1

TPU Delrapport– de tre första åren

2 3

I N N E H Å L L

4 Förord

6 Arbetssättet

7 Citat

11 Historik

12 Påbörjade projekt

14 Förslagsverksamheten på linjer med TPU

15 Positiva effekter på produktiviteten – pilotobjekten • Haspel • FSI • Trimvalsverk

18 Utvecklingen av akutunderhåll

19 Fler positiva effekter

20 Nyttan av gemensamma verktyg • besparingar verktyg • exempel Kontinuerlig glödgningslinje och Prelaq

21 Påverkan på arbetsmiljö och säkerhet • Synpunkter från Metalls huvudskyddsombud • Punkter med skyddssynpunkt • Bryt & Låstavlor • Utveckling av sjukfrånvaro

22 Brandsäkerhet • Uttalande från försäkringsrådgivare • Synergieffekt Brand/säkerhet – TPU • Antal läckor/städpunkter/kabelsanering

24 Industrimiljöanalyser IMA

28 Utbildning och information

28 Studiebesök

28 TAK-tal

29 CIP

30 Miljö

31 Bilder – före och efter

Storrengöring på Metallbeläggningslinje 1.

4 5

TPU-projektet inom Valsning och Beläggning på SSAB Tunnplåt i Borlänge är unikt för svensk tung industri. Både med tanke på mängden resurser och hur projektet har genom-förts. Som mest har 29 per-soner arbetat på heltid med projektet.

Målet på lång sikt är att införa operatörsunderhåll, och på kort sikt att skapa förutsättningar för detta.Ett annat viktigt mål är att öka produktionsper-sonalens engagemang och kunskap om sina maskiner. Resultatet ska bli ökad tillgänglighet, anläggnings-utnyttjande och kvalitet. Med andra ord våra TAK-tal. Detta uppnås genom en mängd aktiviteter, vars syfte är att förändra atti-tyder, som i sin tur ökar engagemanget. För att på så sätt kunna ta tillvara den breda kompetens och kun-skap som medarbetarna besitter.

Sommaren 2001 fick jag uppdraget att införa ”Förstalinjens operatörs- underhåll”, eller Totalt Produktivt Underhåll (TPU), som det döptes om till.

Jag fick tre medhjälpare med mig från starten. Alla tre visade sig vara helt rätt för projektet. Deras bidrag till projektet kan inte nog betonas. Vår kunskap i ämnet var minst sagt låg. Den första tiden ägnade vi åt att lära oss allt om TPU, genom studier, studiebe-sök och diskussioner med utomstående konsulter. En stor del av tiden gick också åt till att förbereda

oss inför att ta emot de 15 medarbetare som skulle ingå i projektet, och kom att kallas för TPU:s resurs-grupp.

Vi förstod tidigt att om vi ska lyckas måste vi skapa ett eget koncept som passar vår verksamhet. Vi hade stött på många liknande projekt som hade misslyckats just på grund av att de inte var anpassade för verksamheten.

Jag kan inte nog betona hur mycket resursgruppen och koordinatorerna har bidragit till och fortfarande bidrar till projektets fram-gångar. De har alla helhjär-tat trott på konceptet och arbetat hårt för att införa TPU.

En annan viktig fram-gångsfaktor är fackens positiva inställning till TPU.

Vi får inte heller glömma att det är operatörerna och reparatörerna som utför TPU i vardagen som gör att det överhuvudtaget går

att förändra arbetssättet. Den tyngsta bördan bärs som alltid av förstalinjens chefer. Utan deras uppoff-ringar och slit hade vi nog inte kommit så långt.

På Kontinuerliga glödg-ningslinjen hade man i och med starten av projektet Line check redan påbörjat resan mot operatörsun-derhåll. Där fanns redan en motiverad ledning och operatörer vilket har hjälpt oss mycket. Folket på Kontinuerliga glödgnings-linjen fungerar fortfarande som bollplank när det gäl-ler att utveckla och testa de nya stegen.

En annan framgångsfak-tor är vårt samarbete med GR Sanering AB, Hofors, och konceptet Progress. GR:s konsulter lägger ner mycken möda på att över-tyga personalen om vad renhet, ordning och reda betyder för produktions-resultatet. GR Sanerings personals kunnande och positiva inställning har gjort arbetet till ett nöje för alla inblandade. Utan detta

Förord

där är jag övertygad om att de kommer att fortsätta att bidra till SSAB Tunnplåts framgångar.

Jag känner stolthet och stor tillfredsställelse när jag gör ett besök i produktionen och ser hur allt har för-ändrats. På i stort sett alla arbetsplatser har TPU satt sina spår.

Vi kan nu visa upp en an-läggning som är ren och snygg och där ordning och reda råder. Att träffa medarbetare som på ett positivt sätt beskriver hur deras arbetsplats/arbets-situation har förändrats gör mig glad. Detta kan också sammanfattas i att vi har ökat vårt kvalitetsintryck och påbörjat resan mot ett

nytt arbetssätt. Det vittnar också responsen från våra externa besökare om.

Till sist måste jag få nämna ledningen för Valsning och Beläggning med Bo-Erik Wennberg i spetsen. Utan deras mod att släppa till resurser och tålamod hade inget av det som beskrivs i rapporten kunnat för-verkligats.

Detta mod måste bestå för att arbetssättet ska kunna bevaras och utvecklas.Jag tycker att alla inom SSAB Tunnplåt ska känna stolthet över TPU-projektet.

Jan Andersson, projektledare

samarbete hade projektets hittills lyckade resultat varit omöjligt.

Det har varit tre mycket lärorika och intressanta år.Jag vill också peka på det kloka och unika i att ta tillvara övertaliga medar-betare och deras kunskap. Hela resursgruppen har sitt ursprung från den övertalighet som uppstod i och med omorganisa-tionen av underhållet. Jag tror att alla som har kom-mit i kontakt med någon eller några i resursgrup-pen kan vittna om deras engagemang, kreativitet och goda humör. Flera av dem lämnar projektet när de går i pension, andra när de så småningom får andra sysslor inom företaget, och

TPU-trappan

6 7

Arbetsättet

i någorlunda

kronologisk

ordning

1. Information till alla berörda.

2. Kartläggning av nuläge, görs i enkätform (GR Industrimiljö IMA). Både mjuka och hårda frågor ställs. Svaren utgör sedan underlag vid skapande av ordning och reda. Åtgärder av sånt som medarbetarna tycker är viktigt.

3. Alla inbjuds till en endagsutbildning om TPU.

4. Arbetsplatsen inventeras där allt ifrågasätts. Varje anmärkning får en egen punkt på listan, och en ägare till varje problem utses. Problem som inte kan åtgärdas direkt förs över till en problempool, förbättringsgrupper mjuk-startar. Nu startar det kon-tinuerliga förbättringsar-betet för såväl arbetsmiljö som att skapa förutsätt-ningar för det framtida operatörsunderhållet.

