Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå

Uppfattningar bland svenska och finska

lärarstudenter

Perceptions amongst Swedish and Finnish

student teachers.

Jimmy Pålsson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Naturvetenskap och Lärande

2012-11-06

Examinator: Anna Jobér

Handledare: Anders Jakobsson

Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

2

Abstract

This study sets out to research the effects of perceptions regarding teacher education as well as

the teacher profession in general amongst college students studying to become teachers. The aim

of the study is to get a better understanding in what perceptions that constitutes the foundation of

the aspects that may affect the students of education by interviewing students about how they

perceive their education. The study relies on a sociocultural perspective to analyze the data as

well as justify the relevance of the study.

The method for researching this will consist mainly of interviews and literature studies. Four

students of education, where two are Swedish and two are Finnish, will act as the main source of

empiric information. The study will also perform two interviews with college teachers, which

will help in the analysis of the data.

The result of this study show a significant difference in how the Swedish and the Finnish

students perceive their profession and their education, where the biggest distinction is in the field

of work markets and status. A possible explanation for this difference could be found in the

requirements for becoming a teacher in each country.

The interviews also show areas where the students have great similarities in perceptions, for

example in questions regarding the quality of the education they have received.

Comparative study, Finland, Perceptions, Sweden, Teacher education, Teacher profession.

3

Innehåll

Perceptions amongst Swedish and Finnish student teachers. ......................................................... 1 1. Inledning ..................................................................................................................................... 4

1.2 Syfte och problemställning ................................................................................................................. 7

2. Litteraturgenomgång ................................................................................................................... 8 2.1 Tidigare forskning ............................................................................................................................... 8

2.2 Den finska lärarutbildningen ............................................................................................................... 8

2.3 Den svenska lärarutbildningen ............................................................................................................ 9

2.4 Faktorer som kan påverka lärarstudenternas uppfattning ................................................................. 10

2.5 Teori .................................................................................................................................................. 11

3. Metod ........................................................................................................................................ 14 3.1 Datainsamling ................................................................................................................................... 14

3.2 Validitet, reliabilitet, tillförlitlighet ................................................................................................... 17

3.3 Forskaretik ........................................................................................................................................ 17

4. Resultat och analys ................................................................................................................... 19 4.1 Utbildningen ..................................................................................................................................... 19

4.3 Krav för att bli lärare ......................................................................................................................... 23

4.4 Arbetsmarknaden .............................................................................................................................. 26

4.5 Status ................................................................................................................................................. 28

4.6 Sammanfattning resultat ................................................................................................................... 30

5. Diskussion ................................................................................................................................. 33 5.1 Framtida forskning ............................................................................................................................ 36

5.2 Sammanfattande slutsats ................................................................................................................... 36

6. Referenslista ............................................................................................................................ 37

4

1. Inledning

Medias bild av den svenska skolan är inte alltid positiv. Vi får läsa att elevernas resultat blir

sämre, klasserna blir stökigare och allt fler elever går ut skolan utan fullständiga betyg i

skolämnena. I Sydsvenskan den 23 mars 2011 kunde vi t.ex. läsa att för den svenska skolan går

det ”sämre över hela linjen” (Sydsvenskan, 2011-03-23). Huruvida svenska elevers kunskaper

försämrats, och i så fall med hur mycket, är en intressant frågeställning. Det finns dock

ytterligare en intressant fråga som framkommer ur detta, nämligen vilken syn har de svenska

lärarna som undervisar dessa elever. Ännu mer intressant blir att fundera vilka bakomliggande

faktorer som påverkar lärarnas syn på sig själv som lärare, vilket i sin tur kan påverka hur lärarna

utformar sin undervisning.

I internationella undersökningar, t.ex. PISA, placerar Sverige sig lågt och i förra undersökningen

hamnade Sverige för första gången under medelvärdet inom naturvetenskapen (PISA, 2009).

Alla nordiska länder placerar sig relativt lågt i dessa undersökningar, dock med ett intressant

undantag. Finland placerar sig först i undersökningen (OECD, 2010). Här uppstår en intressant

fråga. Vad är det som är så speciellt med Finland? Är där någonting speciellt med finska lärare

som påverkar Finlands resultat positivt?

Resultat i Pisa 2009. Sverige fick 497 poäng jämfört med Finlands 536 poäng (Pisa, 2009)

Det är viktigt att poängtera att PISA-undersökningarna inte är utan kritik. PISA använder sig av

namn som inte är vanliga i alla länder, t.ex. ”Toshio”, vilket skulle kunna vara ett namn som

vissa elever inte känner till och inte direkt identifierar som ett namn. Detta är inte betydelselöst

5

då det t.ex. kan leda till att vissa 15åringar måste spendera mer tid på att lista ut att Toshio är ett

namn och därför får minde tid till själva frågan (Champagne, 2009). Detta tillsammans med att

vissa elever vinner tid genom att hoppa över kapitelintroduktionerna i testet (Champagne, 2009)

gör att vi måste fråga oss exakt hur jämställt testet är då tidsåtgången kan bli väldigt olika. Dock

kvarstår de tidigare funderingarna. Kan det vara så att det finns bakomliggande faktorer som

påverkar svenska och finska lärares uppfattningar och när i så fall uppkommer dessa? Kan det

vara så att det redan under lärarutbildningen finns skillnader i hur svenska och finska

lärarstudenter uppfattar sin utbildning och sitt yrke?

Det var ur denna skillnad som mitt intresse för frågan uppkom. Självklart spelade även min egen

utbildning in och påverkade mitt intresse för att undersöka uppfattningarna, men varför ska vi

vara intresserade av hur Sverige förhåller sig jämfört med andra länder? Sjöberg (2009) menar

att en av anledningarna är att i en globaliserad värld är det nödvändigt att jämföra sig och

samarbeta med andra. Vidare menar Sjöberg att utbildningsväsendet måste kunna tillhandahålla

en utbildning som tillåter de svenska skolungdomarna att förbli konkurrenskraftiga i den globala

framtidsutvecklingen (Sjöberg, 2009). Det blir allt viktigare att förstå vilka aspekter som

påverkar utbildningen och elevernas inlärningsförmåga för att kunna skapa ökat välstånd (Säljö,

2000).

Enligt Skolverket (2009) finns fyra olika faktorer som har påverkats försämringen av de svenska

grundskoleelevernas resultat. Segregering, decentralisering, differentiering och

individualisering.

Segregeringen innebär att den effekt som elevernas bakgrund har på deras utbildning har ökat.

Detta leder till skolans roll när det gäller elevernas lärande blivit allt större, där t.ex. lärarens

förväntningar påverkar elevernas resultat. Decentraliseringen av den svenska skolan har lätt till

stora skillnader i antalet behöriga lärare. I 80 % av Sveriges kommuner uppgår antalet obehöriga

lärare till 10 % -28 % av lärarkåren. Differentiering refererar till vilken ålder som eleverna delas

upp vilket normalt sker sent i Sverige. I praktiken ser dock Skolverket (2009) att det stöd som

svenska skolan ger till elever i behov av särskilt stöd ofta är av särskiljande natur, även i de

yngre åren. Vidare delas eleverna ofta in i olika kunskapsgrupper redan tidigt. Individualisering

6

innebär att de svenska lärarna länge haft väldigt stora friheter i hur de utformat sina lektioner.

Skolverket (2009) menar att detta har manifesterat sig i alltmer individualiserad undervisning där

både storgrupper och smågrupper använts allt mindre frekvent, för att ersättas av allt ökad grad

av individuellt arbete. Detta innebär enligt Skolverket (2009) att de gånger grupparbeten används

så ser man ofta att dessa lett vidare till olika typer av individuellt arbete samtidigt som lärare

alltmer sällan har genomgångar i helklass jämfört med tidigare.

Läraren kan bidra till att påverka dessa faktorer för att skapa bättre resultat i skolan. Målet för

denna studie blir att titta närmare på framtidens lärare, de som nu är lärarstudenter, för att

undersöka vika uppfattningar dessa har kring lärarutbildningen och läraryrket. Hur ser deras bild

av läraryrket ut? Finns det skillnader mellan svenska och finska lärarstudenters uppfattningar?

För att kunna svara på dessa frågor så krävs studier för att undersöker vilka föreställningar

svenska respektive finska lärarstudenter har, för att sedan göra en jämförelse.

För att bättre förstå vilka bakomliggande faktorer som påverkar de svenska lärarna så valde jag

att undersöka vilka skillnader och likheter det finns i uppfattningar mellan svenska och finska

lärarstudenter. Genom intervjuer och litteraturstudier hoppas jag kunna få reda på skillnader i

uppfattningar, för att på så sätt bättre kunna förstå de vilka uppfattningar som kan ligga till grund

för att motivera lärare och påverka deras lektionsplaneringar.

7

1.2 Syfte och problemställning

Syfte

Detta examensarbete syfte blir att undersöka vilka uppfattningar och skillnader i uppfattningar

som kan finnas bland svenska och finska lärarstudenter när det gäller deras utbildning och yrke.

Detta examensarbete blir användbart för att skapa en bättre uppfattning om de bakomliggande

uppfattningar som eventuellt skulle kunna påverka lärarna i deras yrkesutövande.

Forskarfrågor

Vilka likheter och skillnader finns det i uppfattningen om lärarutbildningen mellan

svenska och finska lärarstudenter?

Vilka likheter och skillnader finns det i uppfattningen om läraryrket mellan svenska och

finska lärarstudenter?

