Tillväxtverket - Startsida Tillväxtverket · Web viewFrågorna behandlar områdena tillväxt/utveckling, marknad och konkurrens, internationalisering, hållbarhetsarbete, kontakter

Statistikansvarig myndighetTillväxtverket

Kvalitetsdeklaration version 1.0 Sida

2017-04-27 1 (18)

KVALITETSDEKLARATIONFöretagens villkor och verklighet (FVOV) 2017

ÄmnesområdeNäringsverksamhet

StatistikområdeFöretagens villkor och verklighet (FVOV) ingår inte i den officiella statistiken

Produktkod-

Referenstid2016



2017-04-27 2 (18)

Statistikens kvalitet.....................................................................................................31 Relevans..........................................................................................................................3

1.1 Ändamål och informationsbehov.............................................................................31.1.1 Statistikens ändamål...........................................................................................31.1.2 Statistikanvändares informationsbehov..............................................................3

1.2 Statistikens innehåll.................................................................................................31.2.1 Objekt och population.........................................................................................31.2.2 Variabler..............................................................................................................41.2.3 Statistiska mått....................................................................................................41.2.4 Redovisningsgrupper..........................................................................................41.2.5 Referenstider......................................................................................................4

2 Tillförlitlighet.....................................................................................................................52.1 Tillförlitlighet totalt....................................................................................................52.2 Osäkerhetskällor.....................................................................................................5

2.2.1 Urval....................................................................................................................52.2.2 Ramtäckning.......................................................................................................72.2.3 Mätning...............................................................................................................72.2.4 Bortfall.................................................................................................................82.2.5 Bearbetning.......................................................................................................102.2.6 Modellantaganden............................................................................................11

2.3 Preliminär statistik jämförd med slutlig..................................................................11

3 Aktualitet och punktlighet...............................................................................................123.1 Framställningstid...................................................................................................123.2 Frekvens................................................................................................................123.3 Punktlighet.............................................................................................................12

4 Tillgänglighet och tydlighet.............................................................................................124.1 Tillgång till statistiken............................................................................................124.2 Möjlighet till ytterligare statistik..............................................................................124.3 Presentation..........................................................................................................124.4 Dokumentation......................................................................................................12

5 Jämförbarhet och samanvändbarhet.............................................................................125.1 Jämförbarhet över tid............................................................................................125.2 Jämförbarhet mellan grupper................................................................................145.3 Samanvändbarhet i övrigt.....................................................................................145.4 Numerisk överensstämmelse................................................................................14

Allmänna uppgifter...................................................................................................14A Klassificeringen Sveriges officiella statistik....................................................................14

B Sekretess och personuppgiftsbehandling......................................................................15

C Bevarande och gallring..................................................................................................15

D Uppgiftsskyldighet..........................................................................................................15

E EU-reglering och internationell rapportering..................................................................15

F Historik...........................................................................................................................15

G Kontaktuppgifter.............................................................................................................15



2017-04-27 3 (18)

Statistikens kvalitet

1 RelevansUndersökningens syfte är att tillgodose ett centralt behov av statistik om de små och medelstora företagens problem, behov och möjligheter.Tillväxtverket (TVV) beställer undersökningen av SCB (Statistiska centralbyrån).

1.1 Ändamål och informationsbehov

1.1.1 Statistikens ändamålTidigare genomförda undersökningar (FVOV 2002, 2005, 2008, 2011 och 2014) har visat att det finns en stor efterfrågan från företagare, myndigheter, beslutsfattare att fördjupa sin kunskap om hur små och medelstora företag ser på hinder och möjligheter för tillväxt.

1.1.2 Statistikanvändares informationsbehovKunskapen från FVOV utgör en bra grund för utformandet av nya policyprogram som syftar till att stimulera framväxten av nya företag samt åtgärder för att öka tillväxtmöjligheterna i redan befintliga företag. Förhoppningen är att undersökningen ska kunna bidra till en näringspolitik som möter företagens behov och utmaningar.

1.2 Statistikens innehållUndersökningen avser att undersöka hur små- och medelstora företag upplevde sin verklighet och sina villkor 2016. Frågorna riktar sig till företagsledaren. Svaren sammanställs till antal och proportioner, och delas in efter sex olika redovisningsgrupper.

