Joanna Doweyko, Kajsa Eriksson, Karin Hartman,

Elisabeth Häggman, Eero Piitulainen, Ylva Söderström,

Datum för inlämnande: 2004-06-07

1

Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING ................................................................2 2. INTRODUKTION .......................................................................3 3. TIDSPLANERING ......................................................................3 4. MÅLGRUPP ................................................................................4 5. ANVÄNDARUNDERSÖKNING................................................5 6. FUNKTIONSANALYS................................................................6 7. METOD ........................................................................................7

7.1 BRAINSTORMING ....................................................................8 7.2 PROBLEMSTÄLLNING/BRIEF ................................................12 7.3 MARKNADSUNDERSÖKNING .................................................12

7.3.1 BEFINTLIGA LEKSAKER OCH SPEL...................................12 7.4 STUDIEBESÖK PÅ TORNASTUGANS FÖRSKOLA I STÅNGBY .15

7.4.1 INOMHUS........................................................................15 7.4.2 UTOMHUS.......................................................................16

7.5 BESÖKET HOS ANVÄNDAREN ................................................17 7.5.1 BILBOS LEKSAKER..........................................................19

7.6 SPELSPECIFIKATION.............................................................22 7.6.1 VAD BEHÖVS? ................................................................22 7.6.2 SPELETS STYRENHET ......................................................22

8. VAL I DESIGNPROCESSEN ..................................................23 TEKNISKA BEGRÄNSNINGAR ......................................................23 ANVÄNDARENS FÖRUTSÄTTNINGAR ..........................................24

9. ANVÄNDARTEST ....................................................................26 9.1 BESKRIVNING........................................................................26 9.2 SLUTSATSER..........................................................................28

10. SKISSER OCH MODELLER ................................................29 11. EKONOMISK REDOVISNING.............................................30 12. UNIVERSAL DESIGN GENERALISERING ......................31 13. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ......................................31 14. RESULTAT..............................................................................33

2

1. Sammanfattning UFO är ett spel som är anpassat efter en specifik användare men som kan uppskattas av flera barn. Vår användare är Bilbo, en mycket pigg och glad kille som är 4 år gammal. Han har en cp-skada som gör att han inte kan gå, och endast kan sitta med stöd. Hans tal är begränsat och han har nedsatt finmotorik i händerna. Spelet går ut på att samla poäng genom att slå på det fält där det ovanför lyser en lampa. När man träffat fältet släcks lampan och man får ett poäng. Spelet roterar och lamporna tänds slumpvis. När man fått ihop tio poäng är spelet slut och man har vunnit. En siren spelar en slumpvis vald melodi, samtidigt som den blinkar och roterar. Man kan välja om man vill spela själv eller tillsammans med någon. Spelet:

• ger motivering till finmotorisk träning • uppmanar till samarbetsträning • kan spelas självständigt • är roligt och engagerande

Det är tänkt att spelet ska vara en del i interaktionen mellan barn i förskoleåldern med olika förutsättningar!

3

2. Introduktion Detta är ett projekt i kursen Universal design och Rehabiliteringsteknik och design. Syftet är att få ökade kunskaper om ett funktionshinder och de olika förut-sättningar som finns, och utifrån ”universal design”-aspekter uppfylla ett behov hos en användare. En tanke är att den slutgiltiga produkten ska kunna brukas av användare med olika förutsättningar. Våra beställare är en familj som har en pojke med en cp-skada. De vill gärna ha en leksak eller ett spel som tränar motoriken, som kan spelas med andra barn och utan hjälp av vuxna. Det får gärna vara något som är lite utmanande så att det inte blir tråkigt efter ett par gånger.

