Undrar du ocks?200 program och 1 900 kurser ger dig svar

Innehll3 4 6 8 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 27 28 29 30 31 32 34 35 65 103 107 111 177 223 229 234 235 Vlkommen till Stockholms universitet Nra aktuellt forskning, samhllsutveckling och arbetsmarknad Stockholm Sveriges strsta universitetsstad Om att vara student vid Stockholms universitet Studera utomlands som utbytesstudent! Akademisk examen fr dig som vill bli attraktiv p arbetsmarknaden Ett framstende forskningsuniversitet Att undervisa elever som anvnder flera sprk Frfalskade mediciner i utvecklingslnder Sanna Wolk brinner fr att upplysa Klimatforskare som kartlgger havsbottnar i Antarktis Han forskar fr att lrare ska kunna lra ut bttre Miljkemist som vill verfra kunskap till beslutsfattare r du en av morgondagens kemister? Vill du studera vid Stockholms universitet? Anmlan Antagningsbesked Behrighet Omrdesbehrigheter Urval Examen Studentcentrum Viktiga adresser Hitta till universitetet/Kartor Program och kurser/S hr lser du kursanvisningarna Humaniora Sprk Juridik Lrarutbildningar Naturvetenskap Samhllsvetenskap Sommarkurser Studievgledning Program i alfabetisk ordning Kurser i alfabetisk ordning

Viktiga datumOppet hus 15 mars kl. 1216 Sommarkurser 2011 21/2 15/3 April 2/4 April 4/5 www.studera.nu ppnar fr anmlan Sista anmlningsdag (ingen kompletteringstid) Kontrollbesked skickas ut Hgskoleprovet Kontrollbesked fr sommarkurser 2011 skickas ut Antagningsbesked fr sommarkurser 2011 tillhanda

Infr hstterminen 2011 (29 augusti 201115 januari 2012) 15/2 15/3 2/4 15/4 Majjuni 5/7 Sista anmlningsdag till hgskoleprovet www.studera.nu ppnar fr anmlan Hgskoleprovet Sista anmlningsdag Kontrollbesked skickas ut Sista kompletteringsdag avgngsbetyg och diplom frn gymnasieutbildning i EU/EES-lnder och examen frn IB och EB som avslutas 19 juni. Antagningsbesked 1 tillhanda Sista svarsdag fr ht11 Sista anmlningsdag fr Internationella studenter till utbildning som startar vren 2012. Sista anmlningsdag till hgskoleprovet och www.studera.nu ppnar fr anmlan infr vrterminen 2012 (16 januari 2012 3 juni 2012).

Mitten av juli* 30/7 15/8

15/9

* Fr mer exakta tidpunkter fr antagningsbesked och sista svarsdag, se www.studera.nu vid anmlan. Informationen i katalogen presenteras utifrn vad som r knt i december 2010. Fr uppdaterad information hnvisas till www.su.se

Stockholms universitet!Du som lser det hr har troligen bestmt dig fr att studera vidare. Gratulerar! Det finns nmligen ett tydligt sambandmellan akademiska studier och de kunskaper och frdigheter som r gngbara p dagens arbetsmarknad. Som ett av landets strsta lrosten erbjuder Stockholms universitet utbildning och forskning p hgsta niv. Du kan lsa mnen inom huma niora, juridik, naturvetenskap och samhllsvetenskap och vi har ett brett utbud av kurser och utbildningsprogram vid totalt 74 institutioner och centra. Mnga tusen studenter och doktorer examineras varje termin. I rets utbildningskatalog riktar vi srskilt strlkastarna mot det viktiga kunskaps omrdet kemi. I hela vrlden, i Sverige och vid Stockholms universitet r nmligen r 2011 Kemins r. Temat r Kemi vrt liv, vr framtid. Vi hoppas frsts att extra mnga ska vlja en kemikurs i r. Oavsett vad du vljer att studera arbetar vi fr att du ska mta en vnlig stmning och en ppen attityd vid Stockholms universitet. Och skulle du ngon gng vilja f lite distans till studierna har du vr vackra skrgrd och hela huvudstaden alldeles runt hrnet. Vi r mnga som hoppas f se dig hr nsta termin. Jag tror att du kommer att trivas hos oss. Varmt vlkommen!

Vlkommen till

Kre Bremer, rektor

3

Nra aktuell forskning,

samhllsutveckling och arbetsmarknad

Vid Stockholms universitet studerar, umgs och trivs mer n 50 000 studenter. Hr finner du ver 1 900 kurser och 200 program inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhllsvetenskap och lrarutbildning. Men Stockholms universitet r inte bara knt fr sina utbildningar.

Hr arbetar forskarna dagligen med att frklara och frbttra vrlden. Flera av dem ligger bakom viktiga upptckter och vetenskapliga genombrott som fr erknnande vrlden ver. Kanske kommer ngra av dem att bli dina lrare? Nr du studerar hr har du nra till Sveriges strsta arbetsmarknad, vilket innebr att du har stora mjligheter att knyta vrdefulla kontakter under studietiden. Frescati Frescati r ett stort, hrligt grnt universitetsomrde mitt i stan. Universitetsomrdet ligger p historisk mark och hr blandas charmig ldre bebyggelse med uppmrksammad modern arkitektur. Universitetsomrdet strcker sig frn Sveaplan i sder till Bergianska botaniska trdgrden i norr. Ett omrde dr de allra flesta av vra drygt 74 institutioner och centra ligger, samt en hel del annat som du har nytta av som student. Restauranger till exempel. P universitetsomrdet finns flera restauranger som erbjuder allt frn den enklaste smrgs till mexikanska tortillas och klassisk svensk husmanskost. Studentcentrum Sdra huset har blivit en symbol fr Frescati. Hr str4

huskropparna i bokstavsordning och blnker i solen. I A-huset finns Studentcentrum. Hr kan du diskutera ditt studieval med en studie- och karrirvgledare, stlla frgor om antagningen och jmfra antagningsstatistik. Eller kanske ska information om studier utomlands? Hr finns ven andra sorters std och information fr dig som r student. En studie- och sprkverkstad fr dig som exempelvis vill ha hjlp med en text eller ett fredrag. Studenthlsan, som du vnder dig till om du skulle behva medicinsk eller psykologisk rdgivning, finns dels p universitetet, dels i Studentpalatset vid Odenplan. Stockholms universitetsbibliotek Delvis sammanbyggt med Sdra huset r Stockholms universitetsbibliotek. Ett av Sveriges strsta forskningsbibliotek och en av Stockholms mest vlbeskta kulturinstitutioner med cirka 1,5 miljoner beskare varje r. Hr kommer du troligen att gna ngra timmar t bde informationsskning och studier. Biblioteket r en naturlig mtesplats i Frescati och en viktig plats fr informationsfrmedling vid Stockholms universitet. Aula Magna, Allhuset och Arrheniuslaboratoriet I Aula Magna, ritad av den knda arkitekten Ralph Erskine, pgr seminarier och konferenser i lokalerna

som anvnds bde av universitetet och av strre fretag och organisationer. Hr arrangeras vlkomstdagarna varje terminstart och skulle du till exempel ta en magisterexamen, s r det hr du kommer att bli promoverad. I Campusbutiken i Allhuset kan du bde kpa begagnad kurslitteratur och lmna in dina gamla kursbcker till frsljning. I Allhuset finns ocks Akademibokhandeln och Restaurang Lantis. Arrheniuslaboratoriet r uppkallat efter Svante Arrhenius, som ocks var den frsta svenske nobelpristagaren i kemi redan 1903. Han upptckte vxthuseffekten och arbetade i flera r som professor i fysik vid det som d kallades Stockholms hgskola. ven idag pgr viktig klimatforskning i huset och hr har ocks mnga naturvetenskapliga institutioner sina lokaler. Studera i Nationalstadsparken Nr det r vr eller klara, soliga hstdagar kanske du hellre vill sitta i grngrset och lsa? Naturen r alltid nra p universitetsomrdet. Trots att du studerar s nra storstaden finns det massor av skna grsytor och parker att koppla av i. Flera av dem med strlande

Tanken p ett universitet i Stockholm

fddes redan p 1500talet

Bildandet av Stockholms hgskola 1878 kan kopplas till en nskan att gra upp med de romantiska ideal som hrskade vid universiteten i Lund och Uppsala under 1800-talet. Det var unga, moderna tankar som d gjorde att en skara engagerade mnniskor startade det som skulle bli vad universitetet r idag. S tidigt som p 1500-talet fanns det redan ider kring ett universitet i Stockholm. ven Johan III frskte lansera idn, men det drjde faktiskt hela 250 r innan det blev av. Man ansg att Sveriges huvudstad, som s mnga huvudst-

utsikt ver glittrande vatten. Bergianska botaniska trdgrden exempelvis, ligger p promenadavstnd och r en del av vrldens frsta nationalstadspark, dit Frescati ocks hr. En av Sveriges frmsta arkitekturparker Frescati har med tiden blivit en av landets frmsta arkitekturparker med bidrag av ngra av vra mest knda 1900-talsarkitekter David Helldn, Carl Nyrn och Ralph Erskine. Moderna arkitekter som fick mjlighet att tillfra modern arkitektur till ett omrde som brukats av mnniskan sedan jrnldern. Marken kring Frescati har nmligen bde gts av klosterordnar, varit kunglig ladugrdsmark och jakt-, lust- och njespark. Sport och motion Efter intensivt pluggande behver man rra p sig. D finns Frescatihallen dr du kan syssla med det mesta frn badminton till styrketrning. Frescatihallen ligger p universitetsomrdet och har ppet alla dagar. Dessutom r naturen kring universitetsomrdet perfekt fr den som vill jogga i det fria.

der ute i Europa, borde ha ett eget universitet, ett centrum fr landets vetenskapliga och kulturella liv. Men det akademiska etablissemanget kmpade emot. Den lrda mnniskan skulle inte gna sig t vrldsliga frsrjningsfrgor utan arbeta p sjlens och tankens fullkomlighet. Faran fr att koppla ett universitet till samhllets centrum fr politik och ekonomi skulle kunna hota den fria forskningen. Samtidigt var samhllet inne i en moderniseringsprocess med mnen som naturvetenskap och medicin p stark frammarsch, vilket inte alls var populrt inom vetenskapliga kretsar. Naturvetenskapen ansgs helt enkelt fr vrldslig och nyttoinriktad. Det var allts ett i allra hgsta grad lngdraget debatterande som slutligen resulterade i att Stockholms hgskola inledde sin verksamhet i hyrda lokaler p Mster Samuelsgatan i slutet av 1800-talet. 1960 blev Stockholms hgskola ett statligt universitet och flyttade ut till Frescati p slutet av 60-talet. n idag prglas atmosfren vid Stockholms universitet av sin historia. Hr finner du en milj dr ppna sinnen mts och utvecklas nra debatt och samhllsutveckling.

