Tillsammans #3 2014

Geocaching – inte bara skattjakt!

tidningen för dig som jobbar i gävle kommun #3 | 2014

Förvaltningschef, familjestöd, rättvisemärkt, Gävlemodellen, konst på Öster, musik, sportklubben och brödrecept!

Teknik och ledarskap på förskolan!

OM TILLSAMMANSTillsammans ges ut till alla medarbetare i Gävle kommun. Kontakta redaktionen på [email protected]

INNEHÅLL #3

8-10 14

12

3 Nära inpå Tove Elvelid4 GÄVLEMODELLEN5 Elevrådet om mobbning6 Fairtrade City: Fanny gör Gävle rättvisare7 Sören Norman: Gävle är en tillgänglig stad

Recept!

8-10 Geocaching på Gävles förskolor11 Ulrika, musikpedagog12-13 Familjestöd i Gävle14 Johanna & Bella Gävles framtida bagaress berättar och delar med sig av recept

15 Min plats i Gävle: Iréne Danielsson

Ansvarig utgivare Johan [email protected]

Redaktör Mia Bjö[email protected]

Art director och layout Johan [email protected]

Omslagsfoto Anna Ledin Wirénwww.annaledin.se

Tryck och repro Gävle Offset, Gävle

Upplaga 7 000 ex

tillsammans # 2 20142

Nära inpå!

I Tove Elvelids sällskap känner sig nog de flesta av oss med genomsnittligt tempo som sirap i minusgrader, för den nya förvaltningschefen för Näringsliv & arbetsmarknad Gävle är snabb. Hon pratar snabbt utan att vara osammanhängande, lyssnar aktivt och hittar svaren på direkten. Lika snabbt har hon gjort karriär på Gävle kommun med tre olika tjänster på fem år.

— Att jag är snabb är både en styrka och ibland en svaghet men jag tycker om när det händer mycket på en gång och gör det inte det så ser jag till att det händer.

Att hoppa på den ena ansvarsfulla rollen efter den andra handlar inte så mycket om mod om Tove får bestämma, utan mer om viljan att säga ja till utmaningar. Och någon snabbkurs i hur man är en förvaltningschef finns inte så Tove går vidare som hon alltid har gjort, med inställningen att hon ska

göra det bästa hon kan. — Räcker inte det får jag

helt enkelt göra någonting annat.

Tove trivs med sin nya roll och att jobba med viktiga frågor som gör en skillnad i samhället.

— Här får jag ha örat mot jorden med möjlighet

att vara med om en resa där Gävlebor får förutsättningarna till att komma närmare det liv man vill leva. Att slå ihop näringsliv och kompetensförsörjning är dessutom rätt unikt i Sverige.

Genom att träffa sina medarbetare i deras arbetsmiljöer under året lär hon sig hela tiden mer om uppdraget samtidigt som hon får en förståelse för verksamheterna. Något som är a och o för att kunna vara en företrädare och jobba för att alla medarbe-tare ska kunna gå åt samma håll.

Hon svarar lite undvikande på frågan om vilket avtryck hon vill göra i sin omgiv-ning och i kommunen.

— Jag tror det är viktigt att inte ta sig själv på för stort allvar. Om jag kan bidra till ökad samordning och att de som står

längst fram har bättre förutsättningar att på olika sätt gynna sysselsättningsutveck-lingen, så är det gott nog.

Vid sidan om ett genuint intresse för människor och förmågan att greppa sam-manhang är Toves styrka är just styrka.

— Jag har mycket energi och svårt att bryta ihop, jag reser mig alltid upp igen. Upprätt stod hon också de gånger under året då hon fick ta emot skarp kritik från media för resorna till Shanghai och Cannes.

— Det är aldrig roligt att få kritik, oav-sett forum och kanal. Är man en offentlig person så får man ta det i beräkningen. Många har hört av sig till mig efter skrive-rierna för att visa sitt stöd och det betyder mycket, säger Tove och tillägger att det var den offentliga personen som kritiserades, inte den privata.

Tankar energi gör hon som dansin-struktör på gym och tillsammans med familj och vänner:

— Jag känner så mycket glädje i dansen och jag har många vänner som jag kan ringa när som helst på dygnet när jag behöver stöd!

Professionalitet och snabbhet, simultankapacitet och ödmjukhet är ord som passar in på första intrycket av Tove Elvelid, sedan i januari ny förvaltningschef för Näringsliv & arbetsmarknad Gävle. Efter att hon stängt av ljudet på den konstant surrande telefonen berättar hon om sin nya tjänst.

Yrke: förvaltningschef för Näingsliv & arbetsmarknad GävleÅlder: 38 årFamilj: Barnen Ebba och Casper Bor: Bakom länsmuséet i centrala Gävle.Ur cv:t: Sju år på Söderhamns kommun inom vuxenutbildning, vd på Wij trädgårdar och turistchef, tillförordnad informations- och marknadschef samt näringslivschef i Gävle kommun. På fritiden: familj, vänner och träningLyssnar helst till: "Alldeles för ofta min egen röst!"Ogillar: outtalade konfliker och energitjuveriSvaghet: tidsoptimist

text Caroline Fischer foto Anna Ledin Wirén

Tove Elvelid

3tillsammans # 2 2014

eleverna kände sig otrygga och oroliga när högstadieeleverna gick förbi.

— Här gjorde man ett schema där högsta-dieelever fick umgås med de yngre eleverna och ledde lekar vilket resulterade i ökad trygghet för de yngre och positiv bekräftelse för de äldre!