1.2.1 Objekt och populationIntressepopulationen omfattar små- och medelstora företag inom utvalda branscher. Intresseobjektet är företaget. I Intressepopulationen ingår inte företag som används för bisysslor eller är så kallade hobbyföretag. Målpopulationen är små- och medelstora företag (0–249 anställda) i Sverige med en omsättning på minst 200 000 kr. Antalet anställda används ofta inom företagsundersökningar som ett mått på storleken. Målobjektet är företaget men observationsobjektet är företagsledaren. På SCB finns en Entreprenörskapsdatabas som enligt en algoritm pekar ut den operative företagsledaren. Databasen är inte heltäckande men lyckades peka ut den operative företagsledaren för 70 procent av företagen som inte var enskilda företag. I de enskilda företagen är företagsledaren utpekad per definition. Totalt är observationsobjektet, företagsledaren, utpekad för 80 procent av företagen. Frågorna kan då adresseras direkt till



2017-04-27 4 (18)

denne, för kvarvarande 20 procent adresseras frågorna till ”företagsledaren”.Företaget ska vara företagsledarens huvudsakliga sysselsättning. För att rensa målpopulationen från företag som används för bisysslor eller är så kallade hobbyföretag har en gräns satts för omsättningen, företaget måste ha omsatt minst 200 000 kr det senaste räkenskapsåret för att ingå i populationen.Ytterligare populationsavgränsningar har gjorts med hänsyn till juridisk form och ägarkategori. I förekommande fall ingår endast ett företag per koncern. I första hand väljs det företag med flest anställda. Om antalet anställda är lika väljs företaget med störst omsättning. Populationsavgränsningarna sammanfattas enligt följande:

En aktiv juridisk enhet enligt FDB i augusti 2016 (augusti-SAMU)

Med juridisk form personliga företag (JurForm=’10’), handels- och kommanditbolag (JurForm=’31’), aktiebolag utom banker och försäkringsbolag (JurForm=’49’) eller ekonomiska föreningar (JurForm=’51’)

Som är svenskkontrollerad (AgKat={’41’, ’42’}) med begränsning till endast ett företag per koncern

Och är verksam inom någon av branscherna B–J, M, N, P–S enligt SNI 2007

Med högst 249 anställda (Anst) Och en omsättning på minst 200 000 kr

Rampopulationen skapas med FDB (Företagsdatabasen) som grund. Efter populationsavgränsningarna bestod rampopulationen av 379 510 företag.

1.2.2 VariablerMålvariablerna är kvalitativa frågor om företagens villkor och verklighet. Frågorna behandlar områdena tillväxt/utveckling, marknad och konkurrens, internationalisering, hållbarhetsarbete, kontakter med offentlig sektor samt innovation och digitalisering. Intressevariablerna syftar till att undersöka vilka regelförenklingar som kan behövas för att undanröja tillväxthinder och problem med kapitalförsörjning.Observationsvariablerna är konstruerade för att på olika sätt täcka målvariablerna och avser att fånga upp kvalitativa svar på ordinal skala.

1.2.3 Statistiska måttDe sammanfattande mått som förekommer är antal och proportioner.



2017-04-27 5 (18)

1.2.4 RedovisningsgrupperSex olika redovisningsgrupper har använts i redovisningen. En geografisk indelning efter län (21 st), en branschindelning baserad på sektioner inom SNI2007 (12 st), en indelning efter företagets storlek baserat på antal anställda (4 st), en indelning efter företagsledarens ursprung (2 st), en indelning efter företagsledarens kön (2 st) och en efter företagsledarens ålder (2 st).

1.2.5 ReferenstiderReferensåret är 2016, insamlingen skedde under hösten och vintern 2016.

2 Tillförlitlighet

2.1 Tillförlitlighet totaltAntal och proportioner skattas för de olika frågorna. Skattningarna redovisas totalt och uppdelade efter olika redovisningsgrupper. Skattningarna redovisas tillsammans med felmarginalen.Tabell 1. Exempel på tabell med skattat antal och andel samt felmarginal.

U14a: Hur stort hinder upplever du att följande faktorer utgör för företagets utveckling och tillväxt?Tillgång till lämplig arbetskraft Procent Antal Inget hinder Litet hinder Stort hinder Uppgift saknasTotalt 359 446 42.1 ± 1.6 28 ± 1.5 27.7 ± 1.4 2.2 ± 0.6Storlek

0 anställda 149 291 58.7 ± 2.7 21.1 ± 2.3 17.3 ± 2.2 3.0 ± 1.11-9 anställda 180 840 33.4 ± 2.1 32.1 ± 2.1 32.9 ± 2.1 1.7 ± 0.610-49 anställda 26 085 12.4 ± 2.7 37.3 ± 4.2 49.5 ± 4.3 0.8 ± 1.050-249 anställda 3 230 9.8 ± 3.0 41.3 ± 5.3 48.8 ± 5.1 0.0 ± 0.0

2.2 OsäkerhetskällorUrval och bortfall är de osäkerhetskällor som mest påverkar statistikvärdenas tillförlitlighet. Mätning är den källa som bedöms ha minst påverkan på tillförlitligheten men den är också mest svårbedömd.