5

Sveriges strsta universitetsstadVi hoppas naturligtvis att du snart ska bli en del av den dynamiska utbildningsmiljn vid Stockholms universitet och knna dig hemma p universitetsomrdet. Men studentlivet bestr inte bara av fre lsningar och pluggande. Tiden p Stockholms universitet kommer att ge dig mycket ven p andra stt inte minst socialt, du kommer att trffa mnga mnniskor och skaffa dig vnner fr livet under de hr ren.Stockholm r Sveriges strsta studentstad I Stockholm finns 80 000 studenter som lser vid stadens universitet och hgskolor. Drfr finns det ocks mnga studentkrer som ordnar aktiviteter fr dig som vill engagera dig i studentlivet och lra knna nya mnniskor. Men Stockholm r ocks Sveriges samhlls- och kulturcentrum och hr har du nra till fredrag, museer, konserter, restauranger, dansstllen och ett fantastiskt idrotts- och freningsliv. Det ger dig som student mycket att vlja p och ett utbud som r svrt att hitta i andra svenska stder. Krlivet Nr du lser vid Stockholms universitet kan du bli medlem i Stockholms universitets studentkr (SUS) och fr d tillgng till alla kraktiviteter. Men det gr oftast bra att komma in p andra studentkrers evenemang ocks. Antingen som medfljare till en annan student eller genom att betala ett lite hgre pris. Ls mer om kren i faktarutan hr bredvid. Studieplatser P Frescati finns det mnga olika mjligheter att hitta studieplatser. Till exempel p Stockholms universitetsbibliotek. Du kan ocks beska Studentpalatset som ligger vid Odenplan. Hr finns cirka 500 lsplatser, 15 grupprum och ett antal strplatser. Vlkomstdagar Vlkomstdagar arrangeras av universitetets Studentavdelning varje terminsstart. De ger rum i Aula Magna. Hr fr du trffa universitetets rektor, studenter och andra representanter frn universitetet som ger dig den information du behver fr att komma igng med dina studier och ditt studentliv. Vlkomstdagen hsten HT2011 r den 31 augusti kl 1216, Aula Magna, Frescati. ppna frelsningar Universitetets ppna frelsningar vill bidra till en ppen diskussion om viktiga samhllsfrgor och ger dig en inblick i ny vetenskap och aktuella frgestllningar i s skilda mnen som nanomaterial, offentlighetsprincipen eller hur personligheten utvecklas hos djur. P de vlbeskta frelsningarna r sjlvklart vra studenter vlkomna. Forskardagarna Varje hst lockas tusentals beskare till Forskardagarna, dr nyblivna doktorer inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhllsvetenskap berttar om sin forskning. Frutom nya kunskaper fr skolelever och alla andra som besker arrangemanget mjlighet att trffa mnniskorna bakom vetenskapen. Det r ett arrangemang som ven besks av mnga studenter. Forskardagarna ger rum den 56 oktober 2011.

Stockholm

6

Studentkrer vid Stockholms universitetStudentkrernas syfte r att fretrda studenternas gemen samma intressen. Det viktigaste uppdraget r att garantera stu denternas inflytande ver sin utbildning, men krerna har ven ett stort ansvar fr den sociala delen av universitetslivet. Med lemskap i en studentkr r sedan den frsta juli 2010 frivilligt. Vid Stockholms universitet finns fyra studentkrer, en stor och tre mindre lokala institutionskrer.

Stockholms universitets studentkr (SUS)Stockholms universitets studentkr (SUS) r en av Sveriges strsta krer med ver 20 000 medlemmar och jobbar med hela universitetet som verksamhetsomrde. Med SUS:s Campuskortet by Studentkortet kan du utnyttja studentrabatter p allt frn kursbcker och kaffe till kollektiv trafik och trning. Fr dig som inte vill bli medlem erbjuder studentkren mjlig het att bestlla Studentkortet Classic. Kortet innehller en del av de rabatter som ingr i Campuskortet, men inte alla.

Trygghet och serviceDu som blir medlem i studentkren kan knna dig extra trygg och koncentrera dig p plugget. Studentkren har studentombud som finns till hands om du stter p strul med tentan, antag ningen eller uppsatsen. Krens studiebevakare hller ocks koll p dina rttigheter och ser till att din rst rknas nr vi tillsam mans med universitetet skapar morgondagens utbildningar s som du vill ha dem.

Gemenskap och festerGenom studentkren kan du vlja mellan nstan 30 krfr eningar och ntverk dr du kan trffa folk och utveckla dina intressen inom allt frn teater till mnskliga rttigheter. SUS r ocks ett stlle dr du kan vssa andra kunskaper n dem du fr i skolbnken. Genom studentkren kan du jobba med ledarskap, projektledning eller marknadsfring och samla nyttiga meriter.

Frmner och rabatterMed studentrabatter p allt frn kollektivtrafik, kursbcker, mat till trning, sport och musik finns det ngot fr alla. Som kr medlem fr du dessutom hem studenttidningen Gaudeamus och chans till kontrakt p ngon av 8 000 studentlgenheter ver hela Stockholm. Fr mer information se: www.sus.su.se.

Studentfrbundet fr socialt arbete i Stockholm SSASSSAS r en studentkr fr dem som studerar vid institutionen fr socialt arbete. Fr mer information se: www.sveaplanet.se.

Studentkren vid institutionen fr journalistik, medier och kommunikation (JMK:s studentkr)Fr dig som lser journalistik, medier och kommunikation vid JMK. Fr mer information se: www.jmkstudent.se.

Studentkren (DISK)DISK r studentkren vid institutionen fr data och system vetenskap. Fr mer information se: http://disk.su.se. Stockholms universitets studentkr.7

Om att vara student vid Stockholms

universitet

En universitetsutbildning ger dig nya mjligheter att utbilda dig i ett yrke eller att lsa ngot som intresserar dig. Hr mter du ngra studenter som lser vid universitetet och berttar om sina egna erfarenheter av livet som student.Hedvig pluggade franska, engelska, latin och kinesiska i gymnasiet. Nr hon var klar bestmde hon sig fr att lsa vidare direkt. Studielusten

satt fortfarande i och det var ngon form av sprkutbildning som lockade. Att frst sprk r en viktig del av i att frst mnsklig kultur och utveckling och vilka vi r som sociala varelser. Hedvig gjorde sitt val utifrn ett intresseomrde hon verkligen brinner fr i frsta hand och beslutade sig fr att vnta med att fundera p alla det hr med yrken och arbetsmarknad. Hon skte grundkursen i lingvistik och knde p en gng att hon hade valt rtt. Det visade sig att det var det roligaste som finns att syssla med i hela vrlden och jag kunde inte annat n fortstta. Anledningen till att Hedvig skte sig till Stockholms universitet var dels nrheten till huvudstaden, men ven fr att universitet erbjuder s mnga mnen och inriktningar. Jag ville studera i en strre stad, kunna trffa och umgs med olika typer av mnniskor och inte vara beroende av en liten, begnsad krets eller stad. Hedvig har tydliga framtidsplaner och siktet instllt p en forskarNamn: Hedvig Skirgard karrir: lder: 21 r Ja, jag vill lsa och ta reda p mer tills jag spricker och sedan vill Studerar just nu: Kandidat jag bli forskare och jobba inom den akademiska vrlden. Jag skulle programmet i lingvistik ocks vilja undervisa, det r sjukt kul. Hedvig har gymnasiestudierna i frskt minne och upplever universitetsstudierna vldigt positivt. Studielivet hr r fullt av utmaningar och jag tycker det knns hrligt att det ocks frvntas av mig att jag ska klara dem. Det r inte samma elev-lrarrelation p universitetsnivn. Hr knner jag mig mer som en intellektuell kraft och resurs och det r vldigt stimulerande. I gymnasiet har man mer av ett skyddsnt och std, p gott och ont. P universitetet r det mer upp till mig sjlv. Hittills r Hedvig glad och njd ver sitt utbildningsval. Jag trivs enormt bra med svl mne som program. Jag har engagerade frelsare och stimulerande kurser.

Jag vill lsa och ta reda p mer tills jag spricker.

Studenter berttar Mt flera studenter som lser vid Stockholms universitet p www.youtube.com/Stockholmsuniv8

Att lsa vidare kndes sjlvklart fr Shirin nr hon gick ut gymna siet. Hon ville ha en trygg bas att st p och valet fll p Juristpro grammet vid Stockholms universitet.

Jag visste att utbildningen skulle vara bra och det visade sig mycket riktigt, att mnga av vra kurslitteraturfrfattare ven r vra frelsare. Bda mina frldrar r akademiker s det har alltid funnits en uppmuntran hemifrn att lsa vidare. P s stt har jag haft tur. Att lsa juridik tycker Shirin r ett bra val, men hon brottas ven med andra intressen, vilket hon har lst genom att lsa lite vid sidan av som hon uttrycker det. Jag lser franska och det hoppas jag kunna fortstta med parallellt under hela studietiden. Har ven skt en kurs i Afrikastudier och kolonisering. Shirin valde Stockholms universitet fr att hon r uppvuxen i Stockholm. Jag knner mig hemma och r vl lite bortskmd med vad en storstad kan erbjuda. Skulle jag valt en annan studieort hade det nog Namn: Shirin Shams blivit en strre stad utomlands. lder: 23 r P frgan om det r ngon skillnad p att plugga p gymnasiet och Studerar just nu: Juristprogrammet universitet svarar Shirin att universitetsstudierna r mer sjlvstndiga samt kurser i franska och drfr mycket roligare. Juristprogrammet r en intensiv utbildning, men r samtidigt mycket mer praktisk n vad jag hade vntat mig. Det r ofta praktiska problemlsningar som gller. Vad Shirin ska gra i det verkliga arbetslivet r nnu inte klart. Eventuellt skulle jag vilja kombinera juridiken med statsvetenskap eller skerhetspolitik. Frsvarsmakten, mnniskorttsorganisationer eller att bli sprkjurist lockar. Hur ser drmjobbet ut? Jag talar fem sprk och dem vill jag ha anvndning av, grna resa mycket. Sen r det viktigt att jag arbetar med ngot som knns bra i hjrtat. Med siktet inriktat p milj- och humanjuridik samt sprk, internationella relationer och statsvetenskap hoppas jag att jag har en spnnande framtid framfr mig.

Jag vill arbeta med ngot som knns bra i hjrtat.

Fredrik Kahn r 28 r och gr lrarprogrammets inriktning Lrande i frskolan. Nr han brjade sin utbildning fr tv r sedan hade han redan arbetat i sju r som barnsktare i frskolan.

Vi mste sluta kalla oss frknar.

Jag var skdespelare och arbetade parallellt som barnsktare. Men s blev jag mer och mer engagerad i frskolan och upptckte att jag var bra p att arbeta med barn. Fredrik Kahn berttar att han r njd med sin utbildning hittills, att den hller hg niv, ven om han tycker att man verlag kan stlla nnu hgre krav p lrarstudenterna. Den strsta utmaningen fr Fredrik Kahn har varit att bli student nr han redan har arbetat i mnga r. I framtiden kan han tnka sig att starta en frskola frn grunden, bli pedagogisk handledare eller rektor. Men han tycker ocks att det vore intressant att forska. Det finns mycket att forska kring. Hur barn anknyter till andra barn och vuxna, matsituationen eller lekens betydelse till exempel. I och med att Fredrik r tjnstledig och har ett jobb att komma Namn: Fredrik Kahn tillbaka till har han inga problem lder: 28 r med frsrjningen framver. Han Studerar just nu: Lrarprogrammet r ocks medveten om att han, inriktning Lrande i frskolan eftersom han r man och har yrkeserfarenhet, troligen kommer att vara attraktiv p arbetsmarknaden. Hittills har jag upplevt en positiv srbehandling eftersom det r en kvinnodominerad bransch. Att yrkets status behver hjas r en sjlvklarhet, tycker Fredrik. Men det grs inte genom en jmn knsfrdelning. Visst behvs en mngfald i alla yrken, men vi kan ocks hja statusen genom att sluta kalla oss frknar och sluta prata om dagis. Vi behver prata om vrt akademiska yrke p ett kvalificerat stt.

9

Fr Veronica var det sjlvklart att hon skulle lsa vidare efter gymna siet fr att f en s intressant karrir som mjligt.

Att jag skulle lsa fretagsekonomi kndes ganska givet. Dels hade jag lst fretagsekonomi under gymnasiet och dels hade jag redan provat p att starta och driva ett eget kldmrke via Ung Fretagsamhet. Att det blev Stockholms universitet kndes ocks givet. Dels vill jag befinna mig nra de stora fretagens huvudkontor. Dels lste mina bda ldre syskon samma utbildning fre mig och hade bara positiva saker att sga om utbildningen och Stockholms universitet. Samtidigt som Veronica lser Civilekonomprogrammet frdjupar hon sig i sitt mne marknadsfring vid Marknadsakademien. En frening som ven erbjuder en frdjupningsutbildning fr studenter som lser marknadsfring sista ret p Civilekonomprogrammet. Vi fr arbeta med verkliga case p fretag, vilket r oerhrt spnnande och utvecklande. Men hur r det d att g frn gymnasiet till hgre studier? Namn: Veronica Berndt Jag upplevde mer stress kring gymnasiebetygen, sger Veronica. Nu lder: 24 r lser jag vanligtvis en kurs och ett omrde i taget. P universitetet har Studerar just nu: Civilekonom jag totalt eget ansvar ver mina studier, men ocks ett mer flexibelt liv. programmet inriktning Marknadsfring, Veronica r mycket njd med sitt studieval och har siktet instllt p lser ven vid Marknadsakademien att ska jobb p ett internationellt fretag och har drfr ven provat p att studera en termin utomlands. Men hon har ven andra spnnande saker p gng. Just nu utvecklar hon en affrsid fr webben som handlar om att rekrytera au pairs. I det arbetet fr hon visst std av SU innovation Jag trivs bra med utbildningen; den ger en riktigt bra bredd d vi lser allt frn finansiering till juridik och statistik. Det r riktigt kul att vara akademiker! Jag r ven vldigt njd med min utbytestermin i Hong Kong som var helt fantastiskt rolig.

