avgöra vad som

är effektivt och me-ningsfullt!

Sophy: Kommer du genom KP i kontakt med många barn som är oroliga för klimatförändringen? Hur handskas ni

med det?

Ola: Barn i allmänhet är ju

Text: TilliTFoto: miljökommit-ten.se

väldigt engagerade i miljön och det försöker vi skildra i tidningen. Men jag tror att det är viktigare att fokusera på deras idéer och engagemang snarare än deras oro.

Sophy: Hur önskar du att för-äldrar skulle tänka angående klimatförändringen?

Ola: Om dom tycker att deras barn ska få njuta av att själva skaffa barn måste dom inse att vi måste skapa förutsätt-ningar för det. Om miljön inte blir bättre så kommer dom förutsättningarna att drastiskt försämras.

Sophy: Jag har sett att ni un-der 2008 hade en miljöklubb i KP, där läsarna varje månad fi ck lova att hålla ett löfte om något de skulle göra för miljön, tex. släcka lamporna, spara på vatten, äta svensk mat osv. Hur har responsen varit på detta? Tycker barn om att göra bra saker för miljön?

Ola: Dom älskar det! Barn har ett stort behov av att känna att det dom gör är viktigt och att dom själva är viktiga. Vi som vuxna måste ge dom sådana möjligheter. Gör vi det kommer barnen att stärkas som människor och bli konstruktiva och vettiga medborgare.

Sophy: Vad tror du behöver ske för att vi ska agera mera?

Ola: Vi behöver förstå att det handlar om vår överlevnad. Jag tror inte människor för-står det på riktigt.

Sophy: Vad är din gladaste nyhet just nu?

Ola: Att fl er och fl er barn läser KP. Det tror jag är bra för Sverige.

Sophy: Min guddotter, värl-dens fantastiskaste tjej som heter Lovis och är 12 år skul-

le gärna vilja vara med i Wild Kids och undrar hur man gör för att få vara det?

Ola: Haha... Då får hon vänta på att SVT går ut med infor-mation på sin hemsida.

Sophy: Okej, sista frågan. Vad är din högsta dröm?

Ola: Att min son Loa ska bli en lycklig och trygg män-niska!

Text: Sophy ElevallFoto: SVT och Kamrat-posten

“...viktigare att foku-sera på deras idéer och engagemang sna-rare än deras oro.”

“Vi behö-ver för-stå att det handlar om vår över-levnad.”

Page 24: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Miljö & Teknik24

Startdatum: Den 28 mars 2009 kl. 11.55.

Plats för projektet: Sergels Torg i Stockholm.

Syfte och målsättning: Vi är mor- och farföräldrar som oroar oss för barnbarnens framtid, som vill göra en insats för att hindra den vär-

Kanadensisk regnskog räddad!Efter drygt tio års kamp, har Greenpeace lyckats få till ett varaktigt beslut om skydd för de stora, vackra östkanaden-siska tempererade regnsko-garna.

Maldiverna vill slå världs-rekord!En biomassaanläggning som drivs med kokosnötsskal, 155 vindturbiner och solpaneler som täcker en halv kva-dratkilometer. Maldivernas

Jane Goodall kommer till Sverige!Den 4 maj kommer forskar-legenden Dame Jane Goodall till Göteborg för att inviga den Internationella Vetenskapsfes-tivalen som pågår den 4-10 maj. Jane har ägnat mer än 40 år av sitt liv åt att studera

DRÖMPROJEKT: Klimatkärringar och Vädergubbar

sta klimatkatastrof jorden stått inför. Det råder inget tvivel om att det är vi själva som skapat den genom våra utsläpp av fossila bränslen och det är i första hand våra barnbarn och kommande generationer som kommer att drabbas. Därför vänder vi oss direkt till politikerna vid FN:s klimattoppmöte i Kö-

penhamn: Stoppa de fossila utsläppen nu! Tiden är knapp – men än är det inte för sent!

Bakgrund: Det började med Andreas Malms bok ”Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kom-mer det att vara för sent”. Vad kan vi kärringar göra innan det blir för sent, tänkte

vi. Vi håller på att inteckna våra barnbarns framtid. Istäl-let för global fred kommer klimatkonfl ikter att uppstå nästan överallt. Klimatfl yk-tingar är redan ett begrepp. Hundratals miljoner män-niskor kommer att fl y undan fruktansvärda översväm-ningar där hela städer och små önationer kommer att

ligga under vatten, svår torka, enorma skogsbränder. Redan nu smälter glaciärer och isen vid polerna. Vi måste göra något. Vi måste säga ifrån. Så uppstod klimatkärringarna. Förebilden var Bangs Kär-ringen mot ström-men. Och den arga tanten som måttade ett slag med handväskan mot ett gäng nazister i Västerås för fl era år sedan. Kärringen som lägger sig i, som tar ungen i örat om hon/han inte skärper sig. Nu tänker vi ta politikerna i örat så att de skärper sig och fat-tar de livsnödvändiga beslut som behövs för vår planets överlevnad. Gubbarna ville också vara med och då blev det Vädergubbar, gubbar som känner klimatet inpå bara kroppen.