5. Rengöringsanalys enligt GR:s koncept påbörjas, och ligger till grund för den storrengöring, initial-rengöring, som ska göras. Analysen visar vad som ska rengöras, hur rent det ska bli, vilken metod som ska användas och vilka personella resurser som krävs. Exempelvis: Behövs det operatörer, chefer, TPU eller GR Sanering?

6. TPU-tavlan på plats.

7. När de flesta av punk-terna på inventeringslistan är åtgärdade är det grov-städat och storrengöring som kan genomföras.

8. Nu börjar arbetet med att hitta lämpliga intervaller för de insatser som krävs för att förhindra återsmuts-ning, så kallade återsmuts-ningsronder. Att förhindra nedsmutsning ingår också i detta.

9. När arbetsplatsen nått status ordning och reda, det vill säga genomgått steg 1-3, kontrolleras detta genom att kvalitetsav- delningen genomför en internrevision, som är kopplad till SSAB Tunn-plåts kvalitetslednings-system.

10. Steg 4. Nu är arbetsplat-sen i det skick att regel-bundna ronder genomförs. Det är lätt att upptäcka

fel, brister i utrustningen med mera. Operatören kan också åtgärda smärre fel.

11. Steg 5. Nu genomförs mer avancerade ronder där bland annat utbildning och speciella verktyg krävs. Operatören kan också åt-gärda upptäckta avvikelser och fel.

12. Steg 6 är under utveck-ling. I det kommer funk-tioner som att förstå linjens nyckeltal, TAK-tal, leda för-bättringsgrupper, utveckla arbetsmetoder och arbets-miljö att ingå.

13. Steg 7, operatören ska själv kunna planera, genomföra och följa upp reparationer.

I december 2004 har sex linjer genomfört och fått steg 1-3 godkända, fyra lin-jer till och med steg 4 och en linje till och med steg 5.

Projektet har utvecklats mycket tillfredställande. Förutom en grundläggande kunskap om ordning och reda, bidrar förändring-arna också successivt till ett större kunnande hos operatörerna. Den modell som vi använder har tydligt visat på flera plusfaktorer för företaget:• Högre tillgänglighet

genom färre akuta störningar.

• Bättre kontrollerad stopptid.

• Bättre arbetsmiljö.• En bredare kompetens

hos operatören.• Totalt ett högre engage-

mang runt anläggningens funktion.

• Underhållsfunktionerna får mer och mer arbeta med de arbetsuppgifter som de är kvalificerade för.

I skrivande stund är det nu klart att arbetet med så kallade förbättringsgrupper ska startas, CIP, Continous Improvement Process. Jag ser fram emot det arbetet och framför allt resultatet när fler kan modellen. ”Det är bara den egna sådden som vi kan räkna med att skörda.” ”Förändringar tar tid för att ge resultat.”

Citatmässigt och som är organi-satoriskt hållbart.

I ”Den framtida operatörs-rollen” beskrev jag utifrån min horisont vad som måste göras. Dokumentet beskriver i korthet att vi måste nå ett högre engage-mang hos operatören. Och ett högre engagemang nås enbart genom att syn-liggöra förändring och tilltro. Med andra ord, kan vi inte påvisa fördelarna för operatören kan vi inte heller förändra arbetssättet. Liksom att ledningen och cheferna måste stödja för-ändringen.

2001 gav jag Jan Andersson i uppdrag att skapa ett TPU-koncept som passar både kulturen och anlägg-ningen på SSAB Tunnplåt i Borlänge. Vi skulle ge projektet både resurser och tid. Att förändra ett arbets-sätt tar tid. Det görs inte på ett år.

Som ni ser så har projektet kommit en bra bit på väg och vi vill gärna dela med oss av projektets framgång-ar och vilka möjligheter som finns framgent.

Bo-Erik Wennberg, produktionsdirektör Valsning och Beläggning:”Under de år jag har varit knuten till chefsbefatt-ningar inom stålindustrin har hela tiden produktion och kostnader varit i fokus. Naturligtvis helt rätt avse-ende konkurrensförmåga. Många system har införts och värderats, ABB:s T50-system samt GFO, Gränslös Flödesorganisation, samt 5S och totala TPM-kon-ceptet. För mig finns bara en bild, ingen har lyckats med ett införande som lyfter operatörens roll och funktion. Övertron på ett grupporganiserat arbets-sätt och andra upplägg, har bidragit till att många känner frustration inför införandet av ännu en bok-stavskombination, som inte fungerar eller som fungerar hos ett fåtal entusiastiska tjänstemän.

När jag tillträdde som produktionsdirektör på SSAB Tunnplåt i Borlänge 2000, funderade jag länge och mycket på hur man skapar ett arbetssätt, som blir accepterat och som ger konkurrensfördelar både kostnads- och effektivitets-

8 9

linje med god ordning. Det betyder att det är betydligt lättare att på FU notera eventuella avvikelser och åtgärda dessa i tid. Vi får på köpet ett antal nya ögon i linjerna som jagar läckor och andra återsmutsnings-källor som för oss kan vara felorsaker.

I steg 4 blir vi fler som delar på kontrollbördan. Det betyder att driftens medvetenhet om hur lin-jerna mår ökar ytterligare. Vi får in avvikelser tidi-gare och undviker på så vis akuta stopp. På vissa linjer, till exempel Trimvalsverket, noteras även en markant nedgång på arbetsorder-relaterade avvikelser till mindre fel. Jag misstänker att man gör en del själva istället för att beställa.Resultatet blir en större medvetenhet hos operatö-rerna, tätare kontakter med underhåll och färre stopp. Underhåll kan också lägga mer tid på att utveckla lin-jerna när man är fler som hjälps åt med kontroller.Nu ser jag fram emot att vara med i införandet av steg 5 på Kontinuerliga glödgningslinjen.”

Björn Jansson, enhetschef Belagt:”Genom införandet av TPU märks en markant

Inge Nilsson, enhetschef Format:”Eftersom jag tidigare arbe-tat inom underhåll i många år så är jag helt införstådd med värdet av ett funge-rande TPU. Förutom en säkrare och trivsammare arbetsplats får man med TPU en bra bas för det förebyggande underhållet. Operatörer som är engage-rade i sin utrustning är en garanti för bättre tillgäng-lighet och lägre kostnader. Även om TPU initialt kostar pengar så är det väl investerade pengar.”

Eskil Johansson, enhetschef Varmvalsverket:”TPU har hjälpt oss att ska-pa engagemang kring att förbättra våra arbetsplatser. Resurser har funnits som säkrat arbetssättet. Vi har en mycket bättre ordning och reda på de arbets-platser där vi startat TPU. Vi har också vid revision kunnat visa att arbets-sättet är etablerat och vi kan se positiva effekter på tillgängligheten. Genom

skapat engagemang och genomgångna aktiviteter ser vi också positiva effek-ter på vårt grupporganise-rade arbetssätt. Inte minst CIP-övningarna bidrar till att hitta gemensamma lös-ningar.”