Det r riktigt kul att vara akademiker.

Erik lste naturvetenskapligt program p gymnasiet och efter lumpen i Boden var det dags att tnka p framtiden.

Utbildningen vid Stockholms universitet passade mig bst.10

Valet stod mellan att lsa matematik, fysik eller kemi. Jag brjade med att prova p ngra kurser i kemi. Erik bestmde sig fr Stockholms universitet efter en informationsdag p gymnasiet. Det var faktiskt nr en kille frn KTH berttade hur de olika utbildningarna r uppbyggda som jag frstod att Stockholms universitet passade mig bst. Hr r jag friare att vlja mina mnen ochbygga min egen utbildning. Vren 2010 var Erik klar med sin kandidatexamen, men inte med studierna. Jag vill frdjupa mig nnu mer och har valt att g vidare till forskarutbildningen. Det r lyxigt att kunna fortstta att studera och utvecklas och samtidigt f betalt fr det. Eriks forskningsmne kallas Kemometri och handlar bland annat om att f ut bttre resultat av kemins mtutrustning. Drfr passar jag ocks p att lsa matematik hr p Stockholms Namn: Erik Tengstrand universitet. Det r bra att utbudet av kurser och program r s stort lder: 24 r hr. Studerar just nu: Men det finns ven andra anledningar till att Erik hade svrt att Forskarutbildning i kemi tnka sig att lmna Stockholms universitet. Erik och hans kompisar inom Naturvetenskapliga freningen ska snart ha premir p rets spex och Erik har varit med och skrivit manus. Det r full fart. Nr jag inte forskar, pluggar eller repeterar s ordnar vi pubar, musikkvllar, danskurser och annat skoj. ven om Erik har ngra r kvar, har han s smtt brjat fundera p framtiden. Jag r lite sugen p att jobba utomlands ett par r. Kanske i Norge eller Tyskland, dr det finns gott om jobb fr kemister.

Studera utomlands som

utbytesstudent!

Som student vid Stockholms universitet har du mjlighet att studera en eller tv terminer utomlands. Det r ett fantastiskt tillflle att prova p en ny akademisk milj och ka din frstelse fr andra lnders kultur, sprk och samhlle. Stockholms universitet ingr i flera internationella ntverk och har utbytesavtal med drygt 400 universitet runt om i vrlden.Utbytesstudier kar kvaliteten i din utbildning bland annat genom att du fr ett strre perspektiv och nya infallsvinklar i ditt mne. Utbytesstudier kan ocks vara meriterande vid anstllningar. Idag stller arbetsmarknaden allt hgre krav p studenters frmga att kunna arbeta i internationella miljer, i andra lnder och p andra sprk n svenska. Som student vid Stockholms universitet kan du anska om stipendium fr att lsa en eller tv terminer i ett annat land. Att knyta internationella kontakter och att lra dig ett nytt sprk och kultur r erfarenheter du br med dig resten av livet. CSN beviljar studiemedel frutsatt att kurserna stmmer verens med kraven frn din institution vid Stockholms universitet. Hr kommer ngra exempel p mjligheter att studera utomlands som finns tillgngliga fr dig som r student vid Stockholms universitet: Erasmus Erasmus r ett europeiskt utbytesprogram som ger dig mjlighet att studera i andra lnder i Europa. EU-kommissionen finansierar programmet och som Erasmusstudent fr du ett stipendium. Erasmus Intensive Language Course (EILC) Studenter som deltar i utbyte inom Erasmus kan ska intensivkurser i vissa mindre utbredda sprk och f ett extra stipendium. EILC anordnas under tre till sex veckor fre det aktuella Erasmusutbytets terminsstart. LinnaeusPalme Linnaeus-Palme r ett utbytesprogram fr lrare och studenter. Det ger dig som student mjlighet att studera i ett utvecklingsland. Linnaeus-Palme finansieras av Sida och som utbytesstudent inom Linnaeus-Palme fr du ett stipendium. Minor Field Studies (MFS) Inom programmet Minor Field Study kan du som student ska ett stipendium fr att utfra en mindre fltstudie i ett utvecklingsland under 810 veckor. Fltstudien ska utgra ett underlag fr en kandidat-, magister- eller masteruppsats. Nordplus Nordplus r ett ramprogram fr rrlighet inom utbildning i Norden. Nordplus hgre utbildning bygger p ntverkssamarbete och ger std fr student- och lrarutbyte. Inom ett Nordplusntverk kan du som student f mjlighet att studera i ett annat nordiskt land. Nordplus finansieras av Nordiska ministerrdet och som Nordplusstudent fr du ett stipendium. Institutionsavtal och centrala avtal Stockholms universitet har avtal med ett stort antal universitet runt om i vrlden. I avtalsdatabasen p universitetets webbplats hittar du alla partneruniversitet. I frsta hand br du vnda dig till din institution fr att hra vilka mjligheter som finns att studera utomlands. De flesta institutioner har avtal med lrosten som r srskilt intressanta fr den aktuella mnesinriktningen. Utver institutionsavtalen finns centrala avtal med ett sextiotal universitet. Bland dessa mrks hgt rankade universitet som Australian National University, National University of Singapore, the University of Hong Kong, Lomonosov Moscow State University, University of Washington och University of Michigan.

Mer information om utbytesstudier finns p www.su.se/student/utlandsstudier11

bli attraktiv p arbetsmarknadenHar du redan siktet instllt p en viss utbildning? Eller funderar du p en utbildning inom ett visst omrde? Kanske vet du att du ska lsa vidare, men inte vad du ska lsa? P Stockholms universitet hittar du studievgledare svl vid de olika institutionerna som p Studencentrum i Ahuset. Hr fr du trffa en av dem, Tina Larsson, som reder ut begreppen kring studier, yrke, karrir och arbetsliv.Hur kan man tnka nr man nyss har gtt ut gymnasiet och ska ska hgre utbildning? Vlj lika mycket med hjrtat som med hjrnan. Gr grna en lista ver frdelar och nackdelar med de olika alternativ du vljer mellan. Det gr det lttare att verblicka dina olika valmjligheter. Fundera ver saker som: Vad brinner jag fr? Vilka r mina intresseomrden? Vilka utbildningar ger mig mjlighet att lsa mycket av de mnen som intresserar mig mest? Hur lng r utbildningen? Vilka r antagningskraven? Vilken studieort fredrar jag? Kan jag fortstta med forskning om jag skulle vilja det? r du dessutom intresserad av utbytesstudier under utbildningen kan sdana mjligheter vara bra att kolla upp. Hur mycket ska man fundera ver en framtida arbetsmarknad? Om du redan d du ska pbrja dina studier har siktet instllt p ett srskilt yrke kan det vara bra att informera sig om faktorer som ln, karrirmjligheter, framtidsutsikter, arbetsuppgifter, arbetstider och mjligheter att utva yrket utomlands. Men det r ocks viktigt att vara medveten om att prognoser ver ett yrkes framtidsutsikter bara r kvalificerade gissningar, och att det finns mnga faktorer som inte gr att rkna med i en prognos. Hur avgrande r mitt utbildningsval? Vad du studerar och vilken examen du tar kan vara avgrande fr ditt yrkesval, men det behver inte vara s. Fr att arbeta med legitimationsyrken som till exempel psykolog krvs en psykologexamen. Inom mnga andra yrken efterfrgar arbetsgivarna en akademisk examen, men exakt inom vilket mne r ofta mindre viktigt. P universitetet tillgnar du dig kunskaper och frdigheter som arbetsmarknaden efterfrgar. Som arbetsmarknaden ser ut idag r det viktigt att snabbt kunna inhmta information, kritiskt granska, vrdera, sammanfatta och presentera information. Dessa frdigheter tillgnar du dig genom akademiska studier, och en akademisk examen i vilket mne som helst r ett konkret bevis p dessa frdigheter. Du var dig ven i att hlla seminarier, arbeta i grupp och p att arbeta individuellt. Sjlvklart r det en kombination av frdigheter, annan kompetens, personliga drivkrafter och intressen som leder till jobb, men den som har en akademisk examen har bde lttare att f jobb och hgre ln n de som inte har det. Hur gr man fr att sticka ut p arbetsmarknaden idag? Allt fler jobb krver hgre utbildning och det krvs mer fr att sticka ut idag n tidigare. Nr du sker jobb r en akademisk examen ofta ett grundkrav, utver detta tittar arbetsgivare ven p vad du har fr erfarenheter, drivkrafter och intressen. Vad som r meriterande skiljer sig ocks mellan olika yrken. Det kan handla om att du har engagerat dig i studentkren eller i en frening, om du pluggat utomlands eller lrt dig andra sprk, om du jobbat extra vid sidan av studierna eller drivit ett eget projekt.

Akademisk examen fr dig som vill

Ytterligare en frdel med att lsa p Stockholms universitet r att du efter utbildningen har tillgng till Sveriges strsta arbetsmarknad.12

Varfr ska man vlja Stockholms universitet? Du kan f bde djup och bredd p din utbildning, Stockholms universitet har bde forskning av hg kvalitet och Sveriges strsta kursutbud. Den starka kopplingen mellan utbildning och forskning gr att mnga av dina lrare ven r framstende forskare inom sina omrden. Den akademiska vrlden r ocks en stor arbetsplats och kan vara en mjlig karrirvg. P Stockholms universitet r det mnga studenter som stter ihop sin egen kandidatexamen, och allts sjlva kombinerar ihop kurser och vljer i vilken ordning de vill lsa dessa. D r det givetvis en frdel att ha ett s brett utbud av kurser. P SU finns ven goda mjligheter till utlandsstudier under utbildningen, du kan d tillgodorkna dig utlandsstudierna som en del av din utbildning och du behver inte betala undervisningsavgift p det utlndska universitetet. Ytterligare en frdel med att lsa p Stockholms universitet r att du efter utbildningen har tillgng till Sveriges strsta arbetsmarknad. Det finns flera exempel p studenter som ftt kontakt med sin framtida arbetsgivare redan under studietiden. Om man vill prata med dig eller ngon av de andra studie- och karrirvgledarna, hur br man sig t d? Man behver inte boka tid, det r bara att komma frbi Studentcentrum d vi har drop-in, sedan bokar vi in ytterligare samtal vid behov. Det gr ocks att ringa eller maila oss. Tnk ocks p att om du har mnesspecifika frgor om en viss kurs eller ett visst program, kan det vara bra att hra direkt med vgledaren p den institution som ansvarar fr mnet du r intresserad av. Kontaktinformation och telefon- och mottagningstider finns p www.su.se. Studie och karrirvgledning Studentavdelningens service ges vid Studentcentrum, Sdra huset, hus A, plan 3 och 4. Dessutom finns studievgledare vid de olika institutionerna. P plan 4 finns en studieinformationsdisk dr du kan f svar p frgor om antagning, hgskoleprov, utbytesstudier, stipendier, examen och mycket mera. Entreprenrskap och fretagande

Namn: Tina Larsson Arbetar som: Studie och karrir vgledare vid Stockholms universitet

SU Innovation erbjuder inspiration och std fr studenter, forskare och alumner vid Stockholms universitet som vill utveckla sitt entreprenrskap. Hr fr du inspiration, mjlighet att delta i seminarier eller g en starta-eget-kurs. Fr de studenter som vill starta eget finns rdgivning och utbildningar, och fr dem som vill satsa fullt ut p sitt fretag finns mjlighet att ska en plats i vr inkubator dr det ges tillgng till kontorsplats, std och utbildning under sex mnader.