Vad behövs för att projektet ska vidareutvecklas: Vi tror på smittoeffekten och på att vår generation känner ett sär-skilt ansvar. Dessutom har vi väldigt roligt. Vi ses ett tiotal vänner varje lördag kl. 11.55-13.00 klädda i svart med röda knappar och röda halsdukar så att vi syns och delar ut vår folder och talar med folk

på stan. Tanthandväskan är förstås med. Till vår hjälp har vi olika kulturutövare. På ”premiären” var det skåde-spelerskan Kim Anderzon. I veckorna efter följer en rad stå-upp artister, trumgrupper,

körer och teater-grup-per. Om bara

folk visste att de kunde göra likadant tror vi att Klimat-kärringar och Vädergubbar (kalla er vad ni vill) kommer att spridas över hela landet.

Var fi nns mer information om projektet: På Klimatak-tions hemsida www.klimatak-tion.se/klimatkarringar

Kontaktuppgifter:[email protected]

Nyhet, aktuellt i projektet: Inom kort kommer Norrkö-ping, Kalmar, Söderhamn, Malmö och Göteborg att starta egna grupper. Under sommarmånaderna kommer vi att bilda nya grupper i po-pulära sommarstäder.

Text: Katarina Nord-enfalkFoto: Maud Livén

Genom att bearbeta poli-tiker, företag och allmänhet har skogen gått från att vara allvarligt hotad till helt skyd-dad! En seger för mänskligt engagemang, förnuft och naturens outsägliga skönhet. Regnskogar runt jorden har en nyckelfunktion för jordens klimat.

president vill slå världsrekord genom att göra landet koldi-oxidneutralt till 2020.

Presidenten, Mohamed Nasheed, har tagit hjälp av de brittiska klimatexperterna Chris Goodall och Mark Ly-nas för att utveckla en klimat-plan som helt utesluter fossila bränslen om tio år.

vilda schimpanser och hennes upptäckter har revolutionerat forskningen till den grad att schimpansen nästan omdefi -nierats till människa. Klockan 12 på invigningsdagen fi nns Jane Goodall på plats i Nord-stan för att presentera sin verksamhet, öppna festivalen och dela ut pris i Vetenskaps-festivalens skoltävling.

Foto: © Greenpeace/Phil Aikman Foto: © Michael Neugebauer

“TIDEN ÄR KNAPP – MEN ÄN ÄR DET INTE FÖR SENT!”

Text: GreenpeaceText: TilliTKälla: Göteborg.com

Text: TIlliTKälla: Miljö & Utveck-ling

Kim Anderzon vid lanseringen av Klimatkärringar och Vädergubbar på Sergels torg den 28:e mars.

Page 25: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Miljö & Teknik 25

r 2020 fl yger vi inte längre – istället ligger du på playan mitt inne i staden. Det ekologiska odlandet sker över-

allt och söndagssteken och kläderna odlas i fabrik. Dessutom kommer vi andas en liter mer luft per andetag!

En båt med hotellrum under vattnet glider förbi sandstranden vid Röda Sten i Göteborgs hamninlopp. Eftersom vi inte kommer kunna fl yga speciellt länge till och många verkar vilja bo i städer så får vi helt enkelt skapa våra semester-paradis inne i städerna. De ekologiska odlingarna har också fått sin givna plats i staden – det växer på skyskrapsväggar och djur betar där bilarna körde förr.

Staden har blivit helt självförsörjande på mat och energi. Slaktkött är en lyx och resten odlas fram – från en enda köttcell till stora, saftiga, omega-3-späckade stekar – i stora köttfabriker. Cellerna lever dessutom på koldioxid och metan så du äter i princip upp dina egna utsläpp.

När du gjort det och svept din parasolldrink kan du ta vägen förbi bilmu-seet. Där fi nns det absolut sista exemplaret SUV och Volvo v70. År 2020 åker vi omkring i spårbilar. Nätet når nästan överallt och där det inte gör det kan du fälla ut hjulen och åka vidare på grön el, biogas eller luft kanske. Autopiloten är på och du kan luta dig tillbaka och se en grön omgivning på vägen.

Bostäderna och energin då?Jo, förutom grönsaksodlingen som snurrar upp och ner på fasaden så kom-

mer husen vara invävda med en tunn tråd som tar vara på energin från solen, transporterar vatten och håller temperaturen lagom svensk. Solcellerna och vindsnurrorna på taken gör också att bostäderna faktiskt bidrar till landets en-ergiförsörjning. Husen är så täta att kroppsvärme är det enda som behövs för uppvärmning året runt.

Det största utsläppsproblemet kommer fortfarande vara vi människor men mer på grund av våran andning än våran dumhet. Och det kan vara svårt att åtgärda med tanke på att vi kommer kunna andas ut mer – luften är frisk som i norrland och klimatlättnaden gör att vi kan dra i oss 1 liter mer luft per ande-tag.

Det här är en sann historia – alla dessa lösningar fi nns!