Gemensamma aktiviteter mellan årskurser minskar otrygghetÄven i Sörbyskolan handlar en del av det trygga skolklimatet om att skapa möten mellan årskurser. Att yngre elever lär känna de äldre, och vise versa, och att de får möjlig-het att umgås i gemensamma aktiviteter har ökat trivseln och minskat oroskänslorna, framför allt hos de yngre eleverna. Jessica Åberg, högstadielärare på Sörbyskolan, leder ett trygghetsteam bestående av tre lärare som konsulterar skolsköterska, kurator och psykolog då det behövs. Hon är också perso-nalutbildare vilket betyder att hon ansvarar för att höja kompetensen hos personalen om kränkningar och mobbning.

— Vi försöker framför allt väcka frågan om en trygg miljö i elevrådet, som sedan tar pucken vidare och hittar på aktiviteter som vi kan göra tillsammans för att öka trivseln. Vilket det verkligen gör! Efter en avslutad aktivitet känner man sig varm och glad.

Jessica uppskattar Gävlemodellen just för att det inte finns något färdigt material som säger hur skolorna ska jobba med trygghet, utan att det är fritt för skolan att utarbeta egna metoder och rutiner som passar skola, elever och personal.

— Nu är det också tydligare att det är rek-torns ansvar att hålla antimobbningsarbetet le-vande. Det gör att ämnet får en annan dignitet.

Hösten 2012 inledde vi med de första skolorna och i dag jobbar ungefär hälften av Gävles skolor med Gävlemodellen.

— Jag är övertygad om att vi kan få de tryggaste skolorna i landet om vi fortsätter att jobba med samma engagemang, avslutar Pelle Matton.

Att bli mobbad under skolåren är ett trauma som finns kvar hos en människa under resten av livet. Gävlemodellen ger skolpersonal stöd och sätter igång tankar och kreativitet i arbetet mot mobbning. I Sörbyskolan fokuserar man på ett tryggt skolklimat där elever får lära känna varandra över årskurserna.

Höstsolen lyser varmt på Sörbyskolans gård där det är full aktivitet och träden som börjar skifta färg slänger vir-velvindsskuggor på marken. I skolbiblioteket är det mörkt och stillsamt. Här sitter Anna Formgren och Emelie Lindholm som går i nian till-sammans med Suren Abasov från åttan och Muhammed Abdulhai från sjuan. Alla fyra är med i elevrådet och har varit med och planerat olika aktiviteter där elever kan mötas och lära känna varandra lite bättre. När jag frågar dem om de känner till Gävlemodellen tittar de lite osäkert på varandra. Gävle-modellen har de inte hört talas om och det är inte meningen heller.

— Gävlemodellen är inte uttalad bland elever. Vårt trygghetsarbete handlar om att på ett naturligt sätt hitta trevliga mötes-platser mellan olika årskurser för att skapa ett tryggare klimat som i sin tur motverkar kränkande beteenden, säger Jessica Åberg, högstadielärare på Sörbyskolan.

Trygghet ger studieroEtt tryggt skolklimat som bygger på att barn och ungdomar visar varandra respekt och medmänsklighet är inte bara en förutsätt-ning för att stävja mobbning; en trygg elev har större möjlighet till studiero och kan på

så sätt lära sig och prestera bättre under skoltiden. Gäv-lemodellen är ett verktyg för skolpersonal i det förebyg-gande arbetet mot mobbning som inte presenterar några färdiga lösningar. Lösning-arna måste ledning och skolpersonal komma fram till själva genom att diskutera olika frågeställningar som Gävlemodellen föreslår.

— Vi är alla olika och det gäller även skolpersonal och elever, därför måste alla som jobbar för ett tryggare klimat på skolan se till sina och sko-lans förutsättningar. Då går det inte att följa ett program till punkt och pricka, säger Pelle Matton, Utbildning

Gävles representant på BIG (brottsförebyg-garna Gävle) och före detta lärare.

Huvudsyftet med Gävlemodellen är att all personal ska involveras i arbetet med att skapa en trygg lärandemiljö och alla ska veta hur man upptäcker utsatta elever och hur man ska gå tillväga för att få stopp på kränkningarna.

— Det handlar om att ge möjligheter för eleverna att bygga relationer, trygghet och trivsel. Det här arbetet ska genomsyra hela verksamheten och inte vara något man äg-nar en timme i veckan åt att prata om.

Pelle berättar om ett exempel på Solängs-skolan där man i en enkät såg att Iågstadie-

text Caroline Fischer & Mia Björklund foto Anna Ledin Wirén

Gävlemodellen

Gävle ett framgångs-exempel i arbetet mot mobbning

JAG ÄR ÖVERTYGAD OM ATT VI KAN FÅ

DE TRYGGASTE SKOLORNA I LANDET OM VI FORTSÄTTER ATT JOBBA MED SAMMA ENGAGEMANG!

Pelle Matton

4 tillsammans # 3 2014

I skolbiblioteket tycker elevrådsrepresentanterna att det är ett rätt bra klimat på Sörbyskolan.

Anna: Visst finns det stökiga moment när några blir arga på varandra men de går över eftersom läraren agerar så snabbt. Men jag har aldrig upplevt mobbning. Vi planerar fotbollstur-neringar, friluftsdagar, skolfester och spökvandringar under Halloween. Emelie: Jag tror att stämningen blir bättre av att man blandar klasser så att vi får lära känna varandra. Anna: Som sjua är man ju till exempel lite osäker på niorna. Mohammed: Jag är inte rädd för nior.Suren: Skulle du våga krama vem som helst i nian!?Anna: Jag var i alla fall lite rädd och

nervös när jag gick i sjuan. Jag är med i dramagruppen som är en tät grupp i olika åldrar och vi vågar prata med varandra om det mesta.