2.2.1 UrvalEftersom det inte, av fler skäl (kostnad, uppgiftslämnarbörda), är rimligt att undersöka hela populationen företag har ett urval av företag använts. När endast ett urval av populationen undersöks kan man inte säkert uttala sig om hela populationen. Med hjälp av svaren från de utvalda skattas antal och proportioner för populationen ändå med tillräckligt hög tillförlitlighet, se tabell 1.En urvalsdesign måste vara tillräckligt allsidig och robust för att tåla att materialet redovisas i många olika dimensioner. Det ska bland



2017-04-27 6 (18)

annat vara möjligt att redovisa resultat efter län. Vidare ska materialet vara möjligt att redovisa efter bransch och företagsstorlek (avseende storleksklasser efter antal anställda) samt jämförelser mellan manliga och kvinnliga företagsledare. Dessutom ska det vara möjligt att jämföra utfallen från denna studie med de studier som gjorts tidigare.Urvalsdesignen är STOSU (STratifierat Obundet Slumpmässigt Urval) med stratifiering på län, bransch, storlek samt kön och ålder på företagsledaren. Efter beslut att låta alla företag med unga (<=30 år) företagsledare placeras i ett eget stratum blev antalet strata 2 017 (21 län*12 branscher*4 storleksklasser*2 kön+1 med unga företagsledare). I praktiken populerades endast 1 807 strata i urvalsramen. Ett riktmärke för urvalsallokeringen har varit att sprida urvalet så att man skulle få någorlunda lika många observationer (och därmed ungefär samma precision) i samtliga län, i samtliga branscher, i samtliga storleksgrupper och även någorlunda lika antal kvinnor och män. Denna ansats har resulterat i en viss översampling av alla län utom storstadslänen, alla avdelningar utom F,G, och M, företag med tio eller fler anställda samt kvinnor. Det ska noteras att översampling innebär att den aktuella gruppen företags andel är större i stickprovet än i rampopulationen.



2017-04-27 7 (18)

Tabell 2. Antal och andel företag i urvalsram, stickprov och svarsmängd.Variabel Urvalsram Stickprov Respondenter Urvalsram Stickprov Respondenter

antal antal antal andel andel andelTotalt

379 510 31 559 9 642 100,0 100,0 100,0BranschBC 26 909 1 923 765 7,1 6,1 7,9DE 1 571 554 265 0,4 1,8 2,7F 67 255 5 023 1 150 17,7 15,9 11,9G 64 966 4 071 1 156 17,1 12,9 12,0H 20 587 1 950 580 5,4 6,2 6,0I 21 389 2 618 610 5,6 8,3 6,3J 22 682 2 235 772 6,0 7,1 8,0M 73 843 3 359 1 366 19,5 10,6 14,2N 18 272 2 140 749 4,8 6,8 7,8P 8 875 1 385 591 2,3 4,4 6,1Q 15 440 1 481 693 4,1 4,7 7,2RS 37 721 4 820 945 9,9 15,3 9,8Storlek0 163 941 14 187 3 000 43,2 45,0 31,11-9 186 182 11 798 3 905 49,1 37,4 40,510-49 26 144 4 086 1 984 6,9 12,9 20,650-249 3 243 1 488 753 0,9 4,7 7,8Län1 116 930 6 890 1 653 30,8 21,8 17,13 12 430 1 206 398 3,3 3,8 4,14 9 120 1 006 336 2,4 3,2 3,55 13 684 1 257 407 3,6 4,0 4,26 10 970 1 120 401 2,9 3,5 4,27 6 273 857 309 1,7 2,7 3,28 7 674 915 307 2,0 2,9 3,29 2 663 578 232 0,7 1,8 2,410 4 448 734 253 1,2 2,3 2,612 48 424 3 358 864 12,8 10,6 9,013 12 130 1 138 392 3,2 3,6 4,114 61 249 3 939 1 073 16,1 12,5 11,117 8 669 964 316 2,3 3,1 3,318 8 771 1 015 361 2,3 3,2 3,719 8 315 955 316 2,2 3,0 3,320 9 963 1 071 385 2,6 3,4 4,021 9 127 1 022 341 2,4 3,2 3,522 7 772 909 340 2,0 2,9 3,523 5 552 796 318 1,5 2,5 3,324 7 538 894 331 2,0 2,8 3,425 7 808 935 309 2,1 3,0 3,2KönMan 302 301 20 388 6 143 79,7 64,6 63,7Kvinna 77 209 11 171 3 499 20,3 35,4 36,3Ålder30 år eller yngre 14 450 14 450 2 352 3,8 45,8 24,4Äldre än 30 år 365 060 17 109 7 290 96,2 54,2 75,6

Det bör noteras att även andra särredovisningar än ovanstående uppräknade kan vara möjliga men undersökningen är utformad för att ovanstående indelningar ska vara möjlig med acceptabel precision utifrån givna kostnadsrestriktioner och med hänsyn tagen till företagens uppgiftslämnarbörda.