Anders Nord är journalist och har tidigare jobbat bl.a. för TV4 och Rapport. Senast var han programledare för SVT:s miljöserie 2020 där han besökte visionärer och experter inom olika områden och frågade hur det borde se ut år 2020. Nu är han aktuell med SVT:s satsning ”Ställ om – klimatsajten om energi och miljö” som lanserades den 15 april. ”Ställ om” fungerar som en interaktiv blogg och tittar mycket på lösningar – Vad kan vi göra? Hur kan vi ställa om?

Å

Anders NordJournalist, programledare, aktuell med SVT:s klimatsajt “Ställ om”

Hur ser vårt samhälle ut 2020?25 gröna

miljarderDen norska regeringen har presenterat planer på att investera drygt 25 miljarder kronor ur den statliga pen-sionsfonden i förnybar en-ergi de kommande fem åren. Enligt Business Green ska investeringarna riktas mot förnybar energi, vattenteknik, avfallshantering, energieffek-tivisering och CCS.

Förhoppningen är att förslaget ska ge en injektion i investeringsmarknaden för mindre företag med tillväxt-potential som har drabbats hårt av lågkonjunkturen.

Greenpeace vill skapa marina reservatFörra sommaren placerade Greenpeace natursten i ett särskilt känsligt marint eko-system i haven utanför Tysk-land. Syftet var att hindra att fi skemetoden bottentrålning förstörde förutsättningarna för liv och ett varaktigt fi sk-

Klimat-hjältarFör att ungdomar ska kunna förändra och påverka måste de få en möjlighet att öva på att ta mer plats i de offentliga samtalen. Under 2009 beger sig därför Miljöförbundet Jordens Vänner ut till skolor runt om i Sverige för att ge ungdomar en chans att öva på att påverka beslutsfattare och deras närhet, första delen i ett projekt som de kallar Kli-mathjältar2009. Under hösten genomför de helgkurser med deltagare som genomgått klimathjälteutbildningar un-der våren, för att sprida kun-skapen om hur de kan arbeta på sina skolor och hemorter för ett bättre klimat på jor-den. Som sista del i projektet åker de tillsammans med projektets deltagare från hela Sverige till klimattoppmötet i Köpenhamn i december 2009.

Lampor utan glödHar du hört talas om LED-lampan, eller lysdioden som den också kallas? Ljuset som fl ödar ut ur en lysdiod innehåller ingen värme, som glöd- och halogenlampor, och är inte brandfarliga. De innehåller heller inga miljö-farliga ämnen.

Glödlampor och låg-energilampor innehåller däremot bly och kvicksilver som kan vara farligt för vårt nervsystem även i mycket små mängder, berättar Gu-nilla Gisslevik, från LED-LED.se.

Nattklubb i LondonVisste du att det i London fi nns en nattklubb som an-vänder energin från de dan-sande fötterna på dansgolvet, till ström som driver belys-ningen på dansgolvet?

bestånd. Resultatet blev att en avgörande del av Nordsjön faktiskt är helt skyddad! Runt månadsskiftet augusti-sep-tember planerar Greenpeace att placera ut stora granit-block i de känsliga marina ekosystemen Fladen och Lilla Middelgrund utanför den halländska kusten och nu är fi skare och Greenpeace fak-tiskt överens - detta är ett bra sätt att skydda den känsliga, hotade havsmiljön.

Foto: ©Greenpeace/Christian Åslund

EU har beslutat att glöd-lampan ska fasas ut från marknaden med start i sep-tember i år, då alla 100 watts glödlampor och matta glöd-lampor tas bort. År 2012 ska alla glödlampor vara borta från marknaden.

– LED-lampan brinner 25 000 till 50 000 timmar (jämfört med lågenergi-lampan som brinner i cirka 10 000 timmar). LED-lampan är mycket energisnål, så det fi nns tusenlappar att spara om man har lampor som är tända många timmar om dagen, uppger Gunilla Gisslevik.

Text: TilliTKälla: mvj.se

Text: TilliTKälla: led-led.se

Text: Greenpeace

Text: TilliTKälla: Miljö & Utveck-ling

Text: TilliTKälla: club4climate.com

Page 26: Til Li T Nr 9 Webb

När du väljer Rättvisemärkt bidrar du till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.

Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Läs mer på www.rattvisemarkt.se

Håll utkik efter mig när du handlar!

Utbildningarna för dig som projektledare hittar du på www.wenell.se Välkommen! 08-545 700 90

Är du redo att ta ett projekt?Vill du bygga på dina kunskaper?

Page 27: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Miljö & Teknik 27

Grattis!

Grattis till Krets-loppsparken Ale-lyckan i Göteborg som fyller två år idag på Valborsmäs-soafton, samma dag som denna tidning kommer ut! Krets-loppsparken är en återvinningscentral som erbjuder tre olika försäljningsställen som drivs av Återbru-ket, Stadsmissionen och Returhuset – en plats att fynda billigt och miljösnällt!

Text: TilliT

Stefan Edman,mannen med fullt realistiska drömmar

driver honom i sitt arbete. Han är övertygad om att vi kommer att klara av klimatut-maningen vi står inför.