Varför är det viktigt att jobba för ett tryggt klimat?

Anna: Det är svårt att koncentrera sig om man är rädd. Det är viktigt med vänner och att man känner sig bekväm på skolan. Emelie: Om alla känner sig trygga och vågar prata med varandra så blir man fler mot mobbningen. Mohammed: Om man inte jobbar för ett tryggt klimat mår inte alla bra.

Hur känner ni när någon blir mobbad?

Anna: På mellanstadiet blev en kille mobbad. Det kändes inte som att lärar-na förstod skillnaden mellan mobbning och stoj då. Emelie: Det var jobbigt att se.Mohammed: Jag skulle gå fram till den

personen och säga: Låt honom vara!, om det inte hjälper så kan man gå till en lärare. Suren: Om du säger så kommer de hoppa på dig också. Anna: Det var en tjej som det spreds rykten om. När det händer kan man säga till sina kompisar, om de börjar snacka skit om tjejen, att det här inte är ok.

Vad vill ni se mer av?

Anna: Jag skulle vilja jobba mer med relationer inom klassen, samarbets-övningar till exempel. Mohammed: Jag vill se fler skolkorridor-vakter som kan se när det händer något. Emelie: Man måste utbilda folk så att fler förstår vad mobbning är…Anna: … och lära sig att man är delaktig om man hör men inte gör något. De vuxna måste komma in mer i vår värld, annars krävs det mod för att våga be-rätta något till läraren.

Elevrådet om mobbning

Mohammed

Anna

Emelie

Suren5tillsammans # 2 2014

Fanny gör Gävle rättvisare!

På Miljötinget antog Fanny Högqvist utmaningen att göra Gävle till Fairtrade city. Under sommaren har hon och vännerna Bella

Dürebrandt och Kajsa Loman inventerat Gävle på produkter som är framställda under schyssta förhållanden. Det visade sig att

Gävle är mer Fairtrade än vad man kan tro.

Miljötinget är Nordens största miljöeve-nemang för ungdomar i Dalarna och Gävleborg och arrangeras en gång per

år för att öka kunskapen och intresset för klimat- och miljöfrågor. Besökarna får med sig verktyg så att de i sin tur kan påverka samhället i en hållbar riktning. Fanny Hög-qvist, 19 år, och hennes kompis Kajsa fick nys om evenemanget 2012 och bestämde sig för att åka dit.

— Det lät kul och det fanns gratis vegeta-riskt käk!, säger Fanny och skrattar.

På Miljötinget finns schemalagda work-shops där deltagarna får chansen att prata om hur vi kan leva mer hållbart. Med på Mil-jötinget fanns Fairtrade som presenterade sin verksamhet och fångade Fannys intresse.

— Jag har alltid varit intresserad av mänskliga rättigheter och orättvisor har alltid gjort mig förbannad. Fairtrade handlar om mer än ekologi, det handlar också om att produkterna ska framställas under schyssta arbetsvillkor.

Fanny fick veta att varken Gävle eller

Söderhamn var Fairtrade city medan värden för Miljötinget, Avesta, var det. ”Kanske ska du åka hem och se till att Gävle också blir Fairtrade city” sa informatören från Fair-trade och Fanny antog utmaningen utan att blinka.

— I Avesta mötte jag människor som var som jag, som visste mycket och som inspi-rerade mig. Jag tänkte att det här inte skulle vara så svårt, det gäller bara att bestämma sig för att göra det!

Solrosprojektet tar vid där Miljötinget


avslutas och finns för att stötta ungdomar att jobba vidare i en miljöfråga. Bodil Dürebrandt, hållbarhetsutvecklare, är kontaktperson för Solrosprojektet i Gävle kommun och Fanny tog kontakt med henne strax efter Miljötinget.

— Jag kände att min idé höll och ville bidra till att Gävle också får vara Faritrade city. Jag mailade min idé till Bodil som gav mig tips på hur jag kunde gå till väga.

Under tiden som följde lämnade Fanny in ett medborgar-förslag men fick avslag eftersom hon var skriven i Söder-hamn. En sådan detalj fick inte stoppa henne så hon skickade in ett nytt förslag efter att hon skrev sig i Gävle. Förslaget antogs och hon fick uppgiften att inventera Gävle tillsam-mans med vännerna Kajsa Loman och Bella Dürebrandt.

— Under sommaren har vi ringt runt till andra kommu-ner och frågat om tips och råd och vi har fått ett fantastiskt bra bemötande. Alla vill hjälpa till. Vi har tagit oss runt i stan på arbetsplatser och butiker, Kajsa räknar produkter med märkningen Fairtrade och jag snackar med butiksägarna.

Och det visade sig att Gävle har mycket mer Fairtrade än vad man kan tro.

— Många av personalen blev glatt överraskade och väldigt stolta när vi hittade märkningen i deras butiker.

Nu packar Fanny väskan för att dra till London, Fairtra-des Mecka, för att plugga media och konst. Inventeringen är färdig och kommunen tar vid.

— Jag tror att vi har gjort ett bra grundarbete och att Gävle kommer att bli diplomerad Fairtrade city.

Vid sidan av att Fanny kan förklara Fairtrade som ett rin-nande vatten har det här projektet varit lärorikt på många fler sätt.