3. Tidsplanering v.8-9 Brainstorming och idéskissning v.10 Delredovisning v.11 Marknadsundersökning v.12 Träff med användare, studiebesök dagis v.13 Idéskissning och skissmodeller v.14 Studiebesök användares dagis v.15-16 Påsk/Tentavecka v.17 Slutförslag och prototyp, test med

användare v.18 Framtagning och testning av slutgiltig

prototyp v.19 Delredovisning 2 v.19-20 Presentation v.21 Slutredovisning

4

4. Målgrupp När vi startade detta projekt hade vi ingen specifik användare, vi hade endast en vision om att vi ville jobba med leksaker och barn. Vårt första steg var ett studiebesök på Dumle (Du Utvecklas Med Lek) barnhabilitering för att få hjälp att definiera ett problem och få inspiration. På Dumle jobbar man med anpassningar av leksaker och lekhjälpmedel för barn och ungdomar med funktionshinder. Barn och föräldrar kommer till Dumle och får hjälp att hitta leksaker som är anpassad till den specifika personens behov. På Dumle finns idag problem med att motivera funktionshindrade barn att röra på sig, i detta fall gå- och cykelträning. De barn som gåtränar idag använder sig av rullator och de som cyklar använder en motionscykel. Då vi inte hade någon specifik användare beslutade vi att försöka inrikta oss på att hitta en lösning som skulle öka barns motivation till att gå- och cykel träna. Eva Widerdal på Dumle tror att, betinga en positiv händelse samtidigt som barnen gåtränar och cyklar, kan bidra till en ökad motivering. Denna kombination av träning och inlevelse finns redan idag, till exempel i samband med spinning och löpband. I spinning visualiserar man upp- och nedförsbackar med att ändra motståndet. Det är detta vi vill knyta an till men på ett mer lekfullt sätt och anpassat efter användarens förutsättningar.

5

Vi hade en brainstorming, där vi kom med lite olika lösningar på problemet. Efter det blev vi kontaktade av Dumle som hade kommit i kontakt med en användare. Vi valde att avbryta vårt pågående projekt då vi ansåg att det skulle bli mer givande med en specifik användare. Efter att vi tagit kontakt med användarens familj, och fått lite insikt i det nya problemet, hade vi en ny brainstorming. Från att ha haft en bred målgrupp att inrikta oss mot, valde vi nu att försöka göra en produkt anpassad i första han efter en individ.

5. Användarundersökning Vår användare, Bilbo är en mycket pigg och glad kille som är 4 år gammal. Han har en cp-skada som gör att han inte kan gå och endast kan sitta med stöd. Han har begränsat tal och nedsatt finmotorik i händerna. Han går på dagis tillsammans med sin lillebror, som är 1,5 år gammal, och andra barn utan funktionshinder. Han tycker mycket om färger, musik och figurer som Pippi Långstrump och Bamse men framför allt tycker han om bollar och att spela spel. Han kan räkna till tio och tycker det är kul att hålla koll på poäng. Det är viktigt att någon vinner när man spelar spel, men det spelar inte så stor roll vem som vinner.

6

6. Funktionsanalys Medge lek HF Vara stimulerande Nö Medge individanpassning Nö Medge flerpersonsanvändning Nö Skapa intresse Nö Vara transportabel Nö Uttrycka funktion Nö Minimera skaderisk Nö Underlätta grepp Nö Tillåta inomhusanvändning Nö Vara rolig Nö Medge ensamanvändning Nö Medge bärbarhet Ö Medge självständighet Ö Medge poängräkning Ö Äga smidighet Ö Ha kontrastrikedom Ö Vara inbjudande Ö Medge återställning/upprepning Ö Medge kroppsanpassning Ö Vara hållbar Ö Medge rengöring Ö Medge enhandsanvändning Ö Minimera obehag Ö Minimera vikt Ö Minimera volym Ö Medge utveckling, omväxling Ö Äga produktidentitet Ö