- Vi har kunskapen, tekni-ken och resurserna som krävs för att hejda den globala uppvärmningen. Och tack vare regeringen Obama fi nns det nu också en optimistisk atmosfär i världssamfundet. Det är inte för sent att agera - men mycket bråttom! säger Stefan Edman. Som hoppas på ett tufft, rättvist globalt åtgärdspro-gram på FNs stora klimatmöte i Köpen-hamn i december

- Jag tror att de fl esta av oss har vaknat upp och känner att vi vill göra något. Men vi vet kanske inte alltid vad och hur vi skall bidra till en bättre utveckling.

Han har snart skrivit 37 böcker, tycker om att lyssna på rödhakens vårsång och vill peppa sin omgivning till en-gagemang för en håll-bar samhällsutveckling. Stefan Edman är i ropet och han tror att positiva nyheter har en viktig roll när det gäller att förändra världen!

Han är biolog, författare, tidi-gare miljörådgivare åt stats- och miljöministrarna och en känd svensk miljöprofi l som har fått många att lyssna och tänka till i miljödebatten. Och bara det att han har skrivit 36 böcker (och just håller på att avsluta sin 37:e) som alla handlar om miljön, naturen och vår vackra värld, gör ju att man respekterar honom. Det är “förundran, kärlek, ny-fi kenhet och övertygelsen om att förändring är möjlig” som

Men det fi nns massor av spännande vardagsgrejor vi kan bidra med, de är bara fan-tasin som sätter gränsen! Po-litikerna måste också ta större ansvar, t ex genom satsningar på bättre och billigare kollek-tivtrafi k så att det blir lättare för oss alla att vara klimats-marta. Men även hemmen, skolan och inte minst media

Vad är din högsta dröm?- Att världen på kanske

tjugo år utrotar fattigdomen - och att vi lyckas hejda den globala uppvärm-ningen i tid. Fullt realistis-ka dröm-mar!

Tror du att Sverige skulle kunna bli ett klimatvänligt föredöme i världen?

- Sverige är redan på sätt och vis ett föredöme: På trettio år har vi minskat den klimatfarliga oljan i bo-stadsuppvärmningen med 70 procent – genom effektivare energianvändning, fjärrvärme från fl iseldning (ved), vär-mepumpar mm. Sverige var först i världen med att införa koldioxidavgift på fossila bränslen. 40 procent av vår totala energianvändning är re-dan nu förnybar! Nu måste vi gå vidare och minska använd-ningen av bensin och diesel i våra bilar, som tyvärr är de mest bränsletörstiga i EU.

In med superef-fektiva miljöbilar – hybri-der, bio-gas, mil-jödieslar.

Och storsatsa på kollektivtra-fi ken. Investera i höghastig-hetståg på stambanorna, byg-ga Götalandsbanan, föra över gods från väg till järnväg och

båt! Vi kan och måste också gradvis ersätta kärnkraften med vind- sol- och biokraft och smartare elanvändning. 2030 borde Sverige i princip vara fossilfritt!

Stefan berättar att hela världen ropar efter smart mil-jö- och klimatteknik, och att Sverige tillhör de länder som kan producera den och där-med också skapa jobb och en grön, sund tillväxt. Klimat-driven tillväxt är ett win-win där ekologi och ekonomi gifts ihop och skapar framtidstro.

Enligt dig, hur borde samhället förändras, för att jorden ska kunna åter-hämta sig, och hur kommer det att påverka oss vanliga människor?

- Vi måste ro mot fram-tiden med två åror - effektiv miljösmart teknik och en mera rättvis och varsam ma-teriell livsstil. Det kräver klo-ka beslut – i politik, närings-liv och hemma i hushållet.

Vad då för beslut?Riksdagsbeslut om

grönare skattepolitik, mång-miljardinvesteringar i kli-matanpassning av det s.k. miljonprogrammet av bostä-der, förlängning av de gröna elcertifi katen. Kommunala beslut om ökad upphandling av när- och Kravproducerade och klimatsmarta livsmedel

till skola, dagis, äldre-vård och sjukhus. Företags-beslut om energief-fektivare produk-tion och

miljötjänstebilar.Politikerna måste också

göra den klimatvänliga tjänstekonsumtionen – hälsa, kultur, utbildning - billigare och mer attraktiv, genom att t ex ta bort delar av arbetsgi-varavgifterna. Så att vi lockas att köpa färre prylar och istället satsa mer på böcker, musik, bio, teater, hälsa och utbildning.

- Gör vi det kommer vi också att skapa många nya jobb både för lågutbildade och akademiker.

Vad är din gladaste nyhet just nu?

- Att jag hörde löv-sångarens ljuva stämma idag, afrikanen som navigerat 800 mil efter stjärnbilderna hit till min trädgård för att bilda familj!

Stefan Edman uppmanar!

När vi frågar om det är något annat Stefan vill föra fram i den här arti-keln så använder han sig av sina fyra “F”.