— Jag har lärt mig att våga ta ställning och att inte ge upp. I början kändes det ibland trögt eftersom många inte förstod vad jag höll på med men bara man håller ut så kommer belöningen!

Vad är Fairtrade?Fairtrade, tidigare kallat Rättvise-märkt, är en produktmärkning som ska garantera att livsmedlet eller produkten du köper är framställt under schyssta förhållanden med förbättrade ekonomiska och miljömässiga villkor för odlare och anställda.

• 1,3 miljoner odlare och anställda i 70 länder drar nytta av försäljningen av Fairtrade-märkta varor.

Läs mer på: www.fairtrade.se/fairtradecity

Tillgängligheten i Gävle är en av landets bästa. För andra året i rad placerade sig kommunen nyligen på tredje plats i Humanas Tillgänglighetsbarometer för rörelsehindrade. Enligt Sören Norman, kommunens tillgänglighetssamordnare, beror framgångarna på bra samarbete med kollegor och politiker. — Men det finns fortfarande mycket kvar att göra, säger han.

Sören Norman har jobbat som tillgänglighetssamordnare för Gävle kommun sedan 2005 och har bland annat varit med om att ta fram det tillgäng-lighetsprogram som gäller till och med 2016. Till skillnad mot det tidigare riktar det sig till personer med osynliga funktionshinder.

— Det är viktigt eftersom man är mer utsatt med en osynlig funktionsnedsättning. Det är inte jobbigt att vara

synskadad om man har rullator eller vit käpp. Det är värre om man stammar, har en psykisk funktionsnedsättning eller en hjärt-kärlsjukdom som inte syns, säger Sören Norman.

Han vet vad han pratar om. Själv har han haft ledsyn men bara varit blind halva livet.

— Jag hade inte kunnat ha det här jobbet om jag aldrig hade sett, jag måste veta hur saker ser ut och fungerar. Samtidigt måste jag kunna lyssna och förstå när de jag pratar med inte förstår svårigheter som funktionsnedsatta kan stöta på, säger Sören Norman.

Han samordnar hela kommunens arbete kring funktions-hindersfrågor. Bland annat leder han ett tillgänglighetsnätverk med representanter från kommunala bolag och förvaltningar, utbildar och ger råd och stöd i tillgänglighetsfrågor till både medarbetare och allmänhet.

Tillgänglighetsåtgärder är helt nödvändiga för tio procent av befolkningen, underlättar för cirka 40 procent och bidrar till bättre folkhälsa för alla. Därför är arbetet så viktigt.

— Vi som kommun har ett ansvar att möta medborgare med förståelse och måste kunna hantera deras situation. Målet är ett samhälle för alla, som fungerar så att så många som möj-ligt kan klara sig självständigt, säger Sören Norman.

Målet är en stad för alla

text Caroline Fischer

text & foto Caroline Fischer

tillsammans # 2 2014 7

Geocaching – skattjakt med GPS på förskolan

tema geocaching

I dag utgör tekniken en naturlig del av vardagen, även för våra små. Förskolan Uppfinnaren har sedan tre år tillbaka jobbat med att lära barnen använda teknik inom området geocaching. Med en lärplatta som visar karta och kompass tar de sig ut i närområdet för att hitta gömda skatter.

8 tillsammans # 2 2014

En liten barngrupp sitter i ring med upp-märksamheten riktad mot en karta på en bildskärm. Det är dags att titta på dagens rutt i geocaching och barnen pekar vant ut vilken väg de ska gå för att hitta skatten som ligger gömd någonstans på andra sidan kyrkogården. Sedan ska stövlar och reflexväs-tar på och ledare för dagens exkursion utses innan skaran entusiaster på led trampar ut bland tallar och blåbärsris.

Barnen lär sig om teknik och närmiljöLena Lithén är pedagog på förskolan Upp-finnaren och ägnade sig åt geocaching på fritiden då hon kom på idén att man skulle kunna använda sig av skattletandet i den pedagogiska verksamheten på förskolan.

— Teknik utgör en stor del av vår vardag och i dag kan till och med en ettåring navigera fram till ett spel på föräldrarnas smartphone. Genom att använda geocaching i verksamheten får vi med många aspekter i pedagogiken och barnen får använda sig av teknik samtidigt som de lär sig om sin närmiljö.

När idén presenterades för arbetslaget togs den emot med entusiasm. Tillsammans googlade de fram tips och råd och tog tillvara på kunskaper som Länsstyrelsen Gävleborg hade av geocaching.

— Vi började med att vänja barnen vid att se det abstrakta på kartan innan vi presen-terade tekniken. Vi gick också på kurs hos en orienterare. Till en början fick barnen med hjälp av en karta leta frukt som vi hade gömt på gården. De här övningarna underlättade när vi sedan började titta på en gps och i dag känner barnen väl till symbolerna.

Alla barn från två år som vill får vara med. Lena berättar att de som inte vill brukar hänga med i alla fall eftersom de blir nyfikna.

— Vi utser alltid en ledare för gruppen, på det sättet får barnen träna sig i att leda sina kompisar. Det här passar även de barn som är blyga eftersom de har fokus på lärplattan och på att hitta skatten.

Hon menar att den här aktiviteten är in-kluderande i och med att det ofta går att visa vägen även om man inte vill prata så mycket.