7

7. Metod Som utgångspunkt för projektet har vi haft vår användare. Projektet är en kurs i universal design, dvs. att ta fram en produkt som passar alla. Vi har trots detta primärt anpassat produkten efter användaren och sekundärt för ”alla”. Att produkten ska passa användaren har varit av högsta prioritet. Användaren och barn i samma ålder som användaren, har varit vår målgrupp. Barn i samma ålder har haft en betydande roll eftersom det var viktigt att spelet skulle vara en del i samspelet mellan vår användare och barnen på hans dagis, att kunna leka tillsammans på samma villkor. Att utforma en leksak som i första hand passar användaren men som kompisar på dagis också tycker är utmanande och roligt. Vi har använt oss av subjektiv skattning med hjälp av möten och intervjuer med användaren och de som känner honom väl. För att få en bra bild av användaren och hans intressen och förmågor har vi besökt honom i hans hemmiljö och på hans dagis. Marknadsundersökning har gjorts på befintliga leksaker för att se vilket utbud som finns idag. Idén till spelet är i grunden en lek som han själv kommit på med hjälp av sina föräldrar. Även om man gör något som är anpassat funktionellt för användaren är det viktigt att förstå vad som är roligt. Det har under hela processen varit viktigt att veta vad som inspirerar till lek och vad som gör leken rolig och motiverande. De resultat som vi kommit fram till under arbetets gång har kontinuerligt testats med användaren och anpassats

8

därefter. Det slutresultat vi kommit fram till har även testats hos användaren för att få gensvar på vårt arbete och vad som kan göras ännu bättre i ett eventuellt andra steg. Vid sidan om vår användare har vi varit tvungna att kompromissa med de begränsningar vi har i verkstaden för att praktiskt genomföra modellbygget, tekniska lösningar och hålla sig inom ramen för budget.

7.1 Brainstorming Redan första träffen, efter att vi hade bestämt att vi ville jobba med leksaker, hade vi en brainstorming. Vi hade då ingen specifik användare att arbeta utifrån utan skissade på vad som skulle kunna tänkas vara kul för barn. När vi sedan kom i kontakt med vår användare hade vi en ny brainstorming där vi utgick från hans förutsättningar.

Bild 7.1.1.

9

Bild 7.1.2. I bild 7.1.1 och 7.1.2. var tanken att ha någon form av katapult som skjuter iväg bollar mot ett mål.

Bild 7.1.3.

I Bild 7.1.3. har vi jobbat vidare med tanken att få iväg bollar och samla poäng. Här blir det möjligt för användaren att vara mer självständig då sluttningen på banan gör att bollen kommer tillbaka till användaren som sedan kan ladda om och skjuta på nytt.

10

Bild 7.1.4. Vår användare tycker mycket om att leka med bollar så många av våra idéer involverade bollar. Bild 7.1.4. är en variant av roulett där användaren själv kan släppa i bollen och stanna hjulet.

Bild 7.1.5.

Bild 7.1.6.

11

Att på något sätt räkna poäng eller se vem som vinner är viktigt för vår användare. I bild 7.1.5. flyttas en markör eller ett föremål beroende på hur många bollar man har fått i och när markören rört sig en viss sträcka är man i mål. I bild 7.1.6. gick idén ut på att användaren själv få sikta på olika mål på en bana och beroende på hur länge användaren håller inne avfyrningsknappen skjuts bollen iväg olika långt. Bild 7.1.7. I bild 7.1.7. är idén att ha ett band som rotera med olika fält. Användaren ska sedan ta bollar och trycka fast på de olika fälten för att samla poäng. Man kan även tänka sig utan bollar att användaren bara ska trycka på fälten. Tanken var att man kan spela det själv eller två då sittandes mitt emot varandra.

12

7.2 Problemställning/Brief • Utveckla ett boll- eller lekspel som kan spelas ensam

eller tillsammans med andra barn.

• Önskvärt är att leksaken har poängsystem.

• Leksaken ska kunna styras självständigt av ett rörelsehindrat barn med nedsatt finmotorik.

• Leksaken ska vara lätt att transportera så att den kan användas såväl hemma som på dagis.