8

2. Litteraturgenomgång

2.1 Tidigare forskning

Det finns väldigt få studier som direkt jämför den svenska lärarutbildningen med andra länders

lärarutbildningar (Ahlström m.fl. 1996). Det är dock möjligt att jämföra Sveriges och Finlands

lärarutbildningar då båda länderna gjort omfattande utvärderingar av sina lärarutbildningar,

vilket kan användas som bas för en jämförande studie (Ahlström m.fl. 1996).

Lundgren och Winter (1991) skriver dock att det förekom ett samarbete under 1980-talet mellan

den svenska och finska lärarutbildningen. Detta samarbete beskrivs vidare ha haft som

utgångspunkt att öka den tvåspråkiga kompetens som fanns bland finska lärare i Sverige.

Projektet kom senare att omfatta studier av de finskspråkiga elever som senare återvänt till

Finland. Detta ledde till att Sveriges och Finlands lärarutbildningar hade ett visst samarbete

under 1980-talets senare del, vilket Lundgren och Winter (1991) menar kan ha haft påverkan på

båda länders lärarutbildningsutvecklingar.

2.2 Den finska lärarutbildningen

För att bli lärare i den finska skolan läser man förste tre år för en Bachelor’s examen om 180

ECTS-poäng. Därefter läser alla som ska undervisa i grundskolan eller uppåt även en Master

examen som omfattar 120 ECTS-poäng. Alla studenter som tagit en Master-examen kan välja att

fortsätta sina studiet på forskarutbildningsnivå (Holmström, 1989).

Förskolan

För att få undervisa inom förskolan behövs enligt gällande bestämmelser endast en tre-årig

Bachelor of Education-examen, men många förskolelärare väljer att läsa extra och lägga till en

Masters-examen. Det är också möjligt att bli förskolelärare genom att läsa en Bachelor of Social

Service-examen, men då måste 60 poäng fokusera på förskoleutbildning och social pedagogik.

9

De förskolelärare som tagit en Bachelor of Education är också behöriga att undervisa i

föreskoleklass. (Kirjapaino, 2008)

Grundskola 1-6

I grundskolans tidigare del används precis som i Sverige ett system med klasslärare. De som vill

bli lärare i grundskolan läser då förutom pedagogik som huvudämne också alla de ämnen som

det bedrivs undervisning i inom årskurs 1-6. Utbildningen kan även innehålla ämnesutbildning

på både grund och mellan-nivå, vilket är en förutsättning för att få undervisa i årskurs 7-9.

(Kirjapaino, 2008)

Grundskola 7-9 och Gymnasieskola

För att få undervisa på grundskolans senare del eller gymnasiet fullföljer studenterna sin Master-

examen i sitt eller sina specifika ämnen för att sedan läsa lärarutbildningen separat. Det är dock

också möjligt att studenten läser sina ämnen parallellt med lärarutbildningen, även om detta är

mindre vanligt trots att det rekommenderas. (Tryggvason, 2009)

2.3 Den svenska lärarutbildningen

Den svenska lärarutbildningen genomgick stora förändringar hösten 2011. Tidigare var

utbildningen uppdelad i en tidigare del om 210 poäng där lärarstudenterna blev behöriga att

undervisa i förskolan upp till sjätte klass, eller i en senare del om 270 poäng där studenterna blev

behöriga att undervisa i sjunde klass upp till gymnasiet (Lärarnas Riksförbund, 2012 A). De

elever som besatt tidigare ämneskunskaper eller hade en yrkesexamen hade även möjligheten att

läsa en utbildning om 90 poäng.

Den nya svenska lärarutbildningen är uppdelad i fem kategorier för skolverksamheten som

studenterna kan inrikta sig mot. Förskolelärareutbildningen omfattar 210 poäng,

Grundskolelärare 1-3 samt 4-6 omfattar 240 poäng, Grundskolelärare 7-9 omfattar 270 poäng

och Gymnasielärare omfattar 300 poäng (Lärarnas Riksförbund, 2012 B).

10

De lärare som undervisar på högstadiet eller gymnasiet utbildar sig till ämneslärare (Malmö

Högskola, 2012 A) och de som inriktar sig mot de tidigare årskurserna utbildar sig till klasslärare

(Malmö Högskola, 2012 B).

2.4 Faktorer som kan påverka lärarstudenternas uppfattning

Effekter som kan påverka uppfattningen för finska studenter

Det som bidragit mest till den finska skolans framgång är deras lärarkår (Sahlberg, 2011).

Eftersom det är populärt att bli lärare i Finland så menar Sahlberg (2011) att det bara är de allra

bästa och mest begåvade som får möjlighet att bli lärare i Finland. Eftersom konkurrensen är så

hård blir bara 10 % av de som söker till lärarutbildningen antagna och alla som blir antagna

måste klara av intervjuer där de motiverar varför de vill bli lärare. Sahlberg menar också att

studenterna måste uppvisa stor social förmåga, vilket leder till att lärarna i finland utvecklat en

stark professionskänsla i likhet med läkare och ingenjörer. Sahlberg (2011) beskriver vidare hur

den finska erfarenheten av lärarutbildningen visar på att den mastersexamen som de finska

lärarstudenterna har bidrar till att skapa en stark akademisk status.

Då de finska lärarstudenterna måste visa sig motiverade för att bli antagna på lärarutbildningen

vilket betyder att samtliga finska lärarstudenter är motiverade till att bli lärare (Sahlberg, 2011).

Samtidigt är antalet studenter som väljer att avbryta sin utbildning lågt (Sahlberg, 2011), vilket

skulle kunna betyda att studenterna är nöjda med sitt studieval. Dock finns där en inte obetydlig

andel manliga studenter som väljer att studera andra ämnen eller arbeta innan de fullföljer sin

lärarutbildning och tar ut sin examen (Sahlberg, 2011). Detta betyder att där kan finnas en

skillnad i hur finska män och kvinnor uppfattar lärarutbildningen.

Faktorer som kan påverka uppfattningen för svenska studenter

För svenska lärarstudenter är situationen annorlunda. Platserna på de svenska lärarutbildningarna

står ofta tomma (Lärarförbundet, 2012). Enligt Gabrielsson (2005) så uppfattas kravnivån som

ställs på eleverna generellt som låg och en majoritet av studenterna uppger att de lägger mindre

än 30 timmar i veckan på studierna. Samtidigt så är den svenska lärarutbildningen

11

svåröverskådlig där studenternas individuella val i samband med bristande studievägledning kan

leda till försämrade möjligheter att söka jobb i framtiden (Gabrielsson, 2005). Detta kan i

samband med att 19,5-42,1 % (kommunal respektive privat) av grundskolelärarna i den svenska

skolan saknar behörighet (Riksrevisionen, 2005) vara faktorer som påverkar hur svenska lärare

ser på sitt yrke och sin utbildning. Det svenska läraryrket saknar också en start samhällelig

auktorisation eftersom outbildade vikarier får ersätta frånvarande lärare (Jedemark, 2006) vilket

också kan påverka lärarnas uppfattningar om sin profession.

2.5 Teori

En sociokulturell syn på studien

Den sociokulturella teorin förklarar hur människor lär sig i grupp (Säljö, 2000). I praktiken

innebär detta att människor påverkas av de grupper som de befinner sig i, genom det som kallas

socialisation (Arvastson & Ehn, 2007). I denna studie innebär detta att den sociokulturella teorin

eventuellt kan användas för att tolka det resultat som framträder i intervjuerna. Om den

sociokulturella teorin stämmer så kan det finnas tendenser som pekar på att det sker en

socialisation bland informanterna.

Då alla människor formas och påverkas av sina erfarenheter och uppfattningar blir det viktigt

som lärare att vara medveten om vilka effekter detta har på vår pedagogiska verksamhet.

Eftersom lärares uppfattningar kan vara olika så betyder det att kvalitén på lektionerna i skolan

kan blir varierade eftersom elevgruppen socialiseras in i olika normer och värderingar (Arvastson

& Ehn, 2007). Detta är intressant eftersom den sociokulturella synen på barns utveckling

förklarar att barn föds in i en social kontext som kommer återspeglas i barnets lärarande

(Hundeide, 2009). Detta kommer således bidra till att till att skolans elever kommer socialiseras

in i den miljö där de verkar (Arvastson & Ehn, 2007) och denna miljö kommer se olika ut

beroende på vilka uppfattningar lärarna har. Det blir alltså viktigt ut en skolpolitisk synvinkel att

vara observanta på vilka uppfattningar som kan påverka lärarnas motivation och förmåga att

utföra sitt läraruppdrag eftersom uppfattningar och sociala möten påverkar lärandeförmågan mer

än metoder och tekniska hjälpmedel (Säljö, 2000).

12

I skolans fall innebär detta att elevernas klassrumsmiljö kommer få stor inverkan på elevernas

utvecklingsmöjligheter. Denna studie kan således bidra till att bättre förstå vilka uppfattningar

som kan påverka den klassrumsmiljö som lärare skapar i skolan. Detta blir intressant ur en

skolpolitisk synvinkel eftersom lärare i likhet med andra formas utifrån sina bakgrunder och

uppfattningar. Ur ett pragmatiskt synsätt kan detta innebära att lärare med olika uppfattningar

drar olika slutsatser vad gällande olika metoders nyttovärde vilket kan påverka lärarens val

(Dewey, 2004). I praktiken kan detta innebära att om en lärarstudent får en negativ uppfattning

om sin utbildning så skulle detta kunna påverka studentens vilja av att använda sig av det som

denna lärt sig på utbildning. För denna studie blir detta intressant ur ett sociokulturellt perspektiv

om vi finner att det finns variationer i hur olika grupper (t.ex. svenska och finska lärare)

uppfattar sin utbildning då lärarandet ses som en kollektiv process (Säljö, 2000). Detta skulle i så

fall kunna leda till olika förutsättningar för elevernas lärarande.