Spänningen stiger när skatten är näraRegnmolnen trängs på himlen och små vattendroppar hänger i luften, men det bekommer inte alls den glada skara försko-lebarn som målmedvetna går in för att hitta skatten. Alice blir till en början utsedd till ledare och småspringer med bestämda steg och armen pekandes i den riktning man är på väg. Det blir sällan fågelvägen trots att stigen är rak på sina ställen, det finns för mycket att titta på och upptäcka. Det ligger en liten naken gran vid stigen som säkert har varit en glittrande julgran, det finns skräp i lingonriset som ska plockas upp och tas med till förskolan och återvinningen. Ett gam-malt elskåp dyker upp bakom slyn:

— Om man rör den där stöten får man en stöt, enas de om.

Hela utflykten blir till ett spännande äventyr med fantasifulla förklaringar till olika ting barnen kan fundera kring.

Skatten ska finnas bakom en kyrkogård. När skaran går längs kyrkogården blir alla lite stillsamma och fundersamma.

Kyrkogården har något ödsligt över sig och för vissa barn känns det både spän-nande och lite kusligt. Spänningen stiger när skatten är nära och snart plockas den fram bakom några gamla takplattor som står i travar vid en husvägg. Barnen utforskar den lilla plastlådan och kommer överens om vad de ska ta med sig, lägger ner nya prylar och

TEKNIK UTGÖR EN STOR DEL AV VÅR VARDAG OCH I DAG KAN TILL OCH MED

EN ETTÅRING NAVIGERA FRAM TILL ETT SPEL PÅ FÖRÄLDRARNAS SMARTPHONE.Lena Lithén

Vad är geocaching?Geocaching är passar för alla som har tillgång till en bärbar GPS-enhet. Man kanske kan kalla det för en modern version av skattjakt. Någon gömmer en burk eller liknande någonstans, med en loggbok och en penna som viktigaste innehåll. Därefter publicerar man med så nog-granna koordinaterna som möjligt informationen om var skatten kan hittas på en webbsida, ibland tillsammans med ledtrådar. Den som vill kan sen leta upp skatten, eller geocachen som den kallas, och anteckna sitt namn i loggboken. Man får ta ett föremål ur cachen om man lägger ett nytt föremål av samma värde i utbyte.

Geocaching är ett sammansatt ord som består av det grekiska ordet geo som betyder jord, mark och det engelska ordet cache som betyder gömställe.

Vad tycker du är roligast med geocaching? foto Anna Ledin Wirén

Att leta efter alla skatter,

det är roligt att hitta grejer!

Alice

Allting! Att jag lägger tillbaka saker och att bara gå dit, det är kuligare än att cykla! Men

det är kuligast att gå.Gustav

Det är kul att gå ut i skogen och leta efter

skatten, men inte lika roligt att hitta den.

Leila

är rätt nöjda med dagens bedrift.

Kommunen möter ökat intresse med nystartad geocaching-gruppLena berättar att många har frågat om inte barnen blir besvikna eftersom skatterna inte på något sätt liknar de piratskatter som finns i sagorna utan i stället är en ask med till exempel små pennor, en studsboll och något bokmärke.

— Barnen tycker att helheten är spän-nande, vägen dit, vad man kan upptäcka och om man ska hitta skatten. Många tycker det mest spännande är att lägga ner små saker till dem som ska hitta skatten nästa gång. Det är många förskolor som har visat intresse för geocaching, bland annat har kommunen startat en geocaching-grupp.

— Jag hoppas att fler förskolor vågar testa, för geocaching är ett fantastiskt sätt att komma ut under en begränsad tid. Plus att många av våra verksamhetsmål uppfylls i

Jag gillar när man lägger i nya

grejer när man tagit en grej.

Eva

text Caroline Fischer foto Anna Ledin Wirén

den här aktiviteten. Vi använder teknik, lär oss om närmiljön, turas om att leda gruppen, övar på kommunikation, språk och matematik.

Att personalen tar ut barnen på geocach-ing är mycket uppskattat av föräldrarna berättar Lena.

— Många kommer sällan ut i skogen med sina barn på vardagarna och de tycker det här är helt fantastiskt. Några har också börjat med geocaching på fritiden.

— Vi har ett barn på förskolan som brukar fjällvandra med sina föräldrar. De har en fjällstuga som de åker till varje år. När barnet var närmare tre år, och hade varit med några gånger på geocaching, så pekade hen på gps:en i bilen när familjen var på väg till sin fjällstuga. ’Är det där en gps?’, hade hen frågat. När svaret blev ja sa hen kaxigt: ’Sätt ett kryss på kartan, jag visar vägen!’

tema geocaching

MEDLEMSKORT 2015Gävle kommuns sportklubb

namn

personnummer

Sportklubben är medlem i Korpen, föreningsnummer 23014.Läs mer på www.korpen.seFör att medlemskortet ska vara giltigt måste namn och personnummer vara ifyllt. Du måste också kunna visa upp gilitig legitimation.

Rabatter till medlemmarbodins bageri 15 % på valfritt bröd. gefle if fotboll 10 % på alla souvernirer. hedvigs trädgård 10 % på alla varor i butiken. hemlingbystugan 20 kr för ombyte och bastu. ivar ericssons blomsterhandel 10 % på allt, utom blomstercheckar och förmedling. nobo sport 10 % på ordinarie pris. söders el 15 % på ordinarie pris LED-lampor. tore petterssons guldsmid/smycka 15 %

Sportklubbens olika sektionerBadminton, bordtennis, bowling, curling, fotboll dam och herr, golf, motionsgymnastik, hockey, innebandy dam och herr, motion och längdskidor.

Vill du delta i någon av aktiviteterna?Ring 026-17 80 00 eller sök efter "sportklubben" på Ankaret.


Foto Anna Ledin Wirén

Musiken ger oss ett gemensamt språk— De första sinnesintrycken fostret får i magen är mammans rytmiska hjärtslag och melodiska röst. Tillsammans träffar Ulrika Swedén, musikpedagog på Kulturskolan, som lever, utstrålar och andas musik. Hon säger att vi alla har den i oss och att musiken är ett kraftfullt redskap som kan bygga broar och stärka självkänslan.

Musiken har alltid funnits i Ulrika Swedéns liv: från tidig uppväxt i hemmet, via kören som hon började sjunga i vid sex års ålder, instrumentklasserna på kommunala musik-skolan och som körledare på gymnasiet. Mu-sikpedagog blev ett naturligt och självklart yrkesval. 25 år senare konstaterar hon att det egentligen inte var meningen att det skulle bli så här, att hon skulle bli kvar så länge.

— Det fanns ju så mycket annat jag ville göra i livet! Men min tjänst har förändrats så mycket under den här tiden och har gett mig så mycket energi och glädje så jag har inte hunnit ledsna.

Musik – ett redskap till bättre självkänslaUlrika undervisar i körsång på Kulturskolan för sångfåglar mellan sex och hundra år och för förskolebarn på Konserthuset. Att mu-siken är ett kraftfullt redskap till självkänsla och glädje har Ulrika många exempel på sär-skilt från sina många körsammanhang. Hon berättar om pensionärskörerna där medlem-mar som förlorat sin livskamrat återfinner

sin livsgnista i körgemenskapen där man tillsammans skapar magi när stämmorna ligger rätt.

— Körtraditionen är en av våra största folkrörelser i Sverige och det är enormt uppskattat. Nu poppar olika körer upp som svampar i jorden, nu finns det pop-körer för pensionärer och Alla kan sjunga-körerna som tillåter även dem som inte är skolade i musik.

Möten människor emellan är grunden för verksamhetenUlrika funderar ett slag över anledningen till att körer är så uppskattade i Sverige och tänker att det kanske beror på att vi är lite kontrollerade i vårt bistra klimat och att kö-ren tillåter oss att släppa fram våra känslor.

— Det är alltid en fantastisk upplevelse att få vara med på en människas resa, se utveck-lingen från osäkerhet och blygsel till rak rygg och gnistrande stolt blick. Det spelar ingen roll om det handlar om en sjuåring eller 74-åring, det är stort och magiskt varje gång!

Det som tilltalar Ulrika mest med att leda

körer är att alla måste hjälpas åt för att nå målet. Studier visar att unga som går i kör har lättare för att samarbeta och lyssna på varandra vilket också påverkar skolresultaten.

— Det estetiska språket är viktigt och ger oss möjligheter till fler uttryckssätt. I musiken tränar vi språk, koncentration och empati. På det här sättet utvecklar vi det goda i människan och i samhället.

Och det är också här, i mötet mellan musik, människa och samhälle som hennes drivkraft finns.

— Jag är tacksam över att få jobba på en arbetsplats där just möten människor emellan är grunden för verksamheten där vi tillsammans hittar till ett gemensamt språk i musiken.

Det här är UlrikaNamn: Ulrika SwedénGör: Jobbar på kulturskolan och är sångpedagogStyrka: Jag är bra på att entusiasmera och skapa ett tillåtande klimat. Svaghet: Vill mycket och har svårt att säga nejSer fram emot i höst: De yngre körernas julkonsert med Gävle symfoniorkester, vuxenkörens konsert med Sven-Bertil Taube och Göran Fristorp, och såklart den alldeles nya öppna förskolan på Konserthuset.


allt mer ansträngd då skammen över att ha svikit sin familj tog över.

— Under den här perioden upphörde kontakten med mina barn, de få gånger jag träffade dem blev det för känslosamt och därmed också för jobbigt för dem.

Utelämnande i trygga händerSeparationen gjorde också att Erik tappade sitt sammanhang. De gemensamma vän-nerna och traditionerna fanns inte kvar och hans arbete gick på tomgång. När det var som värst och allting upplevdes hopplöst bokade Eriks före detta fru en tid hos Famil-jestödet samtidigt som Erik själv ville söka hjälp för att återfå kontakten med sina barn. Familjebehandlaren på Familjestödet hjälpte familjemedlemmarna att formulera sina känslor och behov.

— Vi träffade Familjestöd vid olika tillfäl-len och i olika konstellationer och de här samtalen gav mig otroligt mycket. Jag fick en förståelse för vilket ansvar jag har, hur jag tolkar situationer och hur jag uttrycker mig. Det gav mig hopp om framtiden!

Den stora vändningen kom när Eriks barn berättade hur de upplevde tillgängligheten, eller bristen av densamma, hos sin pappa och när Erik förstod att de behövde honom och ville träffa honom.

— Då kunde vi äntligen mötas igen!

Att komma till Familjestödet blev min räddning"Ibland kan det vara svårt att se klart och hitta en väg framåt när relationerna i familjen svajar eller när ens barn har behov som man inte riktigt förstår. Det är när det svåra inte går att lösa på det sätt vi brukar som vi kan behöva hjälp och stöd utifrån. Familjestödet hjälper många att komma vidare och att hitta tillbaka till varandra.

Erik var mitt i livet med fru och tre barn, ett rikt socialt liv, hus och golfrundor. Midsom-mar firades på samma sätt varje år med familjevännerna. En dag dök den stora förälskelsen upp på jobbet, en förälskelse som Erik inte kunde värja sig ifrån och som ledde till att han beslutade sig för att lämna sin fru.

— Det var som att sitta bakom ratten vid en bilolycka och vara ansvarig för att hela

familjen hamnar på intensivavdelning. Det var en akut situation och ett enormt svek mot min dåvarande fru och mina barn. Allt rasade.

Efter uppbrottet med exfrun följde kaos och desorientering. Från ett liv som välfung-erande trebarnspappa där vardagen rullade på blev Erik bostadslös och flyttade tillbaka till sina föräldrar. Relationen till barnen blev


Erik blev starkt berörd av att kunna uteläm-na sig till professionella personer som visade medmänsklighet och förståelse.

— Familjestöd mötte oss på ett fantastiskt bra sätt. Jag önskar att fler kunde få den här hjälpen och jag rekommenderar alltid Fa-miljestöd om jag möter någon som behöver hjälp.

I dag bor Erik med sin sambo och har sina döttrar hos sig varannan vecka. Sonen bor hos sin mamma men Erik känner att de har en bra relation i dag.

— Jag har en kärleksfullare relation till mina barn nu än vad jag hade förut, den är mindre kravfylld och jag ser dem som de egna individer de är. Sorgen över att ha svikit dem finns kvar men har dämpats. Familje-stödet hjälpte mig tillbaka så att jag kan vara en pappa igen.

Skador som inte synsAnnika höll på att brytas ner i en destruktiv relation full av kränkningar, hån och hot. Hon lämnade sin man för att kunna vara en fungerande mamma till sin son som i dag är elva år. Men problemen slutade inte vid separationen, som de så sällan gör.

I dag bor Annika i ett radhus med sin nuvarande man Nils, sin son Arvid på elva och en dotter fyra år. Sex år har passerat sedan hon lämnade sin exmake Johan. Till en början hade de gemensam vårdnad av sonen Arvid men Annika såg med tiden att han mådde allt sämre hos sin pappa.

— Min exmake har ett mycket destruk-tivt beteende som gör att han försvagar människor i sin närhet. Det är svårt att veta vad ens barn far mest illa av, att vara hos en pappa som använder sig av psykiskt våld eller att inte få träffa sin pappa alls.

Nu bor Arvid den mesta tiden hos sin mamma och är hos sin pappa några dagar i månaden. Många i Annikas omgivning har svårt att förstå varför Arvid inte får vara mer hos sin pappa.

— Min son blir slagen i själen, alla förstår inte det här i och med att skadorna inte syns utåt.

Stöd i konflikternaDet var en incident på skolan som blev vänd-ningen för Annika. Personalen såg att Arvid inte verkade må bra och efter ett samtal med hans lärare fick Annika en lapp i handen med kontaktuppgifter till Familjestödet.

Arvid sa att han ”hatade sitt liv” och ville inte träffa sin pappa. Annika kontaktade Familje-stödet omgående.

— Att komma till Familjestödet i det läget var min räddning och efter det första mötet har jag hållit krampaktigt i min kontakt som hjälper mig att navigera rätt i konflikterna med min sons pappa men framför allt i att stötta min son på bästa sätt.

Annika gick på samtal under ett år, ibland tillsammans med sin nuvarande man, och kan än i dag ringa när hon behöver stöd.

— Jag har lärt mig hur jag kan förhålla mig till Johan och hur vi som familj kan skapa de bästa förutsättningarna för Arvid.

Bygga självkänslaDe starkaste verktygen Annika har fått med sig är att hjälpa sin son att bygga upp självkänslan genom att bekräfta det han känner. Annika ger som exempel när sonen en gång kom till henne och sa att han kände sig konstig. I stället för att instinktivt säga: ”Nej, du är inte konstig!”, har hon lärt sig att utveckla samtalet genom att säga: ”Hur menar du då?” När sonen svarar: ”Som att jag inte passar in”, svarar Annika: ”Jaha, känner du så. Undrar om jag inte också har känt så när jag var i din ålder och ibland känner jag så nu också. För mig är du helt rätt”.

— Det låter så enkelt men det är så svårt! Vi har en mycket nära relation och jag tror att Arvid känner att han kan berätta allt för mig.

Familjestödet har fått Sofia att förstå att det inte är någon idé att försöka förstå Johan, utan att hon ska fokusera på att förstå och stötta Arvid i stället. Hon får tårar i ögonen när hon berättar om hur mycket Familjestö-det betyder för henne.

— Familjestödet har bidragit med ovär-derliga och unika källor till insikt. De har förändrat vårt liv, mitt och Arvids. Ensam är inte stark och att Familjestöd finns för alla och är gratis är helt enkelt fantastiskt.

ENSAM ÄR INTE STARK OCH ATT FAMILJESTÖD FINNS FÖR ALLA OCH ÄR GRATIS ÄR HELT ENKELT FANTASTISKT.

Om Familjestödet • På Familjestödet arbetar femton familjebehandlare

med lång erfarenhet av behandlingsarbete i familjer.

• Hit kan du som har barn upp till tjugo år vända dig när du har funderingar och behöver stöd i frågor som rör föräldraskapet eller familjerelationer.

•Målsättningen är att du ska få en snabb tid för samtal när du kontaktat Familjestödet.

• Du får så många samtalstider du behöver och det kostar ingenting.

På dagtid kan Familjestödet nås på telefon 026-178966

text Johanna Stenius

illustration Annika Carlsson


BRÖD SOM VÄRMER!— Det här är ett recept som funnits hemma hos oss så länge jag kan minnas och har alltid varit min favorit. Det här mustiga brödet är för mig kopplat till mysiga hösttider. Det är härligt att äta brödet nybakat och lite varmt så att smöret smälter, tillsammans med en kopp te. Om brödet inte är nybakat fräschar du upp det med ett par sekunder i mikron.