Lennart Karlsson, ordföran-de i Metallklubben på SSAB Tunnplåt i Borlänge:”Metallklubben har under många år slagits för att decentralisera arbetsorga-nisationen (produktionen blir effektivare och mer lönsam om rätt personer fattar rätt beslut så tidigt som möjligt i kedjan). Detta har bland annat formulerats som ett grupp-organiserat arbetssätt. Ett arbetssätt som ska präg-las av samarbete och bra kommunikation. Tyvärr har ledningen för SSAB Tunnplåt inte visat särskilt stort engagemang för att vidareutveckla gruppor-ganisationen/decentrali-seringen. Med TPU har processen med införandet av ett grupporganiserat arbetssätt tagit fart igen. Det systematiska arbete som gjorts inom ramen för TPU har inte varit vanligt tidigare. Det har skapats en TPU-pärm där erfarenhe-ter och införandemetoder ständigt uppdateras. ”Det goda exemplet” har fått en

Anders Persson, operatör på Metallbeläggningslinje 1:”TPU ger en ren och snygg arbetsplats med god ord-ning och reda med rätt saker på rätt plats. Bra är också TPU-korten med passande arbetsuppgifter med bra intervaller. Att operatörer får sköta och vårda sin maskin ger bra maskinkännedom, brister och fel upptäcks i ett tidigt skede. Förbättringslistan finns på varje arbetsplats där vi kan fylla i saker som kan förbättras. Genom TPU får man mer enga-gerade operatörer, och det leder till ett mer stimu-lerande arbete.”

Johan Eriksson, enhetschef Produktionsservice:” Mycket glädjande är den dramatiska förändringen som underhållspersonalen upplever i operatörernas attityd. Operatörerna är mycket mer aktiva och hjälpsamma i samband med driftstörningar och reparationer. Detta är något som kan tillskrivas TPU.”

framträdande roll. Bara det faktum att det avsattes resurser i form av personal och utrustning gav projek-tet hög status. Det engage-mang som operatörer upp-visar bekräftar återigen att ”den som uppmärksammas och får nyttja sin erfaren-het och kunskap kring den egna arbetsplatsen stimu-leras till utveckling av sig själv och sin arbetsplats.”

Peter Björk, TPU:s resursgrupp:”Jag var med när vi startade på Metallbeläggningslinje 1den 16 april 2002, när vi gjorde den första invente-ringen och massor av fel och brister i linjen men även många förbättrings-förslag kom fram. Det var allmänt stökigt och skitigt med massor av bråte som dels hörde till linjen dels inte alls hörde dit. Jag kommer ihåg alla rengöringar vi genomförde med operatörer, ledning och GR Sanering samt VS (ProduktionsService, vår egen underhållsorganisa-tion). Alla ställde upp och rensade bort skrot och rengjorde utloppet i flera omgångar. Vi åt tillsam-mans, ibland med en enkel pall som matbord men på så sätt lärde vi känna var-andra. Klart att det var en jobbig tid för det är inte det

lättaste att införa ett nytt arbetssätt. Med alla för-ändringar de senaste åren tog det ett år att komma igång på allvar, och innan alla började inse att TPU är ett bra arbetssätt. Att man kan hålla linjen ren, bygga bort farliga moment, som till exempel halkiga golv, verktygen på rätt plats. Listan kan göras lång på allt som operatörerna har förändrat till det bättre både vad gäller kvalitet och ergonomi. VS har byggt bort många oljeläckor och en del andra surdegar så att linjen är mer tillförlitlig nu och fungerar bättre. Jag som har varit med sedan starten har inte bara lärt känna operatörerna utan även ledningen, som har ställt upp på ett helt otro-ligt sätt. Jag känner mig privilegierad som har fått vara kontaktperson på Metallbeläggningslinje 1.”

Patrik Melin, områdes-ansvarig för underhållet på Trimvalsverket och Konti-nuerliga glödgningslinjen:”TPU som verktyg för underhållet. Som jag ser det så skapar steg 1-3 ordning och reda en hel del jobb för underhållet. Men det gör också att underhållet och driften kommer närmare varandra. När vi kommit till steg 3 så finns det en

10 11

Roger Stenberg, vice ordförande SIF klubben SSAB Tunnplåt:”Sif:s medlemmar har inte deltagit praktiskt i så stor utsträckning ännu. Några chefer, UH-perso-nal samt koordinatorer deltar. Signalerna vi fått är positiva, när personalen förstår meningen med TPU så ökar intresset markant. De förändringar och för-bättringar som gjorts har skapat stort engagemang och motivation att delta. Vår förhoppning är att alla tjänstemän på ett mera konkret sätt kommer att delta i framtiden. Det går att ha TPU på alla positio-ner i företaget.”

Historik

Även den inte synliga smutsen grävs fram.

skillnad i produktionsan-läggningarna. De första ste-gen med ordning och reda är en förutsättning för att utveckla TPU-arbetet samt det grupporganiserade arbetet. Det generella rök-förbudet som vi har infört inom Beläggning är också lättare att följa när vi har ett strukturerat arbetssätt. Detta har på ett positivt sätt kunnat påverka diskus-sionerna med våra försäk-ringsgivare.”

Ronnie Högberg, enhetschef Kallvalsverket:"För Kallvalsverkets del upplever jag att de förbätt-ringar som har genomförts inom ramen för TPU ökar operatörernas engagemang i den egna verksamheten. När arbetsförhållanden och miljö förbättras på den egna arbetsplatsen ökar

inspektionerna intresset för hur den egna linjen fungerar.

De framsteg, som jag tycker är viktigast, är förbättrad arbetsmiljö och att TPU ger våra operatörer en möjlighet att utvecklas, samtidigt som de får ökad kunskap om hur våra linjer fungerar. De enkäter som har genomförts visar också att det ofta är relativt enkla saker som kan ge förbätt-ringar – och minskar irrita-tionen. Som chef fokuserarman ofta på större samman-hang och investeringar, men det finns en stor förbätt-ringspotential i vardagen både för kvalitet, produk-tion och kostnader. TPU minskar klyftan mellan underhåll och produktion och de samordningar som kan göras är mycket viktiga.

TPU är en del av den ”Framtida operatörsrollen” och kommer att vara ett naturligt arbetssätt inom några år. Det är viktigt att kunna känna stolthet på sin arbetsplats och det känner man där det är ordning och reda och där man har ett ”gott samarbete.”

12 13

Objekt kan vara hela lin-jen eller delar av en linje. Varmvalsverket är delat i sex objekt; ugnar, för-par, färdigsträcka, vals-slipen, kylsträcka och hasplar, till skillnad mot Metallbeläggningslinje 2 som är ett objekt.

Totalt finns det 70 objekt. Av dessa är 55 stycken startade, och de återstå-ende, Tandemvalsverket, Målningslinjen i Finspång samt resterande delar i Varmvalsverket, är de tunga objekten.

TPU har också börjat infö-ras på de icke produceran-de enheterna, exempelvis i verkstäderna. Stegen 1-3 är de som är aktuella i dagslä-get. Det har redan blivit en klar förbättring på renhet och ordning och reda.

PunktstatistikNoteringar som förts upp på åtgärdslistor vid inven-teringen, se typexempel nedan.