Läraren har idag en väldigt central roll i den uppmärksamhet som skolan får. När skolor lyckas i

områden som traditionellt presterat dåligt i undersökningar så är det ofta kunniga och motiverade

lärare som framhålls som bakgrund till framgången (Mathiasson, 2012). En lärare som är

motiverad och konsekvent använder sig av vetenskapliga begrepp i sin undervisning, får t.ex.

elever som också använder sig av vetenskapliga begrepp (Claesson, 2007), förutsatt att

begreppen används i en liknande kontext (Malmgren, 1988). Samtidigt att det viktigt att förstå att

lärarens uppfattning om sin lärarroll i stor del bygger på egna erfarenheter samtidigt som

pedagogerna i lärarlagen utvecklar kollektiva synsätt (Jenner, 2004). Det sociokulturella

perspektivet blir därför viktigt för att förstå hur lärares åsikter och uppfattningar socialiseras in i

lärargruppen.

Att lärare lyckas motivera och skapa intresse är särskilt viktigt inom de naturvetenskapliga

ämnena som elever ofta uppfattar som irrelevanta och tråkiga (Collins m.fl. 2000). Detta leder

också till att många elever uppfattar de naturvetenskapliga ämnena som svårare än övriga ämnen

(Sjøberg, 2002). Denna studie blir därför särskilt viktigt inom de naturvetenskapliga ämnena för

att undersöka vilka uppfattningar som kan ligga till grund för elevernas fortsatta socialisation,

där t.ex. en lärares eventuellt negativa syn på skolan kan socialiseras in i klassen. I ett ämne som

eleverna normalt sätt uppfattar som svårt och tråkigt får läraren och dennes uppfattningar en allt

13

större betydelse. Läraren måste här lyckas skapa en lärandemiljö som ligger inom elevernas

proximala inlärningszon för att de inte ska tappa intresset (Vygotsky enligt Claesson, 2007).

En motiverad och positiv lärare kan ha lättare att förmedla ett motiverat och positivt

klassrumsklimat till sina elever, då själva uppfattningen av ett intresse skulle kunna verka genom

positiv förstärkning (Hergenhahn och Olson, 2005).

14

3. Metod

3.1 Datainsamling Denna studie syftade till att undersöka skillnader och likheter i hur svenska och finska

lärarstudenter uppfattar sin utbildning och sitt yrke. Detta undersöktes med hjälp av intervjuer

och litteraturstudier. Den insamlade empirin användes sedan för att analyseras för att söka svar

på tidigare nämnda forskarfrågor. Empirin från intervjuerna omfattar ca fyra timmar, exklusive

de kompletterande internetbaserade intervjuerna som omfattar fyrtio minuter.

Metod

Den metod som använts för att svara på forskarfrågan är i huvudsak kvalitativa intervjuer, vilket

är den vanligast förekommande metoden inom kvalitativ forskning (Bryman, 2008). Då

kvalitativa intervjuer oftast är mindre strukturerade än andra typer av intervjuer så innebär det att

frågorna är mer generella för att undersöka informanternas syn och uppfattningar (Bryman,

2008). Denna metod är den som bäst lämpar sig att undersöka forskarfrågorna, eftersom den

kvalitativa metoden bidrar till att få djupare och utförligare svar. Den kvalitativa metoden ger

dock ett betydligt mer begränsat underlag när det gäller omfattningen, vilket leder till att den

insamlade empirin inte kommer kunna användas till att dra några generella jämförelser i hur

finska och svenska lärarstudenter uppfattar sin utbildning och sitt yrke.

För att kunna göra en kvalitativ analys av vad informanterna säger, samt på vilka sätt

informanterna uttrycker det, måste intervjuerna spelas in så att intervjuledaren kan granska

empirin upprepade gånger, samtidigt som intervjuledaren kan fokusera på att leda intervjuen

(Bryman, 2008). Att filma istället för att bara spela in ljud leder till att informantens kroppspråk

också kunde analyseras. Det fanns en risk att informanterna skulle fokusera för mycket på

kameran vilket kunde haft en hämmande effekt på intervjun, men möjligheten att analysera det

insamlade materialet i efterhand gjorde att fördelarna övervägde nackdelarna (Bryman, 2008).

Semistrukturerade intervjuer via internet, med hjälp av chattrum men också genom email, har

också använts för att samla in kompletterande information på frågor som dök upp i efterhand.

15

Dessa intervjuer har främst använts för att samla in kompletterande empiri från de finska

studiedeltagarna då ekonomiska faktorer förhindrade ytterligare fysiska intervjuer.

Intervjuerna med högskolelärarna har främst använts som stöd för att tolka och analysera

resultatet.

Grupp

Informanterna bestod av totalt fyra lärarstudenter och två högskolelärare där två lärarstudenter

var svenska och två var finska. Högskolelärarna, en från Sverige och en från Finland, som

intervjuats är båda erfarna av att undervisa och båda är disputerade. Lärarstudenterna var

personer som var minst tre år in på sin utbildning och alla läste geografi.

Urval

Urvalet av finska informanter var något begränsat till följd av att studien endast hade en vecka i

Finland till sitt förfogande. Detta gav begränsade möjligheter till att söka kontakt med finska

lärarstudenter som skulle kunna tänka sig att medverka i studien. Kraven är att informanterna ska

vara studenter som inte nyligen påbörjat sin utbildning. Detta var viktigt för att intervjuerna

skulle kunna tillämpas för att besvara forskarfrågan, då lärarutbildningen kan vara en bidragande

faktor till lärarstudenternas uppfattningar. Nya studenter hade också varit intressanta att

intervjua, men då hade riskerna varit att studenterna haft bristande insikt i både läraryrket och

lärarutbildningen.

Det ursprungliga önskemålet var att samtliga studenter skulle studera naturvetenskap som

huvudämne. Det visade dock sig vara mycket svårt att hitta studenter inom naturvetenskapen

som var villiga att ställa upp som informanter. Därför föll valet på en grupp lärarstudenter med

geografi som huvudämne. Eftersom forskarfrågorna är inriktade mot studenters uppfattningar så

blir detta dock inte ett problem för denna studie. Geografiämnet delar dessutom många likheter

med de naturvetenskapliga ämnena, speciellt när det gäller naturgeografi. Fördelen med

geografistudenter är också att studien kopplats till lärarstudenter med både naturvetenskaplig och

16

samhällsvetenskaplig koppling, vilket ger en bredare uppfattning än om bara naturvetenskapen

hade varit representerad.

Frågor

Eftersom målet med intervjuerna var att få reda på informanternas uppfattningar så fanns det som

tidigare nämnt inget fast mönster som behövde följas. Frågorna var utformade så att informanten

uppmuntrades att ge utförliga svar och intervjuaren kunde ställa följdfrågor för att hjälpa

informanten att utveckla sina svar. Detta för att svaren lättare skulle kunna användas för att svara

på forskarfrågorna.

Frågorna kan delas upp i tre olika grupper: Syn på utbildningen, Syn på yrket och Framtidssyn

(för fullständig lista över utgångsfrågor se bilaga 1).

Syn på utbildningen undersökte studenternas uppfattningar om sin lärarutbildning. Exempel på

frågor var ”Vad kunde varit bättre med er lärarutbildning?” och ”Vad är det bästa med er

lärarutbildning?”. Synen på studenternas uppfattning om själva läraryrket undersöktes med

frågor som ”Vilka tankar har du kring läraryrkets status?” och ”Hur tror du föräldrarna ser på

läraryrket”? Den tredje gruppen frågor undersökte hur studenterna ser på sin framtid. Här

användes frågor som ”Vilka föreställningar har du kring hur det blir att arbeta som lärare?” och

”Hur ser du på arbetsmarknaden för lärare?”.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa frågor inte utgjorde något mönster för intervjun utan

endast syftade till att hjälpa informanterna att beskriva sin syn på utbildningen och yrket.

Analys

Den insamlade empirin analyserades för att söka svar på forskarfrågorna. Detta gjordes genom

att utvalda delar av intervjuerna transkriberades och jämfördes med andra segment. Dessa

segment sorterades i olika kategorier, t.ex. tecken på en optimistisk syn rörande

arbetsmarknaden. Den transkriberade texten jämfördes med relevant litteratur. Genom att göra

denna jämförelse kan forskaren upptäcka saker som inte hade kunnat upptäcka om empirin

analyserats separat (Dobbert, 1982).

17

3.2 Validitet, reliabilitet, tillförlitlighet

Studien skulle kunna utvecklas genom att undersökningen kompletteras med ytterligare

intervjuer. Då studien genomfördes under en väldigt begränsad tid vilket ledde till att ett

begränsat antal studenter kunde delta i undersökningen så är empirin inte tillräckligt komplett för

att kunna dra några generella slutsatser. Resultatet ska endast användas som grund för att dra

specifika slutsatser om forskarfrågorna, men kan ligga till grund för vidare kvantitativa och

kvalitativa undersökningar.

Jämförelserna kommer att göras efter specifika variabler och områden för att säkerhetsställa ett

relevant resultat (Moses & Knutsen, 2007). Det är dock viktigt att ha i åtanke att resultatet av

denna jämförelse påverkas av forskaren som genomför jämförelsen, genom att forskaren måste

välja vilka segment som ska genomföras (Moses & Knutsen, 2007).