2017-04-27 8 (18)

2.2.2 RamtäckningRamen skapades från augusti-SAMU 2016 och rampopulationen begränsas enligt populationsavgränsningarna i 1.2.1. Eftersom objekten i det underliggande registret (FDB) uppdateras kontinuerligt med viss eftersläpning förekommer såväl över- som undertäckning. Övertäckning är sådana objekt som ingått i rampopulationen men som inte borde gjort det. Med hjälp av observerad övertäckning i urvalet går det att skatta övertäckningen i populationen. Den observerade övertäckningen i urvalet var 489 (1,5 % av 31 559). Orsaken till övertäckningen var att företaget permanent eller tillfälligt var inaktivt. Övertäckningen är ganska jämnt fördelad i urvalet, några branscher (I och Q) har något större övertäckning och företag med fler än nio anställda har något mindre övertäckning. I populationen skattas övertäckningen till 4,4 procent (16 713 av 379 510).Undertäckningen har inte studerats.

2.2.3 MätningDatainsamlingen består av insamling av registerinformation och direktinsamling via enkäter. Direktinsamlingen har gjorts på tre olika sätt, elektroniskt via SIV, via utskickade pappersblanketter som sedan skannats och via telefonpåminnelser. Mätinstrumenten som använts vid direktinsamlingen har granskats och justerats av mätexperter på SCB. I den första insamlingsomgången skickades ett missiv ut med information om undersökningen och inloggningsuppgifter till SIV. Efter tre veckor skickades en skriftlig påminnelse ut. Efter ytterligare två veckor skickades pappersblanketter ut. Den tredje insamlingsomgången var ringpåminnelser. Inflödet per insamlingssätt fördelar sig på SIV 6 920, pappersblanketter 2 350 och telefonpåminnelser 380. Diagram 1 visar inflödet per dag. Inflödet är som mest intensivt i början och planar ut (4 000 inkomna) efter tre veckor, då kommer påminnelsen och ökar inflödet igen. Efter ungefär två veckor planar inflödet ut igen (6 000 inkomna), då skickas pappersblanketterna ut. De har skannats in vid vissa tillfällen vilket syns tydligt som branta ökningar i kurvan.



2017-04-27 9 (18)

Diagram 1. Inflödet per dag i FVOV 2017Förutom frågor om företagens villkor och verklighet samlades även uppgiften om hur lång tid det tog att ta fram uppgifter och besvara enkäten in. Mediantiden för småföretagarna är 10 minuter, 75 procent av svarsmängden besvarade frågan. Mediantiden för de mellanstora företagen är 15 minuter, 69 procent av svarsmängden besvarade frågan. Notera att dessa skattningar kan vara underskattningar, de som märker att de behöver längre tid kanske inte svarar alls och ingår då inte i svarsmängden.

2.2.4 BortfallUppgiftsskyldighet föreligger inte för FVOV. Det förekommer både objektsbortfall och partiellt bortfall i FVOV. Det finns en övergripande trend med ökad andel objektsbortfall i företagsundersökningar, frivilliga undersökningar är särskilt drabbade. Av de 31 559 utvalda företagen har svar inkommit från 9 642 företag, vilket motsvarar en (ovägd) svarsfrekvens på 31,0 procent (39,1 % vägt). Tabell 3 redovisar ovägd svarsandel per län. Variationen i svarsandel mellan län ryms i intervallet 24,4–40,7 procent vilket kan jämföras med 46,5 – 57,2 procent för FVOV 2014. Lägst svarsandel hade företag i Stockholms län och högst i Jämtlands län. Slutsatsen är ändå att statistiken redovisad efter län bör ha relativt hög och jämn tillförlitlighet efter de åtgärder som har vidtagits.