Totalt har 5 890 invente- ringspunkter noterats och av dem är 4 260 åtgärdade. Spridningen mellan objekt är från cirka 100 till 500 stycken.

Totalt har under samma period noterats 1 052 för-bättringspunkter av vilka 656 är verkställda. Man får beakta att även invente-ringspunkterna måste ses som förbättringar så den totala summan av förbätt-ringar är nära 7 000.

Här följer typexem-pel på TPU-punkter. Sammanställning av Peter Björk och Carina Kaustinen.

Metallbeläggningslinje 1Inlopp• Verktygsskåp för plåt-

dragning. Allt som behövs för skarvning av plåt finns i detta skåp. Behöver inte leta efter verktyg eller skruvar. Förut fick man i värsta fall leta och hittade man inget fick man åka till förrådet. Produktivitet.

• Märkta pulpeter. Dåligt märkta och en del omärk-ta knappar. Viktigt att de är rätt märkta så man vet vilken knapp som ska användas. Säkerhet.

• Gasoldetektorerna var övertäckta med plastpå-sar. Säkerhetsrisk.

Nonoxen• Kranar för kylvatten till

ugnsrullarna var bara blockerade med ett saxlås. Säkerhetslås monterades. Säkerhetsrisk och produk-tivitet.

Gryta• Verktygsskåp för byte

av glättar. Snabbare byten därför att det man behöver finns på plats. Produktivitet.

• Skåp för aluminiserande kläder. Det fanns gamla trasiga skyddskläder. Rätt skyddskläder. Rätt storle-kar. Fick veta att kläderna har datumstämplar, det vill säga begränsad håll-barhet. Måste kolla att de inte är trasiga eller gamla. Säkerhet.

CAFL • Oljeläckagen har tätats,

vilket innebär att det inte går åt lika mycket olja och miljön har blivit bättre. Miljö- och arbetsmiljö.

• Halkskydd monterade i trappen ner till källaren, och i trappen som går över linjen. Stor risk för halka tidigare. Säkerhet.

Påbörjade

projekt

Antal påbörjade TPU-projekt

På Metallbeläggningslinje 1 har opera-

törerna fått en egen verkstad, för opera-

törsunderhåll.

• Verktyg för byte av sil i kromateringen, väl-digt tungt. Nytt lättare har tillverkats, nu kan alla använda verktyget. Arbetsmiljö.

• Kemikalier till CAFL för provtagning stod på ett bord, det saknades tvättmöjligheter. Ett nytt minikök med tvättmöj-ligheter monterades och kemikalierna kan förvaras mer säkert. Miljö- och arbetsmiljö.

Utloppet• Tryckluft före påhasplar-

na. Nu kan de blåsa bort smutsen på plåten och eli-minerar risken för spärr-ning av rullar. Kvalitet, produktivitet.

• Tv-monitorerna flyttade så att man slipper ont i nacken när man tittar på dem. Bättre arbetsmiljö.

• Verktyg för byte av plast-band. De är placerade invid platsen för byte av plastband. Inget letande utan snabba byten. Produktivitet.

• Verktygstavla vid band-stationen för enklare reparationer. Behöver inte leta utan kan snabbt åtgär-da små fel. Produktivitet.

Hela linjen• Dragklossar märkta

och utsatta på bestämda platser efter linjen. Lättill-gängliga vid bandbrott. Kortare stopp. Rätt verk-

tyg på rätt plats. Produktivitet.

• Takfönster trasiga. Glas-bitar kunde ramla ner. Åtgärdade. Säkerhet.

14 15

Förslags-

verksamheten

på TPU-linjer

Förslagsverksamheten visar en positiv trend där TPU pågår. 2001 är borttaget ur statistiken eftersom man genomförde kampanjer och förslagsverksamheten fördubblades.

Betsträcka och Regeneriseringsanläggning, nyligen startadeMetallbeläggningslinje 2, start 2004

Metallbeläggningslinje 1, start 2002Varmvalsverket, start 2002

Allt blir spegelblankt. En ren spegel ger bra förutsättningar att se kvalitetsfel.

16 17

3. Felanmälan från TPU-ronder (Steg 4) haspel, Varmvalsverket

4. Stopptimmar vid haspel, Varmvalsverk

1. Medelvärde tillgänglighet haspel, Varmvalsverk

2. Totala sliptider vid riktmaskiner, Formatsträcka 1

TrimvalsverkTrimvalsverket, Kallvalsverket, källa: Fredrik Jonasson, VKG.

2003: Efter TPU:s infö-rande kan följande för-bättringar redovisas: Rent allmänt har oljeläckagen minskat. En kantlist på traversen monterats för att förhindra metallflagor från traversrälen faller ned i valsverket och orsakar skador på plåt och arbets-valsar. Detta kompletteras med dammsugning av tra-versen. Beslut om att byta till tätade lager, vilket kom-mer att ge besparingar på fettsidan. Inga mekaniska haverier har inträffat sedan 2001.

2004: Tre av fem satser lager är nu helt tätade. En sats byts inom kort. Sista satsen byts när den bedöms att inte hålla måttet längre ur slitagesynpunkt. Detta har medfört en

renare och mer servicevän-lig arbetsmiljö.

Fortsatta förbättringar sker regelbundet. A-värde sjun-ker på grund av tillgången på material. Övriga siffror är dock rolig läsning. Det är också den allmänna uppfattningen att verket går bättre och har färre haverier.

Detta avspeglas också i siff-rorna över akuta stopp (se diagram 8). Trimvalsverket har och ska ha en över-kapacitet i förhållande till levererande sträckor, därför mäter vi oss framför allt mot kvalitetsutfallet. Tyvärr är det ju så att en halv pro-cents förbättring, som är mycket bra, ger en liten för-ändring av TAK-talet.

Cirka 100 000 ton/år pro-cessas i Trimvalsverket, en procents förbättring i kvali-tetsutbytet kan värderas till minst 2,5 miljoner kronor per år (se diagram 7).

Positiva

effekter på

produktiviteten

– pilotprojekten

HaspelExempel från haspeln i Varmvalsverket; trolig påverkan av tillgänglig- heten sedan operatörs- ronder införts oktober 2003 – steg 4 i TPU-trap-pan. Tillgängligheten har ökat med > 0,4 procent jämfört med 14 månaders medelvärde före och efter införandet(se diagram 1). Antal stopptimmar 2004 har minskat med 20 jämfört med 2002 (se diagram 2). På sidan 17 visas antal arbetsorder på felupptäck-ter som framkommit vid ronderna (se diagram 3). Värdet av detta är minst 10 miljoner kronor per år.

Formatsträcka 1Formatsträcka 1, statistik över hur påverkan av plan-lagd rengöring, dammsug-ning av riktverk påverkat stopptiden för slipning av riktverksvalsar (se diagram 4).

Timmar

Medel stopptid för slipning 02 2002–03 2004 10,47

Medel stopptid 2004 1,42

Minskning/ månad 2004 jmf. med 2002 9,00 –88%

Värde årsbasis cirka: 4,0 Mkr

Totala sliptider vid riktmaskiner, Formatsträcka 17. Kvalitet i Trimvalsverket 8. Akuta stopp i Trimvalsverket (%)

6. Tillgänglighet i Trimvalsverket

18 19

Coilpack 1 har under 2004 slagit årsproduktionsrekor-det rejält.

Förra rekordet var från 2003. Då emballerade vi 522 879 ton i Coilpack 1. 2004 emballerade vi 543 684 ton, alltså en ökning på nästan 21 000 ton. Vi slog även ett annat rekord, E-laget emballerade 113 stycken rullar en lördag natt, 13 stycken fler än gamla rekordet från 2003.

Vi var vid fem tillfällen nära att slå veckoproduk-tionsrekordet, veckan vi kom närmast var vi bara 42 ton från rekordet som är på 13 500 ton.

–Linjepersonalen ska verk-ligen ha äran för att vi slagit dessa rekord 2004, säger driftchefen Magnus Timber.

–Vi har infört TPU 2004, som givit mycket bättre ordning och reda. Vi är

på väg in i steg 4 nu, som kommer att stabilisera driftsäkerheten på lin-jen ytterligare tror jag. Förslagsverksamheten går hand i hand med TPU-arbetet. Engagemanget hos personalen har ökat mycket under 2004. Det har skett en hel del för-bättringar i linjen, både arbetsmiljömässiga och kvalitetsmässiga tack vare TPU. Även underhåll ska ha tack för 2004, de har

Fler positiva

effekter

– saxat från

Stålnätet

varit på alerten och hjälpt oss att lösa de problem vi haft i linjen.

–2005 ser jag fram emot ännu fler förbättringar i linjen, både arbetsmiljö-mässiga och kvalitetsmäs-siga, med hjälp av TPU, förslagsverksamheten, de nya införda lagkorten och personalens engagemang, kunnande och ansvars-tagande, säger Magnus Timber.

Akutunderhåll

Utvecklingen av arbetsordrar till akutunderhåll, VSA, visar en sjunkande trend. Troligen kan även här en viss positiv påverkan tillskrivas TPU.

Arbetsordrar till VSA per månad

E-laget fr v: Ulf Lindén, Ylva Lindeberg, Angela Aronsson, Elisabeth Wilhelmsson, Roger

Ström och Magnus Timber.

20 21

Gemensamma

verktyg

Nyttan av gemensamma verktygRapport av Peter Nordin och Conny Loning.

Samtliga skiftlag på has-peln i Varmvalsverket, Kontinuerliga glödgnings-linjen, Trimvalsverket och Tandemvalsverket i Kallvalsverket tillfrågades om betydelsen av gemen-samma verktygsskåp.Alla ansåg att arbetet underlättas när verktygen är utplacerade på de ställen i linjen där de ska använ-das. Däremot kunde ingen svara på om och hur myck-et reparationstiderna har kortats ner. Verktygsskåpen kommer att användas mer när TPU når steg 5-7.

Exempel på kostnadsbe-sparingar i samband med gemensamma verktygsskåp:

• På Kontinuerliga glödg-ningslinjen fanns det verktyg för ett värde av hundratusen kronor i lag-skåpen. I framtiden kan kostnaden minskas till en femtedel.

• På Prelaq-linjen fanns utrustningen för att mäta färgtjocklek utspritt på flera ställen. Totalt fanns det 55 stycken, till ett värde av 275 000 kronor. Behovet är mellan 10 och 15 stycken. Idag finns det så många utrustningar som behövs och de är pla-cerade där de behövs.

Påverkan

av arbetsmiljö

och säkerhet

Metalls huvudskyddsombuds synpunkter”Vad det har för betydelse för arbetsmiljöarbetet kan på så kort tid inte säkert avläsas i statistiken för till-bud eller olycksfall. På det sätt som arbetet utförs kan man se att operatörerna får ett bra arbetssätt för att systematiskt arbeta med förbättringar av sin arbets-miljö som delvis är ordning och reda. Man ser även att en ren arbetsplats med återkommande service av närmiljö ger färre risker för olycksfall och tillbud. En större kunskap och förstå-else om hur maskiner med enkla rutiner kan under-hållas och med små juste-ringar av våra kompetenta operatörer hindras större haverier. Risken för att felaktiga verktyg används minskar avsevärt då alla verktyg och redskap har bestämda platser. Jag ser det som viktigt att ansva-riga i ledande funktioner prioriterar TPU-arbetet även efter att det inledan-de arbetet är avklarat. Då

kommer vi även att se resultat på lång sikt.”

Direkt skyddsaspektNärmare 600 punkter av karaktären säkerhet har identifierats och åtgärdats.

Bryt & LåstavlorTPU har tagit fram en ny form för Bryt & Låstavlor. Tanken är att detta ska bli standard.

Sjukfrånvaro och arbetsskadorSjukfrånvaro och arbets-skadestatistiken inom SSAB Tunnplåt i Borlänge visar på en sjunkande trend. Troligen kan TPU-arbetet tillskrivas en del av

detta. En bidragande orsak till de sjunkande siffrorna kan utläsas i genomförda IMA2-enkäter, där mer än 90 procent säger att TPU-projektet har bidragit till ökad trivsel på arbetsplat-sen. Lika många känner att de bidrar aktivt i TPU-arbetet. En annan faktor kan vara att mer än 70 pro-cent inser att arbetssättet bidrar till att utveckla det grupporganiserade arbets-sättet.

Rullande sjuk- och arbetsskadefrånvaro i %, SSAB Tunnplåt i Borlänge

Allt har sin plats....

... och allt är på rätt plats!

Område Plats Risk Åtgärd

Värmeväx 4d-sida Gallerdurk Snubbelrisk Justeras

Golvnivå Varningsljus Återställning fungerar ej Lagas

Kran 375 Brygga Räcke påkört Riktas

Pelare K18 Brandsläckare Ej utmärkt plats fäste saknas Åtgärdas

Bockkran Påkörningsskydd trasigt Sitter med tejp Fixas

Hall 58 Utrymningsvägar Står saker i vägen Städas

Källaren Stege Kabelstege används som stege Byts ut

Typfall av säkerhetspunkter

22 23

Brandsäkerhet

I Borlänge har inte haft några försäkringsärenden under de senaste tio åren.

Vi betalar över hundra miljoner kronor i försäk-ringspremier för Luleå, Oxelösund och Borlänge. Vi har 21 dagars karenstid, det vill säga vid ett haveri får vi inte betalt förrän på den tjugoandra dagen. Självrisken är 20 miljoner kronor.

I princip kan man säga att vi är näst intill oförsäkrade. Det vi har kan ses som en katastrofförsäkring. Här har TPU en mycket stor bety-delse. Med ordning och reda syns avvikelser och katastro-fer tydligt och tidigt, vilket gör att det inte hinner bli ett allvarligt läge.