7.3 Marknadsundersökning Idag finns en uppsjö av olika leksaker att köpa, men det är svårt att hitta leksaker som passar för barn med funktionshinder. Leksaken ska inte kräva att ett annat barn eller vuxen måste hjälpa till med att plocka upp kulor och bollar som farit iväg. En viktig aspekt i arbetet med att ta fram en ny leksak för barn med funktionshinder är att ta fram en leksak som även passar barn utan handikapp för att uppnå ett socialt samspel. Detta skulle också gynna volymen av produktionen och därmed få en rimlig prisnivå på leksaken. De flesta leksaker kräver bra motorik. De leksaker som inte kräver det är ofta avsedda för mindre barn och därför har dessa en låg svårighetsgrad som gör att utmaningen blir för liten för ett äldre barn.

7.3.1 Befintliga leksaker och spel Bland befintliga leksaker där flera barn kan leka samtidigt, finns ständigt hinder för de med dålig motorik.

13

Ofta är det små delar som ska lyftas och placeras i speciella fack. Knappar och vred är små och kan behöva en större kraftansträngning än vad barnet kan klara av. Spelplanen kan vara för stor för att kunna flytta sin spelpjäs själv. Bild 7.3.1. Tumblin’ monkeys, Toys R’ Us Figur 7.3.2. Ker-plunk, Toys R’ Us

14

Bild 7.3.1. visar en leksak för barn från 4 års ålder där det gäller att dra ut stickor från ett träd där apor hänger i sina svansar. Drar man ut fel sticka rullar apan ner till marken och den som samlat på sig flest apor då alla stickor är utdragna har förlorat. Bild 7.3.2. visar även den en leksak där det gäller att dra ut rätt sticka för att inte kulorna ska trilla ner. För ett barn med nedsatt motorik är dessa spel omöjligt att klara av. Stickorna är svåra att greppa och att kunna styra in handen försiktigt är näst intill en omöjlighet. Ett hinder är också att barnet inte alltid når hela spelplanen från sin sittplats. Det kan krävas att man ska röra sig runt bordet för att nå, eller kika från olika vinklar. Med brädspel, som till exempel Försvunna diamanten och Yatzy, ligger problematiken i att kunna kasta tärningen, flytta spelmarkerna själv och hålla koll på poängen. Bland utomhusspel som till exempel dart och bollsporter ligger problematiken vid att kunna skjuta iväg föremål i rätt riktning och kraft, se bild 7.3.3. Hur får man tag på bollen efter man skjutit iväg eller tappar den? Ibland går leken ut på att jaga eller hoppa efter någonting se bild 7.3.4. I många av spelen gäller det också att vara snabb och i dem utesluts direkt barn som utför spelmomenten långsammare och som har längre reaktionstid.

15

Bild 7.3.3. Bollspel med Bild 7.3.4. Hoppa

kardborre efter fjärilar

7.4 Studiebesök på Tornastugans förskola i Stångby För att ta reda på vad barn i samma ålder som vår användare tycker är roligt och hur de leker gjordes ett studiebesök på förskolan Tornastugan i Stångby. När vi kommer dit är det eftermiddag och det är ”fri lek” då man leker med vad man vill antingen inne eller ute. Besöket gjordes på avdelningen Humlan där det går barn i åldrarna 4-6 år. För att hålla alla möjligheter öppna studerades både inom och utomhuslekar. Barnen är hela tiden mycket aktiva, både inom- och utomhus.