2017-04-27 10 (18)

Tabell 3. Ovägd svarsfrekvens per länSvarande Utvalda Ovägd

Län exkl ÖT svarsfrekvens1 1 653 6 774 0,2443 398 1 189 0,3354 336 997 0,3375 407 1 242 0,3286 401 1 102 0,3647 309 847 0,3658 307 901 0,3419 232 571 0,40610 253 720 0,35112 864 3 295 0,26213 392 1 123 0,34914 1 073 3 870 0,27717 316 948 0,33318 361 1 004 0,36019 316 942 0,33520 385 1 056 0,36521 341 1 010 0,33822 340 898 0,37923 318 782 0,40724 331 877 0,37725 309 922 0,335

Skillnaderna i svarsandel är större mellan branschgrupperna (19,8 %–48,4 %) vilket framgår av Tabell 4. Företagen med verksamhet inom kultur, nöje och fritid (RS) och företag med byggverksamhet (F) har en låg svarsandel (19,8 % respektive 23,2 %). Tabell 4. Ovägd svarsfrekvens per bransch.

Svarande Utvalda OvägdBransch exkl ÖT svarsfrekvensBC 765 1 897 0,403DE 265 547 0,484F 1 150 4 963 0,232G 1 156 3 994 0,289H 580 1 923 0,302I 610 2 553 0,239J 772 2 204 0,350M 1 366 3 305 0,413N 749 2 109 0,355P 591 1 358 0,435Q 693 1 447 0,479RS 945 4 770 0,198

En tydlig bild i företagsundersökningar är att ju större företaget är, desto större är svarsbenägenheten vilket även visar sig i denna undersökning, se tabell 5. Registerhållningen (av FDB) har lägre kvalitet för kategorin företag med färre än 15 anställda. Vidare gäller att administrativa material som kontrolluppgifter och uppbördsdeklarationer, som är viktiga inslag i registerhållningen av



2017-04-27 11 (18)

företag med anställda, saknas för företag utan anställda. Man har helt enkelt färre hjälpmedel i registerhållningen. Det innebär att gränsdragningen i FDB mellan kategorierna ”aktivt” och ”inaktivt” företag försvåras. Detta problem ”spiller över” till undersökningarna och yttrar sig ofta i svårigheter att få kontakt och att få in uppgifter från denna kategori företag. Statistiken över de mindre företagen får därför något lägre kvalitet än motsvarande uppgifter för de större företagen. Vidare bör det noteras att svarsandelen var störst bland företagen med 50 – 249 anställda; 50,7 procent att jämföra med 21,6 procent för de företag som saknar anställda.Detta är ingenting som är typiskt för föreliggande undersökning utan gäller många av SCB:s företagsundersökningar. Objektsbortfallet har hanterats på två olika sätt. När objektsbortfallet fördelat sig så att antalet svarande i ett stratum är färre än två har objekt imputerats enligt ”närmsta granne”-metoden. Imputeringens omfattning är 273 objekt, fördelade på 242 stratum, så att alla stratum kommer upp i två svarande. Svaren från en slumpvis utvald ”närmsta granne” har använts för de imputerade objekten. De imputerade objekten ingår i svarsmängden vid estimationen. Om ingen imputering hade gjorts hade det lett till en förväntad underskattning av urvalsosäkerheten. ”Närmsta granne”-metoden beskrivs närmare under avsnitt 2.2.6. Resterande objektsbortfall har hanterats genom uppräkning med bortfallsvikter.Bortfallet uppgick till 20 939 företag vilket motsvarar en ovägd bortfallsandel på 67,4 procent. Det är en ökning med 18,4 procentenheter jämfört med FVOV 2014. Det är ingenting som är specifikt för denna undersökning utan en genomgående trend när det gäller statistiska undersökningar, nationellt såväl som internationellt, i synnerhet när det gäller undersökningar där deltagandet är frivilligt. Den största kända bortfallsorsaken är svarsvägran (1 823 företag). Problematiken med svarsbortfall ska inte underskattas, men inte heller överdrivas. En hög svarsandel innebär inte med nödvändighet god kvalitet i statistiken. Omvänt, en låg svarsandel behöver inte med nödvändighet innebära dålig kvalitet i statistiken. Ett högt svarsbortfall ökar risken för snedvridningar i statistiken och ökar urvalsosäkerheten, vilket exempelvis kan ses i en större felmarginal. Om bortfallet inte skiljer sig från svarande minskar risken för snedvridningar.Den slutliga vikten (uppräkningstal) som används för att göra skattningar är en produkt av två olika vikter, designvikt och bortfallsvikt. Designvikten, dk, har att göra med hur undersökningen har designats och hur urvalet har genererats. För ett specifikt företag är denna vikt lika med inversen av sannolikheten att företaget ska komma med i urvalet, det vill säga:



2017-04-27 12 (18)

dk=1

antal utvalda per stratumantal i rampopulationen per stratum

vilket innebär att designvikten är alltid större än eller lika med ett. Det innebär också att alla undersökningsobjekt i samma stratum har samma designvikt.Bortfallsvikten, bk, är en korrigering för att svarsmängden i regel är mindre än det utvalda antalet företag. För ett specifikt företag är denna vikt lika med:

bk=antal utvalda per stratum

(antal svarande inkl imputerade per stratum+¿antal övertäckning per stratum)

vilket innebär att företagets svarsbenägenhet har skattats utifrån hur många företag i den grupp som företaget tillhör som har svarat i relation till antalet utvalda företag.Det partiella bortfallet, alltså bortfall på specifika variabler, har hanterats genom att redovisa det som en egen kategori, ”Uppgift saknas”.

2.2.5 BearbetningBristerna vid bearbetning kommer främst från situationer när uppgifter från olika källor förs samman, när uppgifter ska granskas eller när uppgifter ska överföras från pappersblanketter till elektroniskt format.För att identifiera företagsledaren görs en matchning mot Entreprenörskapsdatabasen men den uppdateras inte med samma frekvens som FDB och täckningen var 80 procent för FVOV 2017. Granskning är en annan källa till brister i bearbetning men den har inte mätts. För att spara tid och resurser ändrades kriterierna för granskning jämfört med FVOV 2014. Det ökar risken för brister i bearbetningen men det ska främst drabba mindre viktiga variabler (frågor). Skanning är ytterligare en källa till berarbetningsfel. De mest allvarliga bristerna upptäcks och korrigeras. Endast ett fåtal skanningsfel har noterats i materialet för FVOV 2017.Programmeringen av beräkningar kan också innehålla brister. Precis som vid skanning upptäcks i allmänhet de allvarligaste bristerna medan det är svårare att upptäcka mindre allvarliga brister. Bedömningen är att brister i bearbetningen endast påverkar tillförlitligheten i liten omfattning. De stora och allvarliga bristerna upptäcks i tid och kan korrigeras.

2.2.6 ModellantagandenUppgift om huruvida företagsledaren är man eller kvinna erhålls från personnumret om den juridiska formen är ett personligt företag (fysiker). För övriga företag finns däremot ingen uppgift om



2017-04-27 13 (18)

företagarens kön i FDB. Vid Enheten för registerbaserad företags- och arbetsmarknadsstatistik (ES/FRS) på SCB har man tagit fram en algoritm för att könsbestämma företag utifrån könssammansättning i ledningsgrupp och i förekommande fall styrelse. Detta har gjort det möjligt att i de allra flesta fall könsklassificera ett företag. I de fall detta inte har varit möjligt har det antagits att företagsledaren är en man snarare än en kvinna. För att hantera objektsbortfall i stratum med färre svarande än två har imputering gjorts. Totalt har 273 objekt i 242 stratum imputerats. ”Närmsta granne”-metoden har använts för att välja ut underlagskandidater (UK) till imputeringskandidaterna (IK). Metoden fungerar så här:

Identifiera IK, alltså objekt (som inte svarat) som ingår i stratum med färre än två svarande. Det blev 883 objekt.

Välj ut så många objekt att alla stratum har minst två svarande. Slumpen avgjorde vilka objekt som valdes ut. Det behövdes 273 objekt i 242 stratum för att nå upp till två svarande i varje stratum.

Identifiera UK till IK bland de 9 642 svarande. Ett poängsystem används för att avgöra vilka UK som är ”grannar” till IK. Egenskaperna län, kön, omsättning, utbildning och ursprung användes för att bedömda om en UK är ”granne” till IK eller inte. Egenskaperna län och kön fick lite större betydelse i bedömningen än de andra egenskaperna.

Bland de UK som bedöms vara bäst ”grannar” till IK väljs så många UK att antalet svarande i varje stratum blir minst två.

Svarsvektorn från de utvalda UK imputeras i IKs svarsvektor.Syftet med imputering är i detta fall att på ett mer korrekt sätt skatta osäkerheten i punktskattningarna. För att kunna skatta osäkerheten i varje stratum behövs åtminstone två svarande. Trots att imputering har gjorts i 242 stratum finns det fortfarande stratum med endast en svarande. Det är de 134 stratum med endast ett objekt i urvalet.I bedömningen av vilka UK som är ”grannar” till IK försöker metoden hitta UK som antas svara på liknande sätt som IK.Det finns några ytterligare antaganden som ryms inom ”Närmsta granne”-metoden. Man kan välja att imputera flera objekt, till exempel så att även stratum med endast två svarande kompletteras. Man kan välja andra egenskaper för att bedöma vilka UK som är ”grannar”. Man kan prioritera annorlunda när man bedömer vilka ”grannar” som är bäst.