Jag tror mig veta att vi har gjort ett gott intryck på våra försäkringsgivare och är säker på att det kommer att påverka våra förutsätt-ningar i de kommande för-säkringsförhandlingarna.

Det går inte att säga hur mycket TPU gör för premien eller övriga villkor. Men det positiva intrycket och vetskapen om att vi har bra kontroll på det vi håller på med, gör det lättare att hitta goda försäkringsvillkor som är värda miljoner.”

Med vänliga hälsningarChrister SigrandRisk Manager

Kompletterande uttalande från november 2004”Försäkringspremierna har sjunkit betydligt. Att de sjunker beror på flera fakto-rer. Den viktigaste är att för-säkringsbranschen håller på att hämta sig efter den 11 september 2001. En annan är att SSAB Tunnplåt under några år har skött sig bra, utan några allvarliga för-säkringsärenden. Ytterligare en annan är att vi kan visa upp en mycket god ordning som för varje år blir bättre.

Här har TPU en avgörande betydelse. En enda fimp eller hydraulolja på fel ställe och vi kan få underkänt i den årliga försäkringsrevisionen. Då åker premien upp någon miljon kronor.

Det är ingen tvekan om att de avsnitt som genomfört TPU har god standard på ordningen. Det gör intryck. ”

TPU på oljedepå, exempel från Varmvalsverket.Rapport från Stefan Skans.”Från en orolig eltekniker, Janne Sjöström, fick vi ett påpekande att det fanns risk för att få ner olja i ställ-verket för H2. På ett LSK fick jag i uppgift att ta tag i problemet.

Utlåtande från försäkringsrådgivareKopia på Christer Sigrands uttalande vid besök 2003 och 2004.

”Jan, jag vill bara skriva till dig för att tacka och betona vikten av det arbete som du och din TPU-grupp genom-för i samarbete med produk-tionen. Arbetet är av största vikt. Det är viktigt att det är ordning och reda i vår verksamhet för att kunna påverka försäkringsvillkor som karenstider, självrisker och premier.

För närvarande har vi relativt ogynnsamma för-säkringsvillkor, framför allt beroende på, som jag ser det, yttre orsaker. Händelserna i New York 11 september 2001 påverkar alla för-säkringspremier i världen. Stålbranschen som helhet är svår att försäkra för den innehåller stora risker. Dessutom har vi haft en del försäkringsärenden i Luleå och Oxelösund tidigare.

Den 8 juni 2004 samlades en grupp för att reda ut vad skulle göras. De flesta punkterna skulle vara klara i augusti. För att säkerställa att alla åtgärder skulle vara genomförda och klara i november togs ett omtag i augusti. I december var de sista åtgärderna klara.Och resultatet tycker jag blev mycket bra.

I området finns nu endast:• Uppställning för max fyra

fettfat.• En spilloljetank, stående

på ett läcktråg, som tar hela volymen om olyckan skulle vara framme.

• Golvluckan har försetts med sarg och fått texten förbud av förvaring. Enda problemet är att texterna ”dammar igen”.

• En kryolåda för direkt deponi av spillfetthinkar med innehåll. Trappstege för enkel hantering.

• Uppställningsplats för avhämtning av fulla deponifat och leverans av tomfat.

• Kraftigt räcke (indraget) för att skydda området med luckan.

• Id-skyltning och informa-tionsskyltar på alla upp-ställningsplatser.

Ansvaret för att ordningen består har VSD fått (Fahlén).

Jag vill passa på att tacka alla som kämpat med att få ordning på området. TPU-tänket, ordning och reda är en förutsättning för bra triv-sel och produktion, hos vår personal och TPU-killarnas engagemang prisar jag.Jag tycker också att ni kan passa på att besöka ”Fahléns hörna” vid tillfälle så kan ni se med egna ögon vad envishet kan åstadkom-ma. Hoppas även att Brand & Säkerhet är nöjd med åtgärderna vi genomfört.”

Kommentar från Erik Nilsson, Brand & Säkerhet:”Mycket bra, här ser man verkligen nyttan av TPU för internkontroll Brand. Jag kommer att använda detta som ett lysande exempel i vår internutbildning samt att vi tar upp detta med Försäkringsgivarna.”

Synergieffekt Brand/Säkerhet – TPUSynpunkter från Peter Henningsson, VBQ

"SSAB Tunnplåts personal har sedan 1997 arbetat med att systematiskt kontrol-lera brandskyddet på sina arbetsplatser. Många av de anmärkningar som görs vid dessa kontroller handlar om rena städ- och ordnings-frågor, som sätter befintligt

brand- och utrymnings-skydd helt ur spel. Brand- och Säkerhetstjänst ser det pågående TPU-arbe-tet som en positiv synergi-effekt i det förebyggande arbetet för att förhindra brand- och produktions-störningar.

• Brister i brandskyddet identifieras.

• Såväl brandstiftare som förhöjda brandbelastningar upptäcks och åtgärdas.

Exempel på dessa kan vara:• Felhantering/lagring av

brännbart avfall.• Stora ansamlingar av olja

och fett eller annat bränn-bart material.

• Stora ansamlingar av brandfarlig vara.

• Utrymningsvägar som har blockerats.

Det är också viktigt att de TPU-koordinatörer som arbetar i projekten är utbil-dade i systematiskt brand-skyddsarbete. Det eliminerar de risker som uppstår om det tänkta brand- och utrymningsskyddet sätts ur spel i samband med att TPU-förbättringar görs, till exempel placering av avfallsstationer inomhus."

Antal läckor/städpunkter/kabelsaneringHittills har cirka 400 olje-läckor identifierats och åtgärdats, cirka 750 skräp-anmärkningar har noterats och åtgärdats (olje- och fettanhopningar, 18 ton i Varmvalsverket, papper, plast, trä med mera). På ett stort antal platser har cirka 160 elkablar som inte varit i drift sanerats bort.

Med hjälp av TPU-tavlan kan man lätt se vilka åtgärder som ska göras och vilka som är gjorda.

Område Plats Risk Åtgärd

Banvagnsområdet Golv Skräp, trallar mm. Uppstädning

Haspel Källare Skrot, skräp, smutsigt Städas

JVG (Hall) Hela väggen mot höglager Skräpigt Fixas

Utlastningen Förråd våning 2 Skräpigt golv Uppstädning

Trimverk Källare Mycket bråte Städas

Pelare N2 Soptunna+skräp Blockerar brandpost Flyttas+städas

Typfall av städpunkter

24 25

IMA

GR Industrimiljöanalys IMA 1 – ingår i GR Sanerings koncept Progress–industri och miljöutveckling.I samband med första informationen om TPU på varje enskilt objekt genomförs GR industrimil-jöanalys. Undersökningen är i enkätform. Syftet med enkäten är att i ett initialt läge specificera varje objekts unika behov av prioriterade insatser (prioriteringslista) samt att kartlägga förändringskli-matet inför det kommande arbetet.

Resultatet presenteras för berörda och en skriftlig rapport lämnas. Detta ger varje påbörjat objekt ett unikt dokument som speg-

lar det initiala utgångsläget i projektet. Hittills har 1288 personer på SSAB Tunnplåt, uppdelat på 34 objekt, deltagit.