7.4.1 Inomhus Till en början blir det uppvisning i form av bus från pojkarna för att göra sig till för oss som är nya och obekanta. Flickorna blir blyga och pojkarna börjar kasta gosedjur som de lever sig in i att de hoppar och gör volter

16

uppifrån stolar. Strax kommer fröken och säger till. Det är slut på busandet men det uppskattades mycket. Utspritt på golvet leks det med briotågbana, duplolego och ett stort kvadratmeterstort golvpussel. I ena hörnan finns det en musik och läshörna. Fröken Maria som vi pratar med säger att det är mycket populärt att bygga med klossar, lego och andra leksaker. I ett mindre rum som kallas mysrummet finns det utrymme för mer stillsamma lekar. Här kan man klä ut sig, leka mamma-pappa-barn och andra rollspel. Det finns en liten uppsättning med utklädningskläder som kan användas vid lekandet. Bland annat finns de fina klänningar om man vill vara prinsessa. Det finns många spår av bokstavslekar på väggar och i bokhyllor. En flicka plockar fram en låda med bokstäver som hon ska leka med och sätter sig vid ett bord. I en lek räknar man till tio och en pojke kan räkna till femton och en flickas pappa kan faktiskt räkna till hundra. Det är viktigt att imponera.

7.4.2 Utomhus Aktiviteten i sandlådan är stor. Det grävs stora gropar, gungas och cyklas. Även utomhus är det mycket bygglekar. Av sanden från groparna blir det slott och stora landskap med speciella kanaler där lava från den nybyggda vulkanen kan rinna. En flicka har hittat på en lek där hon gömmer sina vantar som andra sen ska leta upp. Kurragömma med saker. Några flickor samlar på mjuk sand som man får fram med hjälp av silarna. Den mjuka sanden visas stolt upp för alla som vill känna. Just när vi är där spelar inte pojkarna fotboll men det är annars deras favoritsysselsättning. Det cyklas och brottas och grävs gropar. Det är full fart och så snart man tröttnat

17

på en lek hittar man på nästa. Med leken skapar barnen historier om var de är och vad de gör. Sanden blir kakor och vulkaner och gosedjuren blir, med lite hjälp, levande. Barnen är mycket fantasifulla och nyfikna. De frågar frågor och har en fantastisk förmåga att leva sig in i situationer. Det som framkallar mest skratt är bus.

7.5 Besöket hos användaren Söndagen den 21 mars besökte hela gruppen vår användare, Bilbo och hans föräldrar. Syftet med besöket var att få en uppfattning om vad han tycker är roligt, se vilka begränsningar han har och få personlig kontakt med honom och hans föräldrarna. Bilbo lekte lite när vi var där och vi fick en uppfattning om hur bra hans finmotorik är och vad han tycker är spännande. Bollar tycker han t ex är jätteroligt och han tycker mycket om att kasta tärning, gärna mot någon annan så man kan se vem som får mest poäng. Han tycker även om att slå på saker med en hammare eller bara med handen. Vi fick även några av Bilbos leksaker demonstrerade. Bilbo har en traktor som han styr med ”bigmack knappar”, en knappsats framtagen av Dumle. Vi fick även se en brio tågbana med ett tåg som styrs med knappar via infrarött ljus. Dessa leksaker kan Bilbo dock inte riktigt leka med själv. Problem som att traktorns sladd är ganska kort och att tåget ibland spårar ut gör leken en aning komplicerad.

18

Vi lade fram skisser på de förslag som vi hade kommit fram till, för föräldrarna och fick lite kommentarer om vad de tyckte skulle vara bra för Bilbo. Vi utbytte många funderingar och kom fram till många saker, men främst att leksaken skulle träna motoriken på något sätt, att den skulle kunna tas med till dagis eller på resan, att den skulle kunna användas av både Bilbo själv men även tillsammans med andra, och att den skulle vara rolig och utvecklande. Vi bestämde ett datum då vi kunde träffas igen och då ha med oss en komplett beskrivning av leksaken och en skissmodell. För att se hur Bilbo har det på dagis, hur han leker med andra barn och prata med personalen, bestämde vi att vi skulle ta kontakt med det dagis som han går på.

19

7.5.1 Bilbos leksaker Bild 7.5.1. Leksak med popup-effect. När man trycker, respektive vrider, på någon av knapparna, hoppar det upp ett djur i luckan ovanför. Hunden var favorit vilket kan bero på att den knappen var lättast att trycka på. Bild 7.5.2. Här leker bilbo med sin traktor. Med de tre knapparna kan man köra framåt, backa och höja skopan upp och ner. Problemet med denna var att den hade en sladd som begränsade användandet.

20

Bild 7.5.3. Detta är en ljudmatta, som ger ifrån sig många olika ljud beroende på hur man trycker. Det svåra med den här var att den var för lång så att Bilbo bara kom åt de allra närmaste knapparna. Bild 7.5.4. Det radiostyrda tåget var en favorit. Med de fyra olika knapparna kan man köra framåt, bakåt, tuta och blinka med ljuset. Detta är något som Bilbo kan göra helt själv när han sitter i sin rullstol.

21

Bild 7.5.5. Fånga kaniner som oberäkneligt hoppade upp i luften var jättekul. Detta kan bilbo inte göra själv så mamma hjälper till. Att räkna kaninerna som de fångat klarar han galant. Bild 7.5.6. Här är tre saker Bilbo tycker om, att banka med hammaren som Mullemeck, att kasta tärning och se vem som får högst antal prickar och att rulla eller kasta bollar.

22

7.6 Spelspecifikation Spelet går ut på att samla poäng genom att slå på olika fält med hjälp av en liten hammare eller med handen. För att indikera vilket fält man skall slå på, tänds en lampa intill fältet, som sedan släcks när man träffat. För varje träff får man en poäng. Slagytorna och lamporna sitter på en roterande kåpa. Spelet kan spelas på egen hand eller tillsammans med någon.

7.6.1 Vad behövs? • Motor vars varvtal ska kunna regleras (för att

rotera skivan). • Lampor (för att markera målen). • Strömbrytare (för att aktivera träff av figur).

7.6.2 Spelets styrenhet Det krävs den sorts enhet för att kunna styra spelet. Den bör ha följande funktioner:

• Slumpvis tända olika lampor för att markera mål. • Avgöra om en tillslagen strömbrytare hör till

markerat mål. • Släcka lampan för det aktiva målet när det

träffats. • Ackumulera poäng och kunna redovisa dem. • Kunna nollställa spelet.

23

8. Val i designprocessen

Tekniska begränsningar Med funktionsanalysen och test av prototyper som grund byggdes modellen. Det är verkstaden på IKDC som används och det har därför medfört en del begränsningar. Om produkten hade tillverkats industriellt hade det tagits hänsyn till fler praktiska detaljer. Exempel på detta är batteriluckor som hade varit att föredra för att underlätta byte, men det visade sig vara för komplicerat. Slagytorna gjordes i dekorgummi som är ett slagtåligt material men som inte är så tåligt efter varaktig användning. Att föredra hade varit att ha riktigt gummi istället. Det är mer slagtåligt och påverkas inte på samma sätt av slitage. Kontakterna på plattan är gjorda av aluminiumkontakter och om budgeten tillåtit hade det varit bättre med en känslig sensorströmbrytare. Kretskortet har ett begränsat antal ingångar vilket gjorde att slagytorna fick begränsas från tolv till sex stycken. Risken finns att nivån på spelet blir för låg. Som kompensation ökades hastigheten på motorn för att uppnå rätt nivå. Önskvärt hade varit att ha en ratt som justerade hastigheten och därmed ökade svårighetsgraden efter användarens egen förmåga. Som indikation för var man ska slå sitter lampor. Dessa är idag gjorda av plexiglas, transparenta dioder och hållare i mdf. Ultimat hade varit att ha diodplattor som vi