Intervjuerna med de finska lärarstudenterna kommer att hållas på engelska, vilket kan påverka

deras förmåga att utveckla sina svar, vilket också påträffades under studien. De svenska

studenterna kommer att intervjuas på svenska för att minimera risken med översättningsfel. Detta

skulle kunna uppfattas som orättvist att endast den ena informantgruppen ges möjlighet att lämna

empiri på sitt modersmål. Det är dock praktiskt omöjligt att genomföra intervjuerna på både

finska och svenska, samtidigt som det skulle riskeras onödiga översättningsfel om de svenska

studenterna intervjuades på engelska för att sedan översättas till svenska.

3.3 Forskaretik

För att forskningen skall vara försvarbar var det viktigt att följande punkter enligt Bryman (2008)

efterlevdes.

Samtyckeskravet innebär att informanternas deltagande måste vara frivilligt och om någon väljer

att inte delta eller avbryta sitt deltagande så ska detta respekteras. Informationskravet innebär att

18

samtliga informanter som deltar i undersökningen ska informeras om undersökningens syfte.

Informanterna ska också informeras om att de kan välja att avbryta sin medverkarkan samt att

deras deltagande är anonymt. Informanterna måste också vara medvetna om att all information

mellan informanten och forskaren är konfidentiell och alla namn som används vid publiceringen

är fingerade. Detta är det så kallade Konfidentialitetskravet. Det sista kravet för god forskaretik

är nyttjandekravet, som innebär att den insamlade empirin endast används i forskningssyftet för

att svara på forskarfrågorna. (Bryman, 2008)

Samtliga informanter blev informerade om dessa krav, vilket var nödvändigt för att studiens

forskaretik ska kunna beskrivas som acceptabel. När studien är avslutad ska all insamlad empiri

från intervjuerna förstöras.

Då kontakten med informanterna tagits genom en muntlig kontakt så har informanterna

informerats om ovanstående etiska principer i samband med att intervjuerna bokades.

Informanterna har också blivit påminda om dessa etiska krav precis innan intervjuerna

genomfördes.

19

4. Resultat och analys

Nedan finns utdrag ur informanternas svar på intervjufrågorna. Resultatet redovisas i turordning

där de svenska intervjuerna följs av de finska. Camilla och Johanna är de svenska studenterna.

Mark och Sara är de finska studenterna. Intervjuledaren betecknas med ”I”.

Resultatet har valts ut genom att den insamlade empirin spelats upp upprepade gånger för att

lokalisera olika segment där intressanta likheter och skillnader förekommer. De delar av

intervjuerna som producerade, för studien, mest relevant resultat delades upp i fyra kategorier.

Dessa består av empirin som rör själva utbildningen, kraven för att bli lärare, arbetsmarknaden

samt läraryrkets status. De transkriberade excerpten inom de olika områdena redovisas nedan,

där ett utvalt excerpt från en svensk student följs av ett excerpt från en finsk student.

4.1 Utbildningen

Det finns stora likheter i hur de svenska och de finska lärarstudenterna uppfattar sina

utbildningar. Nedan följer två excerpt från intervjuerna med Johanna och Mark som visar på att

det finns en positiv syn på deras utbildningar.

2.1 I: Vad tycker du om lärarutbildningen?

2.2 Johanna: Jag tycker utbildningen som jag fått gå är jättebra, (nickar) verkligen.

Jag trivs jättebra med den. Känner på nått sätt att jag är fulländad att våga mig ut i

arbetslivet.

2.3 I: Länden då? Skulle du önska att den var längre? Kortare?

2.4 Johanna: Jag vet inte, det är svårt att säga. Det är jättesvårt (…) det är ganska

lång tid om man känner ”skit jag får kanske inget jobb på arbetsmarknaden”, vad ska

jag läsa till? Då har jag inget CSN över att använda (skrattar). Så på det sättet är den

lång, men ja, det har gått fort ändå.

2.5 I: Den är lång men inte på ett negativt sätt?

2.6 Johanna: Nä precis! Mm (nickar). Det är väl snarare att man har lite panik att det

inte finns någon ”Plan B” längre i utbildningsnivå.

2.7 I: Hur känns det?

20

2.8 Johanna: Asså där är mycket man kan göra. Även om man inte blir lärare så är

där mycket man kan göra med sina ämneskunskaper och den pedagogiska

utbildningen man har.

2.9 I: Är där nånting med läraryrket eller utbildningen som minskar din vilja att bli

lärare?

2.10 Johanna: Mm (tänker en lång stund) praktikperioden kan vara en sån sak som

man kan ha lite fasa för innan man kommer ut på praktik, men sen när det är gjort så

känner man ”amen det var ju inte så farligt det här”. Men annars tycker jag att man

kastas in i det på ett sätt som inte riktigt känns naturligt.

2.13 I: Hur skulle du vilja att det såg ut?

2.14 Johanna: Mm, jag minns att när jag började lärarutbildningen (…) då gick man

ut på praktik/VFT redan efter tio veckor. Och det tyckte jag var lite tidigt. Jag hade

haft en veckas ämneskunskaper på högskolan, sen skulle jag ut och undervisa. Det

var lite tidigt. Jag hade nog föredragit att man väntade en liten stund.

2.15 I: Hur länge då?

2.16 Johanna: I alla fall den terminen också. Och att man plussade på de fyra

veckorna nu på slutet när man vill ha mer tid ute. Jag tycker att ”nu har jag mer

kunskap”, jag kan göra mer av min praktik nu än vad jag kunde de första åren.

Johanna tycker att hon fått en bra utbildning. Av ekonomiska orsaker kan hon tycka att

utbildningen är lång, men detta är inget som påverkar hennes syn på själva utbildningen. Detta

ger Johanna dock en viss oro eftersom hon då inte kan söka studiemedel för att omskola sig.

Vidare skriver Johanna att hon anser att den verksamhetsförlagda tiden är placerad för tidigt i

utbildningen och att hon skulle vilja se den placerad något senare.

Värt att notera är att Camilla i kontrast till Johannas uppfattning anser att det är mycket bra att

praktiken är förlag så pass tidigt, eftersom detta ger studenterna en chans att få prova på

läraryrket innan man kommit för långt in i utbildningen. Detta visar på att det finns en skillnad i

hur de svenska lärarstudenterna uppfattar upplägget på sina utbildningar.

21

Analys

Det är intressant att Johanna uppfattar det som negativt att praktiken är förlagd så pass tidigt i

utbildningen. Eftersom Johanna uppvisade viss oro över lärarutbildningen längd när hon talar om

att det inte finns någon Plan B när det gäller utbildningsvägar, vilket gör att man skulle man

kunna tro att Johanna skulle uppskatta en tidig period där studenterna fick en inblick i det

verkliga läraryrket, en åsikt som också framkom av intervjuen med Camilla. Men då Johanna

ändå uttryckt viss oro över den tidiga praktiken så skulle detta kunna tolkas som att det finns

elever som anser att skolan inte förbereder studenterna inför praktiken, vilket stöttas av att

Johanna bland annat säger att man kastas in i det. Detta är en tydlig faktor som skulle kunna

påverka studenternas uppfattningar kring lärarutbildningen.

3.1 Mark: Sen har vi också såna här fältstudier, som jag tycker är dom allra bästa

kurserna (skrattar). T.ex. så åker vi till Oulanka i östra Finland där vi har en

radiostation. Där vi får öva på hur man samlar in data och utläser resultat från det.

Det är under dessa fältstudier som jag känner att jag lärt mig mest.

3.4 I: Men varför tycker du att detta är bra för din egen utbildning? Vad är det som

gör det bra?

3.5 Mark: För att svara på det så får vi prata lite om olika pedagogiska teorier

(skrattar). T.ex. så handlar det om samarbetslärande och undersökande lärande. Det

är dom två teorierna som ligger i bakgrunden för fältstudier. Jag tror att huvudgrejen

är att du kan koppla ihop teorin med praktiken när du har fältstudier ute i naturen.

3.6 I: (Uppmanar att fortsätta)

3.7 Mark: Det hjälper oss att komma ihåg vad vi diskuterat och lärt oss i

klassrummet om vi sen får se det ute i naturen. Jag tror det hjälper inlärningen

mycket, och speciellt för de studenter som inte lär sig bäst i en klassrumsmiljö.

Speciellt för dom så blir fältstudier den bästa metoden att lära sig. Det ger nya

möjligheter. Men även för de andra studenterna så är det mycket bra för det hjälper

oss att komma ihåg vad vi lärt oss. När vi praktiskt använder oss av det vi lärt oss i

klassrummet så börjar vi förstå teorierna bakom.

3.8 I: Så du tycker att skolan förbereder er på att använda dessa metoder inför att ni

blir färdiga lärare?

3.9 Mark: Ja, det är till och med så att, vad heter det på engelska, myndigheten som

kontrollerar skolorna tycker att fältstudier spelar en stor roll. Så staten säger att vi

ska arbeta på detta sätt, att vi ska ha fältstudier. Så om du vill undervisa så som man

ska, så måste du vara med på fältstudierna på universitetet.

22

3.10 I: Vad tycker du generellt om Finlands lärarutbildning?

3.11 Mark: Utbildningen förbereder oss för läraryrket, men vi har ganska mycket

teori. Jag tycker det är lite väl teoretiskt idag och jag skulle vilja att det blev lite mer

av den praktiska biten. Asså vi har ganska mycket praktik, men jag tycker endå att

det kunde varit mer.