Examensarbete ger kontakterAtt gra ett examensarbete p fretag eller organisation kan vara en bra vg till den framtida arbetsmarknaden. Karrircenter hjlper till att frmedla kontakter mellan studenter och uppdragsgivare.

Alumner visar vgenStockholms universitet arbetar hrt fr att behlla kontakten med sina fre detta studenter, s kallade alumner. De utgr en viktig kanal till arbetsmarknaden. Genom alumnerna kan du som student f en bttre uppfattning om hur du kan anvnda din utbildning.13

forskningsuniversitetForskningen vid Stockholms universitet bidrar till att frklara och frbttra vr omvrld. Kontakten med forskare och nrheten till aktuell kunskap r en del av utbildningenskvaliteten vid Stockholms universitet. Inom mnga omrden r forskningen tongivande i Sverige, i mnga fall ven internationellt. Av universitetets forsknings omrden har 15 pekats ut som ledande. Hr mter du ngra av vra lrare och forskare.

Ett framstende

Stockholms universitet startade 1878 som ett alternativ till de traditionella lrostena. Nu som dr str universitetet fr ppenhet och tillgnglighet och har en aktiv roll i samhllet.14

SPRK

som anvnder flera sprk

Att undervisa elever

Namn: Carla Jonsson Arbetar som: Forskare vid Institutionen fr sprkdidaktik www.isd.su.seTar vi vara p barns kunskaper i sprk? Finns det bttre stt att undervisa fr elever som r flersprkiga?

Det r frgor som stlls av Carla Jonsson, forskare vid Institutionen fr sprkdidaktik. En femtedel av alla elever i grundskolan har ett annat modersml n svenska. Det innebr att i princip alla lrare behver kompetens i undervisning fr barn som anvnder flera sprk, sger hon. I sin forskning har Carla funnit mnga exempel p att tvsprkighet kan anvndas som en extra tillgng. Flersprkiga personer kodvxlar ofta, det vill sga anvnder flera sprk samtidigt i ett samtal. Kodvxlingen fyller flera funktioner, det anvnds fr att tolka, jmfra och gra sprket mer nyansrikt. Carla Jonsson har visat att redan sm barn, sex- och sjuringar, r vldigt sprkligt medvetna och de har egna strategier fr att utveckla tvsprkighet. De jmfr bokstver p olika sprk, tolkar, verstter och kodvxlar ofta i klassrummet. Hennes forskning idag inriktar sig p de strategier barn

Flersprkighet r ett fenomen som finns ver hela vrlden. En risk r att vi inte tar tillvara de sprkliga resurser som personer har.

och ungdomar anvnder fr att utveckla sin flersprkighet. Jag undersker skolor som r profilerade som internationella och sker goda exempel att jobba med tvsprkighet. Om vi fr en strre medvetenhet kring flersprkigheten kan vi ven f en effektivare undervisning och p ett bttre stt ta tillvara de sprkliga resurser som eleverna har. Just nu handleder Carla Jonsson sju lrarstudenter i det sjlvstndiga arbetet i slutet av utbildningen. Hr kommer verkligen min forskning studenterna till gagn. Jag befinner ju mig sjlv i en skrivprocess och kan ge aktuella exempel frn min forskning. Vad gr du om fem r? Jag tror jag arbetar kvar p universitetet med forskning och utbildning. Det hr r min drmarbetsplats! Rd till blivande studenter Vlj ngot som du finner gldje i, som du har lust att lra dig mera om. Lt dig dras in i universitetsvrlden och var ppen fr utmaningar och gldjemnen.15

EKONOMI

Frfalskade mediciner

i utvecklingslnderNamn: Jakob Svensson Arbetar som: Professor vid Institutet fr internationell ekonomi www.iies.su.se

Det r gott om utlndska forskare vid Institutet fr internationell ekonomi (IIES). Hr arbetar 24 framtr-

dande nationalekonomer med frgor inom bland annat politisk ekonomi, utvecklingsekonomi, makroekonomi och miljfrgor kopplade till ekonomisk forskning. Jakob Svenssons forskning r framfr allt inriktad p frgor kring ansvarsutkrvande inom hlso- och utbildningssektorn. Just nu stter vi upp en fltstudie som ska underska frekomsten av frfalskade antimalaria-mediciner som sljs p lokala marknader i Uganda. Syftet r att f en uppfattning om hur spritt fenomenet r och om det r olika grupper som drabbas. Falska droger r ett stort problem. WHO uppskattar att 30 procent av alla lkemedel i utvecklingslnder r frfalskade. Allt sedan tonren har Jakob Svensson varit intresserad av frhllanden i utvecklingslnder. Han har rest mycket i Afrika, bde privat och i den akademiska karriren. Efter vistades han p Vrldsbankens forskningsavdelning i Washington i fyra r, innan han tervnde till Stockholms universitet. Jag drivs av fattigdomsbekmpning och steget frn16

Jag vill bekmpa fattigdomen i vrlden.

forskningsresultat till policy-frndringar r ganska kort. Hans forskning har ftt genomslag. Efter att han kunnat pvisa missfrhllanden och korruption i ett skolpengsprogram ndrades policyn i flera afrikanska lnder. De nrmaste ren vill han grna fortstta arbeta vid institutet. IIES fungerar mycket bra och jag kan koncentrera mig p undervisning och forskning. Alla forskare vid IIES undervisar studenter p grund och avancerad niv i kurser som den Nationalekonomiska institutionen hller i. Sjlv undervisar Jakob i kursen utvecklingsekonomi p bde master- och doktorandniv, och handleder sex doktorander. Som senior forskare kan jag dela arbetet med doktorander. Dealen med dem r att de spenderar tid p fltet, vilket de ofta r mycket njda med! Rd till studenter Vill du vara lngsiktig ska du ska dig till ngot du brinner fr. Nationalekonomer och utvecklingsekonomi har en bra arbetsmarknad ven om det varit lite tuffare i Sverige p senare tid. Men den internationella arbetsmarknaden r stor.

JURIDIK

Namn: Sanna Wolk Arbetar som: Forskare vid Juridiska institutionen www.juridicum.su.se

Sanna Wolk brinnerHon har varit med i paneldebatter om upphovsrtt p internet, r ofta ute och frelser och syns ofta i olika media. Mt Sanna Wolk, forskare vid Juridiska institu-

fr att upplysaBehovet av jurister har vxt bland fretag och myndigheter.ella exempel som pverkar mnga. Det r kul, speciellt p specialniverna. Jag har ett stort externt kontaktnt och frsker ocks hjlpa studenter vidare ut i arbetslivet. Hennes argument fr att studera p juristprogrammet r flera. Behovet av jurister har vxt hos fretag och myndigheter och utbildningen r en bra bas som ger mnga valmjligheter. Juridiken har ven blivit allt viktigare i vardagslivet. Vad driver dig? Att upplysa och kunna pverka. Bst r det nr min forskning fr praktisk nytta bland studenter eller i praktikers argumentation. Just nu undersker Sanna Wolk de upphovsrttsliga och patentrttsliga skydden fr datorprogram, tv rttsomrden dr reglerna kolliderar och rttslget r oskert. Om ett r rknar hon med att vara klar med ett antal artiklar och en bok riktad mot praktiskt verksamma jurister, domare och klagare. Forskning ska alltid komma till praktisk nytta enligt mig!

tionen, som ser ett generationsglapp mellan gare och anvndare av immateriella rttigheter p internet. Hon vill upplysa bda sidor. Det var i slutet av juristprogrammet vid Stockholms universitet som Sanna Wolk fastnade fr immaterialrtt. Hennes avhandling kom 2006 och heter Arbetstagares immaterialrtter Rtten till datorprogram, design och uppfinningar i anstllningsfrhllanden. Det r en praktiskt inriktad bok fr advokater, bolagsjurister och domare som redan r inne p andra upplagan. Den juridiska institutionen r stor, hr arbetar 150 personer. Hur mrker studenter av forskningen vid institutionen? En stor del av lrarna r forskare och de undervisar inom sina omrden. Jag undervisar fr studenter p grund- och magisterniv och frsker lyfta fram aktu-

17

KLIMAT & MILJNamn: Martin Jakobsson Arbetar som: Professor vid Institutionen fr geologiska vetenskaper www.geo.su.se

havsbottnar i Antarktis72 procent av jordklotet utgrs av vatten och stora delar av havsbottnarna r outforskade.

Klimatforskare som kartlgger

Forskning r som att lsa deckargtor.

Haven utgr en enorm naturresurs och har potential fr nya energikllor, till exempel vgkraft. Bottnarna r fenomenala klimat- och miljarkiv, dr det gr att flja utvecklingen tiotals miljoner r tillbaka. Det berttar maringeologen Martin Jakobsson som r professor vid Institutionen fr geologiska vetenskaper. Under 2010 deltog Martin Jakobsson i en internationell expedition fr att underska havsbottens former och glaciravsmltning kring Antarktis i Sdra ishavet. Han r ven med och leder arbetet med att ta fram havsbottenmodellen i Google Earth. Huvudfokus i hans forskning ligger p att underska havsbottnarna i Antarktis och Arktis, oftast p expeditioner med isbrytaren Oden. Jag har varit ivg nstan alla r sedan 2003. Vi undersker bland annat havsbottens former fr att f bttre kontroll p spr av marina glacirers tidigare utbredning som ger information om klimatutvecklingen. Kartlggningen sker med moderna mtinstrument

och digital behandling. Stora omrden r oknda, hittills har endast sex procent av Arktis mtts upp med hgupplst mtteknik. Doktorander och ven masterstudenter involveras i expeditionerna, som anvnder geologiska och geofysiska mtdata som grund i sina examensarbeten. Vid expeditionerna hnder det att de hittar oknda bergtoppar under havsytan. r de tillrckligt stora kan man snda in uppgifterna till en internationell namngivningskommitt och fresl ett namn. Vi hittade Oden Spur 1996, sger han och pekar p ett omrde vid nordpolen. Under en av Martin Jakobssons kurser fr studenter ker de till Asklaboratoriet i fyra dagar. Dr undersks havsbotten med ekolodning och sonarutrustning och de tar sedimentprover. Undervisningen tar sin grund i aktiv forskning och jag brukar alltid knyta an till den senaste mtutrustningen. Framver vill Martin koncentrera sin forskning mer p stersjn. Med all ny teknik skulle vi kunna lra oss mycket mer om utvecklingen sen den senaste inlandsisen, menar han.

18

LRARUTBILDNINGEN

Namn: PerOlof Wickman Arbetar som: Professor vid Institutionen fr matematik mnets och naturvetenskaps mnenas didaktik www.umn.su.se

lrare ska kunna lra bttreDu som funderar p att bli lrare i frskolan eller p gymnasieniv kommer att lsa didaktik. mnet

Han forskar fr att

handlar om att p olika stt skapa den bsta undervisningen, till exempel nr det gller att lra ut matematik eller naturvetenskap. Forskning inom didaktik stller frgor som; Hur gr man fr att de teoriska delarna och de praktiska laborationerna ska hnga ihop i undervisningen? Vilka metoder kan anvndas fr att mnet ska uppfattas som meningsfullt fr eleverna? Alla elever har ett vardagssprk, fr lrare handlar det om att skapa sammanhang dr man har ett mellansprk mellan det vetenskapliga och det vardagliga sprket. De lrarstudenter vi har tycker didaktik r jtteviktigt. Ofta vill de ha mer utbildning i mnesdidaktik, sger Per-Olof Wickman, professor vid Institutionen fr matematikmnets och naturvetenskapsmnenas didaktik. Hur sker forskningen? Vi gr inspelningar i klassrummen och undersker hur lrare och elever interagerar. Just nu tittar vi p sko-

lor dr mnga elever vljer att lsa naturvetenskap p gymnasiet. Vi vill veta vad som ligger bakom det stora intresset. Hr har vi sett att lrarna interagerar jttemycket med eleverna och vi vill lra oss mer om hur detta engagemang ser ut. Vi tror att dessa lrare frvntar sig att alla elever kan klara av uppgifterna. De uppmuntrar hela tiden att tala om laborationen och ser alla elever. Lrarna skapar ocks en orddhet att tala om de problem som uppstr, sger Per-Olof Wickman. Didaktik r ett mne p frammarsch. De senaste ren har det vxt till ett eget forskningsutbildningsmne, resurserna frstrkts och institutionen flyttat till Stockholms universitet. Didaktik r ven ett spnnande omrde fr lrare som vill utvecklas. Alla vra forskare hr r fre detta lrare.

Didaktik r jtteviktigt i undervisningssituationen.

19

KEMI

Namn: ke Bergman Arbetar som: Professor i miljkemi, Institutionen fr material och miljkemi www.mmk.su.se

Miljkemist som vill verfra

kunskap till beslutsfattarefinns bland annat i mbler, byggmaterial och elektronik. Enligt forskarna finns det risk fr att de kan skada ofdda barn, ha hormonstrande effekter och orsaka cancer. Deklarationen har ftt mycket stor uppmrksamhet och den har nu antagits av IPCP. Sjlv har ke Bergman gnat mycket av sin forskning t bromerade flamskyddsmedel, vilket orsakade stor debatt fr ngra r sedan nr de bland annat pvisats i brstmjlk. Inom mnet miljkemi fr studenterna anvnda sina kunskaper i nya sammanhang och de fr en frdjupad insikt i mnga viktiga samhllsfrgor. Rd till studenter P mnga omrden och hll ute i vrlden str mnskligheten infr en rad utmaningar. Mnga av dem rr omrdet kemi. S jag skulle helt enkelt vilja uppmuntra alla som har ett kemiintresse att studera kemi hr p Stockholms universitet. Du kommer att behvas!

ke Bergman r professor i miljkemi vid Stockholms universitet. Han r medveten om att kemi r ett mne

Ls kemi och bidra till en bttre vrld.

som fr tankarna till obehagligheter som farliga och hlsovdliga kemikalier. Och just drfr vill han betona hur viktigt omrdet r, under senare r ven p det internationella planet Behovet av kunskapsversikter om hur kemikalier pverkar milj och mnniskor r stort. Tillsammans med andra kemister har jag tagit initiativ till en ny oberoende organisation, IPCP, International Panel on Chemical Pollution. Det r en internationell forskardriven organisation som p ett begripligt stt vill verfra kunskap och vetenskapligt underbyggda rekommendationer till beslutsfattare. I oktober 2010 uppmanade ke Bergman tillsammans med 144 andra forskare frn 22 lnder till stor frsiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel i den s kallade San Antonio Statement. mnena

20

dagens kemister?I r hlsar vi dig som kemistudent extra vlkommen 2011 r nmligen Kemins r.Runt om i vrlden kommer det att organiseras mngder av aktiviteter som visar p kemins betydelse fr att lsa olika samhllsproblem; inom miljomrdet, fr att hantera klimathot och naturkatastrofer, och fr att frsrja jordens vxande befolkning. Men ven fr att bttre frst vr kropp och hlsa och inom avancerad material- och teknikutveckling.

r du en av morgon

I Sverige genomfrs frelsningar, utstllningar och debatter i media och aktiviteter fr skolan, allt samlat p www.kemi2011.se. Vid Stockholms universitet kommer du bland annat att mta spnnande innehll p flera av de ppna tisdagsfrelsningarna. Kemiforskare kommer ven att vara representerade under nationaldagsfirandet.

Isolde Palombo har kommit halvvgs i sina doktorand studier och liknar sitt jobb vid avancerad matlagning.

I brjan r det som att flja ett recept till punkt och pricka. Men nr man frstr principerna lgger man in mer knsla och kreativitet och d blir resultatet oftast bttre, sger hon. Det var bde slumpen och trevliga mnniskor vid Institutionen fr biokemi och biofysik som gjorde att Isolde brjade forska. Idag har hon hunnit halvvgs in i sina doktorandstudier. Biomembraner r ett av universitetets ledande forskningsomrden, och det r inom detta omrde som Isolde forskar. Hon undersker hur membranproteiner i cellen interagerar med varandra och bildar strre komplex. Cellen r ju en stngd organism och de vill frst hur enzymer och proteiner samverkar fr att f cellen att utfra sina olika uppgifter. P sikt kan kunskapen anvndas fr att ta fram nya lkemedel. Handledare r Daniel Daley. mnet engagerar henne starkt och det gr undan nr hon beskriver utmaningarna och livet p labbet. Forskning r mer socialt n man kan tro. P labbet r det extremt familjrt och man kan alltid f hjlp och lra sig av andra. Jag gillar att diskutera problem med

kollegor, det har man mycket att vinna p kunskapsmssigt, sger hon. Hittills har hon hunnit medverka vid tv konferenser, i Texas och Leeds, som gett bde kunskap och kontakter. Omkring 20 procent av arbetstiden avstts fr undervisning, en kurs p masterniv och en annan kurs fr gymnasiestudenNamn: Isolde Palombo ter som kommer till universitetet och laborerar. Arbetar som: Doktorand, Vad tycker du om institutionen fr biokemi forskningsmiljn vid och biofysik universitetet? Biokemi vid Stockholms universitet har ett starkt varumrke utomlands och labbet har levererat viktiga forskningsresultat. Just nu r det mitt andra hem. Universitetet har stor mngfald och trivsamma grna omgivningar. Det hnder att vi gr och badar i Brunnsviken en solig sommardag.

Studier p forskarniv lgger grund fr karrir som forskareSom forskarstudent (doktorand) p en institution trnas du i ett vetenskapligt frhllningsstt. Det kan kort beskrivas som att du fr vning i att tnka kritiskt och analytiskt, att du fr lsa problem sjlvstndigt och med hjlp av rtt metodval samt att du fr en forskningsetisk medvetenhet. Utbildning p forskarniv r fyra r och leder till en doktorsexamen. Doktorsexamen r den hgsta akademiska examen i Sverige. Utbildningen bestr av kurser och ett avhandlingsarbete. Avhandlingen ska utgra minst hlften av respektive examens omfattning. Att forska krver mycket, och ven om du fr handledning och viss vgledning av institutionen, r du som doktorand alltid sjlv ytterst ansvarig fr dina studier och ditt arbete.

Antagning och tilltrde till forskarnivFr att antas till utbildning p forskarniv krvs grundlggande behrighet och srskild behrighet samt att man bedms ha frmga att tillgodogra sig utbildningen. Som grundlggande behrighet krvs att man har avlagt examen p avancerad niv eller minst 240 hgskolepong varav minst 60 p avancerad niv eller p annat stt i Sverige eller utomlands frvrvat motsvarande kunskaper. Mer information om antagning finns att lsa i Doktorandhandboken p www.doktorandhandboken.se21

Stockholms universitet?Hr r din vg till utbildningen: Februari15 februari. Sista anmlningsdag till hgskoleprovet. 21 februari. www.studera.nu ppnar fr anmlan tillsommarkurser 2011. P sidan 223 i katalogen hittar du Stockholms universitets sommarkurser.

Vill du studera vid

Mars

anmlningsdag till sommarkurser 2011 (ingen kompletteringstid).

15 mars. Sista

ppet hus. Undrar du ocks hur det r att lsa vid Stockholms universitet? Kom till ppet hus den 15 mars kl 1216.

Webbanmlan ppnar den 15 mars. D kan du

anmla p www.studera.nu. Med hjlp av anmlningskoden som finns fr varje program och kurs hr i katalogen, kan du ska ditt program eller din kurs direkt p studera.nu. P www.su.se/studera hittar du information om den utbildning du vill veta mer om.

April

2 april. Hgskoleprovet.

15 april. Sista anmlningsdag fr utbildningar som startar hsten 2011.

April. Kontrollbesked fr sommarkurser 2011 skickas ut.

Maj

tillhanda.

4 maj. Antagningsbesked fr sommarkurser 2011

Kontrollbesked skickas ut majjuni.

Juni

21 juni. Sista kompletteringsdag slutbetyg frn svensk gymnasieskola, betygsdokument frn komvux och avgngsbetyg frn EU/EES-lnder med terminsslut t o m 18 juni. 5 juli. Sista kompletteringsdag avgngsbetyg ochdiplom frn gymnasieutbildning i EU/EES-lnder och examen frn IB och EB som avslutas 19 juni.

Kontrollbeskedet kommer som regel fre sista kompletteringsdag. Nr din anmlan har bedmts en frsta gng kommer du att f ett kontrollbesked. I detta besked framgr om du behver komplettera med ngra handlingar fr att du ska bli behrig till de utbildningar som du skt.

Juli

30 juli. Sista svarsdag.

Mitten av juli*.Antagningsbesked 1 tillhanda.

Augusti

15 augusti. Sista anmlningsdag fr Internationella studenter till utbildning som startar vren 2012.

September

15 september. Sista anmlningsdag till hgskoleprovet och www.studera.nu ppnar fr anmlan.

Oktober

15 oktober. Sista dag fr anmlan till utbildningar som startar vren 2012.

29 oktober. Hgskoleprovet.

November

November*. Kontrollbesked skickas ut. Brjan av december*. Du

December

ringsdag.

1 december. Sista komplette-

fr antagningsbesked 1. Du kommer att f ett antagningsbesked i brjan av december. Dr kan du se resultatet av det frsta urvalet. Beskedet skickas till din folkbokfringsadress om du inte uppgett en annan adress. Du har cirka tv veckor p dig att tacka ja eller nej till din plats/reservplats.

I slutet av december*

grs det andra urvalet. Om du i detta urval antas till en utbildning som du tidigare var reservplacerad till kommer du att strykas frn lgre prioriterade skalternativ, ven om du antagits till detta i det frsta urvalet.

* Fr mer exakta tidpunkter fr antagningsbesked, sista svarsdag med mera, se: www.studera.nu vid anmlan.

22

Anmlan till kurser och program vid Stockholms

universitet

Webbanmlan Du kan ska vra program och kurser via www.su.se/studera eller direkt via www.studera.nu. P www.studera.nu kan du flja din anmlan, lsa kontrollbesked och antagningsbesked. Anmlan per post Om du inte har tillgng till dator och inte kan gra en webbanmlan, ring och bestll en anmlningsblankett p tfn 08-613 99 00. Endast registrering Nr det str endast registrering vid ett kurstillflle innebr det att ingen anskan krvs. Du anmler och registrerar dig direkt vid den institution som ger kursen. Kontakta institutionen fr information om tider fr registrering. Sen anmlan Nr sista anmlningsdag passerat kan du gra en sen anmlan p www.studera.nu till de utbildningar som har knappen lgg till. En sen anmlan behandlas i mn av att det finns plats p utbildningen och i turordning efter nr anmlan registrerades p www.studera.nu. Vad du behver bifoga: Betyg frn gymnasiet om din gymnasieskola inte r ansluten till den nationella betygsdatabasen. Vilka skolor som r anslutna kan du se p www.studera.nu. Betyg frn komvux och folkhgskola. Studiemeritfrteckning/examensbevis frn ldre hgskolestudier alternativt utlndska hgskolestudier. Andra meriter som behvs fr behrighet eller urval, se under respektive utbildning. Hgskoleprovsresultatet verfrs automatiskt liksom hgskolepong frn respektive hgskola.

Utlndska gymnasiebetyg Du som har utlndska gymnasiebetyg ska senast sista anmlningsdag skicka in bde diplom och specifikation av gymnasieutbildning p originalsprk och auktoriserad versttning. Avgngsbetyg och andra intyg p de nordiska sprken, engelska, franska eller tyska behver ej versttas. Anmlan till hgskoleprovet Ska du skriva hgskoleprovet? Nsta hgskoleprov: 2 april 2011 Sista anmlningsdag: 15 februari 2011 Hgskoleprovet ger rum tv gnger per r vr och hst. Det r ett kombinerat kunskaps- och studiefrdighetsprov och mter deltagarnas frutsttningar att klara hgskolestudier. Genom att gra hgskoleprovet kan du frbttra dina mjligheter att komma in p kurser och program. I genomsnitt frdelas 3540 % av platserna p grundval av hgskoleprovet. P www.studera.nu hittar du information om vad hgskoleprovet r och hur du anmler dig.

FrgorOm du har frgor kring din anmlan, ring VHS Contact center 0771-550 720.

Alla handlingar, kompletteringar och eventuella blanketter ska skickas till:Antagning 833 82 Strmsund

23

AntagningsbeskedAntagningsbesked 1 Efter det frsta urvalet skickas ett antagningsbesked ut. Dr framgr om du r antagen, reservplacerad eller struken. Du fr beskedet i mitten av juli om du skt till hstterminen, och i brjan av december om du skt till vrterminen. Hur fr jag mitt antagningsbesked? Om du har anmlt dig via webben fr du dina antagningsbesked p Dina sidor p www.studera.nu. Fr att kunna ta del av antagningsbeskedet mste du vara bekrftad anvndare. Om du anmlt dig per post skickas ven antagningsbeskedet per post. Svara fr att behlla platsen Du mste svara p det frsta antagningsbeskedet fr att behlla din plats som antagen eller reserv. Svarsregler Du fr st kvar som antagen till hgst 45 hgskolepong, drutver fr du st kvar som reserv till hgst 165 hgskolepong. Program p heltid rknas som 30 hgskolepong. Om du inte r antagen till ngon utbildning fr du kvarst som reserv till sammanlagt hgst 210 hgskolepong. Hur du svarar Om du skapat ett anvndarkonto och r bekrftad anvndare svarar du enklast p Dina sidor p www. studera.nu D fr du hjlp att summera pongen. Om du saknar anvndarkonto eller har valt att kommunicera via post ska du anvnda det svarskort du ftt med antagningsbeskedet.

Mer information om program och kurser hittar du under www.su.se/utbildning Anvnd anmlningskoden!Antagningsbesked 2 I det andra urvalet prvas du i enlighet med dina nskeml p svarskortet. Om du blir antagen till ett hgre prioriterat utbildningsalternativ stryks du frn det lgre prioriterade, ven om du var antagen till detta i det frsta urvalet. Reservantagning Vid terbud kallas reserver av universitetets olika institutioner.24

BehrighetFr att f lsa p universitet och hgskola mste du ha vissa fr kunskaper. Frkunskapskraven kallas behrighetskrav. De r upp delade i grundlggande och srskild behrighet. Grundlggande behrighet r ett frkunskapskrav som krvs fr all hgskoleutbild ning, men till en del utbildningar krvs ytterligare frkunskaper srskild behrighet. Frn och med antagningen till sommarterminen 2010 gller nya regler fr tilltrde till universitet och hgskola. Fr mer information se Hgskoleverkets webbplats: www.hsv.se.Grundlggande behrighet Program och kurser p grundniv Fr att uppfylla kraven fr grundlggande behrighet infr hsten 2011 krvs att du har ett slutbetyg frn ett fullstndigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och ftt lgst betyget Godknt i minst 2 250 gymnasiepong inklusive lgst betyget Godknt i krnmneskurserna svenska eller svenska som andrasprk, engelska och matematik, eller ftt slutbetyg frn gymnasial vuxenutbildning och lgst betyget Godknt i minst 2 250 gymnasiepong inklusive lgst betyget Godknt i krnmneskurserna svenska eller svenska som andrasprk, engelska och matematik. Samlat betygsdokument frn gymnasial vuxenutbildning tas bort som behrighetsgivande dokument. vergngsbestmmelser Den som uppfyllde kraven fr grundlggande behrighet fre den 1 januari 2010 uppfyller kraven ven i fortsttningen. Gymnasial utbildning Skande med slutbetyg frn gymnasieskolan och skande med slutbetyg och samlat betygsdokument frn gymnasial vuxenutbildning som, innan ndringarna trdde i kraft den 1 januari 2010, uppfyllde kraven p grundlggande behrighet enligt nuvarande bestmmelser ska ven fortsttningsvis anses ha grundlggande behrighet. 25:4 regeln Den som fre den 1 juli 2008 uppfyllde kraven p grundlggande behrighet fr tilltrde till utbildning som pbrjas p grundniv enligt den s kallade 25:4-regeln, skall ven drefter, dock lngst till och med den 31 december 2011, anses ha grundlggande behrighet fr tilltrde till utbildning som pbrjas p grundniv. vergngsreglerna kommer att tolkas s att den som uppfyller kraven i vrigt, men fyllde 25 r under andra halvret 2008 ocks omfattas av vergngsreglerna. Behrighetsgivande kurser i svenska sprket Behrighetsgivande kurser i svenska sprket ges vid Institutionen fr nordiska sprk. Fr tilltrde till kurserna krvs grundlggande behrighet (till exempel avslutad utlndsk gymnasieutbildning, som ger tilltrde till universitetsstudier i det land dr studierna bedrivits) med undantag fr kravet p kunskaper i svenska och engelska. Dessutom krvs frkunskaper i svenska och alla behriga skande kallas till ett intrdesprov. Information finns p institutionens hemsida www.nordiska.su.se och p studentexpeditionen i rum D624, hus D, plan 6, Sdra huset. Ls mer i utbildningskatalogen om Svenska som frmmande sprk, niv 2 p sidan 92. Utlndsk utbildning (utomnordisk) Du har grundlggande behrighet om du har avslutad utlndsk gymnasieutbildning, som ger tilltrde till universitetsstudier i det land dr studierna bedrivits och dokumenterade kunskaper i svenska (ett av fljande alternativ): Svenska B med lgst betyg G Svenska som andrasprk B med lgst betyg G Godknt resultat p Svenska som frmmande sprk, niv 3, 20 pong/Behrighetsgivande kurs i svenska, 30 hgskolepong, vid Stockholms universitet Godknt resultat p test i svenska fr universitetsstudier (TISUS) Eller motsvarande och dokumenterade kunskaper i engelska (ett av fljande alternativ): Engelska A med lgst betyg G TOEFL-test minimum 530 pong (TWE minst 4 eller minst 72 pong p internetbaserat test) IELTS minimum 5,5 och inget moment under 5,0 University of Cambridge/Oxford, First Certificate, betyg A eller B. Matematik A

25

Program och kurser p avancerad niv Grundlggande behrighet till program p avancerad niv, som leder till en masterexamen eller magisterexamen, har du som har en examen p grundniv som omfattar minst 180 hgskolepong (120 pong i det gamla systemet) eller motsvarande utlndsk examen. Undantag fr gras frn kravet om examensbevis om det p grund av srskilda omstndigheter inte har hunnit utfrdats. Grundlggande behrighet till kurser p avancerad niv har du som genomgtt utbildning p grundniv. Det finns sledes inget krav p examen fr att f lsa kurser p avancerad niv. Srskild behrighet Med srskild behrighet menas de frkunskaper som r ndvndiga fr en viss utbildning och som krvs utver den grundlggande behrigheten. Den srskilda behrigheten str angiven under respektive kurs eller program. Program och kurser p grundniv Det vanligaste kravet till nybrjarutbildningar r kunskaper i en eller flera kurser frn gymnasiet/komvux (dr lgst betyget Godknd/3 krvs). Till utbildningar som inte vnder sig till nybrjare r det vanligaste kravet avklarade hgskolestudier. Program och kurser p avancerad niv Till utbildningar p avancerad niv r det vanligaste kravet tidigare hgskolestudier (kunskaper frn en eller flera hgskolekurser) eller andra villkor som r av betydelse. Reell kompetens behrighet p annat stt Om du saknar den formella behrigheten kan universitetet vrdera dina samlade kunskaper och erfarenheter, fr att bedma om du har mjligheter att klara av den utbildning du sker. Du mste skicka in blanketten med underlag som styrker dina uppgifter (allt tillsammans med din anmlan), dr du beskriver vilka kunskaper du anser dig ha, hur du skaffat dessa och p vilket stt de gr det mjligt fr dig att klara den utbildning du skt. Om du beropar reell kompetens och har minst godknt betyg i svenska/svenska som andrasprk kurs A och B, engelska kurs A, matematik kurs A och samhllskunskap kurs A samt tre rs arbetslivserfarenhet efter 19 rs lder anses du uppfylla kraven fr grundlggande behrighet. Ls mer p www.su.se eller www.studera.nu. Undantag Om du varken uppfyller de formella behrighetskraven eller bedms ha reell kompetens kan undantag medges, om det freligger srskilda skl. Att undantag medges innebr att du befrias frn ett eller flera behrighetsvillkor fr en specifik utbildning vid ett specifikt tillflle. Undantag beviljas i enstaka fall.

26

OmrdesbehrigheterSrskild behrighet r uppdelad i s kallade omrdesbehrigheter. Det finns 17 omrdesbehrigheter som alla bestr av ett antal behrig hetskurser, allts kurser som krvs fr srskild behrighet fr en viss utbildning, se listan nedan vad som gller fr Stockholms universitets utbildningar. Fr mer information: www.studera.nu eller www.hsv.se

Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi Omrdesbehrighet 1 Omrdesbehrighet 2 Historia A Aktuellt sprk steg 3 Samhllskunskap A Engelska B Arkitektur/Naturresurser Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhllsvetenskap Omrdesbehrighet 4 Omrdesbehrighet 5 Engelska B Matematik B Matematik C Samhllskunskap A Samhllskunskap A Samhllsvetenskap/Undervisning Omrdesbehrighet 6 Engelska B Samhllskunskap A Fysik/Matematik/Teknik Omrdesbehrighet 7 Omrdesbehrighet 8 Matematik B Fysik B Kemi A Matematik D

Omrdesbehrighet 3 Matematik C Naturkunskap B Samhllskunskap A

Omrdesbehrighet 9 Fysik B Kemi A Matematik E

Omrdesbehrighet 10 Biologi A Fysik B Kemi B Matematik E

Farmaci/Medicin/Naturresurser/ Naturvetenskap/Odontologi/Undervisning Omrdesbehrighet 11 Omrdesbehrighet 12 Omrdesbehrighet 13 Biologi B Biologi B Biologi B Fysik A Fysik A Fysik B Kemi B Kemi B Kemi B Matematik D Matematik C Matematik D Omrdesbehrighet 15 Matematik B Naturkunskap B Samhllskunskap A Omsorg/Undervisning/Vrd Omrdesbehrighet 16 Omrdesbehrighet 17 Matematik B Idrott och hlsa A Naturkunskap B Matematik B Samhllskunskap A Naturkunskap B Samhllskunskap A

Omrdesbehrighet 14 Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D

27

UrvalOfta r antalet skande till en utbildning strre n antalet platser. D grs ett urval bland de skande. Till program och kurser, som vn der sig till nybrjare, ska minst 1/3 av platserna frdelas p grundval av betyg och minst 1/3 p grundval av resultat frn hgskoleprovet. Du kan lsa mer om de olika urvalsgrupperna p www.studera.nu.Urval till program och kurser p grundniv Till program p grundniv ska platserna normalt frdelas p gymnasiebetyg och hgskoleprovsresultat. Till kurser p grundniv ska, frutom betygs- och provurval, normalt ven hgskolepong finnas som lokal urvalsgrund. Vid antagning till kurser som krver tidigare hgskolestudier r urvalsgrunden normalt hgskolepong. Frn och med antagningen 2010 finns det fyra urvalsgrupper i betygsurvalet. Grupp I Direktgruppen Skande med slutbetyg. Grupp II Kompletteringsgruppen Skande som kompletterat sitt slutbetyg eller som styrker srskild behrighet genom folkhgskolestudier, basr eller andra motsvarande kunskaper. Grupp III Skande med utlndska gymnasiebetyg. Grupp IV Skande med studieomdmen frn folkhgskola. Hgskolepong Grundniv Fr urval p grundniv som baseras p hgskolepong, rknas minst 7,5 och hgst 225 hgskolepong (motsvarar 5150 pong i det gamla pongsystemet). Urval till program och kurser p avancerad niv Till program och kurser p avancerad niv r urvalsgrunden tidigare studier och baseras oftast p antalet uppndda hgskolepong alternativt en sammanvgd bedmning av kvantitet och kvalitet. Avancerad niv Fr urval p avancerad niv som baseras p hgskolepong rknas hgst 270 hgskolepong (motsvarar 180 pong i det gamla pongsystemet). Platsgaranti Platsgaranti kan ges till dig som lst den behrighetsgivande kursen vid Stockholms universitet, oftast terminen innan. Vid lika meritvrde Om tv eller flera skande har samma betygspong i urvalsgruppen fr gymnasiebetyg, rangordnas de efter resultat p hgskoleprovet. Inget urval Om kursen inte har ngot urval fr alla, som r behriga och har anmlt sig i tid, plats p kursen. Beslut i enstaka fall Universitetet fr i enstaka fall gra avsteg frn den bedmning av meriter som normalt gller (individuell prvning). Det fr bara ske om dina meriter inte kan bedmas p lmpligt stt. Du ska ocks ha srskilda kunskaper eller frutsttningar fr utbildningen, en sdan frutsttning kan vara funktionshinder. Du anmler dig p vanligt stt via www.studera.nu (eller pappersblankett) och skickar gymnasiebetyg och ev andra meriter (fr behrighet och vanligt urval) till: Antagning 833 82 Strmsund Brev med motivering samt meriter som styrker motiveringen skickas till: Stockholms universitet att: Antagningen 106 91 Stockholm En helhetsbedmning av meriter och andra omstndigheter grs. Lokala urvalsgrunder Lokala urvalsgrunder kan anvndas, som exempelvis srskilda prov/ intervju och arbetslivserfarenhet. vriga behriga skande Om du inte har ngot meritvrde i ngon av de urvalsgrupper som finns, hamnar du i gruppen vriga skande. ven andra urvalsgrupper kan frekomma, se under respektive utbildning. vrig information Kan utbildningen bli instlld? Om fr f skande anmlt sig eller om utbildningen inte fr de resurser som man rknat med, kan den stllas in.

28

Anstnd Du som har blivit antagen till en utbildning kan f anstnd med studiestarten, om det uppsttt omstndigheter som du sjlv inte rder ver. Skicka in en anskan om anstnd med studiestarten till: Stockholms universitet att: Antagningen 106 91 Stockholm Omprvning och verklagande Endast beslut om behrighet och beslut att inte medge undantag frn behrighetsvillkoren kan verklagas. Vill du verklaga ska du skicka verklagandet till (om inte ngot annat anges p antagningsbeskedet): verklagandenmnden (NH) Antagning 833 82 Strmsund Du ska ange vilken ndring du nskar och de skl du vill beropa. verklagandet ska ha inkommit senast tre veckor efter att du ftt ditt antagningsbesked.

Antagningsordning Universitetsstyrelsen har faststllt en antagningsordning med vergripande bestmmelser som gller fr antagning till Stockholms universitet. Utbildningskatalogens texter om anmlan, behrighet och urval r en del av detta beslut. Du kan ta del av antagningsordningen p www.su.se Studiedokumentation Uppgifter om dina studier registreras i universitetets studiedokumentationssystem, Ladok. Du kan ta del av dina uppgifter via universitetets studentportal http://mitt.su.se. Bestmmelser om registret finns i Frordning om redovisning av studier m m vid universitet och hgskolor (SFS 1993:1153) och rtten att f registerutdrag i Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Uppgifterna anvnds av universitetet bland annat fr uppfljning. Vissa uppgifter skickas ocks till Statistiska centralbyrn och Centrala studiestdsnmnden.

ExamenExamen r ett bevis p att du har slutfrt studier till en viss omfatt ning, att du har tillgnat dig kunskaper upp till en viss niv och att du har en frmga till analytiskt och metodiskt tnkande. Efter exa men r du rustad att ska dig ut i arbetslivet. Examen kan ocks vara en vg till vidare studier p avancerad niv eller p forskarniv. Vid Stockholms universitet utfrdas fljande examina:Grundniv kandidatexamen (180 hgskolepong) frskollrarexamen (210 hgskolepong) grundlrarexamen inriktning fritidshem (180 hgskolepong under frutsttning att Hgskoleverket beviljar examenstillstnd) socionomexamen (210 hgskolepong) studie- och yrkesvgledarexamen (180 hgskolepong) yrkeslrarexamen (90 hgskolepong) Avancerad niv magisterexamen (60 hgskolepong pbyggnad p tidigare examen) masterexamen (120 hgskolepong pbyggnad p tidigare examen) civilekonomexamen (240 hgskolepong) grundlrarexamen (240 hgskolepong under frutsttning att Hgskoleverket beviljar examenstillstnd) juristexamen (270 hgskolepong)psykologexamen

(300 hgskolepong) (90 hgskolepong pbyggnad p tidigare examen) sjukhusfysikerexamen (300 hgskolepong) speciallrarexamen (90 hgskolepong pbyggnad p tidigare examen) specialpedagogexamen (90 hgskolepong pbyggnad p tidigare examen) mneslrexamen (270, 300 eller 330 hgskolepong under frutsttning att Hgskoleverket beviljar examenstillstnd)psykoterapeutexamen

Forskarniv licentiatexamen (120 hgskolepong p forskarniv) doktorsexamen (240 hgskolepong p forskarniv) Mer information www.su.se/utbildning eller kontakta Studentavdelningens examenshandlggare, tfn 08-16 10 85.

29

StudentcentrumStudentcentrum en samlingsplats fr Studentavdelningens olika studentstdjande verksamheter.Studentcentrum r belget i Frescati, Sdra huset, hus A, plan 2, 3, 4. P plan 4 finns en studieinformationsdisk dr du kan f svar p frgor om antagning, hgskoleprov, utbytesstudier, stipendier, examen och mycket mera. ppettider Studieinformationsdisk Mn, ons, tors kl 1015, tis kl 10-18 och fre kl 1013. Frn studieinformationsdisken slussas du vidare till handlggare/studie- och karrirvgledare som har telefon- och mottagningstid p avdelningen. Telefon och mottagningstider Allmn Studie- och karrirvgledning (hus A, plan 4) Telefontid: mn, tis, tors kl 911 samt ons kl 1415, tfn 08-16 28 45. Mottagning utan tidsbestllning: Mn, ons, tors kl 1012.30 samt tis kl 1018. Studie- och karrirvgledning fr lrarutbildning (hus A, plan 4) Telefontid: mn, tis, tors kl 910 samt ons kl 1415, tfn 08-16 17 99. Mottagning utan tidsbestllning: mn, ons, tors kl 1012.30 samt tis kl 1618. Studie- och karrirvgledning fr kombinationsprogrammet (hus A, plan 4) Telefontid: mn, tis, tor kl 910, tfn 08-16 21 12. Mottagning utan tidsbestllning: mntis kl 1112.30. Studera med funktionshinderFr att du som student med funktionshinder ska f det std du behver under din studietid erbjuds olika stdtgrder s att du ska kunna studera p samma villkor som andra studenter. Kontakta Studentavdelningens Handikappservice i god tid fre studiestarten fr att diskutera ditt individuella stdbehov och fr att f ndvndig information. Du hittar kontaktuppgifter p www.su.se/student/funktionshinder

Antagning och hgskoleprov Frgor besvaras i studieinformationsdisken i hus A plan 4. Telefontid: mnfre kl 1012, tfn 16 49 22. Mottagning utan tidsbestllning: mnfre kl 1012.30, tis ven kl 1518. Telefontid utlndska skande: tis kl 1012, 08-16 49 89. Mottagning utlndska skande: tors kl 1012. Examen (hus A plan 3) Telefontid: mntors kl 1012, tfn 08-16 10 85 Mottagning utan tidsbestllning: mntors kl 1012. Handikappservice (hus A plan 3) Aktuella telefon och mottagningstider: www.su.se/student/funktionshinder. Jmlikhetsfrgor (hus A plan 4) Jmlikhetssamordnaren har mottagning i rum A466, tfn 08-16 25 59. Information hittas p www.su.se/jamlikhet Studenthlsan (hus B plan 4, rum B411720) ppen mottagning finns dels p universitetet och dels i Studentpalatset (Norrtullsgatan 2, T-bana Odenplan). Tfn 08-674 77 00. www.studenthalsanistockholm.se Internationellt studentutbyte (hus A plan 4) Mottagning utan tidsbestllning: mntis kl 1012.30 samt onstors kl 1315. Information om studentutbyte: www.su.se Klicka p fliken Student och sedan p Studieinformation dr finns en rubrik i vnstra spalten som heter Studera utomlands. Via e-post: studentutbyte@internat.su.se Studie- och sprkverkstad (hus A plan 3) Aktuella telefon- och mottagningstider: www.su.se/sprakverkstad

30

Viktiga adresserStockholms universitet www.su.se Universitetsvgen 14A 106 91 Stockholm E-post: studentavdelning@studadm.su.se. Tfn vx: 08-16 20 00 Information om forskning vid Stockholms universitet: www.su.se/forskning Utbildningskatalogen p webbplatsen: www.su.se/utbildning/katalog Mitt universitet: http://mitt.su.se Service fr dig som lser vid Stockholms universitet. Du mste aktivera ditt Studentkonto fr att kunna anvnda tjnsten. Stockholms universitets studentkr (SUS) www.sus.su.se Besksadress: Frescativgen 14A (Nobelhuset) Postadress: Box 50006, 104 05 Stockholm Tfn: 08-674 62 00 Fax: 08-16 55 03 E-post: sus@sus.su.se Krexpeditionen, Allhuset Tfn: 08-15 41 00 Fax: 08-612 13 20 E-post: kx@sus.su.se Centrala Studiestdsnmnden i Stockholm (CSN) www.csn.se Besksadress: Ljtnantsgatan 19 Postadress: Box 7856, 103 99 Stockholm Tfn: 08-674 56 56 Anskan skickas till: CSN Postservice 833 81 Strmsund Hgskoleverket www.hsv.se Besksadress: Luntmakargatan 13 (T-bana Htorget) Postadress: Box 7851, 103 99 Stockholm Tfn: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: hsv@hsv.se Verket fr hgskoleservice www.vhs.se Postadress: Antagningen, 833 82 Strmsund Har du frgor om din anmlan? Ring Antagningen 0771-550 720. Besksadress: Garnisonen, Karlavgen 108 (T-bana Karlaplan eller buss 4 till Radiohuset). Anmlan grs via www.studera.nu

Anmlnings och studieavgifter fr studenter utanfr EU/EESEn anmlningsavgift p 900 svenska kronor kommer att infras vid anmlan till utbildningar p grund- och avancerad niv. Anmlningsavgiften betalas enbart av skande som inte r medborgare i EU, EES eller Schweiz och kommer att glla fr studier som pbrjas hstterminen 2011. Studieavgifter kommer att infras fr skande som antagits till utbildningar p grund- och avancerad niv som startar efter den 31 juli 2011. Studieavgifterna betalas enbart av skande som inte r medborgare i ett EU-land, EES-land eller Schweiz och betalas direkt till det universitet eller hgskola som den skande ska studera vid. Studieavgifternas storlek bestms av respektive universitet och hgskola.

Fr mer information om anmlnings och studieavgifter, se www.studera.nu. Fr information om studieavgifter p Stockholms universitet, se www.su.se/utbildning

31

5240A-

universitetetFrescati:T-bana

Hitta till

Kist a

Gr dsv

g

3

till Universitetet (rda linjen mot Mrby centrum) Buss 40, 70 eller 540 till Universitetet Sdra eller Norra Kista: T-bana till Kista (bl linjen) Konradsberg: T-bana till Thorildsplan (grna linjen mot Hsselby strand) Buss 1, 49 eller 62, hllplats Rlambsvgen Buss 4, 40 eller 77, hllplats Vsterbroplan Institutionen fr journalistik, medier och kommunikation (JMK) finns p Karlavgen 104, Stockholm Filmvetenskapliga institutionen finns p Filmhuset, Borgvgen 15, plan 6, Stockholm Institutionen fr socialt arbete Socialhgskolan finns p Sveavgen 160162, Stockholm

14

r

Kista All vg

6A

a rg Bo

or ds g

C

at an

14

34A

43

KISTAAllt ing sv ge n16

an Br

de

n sg

n ge

1

B 38

n Gr

39

8

lan n dsg

Bo46

ar rg

ds or

ta ga

n

n ge

15

Institutionen fr data och systemvetenskaps de n g n ge7

5

32

D

I sa ds or

37

tin lke Fo

n ge v gs9

an Br

1014

1

BraDa1

nd

n ge n esg

12

Gu7

n ata 1 ssg llfo

n ta 5 3 ga4

ta Kis1616

n g

n ge

17

Grn par

44

31

18

Ha

A

n ge v ta ns

27

2

20

C

35

Kista

KISTA7

26

t Kis21

ag

en ng

19

25

nm

19

30

n ata sg ark

4

23

rsn To n ata sg

2

Kis

n tag

n ge

6

n ata rg F

3

21

Isa

21

ord n ata sg

r vin n g ge n ge231

7

Kista615

9

Kista Torg

2

Kista kyrka atan egjl Ve9

r F

tan ga

11

30

Kn

arn arr

tan sga

Ha nst ge avParker

n

1

241 05

22

V g

50

4

14

T 5 ho r

rb

Fredh

de

S

5

Thorildsplans er idrottshall sv Thorildsplans gymnasium

er gs

Drot

al m

Hjal m

10

3

g en3

plan

60

tnin

ar S derb e

45

gho

lmsv genFredhllsmotet Fre

rgs V g

84

82

80

en Drottningholmsvg27

76

74T

70

Ma ri

Campus KonradsbergSra Kon7

Rlambshov

sg at a

10 No 0 rr M

2

1

n

13

de

n

102

28

30

20

Lilla

KONRADSBERG

rvinge gamla tomt

mb

sho vsl e

46

Vs te

Trakplats Fredhll

11

n arte avf rgs be e

Thorildsplan

R la

rbro

43

pfarten dhlls Fre

2

48

ela ng La 3 5

Lindhagensplan nd

n ata sg

vgen Drottningholms

ar

Hj

Hundra Knutars

Backe57

51

n31

10

23 Thorilds1

2

2

ild

Ge

13

7

10

or 1 gs 2 21 -

sv g en 2

1

Kristinebergsparkenllsavfarten

9

8

Gy

lle

100 Helsing 61nb59

5

tan rsga

4

200m

Mariebergsporten Friskv r Mariebergsds trappan vgen

3 ga 10 t 7 an

70

6

28

15

3

ken sbac ing

sgat

Essin gele d

Run iu

Gj

12

H J T

G Z

en

5

16

32

D M

13

36

E C B A

1

Vs terb ron

F

V2

Lag erl14

fs

6

g.

2

r

K

V1

10

we ll

an

9

U2

20

ata

Ryd Vikto ber r gs G

10 Krist

erg ineb

9

8

12

s Slg sv ott

Da nm

618

ar

4

a at ksg

2

1

n

dh

pfarten lls34

la

rst

ra n

d

dsb

O

ergs n gata

ste Vn r te dfa ne ro rb

MARIEBERGU18

Rlambshov

28

Rlambshovsskolan42

32

29

8

Wennerbergsgata n

29

2

tigen

31

27

25

Rlambsvgen12321

Vsterbroplan

1

1

30

19

7

He dbo rnss

Svedbergsplan

36

Signalgrnd

Sta gne lius 26 vg en1023 26

22

5

1

Socialstyrelsen Statens VA-nmndFyrverk arbac2822

3

34

Scheersgatan

7

8

6B6

Svedbergsstigen

0

100

200m1

32

Statens haverikommission

DN ExpressenGjrwellsgatan31

9

ken

3

13

Rlambshov

15

Klastorpsskolan

34333

16

Riksarkivet

37

27

21

minne vgen

Fors

karb

EkhagsmotetVg ocks Wittr Veitten far Ekhagsp

acke

n

Berg

iusv

gen

dgrden38 A

Gamla Orangeriet

SOLLENTUNAAma nue nsv gen

FrescatinsEdvard Andersons vxthus

Profe s

sors

sling anmin nev gen

tiavfa Fresca

To r

sh

am

Naturhistoriska Riksmuseet Cosmonova

Berg

Lilla LappkrrsbergetLappkrret

gen ativ Fresc rten

iusv

ga ta

gen

G

borgsvg en afs ust

n

ge n

ga ta

ns

am

To r

35

20

sh

4

Kis ta

27

g n

Norr n vge tlje

FRESCATISvante Arrhenius Vg

n

Naturens hus

6

11Wallenberglaboratoriet

Manne Siegbahn8 laboratoriet

Frescatihallen

tan ga g Vn tivge esca a Fr

3

Kemiska vningslaboratoriet21B

K

519B Frescati backe19FStoKoloniomrde

23

18Lill

XUniversitetet

Geovetenskap

T

R

Y7Picnic

0

UGreens villa

7

21A

ra S

ku g

ga n

Arrheniuslaboratorierna

sV g

4 H-grd

16

gen Frescativ

13

A C

D

am rsh To

Universitetet

Nobelhuset

Lilla Frescati

Koloniomrde

nlandsrken

Studentkren

3

Juristernas Str hus2

tan ga m

Frescati 16

1

E

F G

4

Stora Skuggans naturoch friluftscentrum

Universit

ags vg e

n

tinas Vg

Ro sl

Drottning Kris

n

ge

nn Br u

L ge b

od

11av g en

29 33Roslagstullsbacken

U

l gg

ev iks v ge n

tull

lla v ge n

asV

n GrNo rrtu

tan ga ns

lan ds tan ga

6

Aula 6 Magna 8 Lantis

Skra villan Allhuset Bloms hus

Skogstorpet Universitetsbiblioteket Gula villan

3

n Gr

21

sc Fre

Bl

n ata sg ll

vgen e ts

2A

7

Brunnsviken812

lan n dsg n ge1624

Sdra huset

v ati n ge

1

Villa ergatan bellona Vid

B

6

C

D

E

FFiska rtorp

10

Frescati Hageata ksg lvi 7 Da9Fres c ati H agv g

14

n

12

10

Frescatimotet

2Baron Rlambs Vg

svg en

NORRA DJURGRDEN5

aft SkFa at gi at sc re

8

n

rs To

ag

Vargsti gen

H

4

Laduvi

ha

g v

13

mn n ata sg1n ro Ba

s

n ata g terVargsti

gen

g V bs lam R

2

1011n ata llsg

Haukadalsgatan3

19

Kis

en g tav5

far aav Kist1

hjort Kron

en sstig

ten

Fis fs rg Va

e tig

n

n Gr

2

Skalh

1

Krftriket 1oltsga tan

1

4

6

78

lan3

n dsg

10

2

1

21

15

Kym

el ling

nke

nStubbngen gen g arv Grinds tn

gen

Bj r nn sv gen

Bjrnn

n svge

Koloniomrde

Bjrn n

svg en

Ugsm Rik

gle

n

gsv g en

Uggleviken

alk sk ar

en sV g

Bellevueparken

30C AlbaNova universitetscentrum 15

30D 21 23 25a dd Ru

k svi

sv

17

Uggleviksm sv g en

m

kllan

35u Br nb r n ge sv

KTH-hallen

Busshllplats Bus stop Tunnelbana Underground station

Lill Jans skog

Br n ge v ell in

Ug gl e vik sv

n ke Ru ac ddammsb

g sla Ro

Bell

Sveaplanshusetge av Sve

evu ev ge

n

Roslagsparken

Bygging tn ot Dr

Roslagstull

Lokalbana Light rail Huvudentr Mark och vatten Main entrance

d Rud

l stua lsb

am

tan sga dal ers Cedla Ros

Ruddammsparken

cken

e vg ms n

s Kri as tin g V

n Sveavge

Sveaplan

Va l

Parkering Parking place n ikringe TeknGodsmottagning

Yng

tan aga linga gag Ha

n

ha

K rsb

g

Infrastruktur

Mailroom and Circulation

Os

ld qu

1

0 Frsvarshgskolan

Alfnlab. Rda Korsets sjukhus Elektrotek. system 100 200m och HgskolaTeknik ringen

hgskolan Taxiangrning nr. 17 Taxidrop nr. 17

Opera-

ringen Teknik

en Brinellvg

n ata gsgem Ing ars an gat

en g rsv

Kovalevskyskolan Kemi Industriell Tal,

33

ge av Sve n

Vanadislunden

Cement och betonginstitutetFarkost och ygan

lag Ros

K

e

Utbildningskatalogen presenterar bde

kurser och program lsret 2011/2012Det finns sju ingngar till utbudet vid Stockholms universitet:

HUMANIorA SprK JUrIDIK LrArUtbILDNINGAr

NAtUrVeteNSKAp SAMHLLSVeteNSKAp SoMMArKUrSer

Program

Grundniv Avancerad niv Grundniv Avancerad niv

HUMANIorAKurser

Frst kommer alla program, sorterade i alfabetisk ordning under varje ingng. Program p grundniv kommer fre program p avancerad niv. Efter programmen fljer kurserna. Kurser p grundniv kommer fre kurser p avancerad niv inom respektive mnesrubrik. S hr lser du kursanvisningarna:

HistoriaHistoriska institutionen www.historia.su.se Historia handlar om mnniskor frr: hur de frsrjde sig, hur de tnkte och hur de bar sig t mot varandra. mnesbredden r stor, bde i tid och rum. Synstten r mnga. blev mnniskor kra i varandra frr? Har vldet i samhllet minskat under historiens gng? Varfr tycks mnniskor alltid ha velat flytta till stder? Vilka vrderingar och normer har staten velat inprnta hos sina medborgare? Varfr svlter mnga mnniskor i vissa delar av vrlden idag?

mnesrubrik. Alla kurser inom mnet visas under denna rubrik. Namn och webbadress p institutionen. Kort beskrivning av mnet som helhet. Kan ocks innehlla praktisk information som gller flera kurser.

GrUNDNIVHistoria 1Kursen behandlar den vrldshistoriska utvecklingen frn tidig medeltid till 1800talets brjan, vad gller mn niskors livsvillkor och hur de organiserade sina samhllen. terminen bestr av tv block: Medeltiden respektive tiden 15001815. Varje block innehller tre delkurser; en frelsningsserie om tidsperiodernas vrldshistoriska utveckling, en tematisk frdjupning samt en kurs om relevanta teori och metodfrgor. Srskild behrighet: Svenska b/Svenska som andrasprk b och Historia A. Urval: betyg 40%, hgskoleprov 40%, hgskolepong 20%. Ht 2009 dag hel. Anm.kod SU-121XX. Vt 2010 dag hel. Anm.kod SU-121XX

Nivrubriken visar om kursen r p grundniv eller avancerad niv.

30 hp

Kursens namn och omfattning i hgskolepong (hp). Kursbeskrivningen frklarar vad kursen innehller och/eller vad den ska leda till. Viss praktisk information kan ocks ges hr. Anger vilka kurser p gymnasie- eller hgskoleniv man mste ha lst eller andra meriter som krvs fr att vara behrig att flja kursen. Om frkunskapskravet r grundlggande behrighet s behvs inga tidigare hgskolestudier. Urvalsmodellen beskriver i vilken ordning de skande till en utbildning blir antagna. De olika mjligheter man har att lsa kurser delas upp i olika perioder. Kursen kan ges p flera olika stt under samma termin. Samma kurs kan till exempel ges p helfart dagtid och p halvfart ntbaserad. Anmlningskoden anvnds nr man sker kursen. Koden brjar alltid med SU- fljt av fem siffror. Man kan anvnda anmlningskoden i fritextskningen p www.studera.nu fr att enkelt hitta rtt kurs.

34

HUMANIORA

HumanioraInom humaniora studeras mnni