- Unna dig att gå ut i naturen och bara vara. Bli förundrad, förnöj-sam och förändringssu-gen – och därmed också mer förtröstansfull!

Sophy ElevallFoto: Kjell Holmner

Jordens och själens överlevnad - brevväxling från 2018- Tillsammans med Martin Lönnebo

Matsmart - på spaning efter nya goda trender- Tillsammans med Bo Thunberg och Jan Töve

“En sån här tidning är väldigt efterläng-tad - i minst tjugo år har jag försökt bekämpa den men-tala försurning...”

Tyskland visar sunt förnuft!

Tyskland blir det fjärde EU-landet som förbju-der en viss typ av gen-modifi erad majs från företaget Monsanto, trots att den har god-känts av EU centralt.

Precis innan den genmodifi erade majs-utsädet Mon 810 skulle sås på de 3 600 hektar mark som reserverats för ändamålet beslöt Tysklands jordbruks-minister Ilse Aigner att förbjuda det. Skälet är att utsädet enligt upp-gifter kan skada vissa fjärilar, skalbaggar och vattenorganismer. Mon 810 har tillförts en gen som skyddar mot angrepp av en speciell fjäril, men det fi nns uppgifter om att samma gen alltså kan skada andra djur. Tidigare har även Frankrike, Österrike och Ungern förbjudit samma utsäde.

Text: TilliTKälla DN

- som t ex denna tidning! – kan spela en jätteviktig peda-gogisk och inspirerande roll! En sån här tidning är väldigt efterlängtad - i minst tjugo år

har jag försökt bekämpa den mentala försurning som vissa media helt i onödan drabbar oss med genom att snuttifi era, förvirra och sällan berätta “the good news”.

“Jag tror att de fl esta av oss har vaknat upp och känner att vi vill göra något.”

Elbolagen ställer om!

Allt fl er elbolag i Sverige ställer om och säljer enbart 100% grön el, dvs. el som endast kommer från förnybara energikällor som t.ex. vind, sol eller vatten. Glädjande nog visar trenden att konsu-menternas krav på ren, grön energi har effekt - dubbelt så många el-handelsföretag jämfört med förra året har tagit ställning och köper och säljer enbart förnybar el. Det visar att enskil-da människor faktiskt har stor makt!

Text: TilliTKälla Greenpeace

Page 28: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Miljö & Teknik28

Miljökuriosa

Om alla i Sverige bytte ut två vanliga glödlampor hemma till lågenergilampor skulle ytterligare 8.900 män-niskor kunna leva på jorden med svensk levnadsstandard utan att öka belastningen på miljön.

Om alla i Sverige däremot minskade sin köttkonsumtion med 75 procent skulle yt-terligare 3.920.700 människor kunna leva på jorden med svensk levnadsstandard utan att öka belastningen på miljön.

Källa: Konsumentverket

Visste du att ekologiska grönsaker och frukter innehåller upp till 40 procent mer antioxidanter och högre halt av både järn och zink jämfört med de råvaror som odlats oekologiskt?

Dessutom är vi bebisar känsliga för giftiga be-ståndsdelar i mat, då våra

Ekologiskt i Vita Huset

En rejäl köksträdgård har an-lagts i Vita Husets trädgård, på order av USA´s första dam Michelle Obama. Här skall det odlas ekologiska grönsaker som ska serveras

Vegeriet är en uppskattad vegetarisk restaurang och ekologisk butik i centrala Helsingborg. Nu tar de det hela ett steg längre och startar i höst Vegeriets treåriga mat- och hälsogymnasium, det

Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller mat & klimat?

- Att fundera över vari-från maten har kommit och hur den producerats. Att bli lite bättre på att se helhetsper-spektivet.

Går det att förändra genom konsumentmakt, spelar det någon roll vad vi väljer att köpa i affären?

- Givetvis! Ställ frågor

TÄVLING!

Maila oss en positiv kli-matnyhet, senast den 20 maj, och du har chansen att vinna boken Mat & Klimat, av Pär Holm-gren, Johanna Björklund och Susanne Johansson. Märk mailet ”Tävling Mat & Klimat”. E-mail: [email protected]

Tre frågor till Pär Holmgren

om varifrån maten kommer. Fråga i affären där du bor varför de inte har de produk-ter som du skulle vilja att de har. Tipsa om att det fi nns ett annat och bättre utbud i andra affärer, och att ni allt oftare börjat handla där, fastän den affären ligger längre bort el-ler är dyrare.

Hur gå hälsa och bra klimatmat hand i hand?

- Vi ska väl sträva efter

bra miljö både inom oss och runt omkring oss. Jag tror dessutom att många män-niskor blir glada av att handla mat som är bra för miljön och klimatet. Och glädje är väl en av de viktigaste delarna i vår hälsa.

familjen Obama och deras gäster. Köksträdgården kom-mer att innehålla mer än 50 olika sorters grönsaker och Michelle Obamas tanke är att skolbarn skall göra studie-besök i köksträdgården och utbildas i vikten av att äta närodlat och ekologiskt för att på så sätt sprida budskapet till amerikanska familjer.

organ utvecklas i så snabb takt. Så vad kan då vara bätt-re än att låta oss få börja våra liv på ekologisk kost (alltså mat utan gift i)?