GR Industrimiljöanalys IMA 2Resultatet av förändrings-arbetet följs upp genom ytterligare en enkätunder-sökning. Den genomförs i samband med revisionen för steg 1-3 i TPU-trappan. Berörd personal får svara på, i vilken grad de prio-riterade insatserna i TPU-arbetet har varit lyckosam-ma eller ej (prioriterings-listan). Svarsalternativen är: Oförändrat, Något bättre, Bättre eller Mycket bättre.Här ges en indikation på behovet av fortsatta insat-ser. Även de frågor som rör

förändringsklimat mäts ytterligare en gång. Detta blir en lägesrapport base-rad på personalens åsikter.

Hittills har 213 personer på SSAB Tunnplåt, uppdelat på sju objekt, deltagit.

Exempel på personalens förväntningar på TPU-införandet, ur IMA 1:IMA1: vad förväntar du dig av TPU-arbetet?–Att det blir ordning och

reda.–Trevligare arbetsplats som

är tryggare och säkrare.–Engagemang från alla på

avdelningen. Systematik i genomförandet. Synliga resultat för alla anställda. Ändrad attityd.

IMA 1:Anser du, generellt sett, att det finns tid inom ditt arbetslag som

skulle kunna användas till förändringsarbete utan att driften störs?

(Medelvärde från samtliga objekt)

IMA1: Hur skulle du vilja beskriva samarbets-

klimatet i den grupp där du arbetar?

(Medelvärde från samtliga objekt)

IMA1: Hur anser du, generellt sett, att tidigare genomförda

förändringsprojekt i företaget fungerat?

IMA1: Vilka eller vilken av följande faktorer tror du skulle kunna utgöra betydande risker för/med

TPU-arbetet? (Medelvärde från samtliga objekt)

IMA 2:Hur upplever du generellt sett att TPU-arbetet hittills genomförts?

–Att det ska bli en bättre arbetsmiljö/högre trivsel. Att onödigt spring för att leta grejor minskas. Att vi får alla ställa upp på att hålla ordning.

–Att alla ska bli lika bra som jag!

–Man ska aldrig förvänta sig något, för då blir man bara besviken.

–Bättre trivsel på arbets-platsen, och att det blir roligare att jobba helt enkelt.

–Mycket! Tror detta blir ett lyft.

–Att det verkligen blir något av det, att det ej rinner ut i sanden som mycket annat.

–Att statusen på jobbet blir högre genom att vi får en ren och säker arbetsmiljö.

–En bättre arbetsplats och att vi kan påverka det som rör vårt arbete!

Exempel på personalens åsikter på TPU-arbetetIMA 2: Vad anser du är mest positivt med TPU-arbetet?–Det är lättare att hitta

läckage.–Att det är rent och snyggt

samt att olycksrisken för-svinner.

–Att det föds en massa nya och kreativa idéer och att det har blivit ordning och reda.

–Satsningen på initialren-göringen mycket positiv. Gäller att hålla i!

–Sett hur skitigt det var. Och vilken oreda.

–Personalens möjlighet att själva påverka och nå resultat.

–Ordning och reda. Alla måste ta ansvar för arbetsplatsen. Kort som talar om vad som ska göras.

– Att folk äntligen har bör-jat ta mer ansvar.

–Positiv start på en renare avdelning.

–Gruppsamverkan.–Det blir roligare att gå till

jobbet när det är rent och snyggt.

–Det blir enklare att arbeta. Rent och snyggt är trevligt.

–Att slippa leta efter verk-tyg. Var sak på sin plats.

IMA 2: Anser du att TPU-arbetet bidrar till

att det grupporganiserade arbetssättet

utvecklas?

IMA 2: Känner du att du själv aktivt deltar i TPU-arbetet?

26 27

IMA 2: Uppföljning prioriteringslista haspeln

Prioriteringslista från IMA 1

haspeln genomförd september

2002. Personalen ansåg dessa

frågor var viktigast och samti-

digt de som fungerade sämst,

det vill säga hög vikt i samband

med lågt betyg ger högt för-

bättringsindex.

IMA 2 genomfördes November 2003.

Prioriteringslistan följdes upp genom

att personalen uppgav i vilken grad de

prioriterade insatserna haft effekt. Detta

ger en fingervisning om och i så fall var

ytterligare insatser behövs. Diagrammet

visar resultatet av de fem översta

frågorna i prioriteringslistan.

Prio Faktorer Vikt Betyg Förb. index Perspektiv

1. Genomtänkta och dokumenterade rutiner för 2,44 1,96 12,13 Produktivitet

snabba saneringsinsatser efter brand, haveri etc.

2. Halksäkra golv, fria från olja och fett 2,71 2,37 12,00 Personaltillfredsställelse

3. Schemalagda rengöringsinsatser på delar som är viktiga 2,36 1,93 11,59 Produktivitet

att hålla rengjorda för att undvika produktionsstopp.

4. Kunskap om vilka delar av utrustningen som är viktig 2,68 2,39 11,55 Produktivitet

att hålla rengjord för att undvika produktionsstopp.

5. Källarutrymmen som är fria från olja och fett. 2,21 1,70 11,21 Brand och säkerhet

6. Rengjorda komponenter, kablage och kabelgravar. 2,41 2,10 11,07 Brand och säkerhet

7. Processutrustning som är rengjord och fria från olja, fett. 2,40 2,09 10,98 Produktivitet och smuts

8. Fungerande, tydligt system för hantering av farligt avfall. 2,51 2,31 10,67 Personaltillfredsställelse

9. Hydraulanläggningar som är fria från läckage. 2,41 2,21 10,43 Brand och säkerhet

10. Processutrustningen är väl rengjord. 2,31 2,09 10,22 Produktivitet

IMA 1: De tio faktorer med högst förbättringsindex

IMA 2: Hur har TPU-projektet påverkat

din trivsel sedan det påbörjades?

Motivationsfaktor

1. Att arbetsmiljön blir säkrare.

2. Att samtliga berörda på företaget engagerar sig och

tar sitt ansvar.

3. Att arbetsplatsen blir mer trivsam.

4. Att företagets framtidsmöjligheter stärks och att jag

får en tryggare arbetsgivare.

5. Att jag erbjuds möjligheten att öka min inkomst.

6. Att det bidrar till min personliga utveckling.

IMA 1: På frågan om vad som skulle göra personalen positiv till att engagera sig i förändringsarbetet på företaget visar resultatet motivationsfaktorerna i fallande ordning. (Medelvärde för samtliga projekt)

28 29

Continous

Improvment

Process, CIP

CIP, Continous Improve-ment Process, är en struk-turerad problemlösnings-metod som har sitt ur- sprung i tyska BSE. CIP har anpassats till vår verk-samhet och fyra lärare har utbildats. Lärarna har sedan i sin tur utbildat ett femtontal CIP-handledare. Tiotal förbättringsgrupps-möten har genomförts.