Mark tycker att de bästa kurserna är de som innehåller fältstudier. Mark anser att dessa studier är

det bästa sättet att lära eftersom de kopplar ihop teori och praktik. Att få se saker ute i naturen

som man pratat om i klassrummet är extra givande för de som inte lär sig bäst i en

klassrumsmiljö. Mark tycket att utbildningen förbereder studenterna inför sitt framtida arbete,

men att det är för mycket teori.

Analys

Mark belyser en del aspekter som skulle kunna påverka hur lärarstudenterna uppfattar sin

utbildning. En intressant sak som tas upp är hur positiv Mark är till fältstudierna som bedrivs,

inte bara p.g.a. intresse som man skulle kunnat vänta sig, utan p.g.a. de pedagogiska fördelar

som finns att hämta. När Mark talar om att fältstudierna kopplar ihop teorin med praktiken (3.5)

så är det rimligt att tolka detta som att det finns en syn av att lärarutbildningen konkretiserar

teorin. Detta kan ställas mot att Mark anser att utbildningen innehåller för mycket teori (3.11),

men att denna teori ändå kopplas ihop med praktiska aktiviteter vilket kan ha en positiv

inlärningseffekt för vissa (3.7).

Mark motiverar också att lärarutbildningen förbereder studenterna inför läraryrket med att

utbildningen utbildar studenterna genom metoder som de senare ska använda i sin egen

undervisning. Detta skulle kunna påverka studenternas syn på lärarutbildningen genom att skapa

en känsla av att utbildningen ger studenterna förtrogenhet i de metoder de ska använda i sitt

yrkesliv, vilket rimligtvis borde uppfattas som positivt för lärarstudenterna.

23

4.3 Krav för att bli lärare

Det finns både likheter och skillnader i hur studenterna upplever kraven på lärarutbildning, både

när det gäller antagningskrav och krav för genomförande av utbildningen. Exempel på detta kan

vi se i följande excerpt från Camilla och Mark.

2.1 I: Är det svårt att klara utbildningen?

2.2 Camilla: I olika situationer träffar man ju andra elever som läser på andra

institutioner som har klagat väldigt mycket, och jag har aldrig känt igen mig i det

dom har pratat om. Det enda man har känt nu på slutet är för oss att lärarresurserna

är mindre och vi på jobba självständigt mer, vilket inte är så bra. Men jag förstår ju

varför.

2.3 I: Hur upplever du kravnivån på att komma in på utbildningen då?

2.4 Camilla: Kravnivån på att komma in har varit väldigt låg och det är att man ska

få in så många som möjligt eftersom många hoppar av (…) Jag tänker att det

viktigaste är inte att vi får in ”MVG” eller ”A” elever till lärarutbildningen. Det

viktigaste är hur du är som person och hur du kan ta dina elever. Kunskapen, den

kommer med tiden. Du kan alltid gå och slå upp om du inte kan svara rakt på en

fråga (…) Du kan alltid säga ”det kan jag ta reda på”.

2.5 I: Är där något med yrket eller utbildningen som minskar din lust till att bli

lärare?

2.6 Camilla: Nä, inte med yrket och inte med utbildningen heller. Det enda jag kan

se som jag tycker är synd det är, vissa bör inte bli lärare. Dom ska inte jobba med

människor, då tycker jag att man ska stoppa dom på nått sätt . Men jag ser ju vissa

som, går ut ändå.

2.7 I: Kan du utveckla vad du menar?

2.8 Camilla: Ja asså, om man går tillsammans i en grupp med andra lärarstudenter

där det finns dom som säger ”jag hatar barn, jag vill inte jobba med barn egentligen

men jag tycker det här ämnet är så roligt” och där man också ser i interaktion med

andra att dom liksom inte har sociala. Dom följer inte det sociala spelet, dom kan

inte sätta sig in i hur andra har det, dom har svårt att tackla sina arbetskompisar eller

pluggkompisar (…) Då är man ju inte lämplig som lärare. Och det är skrämmande,

jätteskrämmande att dom får lov att fortsätta.

2.9 I: Har du stött på många sådana studenter?

2.10 Camilla: Nä det är ju inte många, självklart (…) Det kanske är en fem stycken

som jag ändå stött på, och då stöter man på dom nära inpå. Annars kan man ju inte

bilda sig en sån uppfattning. Men jag blir lite rädd då, det blir jag.

24

2.11 I: Så tolkar jag dig rätt om jag säger att du vill ha mer krav på den sociala

biten?

2.12 Camilla: Ja, jag skulle vilja ha intervjuer.

Camilla upplever att studenter på andra institutioner uppfattar lärarutbildningen som svår, en

uppfattning hon inte delar, även om lärarresurserna uppfattas som något små. De formella

betygskraven är låga, vilket Camilla inte uppfattar som negativt. Samtidigt uppfattar Camilla att

kraven på elevernas sociala förmågor eventuellt är något små. Camilla berättar att där finns

elever på utbildningen som hon anser vara socialt olämpliga för läraryrket, vilket hon anser vara

skrämmande.

Detta var någonting som också framkom i intervjun med Johanna, som också påpekade att hon

stött på lärarstudenter som visat på bristande social kompetens. Vid diskussionerna som rörde

kravnivån på lärarutbildningen så valde både Camilla och Johanna att fokusera på avsaknaden av

sociala krav vid antagningen. Båda studenterna efterfrågade intervjuer för att sålla bort denna typ

av lärarstudenter.

Analys

Det är intressant att Camilla inte anser att det är negativt att antagningskraven till utbildningen är

låga (2.4). Det är snarare så att de låga kravnivåerna uppfattas som positivt om man tittar på hur

Camilla spelar ner de formella kravens betydelse i förmån för mer sociala krav. Detta förstärks

ytterligare genom att hon förklarar att kunskap alltid kan tillägnas senare (2.4). Camilla

motiverar istället sin ståndpunkt utifrån en fokusering på de sociala kompetenserna som

avgörande faktor för att lyckas som lärare, vilket också förstärks vid diskussionen kring kraven

på social kompetens.

När Camilla berättar om lärarstudenter som inte bara tycker om ämnet (2.8) så kan man inte

hjälpa att undra vilken miljö som eleverna skulle socialiseras in i om de hade en lärare som inte

tyckte om att arbeta med barn och vilka effekter detta skulle kunna få för eleverna. Pettersson

m.fl. (2003) menar att utbildningen ska basera sig på barnens intresse för att nå bästa möjliga

inlärning, vilket skulle kunna vara svårt för en lärare som inte visar något intresse av att arbeta

med barn.

25

3.1 Mark: Det är inte lätt att komma in på lärarutbildningen i Finland eftersom de

bara tar in de bästa.

3.2 I: Vad menar du med ”de bästa”?

3.3 Mark: Du måste vara duktig i ditt ämne som du ska undervisa i. Sen måste du

också klara intervjuer där din motivation och förmåga utvärderas.

3.4 I: Hur är kraven när du väl blivit antagen? Är där många som misslyckas?

3.5 Mark: Asså, det är inte svårt, men det krävs mycket arbete och du måste vara

beredd på att plugga långa, långa dagar. En del teori kan vara komplicerad och svår

att komma ihåg, men det mesta är intressant och roligt.

3.6 I: Och är där folk som misslyckas och hoppar av?

3.7 Mark: Om där är någon så är de inte många. Jag vet ingen som hoppat av. Jag

tror att anledningen till det är kraven vi har i början. Studenterna som kommer in är

motiverade till att plugga samtidigt som de är bra på att plugga eftersom de klarade

kraven för att komma in. Så arbetsbördan är inte ett oöverstigligt problem.

Mark beskriver att bara de bästa studenterna som är duktiga nog kommer in på lärarutbildningen.

Svårighetsnivån för att fullfölja utbildningen beskrivs som lagom, men du måste vara förberedd

på att arbete mycket under långa dagar. Mark förklarar också att i stort sätt ingen hoppar av den

finska lärarutbildningen, vilket han beskriver som en effekt av att antagningskraven är höga.

Även Sara beskrev liknande uppfattningar kring kraven på den finska lärarutbildningen, även om

hon hade något lägre uppfattningar kring kravnivån. Dock tillskrev hon denna uppfattning till att

hon hade väldigt höga krav på sig själv.

Analys

Att Mark väljer att beskriva de antagna lärarstudenterna som ”de bästa” (3.1) är intressant. Mark

definierar begreppet som att de bästa är de elever som har bra ämneskunskaper samtidigt som de

klarat motivation och kompetensintervjuer (3.3). Frågan att ställa sig blir då huruvida dessa

aspekter verkligen är de avgörande för vem som lyckas på lärarutbildningen och i arbetslivet.

Lärarutbildningar i andra länder, t.ex. Sverige har ingen av dessa aspekter som krav för att få

påbörja lärarutbildningen, men har ändå många elever som blir godkända och fullföljer sin

utbildning.

26

Mark använder sig av ämneskunskaper och intervjuer vid ett senare tillfälle som bakomliggande

anledning till varför väldigt få, om ens några, lärarstudenter i Finland väljer att avbryta sin

utbildning. Detta kan vara en rimlig slutsats, speciellt om vi relaterar till antagningsandelen som

Sahlgren (2011) beskriver. Om endast en väldigt liten andel av de sökande bli antagna, samtidigt

som de sökande måste klara en intervju som bland annat undersöker studenternas motivation, så

är det rimligt att anta att de antagna studenterna kommer uppvisa hög motivation att fullfölja sin

utbildning. Dock är det inte omöjligt att det är själva utbildningen som motiverar studenterna att

fortsätta, eftersom Mark själv säger att det mesta av utbildningen är intressant och rolig (3.5).

4.4 Arbetsmarknaden

Det finns stora skillnader i hur uppfattning kring studenternas framtida arbetsmarknad ser ut. När

vi ser följande excerpt så kan vi se att de svenska och de finska lärarstudenternas syn på

arbetsmarknaden där de ska jobba präglas av väldigt stora skillnader i uppfattningar.

1.1 Johanna: *Skrattar* Ja, jag vet inte. Det känns lite skrämmande sådär. Jag har

inte börjat söka jobb än.

1.2 I: Vad menar du med skrämmande? Att det är ont om jobb?

1.3 Johanna: Ja, att det är ont om jobb ja. Och kanske ont om jobb som jag faktiskt

vill ha. För man vill ju inte ta första bästa. Jag har inte funderat så mycket på det

(…) det känns väldigt osäkert.

1.4 I: *Uppmanar med handen att fortsätta*

1.5 Johanna: Jag har då varit ute på arbetsförmedlingen och tittat, och där är inte så

många geografitjänster ute.

1.6 I: Oroar detta dig?

1.7 Johanna: Ja det gör det lite. Det är ju en investerad tid som inte riktigt kommer

till nytta.

När Johanna tillfrågas om arbetsmarknaden så svarar hon med att skratta.

Arbetsmarknaden beskrivs som något skrämmande p.g.a. bristen på lärarjobb.

Detta oroar Johanna eftersom hon anser att det finns en risk att hennes investerade

tid inte kommer till nytta.

27

Analys

Att svara på frågan om arbetsmarknaden med ett skratt tyder på en uppgiven eller

osäker syn på möjligheterna att få jobb. Detta skulle kunna påverka Johannas

förmåga att ta till sig studierna om hennes motivation att bli lärare påverkas

negativt av en pessimistisk syn på arbetsmarknaden (Vollmayer och Rheinberg,

2000).

Denna tolkning stöttas om man relaterar detta till Johannas påstående om en ovilja

att tänka och fundera kring ämnet (1.3). När Johanna säger att hon inte funderat så

mycket på det så står detta i kontrast till när hon berättar att hon varit och tittat

efter jobb på arbetsförmedlingen (1.5), tillsammans med den spontana reaktionen

att skratta när ämnet förs på tal (1.1). Detta skulle kunna tyda på en större oro än

den hon uttrycker.

3.1 Sara: Jag tror jag har ganska bra chanser att få ett jobb, kanske inte just i denna

staden, men någonstans *Nickar*.

3.2 I: Är det bara för geografilärare, eller gäller det hela arbetsmarknaden för lärare?

3.3 Sara: (Funderar) Jag skulle säga så här. Den är kanske inte perfekt, men den är

helt okej. Bara du inte är för kräsen med vilken stad du vill jobba i. Om du inte är

det så det rätt lätt att få ett jobb *ler*.

3.4 I: Gäller detta alla ämnen?

3.5 Sara: Jag är inte helt säker, men jag vet att där är gott om jobb inom alla ämnen i

södra Finland och i mindre städer och byar.

Sara tycker att hon har relativt bra chanser att få jobb, även om arbetsmarknaden i

just hennes hemstad inte är den bästa. Hon berättar att arbetsmarknaden är

någorlunda god så länge du inte är jättekräsen med var du jobbar. Sara säger också

att det finns gott om jobb i södra Finland.

Analys

Saras svar skulle kunna uppfattas på två olika sätt. Dels finns det aspekter som

skulle kunna tolkas som en negativ syn på arbetsmarknaden, t.ex. inte i denna

28

staden, den kanske inte är perfekt och bara du inte är för kräsen. Dock så kan

resultatet också tolkas som att Sara ser vissa problem, men att hon bibehåller en

positiv syn på arbetsmarknaden för lärare. Detta sätt att tolka resultatet blir mer

sannolik när vi observerar att varje negativ kommentar följs av en positiv

kommentar. Den positiva synen förstärks ytterligare genom kroppsspråket som

förmedlar en uppriktig känsla för de positiva slutsatserna.

4.5 Status

När det gäller studenternas syn på statusen och hur detta påverkar deras framtida yrkesutövande

så finns det stora skillnader. Nedan följer två excerpt som visar på att statusen är ett av de

områden där uppfattningen varierar mest beroende på om du är en svensk eller finsk lärarstudent.

2.1 Camilla: Det är en statuspryl för en skola att ha många behöriga lärare och jag

vet att det är det föräldrar ofta frågar, ”hur många obehöriga lärare har ni?”, och då

blir det en status om skolan säger ”inga”. Då tänker man ”wow det här är en bra

skola”.

2.2 I: Men vad tycker du egentligen om läraryrkets status?

2.3 Camilla: Jag tycker den är katastrof, väldigt konstig och unikt för Sverige. Det

tror jag. Jag tror inte många andra länder har så att allmänheten många gånger tycker

att ”det är nått va, dom ska bara vara lediga hela tiden, dom har det ju så himla bra”.

Du vet det här med att de ända anledningarna till att bli lärare är tre stycken. Juni,

Juli och Augusti. Den här känslan av att lärare än nått som bara drar omkring och

gör ingenting. Det är otroligt irriterande.

2.4 I: Det är så du upplever att det är?

2.5 Camilla: Ja det är det.

2.6 I: Varför är det så?

2.7 Camilla: Det har jag också undrat över jättemycket (…) vad är det som har hänt?

Jag vet inte, men jag vill gärna veta.

2.8 I: Hur ser du på framtiden då? Kommer lärarnas status att öka?

2.9 Camilla: Så som det pratas och så som det jobbas för att lärarnas status ska öka

så hoppas jag verkligen det.

2.10 I: Att hoppas är ju en sak, men tror du det?

29

2.11 Camilla: Asså en liten förbättring har ju skett nu precis genom att de höjde

lönerna lite *betoning på lite*, men det var ju inte alls det som man skulle vilja att

det skulle vara. Alltså är det protester fortfarande och detta är väl en långsam

process, men jag tror att i alla fall allmänheten är medveten om nu hur lärarnas

situation ser ut, och det tror jag inte dom har varit innan.

Camilla berättar att hon ser det som att skolor får bra status av att ha många

behöriga lärare. Läraryrkets status beskriver hon som katastrof och att

allmänheten har en väldigt negativ bild av att svenska lärare, men hon har ingen

förklaring till varför det är så. Camilla hoppas dock på att statusen kommer öka,

och hon tror att så är fallet då lärarna nyligen fick en löneförhöjning. Hon tror

också att allmänheten precis blivit medvetna om lärarnas situation, vilket de inte

varit tidigare.

Analys

Det är lätt att utläsa en stor frustration när det gäller Camillas syn på läraryrkets

status. Att Camilla använder ord som katastrof i samband med att hon förmedlar

en bild av att samhället ser lärare som någon som bara drar omkring och inte gör

nått (2.3) tyder på en mycket negativ bild av läraryrkets status. Situationen

förvärras dessutom genom att Camilla uppfattar den svenska lärarkåren som

särskilt utsatta (2.3) samtidigt hon förmedlar att hon inte kan förstå bakgrunden

till allmänhetens syn (2.7), vilket kan leda till ytterligare känsla av utsatthet.

Camilla berättar dock att hon är hoppfull inför framtiden, vilken hon också

motiverar och ger exempel på (2.11) vilket tyder på att det är en uppriktig

förhoppning.

3.1 Sara: Ja, lärare har bra status. Jag hade inte kallat det för ett högstatusjobb men

jag tror att allmänheten uppskattar vårt jobb. Folk tycker nog att vi gör ett bra jobb,

det tror jag i alla fall.

3.2 I: Kan du utveckla?

3.3 Sara: Finska folket uppskattar utbildning, och många människor säger att det inte

är lätt att vara lärare och att det är därför de uppskattar det.

30

3.4 I: Hur påverkar detta din vilja att bli lärare?

3.5 Sara: Jag har inte tänk på det på det sättet. Jag antar att det är skönt att ha ett

jobb där man blir uppskattad. Men jag tror inte att det spelar så stor roll.

3.6 I: Så hur hade du påverkats av att jobba i en skola där jobbet hade låg status?

3.7 Sara: Det hade nog varit annorlunda. Men om jag gillar jobbet så hade det inte

gjort nått. Visst, jag hade försökt få folk att uppskatta mitt jobb mer genom att vara

en bra lärare samtidigt som jag förklarar vikten av en bra utbildning.

Sara tycker att lärare har bra status och att allmänheten uppskattar lärarnas jobb.

Även om läraryrket uppskattas av allmänheten så tycker Sara att det inte är så

viktigt för hennes egen vilja att bli lärare. Om läraryrket hade haft låg status så

hade Sara försökt höja sin status genom att vara en bra lärare.

Mark uttryckte liknande uppfattning, men påtalade att där fanns vissa

grupperingar i samhället som var mer negativt inställda än andra, t.ex. de som

hade dåliga erfarenheter från sin egen skolgång.

Analys

Sara är väldigt kortfattad och saklig i denna del av intervjun, vilket kan tolkas som att hon inte

reflekterat över läraryrkets status. Men om man tar hänsyn till argumenten rörande vikten av en

hög status (3.5) så kan man också dra slutsatsen att statusen på läraryrket är av sekundär

betydelse i förhållande i andra aspekter av läraryrket. Det skulle kunna vara så att frågan kring

läraryrkets status inte är lika aktuell i Finland som i Sverige, alternativt att det helt enkelt finns

en utbredd positiv syn på läraryrket. Det senare stöttas bland annat av att Sara talar om att

finländarna uppskattar utbildning (3.3) vilket kan tolkas som att Sara ser en generell positiv

uppfattning i Finland.