— Brödet är enkelt att baka men him-melskt gott! Ett plus i kanten är att det också är nyttigt och bra för magen. Det här receptet går att variera i oändlighet genom att tillsätta det man känner för: nötter, lingon,

Johanna och Bella från Polhemsskolan tog i våras hem segern i en nationell bageritävling. Tillsammans pratar med Johanna som inte kunde någonting om bakning. I dag är hon en färdigutbildad konditor. Här delar hon med sig av ett brödrecept som passar till frukostbröd, som present eller till tekoppen.

torkad frukt och olika fröer.— Ett tips är att alltid läsa igenom hela

receptet innan du börjar baka. Här är det bra att redan från början notera att havrekrossen ska blötläggas ett dygn innan du kan baka med det.

text Johanna Stenius

illustration Annika Carlsson

JOHANNAS HÄLSOLIMPA

Så här gör du1. Blötlägg havrekross ett dygn innan du tänker baka.

2. Sätt ugnen på 175oC.

3. Blanda alla torra ingredienser i en bunke.

4. Häll i sirap och filmjölk. Blanda ordentligt!

5. Smörj två långformar med olja eller smör och fördela sedan degen i dem.

6. Strö gryn eller mjöl över degen och ställ formarna i ugnen, snäppet nedanför och grädda i cirka en timme.

7. Testa med en sticka så att brödet är fast och helt genomgräd-dat. Vänd ut limporna ur formarna så fort som möjligt för att undvika kondens.

• 1 liter filmjölk• 2 dl sirap (ljus eller

mörk)• 1,5 tsk salt• 4,5 tsk bikarbonat• 2 dl grahamsmjöl• 2,5 dl havrekross

(blötläggs i ett dygn)• 2,5 dl grovt rågmjöl• 1,5 dl vetekli

• 2,5 dl vetegroddar (eller rågflingor)

• 1,5 dl rågsikt• 3 dl vetemjöl• 0,5 dl linfrön• Ca 0,5 dl mannagryn

eller valfri mjölsort från receptet till att strö över som dekoration

Hoppas att ni gillar brödet

lika mycket som jag!

Ingredienser 2 långformar (ca 27x10 cm)

Ett gott och nyttigt bröd som passar i många sammanhang!

foto Marcus Lundstedt


Min plats i Gävle

»Vardagskonst när den är som bäst«

Född och uppvuxen i Söder-hamn har Irene alltid känt sig hemma i Gävle. Hit åkte hon som tonåring för att få ett miljöombyte och kanske shoppa lite nya kläder.

Efter kommunikations-studierna i Örebro sökte hon med ljus och lykta efter en praktikplats i Gävle.

— På en camping i Kroatien fick jag svar från Barn- och ungdoms Gävle (Numera Utbildning Gävle. reds. anm.), ett par veckor senare var jag här på intervju och påbörjade min praktik-plats hösten 2012.

Efter praktiken blev hon kvar på kommunen som timanställd men har sedan i våras fått en tjänst som kommunikatör på Utbild-ning Gävle.

Öster – en stadsdel i förändringIrene har bott på Öster sedan ett år tillbaka och Öster är, trots sitt enligt Iréne oförtjänta dåliga rykte, den plats hon gillar bäst i Gävle.

— Öster är ett gammalt miljonprojekt som under en lång period har varit ned-gånget och stökigt och många av lägenheter har stått tomma på grund av att ingen ville bo där.

Vid millenniumskiftet tog man tag i sa-ken och gjordes stora satsningar för att skapa en bättre miljö för de boende.

— Den här upprustningen var helt fantastisk just för att de boende fick vara så delaktiga och komma med förslag och

önskemål till vad de saknade i området. Det märks att upprustningen skedde i samarbete med de boende, här finns i dag kvartersgym, olika föreningar och odlingslotter.

Det Irene gillar allra bäst med Öster är de stora fasadmålningarna, alla målade i starka orange färger av graffitikonstnären Rolf Carl Werner.

— Konstnären valdes ut av de boende och några boende valdes ut av honom för att porträtteras på fasaderna. Det här är of-fentlig konst när den är som bäst, något som bokstavligen finns i människors vardag.

Och det är verkligen en häftig känsla att beskåda dessa pampiga målningar på männ-

iskor som man vet har en koppling till plat-sen, här ser du farbrorn i kostym som spelar kula, kaniner, tanten som går på promenad med sina fem hundar, den första kyssen och skrattmåsen som lyfter till havs. De varma färgerna lyser upp gårdarna som lampor.

— Många lever kvar med bilden att Öster är ett stökigt område men folk borde ta sig hit och titta på målningarna och se hur om-rådet har förändrats.


foto Anna Ledin Wirén

Irenes plats i Gävle är på Öster, en plats mellan hav och centrum med mångfald och personlighet, där hon får uppleva och lära nytt. Det personliga och hemtrevliga som finns

i luften mellan husen förstärks på fasaderna där graffitikonstnären Rolf Carl Werner har porträtterat några av de boende i starkt gulröda nyanser. Konst som fler i Gävle borde ta del av.

Konstnären valdes ut av de boende och några boende valdes ut av honom för att porträtteras på fasaderna.


Avsändare:Gävle kommun801 84 Gävlewww.gavle.se

Documents

Tillsammans #3 2014