Exempel på situationer där CIP har använts är i

TAK-talBeslut har tagits om använ-da TAK-talsberäkningar för att beskriva anläggnings-effektiviteten. TAK-talen definieras och beskrivs på två olika sätt beroende på syftet; yTAK (yttertak) och iTAK (innertak).

yTAK beskriver utnyttjan-det ur företagets synvinkel. Avdelningarnas yTAK kan summeras alternativt multipliceras för att ge en bild av produktionskedjans förmåga ur företagets syn-vinkel.

Varmvalsverket då samma problem skulle lösas vid tre olika förbättringsgrupps-möten med tre olika yrkes-kategorier.

Problemet var att starten efter repstoppet varje tors-dag ofta blev fördröjd.Nio beslutade och tidsatta åtgärder blev resultatet. Effekten kan redan utläsas i form av kortare starttider. Vid en jämförelse mellan tiden före och efter att CIP-

iTAK kan parametrarna T, A och K väljas så att de beskriver verksamhetens inre effektivitet. Det vill säga rensat från för linjen påverkbara faktorer såsom materialbrist, andra flödes-störningar med mera. Med andra ord ett nyckeltal som påverkar ur operatörens synvinkel.

Studiebesök

Cirka 150 personer från mer än 45 företag har gjort studiebesök med anled-ning av vårt TPU-projekt. Samtliga har varit mycket imponerande av vår sats-ning och resultatet av den.TPU-projektet har även presenterats utanför SSAB Tunnplåt, både i form av

föredrag och artiklar i publikationer. • Artikel i Idhammars

publikation "I Drift".• Föredrag ”Det offensiva

underhållet” på SCEMM-seminariet i Göteborg.

• Föredrag ”Produktion 2004”, på IIR:s konferens i Stockholm.

• Föredrag ”Förebyggande underhåll” på DNV:s symposium för skogs-industrin i Sundsvall, samt vid EFESEO/Volvo TPM kongress i Skövde.Sammanlagt har cirka 550 personer från minst 230 företag deltagit i föredra-gen.

Utbildning

Totalt har tusen personer utbildats vid 50 olika utbildningstillfällen. Samtliga utbildningar har köpts av Idhammar AB.

Hittills har hundra interna informationsmöten genom- förts vid start av nya objekt/ linjer. TPU-projektet har

även varit ett stående inslag vid information till nyan-ställda på SSAB Tunnplåt i Borlänge.

mötena ägde rum har rep-stoppstiden förkortats med nära en timme i genom-snitt. Det betyder en ökad produktionstid till ett värde av 2,5 miljoner kronor. På årsbasis blir det 16 miljoner kronor.

Att notera är att inga av de beslutade åtgärderna har genomförts i skrivande stund. Effekten är sålunda ett resultat av att man blivit medveten om problemet.

Avvikelse från planerad repstoppstid under 2004

CIP-klockan är ett

utmärkt sätt att

strukturera och

genomföra förbätt-

ringsmöten.

CIP-protokollen från Varmvalsverket.

Tandemvalsverk 2004

iTAK yTAK 6 månader glid. med.

CIP-klockan

30 31

Före och

efter

TPU-projektet har bidragit till miljöarbetet på SSAB Tunnplåt i Borlänge bland annat genom att ett förslag till standard för källsorte-ring och miljöstationer har tagits fram.

Andra aktiviteter är alla funna och tätade oljeläckor, samt all sanering som görsvid en storrengöring. Exempelvis togs 18 ton olji-ga massor om hand vid en rengöring vid haspel och par 1-6 i Varmvalsverket.

Miljö

Brygga vid Metallbeläggningslinje 2. Före. Efter.

Smörjgrop på fordonsverkstaden. Före. Efter.

Fordonsverkstad, del av verkstaden. Före. Efter.

Svetshörna i plåtslagarverkstaden. Före. Efter.

Miljövagn, ska finnas nära linjen.

Rengöring i Varmvalsverket resul-

terade i att 18 ton oljiga massor

togs om hand.

32

SSAB Tunnplåt AB är Skandinaviens

största tunnplåtstillverkare och ledande

i Europa när det gäller avancerade hög-

hållfasta stål.

SSAB Tunnplåt, som ingår i koncernen

SSAB Svenskt Stål, omsätter 12 miljarder

kronor och har 4 000 anställda i Sverige.

Vi tillverkar årligen cirka 2,6 miljoner ton

tunnplåt.

Vi har en miljöpolicy som innebär kon-

tinuerlig effektivisering av processer

och miljöanläggningar samt utveckling

av produkternas miljöegenskaper ur

ett livscykelperspektiv.

Vi tillverkar följande stål i våra moderna

och högeffektiva produktionslinjer och

valsverk för bandprodukter:

Varmvalsad bandplåt

Kallvalsad tunnplåt

Varmförzinkad tunnplåt

Färgbelagd tunnplåt

Vi hjälper våra kunder att välja de stål

som bäst bidrar till att öka deras konkur-

renskraft. Vår styrka ligger i våra produk-

ters kvalitet, vår leveranssäkerhet och vår

flexibla kundservice.

SE 1

50

CO

NF

ET

TI

20

05

/ T

ryck

: Hen

ning

sons

/ Fo

to: P

är K

Olss

on

SSAB Tunnplåt AB

SE-781 84 Borlänge

Sweden

Tel +46 243 700 00

Fax +46 243 720 00

office@ssabtunnplat.com

ssabtunnplat.com

ssabdirect.com

Denmark

SSAB Svensk Stål A/S

Tel +45 4320 5000

ssab.dk

Germany

SSAB Swedish Steel GmbH

Tel +49 211 91 25-0

Tel +49 711 6 87-84-0

ssab.de

Finland

OY SSAB Svenskt Stål AB

Tel +358 9 686 6030

ssab.fi

France

SSAB Swedish Steel SA

Tel +33 1 55 61 91 00

ssab.fr

Great Britain

SSAB Swedish Steel Ltd

Tel +44 1905 795 794

swedishsteel.co.uk

Italy

SSAB Swedish S.p.A

Tel +39 030 90 58 811

ssab.it

The Netherlands

SSAB Swedish Steel BV

Tel +31 24 67 90 550

ssab.nl

Norway

SSAB Svensk Stål A/S

Tel +47 23 11 85 80

ssab.no

Poland

SSAB Swedish Steel Sp.z.o.o.

Tel +48 602 72 59 85

Portugal

SSAB Swedish Steel

Tel +351 256 371 610

ssab.pt

Spain

SSAB Swedish Steel SL

Tel +34 91 300 5422

ssab.es

USA

SSAB Swedish Steel Inc

Tel +1 412 269 21 20

swedishsteel.com

Brazil

SSAB Swedish Steel Ltda.

Tel + 55 41 3014 9070

ssab.com.br

South Africa

SSAB Swedish Steel Pty Ltd

Tel +27 11 827 0311

swedishsteel.co.za

China

SSAB Swedish Steel

Tel +86 10 6466 3441

swedishsteel.cn

Korea

SSAB Swedish Steel Ltd

Tel +822 761 6172