24

beställde från Osram men som inte skulle hinna levereras i tid så de fick avbeställas. Att räkna poäng är viktigt för vår användare och det var något som gav en direkt återkoppling till användaren att man lyckats lösa uppgiften. Det hade varit bra att ha ett poängsystem som räknade poängen. Det skulle bli tekniskt mycket komplicerat så vi valde att ha en ljud- och ljusåterkoppling istället. Detta blev en siren som lyser och blinkar när man nåt ett visst antal poäng. Tiden som det tar att få sirenen och ljudet att låta får ge en återkoppling om hur väl man lyckats denna gång. Ju kortare tid desto bättre resultat. Utseendemässigt passar inte sirenen så bra in. Detta är en inköpt produkt som gärna fått vara rundare och lägre i sin form så den överensstämmer med det totala formspråket och kopplingen till ett ufo. För att motorn ska snurra lätt har vi byggt in kulor i hjulhus. Hjulhusen är gjorda i trä. Det vore bättre om dessa gjordes i metall som har en mindre friktion. Att arbeta i metall istället för trä är förhållandevis mycket tidskrävande. För att göra den så energisnål och lätt att bära med sig som möjligt har vi valt lätta material. Om spelet producerats industriellt skulle vikten kunna minskas ännu mer vilket vore önskvärt.

Användarens förutsättningar När vi kommit fram till vår spelidé började vi fundera på olika utformningar av spelet så det ergonomiskt passar vår användare på ett bra sätt. För att ha något konkret att

25

utgå ifrån gjorde vi modeller i skumplast och frigolit i rätt skala. Dels själva spelet och dels hammaren gjordes i olika utformningar. Spelprototyperna gjordes med ett par olika faktorer i åtanke; lutning, höjd, diameter (storlek för bärbarhet och räckbarhet från två sidor av ett bord). Hammaren gjordes med olika stora skaft och olika stora slagytor, vikt (som utgångspunkt för materialval). På besöket hos vår användare använde vi oss av metoden subjektiv skattning där vi i samspråk med användarens anhöriga som känner honom väl kom fram till vad som passade honom bäst. Med utgångspunkt av de funktionella delarna tog vi ställning till en rad estetiska faktorer. Efter besöket på dagis förstod vi att barn i vår användares ålder har en förmåga och ett intresse av att leva sig in i olika situationer, därför ville vi göra det till ett konkret begrepp som fångar fantasin. Vi valde att utforma spelet till ett UFO för att skapa mystik och intresse. Lamporna som indikerar var man slår är utformade för att efterlikna fönster. Detta för att förtydliga UFO-känslan. Det är slagytorna som ska dra till sig uppmärksamheten när man spelar. Därför gav vi dessa en utmärkande skarpa färger och tonade ner bakgrunden med en neutral färg. Helst hade vi sett att det fanns ett poängsystem som höll reda på ställningen. Eftersom detta skulle bli allt för komplicerat ersattes det med en siren som lyser, snurrar och så spelas det en melodi. Sirenen är inte speciellt anpassad för vårt spel. Funktionen är utmärkt men rent formmässigt stämmer den inte överens med spelets övriga formspråk.

26

9. Användartest

9.1 Beskrivning Under projektets gång gjorde vi två användartester. Det första gjordes relativt tidigt för att vi skulle kunna anpassa spelets utformning efter vår användares behov. Vi undersökte saker som:

• Hammarens utformning • Storleken på spelets träffytor • Lutningen på träffytorna • Vad som väcker användarens uppmärksamhet,

för att veta var man ska slå

Bild 9.1.1. Bild 9.1.2. Bild 9.1.3.

27

Det andra användartestet gjordes när spelet var klart. Då åkte vi över till användaren med spelet för att se om det fungerar som vi vill och om vår användare uppskattar det. Spelets snurrfunktion fungerade inte tillräckligt bra, så vi var tvungna att hjälpa till att rotera spelet. Bilbo provade spelet med vår hjälp och efter en spelrunda sa han ”igen” och det var en bekräftelse för oss, att han tyckte spelet var roligt!

Bild 9.1.3.