2.3 Preliminär statistik jämförd med slutligEndast slutlig statistik redovisas.



2017-04-27 14 (18)

3 Aktualitet och punktlighet

3.1 FramställningstidReferensperioden är mitten av oktober till slutet av januari. Under februari–april genomförs beräkningar och under sista veckan av april levereras resultat till beställaren (Tillväxtverket, TVV). TVV avgör när de är redo att redovisa statistiken. En centralredovisningstidpunkt är första veckan av juli. TVV redovisar resultat från olika delar av undersökningen vid olika tidpunkter. Framställningstiden för SCB består av insamling och beräkning, insamlingen planeras i augusti–september och genomförs oktober–januari, beräkningarna genomförs februari–april. TVV sammanställer resultaten till publicerbart skicka under från maj och framåt.

3.2 FrekvensUndersökningen genomförs vart tredje år och tidigare genomförts 2002, 2005, 2008, 2011 och 2014.

3.3 PunktlighetEftersom FVOV inte är officiell statistik saknas publiceringplan i vanlig mening. Det finns ett leveransdatum bestämt i avtalet mellan SCB och TVV, TVV avgör sedan själv när och hur de publicerar materialet.

4 Tillgänglighet och tydlighet

4.1 Tillgång till statistikenFVOV utförs av SCB på uppdrag från TVV. SCB levererar svarsöversikt, dokumentation och en avidentifierad mikrodatafil till TVV. TVV bestämmer sedan hur de vill nyttja och tillgängliggöra materialet.

4.2 Möjlighet till ytterligare statistikSCB kan och har tidigare utfört uppdrag på materialet från FVOV. Uppdragen har kommit från TVV men även från andra intressenter.

4.3 PresentationSCB gör endast en enkel deskriptiv svarsöversikt med tabeller som presenteras med hjälp av Enkättabellsystemet (ETS). TVV ansvarar själva för presentationen av materialet och får tillgång till de mikrodatafiler som behövs för att producera den statistik man vill redovisa.

4.4 DokumentationUndersökningen dokumenteras främst i Kvalitetsdeklarationen. Där beskrivs ändamålet med undersökningen, statistikens innehåll samt statistikens kvalitet med dess huvudkomponenter (relevans, tillförlitlighet, aktualitet, tillgänglighet och jämförbarhet-samanvändbarhet).



2017-04-27 15 (18)

5 Jämförbarhet och samanvändbarhet

5.1 Jämförbarhet över tidFör att minska antalet strata gjordes en mindre förändring av stratifieringen för storlek. Istället för sex storleksklasser (0, 1–4, 5–9, 10–19, 20–49, 50–249) används nu fyra (0, 1–9, 10–49, 50–249). Syftet med att minska antalet strata är att minska risken för få stratum med för få svarande. För att få tillräckligt många svar från företag med unga företagsledare placerades dessa i ett eget stratum. Stratifieringen i övrigt (län, bransch, kön) är densamma som i de tidigare omgångarna av FVOV.Undersökningen 2014 skiljer sig lite från de övriga när det gäller urvalsdesign. Designen justerades då för att öka antalet företag med en ung företagsledare i såväl urvals- som svarsmängden jämfört med FVOV 2011. Detta gjordes efter önskemål från TVV. Själva urvalet, inom respektive stratum, drogs som ett Pareto πps urval, se Rosén (1997a,b).På populationsnivå är koncerntillhörighet den största skillnaden över tid. De första årgångarna (2002–2005) tillät inte några koncernföretag, från 2008 och framåt ingår koncernföretag. Koncernföretagen är 2–3 000 stycken. Vid tidigare redovisningar av tidsserier har koncernföretagen exkluderats men i den föreliggande har de tillåtits vara med för att få likadana skattningar som vid ordinarie redovisning av FVOV 2017. Det försvårar samtidigt jämförelser mellan 2002–2005 och 2008–2017.En annan skillnad på populationsnivå är att mellanstora företag först ingår i populationen 2011. Innan dess gick populationsavgränsningen vid 49 anställda. Eftersom redovisningen delas upp på små- och mellanstora företag blir påverkan inte stor.På frågenivå finns följande förändringar mellan 2014 och 2017:2014 201714. Hur stort hinder upplever du att följande faktorer ugör för företagets utveckling och tillväxt?g) Tillgång till infrastruktur (t.ex. transportsystem, telekommunikationer, bredband)

10. Hur stort hinder upplever du att följande faktorer ugör för företagets utveckling och tillväxt?d) Tillgång till transportsystem (t.ex. vägar och järnvägar)

e) Tillgång till bredband17. Har företaget ansökt om något av följande under de tre senaste åren?..c) Statligt stöd och/eller bidrag

13. Har företaget ansökt om något av följande under de tre senaste åren?..c) Offentligt stöd/bidrag



2017-04-27 16 (18)

21a. Har företaget haft någon export under 2013?