4.6 Sammanfattning resultat

Det finns tydliga skillnader, men också likheter, mellan de svenska och de finska

lärarstudenterna och hur dessa uppfattar sin utbildning och sitt yrke. Dessa jämförelser kan

31

förhoppningsvis hjälpa oss förstå vilka aspekter som bidrar till att forma lärarstudenterna och

deras uppfattningar.

De största likheterna fanns i studenternas generella uppfattningar kring sin lärarutbildning.

Samtliga lärarstudenter påtalade en positiv syn på den utbildning de fått och utbildningens

förmåga att förberedda dem inför deras framtida yrke. Det fanns dock en påtaglig skillnad inom

den svenska gruppen angående upplägget av praktiken.

När det gäller kravnivåerna så framkom vissa skillnader mellan de två grupperna, men också

vissa likheter. De svenska studenterna uppfattade antagningskraven som låga samtidigt som de

finska studenterna uppfattade kraven som höga. Intressant är att båda grupperna är positiva till

sin respektive kravnivå, där de svenska studenterna motiverar sin ståndpunkt med den sociala

kompetensen är viktigare än ämneskunskaper, samtidigt som de finska studenterna motiverar sin

ståndpunkt med vikten av djupa ämneskunskaper i samråd med de sociala kompetenserna. Både

de svenska och de finska lärarstudenterna hade uppfattningen om att lärarutbildningen var på en

lagom nivå rörande kraven för att fullfölja utbildningen.

En faktor som definitivt skulle kunna påverka hur de svenska studenternas uppfattningar är att

både Johanna och Camilla uttryckte oro över att det fanns, enligt dem, olämpliga lärare på den

svenska lärarutbildningen.

De två största områdena där uppfattningarna går isär är de som behandlar arbetsmarknaden och

läraryrkets status.

De svenska lärarstudenternas präglas av en väldigt pessimistisk syn på arbetsmarknaden, där

bristen på arbete utgör en oroskälla. Denna uppfattning delas inte av de finska studenterna, som

vidhåller en positiv syn på den finska arbetsmarknaden för lärare, även om det finns lokala

avvikelser, vilket dock inte påverkar de finska lärarstudenterna eftersom de påtalar en vilja att

arbeta på andra orter.

För statusen finns en likhet i det att samtliga studenter är positiva till den framtida

statusutvecklingen för läraryrket, men uppfattningen om den nuvarande statusen går isär. De

32

svenska lärarstudenterna uppfattas läraryrkets status som väldigt låg samtidigt som de finska

lärarstudenterna tycker att lärarna har en bra status. De finska studenterna har uppfattningen att

de delar av samhället som har en negativ syn på läraryrket är begränsade till en grupp människor

som bl.a. har dåliga erfarenheter av sin egen skolgång, medans de två svenska studenterna

beskriver en generellt dålig syn på lärarna i det svenska samhället.

33

5. Diskussion

Att de finska lärarstudenterna uppfattar kravnivån för att komma in på utbildningen som hög är

vad vi kunnat förvänta oss utifrån de höga formella intagningskraven som finns på den finska

lärarutbildningen (Sahlberg, 2011). Bland de svenska studenterna finns uppfattningen att

inträdeskraven är låga, vilket troligtvis är en följd av det låga antalet sökande till de svenska

lärarutbildningarna (Lärarförbundet, 2012). Värt att notera är dock att båda informantgrupper

upplever sina antagningskrav på ett positivt sätt. Medans de finska lärarstudenterna upplever att

deras höga antagningskrav bidrar till duktiga och motiverade studenter på lärarutbildningen så

anser de svenska lärarstudenterna att de formellt låga antagningskraven bidrar till att ge individer

som har potential att bli duktiga lärare en chans att plugga till läraryrket, vilket de motiverar

genom att fokusera på de sociala kompetenserna. Frågan blir således vilken roll tidigare

ämneskunskaper har för utvecklandet av duktiga lärare. Även om detta möjligtvis är ämne för en

annan studie, så är det värt att notera att det finns tydliga likheter i hur studenterna uppfattar sina

kravnivåer.

Detta skulle ur en sociokulturell synvinkel, inte orimligen, kunna tyda på en socialisation in i

respektive kravmiljö (Arvastson & Ehn, 2007). De svenska lärarstudenternas fokus på de sociala

kompetenser som ställs på lärare i yrkeslivet manifesterar sig också i en oro över de nuvarande

sociala krav som ställs på deras lärarutbildning i Sverige. Samtliga svenska lärarstudenter i

undersökningen efterfrågade intervjuer som undersöker nya lärarstudenters sociala kompetens

och lämplighet inför läraryrket, något som redan genomförs i Finland (Sahlberg, 2011), vilket de

finska lärarstudenterna samtidigt ställde sig positiva till. Införandet av intervjuer är dock inte

problemfritt. De svenska studenterna påtalar detta problem där de hänvisar till lågt antal sökande.

Ett eventuellt intervjukrav skulle kunna påverka antalet sökande negativt, där fler sållats bort

vilket skulle leda till ännu färre lärarstudenter. Dock påvisar detta en tydlig faktor som kan visa

på likheter och skillnader i hur svenska och finska lärarstudenter uppfattar sin utbildning.

Viktigt att poängtera är dock att det i studien framkom stora likheter i hur informanterna

uppfattade kravnivåerna för att fullfölja sina respektive utbildningar. Detta står i kontrast till

34

exempelvis Gabrielssons (2005) forskning som påvisar att en majoritet av studenterna inte bara

uppfattar kravnivån som låg, utan också att de allokerar väldigt kort tid åt studierna.

En intressant punkt som dök upp i studien är den som behandlar lönenivåerna. Trots de formellt

höga kraven och den höga konkurrensen för att bli lärare i Finland så upplever de finska

informanterna att lönenivåerna ligger på en rimlig nivå trots att de beskrivs ligga på medelnivå.

Denna nivå bekräftas av Sahlgren (2011) som samtidigt argumenterar för att lönenivåerna inte är

av avgörande betydelse för studenternas vilja att bli lärare. Även om lönenivåerna framkom

bland de svenska informanterna som en möjlig anledning till läraryrkets låga status så finns det

tveklöst en annan uppfattning att dra om vi kan jämföra situationen i Finland med den svenska.

Detta pekar på att lönenivåerna inte nödvändigtvis behöver vara den viktigaste punken att

förändra för att öka lärarutbildningens popularitet bland Sveriges framtida studenter, även om vi

inte kan exkludera lärarlönernas påverkan på potentiella studenters uppfattning om utbildningen i

denna studie.

När det gäller lärarstudenternas syn på läraryrkets status så framkom det av studien att de finska

lärarstudenterna uppfattar allmänhetens syn på läraryrkets status som betydligt mer positiv än de

svenska lärarstudenterna. Med ett spann av beskrivande ord som sträcker sig från katastrof till

respekteras så är det tydligt att vi hittat ett område där grupperingarna har olika uppfattningar.

En anledning till denna skillnad skulle kunna vara den effekt som mastersexamen har som

Sahlberg (2011) talar om. Sahlberg menar att många karriärsdrivna studenter skulle välja bort

lärarutbildningen om kraven på utbildningen sänktes (Sahlberg, 2011). Detta skulle kunna vara

en bidragande faktor till att de finska lärarstudenterna har en något mer positiv uppfattning

angående läraryrkets status. Dock fanns det även bland de finska lärarstudenterna tendenser som

pekar mot förbättringsmöjligheter för hur studenterna uppfattar att allmänheten ser på läraryrket

och dess status, men dessa var kopplade till uppfattningen att det var folk med dåliga

erfarenheter av skolan som var negativt inställda.

Även om de finska lärarstudenterna visade på en mycket mer positiv uppfattning angående

läraryrkets status så präglades båda grupperingarna av en positiv framtidssyn. Både de finska,

men särskilt de svenska, studenterna förklarade hur de ansåg att läraryrkets status kommer

35

förbättras bland allmänheten i framtiden. Studenter från både Sverige och Finland framförde

också åsikten att läraryrkets status inte var av stor vikt för viljan att bli lärare. Ingen av

informanterna uppgav att de skulle välja bort läraryrket eller lärarutbildningen p.g.a. en

uppfattning om låg lärarstatus. Detta visar på att lärarstudenternas uppfattningar inte är

avgörande för deras motivation att bli lärare.

Den största skillnaden i uppfattning mellan svenska och finska lärarstudenter var i de frågor som

rörde synen på arbetsmarknaden och studenternas uppfattning angående möjligheterna att få

jobb. Även om de båda svenska studenterna uttryckte en förhoppning om att få ett arbete

relevant för deras utbildning, så förmedlade de en väldigt negativ syn på arbetsmarknaden för

lärare.

Bilden som förmedlas av de finska lärarstudenterna angående deras framtida arbetsmarknad är

annorlunda. Här finns en uppfattning om att studenterna med säkerhet kommer få ett arbete efter

avklarade studier, om än att de kanske måste söka sig utanför universitetsstaden. Båda

studenterna är överens om att det finns mycket arbete för finska lärare, speciellt i landets södra

delar.

Detta område visar på en stor skillnad i uppfattningar som skulle kunna påverka lärarstudenterna.

Det är inte orimligt att en oro över sina framtida möjligheter till arbete kan ha en stor påverkan i

hur man som lärarstudent uppfattar sin utbildning och sitt framtida yrke.

Den största likheten i uppfattning mellan lärarstudenterna var den rörande utbildningen. Samtliga

studenter uppvisade en mycket positiv uppfattning till sina respektive utbildningar, även om de

finska studenterna var något mer negativt inställda till de teoretiska aspekterna av utbildningen.