28

9.2 Slutsatser Det första användartestet var viktigt eftersom de undersökningar som gjordes skulle åstadkomma att spelet blev så användaranpassat som möjligt. I sin tur ledde det till att spelet blev så roligt som möjligt och att Bilbo kan spela det i sin takt och med sina begränsningar, utan att tycka att det är för svårt eller tråkigt. Det andra användartestet var för att se om Bilbo uppskattade spelet men även för att vi skulle få bekräftelse om spelet skulle komma till någon nytta. Det kändes även viktigt att få lite feedback från Bilbos föräldrar.

29

10. Skisser och modeller Bild 10.1 visar några av skisserna på olika utseenden för leksaken.

Bild 10.1. Bild 10.2 visar en skiss på den slutliga leksaken. Bottenplattan av hårdplast fixerar motorn och det ovanpåliggande träkorset som roterar. Längst ut på träkorset sitter hjulhusen. Ovanpå allt ligger kåpan med elektroniken för lampor, kretskort och kontakter.

Bild 10.2.

30

11. Ekonomisk redovisning Utgifter Kostnad (kr) Rundstav 16 Skumplast 100 Lampa 50 Flirtkulor 22 Spackel 109 Ljudleksak 79 Glasfiberplast 179 Motor 276 Bensin 115 Kretskort 205 ETF-medlemsavgift 25 Verkstadsmaterial 600 Dekorgummi 42 Batterier 78 Lim 75 Kopplingstråd 59 Miniatyromkopplare 50 El-tejp 11 Batterihållare 38 Summa: 2129

31

12. Universal Design generalisering Vi har från början valt att jobba gentemot en enskild användare. Detta har gjort att vi har fokuserat projektet för att det ska vara så väl anpassat för honom som möjligt. En viktig aspekt i projektet har varit att spelet ska öka integrationen mellan vår användare och andra barn utan funktionshinder. Vi tror att vi har lyckats ta fram ett spel som alla barn kan ha glädje av. Från början var det tänkt att man skulle kunna justera svårighetsgraden på spelet genom att reglera rotationshastigheten. Detta skulle göra att vår användare skulle kunna använda spelet i takt med sin personliga utveckling men också att spelet skulle nå en bredare målgrupp. Men på grund av tekniska begränsningar fick vi använda oss av en motor som inte gick att justera. Trots detta tror vi att spelet täcker en bred målgrupp och att vår användare kommer att ha glädje av det en tid fram över.

13. Diskussion och slutsatser Målet med kursen var att i ett projekt utveckla förståelse för en enskild användares behov och se till dessa utifrån universal designens principer. För att få en inblick i framtida arbetsliv och ge en ökad förståelse för olika arbetsmetoder genomfördes projektet i grupp med både teknologer och designstudenter. Att ha en verklig användare som vi kunde träffa gjorde att projektet kändes betydelsefullt och ökade motivationen att få fram ett bra slutresultat. Det har hela

32

tiden varit vår avsikt att göra ett fungerande spel som vår användare skulle kunna få när projektet avslutats. Vid redovisningstillfället, den 17:e maj 2004, fungerade spelet inte riktigt så bra som vi hade tänkt oss. Rotationen på spelet som var en avgörande faktor för att vår användare skulle kunna spela självständigt fungerade inte på grund av tekniska komplikationer. Detta löste vi efter redovisningstillfället och har nu ett fungerande spel att lämna över till vår användare. I början av projektet ville vi ha fler funktioner med i spelet, fler antal knappar, mer ljud och ett annat poängsystem. Begränsningar i både kunskap, tid och budget gjorde att vi fick kompromissa en del. Trots detta har vi lyckats konstruera ett spel som vi är mycket nöjda med. Vi tror att spelet uppfyller de krav som vi från början ställde och att det är både roligt och motiverande.

33

14. Resultat Spelet som projektet resulterat i går ut på att:

• Man samlar poäng genom att slå på det fält ovanför vilket en lampa lyser.

• Fälten sitter fast på en roterande kåpa • När ett fält trycks ner, släcks motsvarande lampa • Varje korrekt slag ger en poäng • När man har samlat tio poäng tänds alla lampor i

en ljuskaskad och en segermelodi spelas upp