Underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet

NATIONAL FOODADMINISTRATION

Utbildningsdag i Överviktens tecken

Fetmakonferens på Slagthuset i Malmö14 april 2005

79 - punkter, underlag till handlingsplan

Åke Bruce - Livsmedelsverket Uppsala -


Underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitetStatens folkhälsoinstitut: Liselotte Schäfer Elinder,

Filippa von Haartman, Carin Bokedal, Peter Lamming, Johan Faskunger, Sara Sjölund, Johan

Tranquist (till 30/5)Livsmedelsverket: Annica Sohlström, Lena Björck,

Åke Bruce, Elisabet Hay, Monika Pearson, Jan Movitz


Innehållsförteckning• Sammanfattning, inklusive tabell över alla insatser• Summary, including table of suggested actions• Uppdrag och arbetssätt• Bakgrund och problembeskrivning• Mål• Strategi• Insatser och motiv• Bilagor (18 stycken)


Uppdrag och arbetssätt

Att genom åtgärder, som förbättrar förutsättningarna för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen, bidra till att uppfylla det övergripande nationella folkhälsomålet: ”att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”

HearingarRundabordssamtalSeminarierExpertgruppsmöten (nationella, internationella)Utredningar och utvärderingarGenomgång av vetenskaplig litteratur, rapporter och andra länders

handlingsplanerPresentationer av arbetet med handlingsplan på flera seminarier och konferenserAvstämning av förslag med myndigheter, företrädare för yrkesgrupper och

organisationer


Mål för samhällsinsatser avseende goda matvanor och ökad fysisk aktivitet

• Samhället utformas så att det är enkelt att ha goda matvanor för alla grupper i befolkningen.

• Samhället utformas så att det ger förutsättningar för ökad fysisk aktivitet för alla grupper i befolkningen.


Mätbara mål för goda matvanor

• Öka konsumtionen av frukt och grönsaker

Medelmannen Idealmannen


• Öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt mat

Vilket sammanfattar den önskvärda förändringen i bröd, matfett, fisk,mejeri- och charkuterivaror


• Minska konsumtionen av livsmedel av typen sötade drycker, snacks, godis, glass, bakverk och alkoholhaltiga drycker.


Mätbara mål för fysisk aktivitet• Öka andelen friska vuxna som är fysiskt aktiva minst 30

minuter på minst måttlig nivå varje dag, eller sammanlagt 3,5 timme per vecka


• Öka andelen friska barn som är fysiskt aktiva minst 60 minuter på minst måttlig nivå varje dag, eller sammanlagt minst 7 timmar per vecka


Minska andelen barn och vuxna med en stillasittande livsstil


Mätbara mål för kroppsvikt• Förebygga viktuppgång från normalvikt till övervikt hos

vuxna• Främja en normal viktutveckling hos barn


Strategi• Med utgångspunkt i folkhälsopolitiken, WHOs globala

strategi och folkhälsoforskningen föreslås att:– Insatser riktas till både samhälle och individ– Insatser ska vara långsiktiga– Resurser ska ställas till förfogande för genomförande– Insatser ska ske på nationell, regional och lokal nivå

samt inom offentlig, privat och ideell sektor– Samordning och samverkan ska ske.– Genomförandet av insatser ska beakta lokala

förhållanden och bygga på delaktighet.– Utvärdering och uppföljning ska fortlöpande integreras


Nutrition & Food Security Programme

Individualresponsibility

Changein theenvironment


Prioriteringar

Insatser som främjar skapandet av stödjande miljöer för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar bör prioriteras i ett första skede. För att genomföra en handlingsplan måste dessutom insatser som rör samordning och uppföljning av insatser och mål prioriteras.


Insatser I• 79 stycken• Ordnade efter de 13 politikområden som bedöms vara de som

påverkar samhälleliga förutsättningar för goda matvanor och fysisk aktivitet mest: Arbetslivspolitik. Bostadspolitik. Folkhälsopolitik. Forskningspolitik. Hälso- och sjukvårdspolitik. Idrottspolitik. Konsumentpolitik. Livsmedelspolitik. Miljöpolitik. Skattepolitik. Transportpolitik. Utbildningspolitik. Äldrepolitik.

• Berör olika områden i samhället som: Närmiljön. Skolan och förskolan. Hälso- och sjukvården. Yrkesutbildning och kommunikation. Arbetsplatsen. Livsmedelsbranschen. Genomförande och utvärdering av en nationell handlingsplan.

.


Insatser II.

• För varje insats finns en aktör angiven och en motivtext.• Kostnad finns angiven för statliga aktörer när insatsen

kräver statliga pengar utöver ordinarie budget. Kostnader för kommuner och landsting är inte angivna. Flera av dessa aktörers insatser kräver dock extra resurser.

• Av de 79 insatserna har 50 regering eller statlig myndighet som huvudaktör, 14 har kommunen, 7 landstinget, 4 föreningar, 2 universitet/högskolor, 2 länsstyrelser. 11 olika myndigheter står som huvudaktör.


Skolan och förskolan I• Skollagen ska uttrycka att de måltider som serveras inom

skolan ska vara i linje med nationella näringsrekommendationer.

• Riktlinjer för alla måltider i hela skolan ska utformas och spridas.