Båda grupperna anser att de får en bra utbildning som förbereder dem inför deras framtida yrke

och båda grupper anser att de haft duktiga och motiverade lärare. Som väntat har samtliga

lärarstudenter i studien positiva uppfattningar när det gäller praktiken, dock fanns det vissa

skillnader inom den svenska gruppen om hur praktiken borde läggas upp.

36

5.1 Framtida forskning

Då denna forskning har fokuserat på kvalitativa metoder, med ett begränsat antal informanter,

finns det inga möjligheter att dra generella slutsatser eller jämförelser mellan svenska och finska

lärarstudenters uppfattningar angående lärarutbildningen eller läraryrket. Detta lämnar

möjligheter inför framtida forskning för att öka på forskningsunderlaget både med kvantitativa

och ytterligare kvalitativa undersökningar. Inför framtida forskning kan det vara fördelaktigt att

undersöka möjligheten till att samtliga intervjuer genomförs på informanternas modersmål, då

detta skulle kunna bidra till en ökad validitet.

5.2 Sammanfattande slutsats

Det finns tydliga skillnader i uppfattningarna mellan svenska och finska lärarstudenter som

skulle kunna ligga till grund för hur de utformar sin undervisning. De områden som har störst

skillnader i uppfattning är de rörande arbetsmarknaden och statusen.

Dock finns det områden där stora likheter i uppfattning framträder. Dessa handlar främst om i

hur positiva eleverna ställer sig till den utbildning de har fått, samt hur positivt studenterna ser på

framtiden.

37

6. Referenslista

Ahlström Karl-Georg, Kallós Daniel, Kansanen Pertti, Sander Theodor & Uljens Michael

(1996). Research on Teacher Education in Finland, Germany and Sweden. Umeå: Univ

Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (2007). Kulturnavigering i skolan Malmö: Gleerups

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber

Champagne, Audrey B (2009). A Critical Evaluation of PISA’s Assessment of Science Literacy.

Hämtad den 12 september 2012 från

https://edsurveys.rti.org/PISA/documents/Champagne_Final.pdf

Claesson, Silwa (2007). Spår av teorier i praktiken Studentlitteratur Collins Sue, Osborne

Jonathan, Ratcliffe Mary, Millar Robin and Duschl Rick, 2001 - What “ideas-about-science”

should be taught in the school science? A Delphi study of the expert community. Hämtad den 5

december 2010 från http://eprints.soton.ac.uk/58275/1/aera_epse3_delphi.pdf

Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och kultur

Dobbert, Marion Lundy (1982). Ethnographic Reasearch New York: Praeger

Gabrielsson, Ann-Britt (2005). Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet

och högskolor. Del 1: Reformuppföljning och kvalitetsbedömning. Stockholm: Högskoleverket.

Hergenhahn, B. R. och Olson, Matthew H (2005). An introduction to theories of learning.

Seventh edition. New Jersey: Pearson Prentice Hall

Holmström Birgitta, 1989 – Finlands skol- och utbildningsväsende Stockholm: Holmström

38

Hundeide Karsten, 2006 – Sociokulturella ramar för barns utveckling. Barns livsvärldar. Lund:

Studentlitteratur

Jedemark, Marie (2006). Lärarutbildningens olika undervisningspraktiker. En studie av

lärarutbildningens olika sätt att praktisera sitt professionella uppdrag. Lund: Lunds universitet,

Pedagogiska institutionen.

Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm:

Myndigheten för skolutveckling

Kirjapaino, Forssan (2008). Teacher Education in Finland Hämtad den 27 september 2012 från

http://www.oaj.fi/pls/portal/docs/PAGE/OAJ_INTERNET/01FI/05TIEDOTTEET/03JULKAISU

T/OPEKOULUTUSENG.PDF

Lundgren, Staffan & Winter, Anneli (1991). Svensk-finskt samarbete inom lärarutbildningen

1982-1991. En dokumentation från den svensk-finska samarbetesgruppen i

lärarutbildningsfrågor Stockholm: Universitets- och högskoleämbetet

Lärarförbundet (2012). Lärarnas tidning Hämtat den 15 oktober 2012 från

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/03/20/lararforbundet-nationell-lararkris-

hotar

Lärarnas Riksförbund, 2012 A. Hämtat den 9 november 2012 från

http://www.lr.se/duidinyrkesroll/grundutbildning/blilarare.4.55a3cce312c2c08e594800025533.ht

ml

Lärarnas Riksförbund, 2012 B. Hämtat den 9 november 2012 från

http://www.lr.se/duidinyrkesroll/grundutbildning/blilarare.4.55a3cce312c2c08e594800025533.ht

ml

Malmgren, Lars-Göran (1988). Svenskundervisning i grundskolan Lund: Studentlitteratur

39

Malmö Högskola, 2012 A. Hämtat den 9 november 2012 från

http://www.edu.mah.se/katalog/%C3%84mnesl%C3%A4rarexamen

Malmö Högskola, 2012 B. Hämtat den 9 november 2012 från

http://www.edu.mah.se/katalog/Grundl%C3%A4rarexamen

Mathiasson, Leif (2012). Uppdrag Lärare. En antologi om status, yrkesskicklighet och

framtidsdrömmar Stockholm: Lärarförbundets förlag

Moses, Jonathon W och Knutsen, Torbjørn L (2007). Ways of knowing. Competing

Methodologies in Social and Political Research Basingstoke: Palgrave Macmillan

OECD (2010). Pisa 2009 - What Students Know and Can Do: Student Performance in Reading,

Mathematics and Science (Volume I) Hämtat den 9 oktober från

http://www.oecd.org/pisa/pisaproducts/48852548.pdf

Pettersson, Gunilla Dackéus, Christina Furness, Karin, Lindström, Lars & Dahlberg, Gunilla

(2003). Faktisk fantasi – barns språkutveckling genom skapande Stockholm: Myndigheten för

skolutveckling

Riksrevisionen (2005). Rätt utbildning för undervisningen. Statens insatser för lärarkompetens.

Hämtad den 24 september 2012 från

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/919/RiR_2005_19.pdf

Sahlberg, Pasi (2011). Finnish Lessons. What can the world learn from educational change in

Finland? New York: Teachers College Press

Sjøberg, Svein (2002). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund:

Studentlitteratur

40

Sjöberg, Lena (2009). Skolan och den ”goda” utbildningen. För ett konkurrenskraftigt Europa.

Hämtat den 19 oktober från http://www.oru.se/PageFiles/15299/Lena%20Sj%C3%B6berg.pdf

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. Kunskapsöversikt om

betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Hämtad den 17 september 2012 från

http://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course44744/published/1289291146518/resourceId/159

54389/content/Sammanfattande%20analys%20Vad%20p%C3%A5verkar.pdf

Sydsvenskan 23 mars (2011). Hämtat den 11 september 2012 från

http://www.sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/samre-och-samre-ar-for-ar/

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv Stockholm: Prisma

Tryggvason, Marja-Terttu (2009). Why is Finnish teacher education successful. Some goals

Finnish teacher educators have for their teaching. Hämtad den 22 Oktober 2012 från

http://web.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=b8ba3f4e-b73b-4907-808d-

4cd31a19e0c2%40sessionmgr10&vid=2&hid=7

Vollmeyer, Regina och Rheinberg, Falko (2000). Does motivation affect performance via

persistence. Hämtat den 18 oktober 2012 från

http://www.sciencedirect.com.proxy.mah.se/science/article/pii/S0959475299000316

41

Bilaga 1

Varför ville du bli lärare?

-Finns där något med läraryrket/utbildningen som minskar din vilja att bli lärare

Hur ser du på arbetsmarknaden för lärare (i respektive land)?

- Hur tror du detta påverkar läraryrket och lärarutbildningen?

Tror du att du kommer få ett jobb som är relevant för din utbildning efter dina studier?

-Hur tror du det kommer se ut i framtiden

Berätta om er lärarutbildning. Vad tycker du om den?

-Är den för lång eller för kort

-Hur upplever du kraven på att komma in? Ligger de på en bra nivå? Vilka effekter får

detta på Finlands/Sveriges skolor?

Vad kunde varit bättre med er lärarutbildning?

-Vilka effekter har detta på lärarutbildningen?

Vad är det bästa med er lärarutbildning?

- Teorimässigt

- Praktikmässigt

-Hur påverkar detta kvalitén på er utbildning

Tycker du att er lärarutbildning förbereder dig inför ditt framtida yrke? Varför?

- Vad förbereder den er inte för? Hur påverkar detta ditt yrkesutövande?

Vilka föreställningar har du kring hur det blir att arbeta som lärare. Kan du själv välja hur

du vill undervisa?

-Vilka effekter får detta på skolan? Kan lärarens möjlighet att välja leda till en olikvärdig

utbildning

Vad har du för uppfattning om dina framtida kolleger? Har Sverige/Finland en bra

lärarkår? Vad kunde varit bättre?

-Vilka kvalitéer inom er lärarkår hade du lyft fram om du ville berömma lärarkåren

Vad minns du själv från din egen skolgång?

-Hur påverkade detta din syn på lärandet

Vilka tankar har du kring läraryrkets status? Hur tror du samhället ser på läraryrket? Hur

ser föräldrarna på läraryrket?

- Har detta påverkat din vilja att bli lärare?

42

- Hur hade du hanterat att jobba i en skola som uppfattas som väldigt dålig av samhället

Hur tycker du ert skolsystem jämför sig med resten av världen?

-Vad beror detta på