Ja (Mindre än 5 %, 5–25 %, 26–50 %, 51–75 %, 76–100 %)

Nej Nej, men företaget har

ambitionen att börja exportera inom tre år

19a. Har företaget haft någon export under 2016?

Ja (Mindre än 5 %, 5–25 %, 26–50 %, 51–100 %)

Nej

22a. Har företaget haft någon egen import under 2013?

Ja (Mindre än 5 %, 5–25 %, 26–50 %, 51–75 %, 76–100 %)

Nej Nej, men företaget har

ambitionen att börja exportera inom tre år

20. Har företaget haft någon egen import under 2016?

Ja (Mindre än 5 %, 5–25 %, 26–50 %, 51–100 %)

Nej

29a–d. Vilken roll har miljöaspekten i företagets verksamhet?..

Ja Nej Nej, men vi har

ambitionen att göra det inom fem år

23a–c. Vilken roll har miljöaspekten i företagets verksamhet?..

Ja Nej

34. Har företaget deltagit i en offentlig upphandling under de senaste 12 månaderna?

Ja (Hur många anbud har företaget lämnat?: 1 anbud, 2–4 anbud, 5 eller fler anbud)

Nej

28. Hur många anbud har företaget lämnat avseende offentliga upphandlingar de senaste 12 månaderna?

0 anbud 1 anbud 2–4 anbud 5 eller fler anbud

Dessa förändringar kan påverka jämförbarheten över tid. Om förändringar i skattningarna observeras kan de alltså bero på att frågan är annorlunda ställd eller att svarsalternativen har ändrats. Förutom dessa förändringar har några frågor tagits bort och några lagts till, dessa redovisas inte i tidsserierna.

5.2 Jämförbarhet mellan grupperRedovisningsgrupperna har inte förändrats över tid. Urvalsallokeringen är gjord så att olika grupper ska få liknande precision och därmed underlätta jämförelser.



2017-04-27 17 (18)

5.3 Samanvändbarhet i övrigtDet kan finnas ytterligare möjligheter till samanvändbarhet med andra undersökningar. Det ska i så fall handla om små- och medelstora företag verksamma under hösten 2016 i Sverige.

5.4 Numerisk överensstämmelseSkattningarna för 2017 i FVOV 2017 och 2017 i tidsserierna stämmer överrens numeriskt. Däremot stämmer inte skattningarna för 2008–2014 i tidsserierna överrens med tidigare skattade tidsserier. Det beror på förändringarna i populationerna som beskrivs i avsnitt 5.1.

Allmänna uppgifter

A Klassificeringen Sveriges officiella statistikStatistiken är inte officiell

B Sekretess och personuppgiftsbehandlingI myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).För att skydda enskilda personers eller företags sekretessreglerade uppgifter säkerställs att de inte kan röjas direkt eller indirekt i den statistik som offentliggörs.Vid behandling av personuppgifter, det vill säga information som direkt eller indirekt kan hänföras till en person som är i livet, gäller lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken samt personuppgiftslagen (1998:204).

C Bevarande och gallringMikrodata bevaras på SCB för att möjliggöra bearbetningar vid ytterligare uppdragsbeställningar.Tillväxverket erhåller avidentifierade mikrodata tillsammans med svarsöversikt från års- och tidsserieskattningar.

D UppgiftsskyldighetUppgiftsskyldighet föreligger inte för denna undersökning.

E EU-reglering och internationell rapporteringEU-reglering och internationell rapportering är inte aktuellt för FVOV.

F HistorikFVOV framställdes första gången 2002, FVOV 2017 är den sjätte undersökningen som genomförs. Urvalsdesign och stratifiering har inte ändrats mycket över tid, läs mer under kapitel 5. Vilka frågor som ställts har förändrats något över tid, några formuleringar eller svarsalternativ har justerats.



2017-04-27 18 (18)

G Kontaktuppgifter

Statistikansvarig myndighet Tillväxtverket

Kontaktinformation Olof Dunsö

E-post [email protected]

Telefon 08-681 9214

mailto:[email protected]

Documents

Tillväxtverket - Startsida Tillväxtverket · Web viewFrågorna behandlar områdena tillväxt/utveckling, marknad och konkurrens, internationalisering, hållbarhetsarbete, kontakter