Flygresor i tjänsten ökar

Sid 10

# 3 • maj -12 • årg 43 • En tidning för Uppsala universitets medarbetare

UNIVERSEN

Foto

: StA

FFA

N C

LAES

SoN

Han ger konflikteni Uganda nyanser Sid 12

Fler nyheter och nyttiga länkar hittar du på www.uu.se/insidan

SciLifeLab blir nationellt institut Sid 3

Radions expert i Breivikrättegången Sid 6

Sid 14 –17

t t t t t t t t t t t t

Studentliv i

VÄRLDSKLASS

Universen #3 -12.indd 1 2012-05-02 15.17

2 UNIVERSEN # 3 -12 3UNIVERSEN # 3 -12

Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/publicering. För obeställt material ansvaras ej. ISSN 0346-3664.

2

u väNtar vI alla på att våren på riktigt ska göra sitt intåg. I år kunde vi följa nedräkningen på Carolina Redivivas fasad till det traditionsen-liga firandet av vårens ankomst i Carolinabacken den sista april. Våra

internationella studenter och internationella gäster ser med förvåning på våra traditioner.

Apropå internationella kontakter så är det glädjande att våra internationella studenter uppfattar Uppsala universitet så positivt. Det sporrar oss till att ta fasta på de förslag som lämnats för att vi ska bli ännu mer attraktiva. Fortfaran-de har vi ett reellt problem när det gäller att erbjuda bostäder. Många insatser görs och det finns ett antal projekt som ser ut att kunna falla på plats från och med nästa år. I höst ser det mycket besvärligt ut, men ansträngningar görs för

att lätta på trycket.

I SambaNd med avgiftsreformen för studenter från tredje land så har vi, som alla andra, tappat stora andelar av de internationella studenterna. Målet är att vi på några års sikt ska nå och överträffa tidigare nivå. För att klara det målet måste vi prioritera var och hur vi ska rekrytera. Många bland personalen har utmärkta internatio-

nella kontakter och det är en bra grund när det gäller både rekrytering av stu-denter och inte minst för att öka intresset för våra studen-ter att under någon del av utbildningen studera i ett annat land. Utresande, inresande och avgiftsstudenter berikar vår miljö och ger studenterna en bra bas att förbereda sig för arbetslivet.

INterNatIoNalISerINg kaN också göras på annat sätt via modern teknik. Föreläsningar kan delas mel-lan våra studenter i exempelvis Uppsala Learning Lab och en grupp vid ett annat lärosäte vid ett samarbetsuniversitet. På så sätt kan fler få del av en internationell miljö. Ytterligare en möj-lighet är att ta vara på alla som verkar på olika sätt och har en internationell bakgrund. 35 procent av alla anställda har sin bakgrund från ett annat land än Sverige. Vi har stora möjlig-heter att fortsätta vara ett internationellt fram-stående universitet när det gäller utbildning och forskning.

Glad vår!

Ann Fust, universitetsdirektör

Internationell miljö i Uppsala

regeringen vill göra en stor-satsning på livsvetenskaplig forskning. knut och alice Wal-lenbergs Stiftelse och astra Zeneca aviserar att de ska bidra med stora ekonomiska medel till det nya nationella forskningsinstitut som ska in-rättas 2013 – Sweden Science for life laboratory.

ScIlIfelab är Idag ett samarbetspro-jekt mellan Uppsala universitet, Stock-holms universitet, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan. Dessa fyra universitet ska vara huvudintres-senter i det nya nationella forsknings-institutet för livsvetenskaper och pla-nen är att SciLifeLab om några år ska omsätta runt en miljard kronor per år.

– Kontentan är att fyra lärosäten samverkar för att kunna erbjuda en tek-nikplattform till andra lärosäten och till näringslivet, vilket jag tycker är helt rätt väg att gå. Vi kommer att kunna

tillhandahålla teknik- och resursstarka forskningsmiljöer i framkant. Det är ett nytt sätt att jobba tillsammans och det kan höja Sverige som forskningsnation, säger rektor Eva Åkesson, som nu ser fram emot höstens forskningsproposi-tion som kommer att tydliggöra reger-ingens intentioner.

Forskningen vid SciLifeLab handlar om stora och gränsöverskridande fram-tidsfrågor som sjukdomar och hälsa, ut-veckling av sjukvård och nya läkemedel, antibiotikaresistens, miljö och energi. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse aviserade under april att de beviljat 220 miljoner kronor för att bidra till teknik-laboratorier vid SciLifeLab.

Regionalt blir nationelltDessutom har AstraZeneca beslutat att ingå ett femårigt samarbetsavtal med SciLifeLab. Intentionen är att investera i forskningsprojekt i storleksordningen 5-10 miljoner dollar per år i fem år be-roende på aktuella projekt av intresse.

Efter att regeringens aviserat den kommande satsningen höjdes röster i medierna, bland annat från Lunds uni-versitet, om att utvecklingen kan ses som en politisk styrning av viss forsk-ning till Stockholmsområdet. Men den kritiken tar rektor Eva Åkesson med ro. Hon anser att regionala satsningar är lika nödvändiga som gynnsamma.

– Vi måste vänja oss vid att inte ha allting på hemmaplan – dessa forsk-ningsmiljöer är alldeles för dyra för att de ska kunna finnas överallt. Sverige är ett litet land och det finns utmärkta kommunikationer både söderöver och norröver. Uppsalas forskare är stora an-vändare av forskningslaboratoriet Max-lab i Lund och vi kommer att bli stora användare av forskningsanläggningen ESS när den står klar i Skåne. På samma hoppas vi att Lunds universitet blir en av de större användarna av plattformar-na i Stockholm och Uppsala, säger hon.

helena edström

Uppsala universitet del av nationellt forskningsinstitut

klockaN 15 deN sista april hade den stora digitala klockan på universitetsbiblio-teket Carolina Rediviva räknat ned till noll. Det var också signalen för studenter, rektor och andra samlade att, som traditionen bju-der, vifta med sina studentmössor.

Sista april, Valborgsmässoafton, är årets största studenthögtid i Uppsala med fors-ränning, sillunch, mösspåtagning i Carolina-backen, OD i universitetsaulan/universitets-parken, vårsång vid Gunillaklockan och bal på slottet. Inför årets sista april lyfte Uppsala universitet särskilt fram det traditionella firandet. Bland annat genom ett antal webb-filmer där Uppsalaalumnen Mikael Tornving berättar om bakgrunden till traditionerna kring studenternas sista april.

Traditionsenligt sista april

Uppsalas forskare inom SciLifeLab får 2013 en samlad bas vid BMC, då den nya byggnaden Navet ska stå färdig.

Utresande, inresande och avgifts-studenter berikar vår miljö.

4 Nya satsningar efter KoF2011

5 Spontantdans på Ångströmlaboratoriet

6 Han radiokommenterar Breivikrättegången

7 Forum för Afrikastudier har öppnat

aktUEllt

8 Ökat antal flygresor i tjänsten

10 Möten på distans med ny teknik

StUdENtlIV

12 Han vill nyansera bilden av Uganda

13 Kvinnor och barn inte först

tEma: RESoR

14 Utländska studenter betygsätter Uppsala

16 Glasvegas spelade på V-Dala

REdaktIoN

8 16

6

Vi vill ha en friare och djärvare forskning. Och då krävs en hel del förändringar. Annika Pohl, forskare vid institutionen för kemi – Ångström och ledamot i Sveriges unga akademi. 20

lEdaREIN

NEh

åll

tIll SISt18 Fler deltagare sökes till innebandyträningar

19 Mellanstadieelever på teknikmässa 19 University News

UNIVERSEllt

SKIS

S: V

ERKE

T A

RKI

TEK

TER

redaktÖr: Helena Edström e-PoSt: universen@uadm.uu.se adreSS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, 751 05, Uppsala beSÖkSadreSS: S:t Olofsgatan 10b tel: 018-471 19 86 aNSvarIg utgIvare: Urban Lindberg laYout: Mikael Mannberg, Redaktörerna AB, www.redaktorerna.se trYck: V-tab uPPlaga: 7 300 ex PaPPer: Munken Plus 70 gram. V-tab är certifierat enligt ISO 14001:2004 respektive ISO 9001:2000 samt Svanenmärkt. adreSSäNdrINg: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen.

BEgärAN om SAmgåENdE • Styrelsen för Högskolan på Gotland och konsistoriet vid Uppsala universitet beslu-tade den 19 april att lämna in en begäran till regeringen om att få gå samman. Rekto-rerna för de båda lärosätena är glada över dagens beslut. – Jag ser fantastiska möjligheter i detta projekt. Vi kommer att skapa en mötesplats för gränsöverskridande och nyskapande utbildning och forskning som blir något helt nytt i högskolesverige, säger Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet. Det övergripande syftet med att slå samman lärosätena är att skapa en unik profilering inom Uppsala universitet och en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig verksamhet på Gotland. Om riksdagen beslutar i enlighet med lärosätenas begäran införlivas Högskolan på Gotland i Upp-sala universitet den 1 juli 2013. Hur det fortsatta arbetet ska organiseras beslutas preliminärt av konsistoriet vid sammanträ-det i juni.

SIm-kort tILL moBILEr BytS ut• Samtliga SIM-kort för tjänstemobiler kommer att bytas ut. Distributionen av de nya korten sker i mitten av maj och planerad migreringsperiod är sista veckan i maj. Bytet sker som en konsekvens av AllTeles förvärv av operatören Ventelo och att man har en annan teknisk plattform. Alla behåller sitt nuvarande mobilnummer. Teleservice vid avdelningen för IT och in-köp skickar ut SIM-korten till innehavarens institution, i enligt med debiteringsunderlag. Migrering sker vid specifika datum nattetid, även mobila bredband i 3:s nät berörs.

Mer info: kommer att skickas via sms samt finnas i ett följebrev till nya SIM-kort och på webben, http://uadm.uu.se/iti/telefoni

SökrEkord tILL kurSEr oCh progrAm• När VHS stängde webbanmälan till kurser och program vid midnatt natten till den 17 april hade Uppsala universitet fått rekordmånga ansökningar. Totalt sökte 62 198 personer till Uppsala universitet. Det är en ökning med 7,6 pro-cent jämfört med förra året.

övEr 1000 proFILSIdor uppdAtErAdE• I april hade fler än 1 000 anställda uppdaterat sin personliga profilsida i per-sonalkatalogen på webben, katalog.uu.se. Det motsvarar ungefär var sjätte anställd. Profilsidorna har en bra besöksstatisk med 1 800 besök varje dag. Den som inte uppdaterat sin profilsida kan göra det genom att söka upp sig själv i persoanlkatalogen på webben och sedan klicka på ”Medarbetarportalen (logga in)” i högerkolumnen. Medarbetarportalprojektet hjälper också institutioner att flytta över profilinforma-tion för alla sina anställda till katalog.uu.se.Mer info: Emil.Oberg@uadm.uu.se

FoRSkNINg

FOTO

: MIK

AEl

wA

llER

STED

T

Se filmerna med Mikael Tornving på Youtube: www.youtube.com/user/Uppsalauniversitet

Universen #3 -12.indd 2-3 2012-05-02 15.17

4

4 UNIVERSEN # 3 -12 5UNIVERSEN # 3 -12 5

aktUEllt

Toppbetyg i KoF ger strategiska anslag

det var måNga forskningsprojekt som fick betyget ”toppkvalitet” eller ”världs-

ledande” i senaste omgången av forsk-ningsutvärderingen KoF2011. Expertpa-nelernas omdömen har varit vägledande när de olika vetenskapsområdena beslu-tat om vilka strategiska satsningar som ska göras under 2012-2015.

Inom medicin och farmaci satsas 24 miljoner kronor under de närmaste tre åren. En stor del av pengarna går till SciLifeLab, som ska byggas ut och bli en del av en nationell infrastruktur för molekylär biovetenskap. (Se artikel på sidan 3).

Redan i verksamhetsplanen för 2012 beslutade vetenskapsområdet för med-icin och farmaci om satsningar på anti-biotikaresistens och infektionsbiologi – områden som också prisas i KoF. Vi-cerektor Britt Skogseid tycker att utvär-deringen är ett utmärkt verktyg för stra-tegiska satsningar.

– Expertgrupperna lyfte fram forsk-ning som vi redan idag satsar på, men också forskning som har potential för

framtiden. Jag tycker att de har gjort en alldeles korrekt bedömning. Alla som har fått betyget ”Top Quality” har fått någon form av support.

Samlade resurserInom humaniora och samhällsvetenskap satsas totalt 116 miljoner kronor på ut-valda forskningsprojekt under de kom-mande tre åren. Satsningen är möjlig eftersom områdesnämnden har ompri-oriterat egna medel för att förstärka fa-kultetsnämndernas förslag till satsning-ar. Även fakultetsnämnderna och institutionerna har omprioriterat sina resurser.

Teologiska fakulteten satsar på att bygga upp ett helt nytt forskningsfält i islamisk teologi, en satsning som pre-senterades för KoF:s expertgrupp och vann deras gillande. I satsningen ingår tre nya kurser med start nu i höst och rekrytering av en ny professor i islamisk teologi.

Historisk-filosofiska fakulteten ska bygga upp noder för att knyta samman utbildningar på avancerad nivå (se arti-kel nedan). Andra satsningar görs på da-torlingvistik, hälsoekonomi, migrations-rätt och internationell handelsrätt.

Utbildningsvetenskapliga fakulteten sat-sar på internationalisering och en ge-mensam forskningsplattform.

Bred satsningOmrådesnämnden för teknik och na-turvetenskap gör en bred satsning på alla de verksamheter som har kommit särskilt väl ut i KoF.

– Vi har satsat på det som är bäst en-ligt rapporten, hela vägen från abstrakt matematik till tillämpad energiforskning om bland annat solceller och vågkraft, säger vicerektor Ulf Danielsson.

Områdesnämnden har fördelat dels en pott med engångsmedel och dels en pott med långsiktiga medel, som i prak-tiken innebär en höjning av forsknings-anslaget.

Långsiktiga medel tillförs till exem-pel teoretisk ekologi, för att ytterligare förstärka forskningsmiljön i biologi och förbättra bryggan till matematisk bio-logi. Andra satsningar görs på nanotek-nologi, materialforskning vid MAX IV, partikelfysik vid CERN och även didak-tik i ett samarbete över områdesgrän-serna.

annica hulth

Nu har vetenskapsområdena bestämt vilka strategiska satsningar som ska göras på grundval av expertomdö-mena i kof2011. bland annat planeras förstärkningar inom Scilifelab och en nysatsning inom islamsk teologi.

Attraktiva miljöer i sju noder

– detta är Något helt NYtt. Vi vill ha forskning av högsta kvalitet och en tydligt forskningsanknuten utbildning. Genom att skapa sju tematiska noder som en integrerad forsknings- och ut-bildningsstrategi knyter vi tydligt och konkret samman resurserna och får ett mervärde för alla, säger Jan Lindegren, dekan vid historisk-filosofiska fakulteten.

Bakgrunden är forskningsutvärdering-en KoF2011 som gav en stor del av forsk-ningen mycket högt betyg, men också lyfte fram riskerna: för små miljöer, få doktorander och små möjligheter för unga forskare att vara forskningsledare.

När KoF-medlen skulle fördelas ville historisk-filosofiska fakulteten hitta en ny modell som verkligen skulle göra skill-nad. Det som nu skapas är sju noder med olika teman där forskare från flera insti-tutioner ingår tillsammans med master-studenter. Studenterna är fullvärdiga medlemmar och ska med sina examens-arbeten tydligt bidra till forskningen och deras bidrag ska publiceras. Till forsk-ningsledare utses unga forskare. Att få

externa anslag för att bygga upp en egen forskningsmiljö är mycket svårt för dem, men nu får de 1,5 miljoner kronor per år i tre år i varje nod.

– Fungerar det här som vi hoppas så vinner alla på det. Vi får fler som fors-kar, verkligt forskningsanknutna mas-terstudenter, ledarskapsutveckling för yngre forskare och fler stora humanis-tiska forskningsprojekt, konstaterar ut-bildningsledare Oskar Pettersson.

Studenter deltarStudenterna förväntas att delta på samma villkor som övriga forskare i gruppen, allt-så inte bara på föreläsningar och handle-darmöten, utan även på arbetsmöten och konferenser. De kommer att se resurser fördelas och forskning diskuteras.

– De får en unik kompetens som inte bara kommer till nytta om de väljer att fortsätta forska efter examen, den be-hövs även inom yrkeslivet. Ska man göra ett avancerat uppdrag eller en utredning åt en myndighet eller en organisation är det viktigt att ha erfarenhet av pro-

jektledning och samarbete med andra, säger Oskar Pettersson.

Det finns förstås också utmaningar att hantera när man provar något nytt. Att utbyta erfarenheter är väldigt viktigt. Det är till exempel viktigt att samtliga masterstudenter, både inom och utanför noderna, upplever att de fått en fullvär-dig utbildning av hög kvalitet. Och kri-terierna för att komma in i en nod mås-te vara tydliga och transparenta.

– Noderna kommer att utvärderas regelbundet. Vi tror verkligen på dessa teman, men visst kan det hända att nå-gon satsning inte lyckas och då avslutas noden. Men satsningen är långsiktig, tanken är att starta fler noder framöver,

säger Oskar Pettersson.– De mest framgångsrika noderna

kommer snabbt att bli självfinansierade.anneli waara

kof2011 pekade på att det inom humaniora finns många små sårbara ämnen med få doktorander. Nu gör historisk-filosofiska fakulteten en satsning som beräknas ge effekt på både forskning, masterutbildning och på ledarutveckling för unga forskare. Satsning på

rättsvetenskapen ny rättsvetenskaplig utbild-nings- och forskningsmiljö med inriktning mot internationell investerings- och handelsrätt ska utvecklas vid universitetet. bland annat startar en ettårig masterutbildning.

NYetablerINgeN SPeglar behovet av tvärvetenskapliga studier och forsk-ning inom internationella avtal och tvis-ter. Aktuella tillämpningsområden är till exempel investeringar inom energi och naturtillgångar.

– För att kunna arbeta med stora sam-hällsfrågor, till exempel hur staters sam-varo på den internationella arenan ska regleras, krävs att vi anpassar forsknings- och utbildningsmiljön. Den nya platt-form vi bygger, som vi är först med i Eu-ropa, skär genom ämnen där vi redan har kompetens, så som folkrätt och förmö-

genhetsrätt, säger Torbjörn Andersson, dekan vid den juridiska fakulteten.

Satsningen kommer också att främja internationalisering av närliggande forskning och utbildning, menar han. Etableringen och utvecklingen av inrikt-ningen ”International Investment and Trade Law” sker vid den juridiska fakul-teten, i samråd med den samhällsveten-skapliga fakulteten och Centrum för Rysslandsstudier.

Tre forskningsinriktningar kommer att skapas: internationell investerings-rätt, internationell energirätt och östeu-roparätt. På utbildningssidan är målet att inom ett år starta en ettårig master-utbildning i ”Investment Treaty Arbitra-tion”. Sannolikt blir denna utbildning den första i världen i sitt slag. Dessutom kommer flera fördjupningskurser i re-laterade ämnen att anordnas.

linda koffmar

Universitetet bjuder upp till dans

det är INte bara de gymnasister, som besökte Universitetsdagarna, som har fått ta del av dansen. Med hjälp av ett filmproduktionsbolag filmades hela till-ställningen med flera kameror. Filmen sprids nu i de sociala medierna.

– Jag hoppas att det här ska ge en yt-terligare dimension till vårt varumärke, där tradition möter det nya, säger ut-bildningsinformatör Gabriella Hernqvist vid studentavdelningen.

Idén om en flash mob har funnits ganska länge. För Gabriella Hernqvist har inspirationen kommit från univer-sitet i andra länder. Spridningen är i många fall stor i de sociala medierna och är ett kostnadseffektivt sätt att ge en positiv bild av universitetets varu-märke. I skrivande stund har filmen om flash moben, som finns tillgänglig på Uppsala universitets sida på Youtube, visats över 5 400 gånger. Gabriella Hern-qvist har höga mål och räknar med be-tydligt fler visningar.

– Drömmen är såklart att den ska få lika stor spridning som flash mobs gjor-da av de amerikanska universiteten, det finns till exempel en film från Ohio som i dagsläget har över 700 000 visningar på Youtube.

Tillsammans med Nils Thebo, som arbetar på Ångströmlaboratoriet har

projektet utvecklats i flera steg – från idé till genomförande.

– Det finns ett mer eller mindre out-tröttligt driv i studenter när det gäller engagemang och projekt. Studenten är en resurs av rang som kan användas till mycket, säger Nils Thebo.

Studenterna är styrkanStudenterna är verkligen projektets verklighet och styrka. För när frågan om att bjuda upp till dans kom till studen-terna vid den teknik- och naturveten-skapliga fakulteten tog det inte lång tid innan dansgolvet var fullt. Ansvarat för utförandet av själva dansen har studen-terna själva gjort, främst i form av pro-jektledarna Mia Berg Lissel och Stefan Carlsson.

– Trots att detta skedde i slutet av en tentaperiod lyckades vi få ihop 80 stu-denter! Jag och Stefan höll bland annat i dansträningarna och såg till att maxa överraskningsmomentet. Det här är ett annorlunda och kul sätt att visa gymna-sieungdomar vad Uppsala universitet är. Flashmoben känns representativ för ge-menskapen och de roliga saker vi stu-denter gör här, säger Mia Berg Lissel.

mia hellström

vid lunchtid den 14 och 15 mars förvandlades ång-strömlaboratoriet till ett dansgolv. cirka 80 studenter dansade iklädda röda tröjor till tonerna av dynamite med taio cruz. På plats fanns gymnasieelever från närområdet.

KoF-satsningarRektor har avsatt strategiska anslag på 26, 4 miljoner kronor för KoF-satsningar under perioden 2012-2015. Dessutom satsades ett engångsbelopp under 2011 på 26,4 miljoner kronor. humaniora och samhällsveten-skap: Ett treårsprogram i form av rik-tade forskningssatsningar motsvarande sammanlagt cirka 116 miljoner kronor.medicin och farmaci:12 miljoner kronor ska fördelas under 2012, 6 miljoner kronor under 2013 och 6 mil-joner kronor under 2014.teknik och naturvetenskap: En bred satsning på verksamheter som kommit särskilt väl ut i KoF, dels en-gångsmedel på 10,6 miljoner kronor och dels långsiktiga medel på 10,6 mil-joner kronor per år.

Sju teman hösten 2012

l Tidigmodern kulturhistorial Kultur, makt, medborgarskapl Mind and Naturel 1700-tal: Sverige i världen – världen i Sverigel Kunskap på marknaden: Kommuni- kation och organisation 1800-2020l Förintelse- och folkmordsstudierl Den goda staden: Urbanism och social förändring

ÖVERRASKNING. Besökarna på Universitetsdagarna på Ångströmlaboratoriet bjöds på spontandans när studenter genomförde en flash mob.

Flash mobEn flash mob är när en grupp människor samlas på en offentlig plats och gör något ovän-tat och skingras direkt efter. Tanken är att människor ska få se någonting oväntat, som verkar spontant. Det har blivit allt vanligare på senare år att flash mobs används i reklam-sammanhang, vilket inte var tanken med fenomenet från början. Bakom flash moben på Uppsala universitet står studentavdelningen samt studenter och personal vid Ångströmlaboratoriet. Se filmen: www.youtube.com/user/Uppsalauniversitet

Politisk filosof årets skytteanska pristagarecarole Pateman, vid uni-versity of california, los angeles, har tilldelats 2012 års skytteanska pris i stats-kunskap.

eNlIgt motIverINgeN får hon pri-set för att hon på ett tankeväckande vis utmanar etablerade idéer om del-tagande, kön och jämlikhet. Carole Pateman är politisk filosof som ana-lyserar frågor om medborgarskap, skyldigheter, samtycke och underkas-telse. Hon är född i Storbritannien och doktorerade i Oxford. Hennes viktigaste verk är Participation and Democratic Theory (1970) som snabbt blev omtalad och idag är en klassiker

inom demokratiteori, The Sexual Contract (1988) och The Disorder of Women (1989). I de senare utvecklar hon en kritisk granskning och ny tolk-ning av en av den västerländska kul-turkretsens mest inflytelserika förstå-elser av politisk legitimitet och statens makt, samhällskontraktet.

Det skytteanska priset på 500 000 kronor är ett av de största och mest prestigefyllda priserna inom statsve-tenskapen. Priset finansieras av Skyt-teanska stiftelsen och delas i år ut för 18:e gången i samband med en cere-moni i Uppsala den 29 september 2012.

anna malmberg

FOTO

: PO

PHU

NTE

RS

NYSATSNING. Enligt utbildnings-ledare Oskar Pettersson finns mycket att vinna på det nya arbetssättet.

FOTO

: MIK

AEl

wA

llER

STED

T

Universen #3 -12.indd 4-5 2012-05-02 15.18

6 UNIVERSEN # 3 -12 7UNIVERSEN # 3 -12 7

aktUElltaktUEllt

Han är radions expert i Breivikrättegången

deN 16 aPrIl INleddeS rättegången mot Anders Behring Breivik vid Oslo tingsrätt. Enligt åtalet dödade han 77 personer, och försökte döda åtskilligt fler, vid sprängningen av regeringskvar-teret i Oslo och masskjutningen på Ut-øya i juli ifjol. Mediepådraget kring hän-delserna och det rättsliga efterspelet är enormt. Ett av Sveriges Radios populä-raste program, med närmare en miljon lyssnare dagligen, är P4 Extra som leds av Lotta Bromé. Programmet följer hän-delseutvecklingen i Oslo tingsrätt med hjälp av Eric Bylander, docent i process-rätt och lektor vid juridiska institutio-nen vid Uppsala universitet.

– Händelsernas dramatik och trage-di och den enorma efterföljande upp-märksamheten gör fallet speciellt. Det är också rättsvetenskapligt intressant eftersom tillämpningen av normala rät-tegångsregler sätts på prov, säger Eric Bylander som syftar på att Breivikrät-tegången på många sätt är extraordinär.

Rättsvetenskapligt intressant– I de allra flesta fall handlar en mord-rättegång om att en person bragts om livet, vilket brukar innebära ett begrän-sat antal vittnen och målsägande. Här handlar det om 77 döda, en stor mängd vittnen och anhöriga, direktsändning

vid 17 tingsrätter runtom i Norge, ack-rediteringar, säkerhetskontroller, beslut om tevesändningar. Det händer otroligt mycket samtidigt och de potentiella problem som kan uppstå ökar exponen-tiellt, säger han.

Eric Bylander ska under de tio veck-or som rättegången förväntas pågå följa utvecklingen i Oslo tingsrätt och kom-mentera skeendena i P4 Extras sänd-ningar. I maj eller juni kommer han eventuellt också kunna följa rättegång-en på plats i Oslo.

Han är som klippt och skuren för uppdraget eftersom rättegångar är hans specialområde som forskare och han även har tjänstgjort som domare. Hans avhandling vid Uppsala universitet 2006 handlar om muntlighet och skriftlighet i rättegångar – alltså hur en rättegång går till i praktiken. Dessutom har han, som tidigare gästdoktorand vid Oslo universitet och Sveriges nuvarande sty-relseledamot i Nordiska föreningen för processrätt, stor kännedom om det norska rättsväsendet, vilket skiljer sig en del från det svenska.

tredje uppgiften viktigHan är inte heller ovan vid att delta i nyhetsmedier. Pirate Bay och barnamor-den i Arboga är rättegångar han tidiga-re kommenterat.

Varför ställer du upp som radions expert?

– Jag sysslar ju med rättegångar var-je dag i mitt arbete och har själv arbetat som domare – så jag tror och hoppas att jag med min sakkunskap kan bidra till ett mervärde i nyhetsrapporteringen.

Men för Eric Bylander handlar ra-diodeltagandet om mer än att han har sakkunskap. Han tycker generellt att forskare bör engagera sig mer i den så kallade tredje uppgiften, alltså när fors-kare på olika sätt går ut och bidrar med kunskap utanför universitetets väggar.

– Ofta gnälls det över forskarnas vill-kor. Men jag skulle vilja säga att det är en lyx att få forska: vi får förmånen att fördjupa oss i ett ämne som vi i bästa fall älskar. Och man vill ju gärna berät-ta för omvärlden om det som ligger en varmt om hjärtat. Samtidigt ser jag det

som återbetalning till samhället, som gett mig en lång forskarutbildning.

Tidigare var Eric Bylander verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Där kräver arbetsgivaren att forskarna varje år lägger 200 arbetstimmar på den tred-je uppgiften – alltså att exempelvis del-ta i medier, hålla föredrag utanför uni-versitetet, avge remissyttranden och delta i utredningar.

– Vid Uppsala universitet upplever jag att den tredje uppgiften ses som nå-got av en frivillig restpost. Vissa bidrar ofta medan andra inte lägger någon tid alls på det. Universitetet borde tydlig-göra att det här inte är någon hobby-verksamhet, utan snarare är något som ska tas på allvar som en av de uppgifter forskarna får betalt för att utföra, säger han. l

det mediala intresset för rättegången i oslo mot anders behring breivik är enormt. Sveriges radio har fått förstärkning från uppsala universitet när juristen eric bylander ställer upp som expert i P4 extra. han tycker fler forskare borde engagera sig i den tredje uppgiften.

text: Helena Edström foto: Mikael Wallerstedt

VILL BIDRA. För juristen Eric Bylander är det självklart att ställa upp som radions expert.Här i P4 Extra med Lotta Bromé.

RÄTTEGÅNGSEXPERT. Eric Bylanders specialområde är rättegångar.

Forum stärker forskning om Afrika

PolItIk, utvecklINg, konflikter och kultur – forskning på olika teman om Afrika pågår vid en mängd institutioner vid Uppsala universitet. Ett av syftena med Forum för afrikastudier, som ini-tierats vid vetenskapsområdet för hu-maniora och samhällsvetenskap, är att underlätta kontakter och samarbeten mellan dessa institutioner.

– Initiativet kan stärka pågående forskning och bidra till att nya satsning-ar kommer igång. Men det handlar inte bara om forskning. Ett viktigt syfte är också att uppmuntra våra studenter att engagera sig i afrikastudier, sa vicerektor Margaretha Fahlgren vid invigningsce-remonin i Ihresalen på campus Engelska parken.

Men forumet ska inte bara vara en intern angelägenhet. Tanken är också att underlätta kontakten med externa parter utanför universitetet.

– Organisationer, politiker och jour-nalister behöver kunna ta del av den breda kunskap om Afrika som vi har inom universitetet. Dessutom blir fo-rumet en bra kontaktyta för våra fors-karkollegor i Afrika, sa Margaretha Fahl-gren.

afrikanska kollegorPå plats vid invigningen fanns några av dessa kollegor, nämligen representanter från det nystartade Panafrikanska uni-versitetet, PAU. Det är Afrikanska uni-onens satsning för att skapa excellenta

forsknings- och utbildningsmiljöer i fler-talet afrikanska länder. Uppsala univer-sitet har tagit en aktiv roll i grundandet av PAU. Vid invigningen i december i den etiopiska huvudstaden Addis Abe-ba närvarade vicerektor Margaretha Fahlgren och Sten Hagberg, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi. Han är ordförande för Fo-rum för afrikastudier och ska på upp-drag av Sida även bidra i arbetet med att bygga upp ett PAU-institut för sam-hällskunskap och humaniora i Kamerun.

kartläggning förstFör Uppsala universitets del återstår nu att göra en ordentlig kartläggning och analys av den afrikarelaterade forskning inom humaniora och samhällsvetenskap som förekommer vid universitetet.

– Det är viktigt att få den storskalig-heten så att vi se var vi kan finna möj-liga synergier, sa Tekeste Negash, fors-kare vid historiska institutionen, som ansvarar för kartläggningen.

Han konstaterade att Uppsala är en

särskilt bra plats för afrikarelaterad forskning, eftersom även femtioårsjubi-lerande Nordiska Afrikainstitutet är pla-cerat i staden.

– Forumet är ett naturligt steg i uni-versitetets utveckling och kan bli en ny entré för oss in till universitetets forsk-ning och utbildning på området, sa Ca-rin Norberg, direktör för Nordiska Afri-kainstitutet.

helena edström

afrikaforskningen vid uppsala universitet ska få en skjuts tack vare forum för afrikastudier. I slutet av mars samlades hundratalet studenter, forskare och intresserade för invigningen av forumet som samlar forskning vid sex fakulteter.

Forskare samverkar för bättre hälsovårdvarje timme dör 500 barn för att känd medicinsk kunskap inte utnyttjas. Nu ska ett forskarkonsortium med bas i uppsala ta reda på varför hälsosystemen i vissa länder inte fungerar som de ska.

I år kommer mer än sju miljoner barn dö i världen innan de fyllt fem år. Två tredjedelar av dem skulle kunna räddas med rätt insatser i rätt länder, då känd medicinsk kunskap redan når dem men utan att uppnå avsedd effekt.

– Mediciner och behandlingar utan fungerande hälsosystem är som bilar utan vägar och den centrala frågan är varför hälsosystemen i vissa länder inte fungerar som de ska, säger Stefan Swart-ling Peterson, professor i global hälsa.

mer än sjukvårdareVilka är då de insatser som skulle kun-na rädda miljoner barns liv? Stefan näm-ner amning, myggnät, antibiotika och vacciner. Det är enkla metoder inom rimliga kostnadsramar, så varför genom-förs de inte redan nu?

– Det är en komplex fråga, ska vi förstå och förbättra dessa system behövs mer än bara fler sjukvårdare. Som jag ser det krävs multidisciplinära samarbe-ten mellan bland annat antropologer,

ekonomer, sociologer och statsvetare, säger Stefan Swartling Peterson.

I mars togs det första gemensamma steget för utvecklad hälsovård i lågin-komstländer då forskare från Uppsala universitet och Karolinska institutet samlades i Uppsala. På plats vid mötet var också doktor Frederick Golooba-Mutebi från Africa Power and Politics Programme, som presenterade jämfö-rande fältstudier av mödravård, vatten och sanitet i Rwanda och Uganda.

UNICEF intresserat– Vi vill ta reda på varför sjukvården lyckas så olika i länder på samma eko-nomiska nivå. Vår initiala ambition är att formulera ett gemensamt forsknings-program. På sikt hoppas vi som univer-sitetskonsortium, i samarbete med dessa länders hälsoministerier, kunna genom-föra distriktsstudier i framför allt afri-kanska länder. Vi för även samtal med UNICEF i New York som uttalat in-tresse för vårt initiativ, säger Stefan Swartling Peterson.

Det inledande mötet beskrivs som en stor framgång. Redan nu förbereds en seminarieserie i samarbete med Ka-rolinska institutet, forskningsprogram-met ska skickas ut för fundraising och kontakter har inletts med Uppsala uni-versitets nyinrättade Forum för afrika-studier.

– Den internationella hälsan påver-kas av fler faktorer än sjukvård och som läkare måste vi vara ödmjuka då våra

insatser inte räcker till. Genom att sam-la vår svenska expertis och samverka multidisciplinärt med de utsatta län-derna kan vi spela en roll i arbetet att

lösa dessa livsavgörande problem, menar Stefan Swartling Peterson.

magnus alsne

Forum för afrikastudier Forum för afrikastudier är placerat vid institutionen för kulturantropologi och etnologi, men omfattar hela sex fakulteter :l Teologiska fakultetenl Juridiska fakultetenl Historisk-filosofiska fakultetenl Samhällsvetenskapliga fakultetenl Språkvetenskapliga fakultetenl Utbildningsvetenskapliga fakulteten

FOTO

: MIK

AEl

wA

llER

STED

T

KUNSKAPSUTBYTE. Under ett besök i Uppsala berättade doktor Frederick Golooba-Mutebi om hälsovård i Rwanda och Uganda.

Universen #3 -12.indd 6-7 2012-05-02 15.18

8 UNIVERSEN # 3 -12 9UNIVERSEN # 3 -12

tEma: RESoR

jäNStereSorNa vId uPPSala universitet ökar. Under 2011 reste universitetspersonalen en sträcka som motsvarar 1 400 varv runt jor-

den. Flyget är det transportslag som ökar i särklass mest vilket också innebär en ökning av universitetets koldioxidutsläpp. Enligt universitetets miljöredovis-ning för 2011 har det totala utsläppet av koldioxid per årsarbetskraft ökat med 10 procent jämfört med 2010.

– Trenden är flerårig. Vi reser mer och mer varje år. Sedan 2008 har koldioxidutsläppet per årsarbetskraft ökat med hela 37 procent. Ur ett klimatperspektiv är det förstås problematiskt, säger Karolina Kjellberg, miljösamordnare vid byggnadsavdelningen.

Utvecklingen innebär att universitetet inte klarar miljömålet för 2008–2012, som säger att universite-tets utsläpp av koldioxid ska minska med 10 procent.

– Ökningen av tjänsteresandet beror på vårt arbe-te för ökad internationalisering. Vi är ju ett interna-tionellt och världsledande universitet och ska vi hålla den positionen måste vi ha internationella kontakter, säger rektor Eva Åkesson.

Den största posten för universitetets koldioxidut-släpp är resor över 50 mil, där det sällan finns tidsmäs-sigt effektiva transportalternativ. Men det är de korta flygresorna, under 50 mil, som ökar mest. Jämfört med 2010 har koldioxidutsläppet per årsarbetskraft från

de korta flygresorna ökat med över 60 procent. Detta trots att de anställda, enligt universitetets riktlinjer för tjänsteresor, i dessa fall ska välja tåget. Jämfört med 2010 har tågresandet minskat med 14 procent.

Nya miljömål– Det beror troligtvis på strulet inom den svenska tåg-trafiken de senaste åren. Men när tågtrafiken fungerar

är tåget bra eftersom man kan jobba medan man reser. På sikt, när vi har en tågtrafik i Sverige som vi kan lita på och tåglinjerna till exempelvis Umeå öppnar, tror jag att tåget kommer att bli ett allt vanligare alterna-tiv, säger Eva Åkesson som själv har ett årskort på SJ.

2012 är ett intensivt år när det gäller miljöfrågor

på universite-tet. Enligt verksamhets-planen ska ett program för hållbar utveckling tas fram, vil-ket bland an-nat innebär en översyn av universitetets långsiktiga strategiarbete med miljö och hållbar utveck-ling. Samtidigt ska miljömålen, som går ut 2012, revide-ras. Det är viktigt att de nya målen är realis-tiska och kopplade till ut-vecklingen inom kärnverk-samheterna forskning och utbildning, tycker Eva Åkesson.

– Med en höjd ambitionsnivå inom internationaliseringen tror jag inte att vi klarar att minska antalet re-sor ännu. Men vi kan bli bättre på att of-tare, när en kontakt ute i världen väl är etable-rad, överväga alternativa mötesformer över webb, telefon och video. Våra studenter, morgondagens fors-kare, är fostrade i att jobba interaktivt på nätet. Så på sikt tror jag att universitetets resebeteende kommer att förändras, säger Eva Åkesson.

anställda vid universitetet flyger allt mer i tjänsten och störst är ökningen av flygresor under 50 mil. Utvecklingen innebär en ökning av universitetets koldioxidutsläpp, vilket går stick i stäv med miljömålen.

text: Helena Edström IlluStratIoN: Istockphoto

t t t

10 i topp,

INrIkeSSträcka antal enkelresor

l Malmö 847

l Umeå 582

l Göteborg 508

l Visby 173

l luleå 127

l Östersund 61

l Ängelholm 55

l Kalmar 45

l Halmstad 44

l Växjö 37

utrIkeSSträcka antal enkelresor

l Köpenhamn 1 399

l london 1 255

l Amsterdam 1 196

l Frankfurt 1 016

l Paris 836

l Oslo 783

l Helsingfors 683

l München 656

l Berlin 490

l New York 468

Fortsatt ökning av flygresor i tjänsten

Mål för koldioxidutsläppbbb

l miljömål 2008-2012: Uppsala universitet ska minska utsläppen av kli-matpåverkande gaser från resor och transporter med 10 procent.

l utfall 31/12 2011: Sedan 2008 har koldioxid-utsläpp per årsarbetskraft från tjänsteresor ökat med 37 procent.

KÄllA: BYGGNADSAVDElNINGEN

Under 2011 reste universitetspersonalen en sträcka som motsvarar 1 400 varv runt jorden.

Flygresor och utsläppbbb

antal resor utsläpp kg co2

2010 2011 2010 2011

flygresor över 50 mil

Totalt 12 335 19 438 4 833 834 5 614 420

Per årsarbetskraft 2,6 3,8 1017 1 098

flygresor under 50 mil

Totalt 2 649 5 167 182 315 325 115

Per årsarbetskraft 0,52 1,01 38 64

Flyger du?flyger du i jobbet och hur ser du på att flygresorna ökar? text: Helena Edström foto: Mikael Wallerstedt

SveN johaNSSoN, tekniker vid insti-tutionen för kemi – ångström: – Jag flyger en del pri-vat men inte i jobbet. – Det är klart att om man kan undvika flyget så är det bra. Men det är konkurrensen mellan transportmed-len som avgör. Det är fortfarande mest effektivt att flyga, så jag har ingen negativ synpunkt på det.

olle bjÖrNeholm, professor vid institu-tionen för fysik och astronomi:– Jag flyger kanske varannan månad, mest inom Sverige och oftast till lund där jag forskar vid Max-lab. – Ska man hålla på med forskning på internationell nivå så måste man resa. Alla skulle vilja att det fanns effektiva och miljövänliga kommunikationsmedel men det har vi inte idag. Än så länge är flyget både pris- och tidsmässigt konkurrenskraftigt. Tågtrafiken är opålitlig och dyr och videokonferenser fungerar inte i alla lägen.

aNNelI bjÖrkmaN, informatör vid teknat Samverkan:– Nej det gör jag inte, men ska eventuellt flyga till en mässa i Finland snart. – Klart att det ib-land är nödvändigt för oss att transportera oss med flyg. Men utveck-lingen verkar gå åt fel håll. Vi som universitet be-höver gå i täten och dra ner på flygandet. Om inte vi tar vårt ansvar så finns ingen anledning för andra att slå knut på sig själva.

haNS berNhoff, professor vid insti-tutionen för teknik-vetenskaper:– Jag flyger men så lite som möjligt, kanske två till fyra gånger per år. – Det ökande flygandet är nog en effekt av trenden inom forskningen att starta stora center och EU-projekt där organisationer i flera länder samarbetar. Frågan är om Uppsala universitet kan påverka den utvecklingen eller om det är upp till exempelvis forskningsfinansiä-rer och politiker.

flygresor från Stockholm 2011

Universen #3 -12.indd 8-9 2012-05-02 15.18

10 UNIVERSEN # 3 -12 11UNIVERSEN # 3 -12

LONDONBO. Riitta Liisa Valijärvi jobbar från England.

Ny teknik kan minska flygresorna

et har gått fem dagar sedan Peter Wal-lensteen kom hem från en konferens i San Diego på den amerikanska västkusten. Men,

säger han, det är först nu han ”landat” på riktigt. Tids-omställning, dålig sömn både hemma och borta, flyg-platsers notoriska säkerhetskontroller, fullpackade plan – enligt professorn i freds- och konfliktforskning är det allt annat än avkopplande att åka på tjänsteresa.

– Jag tror många fortfarande associerar resande i jobbet med nöje, som en bonus eller en förmån. Men så är det inte. Tjänsteresande idag är stressigt och det mesta talar för att man vill resa så lite som möjligt, säger Peter Wallensteen.

Han snittar två tur- och returresor med flyg i tjäns-ten per månad. Antalet skulle vara mycket högre om det inte vore för att han regelbundet använder alter-nativa mötesformer. Projektmöten med kollegor runt-

om i världen och hand-ledning av doktorander som är utomlands är exempel där alternativa mötesformer som vi-deo- och telefonkonfe-renser, enligt Peter Wal-lensteen, passar utmärkt.

– Nyligen blev jag inbjuden att åka och fö-reläsa för tjänstemän i EU:s utrikestjänst, allt-så typiska världsresenä-rer, under en konferens i belgiska Brugge. Jag

höll föreläsningen – men som en videoföreläsning från en lärosal i Blåsenhus. Då berättade jag också för pu-bliken att jag avstått från att resa till Brugge för att bidra till Uppsala universitets miljömål. Det ledde till vissa generade skratt bland mötesdeltagarna! säger Pe-ter Wallensteen.

andra sidan jordklotetHan håller också videoföreläsningar i realtid för stu-denter på plats vid universitetet Notre Dame i India-na, USA. De sex timmarnas tidsskillnad och det trans-atlantiska avståndet är inget problem. Tvärtom ger det fascination och energi till seminariet och samtalen mellan de amerikanska och svenska studenterna.

– Vi ser dem i det amerikanska morgonljuset, med-an de ser att det börjar skymma utanför fönstren i Uppsala. Även om vi inte sitter i samma rum får vi en närhet som är svår att beskriva.

Tekniken fungerar lika bra i västerled som i öster-led. Ibland håller Peter Wallensteen nämligen föreläs-ningar för studenter vid universitetet i Otago på den Nya Zeeländska sydön. Sett från ett Uppsalaperspek-tiv sitter studenterna då på andra sidan jordklotet – eller 12 tidszoner och 25 timmars flygresa bort.

– Jag håller föreläsningen i en sal i Uppsala klockan 8:30 på morgonen, medan klockan är 20:30 för stu-denterna på Nya Zeeland. Studenterna ställer gärna upp på detta, de tycker att det är spännande, säger Peter Wallensteen.

Jobbar från londonTvå timmars flygresa bort, i London, bor Riitta-Liisa Valijärvi. Hon är halvtidsanställd lärare vid institutio-

nen för moderna språk men befinner sig ytterst sällan i Uppsala. Anledningen är enligt henne lika enkel som modern. Hon håller Uppsala universitets distansut-bildningar i finska där lektionerna är webbaserade via webbmötesprogrammet Adobe Connect.

– Det kan låta konstigt, men de nya tekniska lös-ningarna gör det möjligt för mig att jobba för Upp-sala universitet utan att vara där, säger Riitta-Liisa Va-lijärvi när Universen ringer upp.

Hur håller man en lektion via webben? – Det är precis som en vanlig lektion, den enda

skillnaden är att själva mötesrummet är på nätet där det optimala studentantalet är tio studenter. Jag före-läser och svarar på frågor, studenterna övar på att pra-ta, böjer verb och översätter texter. Det är lite som att jobba på en radiokanal där läraren är programledaren, säger hon.

– Tekniskt är det väldigt enkelt och flexibelt. För-delarna är uppenbara – som att man spar pengar och miljö genom att inte resa.

han håller föreläsningar i Uppsala, med studenterna på plats i Indiana och på Nya Zeeland. Hon håller populära webbkurser i finska, på distans från london. Ny teknik har gjort resor mindre nödvändiga för Peter wallensteen och Riitta-liisa Valijärvi. text: Helena Edström foto: Mikael Wallerstedt

Med teknikens hjälp har geografiska avstånd, enligt både Riitta-Liisa Valijärvi och Peter Wallensteen, upp-hört att vara väsentliga.

– Det finns förstås lägen då man vinner mycket på att träffas öga mot öga. Poängen är att man kan dra ner på sitt resande om man inser att man faktiskt inte all-tid behöver sitta i samma rum, säger Peter Wallensteen.

Föreslår belöningssystemTrots mötestekniska landvinningar ökar flygresorna vid universitetet kontinuerligt. Sedan 2008 har Uppsala universitets koldioxidutsläpp till följd av tjänsteresor ökat med 37 procent. Flyget är det transportslag som ökar mest.

Bör anställda tänka mer på miljön vid tjänsteresor? – Självklart. Universitetet borde kanske sätta en

gräns för hur mycket anställda får flyga varje år. Eller ge någon sorts belöning om man åker tåg eller använ-der alternativa mötesformer, säger Riitta-Liisa Vali-järvi.

Även Peter Wallensteen är inne på att universitetet borde jobba med belöningssystem som motiverar in-stitutionerna att dra ner på resandet.

– Vi måste ju alla bidra till att minska utsläppen. Kanske särskilt vi som är anställda vid ett universitet. Det är ju bland annat våra forskare som visat på kol-dioxidens negativa miljöpåverkan, så vi borde ta till oss den informationen och agera förebilder.

Han tycker också att universitetet måste jobba för att få fler anställda att testa alternativa mötesformer över webb, video eller telefon. Då finns det mycket inspiration att hämta hos personalen vid Uppsala Lear-ning Lab, ULL, i Blåsenhus konstaterar han.

– För fem år sedan tyckte universitetet Notre Dame i USA att Uppsalas teknik var gammalmodig. Idag vill de kopiera den teknik som ULL erbjuder. Jag vet inte var teknikens framkant är, men jag tror definitivt att det här bara är början och det vore väl roligt om Upp-sala universitet kunde vara ledande i utvecklingen, sä-ger Peter Wallensteen. l

PÅ VÄG. Peter Wallensteen reser ofta i jobbet men drar ner på antalet flygresor med hjälp av ny teknik.

tEma: RESoR

ULL ger stöd vid alternativa mötene-mÖteN: E-mötesverktyget Adobe Connect kan användas gratis av alla anställda. Vid ett e-möte kan man sitta vid sin egen dator och tala, skriva, visa bilder, kom-municera via text, visa dokument och med en webbka-mera vara synlig för mötesdeltagarna. Uppsala learning lab ger kurser i Adobe Connect vilket starkt rekom-menderas då möteskulturen blir en annan på nätet och systemet har många inställningar som man måste lära sig. läs mer: www.ull.uu.se/emoten

vIdeokoNfereNSer: I Ulls laborativa lärosal i Blåsenhus finns en videokonferensanläggning som är till-gänglig för hela universitetet. Salen rymmer 70 personer och har fyra interaktiva skrivtavlor och fyra filmdukar som lärare kan använda i sin undervisning. Vid Ull finns även en mobil videokonferensanläggning.läs mer: www.ull.uu.se/it_undervisning/salen/videokonferens/

FOTO

: PRI

VAT

Universen #3 -12.indd 10-11 2012-05-02 15.18

12

12

gåtFuLL dINoSAurIE upptäCkt• En svensk-argentinsk forskargrupp har hit-tat en 70 miljoner år gammal ficka med fossila ben och ägg av en intressant fågellik dinosaurie i Patagonien. – Det som gör upptäckten unik är de två äggen som bevarats precis intill ett bakben. Det är första gången som ägg är hittade direkt intill ett fossil av en alvarezsaurid dinosaurie, säger Martin Kundrát, dinosaurieexpert vid Uppsala universitet. De två äggen som hittades tillsammans med benen vid expeditionen 2010 kan ha varit inne i honans livmoder när djuret dog.

tANdLäkArE kAN upp-täCkA högt BLodtryCk • Om tandvården samverkade med primär-vården kring provtagningar skulle fler patienter med tidigare okänt högt blodtryck eller högt blodsocker kunna få en diagnos i ett tidigt stadium. Det visar en avhandling av Sevek Engström, vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. I studien erbjöd tre tandvårds-kliniker sina patienter screeningundersökning efter hypertoni (högt blodtryck) och diabetes. Primärvården följde upp de patienter som var i behov av fortsatt kontroll.

SpädBArN toLkAr ANSIktSuttryCk oLIkA• Barn i ettårsåldern skiljer mellan mammors, pappors och främlingars emotionella uttryck och använder sedan denna information för att reglera sitt eget beteende. Deras tolk-ning av andras ansiktsuttryck påverkas av hur föräldraledigheten fördelas mellan föräldrarna. Det visar en ny avhandling av Clara Schmitow, doktorand vid institutionen för psykologi. I ex-periment vid Spädbarnslabbet visades visades bilder på föräldrars och främlingars emotionella uttryck (rädd/neutral/glad) för 14 månader gamla spädbarn.

FoRSkNINgSNytt

UNIVERSEN # 3 -12 13UNIVERSEN # 3 -12

FoRSkNINg

Forskning i krigets skugga

Nder våreN har filmen KONY 2012 spritts över världen via sociala medier som facebook och twitter. Bakom kampanjen ligger gruppen

”Invisible Children” vars mål är att krigsförbrytaren Joseph Kony ska ställas inför rätta.

Kony leder ”Herrens motståndsarmé”, en grupp rebeller som har utnyttjat barn och ungdomar som soldater i krigets Uganda. Men bilden som sprids i fil-men är förenklad, menar Sverker Finnström.

– Det är ett smutsigt krig, där rebellerna har gjort sig skyldiga till ohyggliga övergrepp men under den här tiden har även ugandisk militär gjort sig skyldiga till grova brott.

Han har själv gett sig in i debatten, med en artikel på Newsmill och en öppen föreläsning vid campus Engelska parken med rubriken ”Vem är Joseph Kony?”. Han vill bidra med sin kunskap utan att välja sida i konflikten.

– Som forskare ska jag vara neutral, men som an-tropolog har jag levt med människor i norra Uganda och försökt förstå deras perspektiv. Man kan säga att mitt material tar ställning även om jag själv inte gör det, förklarar han.

– För mig är det viktigt att begripliggöra det som sker. Till exempel att försöka förstå varför människor jag träffar ibland försvarar rebellerna. När rebellerna attackerar händer det att människor snarast lägger skulden på regeringen, som har misslyckats med att skydda dem.

Sverker Finnström kom till Uganda första gången 1997, då landet befann sig i en väldigt spänd situation. Större delen av hans fältarbete skedde under pågå-ende krig.

– Rebellerna fanns överallt och 90 procent av be-folkningen bodde i internflyktingläger som jag besök-te och där jag ibland sov över.

Han hyrde ett rum i en provinshuvudstad och bod-de tillsammans med olika familjer. På dagarna var han ute och gjorde intervjuer och på kvällarna satt han hemma och pratade med folk. Särskilt intresserade han sig för ungdomar som växte upp i krigets skugga.

– När man lever och pratar med folk runtomkring ger det en fördjupad förståelse. Det kan tyckas obe-gripligt när någon säger att han stöder Herrens mot-ståndsarmé men om man sett vilken frustration han känner blir det lättare att förstå och därmed att för-klara.

I början reste han runt tillsammans med bistånds-arbetare från Röda korset och det hände att han blev ifrågasatt i rollen som forskare.

– ”Du försöker göra karriär på deras lidande”, tyck-te en del. Men vi kan inte få slut på lidandet om vi inte förstår orsakerna till det. Jag mötte en önskan hos ugandierna om att få berätta om sina upplevelser. Det kändes också viktigt att förmedla deras bild av kriget, de vars barn blivit kidnappade av Herrens motstånds-armé.

Till den bilden hör den svåra situationen i flykting-lägren och regeringens förtryck av civilbefolkningen i kampen mot rebellerna, menar Sverker Finnström.

– Det är ett strukturellt förtryck som inte skildras alls i filmen KONY 2012.

Fred i bynKonflikten har nu spridit sig till grannländerna, sam-tidigt som det är fred i Uganda. Nyligen kunde Sver-ker Finnström åka tillbaka och bo en vecka hos en av sina bästa vänner, som har flyttat tillbaka till sin barn-domsby. De kunde promenera runt i naturen och bar-

nen lekte på bygatan – vilket skulle ha varit en omöj-lighet för några år sedan.

– Nu när de lever i fred kommer alla andra pro-blem upp till ytan. Hur ska de ha råd med skolavgif-ter, telefonförbindelser och vård? Hela samhällsstruk-turen behöver byggas upp igen. Samtidigt är det hoppfullt att de kan flytta hem till sina byar igen, sä-ger Sverker Finnström.

Han kommer att fortsätta att följa sina intervju-personer och se hur de går vidare med sina liv.

– Som forskare kan jag stanna kvar även när med-ieljuset går någon annanstans. Mitt mål är att om tret-tio år åka dit igen och då hoppas jag på permanent fred.

annica hulth

hur är det att växa upp i skuggan av ett krig? Sverker Finnström, docent i kul-turantropologi, har tillbringat mycket tid i norra Uganda, ett land som är sargat av inbördeskrig. Nu vill han nyansera bilden som sprids i filmen KONY 2012.

BYLIV. Sverker Finnström har studerat livet på landsbygden i norra Uganda, som varit hårt drabbat av kriget. Nu är det lugnt på bygatan igen.

Olika bilder av kriget i Uganda

filmen ”koNY 2012” är den senaste i en rad fil-mer från lobbyorganisationen ”Invisible Children”, som startades 2003. Filmen spreds över internet i mars 2012 och inom några dagar hade videon setts miljontals gånger. Filmen har dock fått kritik från forskare. Som respons till detta släpp-te organisationen en uppföljare, ”KONY 2012 part 2”.

Sverker finnström har skrivit monografin ”living with Bad Surroundings: war, History, and Everyday Moments in Northern Uganda” (Duke University Press, 2008), för vilken han uppmärksammades med Margaret Mead Award, ett av den internationella antropologins mest prestigefulla pris.FÖRDJUPNING. Sverker Finnström vill nyansera bilden av

kriget i Uganda.

FOTO

: MIK

AEl

wA

llER

STED

T

Titanic inte som andra fartygskatastroferSedan titanic förliste för hundra år sedan har det funnits en allmän uppfatt-ning att kvinnor och barn räddas först vid katastrofer. Men detta är en myt, visar nationalekonomerna Mikael Elinder och Oscar Erixson i en analys av 18 av de mest uppmärksammade fartygskatastro-ferna från 1800-talet fram till idag.

åra reSultat vISar att kaptener och besätt-ningsmän överlever i betydligt större utsträck-ning än passagerarna. Och kvinnor och barn

dör i mycket större utsträckning än män. Detta indi-kerar att var och en försöker rädda sig själv snarare än att hjälpa andra, säger Mikael Elinder vid nationaleko-nomiska institutionen och Institutet för näringslivs-forskning.

Forskarna har använt en databas med uppgifter om passagerare och besättning från 18 av de mest upp-märksammade fartygsolyckorna under perioden 1852 till 2011. Den omfattar information om över 15 000 personers öden, vilket gör studien till den mest om-fattande kring överlevnad vid fartygsolyckor. Tidigare

studier har baserats på endast två fartygsolyckor: RMS Titanic (1912) och RMS Lusitania (1915).

Studien visar att överlevnadsgraden bland kvinnor är avsevärt lägre än överlevnadsgraden bland män. Det gäller oavsett när i historien olyckan inträffade, eller om fartyget sjönk snabbt eller långsamt. Lägst över-levnadsgrad har barn och högst har besättningsmän och kaptener.

– Samtidigt som fartygsolyckor är mycket tragiska händelser kan de bidra till att öka våra kunskaper om hur människor beter sig under extrem stress i situa-tioner där det är fråga om liv eller död, säger Mikael Elinder.

anneli waara

4 frågor

”Vi har verkligen nått ut”mikael elinder har haft fullt upp den senaste tiden, sedan nyheten om fartygska-tastrofer (se ovan) fick spridning. Han och kollegan Oscar Erixson har blivit omskrivna av medier över hela världen – från Europa och USA till Asien, Australien och Afrika.

1. hur mycket tid har du ägnat åt intervjuer den senaste tiden?

– Mycket, i alla fall ett par, tre dagar. Själva inter-vjuerna är ofta korta men det tar tid att förbereda sig och att följa upp vad som skrivs via internet. Vi har verkligen nått ut över hela världen, vi har sett artiklar med thailändska och arabiska tecken där vi känner igen våra namn. Det var till exempel en artikel i den indiska tidningen Di Hindu, som når ut till 1, 5 mil-joner läsare. Jämfört med en artikel i Dagens Nyheter är det väldigt mycket!

2. väntade ni med att släppa nyheten lagom till titanics 100-årsjubileum?

– Det slumpade sig så att vi blev klara nu, men det hade vi förstås ingen tanke på när vi började med stu-dien. När vi upptäckte att 100-årsdagen närmade sig förstod vi att det skulle öka genomslaget i medierna. Men tidigare uppsatser på samma tema har också fått stor uppmärksamhet. Det finns ett brett intres-se för hur människor beter sig vid katastrofer.

3. varför forskar ni om sådant här inom national- ekonomi?

– Vi ekonomer använder oss av en modell där mänskligt beteende är rationellt och styrs av egenin-tresse. På senare tid har modellen kritiserats och då har man använt just den här situationen i sina motar-gument. Man har antagit att vid skeppsbrott räddas kvinnor och barn först trots att det är en situation där man kan förvänta sig själviskt beteende. Nu har vi vi-sat att den bilden inte stämmer.

4. vad har medierna varit mest intresserade av?– Det är bara att se på rubrikerna: ”Kvinnor och

barn först” står det i nästan alla. I Sverige är ”kvinnor och barn först” ingen stark norm och kan till och med ifrågasättas. Internationellt är det en starkare norm, där anser man att det är så det borde vara. Våra re-sultat ger ju argument till att besättningen borde rädda kvinnor och barn först, för att utjämna skillnaderna.

annica hulth

OMSKRIVEN. Mikael Elinder har gjort många intervjuer.

SKEPPSBROTT. Forskarna har studerat 18 fartygsolyckor med 15 000 personer inblandade.

FOTO

: MAT

TON

Ill: GABRIEl lIO

FOTO

: MAT

TON

FOTO

: SV

ERKE

R FI

NN

STRÖ

M

Universen #3 -12.indd 12-13 2012-05-02 15.18

14

14 UNIVERSEN # 3 -12 UNIVERSEN # 3 -12 15

Id ett cafébord på Ångströmlaboratoriet sitter Kostas Tsougas från Grekland och Mat-thias Schramm från Tyskland som båda kom

till Uppsala i augusti förra året för att plugga ett två-årigt masterprogram i matematik. När Universen frå-gar vad som behöver förbättras för utländska studen-ter i Uppsala kommer svaret snabbt och unisont: bostadssituationen.

– Jag hade tur och lyckades få tag i en bostad strax innan jag kom hit men jag känner personer som valde att inte ens åka hit eftersom de saknade bostad. Här

förlorar universitetet på lång sikt även doktorander, eftersom många masterstudenter har siktet inställt på forskarutbildningen, säger Kostas Tsougas.

Bostadssituationen på studieorten är en av många frå-gor som utländska studenter fått tycka till om i företaget i-graduates enkät International Student Barometer. Fler än 200 000 studenter som pluggar utomlands, vid 238 lärosäten i 16 länder, har svarat på enkäten. Av dessa pluggar 8 500 vid 14 olika lärosäten i Sverige och av dem nära 1 300 vid Uppsala universitet.

Första natten bättreNär det gäller tillgång, kostnad och kvalitet på boen-det får Uppsala universitet en låg placering, både in-ternationellt och nationellt.

– En förbättring jämfört med året innan är att stu-denterna är relativt nöjda med den direkta ankomsten till Uppsala, det som kallas ”first night experience”. 73 procent av studenterna svarar 2011 att de är nöjda el-ler mycket nöjda med den upplevelsen, att jämföra med 57 procent 2010, säger Thomas Öst, projektle-dare vid planeringsavdelningen.

– Det kan vara ett utslag av att universitetet har jobbat för att ta emot studenterna på ett bättre sätt. Bland annat hade enheten för studie- och karriärväg-ledning med flera en mottagning ute på Arlanda så att studenterna direkt de satte fötterna på svensk mark fick möjlighet att träffa och ställa frågor till represen-tanter från universitetet, säger Åsa Kettis, utvärderings-chef vid planeringsavdelningen.

Uppsala universitet får fina placeringar, både inter-nationellt och nationellt, när det gäller hur studen-terna ser på lärarnas insatser, utbildningens innehåll och universitetets lokaler och utrustning. De genom-snittliga placeringarna för universitetet när det gäller studenternas syn på lärandet är 31 i världen och fyra i Sverige. Resultatet överraskar inte de båda kursarna på masterprogrammet i matematik.

– Utbildningen, tentorna och utrustningen i loka-lerna fungerar mycket bra, säger Matthias Schramm.

När det gäller trivsel får Uppsala universitet ett mycket gott betyg av studenterna. Universitetet ham-nar på andra plats i världen och första plats i Sverige när studenterna fått svara på om studieorten är en bra

uppsala är världens näst bästa plats att vara på som utländsk student. Detta enligt en internationell student-enkät som ger Uppsala universitet gott betyg när det gäller utbildningsinnehåll, lärares insatser och stadens studentliv. På minuskontot ligger boendesituationen och karriärvägledningen.

text: Helena Edström foto: Mikael Wallerstedt

StUdENtlIV

plats att vara på. När det gäller synen på studentna-tionerna placerar sig Uppsala universitet etta i Sverige och elva i världen.

– Det är lätt att ha ett aktivt och socialt liv här. Men det är lite svårt att skapa relationer med svenska stu-denter. Det kanske handlar om att de tycker det är svårt att lära känna utländska studenter som är i sta-den under en kortare tidsperiod, säger matematikstu-denten Kostas Tsougas.

Svårt att extraknäckaAtt utländska studenter uttrycker svårigheter att lära känna sina svenska studentkollegor är i ett svenskt per-spektiv inte unikt för Uppsala universitet. Samma sak gäller svårigheten att tjäna pengar genom extraknäck och öppna ett bankkonto. Samtliga svenska lärosäten får dåliga placeringar internationellt när det gäller de frågorna.

– Det är sådant vi skulle kunna vara tydligare med i informationen till de utländska studenterna, så att de är beredda på det, säger Thomas Öst vid planerings-avdelningen. Om studenterna har rimliga förväntning-

ar blir de inte så besvikna. I Sverige har vi till exempel långa väntetider mellan ansökan och antagning men eftersom informationen om det går fram, och studen-terna inte förväntar sig något annat, upplevs det inte som ett problem. De tycker snarare att antagningssys-temet här fungerar ovanligt väl – att det är obyråkra-tiskt.

Bättre karriärvägledning önskasGenom International Student Barometer ges viktig information om hur utländska studenter ser på att bo och plugga i Uppsala. Dessutom får universitetet till-gång till en internationell och nationell jämförelse och kan ringa in problem som kräver åtgärd. En sådan frå-ga handlar om karriärvägledning där Uppsala univer-sitet ligger något under genomsnittet nationellt.

– Svenska lärosäten får genomgående riktigt lågt be-tyg när det gäller karriärvägledning. Nu genomförs en analys för att se vad det är för typ av karriärvägledning studenterna saknar och vad vi kan göra bättre på cen-tral nivå och inom områden och fakulteter, säger Åsa Kettis, utvärderingschef vid planeringsavdelningen. l

International Student Barometer Fler än 200 000 utländska studenter, vid 238 lärosäten i 16 länder, har svarat på enkäten som utförs av företaget i-graduate. 8 500 av studenterna pluggar vid 14 olika lärosäten i Sverige och av dem nära 1 300 vid Uppsala universitet, där svarsfrekvensen var 53 procent. Delta-gande universitet ser sin egen placering internationellt och nationellt, men kan inte se hur andra universitet placerar sig.

Bäst i landet på trivsel

Genomsnittliga placeringar* för Uppsala universitet bbb

Internationellt NationelltAnkomst 136 (av 238) 7 (av 14)lärande 31 4leva och bo 59 6Stödstrukturer 124 8

* medeltalet är beräknat på studenternas svar på flertalet frågor inom ett och samma område.

Topp och bottenbbb

Några toppnoteringar: Internationellt NationelltUtbildningsmiljö 2 2

Bra plats att vara 2 1

Studentnationer 11 1

Några bottennoteringar: Internationellt NationelltKarriärvägl i utbildning 191 7

Karriärvägl centralt 161 8

Boendekvalitet 131 11

Varför väljer studenterna Uppsala?

viktigaste faktorerna bakom utländska studenters val av uppsala universitet:l Utbildningskvalitetl Universitetets rykte

Störst påverkan på de utländska studenternas val av uppsala universitet:l Vännerl Universitetets webbplats

Matthias Schramm och Kostas Tsougas pluggar på masterpro-

grammet i matematik och tycker universitetet måste jobba mer för

att lösa bostadsfrågan.

Universen #3 -12.indd 14-15 2012-05-02 15.19

16

16 UNIVERSEN # 3 -12 17UNIVERSEN # 3 -12

StUdENtlIV

Från wembley till V-Dala

et är SeN torSdag i Uppsala. Längs Sysslo-mansgatans nationsstråk är cykelställen över-fyllda. På trottoarerna är det om möjligt träng-

re. Många sällskap pratar engelska, företrädesvis brittisk sådan. Utanför V-Dalas entré står rader av sta-ket uppställda. Tiotalet uniformerade vakter kontrol-lerar besökare och biljetter. En värd bläddrar i den långa listan med speciellt inbjudna. Nej, det här är definitivt inte en kväll som andra. V-Dala står inför den kanske mest prestigefyllda nationsspelning Upp-sala skådat. Glasvegas är i stan.

Vi backar klockan till 2008. Efter år av oglamoröst turnerande är fyra unga skottar är på väg att släppa sitt debutalbum. I bagaget har de några singlar. Den första självbekostad. Nummer två tryckt i modesta 1 000 exemplar. Runt hörnet väntar deras liv på att förändras och, enligt många av världens musikälskare, betydligt mer än så. Eller som Svenska Dagbladets Andres Lokko uttrycker det, ”Det händer inte ofta… det där debutalbumet som sammanfattar allt vi verk-ligen behöver och pekar ut en ny riktning för popmu-sikens nästa decennium. Men den svartklädda skotska kvartetten Glasvegas är något lite mer än det”.

I traPPaN På väg upp till nationens stora sal står Jo-nas Curling, under fler år artistbokare på Katalin. Ef-ter att ha lockat internationella storheter som Public Enemy och Waterboys till Uppsala, startade Jonas sitt eget evenemangsbolag. Kvällens konsert arrangerar

han tillsammans med mer etablerade Luger.– Ibland dyker det upp osannolika möjligheter av

det här slaget. Att det sker på Glasvegas initiativ ger oss förmodligen en bättre ekonomisk deal, och valet av V-Dala beror på att det är det bästa alternativet den här kvällen. Samarbetet med nationen har gått klock-rent och bandet verkar uppskatta att göra en student-spelning, berättar Jonas.

tIllbaka tIll SePtember 2008. Glasvegas självbetit-lade debutalbum når handlarna och plötsligt är bandet överallt. Skivan säljer 300 000 exemplar enbart i Stor-britannien, även i Sverige säljer man guld. Då de in-ternationella musikmagasinen presenterar sina årets bästa-listor är Glasvegas i topp. En stor beundrare är Bono som förkunnar att bandets tredje singel är en av de bästa låtar han hört och bjuder in skottarna att spela med U2 på Wembley. Glasvegas är redan inbo-kade för en spelning i Göteborg men chartrar en pri-vatjet som flyger dem till London. I tidningen Daily Record konstaterar bandet att de lever en dröm.

I V-Dalas stora sal är scenen riggad. Längst fram väntar Kajsa Lundquist som har träffat bandet flera gånger (väldigt trevliga), senast kvällen innan på Fo-tografiska museet (fantastisk spelning). Förväntning-arna är på topp, inte minst på det nya låtmaterial ban-det utlovat men även på moderna klassiker som Geraldine.

Lite längre bak står Björn och Anette Bergman.

få band har upplevt ett så monumentalt genombrott som skotska Glasvegas. Mindre än ett år efter debutskivan spelade de på wembley. Och så, en torsdagskväll i mars, står de plötsligt där på V-Dalas scen.

text: Magnus Alsne foto: Mikael Wallerstedt

PUBLIKTRYcK. Uppsala universitets studenter är nöjda med nations-livet i staden. I mars var det fullsatt på V-Dala nation när Glasvegas

spelade. Publiktrycket är högt framför sångaren James Allan.

Båda har lämnat studentlivet bakom sig, däremot inte kärleken till musiken.

– Glasvegas tillhör mina absoluta favoriter. Det finns en spänning i deras skotska attityd och känslosamma musik. När jag såg att de skulle spela i Uppsala men med krav på kårleg blev jag så arg att jag skrev till ban-dets manager. Han lovade att sätta upp mig på gästlis-tan om jag bara slutade gnälla. Här är vi nu, och det här kommer att bli BRA, säger Björn.

2010 gör Glasvegas halt efter flera års turnerande. Bandet parkerar i Kaliforniens Santa Monica, långt från Glasgows bakgator. Här hinner de både spela in en ny skiva och byta trumslagare, entré: 23-åriga Jonna Löf-gren från Boden. Men i en trendängslig musikbransch är tilltaget oförlåtligt. Skottar ska helt enkelt inte lapa Stilla havssol. Många mumlar om sell-out. Skivbola-gets lansering av uppföljaren är obefintlig. Likväl säljer Euphoric Heartbreak bra. I Sverige toppar den listor-na, men de internationella förväntningarna infrias inte. Nya turnéer tar vid, bland annat med den lika utsålda som hyllade konserten i Globens annex.

meN NY mark väNtar på att brytas. Våren 2012 med-delar Glasvegas att de är redo att framföra nyskrivna låtar live. Premiären blir vid fyra mindre spelningar i Sverige. En av de utvalda orterna är Uppsala.

– Det finns ett otroligt stort intresse för livemusik i Uppsala, något som är fantastiskt roligt och en för-utsättning för att vi ska kunna få stora artister att vilja

spela i Uppsala. V-Dalas musikprofil och erfarenhet av livemusik väger mer än väl upp att målgruppen be-gränsas av kårlegkravet, och biljettförsäljningen har gått bra, säger Fredrik Annell-Berger, Brink & Berger AB, som spelar en aktiv roll i arrangemanget.

Vid sidan av scenen står Johan Fredriksson, nationstek-niker vid V-Dala och blickar ut över den snabbt växande publiken. I kväll, då nationen enbart står för uthyrning av lokaler kan han kosta på sig en mer tillbakalutad roll.

– Det är bra för nationen med den här typen av evenemang. Nya besökare hittar hit och förhoppnings-vis kommer de tillbaka. Vanliga livekvällar kan vi ock-så ta in 900 besökare, men då är de spridda över hela huset. Nu är alla samlade framför scenen och det kom-mer att bli en mäktig känsla när bandet går på.

I Samma ÖgoNblIck slår klockan 21. Ljuset släcks, rökmaskinerna pumpar och videoprojektioner med The Ronettes fyller scenrummet. Och plötsligt står de där. Sångaren James Allan längst fram i svart skinnrock. Svenska Jonna Löfgren i solglasögon vid sitt trumset. Jublet är monumentalt när niohundra nävar unisont välkomnar bandet som bara för några år sedan tycktes förändra musikvärlden.

– You’re mad, konstaterar James Allan på bred skot-ska, freaking mad, innan han kastar sig ut i de första raderna på debutskivans inledande Flowers & Football Tops. En blivande klassisk kväll på V-Dala nation har bara börjat… l

SVENSKT. 23-åriga Jonna Löfgren från Boden är sedan två år tillbaka trummis i Glasvegas.

ÖVRE BILDEN: Björn och Anette Bergman.UNDRE BILDEN: Kajsa Lundquist (th) med konsertsällskap.

Universen #3 -12.indd 16-17 2012-05-02 15.19

18 UNIVERSEN # 3 -12 19

Andreas Strömbergsson, profes-sor vid matematiska institutio-nen, får 2012 års Göran Gustafs-sonpris inom matematik. Han får priset för hans viktiga bidrag till studiet av likformiga fördel-ningsproblem i talteori och Boltzmann-Gradgränsen för den periodiska Lorentzgasen. Priset, 4,5 miljoner kronor i forsknings-anslag och ett personligt pris på 250 000 kronor, delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien.

Lynn Kamerlin, forskarassistent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi tilldelas till-sammans med Andrei Chabes vid Umeå universitet Hagbergs pris 2012. Priset på 700 000 kro-nor, delas lika mellan pristagarna. Lynn Kamerlin får priset för sina avancerade teoretiska studier av enzymkatalys.

Leif Andersson, professor i funk-tionsgenetik vid institutionen för

medicinsk biokemi och mikro-biologi tilldelas Hilda och Alfred Erikssons pris 2012 på 200 000 kronor. Han får priset för sina epokgörande studier där han har utnyttjat husdjuravel som lett till förståelse av de molekylära mekanismerna bakom flera mänskliga sjukdomar, bl.a. typ 2 diabetes.

Björn Olsen, professor vid insti-tutionen för medicinska veten-skaper och överläkare vid infek-tionsklinken på Akademiska sjukhuset får Svenska Distrikts-läkarföreningens hederspris

Årets allmänläkarvän 2012. Mottagaren ska vara en person som genom sitt agerande och re-nommé stärker bilden av svensk primärvård och distriktsläkare.

Ann Knight, forskare vid institu-tionen för medicinska vetenska-per är en av fem nydisputerade, kliniskt aktiva forskare, som får Svensk Reumatologisk Förenings stipendium. Stipendiaterna får möjlighet till en månads betald heltidsforskning under det kom-mande året. Hon får stipendi-et för ”framåtsträvande studier av sambandet mellan blodkärls-inflammation och immun- cell-stumör i syfte att hitta faktorer som kan skydda mot tumörut-veckling”.

Börje Johansson, seniorprofes-sor vid institutionen för fysik och astronomi, har blivit ut-nämnd till hedersprofessor vid Tsinghua universitetet i Peking.

På gåNg BoStadÖnskar hyral Två gästforskare vid institu-tionen för läkemedelskemi sö-ker bostad fr o  m 1 maj 2012, minst ett år framåt. Allt är av intresse. Vänligen kontakta gu-nilla.eriksson@orgfarm.uu.se eller tel 018-4714374.

l Gästforskare och medföljan-de familj (2 vuxna + 2 barn) söker bostad i Uppsala eller Ulltuna 1/7-31/12 2012, ca 4-5 r.o.k. Vi har god ekonomi och referenser, samt är rökfria.

Kontakta Robert Franks:rgfranks@ncsu.edu.

Uthyresl Möblerad lägenhet, 4 r.o.k. på Artillerigatan i centrala Uppsala uthyres 7/6 – 7/10 till forskare/läkare vid Uppsala universitet. Ej barnfamilj, ej husdjur, ej rökare. Kostnad: 8.500 SEK/mån (bilplats ingår, elkostn, bredband). Tacksam

för svar snarast. Kontakta: gradin.wedholm@bredband.net eller 070-3454141.

l 2:a i Främre Luthagen, intill Vasaparken uthyres under juni, juli och augusti. Lägenheten är ljus och fräsch, uthyres fullt möblerad. 5800 kr/månad.Är du intresserad, kontakta mig på maria.thilen@live.se el-ler 0739914977.

NamN Som NämNS

FRISkVåRd

uppSALA uNIvErSIty pArt oF NAtIoNAL rESEArCh INStItutEthe goverNmeNt wants to make a major commitment to life science research. The Knut and Alice wallenberg Foundation and Astra Zeneca are announcing that they will contribute major funding to the new national research institute to be established in 2013 – Sweden Science for life labo-ratory. Scilifelab is presently a

collaborative project between Uppsala University, Stockholm University, Karolinska institutet, and the Royal Institute of Tech-nology. These four universities will be the main players in the new national research institute for life sciences, and the plan is for Scilifelab in a few years to turn over roughly SEK 1 billion per year.

maNY reSearch projects received the grade of “top quality” or “world-leading” in the latest round of the research evaluation Q&R, Quality and Renewal 2011. The assessments of the expert panel have served as guidelines when the various dis-ciplinary domains have decided what strategic commitments

would be made during 2012-2015. Now the disciplinary domains have determined what strategic commitments will be made on the basis of the ex-pert assessments. Among other things, a strengthening of the platforms within Scilifelab and a new commitment to research and education in Islamic theo-logy are planned.

PolItIcS, develoPmeNt, conflicts, and culture – research on different themes about Africa is conducted at many Uppsala University depart-ments. One of the purposes of the Forum for Africa Studies, which has been initiated at the Disciplinary Domain of Huma-nities and Social Sciences, is to facilitate contacts and collabo-

rations among these depart-ments. In late March some one hundred students, researchers, and interested parties gathered to inaugurate the Forum, which brings together research at six faculties.The Forum is not to be simply an internal matter. The idea is also to facilitate contacts with parties outside the University.

Work-related travel is increasing at Uppsala Uni-versity. In 2011 University employees travelled a distance corresponding to 1,400 trips around the world. Air travel is increasing in a class by itself, which also entails an increase of the University’s carbon-dioxide emissions. According to the University’s environmental accounts for 2011 total emis-

sions of carbon dioxide per year/employee increased by 10 percent over 2010. Since 2008 carbon-dioxide emissions per year/employee have risen by 37 percent. This trend means that the University will not ac-hieve its environmental goal for 2008-2012, which states that the University’s emissions of carbon dioxide must decrease by 10 percent.

Forum CoNSoLIdAtES rESEArCh oN AFrICA

UNIVERSIty NEwS

16/5: Digitalt kursmaterial. Se-minarium om hur digitalt kurs-material både kan minska lärar-nas arbetsbörda och gynna studenternas arbete. Kl. 12:30, ULL:s laborativa lärosal i Blå-senhus, von Kraemers allé 1A. Ta trapporna/hissen vid Recep-tionen till plan 2.

22/5: 2012 års jämställdhets-dag. Kom och lyssna till 2012 års pristagare av jämställdhets-priset. Dessutom presenteras ett urval av de projekt som jäm-ställdhetskommittén tilldelade pengar 2010 och 2011. Lunch-smörgås kl.12.00-12.30. Anmä-lan senast 14 maj till Ann-Sofie.Wigg-Bodin@uadm.uu.se. Kl. 12:30, Museum Gustavianum Aula Minus.

1/6: Doktorspromotion. Cere-moni i universitetshusets aula för universitetets nyblivna dok-torer. Kl. 11:45 i universitetsau-

lan. Evenemanget är öppet för allmänheten.

3/6: Balettmusik ur Romeo och Julia. Kungliga Akademiska kapel-let framför J. Ulléns Amygdala, L. van Beethovens Pianokonsert nr. 5 och delar av S. Prokofievs balett Romeo och Julia. Kl. 15:00 i uni-versitetshusets aula. Entré: 120 kr, 80 kr student. Biljetter via www.ticnet.se och 0771-70 70 70. Res-terande biljetter säljs i entrén på konsertdagen.

14/6: Nobelpristagare föreläser vid ett symposium tillägnat pro-fessor Anders Hallberg, tidigare rektor för Uppsala universitet. 2001 års nobelpristagare i kemi, K. Barry Sharpless ger föreläs-ningen Click Chemistry Evol-ving – Destinations Unknown. Platsen är BMC, sal B42, med program 09:00-17:15. Fri entré. Anmälan senast 10 juni, via http://www.kalendarium.uu.se/.

UNIVERSEN # 3 -12

tIll SISt

FOTO

: ST

AFF

AN

ClA

ESSO

N

BowlingmästerskapUniversitetsmästerskap i bow-ling med spel i sex serier ge-nomförs tisdag den 22 maj kl. 18:00. Viss bowlingvana krävs, handicap delas ut på plats inn-an start. Obligatorisk anmälan till gunilla.eklund@ub.uu.se se-nast den 18 maj.

lunchpromenad i lugnetGå en lunchpromenad i Lug-net, grönområdet vid Blåsen-hus, och få information om parken och dess historia. För information och anmälan se www.persorg.uu.se/uik/vandring

Bilda ett lag…

… tillsammans med dina ar-betskamrater och delta i Vår-ruset eller Blodomloppet.Information på www.persorg.uu.se/uik

Sugen på innebandy?det går hett till på eriksbergsskolan i uppsala på fredagskvällarna. då ses nämligen anställda för en och en halv timmes drabbning i innebandy. Nu vill arrangören locka fler deltagare till träningarna.

teknikmässa väckte elevers nyfikenhetmed syfte att exponera mellanstadieelever för teknik och naturveten-skap arrangerades i samband med chris-topher Polhems 350-års-jubileum en interaktiv teknikmässa.

När mäSSaN Polhem Scifest anordnades för första gången i Sverige, skedde det på V-Da-la Nation i Uppsala. 21 skol-klasser med nästan 600 mel-lanstadieelever från hela Uppsala län deltog. På mäss-sans totalt 24 stationer fick eleverna och involverades i så vitt skilda saker som att lösa brott, undersöka gamla arte-fakter, utvinna DNA och dis-kutera förnybara energikällor. På en av stationerna, som an-ordnades av Stordammens skola, testades Microsofts Kodu, ett gratisverktyg riktat mot ungdomar för att utveck-la egna datorspel. Skolan har arbetat med programmet se-dan i höstas.

– Vi hoppas att vi kan spri-da intresset till andra barn, in-flikar eleverna som hjälpte till med att visa upp programmet.

Vid andra teknologistatio-ner kunde elever skruva isär datorer, bygga ihop robotar och programmera dem att ut-föra olika uppgifter. Trots den högteknologiska närvaron

flockades eleverna ofta kring en station där det lektes med såpbubblor.

Applåder var ett återkom-mande inslag under teknik-mässan och flera funktionärer berättar att eleverna på lediga tider och fikaraster sprungit runt bland olika stationer och frågat om de får vara med, vil-ket tolkas som ett lyckat kon-cept och väl valda stationer. Universitetets ansvariga sam-ordnare, Anneli Björkman och Sami Vihriälä vid TekNat Samverkan, räknar mässan till

en av många kontakter med skolor i länet. Båda medger att de lärt sig mycket av den-na första gång och hoppas kunna fortsätta kommande år. Förhoppningsvis kan idén ex-panderas i storlek såväl som i valda ämnen.

– Det finns fler områden som skulle vara intressanta att arbeta med på denna typ av mässa, exempelvis religion, sociologi och psykologi, säger Anneli Björkman.

marcus näslund

Träningstiderbb

Universitetspersonalens idrottsklubb erbjuder universitetsanställda gratis träningstider inom en rad sporter. Se även www.persorg.uu.se/uik/traning

InnebandyEriksbergsskolan, fredagar 19:00 – 20:30. Info: Johan.ledin@ebc.uu.se

badmintonFyrisfjädern, onsdagar 19:30 – 20:30. Anmälan och bokning: PerOla.Oberg@statsvet.uu.se

bowlingFyrishov, tisdagar 17:00 – 18:00Info och bokning: Gunilla.Eklund@ub.uu.se

volleybollMissionskyrkan, onsdagar 17:00 – 18:00. Info: Andreas.Borjes-son@medcellbiol.uu.se

tennisUTK-hallen, bana 4,5 och 6, tisdagar 16:00 – 18:00. Info och bokning: Asa.Tysk@botan.uu.se

rinkbandyGränby ishall, fredagar 07:00 – 08:00. Info: Mikael.Karlsson@angstrom.uu.se

– vI vIll Se fler och nya an-sikten på våra träningar. Inne-bandy är en stor och populär sport och jag är övertygad om att det finns många anställda som vill träffas och spela inne-bandy, säger Johan Ledin, forskarassistent vid institutio-nen för organismbiologi.

Möjligheten att spela inne-bandy som universitetsan-ställd har funnits sedan 90-ta-let, men efter ett minskat antal nytillkomna spelare tror Johan Ledin att det är hög tid att påminna om möjligheten till gratis sportande.

– Det är inte bara spelet i sig som är roligt. Man får ju också chansen att träffa kol-legor man kanske inte annars

skulle springa på i jobbet. Det blir ett tvärsnitt av anställda på planen – naturvetare, eko-nomer, farmaceuter. Det kan ju vara extra givande om man exempelvis är nyanställd, sä-ger han.

Förutom träningskläder, inneskor och klubba behöver den innebandyintresserade bara skicka ett mail till Johan Ledin som sedan varje vecka skickar ut en fråga om intres-se att delta på veckans träning.

– Det spelar ingen roll om man vill spela varje vecka el-ler bara någon gång ibland. Jag hoppas bara att fler ska våga prova på att vara med.

helena edström

ENTUSIASTER. Från vänster Niklas Johansson och Johan Ledin vill uppmuntra fler att träna innebandy.

FOTO

: MIK

AEl

wA

llER

STED

T

FOTO

: MIK

AEl

wA

llER

STED

T

top grAdES IN Q&r yIELd StrAtEgIC ALLoCAtIoNS

CoNtINuEd rISE IN AIr trAvEL

the reSultS from the survey ”International Student Barometer” that was carried out in the autumn of 2011 at 238 higher-education institu-tions around the world have now been published. In Sweden 14 institutions took part. The reputation of the Univer-sity and especially the quality of its education were the factors that had the greatest impact

on the choice to study at Upp-sala University. The students are highly satisfied with the premises and the learning envi-ronment at the University, and with Uppsala as a city. Student life, the multicultural exchange, and the quality of teaching also garnered top grades. One thing that appears to have declined since last year is career support for students.

ForEIgN StudENtS SpEAk thEIr mINdS ABout uppSALA uNIvErSIty

UPPSKATTAT. Maja Floberg och hennes klasskompisar från Bälingeskolan testar en av stationerna vid Polhem Scifest.

Universen #3 -12.indd 18-19 2012-05-02 15.19

Nga akademIN StartadeS för cirka ett år se-dan på initiativ av Kungliga Vetenskapsakade-mien för att ge unga forskare ett tvärvetenskap-

ligt forum och en samlad röst i forskningsdebatten. Kriteriet för medlemskap är, förutom excellent forsk-ning, ett starkt engagemang för forskningens villkor.

– För mig handlar det om att vilja mer än att bara ägna sig åt sin egen forskning… även om den naturligtvis är det viktigaste som finns, säger Annika med självi-ronisk ton.

Annika var egentligen på väg att utbilda sig till lärare i naturveten-skapliga ämnen. Men under kemi-studierna hände något.

– Jag upptäckte att kemi var ju riktigt, riktigt spännande. Här fanns det jag ville ha av fascinerande ut-maningar på både ett intellektuellt och laborativt plan. Så jag hoppade av lärarutbildningen och började plug-ga kemi på heltid.

Sågar strategiska satsningarUndervisare har hon ju blivit ändå, nu som forskare vid institutionen för kemi – Ångström. Enkelt uttryckt

är hennes specialitet framställningsmetoder för nya material för exempelvis solenergi och IT.

Forskningen är hennes passion och engagemanget för utbildnings- och forskningspolitik får hon nu ut-lopp för i Sveriges unga akademi som redan hunnit med inlägg på DN debatt och förslag till kommande forskningsproposition.

– Vi vill ha en friare och djärvare forskning. Och då krävs en hel del förändringar, konstaterar Annika.

Bland annat sågar hon den förra forskningspropositionens ”strategis-ka satsningar” på centrumbildningar.

– Det har starkt missgynnat unga forskare och de samarbeten som ska-pats har ofta bara existerat på papp-ret då forskare enbart gått ihop för att få pengar. Utvärderingar har ju

också visat att det inte gett några forskningsresultat att tala om. Dessutom har det bidragit till att jämställd-heten inom forskningen snarare försämrats än förbätt-rats.

Istället vill nu Svenska unga akademin att det satsas på enskilda duktiga forskare som själva får välja sina samarbetspartners, både inom- och utomlands.

– Tilldelningen av medel måste breddas så att även relativt oetablerade unga forskare får en chans att göra sig gällande. Forskningen måste få vara djärv. Det går inte alltid att förutse var lösningarna på ett problem kan finnas. Det ingår ju i forskningens själva idé att pröva sig fram. Om vi inte skapar villkor för det kom-mer vi gå miste om många oväntade och viktiga upp-täckter.

Men det räcker inte med det. Arbets- och karriär-villkoren för unga forskare måste också förändras, me-nar Annika.

Chans för oetablerade forskare– Att ge sig på en forskarkarriär idag innebär en myck-et osäker och otrygg tillvaro. Du vet aldrig när den kan ta slut och du får söka annat jobb. Visserligen måste det ske ett visst urval men villkoren måste bli tydli-gare och ekonomiskt rimliga. Det är oerhört viktigt.

Om fem år är det tänkt att Sveriges unga akademi ska ha 40 ledamöter. För att bli ledamot ska man, för-utom att vara duktig forskare, ha minst två års själv-ständig forskarerfarenhet men ha disputerat för max tio år sedan. Annika doktorerade år 2004.

– Ja, jag är snart för gammal, skrattar hon. Men me-ningen är att det ska ske en kontinuerlig omsättning av ledamöter. Annars är det ju ingen ung akademi längre.

annbritt ryman

läs mer om Sveriges unga akademi: www.sverigesungaakademi.se

Hon vill se djärvare forskninghur är det att var ung forskare i Sverige idag? Annika Pohl vet. Hon är en av de 22 ledamöterna i Sveriges unga akademi. – Att vara ung forskare innebär ofta en otrygg tillvaro. Det måste vi ändra på, säger hon.

DRIVEN. Genom Sveriges unga akademi vill forskaren Annika Pohl förbättra situationen för unga forskare.

Forskningen måste få vara

djärv. Det går inte alltid att förutse var lösning-arna på ett problem kan finnas.

Annika Pohl

Annika PohlÅlder: 40 årTitel: Forskare vid institutionen för kemi – ÅngströmFamilj: SamboIntressen: Fotografering, trädgård, odla morötter. Läser just nu: Hjärtat får inte rynkor av Mark Levengood.

PRoFIlENFO

TO:

MIK

AEl

wA

llER

STED

T

Universen #3 -12.indd 20 2012-05-02 15.19