Text: TilliTFoto: sxc.hu

Text: TilliTFoto: Medströms bokförlag

Läs mer pågymnasium.se

Källa: New York Times och ekoweb.nu Ekologiskt för

bebisar

första i Sverige där ungdomar kan utbilda sig till vegeta-riska kockar!

Nytt gymnasium!

Är cellen friskså är människan frisk!

arje enskild cell i kroppen är ett litet energisystem, som

tillsammans med 50 biljoner andra celler bildar den mänskliga

organismen. 1900-talets största medicinska upptäckt är troligtvis kunskapen om hur man med resonansfrekvenser från ett yttre pulserande magnetfält kan påverka dessa energisystem, helt utan biverkningar!

Ett hot mot pillerindustrin, - men framförallt en otrolig möjlighet för människor att hålla sig friska!

Nu lanseras den nya generationen QRS®system. Åtta minuter på QRS®mattan motsvarar tre timmars promenad för cellernas energiförsörjning. I framtiden kommer vi att skapa ”energioaser” i vår omgivning där vi kan stanna upp och fylla på energi med denna fantastiska teknik.

Vill du vara med redan idag?Ring 0370-333675 eller läs mer påwww.QRS.nu!

QRS 101.4

GRATIS EKOLOGI

Tag med dig denna kupong och lös in

den på Coop Konsum Avenyn

så bjuder vi på en ekologisk kanelbulle

som du hittar i vårt eget bageri

- Bageriet med det lilla extra

Erbjudandet gäller hos Coop Konsum Avenyn t om 31/5 2009 så långt lagret räcker. Till butiken: Butikskupong.

Värde:_______________________________________________

Page 29: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Miljö & Teknik 29

Att det är mycket bät-tre för klimatet att vara vegan eller veg-etarian än allätare, det känner de fl esta till. Men hur gör man om man älskar pizza, biff och bratwurst och inte hinner laga mat hemma? Entreprenören Magnus Börjesson har dragit igång ett vegankoncept på res-taurangen Old Corner i Gamlestan, Göteborg.

För 16 år sedan startade Magnus Börjessons pappa Jonsborgs gatukök på avenyn i Göteborg. När Magnus tog

“En ny värld, ett bättre sätt att leva”

över inte så långt senare in-riktade han sig mer och mer på vegansk mat.

- I början bara skrattade folk. De undrade varför vi sålde kaninkäk i den berömda kiosken och det gick rik-tigt då-ligt dom första åren, men vi kämpade på, berättar Magnus.

- Det vände först på rik-tigt när vi var med i GT, de testade den nya vågen av veg-goburgare och Jonsborgs fi ck

högsta betyg. Samtidigt blev vi utnämnda till årets ve-ganska matställe i Göteborg och resten är historia! Vi har det bästa pr-läget i Sverige för att marknadsföra vegan-mat vilket gör att vi värvar många köttätare till vegan-världen.

Och nu har Jonsborg dra-git igång ett samarbete med Old Corner i Gamlestan där de serverar ett 15-tal olika veganpizzor, pastarätter, kol-grillad stek med bearnaisesås och massor med annat gott.

- Målet är att locka alla sorters männis-kor och att för en gångs skull få vegan-

mat accepterad och fri från alla fördomar om att den skulle vara trist och tråkig. Hittills har vi bara fått positiv respons, säger han.

Det ryktas även om att

Magnus Börjesson har planer på att starta upp fl era mat-samarbeten i Göteborg, med andra restauranger.

- Jag vill att det ska vara enkelt att vara vegan. Enklare att vara vegan än köttätare, säger han.

Att skippa köttet från tallriken är ju inte bara bra för klimatet (eller djuren), det kommer också fl er och fl er hälsorapporter som visar att

man mår bättre av ett vegeta-riskt liv. Men för Magnus är det en medvetandefråga.

- När jag var yngre så äls-kade jag kött men kunde inte ens skada en mus, jag fattade inte att kött kom från dödade djur. Jag väljer bort animalier så gott det går men för mig är det ingen djurrättsfråga egentligen. Jag anser helt enkelt att vi har utvecklats och då behöver vi inte protei-

ner från animalier längre. I ett nutida fungerande samhälle fi nns ingen anledning att döda för att överleva, vi är smartare än så!

När jag frågar vad hans vision med sitt arbete är, sä-ger han enkelt:

- En ny värld, ett bättre sätt att leva.

“Jag vill att det ska vara enkelt att vara vegan.”

Text: Sophy ElevallFoto: Magnus Åkerlind

Magnus Börjesson (till höger), här tillsammans med Ruin Sarraf som driver Old Corner i Gamlestan, Göteborg.

Kolgrillad stek med bearnaisesås. Allting vegant såklart.

Corner Queen (150g burgare med rökig smak)

NORDSTANShopping

Sveriges ledande affärscentrum | Göteborg City | 200 butiker, varuhus, restauranger och kaféer | P-hus Nordstan 2700 platser, öppet dygnet runtÖppet mån–fre 10–19, lör 10–18, sön 11–17 | Livs mån-fre 08–21, lör 10–20, sön 10–20Fri parkering sön 10–19 (jan–nov) | Avvikelser kan förekomma | www.nordstan.se

Page 30: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Underhållning30

Utvecklingssamtal med nöjd Thomas Peters-son, ny TilliT ambas-sadör i Hall of Happy News.

Mikael: - Vi vill att du ska ha jättekul. Du behöver inte förmedla någonting.

Thomas: - Behöver jag inte?

Mikael: - Nej, du kan bara sitta här. Vi vill bara att du ska ha det bra, innan du ska upp på scen och underhålla publiken!

Thomas: - Ja, jag har det ju rätt bra! Jag pratade med en gammal kompis i telefon häromkvällen och vi sa just det här om när man utgår ifrån att man har det bra. Hon hade blivit uppkallad av sin chef och skulle ha ett utveck-lingssamtal och så skulle hon ha en positiv och en negativ kolumn, men hon fi ck inte med någonting i den nega-tiva. Och då sa hon att det där är skitsvårt för när du har ett utvecklingssamtal så kan du inte bara säga: Jag mår så bra, jag trivs på jobbet, jag tycker det är bra kompisar och allt fungerar bra! Det kan man inte säga. Är det ett ut-vecklingssamtal måste du ha någonting att gnälla på. Ska man då sitta och krysta fram något som är negativt?

Det är ju också hur du själv möter saker runt om-kring dig som gör hur bra du har det. Och så pratade vi om att man ofta möter folk som säger ”Ja det är lätt för dig att säga”. Men det är ett aktivt val jag gör att vara den jag är.

TilliTs hjärtliga vampyrer!

Den 29 april släpptes fi lmen “Twilight” på DVD. För den som inte såg den på bio rekom-menderar TilliT varmt denna fi lm som bl.a är en kärlekssaga mellan vampyr och människa, en fi lm som har fått stor uppmärksamhet världen över! Filmen baseras på Stephenie Meyers bokserie ”The Twilight Saga” och fi nns även att läsa på svenska. Bok nr 2, “New Moon”, håller just nu på att fi lmati-seras och planeras ha världspremiär på bio den 20 november. Til-liT tror att om vi alla tillät oss att vara oss själva precis som vi är, så skulle vi bli lika snabba och starka som vampyrerna i fi lmen! Det är befriande att vara sig själv!

Text: TilliT

Säg JA!

Visste du att fi lmen “Yes Man” som visades på bio i vintras baserar sig på en sann hän-delse?

Danny Wallace från Storbritannien gick runt och var deprimerad för att hans relation hade tagit slut. Som så många andra sa han ”nej” till allt som erbjöds honom. Då träffade han en indier på en buss som rekom-menderade honom att säga ”ja” till allt, för att bli lycklig igen. Detta resulterade bl.a i att han köpte en bil han inte ville ha, reste en helg till Singapore för att en tidningsannons föreslog det, for till Holland på inbjudan av mejlbedra-gare och han var tvung-en att genomlida en plågsam middag med sin före detta fl ickvän och hennes nye pojkvän när de bad honom göra sällskap. Men det som också hände var att han fi ck en ny fl ickvän på kuppen och han fi ck sedan säga det största JAet när de gifte sig.

Experimentet som pågick i sex månader fi ck Wallace att inse att ett JA kan förändra sa-ker, medan ett NEJ ald-rig leder framåt och att nästan alla självhjälps-böcker skulle kunna bytas ut mot orden ”Säg ja oftare!”.

Text: TilliTKälla: Det bästa

Världens bästa underhållnings-avdelning

Att se saker positivt! Jag åkte in till stan idag

med min son till ortopeden och då slår det mig att jag är på ett strålande humör! Och så tänker jag att det är bara för att jag… Ja vad är det för? Jag är inte ledig idag… Jag ska in med grabben till ortopeden och prova ut ett par sulor… Men det är ju inte så roligt… Det är vädret! Men vädret är mulet… Varför är jag glad? Jag är bara på ett himla gott humör! Jag behö-

ver inte ha någon anledning till det. Varför ska man ha en anledning till att var glad eller att vara på gott humör? Det är rätt intressant för det ska vi ofta ha idag.

Mikael: - Yes! Vad är din absolut högsta dröm, just nu?

Thomas: - Många ställer den frågan till mig: Vad har du för drömmar kvar? Vad vill du göra? Jag har varit sådär tråkig för jag har inte dröm-mar. Jag hade en dröm en gång att jag ville komma in på scenskolan när jag spelade amatörteater. Men jag kom aldrig in. Jag sökte tre gånger och sen förstod jag att har de sagt nej tre gånger då är jag inte begåvad så då ska jag inte göra detta. Men jag ville så vansinnigt mycket och jag tror att det hindrade mig.

Men så säger folk ”vill du inte göra det där eller vill du inte göra det där?” Nä, jag får se, kan det vara som det är nu, resten av mitt liv så är jag ju superlycklig! Det är min högsta dröm att jag har det precis som jag har det. Att det

dyker upp roliga saker hela tiden och jag gör det bästa av varje! Jag drömmer inte om att få spela på nationalscenen eller om att få göra en lång-fi lm om Thomas Peterssons

liv. Jag dröm-mer inte om nånting sånt. Jag tar bara

varje grej som den kommer. Jag drömmer väl om att jag får ha det så här. Att jag får vara frisk och får ha mina nära omkring mig. Att jag får bo som jag bor. Att jag får ha det som jag har det. Jag är nöjd!

Mikael: - Det låter ju perfekt. Kan du ge våra tittare din glada nyhet idag?

Thomas: - Oavsett om det kommer att ta två år eller fem år innan marknaden och allt elände vänder så är dagens glada nyhet att vi har det helt i våra egna händer. Om vi går ut idag och tänker ”Åh gud vad jobbigt det är” så blir det bara värre, men om vi går

ut och möter folk omkring oss och tittar dem i ögonen och ger dem ett litet leende så smittar det av sig! Och gör vi alla det så kommer vi alla må bättre på vägen och när vi mår bättre så preste-rar vi bättre! Plötsligt är vi lyckligare! Det blir en sån otrolig energi utav detta. Det kostar så lite och det ger så mycket! Det enda som kan hända är att folk tror att man är en fullständig idiot och det händer mig varje dag så det gör ingenting. Det är väl den positiva nyheten, att vi kan skapa så mycket själva; att om vi bara ger glädje så får vi glädje. Det tycker jag är

fräckt!

TilliT har den äran att gratu-lera och publicera underhåll-ningsam-bassadören Thomas

Peterssons senaste färska po-sitiva och glada nyhet i Hall of Happy News på www.TilliT.info på Thomas egen födelsedag den 24 augusti! Vi ser fram emot detta!

Text: TilliTFoto: Jack Johansson

“Varför skall man ha en an-ledning till att var glad eller att vara på gott humör?”

“...om vi bara ger glädje så får vi glädje. Det tycker jag är fräckt!”

Page 31: Til Li T Nr 9 Webb

TilliT Underhållning 31

Gör så här: Spela själv eller med en eller fl era. Plocka små stenar eller liknande som pjäser. Ställ dem i träd-stammen. Slå med en tärning och gå så många steg som tärningen visar. När du hamnar på ett gult löv, följ lövets instruktioner. Du är klar med spelet och fi nner det gyllene lövet när du kommer jämt in med din pjäs till det gyllene lövet i mitten. Du kan dock vänta och heja på dina medspelare om du vill - det gyllene lövet väntar på alla!

Om du inte har en tärning, be en medspelare att räkna tyst till 6, säg stopp och se vilken siffra du ham-nar på.

Instruktioner2. Du minns något fi nt

du upplevt i naturen, berätta!

6. Berätta om ett träd du mött!

8. Om du vore en blom-ma, hur skulle du se ut?

9. Säg hej till någon i närheten!

11. Berätta om en dröm du har!

15. Du träffar på något läskigt i skogen, vad är det och vad gör du med det?

18. Ge någon en kram!22. Du får ge vad du vill

till dina medspelare, vad vill du ge? Be-

rätta!25. Se dig omkring, fi nns

det något nära dig som kommer ifrån skogen från början?

27. Du är tacksam! Nämn tre saker du är tack-sam för!

29. Du är en myra, vart vill du krypa?

33. Du är en fågel, vart vill du fl yga?

36. Hitta på en sång som kallar på skogens alla djur!

38. Du vill ge älvorna en present, vad ger du?

Page 32: Til Li T Nr 9 Webb

Nästa nummer av TilliT kommer ut den 6 juni! Hela detta nummer kommer att fyllas med personer som förverkligar sina högsta drömmar. TilliTs högsta dröm är att vi alla får möjligheten att förverkliga våra drömmar - att vi känner i våra hjärtan att vi har rätt att vara oss själva precis som vi är!

Namn på projektet:

Startdatum och plats för projektet:

Beskrivning av projektet:

Syfte och målsättning med projektet:

Bakgrund (historien bakom projektet, hur det hela började):

Vad behövs för att projektet ska vidareutvecklas:

Var fi nns mer information om projektet:

Kontaktuppgifter:

Nyhet, aktuellt i projektet:

GLADA NYHETER! Posta den till Tidningen TilliT, Sol-ståndsgatan 16, 415 09 Göteborg eller maila TilliTs chefre-daktör på [email protected].

Tips och råd fi nns i Drömverkstaden på www.tillit.info.

Vad är ditt DRÖMPROJEKT? Kasta dig över blanketten nedan och fyll i de enkla frågorna. Tveka inte ett ögonblick. Skriv sedan in ditt DRÖMPROJEKT i Drömverkstaden på www.TillIT.info eller eposta/posta blanketten till oss så har du chansen att få vara med i världens största tidning med

Förverkliga din dröm NU – Gör ditt eget DRÖMPROJEKT!