• Hem- och konsumentkunskap bör förstärkas. Särskilt konsumentkunskap och kost-hälsa.

• Hem- och konsumentkunskap bör införas som kärnämne i gymnasieskolan

• Ämnet Idrott och hälsa bör utvecklas och kvalitetssäkras,. Särskilt flickor och låg-aktiva.

.


Skolan och förskolan II• Medel ska kunna sökas av skolor för att utveckla

verksamhet runt mat och fysisk aktivitet.• Kvalitetsindikatorer för mat, fysisk aktivitet och hälsa bör

utvecklas och följas upp vid inspektioner och i kvalitetsredovisningar.

• Kommuner och skolor bör anta en sponsringspolicy för livsmedel.

• Gymnasieskolans utbildningar som leder till yrken inom vård, skola, omsorg bör ha karaktärsämnen i mat, fysisk aktivitet och hälsa.

• Högskole/universitetsutbildningar som leder till yrken inom skolan bör innehålla kurser i goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsa.


Hälso- och sjukvården särskilt mödra- och barnahälsovården

• Avtal och uppdragsbeskrivningar från sjukvårdshuvudmännen till vårdenheter bör innehålla uppdrag om att utveckla och genomföra hälsofrämjande och sjukvårdsförebyggande program avseende mat och fysisk aktivitet.

• Hälsokommunikation bör vidareutvecklas inom mödra- och barnhälsovården, särskilt avseende goda matvanor och fysisk aktivitet. Utbildning i motiverande samtalsmetodik för förändringar av matvanor och fysisk aktivitet bör utföras för vårdpersonal.

• Hälsosamtal om goda matvanor och hälsa bör rutinmässigt genomföras vid tandhälsokontroller.

• Ett nationellt fortbildningsprogram för personal inom vården (men även skola, omsorg,livsmedelssektor) om matvanor, fysisk aktivitet och hälsa bör utföras. Information om goda matvanor och fysisk aktivitet ska utvecklas, utökas och göras tillgängligare för olika yrkesgrupper.

• Upphandling av måltidsverksamhet inom hälso- och sjukvården bör ställa krav på tillgänglighet och rikligt utbud av hälsosamma mellanmål och nyckelhålsmärkta måltider.


Livsmedelssektorn• Sverige ska på EU-nivå verka för att TV-reklam för mat riktad till barn förbjuds inom

hela EU.• Undersöka möjligheterna att begränsa marknadsföring av mat riktad till barn.

Bevaka marknadsföringen.• Hälsokonsekvensbedömningar ska göras särskilt avseende förändringar i

marknadsföring, pris och tillgänglighet av energitäta och näringsfattiga livsmedel.• Varje kommun bör anta en policy för utbud av mat i kommunala anläggningar. (se

motsvarande för hälso- och sjukvården).• Stärkt undervisning i skolan och gymnasieskolan om matvanor, konsumentkunskap

och hälsa.• Material om marknadsföring av livsmedel i relation till hälsa, riktad till ungdomar,

bör tas fram.• Kommunikation på MVC, BVC, tandvården om matvanor och hälsa.• Konsumentorganisationer bör få bidrag för att bevaka och offentliggöra

utvecklingen inom marknadsföring av söta drycker, godis, snacks, bakverk och glass.


Livsmedelssektorn, fortsättning….• Kommuner och skolor bör anta en sponsringspolicy.• Regeringen bör utveckla en dialog med livsmedelssektorns olika

branschorganisationer. SCB data ligga till grund. Etisk kod.• Sverige bör verka för obligatorisk näringsvärdesdeklaration.• Kost och hälsafrågor bör införlivas i livsmedelstillsynen.• Arbetet med nyckelhålsmärkningen ska intensifieras, ssk storhushåll.• Utredning och punktskatter på läsk och konfektyr.• Europeisk konferens om skattepolitiska åtgärder.• Utredning om skattesubventionerade nyckelhålsmärkta måltider.


Punktskatter

En utredning bör göras om möjligheten att minska konsumtionen av choklad, konfektyr och sötade drycker med hjälp av beskattning eller andra ekonomiska styrmedel, liksom möjligheten att genom beskattning minska intaget av socker och fett generellt.


Talar för punktskatt:Studier visar att pris påverkar matvalet.WHO nämner skatteverktyget som en möjlighet att påverka

konsumtionen.En rad länder tillämpar idag punktbeskattning.Danska studier visar samband mellan skatt på läsk och

försäljning.Choklad, konfektyr och läsk verkar ha samma priselasticitet som

alkohol och tobak.Ekonomisk-matematiska modellstudier visar att konsumtionen

skulle minska vid punktskatt, särskilt hos ungdomar, högkonsumenter och låginkomsttagare.

Nationella erfarenheter saknas.


Talar emot en punktskatt:Ökad gränshandel.Gränsdragningsproblem.Fel signaler om vad som bör undvikas, t ex kexchoklad men inte

chokladkex, läsk men inte saft.Industri och handel ”sväljer” skatten och/eller ökar

marknadsföringen.Effekt av konsumtion på lång sikt. Stora prisskillnader idag mellan olika säljställen.Finns inga nationella erfarenheter

Documents

Underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet